ITiden. Framtidens kompetensbehov inom IT. IT-Gymnasiet Göteborg. IT-Gymnasiet Göteborg Origovägen 4, Göteborg

Transkript

1 ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT IT-Gymnasiet Göteborg IT-Gymnasiet Göteborg Origovägen 4, Göteborg

2 ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT IT-Gymnasiet Göteborg 2013 IT-Gymnasiet Sverige AB Origovägen 4, Göteborg, Sverige Förfrågningar: Jens Holm, Ellen Lindqvist, Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: IT-Gymnasiet Göteborg 2013, ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT. Denna publikation finns tillgänglig på

3 FÖRORD Gymnasieskolan är en spännande arbetsplats. För många är det länken mellan grundskola och vidare studier eller arbetsliv. Trots detta är avsaknaden av koppling till näringsliv och arbetsmarknad stor. Som skolledare för en skola med inriktning mot IT och teknik ser vi ett stort behov av att säkerställa att den kunskap som våra elever får med sig är attraktiv och aktuell. För att förstå framtidens krav och behov inom IT är en samverkan mellan branschen och gymnasieskolan nödvändig. Stort tack till de personer och organisationer vilka gjort projektet möjligt genom sin delaktighet. Jens Holm, Rektor IT-Gymnasiet Göteborg Ellen Lindqvist, Stf. Rektor IT-Gymnasiet Göteborg FAKTA: IT-Gymnasiet Göteborg IT-Gymnasiet Göteborg har en stark IT-profil och driver en pedagogik med ämnesintegrerad IT. Vi ger våra elever en spetskompetens inom ett av framtidens viktigaste områden, informationsteknologi. Skolan erbjuder Teknikprogram med inriktning teknik och media, Estetiskt program med inriktning estetik och media samt ett yrkesprogram med inriktning data och telekommunikation. Skolan präglas av behörig och kunnig personal med stort engagemang för eleverna. IT-Gymnasiet Göteborg tillhör IT-Gymnasiet Sverige AB som är en del av AcadeMedia. IT-Gymnasiet Göteborg Origovägen 4, Göteborg

4 SAMMANFATTNING IT-branschen växer och efterfrågan på arbetskraft är stor och kommer att öka. För att möta den tekniska utvecklingen behövs ny kunskap att hantera den. Vi behöver kompetens som användare, beställare och inte minst utvecklare. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för arbetsmarknadens behov inom IT. Målsättningen är att resultatet ska kunna utgöra ett stöd för att utforma en gymnasieutbildning som ger eleverna aktuell och attraktiv kunskap inom IT. Studien undersöker även omfattningen av IT-utbildning inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan. Studien omfattar 302 intervjuer med personer i ledande befattning och med ansvar för IT i olika organisationer. Av de tillfrågade svarar 73,1 % att de har svårt att hitta rätt kompetens inom IT idag och något fler (74,1 %) tror att det också blir svårt om fem år. Resultatet visar att organisationerna upplever att de har svårast att hitta kompetens inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur. Resultatet visar att organisationerna har en mycket heterogen IT-miljö vilket man ger uttryck för att vilja förenkla inom fem år. De dominerande plattformarna som används för den egna utvecklingen är.net och Java. De mest förekommande programmeringsspråken som används är Java och C#, vilka man tror kommer vara de vanligaste även om fem år. Resultatet visar också att bland övriga programmeringsspråk ökar JavaScript, HTML5 och Python mest i förhållande till idag. En av förklaringarna till detta är det växande behovet av applikationsutveckling för mobila enheter. Det som flest svarat att de tycker är viktigast att studera på ett IT-gymnasium är Programmering, Projektledning och att skolan ger eleverna en Bred kompetens inom IT. De egenskaper vilka värdesätts högst av de intervjuade personerna är Social kompetens och att individen är Drivande och Nyfiken. Hösten 2011 infördes gymnasiereformen Gy 2011, vars syfte bl.a. var att få skolan att i högre grad än tidigare förbereda elever för arbetsmarknaden. Trots utvecklingen inom IT- och telekom under talet finns i gymnasieskolan 2011 inget nationellt program med tydlig inriktning inom IT. Inom de 18 nationella programmen finns totalt 61 inriktningar. Endast i två av dessa inriktningar finns obligatoriska IT-relaterade kurser. Regeringen har uttalat en ambition att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I gymnasieskolans läroplan återfinns också skrivningar om digital kompetens, även om det saknas nationella övergripande mål om hur IT ska integreras i undervisningen. Att informationsteknologi finns på agendan är i grunden positivt. Två kritiska utvecklingsområden kan dock identifieras. Ambitionsnivån bör vara mer offensiv om Sverige ska vara ledande inom IT och vad eleverna de facto ska lära sig för digitala kompetenser behöver förtydligas och konkretiseras. För att Sverige ska stärka sin ledande position som IT-nation krävs ett ändrat fokus från konsument- till producentperspektiv inom såväl IT-politiken som i skolans styrdokument. Om målsättningen är att den nya gymnasieskolan dessutom ska vara anpassad till arbetsmarknadens behov måste programutbudet förändras. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Syfte och mål 6 Metod 7 Vad är IT? 8 Sverige ledande inom IT? 9 IT en växande bransch 10 IT en globalt växande marknad 12 IT-politik och gymnasieutbildning 13 Framtidens IT i gymnasieskolan 14 Resultat 18 Fråga 1.1: Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag? 18 Fråga 1.2: Inom vilket område är det svårt att hitta IT-kompetens? 19 Fråga 2: Tror du/ni att det är svårt att hitta IT-kompetens inom något område om fem år? 20 Fråga 3: Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium? 21 Fråga 4: Vilka egenskaper värdesätter ni när ni rekryterar unga medarbetare? 22 Fråga 5: Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling idag? 23 Fråga 6: Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling om fem år? 24 Kommentarer 25 Slutsats 26 Kvalitet och vidare studier 28 Referenser 29 Bilaga

6 BAKGRUND I samband med att ny teknik och nya digitala tjänster utvecklas ökar också behovet av omvärldsbevakning för gymnasieskolan och andra utbildningsaktörer inom IT. Omvärldsbevakningen ska säkerställa att utbildningen lär ut aktuell kunskap och teknik som ger elever och studenter en användbar och attraktiv kompetens som användare, beställare och inte minst utvecklare. Gymnasieskolan strävar efter att genomföra en utbildning som ger eleverna behörighet för vidare studier men även användbara kunskaper och färdigheter som är attraktiva på arbetsmarknaden. Utbildningen inom gymnasieskolan ska enligt Skollagen utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. 1 Avsaknaden av studier kring hur IT-utbildningen inom gymnasieskolan motsvarar arbetsmarknadens behov är stor. I gymnasieskolans läroplan framgår att skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. / / Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan. 2 SYFTE OCH MÅL Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för arbetsmarknadens behov inom IT. Studien undersöker även omfattningen av IT-utbildning inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan. Målsättningen är att resultatet ska kunna utgöra ett stöd för att utforma en gymnasieutbildning som ger eleverna aktuell och attraktiv kunskap inom IT. Förhoppningen är att resultatet även kan vara intressant för andra utbildningsanordnare som yrkeshögskola, nationella programråd eller aktörer inom IT som har till uppgift att utveckla, utbilda eller upphandla IT. 3 1 Svensk Författningssamling SFS 2010:800, 15 KAP 3. 2 Skolverket 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola s För varje yrkesprogram i gymnasieskolan skall finnas ett nationellt programråd med syfte att samverka på nationell nivå kring gymnasial yrkesutbildning och arbetsmarknadens behov. 6

7 METOD Undersökningen är genomförd med både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att uppnå studiens båda syften. För att besvara om innehållet i utbildningen är rätt i förhållande till vad som efterfrågas har intervjuer genomförts. 4 För att besvara om omfattningen av utbildning inom IT är tillräcklig har material från myndigheter, media och litteratur kartlagts och analyserats. 5 Intervjuerna baseras på frågeställningar om organisationernas efterfrågan av IT-kompetens och val av tekniska plattformar. Frågeställningarna har tagits fram av IT-Gymnasiet Göteborg utifrån studiens syfte. Intervjuerna genomfördes under perioden november 2011 till och med maj Respondenterna består av IT-chefer, IT-strateger och rekryteringsexperter inom IT samt verkställande direktörer och konsultchefer för IT-konsultbolag. 6 Totalt har 302 intervjuer genomförts med respondenter från 277 olika organisationer. Från flera organisationer har fler än en respondent förekommit då det funnits ett delat ansvar kring organisationens IT-frågor. Organisationerna har valts utifrån storlek, omsättning och verksamhet i Sverige. 56 av dem är företag/organisationer vars huvudsakliga verksamhet är IT, 10 har rekrytering och bemanning som huvudsakliga verksamhet och 44 utgörs av kommuner och myndigheter. Övriga är organisationer med en årlig omsättning om mer än 300 MSEK (enligt Bolagsverket 2010), vilka genom sin storlek har en mer utvecklingsintensiv IT-verksamhet. 7 RESPONDENTERNA HAR FÅTT BESVARA FÖLJANDE FRÅGESTÄLLNINGAR: 1. Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag? 2. Tror du/ni att det är svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område om fem år? 3. Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium? 4. Vilka egenskaper värdesätter ni när ni rekryterar unga medarbetare? 5. Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling idag? 6. Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling om fem år? De mest frekventa svaren på respektive fråga redovisas i resultatet. 4 Intervjuerna har utgått från samma frågeställningar och har därmed en kvantitativ ansats. Svaren har sedan strukturerats och kvantifierats i kategorier som i en enkätundersökning. Ett exempel på en kvantitativ metod är enkätundersökning. (Holme, I. M. & Solvang, B. K. 1997). 5 Vid intervjutillfället har respondenten fått besvara följdfrågor för att ge en ökad förståelse kring resultatet. Den kvalitativa metoden används när man är ute efter att få en djupare förståelse och kunskap om sitt studieobjekt. Kvalitativa studier bygger oftast på bearbetning av ett textmaterial. Det kan vara intervjuer, texter i böcker, artiklar med mera (Backman J. 1998). 6 Observera att det är den intervjuades åsikter som utgör resultatet och inte företagets officiella ställningstagande i respektive fråga. 7 Med utvecklingsintensiv IT-verksamhet menas här att organisationen som ingår i undersökningen har en verksamhet inom IT vilket innefattar drift, utveckling och rekrytering av kompetens. Det innebär inte att organisationens huvudsakliga verksamhet är IT-relaterad utan att dessa delar ingår som en del av företagets organisation. 7

8 VAD ÄR IT? Informationsteknologi ingår som en naturlig och integrerad del i flera av de funktioner vi möter i vår vardag. Vad som är informationsteknologi blir därmed svårare att definiera och avgränsa. Enligt Svenska Akademiens ordlista beskrivs IT som: utnyttjande av datorer och internet för informationshantering. 8 Enligt den svenska Nationalencyklopedin är IT ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation. 9 Inom högskole- och universitetsutbildningarna finns informationstekniken integrerad i eller uppdelad på flera institutioner genom utbildning och forskning inom bl.a. informatik, algoritmer, datorarkitektur, datorsäkerhet, programvaruteknik, nätverk, interaktionsdesign, lärande, kommunikation och visualisering. 8 Svenska Akademiens Ordlista Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2006). 13. uppl. Stockholm: Svenska Akademien. 9 Nationalencyklopedin, Nionde bandet. Bokförlaget Bra Böcker AB. 8

9 SVERIGE LEDANDE INOM IT? Sverige är enligt internationella jämförelser konkurrenskraftigt när det gäller kunskap, innovationsförmåga och nyföretagande inom IT. Enligt internationella studier finns i Sverige en etablerad infrastruktur kring informationsteknologi samt resurser och marknadsrelaterade drivkrafter som utvecklar den. 10 En av de mest omfattande internationella jämförelserna av olika länders IT-infrastruktur genomförs av FN-organet ITU (International Telecommunication Union). De faktorer som påverkar landets placering är tillgängligheten och användningen av teknik liksom kompetensen hos befolkningen. Den senaste jämförelsen som publicerades 2012 visar att Sverige är näst bäst i världen på att använda IT. 11 ICT DEVELOPMENT INDEX (IDI), 2010 AND 2011 (TOP 30) ECONOMY RANK 2011 IDI 2011 RANK 2010 IDI 2010 KOREA (REP.) SWEDEN DENMARK ICELAND FINLAND NETHERLANDS LUXEMBURG JAPAN UNITED KINGDOM SWITZERLAND HONG KONG, CHINA SINGAPORE NORWAY MACAO, CHINA UNITED STATES GERMANY NEW ZEALAND FRANCE AUSTRIA IRELAND AUSTRALIA CANADA BELGIUM ESTONIA SLOVENIA MALTA ISRAEL SPAIN ITALY QATAR Tabell 1: ICT Development Index Tabellen visar topp 30 av totalt 155 länder (ITU, 2012). Enligt jämförelsen 2012 fortsätter användningen av IT att öka inom alla världens regioner. Det område inom IT som har vuxit mest sedan 2007 är mobilt bredband och användningen av smartphones. Sydkorea rankas enligt ITU som världens ledande IT-ekonomi. De nordiska länderna Sverige, Danmark, Island och Finland kommer på platserna därefter. Av de tio högst rankade länderna är samtliga europeiska förutom Sydkorea och Japan. 10 Bilbao-Osorio, B. et al. The Global Information Technology Report, 2013.; ITU, Measuring the Information Society 2012; Economist Intelligence Unit, Digital economy rankings, ITU, Information and Communication Technology Development Index (ICT IDI) 9

10 Även enligt Network Readiness Index 2013 som sammanställs av World Economic Forum hamnar Sverige på tredje plats i en jämförelse mellan 144 länder. 12 I en liknande sammanställning som görs av Economist Intelligence Unit 2010 (Digital economy rankings) i samverkan med IBM hamnar Sverige på första plats i en jämförelse av hur infrastrukturen kring nätverk och hårdvara ser ut i 70 av världens mest framstående ekonomier. 13 IT EN VÄXANDE BRANSCH Informationsteknologin utvecklas och integreras ständigt i nya delar av samhället. Det gör att IT-branschen är svår att avgränsa och definiera. Både inom privat och offentlig sektor finns ofta omfattande stöd och utbildningsinsatser inom IT vilket sysselsätter betydligt fler än vad som presenteras i statistiken nedan om sysselsättning då den endast baseras på företag med verksamhet inom IT. Enligt IT&Telekomföretagen och Almega stod IT-branschen för mer än 4 % av den totala sysselsättningen i Sverige 2012 (ca personer) och omsatte ca 554 miljarder SEK. 14 Omsättningen kan jämföras med exempelvis restaurangbranschens totala omsättning 2012 om ca 100 miljarder SEK enligt SCB:s restaurangindex. 15 Mer än hälften, ca 55 %, av de anställda i IT-branschen arbetar med programvaruprodukter och IT-tjänster. Inom detta område har nya jobb skapats de senaste fem åren enligt IT&Telekomföretagen. Att IT-branschen växer betyder även att efterfrågan på arbetskraft och kompetens kommer att öka. Detta visas tydligt i arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från Rapporten baseras på intervjuer med närmare privata, samt ett antal statliga, arbetsgivare och representanter för kommuner och landsting om deras förväntade rekryteringsbehov. Rapporten presenterar så kallade Yrkesprognoser vilka beskriver rekryteringsläget på ett, fem och tio års sikt genom ett bristindex som anges på en femgradig skala där 1 betyder stort överskott på arbetssökande och där 5 betyder stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning. Enligt Arbetsförmedlingens studie är avklarat gymnasium i det närmaste nödvändigt för en arbetssökandes möjlighet till arbete. Enligt rapporten kan anledningen till brist på utbildad arbetskraft bero på bristande intresse hos unga eller för få utbildningsplatser. 12 The Global Information Technology Report The Networked Index 2013, World Economic Forum är en oberoende internationell organisation som grundades 1971 på initiativ av flera europeiska länder Economist Intelligence Unit Digital economy rankings 2010, Beyond e-readiness IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation inom Almega för företag inom IT- och telekomsektorn Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB), Arbetsförmedlingen. Gustafsson H., Strannefors T Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 och en långsiktig utblick. Arbetsförmedlingen

11 GENOMSNITTLIGT BRISTTAL PER YRKESOMRÅDE Heldragna linjer = balansintervall Våren 2013 DATA / IT TEKNISKT ARBETE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PEDAGOGISKT ARBETE BYGG OCH ANLÄGGNING INSTALLATION, DRIFT OCH UNDERHÅLL HOTELL, RESTAURANG OCH STORHUSHÅLL NATURVETENSKAPLIGT ARBETE NATURBRUK SERVICE- OCH SÄKERHETSARBETE INDUSTRIELL TILLVERKNING ADMINISTRATION, EKONOMI OCH JURIDIK TRANSPORT FÖRSÄLJNING, INKÖP OCH MARKNADSFÖRING SOCIALT ARBETE KULTUR, MEDIA OCH DESIGN Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Tabell 2: Brist på arbetskraft inom olika områden. Arbetsförmedlingen, Av tabellen framgår att det yrkesområde där det råder störst brist på arbetskraft är inom Data/IT. De tre yrken som Arbetsförmedlingen bedömer har störst brist på sökande fram till och med första halvåret 2014 är Testare och Testledare inom IT, Mjukvaru- och Systemutvecklare och IT-arkitekter. Samtliga tre yrkesroller bedöms ha brist på sökande även på fem och tio års sikt. 17 Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben 2013 konstaterar också att många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten också förenas av en för låg dimensionering inom utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT och ingenjörsutbildningar. Det finns flera studier som visar brist på arbetskraft inom Data/IT. Exempelvis visar Akademikerförbundet Juseks årliga arbetsmarknadsundersökning att 78 % av systemvetarna som tog examen läsåret 2011/2012 fått jobb efter examen, och 40 % hade säkrat sitt första jobb redan innan utbildningen avslutats. 18 Även av SCB:s Arbetskraftsbarometern framgår brist på arbetskraft inom IT då närmare 60 % av arbetsgivarna uppger att de sökt personal med programmerar-/systemvetarutbildning under året och att det är fortsatt brist på yrkeserfarna sökande. 19 Vad gäller nyutexaminerade är bedömningen något mer splittrad och resultatet tyder på viss brist även för dem. På såväl ett som tre års sikt bedömer en majoritet av arbetsgivarna att antalet anställda med denna utbildning kommer att öka. Även SACO-förbundet spår i en rapport från november 2013 att det kommer att finnas fler jobb än utbildad arbetskraft för Datavetare inom fem år Computer Sweden, SCB, Arbetskraftsbarometern 12, s SACO, Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker

12 IT EN GLOBALT VÄXANDE MARKNAD Flera studier och rapporter beskriver IT och Telekom som en globalt växande marknad. Behovet av arbetskraft och kompetens är därmed världsomspännande. Utbildning och arbetsmarknad inom IT bör därför även betraktas ur ett globalt perspektiv. Enligt prognosen Worldwide Mobile Phone Tracker från det amerikanska analysföretaget IDC (International Data Corporation) ökar antalet sålda smartphones i världen med 40 % och överstiger en miljard Den totala mobiltelefonmarknaden spås öka till 2,3 miljarder enheter fram till Enligt IDC kommer Googles mobiloperativsystem Android att dominera tillsammans med ios från Apple. Det mobiloperativsystem som ökar snabbast är dock Microsofts Windows Phone. Enligt prognosen The Digital Universe in 2020 kommer den datamängd som skapas, replikeras och konsumeras att uppgå till exabyte år 2020 vilket kan jämföras med 130 exabyte Enligt studien kommer världens investeringar i hårdvara, mjukvara, tjänster, telekommunikationer och resurser för det som kallas infrastruktur att öka med 40 % mellan 2012 och Däremot kommer kostnaden per gigabyte (GB) att reduceras under samma period från 13 SEK ($2.00) till nästan 1 SEK ($0.20). Investeringarna i datalagring, IT-säkerhet och molntjänster kommer att öka betydligt mer. För att hantera all information krävs också en stor ökning av antalet fysiska och virtuella servrar samtidigt som mängden data som behöver skyddas ökar. Det innebär att det finns ett ökat behov av kompetens och arbetskraft inom infrastruktur och IT-säkerhet, enligt IDC. Den amerikanska intresseorganisationen Code uppskattar att det kommer att finnas en miljon fler programmeringsjobb än programmerare i världen år International Data Corporation (IDC). IDC Worldwide Mobile Phone Tracker, September 4, Gantz, J., Reinsel, D. 2012, The Digital Universe in 2020: Big Data, Bigger Digital Shadows, and Biggest Growth in the Far East, International Data Corporation (IDC)

13 IT- POLITIK OCH GYMNASIEUTBILDNING Regeringen och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt har fastställt följande målsättning för IT-politiken i Sverige: Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att uppnå detta krävs ökad digital delaktighet så att fler vill och vågar använda digitala tjänster. Men också om att få fram fler tjänster som gör att kvinnor och män upplever att de verkligen har nytta av att använda internet. En förutsättning för detta är det finns tillgång till bredband i alla delar av landet och därför ska Sverige ha bredband i världsklass, ett delmål som riksdagen har ställt sig bakom. 24 Målsättningen formuleras i publikationen It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. 25 Regeringen har även tillsatt en digitaliseringskommission vars uppdrag är att verka för att det IT-politiska målet uppnås genom att utforma ett förslag till handlingsplan. I handlingsplanen som presenterades i december 2012 framgår att kommissionen bl.a. ska visa på digitaliseringens möjligheter, kommunicera den digitala agendan och dess innehåll samt samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering. 26 Regeringen har därefter träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om insatser för främjande av digitalisering och digital samverkan. 27 I överenskommelsen framgår att SKL vill stödja skolors fortsatta digitalisering genom att ta fram ett ramverk för utvärdering av hur väl man drar nytta av digitaliseringens möjligheter och hur väl modern teknik används som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. En annan aktivitet i överenskommelsen är att skapa ett samverkansforum för skola och IT där leverantörer av digitala läromedel och skolhuvudmän kan diskutera olika behov och lösningar. I läroplanen saknas nationella övergripande mål om hur IT ska integreras i gymnasieskolan. Däremot återfinns skrivningar om digital kompetens, som att använda och hantera digitala tekniker, verktyg och medier, i examensmålen för flera program. 28 I Teknikprogrammets examensmål framgår att utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska kunna presentera tekniskt innehåll och framställa modeller. Enligt Skolverket är det upp till skolhuvudmän och den enskilda skolan att avgöra innehållet kring den digitala kompetensen. 29 Detta kan jämföras med Storbritanniens nya läroplan där det framgår att eleverna i slutet av motsvarande sjunde klass ska kunna minst två programmeringsspråk och binära tal. 30 Här tydliggörs även att eleverna redan i steg 1, d.v.s. ålder 5-7 år, ska förstå vad algoritmer är och hur de tillämpas i programmering. Vidare ska eleverna enligt läroplanen i steg 1 kunna skapa och felsöka enkla program samt använda ett logiskt resonemang för att förutse hur ett enkelt program kommer att bete sig. 24 Regeringskansliet, Regeringskansliet, Näringsdepartementet, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Artikelnummer N Diarienummer 2011/342/ITP. Stockholm, Regeringskansliet Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen inriktning och ambitioner Bilaga till protokoll II vid regeringssammanträde den 13 juni 2013, N2013/ITP, SKL dnr 13/ Skolverket Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm Department for Education National curriculum in England: computing programmes of study. 13

14 FRAMTIDENS IT I GYMNASIESKOLAN IT-branschen och arbetsmarknaden inom IT växer och ny teknik innebär nya arbetsområden. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognoser är de yrken som har störst brist på kompetens de närmaste åren IT-relaterade. Ändå finns få IT-relaterade utbildningar inom den svenska gymnasieskolan. Hösten 2011 infördes gymnasiereformen Gy 2011, vars syfte bl.a. var att i högre grad än tidigare förbereda elever för arbetsmarknad respektive högre studier. Den nya gymnasieskolan är uppdelad i 18 treåriga nationella program; 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Vilka de nationella programmen är framgår av Skollagen 2010:800 bilaga två. 31 Trots utvecklingen inom IT- och telekom under 2000-talet finns i gymnasiereformen 2011 inget nationellt program med tydlig inriktning inom IT. Jämförelsevis finns det exempelvis två nationella program inom hotell- och restaurangområdet; Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang- och livsmedels-programmet. 32 Bland de 18 nationella programmen finns totalt 61 olika inriktningar. Endast i två av dessa inriktningar finns IT-relaterade kurser (exempelvis Datorteknik och Programmering) vilket innebär att de är obligatoriska att läsa i programmet. I övriga program finns IT-relaterade kurser inom exempelvis programfördjupningen och ingår endast i elevernas utbildning om skolan vill och har möjlighet att genomföra kursen. Dock finns flera IT-relaterade kurser i programfördjupningen inom det yrkesförberedande El- och Energiprogrammet (Dator- och Kommunikationsteknik), Estetiska programmet (Estetik och Media) samt Teknikprogrammet (Informations- och Medieteknik). Det förekommer även enstaka IT-relaterade kurser i andra program (exempelvis IT i vård och omsorg). Det är dock oklart i vilken utsträckning kurserna erbjuds och startas på gymnasieskolorna. 31 SFS 2010:800. Skollag, Bilaga 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 32 Skolverket.se, Programstruktur per program. 14

15 INRIKTNINGAR INOM GYMNASIESKOLAN DÄR IT INGÅR GYMNASIESKOLANS PROGRAM ANTAL INRIKTNINGAR IT-RELATERADE ÄMNEN OBLIGATORISKA BARN OCH FRITID (BF) 3 BYGG OCH ANLÄGGNING (BA) 5 EKONOMI (EK) 2 EL OCH ENERGI (EE) * 4 Datorteknik ingår i en av fyra inriktningar. ESTETISKA (ES) ** 5 Digitalt skapande finns i en av fem inriktningar. FORDON OCH TRANSPORT (FT) 5 HANDEL OCH ADMINISTRATION (HA) 2 HANTVERK (HV) 5 HOTELL OCH TURISM (HT) 2 HUMANISTISKA (HU) 2 INDISTRITEKNIK (IN) *** 4 NATURBRUK (NB) 4 NATURVETENSKAP (NA) **** 2 RESTAURANG OCH LIVSMEDEL (RL) 3 SAMHÄLLSVETENSKAP (SA) 3 TEKNIK (TE) 5 Programmering ingår i en av fem inriktningar. VVS OCH FASTIGHET (VF) 4 VÅRD OCH OMSORG (VO) ***** 1 TOTALT ANTAL INRIKTNINGAR 61 * Inom El- och energiprogrammet förekommer kursen Datorteknik 100 poäng som ett programgemensamt ämne. Dator- och kommunikationsteknik är också en av fyra inriktningar. ** Inom det Estetiska programmet finns Estetik och media som en av fem inriktningar där eleven har möjlighet att läsa Webbutveckling och Gränssnittsdesign. *** Inom det Industritekniska programmet kan eleven läsa Datorteknik och Programmering i programfördjupningen. **** Inom det Naturvetenskapliga programmet finns möjligheten att läsa exempelvis Webbserverprogrammering och Webbutveckling i programfördjupningen. ***** Vård- och omsorgsprogrammet har ingen inriktning och betraktas här som en. Tabell 3: Sammanställning av det totala antal inriktningar i den svenska gymnasieskolans program. De program som är markerade innehåller obligatoriska IT-relaterade kurser i inriktningen. Källa: Skolverket fick i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag av regeringen att löpande följa upp och analysera den reformerade gymnasieskolan. 33 Av analysen framgår att av samtliga elever i årskurs 1 hösten 2012 gick 29 % på yrkesprogram och 52 % på högskoleförberedande program. 34 Skolverkets intervjustudie om gymnasieval på olika typer av gymnasiemarknader visar att en anledning till att en del ungdomar valt bort yrkesprogram är att dessa program inte ger grundläggande behörighet till högskolestudier. 33 Utbildningsdepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens skolverk. Regeringsbeslut I:5, U2012/7265/S, U2012/6996/SAM (delvis). 34 Skolverket Rapport 395, Gymnasieskolan, Elever per programtyp och program. Stockholm

16 Enligt rapporten kan resultatet att färre elever väljer yrkesprogram och fler väljer högskoleförberedande program få konsekvenser som att arbetsmarknadens behov inte kan täckas och att det blir många sökande till platserna inom högre utbildningar. Scenarier som inte är önskvärda för samhället är att kompetens saknas för de arbeten som behöver bli utförda. 35 Skolverket konstaterar att inte bara elevernas fördelning på programtyp har förändrats sedan Gy 2011 infördes, utan också utbudet av program. Enligt rapporten är det svårt att avgöra vilka förändringar av utbudet och efterfrågan som beror på reformen, och vilka som beror på andra faktorer, t.ex. minskade elevkullar och ökad konkurrens om elever. Utbudet av gymnasieprogram framöver påverkas av elevernas gymnasieval, eftersom huvudmän har svårt att anordna utbildningar som få elever väljer, medan det är gynnsamt att anordna program som är populära. Elevers gymnasieval påverkar därmed det kommande utbudet. 36 Om utbudet av gymnasieskolans program påverkas av skolpengens storlek och därmed möjligheten att nå lönsamhet framgår inte av Skolverkets rapport 395. Skolverket ska även enligt uppdrag i regleringsbrevet 2011 kontinuerligt följa upp barns, elevers och lärares IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. 37 Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) vart tredje år. I redovisningen från 2013 framgår att lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats. 38 Nu har snart alla gymnasielärare och lärare i vuxenutbildning en egen dator jämfört med 2008 då 75 % av gymnasielärarna hade egna datorer. På grundskolan har nu 75 % av lärarna en egen dator jämfört med att endast 25 % hade det Av rapporten framgår även att elevernas IT-användning fortfarande till stor del består i att söka information på nätet och att utföra skrivuppgifter. Användningen av IT är i stort sett lika låg i flera ämnen som den var för tre år sedan. Det är fortfarande ovanligt att eleverna använder datorer på lektioner i matematik. Det finns inte heller någon tydlig ökning av IT-användningen i naturorienterande ämnen och teknik. 39 Uppföljningen av gymnasiereformen (Gy 2011) ger ingen bild av huruvida de nya gymnasieprogram som skapats är i linje med arbetsmarknadens utveckling eller om innehållet i programmen ger eleverna aktuell och attraktiv kunskap. 35 Ibid s Ibid s Utbildningsdepartementet, Regleringsbrevet för Statens skolverk, budgetåret 2011, dnr : Skolverket IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386, Stockholm Ibid s

17

18 RESULTAT Av studien framgår att 73,09 % av de svarande har svårt att hitta rätt kompetens inom IT vid rekrytering av medarbetare till anställning och projekt. 23,71 % svarar att de inte har svårt att hitta IT-kompetens och 3,2 % har inte lämnat något svar av dem som intervjuats. FRÅGA 1.1: Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag? Figur 1: Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag? På frågan om vilken kompetens som är svår att hitta idag ( ) så är det tillåtet att ange flera alternativ utan inbördes rangordning. Resultatet har sammanställts utifrån de kompetensområden/ roller som flest har svarat att de upplever som svåra att hitta. Totalt har 52 olika kompetensområden/roller inom IT nämnts. Dessa har kategoriserats så att roller med liknande teknikkunskaper hamnar inom samma kompetensområde. Exempelvis har behovet av kompetens kring Biztalk placerats i kategorin Systemintegration och kompetens inom Oracles databas ingår i kategorin Databashantering. 40 Flera roller förekommer endast enstaka gånger, som exempelvis kompetens inom Compliance, Specifika CRM-system, Beställarstöd, Säljare inom IT, Analytiker, Kravhanterare, Configuration Management och Telefoni. 40 När man kopplar samman flera olika system använder man sig av ett centralt system som sköter kommunikationen mellan de olika systemen. En sådan broker eller meddelandehanterare ingår i en integrationsplattform. Exempel på integrationsplattformar är IBM WebSphere och Microsoft BizTalk. 18

19 FRÅGA 1.2: Inom vilket område är det svårt att hitta IT-kompetens? Resultatet visar att organisationerna upplever att de har svårast att hitta kompetens främst inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur. INOM VILKET OMRÅDE ÄR DET SVÅRT ATT HITTA IT-KOMPETENS? SYSTEMUTVECKLING INFRASTRUKTUR IT-ARKITEKTUR PROJEKTLEDNING AFFÄRSSYSTEM PROGRAMMERING SYSTEMINTEGRATION INFORMATIONSSÄKERHET DATABASHANTERING BUSINESS INTELLIGENCE TEST INTERAKTIONSDESIGN Tabell 4: Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som svarat att de har svårt att hitta rätt kompetens inom respektive område. Kategorin Infrastruktur utgörs till största delen av Nätverkstekniker, Servertekniker och Drifttekniker. Kategorin Affärssystem domineras av efterfrågan på kompetens kring SAP och Dynamics. Kategorin Systemutveckling utgörs till största delen av efterfrågan på kompetens kring platt formarna.net och Java. I studien har Systemutvecklare och Programmerare delats i två kategorier då man specifikt efterfrågat kompetens kring programmering av delar i ett system och inom systemutveckling efterfrågat kompetens kring utveckling av hela system. Kategorin Databashantering utgörs till största delen av kompetens kring Microsoft (MS) SQL, MySQL och Oracle. 19

20 FRÅGA 2: Tror du/ni att det är svårt att hitta IT-kompetens inom något område om fem år? På frågan om organisationen tror att det blir svårt att hitta IT-kompetens om fem år svarar något fler (74,1 %) att de tror det blir svårt att hitta IT-kompetens om fem år. Den kompetens som är svårast att hitta om fem år finns inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur. TROR DU/NI ATT DET ÄR SVÅRT ATT HITTA IT-KOMPETENS INOM NÅGOT OMRÅDE OM FEM ÅR? SYSTEMUTVECKLING INFRASTRUKTUR IT-ARKITEKTUR SYSTEMINTEGRATION PROJEKTLEDNING DATABASHANTERING APPLIKATIONSUTVECKLING WEBBDESIGN INFORMATIONSSÄKERHET BUSINESS INTELLIGENCE INTERAKTIONSDESIGN AFFÄRSSYSTEM Tabell 5: Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som svarat att de har svårt att hitta rätt kompetens inom respektive område om fem år. Inom kategorin Systemutveckling är efterfrågan fortfarande störst på systemutvecklare med kompetens kring plattformarna.net och Java samt programspråken Java och C#. Då applikationsutveckling för mobila enheter och plattformar efterfrågas i hög utsträckning redovisas detta i en egen kategori (Applikationsutveckling). Efterfrågan på renodlad Programmeringskompetens minskar inom organisationen och ersätts enligt svaren av färdiga IT-lösningar och outsourcing. Kategorin Affärssystem utgörs fortfarande till största delen av kompetens kring affärssystemen SAP och Dynamics. Inom kategorin IT-Arkitektur har ungefär hälften av respondenterna svarat att de specifikt menar SOA-arkitektur (Service-oriented architecture). 20 Inom kategorin Infrastruktur har flera svarat att de tror behovet av kompetens kring Virtualiseringsteknik (VMWare, Hyper-V etc.) kommer att öka.