ITiden. Framtidens kompetensbehov inom IT. IT-Gymnasiet Göteborg. IT-Gymnasiet Göteborg Origovägen 4, Göteborg

Transkript

1 ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT Origovägen 4, Göteborg

2 BAKGRUND IT-branschen växer och efterfrågan på arbetskraft är stor och kommer att öka. IT ingår allt mer som en naturlig del i vår vardag och i viktiga samhällsfunktioner. För att möta den tekniska utvecklingen behövs ny kunskap att hantera den. Vi behöver kompetens som användare, beställare och inte minst utvecklare. I den nya gymnasiereformen Gy 2011 finns 18 nationella program. Trots att efterfrågan på kompetens ökar och att Sverige är ledande inom informationsteknologi är avsaknaden av kurser med IT-inriktning stor inom den svenska gymnasieskolan. Det saknas även en koppling till arbetsmarknadens behov för att säkerställa att den IT som lärs ut ger eleverna en aktuell och attraktiv kunskap. För att möta marknadens kunskapskrav inom IT behöver gymnasieskolan ha kännedom om vilken teknik som efterfrågas och vilka egenskaper företagen värdesätter vid rekrytering. Syftet med studien är att öka förståelsen för framtidens krav inom IT samt att främja utvecklingen av ett nationellt gymnasieprogram inom IT. RESULTAT Av de tillfrågade svarar 73,1 % att de har svårt att hitta kompetens främst inom IT idag och något fler (74,1 %) tror att det också blir svårt om fem år. FRÅGA 1: Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag? Bland de olika kompetensområden som nämnts upplever organisationerna att de har svårast att hitta kompetens främst inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur. Inom Systemutveckling är efterfrågan störst på kompetens kring plattformarna.net och Java. Kategorin Infrastruktur utgörs till största delen av Nätverkstekniker, Servertekniker och Drifttekniker. METOD OCH FRÅGOR Studien omfattar intervjuer med 302 beslutsfattare inom IT, från 277 olika organisationer. Respondenterna består av IT-chefer, IT-strateger och rekryteringsexperter inom IT samt verkställande direktörer och konsultchefer för IT-konsultbolag. Organisationerna har valts utifrån storlek, omsättning och verksamhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts under perioden november 2011 till och med maj Resultatet baseras på frågeställningar om organisationernas efterfrågan på IT-kompetens och val av tekniska plattformar. Respondenterna har fått besvara följande frågeställningar: SYSTEMUTVECKLING INFRASTRUKTUR IT-ARKITEKTUR PROJEKTLEDNING AFFÄRSSYSTEM PROGRAMMERING SYSTEMINTEGRATION INOM VILKET OMRÅDE ÄR DET SVÅRT ATT HITTA IT-KOMPETENS? INFORMATIONSSÄKERHET 1. Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag? 2. Tror du/ni att det är svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område om fem år? 3. Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium? 4. Vilka egenskaper värdesätter ni när ni rekryterar unga medarbetare? (Resultatet redovisas ej i denna publikation. Se fullständig rapport på 5. Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling idag? 6. Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling om fem år? Denna publikation är en sammanfattning av studien ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT. Hela rapporten inklusive referenser och bilagor finns tillgänglig på DATABASHANTERING BUSINESS INTELLIGENCE TEST INTERAKTIONSDESIGN Tabell 4: Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som svarat att de har svårt att hitta rätt kompetens inom respektive område. Inom området Affärssystem är det framför allt kompetens inom SAP och Dynamics som efterfrågas. I studien har Systemutvecklare och Programmerare delats i två kategorier då man specifikt efterfrågat kompetens kring renodlad programmering av delar i ett system och inom systemutveckling efterfrågat kompetens kring utveckling av hela system. Kategorin Databashantering utgörs till största delen av kompetens kring Microsoft (MS) SQL, MySQL och Oracle. 2 3

3 FRÅGA 2: Tror du/ni att det är svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område om fem år? Vid jämförelse av de kompetensområden där organisationerna upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens idag och om fem år, är ökningen störst inom Systemintegration, Applikationsutveckling och Webbdesign. SYSTEMINTEGRATION APPLIKATIONSUTVECKLARE WEBBDESIGN DATABASHANTERING INTERAKTIONSDESIGN PROJEKTLEDNING INFORMATIONSSÄKERHET JÄMFÖRELSE MELLAN SVÅRIGHET ATT HITTA KOMPETENS IDAG OCH OM FEM ÅR Tabell 9: Tabellen visar de områden inom IT där de intervjuade tror att svårighetsgraden ökar mest att hitta kompetens om fem år i förhållande till idag. Skalan visar ökningen i procentenheter. En av flera förklaringar till ökningen inom Systemintegration är att de smarta mobilerna ökar tillgången till sociala medier, vilket förändrar samhällets kommunikationsbild. Mobilen/ datorn används för e-post, kalender, GPS, affärssystem etc. En annan förklaring till den ökade efterfrågan på kompetens inom Systemintegration är att respondenterna tror att de i större utsträckning kommer att använda befintlig teknik genom SOA-arkitektur och att man implementerar färdiga lösningar snarare än utvecklar egna. IT EN VÄXANDE ARBETSMARKNAD Att IT-branschen växer betyder även att efterfrågan på arbetskraft och kompetens inom IT kommer att öka. Detta visas tydligt i Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognoser kommer arbetsmarknaden att ha brist på IT-kompetens även på fem och tio års sikt. Även Akademikerförbundet Juseks årliga arbetsmarknadsundersökning visar exempelvis att 78 % av systemvetarna som tog examen läsåret 2011/2012 fått jobb efter examen, och 40 % hade säkrat sitt första jobb redan innan utbildningen avslutats. Även av SCB:s Arbetskraftsbarometern framgår brist på arbetskraft inom IT då närmare 60 % av arbetsgivarna uppger att de sökt personal med programmerar-/systemvetarutbildning under året och att det är fortsatt brist på yrkeserfarna sökande. Även SACO-förbundet spår i en rapport från november 2013 att det kommer att finnas fler jobb än utbildad arbetskraft för datavetare inom fem år. Flera studier och rapporter beskriver IT och telekom som en globalt växande marknad. Behovet av arbetskraft och kompetens är därmed världsomspännande. Den amerikanska intresseorganisationen Code uppskattar att det kommer att finnas en miljon fler programmeringsjobb än programmerare i världen år Enligt IT&Telekomföretagen och Almega så stod IT-branschen för mer än 4 % av den totala sysselsättningen i Sverige 2012 (ca personer) och omsatte ca 554 miljarder SEK. Omsättningen kan jämföras med exempelvis restaurangbranschens totala omsättning 2012 om ca 100 miljarder SEK enligt SCB:s restaurangindex. Trots utvecklingen inom IT- och telekombranschen under talet finns i Gy 2011 inget nationellt program med tydlig inriktning inom IT. Jämförelsevis finns det exempelvis två nationella program inom hotell- och restaurangområdet: Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ökningen av andelen Applikationsutvecklare förklaras av att man tror sig komma att implementera fler applikationer på mobila enheter om fem år än vad som görs idag. Inom kategorin Webbdesign spås ökad efterfrågan på kompetens kring HTML5 samt webbpubliceringsverktyg som EpiServer och WordPress. Enligt en studie från IDC (The Digital Universe in 2020) kommer världens investeringar i hårdvara, mjukvara, tjänster, telekommunikationer och resurser för det som kallas infrastruktur att öka med 40 % mellan 2012 och Enligt samma studie kommer däremot kostnaden per gigabyte (GB) att reduceras under samma period från 13 SEK ($2.00) till nästan 1 SEK ($0.20) lanserades floppydisken, en magnetisk skiva för att lagra filer. De första disketterna hade en lagringskapacitet på 180 kilobyte (KB) lanserades den så kallade HD-disketten med ett hårt skyddande hölje och en lagringskapacitet på 1,44 megabyte (MB) lanserades det nya USB-minnet Data Traveler HyperX Predator med en lagringskapacitet på 1 terabyte (TB). Utvecklingen från den tidigare floppy-disken från 1987 med 1,44 MB i lagringskapacitet till det nya USB-minnet med en kapacitet på 1 TB motsvarar en ökning om 70 miljoner procent. 4 5

4 IT I DEN SVENSKA GYMNASIESKOLAN Hösten 2011 infördes gymnasiereformen Gy 2011, vars syfte bl.a. är att se till att skolan i högre grad än tidigare förbereder eleverna för arbetsmarknad respektive högre studier. Den nya gymnasieskolan är uppdelad i 18 treåriga nationella program: 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Kartläggningen av den svenska gymnasieskolans program visar att bland de 18 nationella programmen finns totalt 61 olika inriktningar. Endast i två av dessa inriktningar finns ITrelaterade kurser (exempelvis Datorteknik och Programmering) vilket innebär att de är obligatoriska att läsa i programmet. Samtidigt visar studien en ökad efterfrågan av IT-kompetens på arbetsmarknaden. INRIKTNINGAR INOM GYMNASIESKOLAN DÄR IT INGÅR GYMNASIESKOLANS PROGRAM ANTAL INRIKTNINGAR BARN OCH FRITID (BF) 3 BYGG OCH ANLÄGGNING (BA) 5 IT-RELATERADE ÄMNEN OBLIGATORISKA I den svenska gymnasieskolans läroplan saknas nationella övergripande mål om hur IT ska integreras. Däremot återfinns skrivningar om digital kompetens, som att använda och hantera digitala tekniker, verktyg och medier, i examensmålen för flera program. Enligt Skolverket är det upp till skolhuvudmän och den enskilda skolan att avgöra innehållet i den digitala kompetensen. Detta kan jämföras med Storbritanniens nya läroplan där det framgår att eleverna i slutet av motsvarande sjunde klass ska kunna minst två programmeringsspråk och binära tal. Här tydliggörs även att eleverna redan i steg 1, d.v.s. ålder 5-7 år, ska förstå vad algoritmer är och hur de tillämpas i programmering. Vidare ska eleverna enligt läroplanen i steg 2 (8-12 år) kunna skapa och felsöka enkla program samt använda ett logiskt resonemang för att förutse hur ett enkelt program kommer att bete sig. Skolverket ska även enligt uppdrag i regleringsbrevet 2011 kontinuerligt följa upp barns, elevers och lärares IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. I uppföljningen från 2013 framgår att lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats. Av rapporten framgår även att elevernas IT-användning fortfarande till stor del består i att söka information på nätet och utföra skrivuppgifter. Uppföljningen av gymnasiereformen (Gy 2011) ger ingen bild av huruvida de nya gymnasieprogram som skapats är i linje med arbetsmarknadens utveckling eller om innehållet i programmen ger eleverna aktuell och attraktiv kunskap. EKONOMI (EK) 2 EL OCH ENERGI (EE) * 4 Datorteknik ingår i en av fyra inriktningar. ESTETISKA (ES) ** 5 Digitalt skapande finns i en av fem inriktningar. FORDON OCH TRANSPORT (FT) 5 HANDEL OCH ADMINISTRATION (HA) 2 HANTVERK (HV) 5 HOTELL OCH TURISM (HT) 2 HUMANISTISKA (HU) 2 INDUSTRITEKNIK (IN) *** 4 NATURBRUK (NB) 4 NATURVETENSKAP (NA) **** 2 RESTAURANG OCH LIVSMEDEL (RL) 3 SAMHÄLLSVETENSKAP (SA) 3 TEKNIK (TE) 5 Programmering ingår i en av fem inriktningar. VVS OCH FASTIGHET (VF) 4 VÅRD OCH OMSORG (VO) ***** 1 TOTALT ANTAL INRIKTNINGAR 61 * Inom El- och energiprogrammet förekommer kursen Datorteknik 100 poäng som ett programgemensamt ämne. Dator- och kommunikationsteknik är också en av fyra inriktningar. ** Inom det Estetiska programmet finns Estetik och media som en av fem inriktningar där eleven har möjlighet att läsa Webbutveckling och Gränssnittsdesign. *** Inom det Industritekniska programmet kan eleven läsa Datorteknik och Programmering i programfördjupningen. **** Inom det Naturvetenskapliga programmet finns möjligheten att läsa exempelvis Webbserverprogrammering och Webbutveckling i programfördjupningen. ***** Vård- och omsorgsprogrammet har ingen inriktning och betraktas här som en. Tabell 3: Sammanställning av det totala antal inriktningar i den svenska gymnasieskolans program. De program som är markerade innehåller obligatoriska IT-relaterade kurser i inriktningen. Källa: Sverige rankades av FN-organet ITU som näst bäst i världen 2012 på att använda informationsoch kommunikationsteknik. I undersökningen Ungar & medier 2012/13 svarar 99 % av ungdomarna i åldern år att de har en mobiltelefon, varav 89 % har en smartphone. För första gången visar undersökningen att för ungdomar från 13 års ålder är det mer populärt att ägna sig åt internet än åt TV. Enligt en studie av OECD från 2009 så visar svenska 15-åringar bättre läsförståelse när det gäller digital läsning än vad de gör när det gäller traditionell läsning. (PISA 2009 Result, What Students Know and Can Do, 2009). 6 7

5 FRÅGA 3: Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium? De kunskaper som av de svarande anses viktigast att tillägna sig på ett IT-gymnasium är Programmering och Projektledning. En stor del förespråkar att en gymnasieutbildning ska ge eleverna en Bred kompetens inom IT för att de senare ska ha möjlighet att specialisera sig. På följdfrågor till respondenterna om Bred kompetens inom IT ska definieras svarar de förståelse för infrastruktur och utveckling vilket ger bättre förutsättningar att möta ny teknik inom flera olika områden. FRÅGA 5: Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling idag? Resultatet visar att organisationerna har en mycket heterogen IT-miljö vilket man ger uttryck för att vilja förenkla inom fem år. De dominerande plattformarna som används för den egna utvecklingen är.net och Java. På frågan om vilka utvecklingsspråk som används nämns totalt 43 olika programspråk. De mest förekommande programmeringsspråken som används är Java och C#, vilka man tror kommer vara de vanligaste även om fem år. VILKET/VILKA ÄMNEN INOM IT TYCKER DU ÄR VIKTIGT/VIKTIGA ATT STUDERA PÅ ETT IT-GYMNASIUM? PROGRAMSPRÅK FÖR UTVECKLING PROGRAMMERING PROJEKTLEDNING / PROJEKTORIENTERING BRED KOMPETENS INOM IT AFFÄRSFÖRSTÅELSE DATABASHANTERING INTERAKTIONSDESIGN NÄTVERKSTEKNIK SYSTEMUTVECKLING IT-ARKITEKTUR INFORMATIONSSÄKERHET VERKSAMHETSFÖRSTÅELSE APPLIKATIONSUTVECKLING FÖRETAGSEKONOMI Figur 2: I diagrammet redovisas samtliga språk där fler än 4 % av de tillfrågade organisationerna använder något av dessa i sin egen utveckling. DATORTEKNIK SYSTEMINTEGRATION SERVERTEKNIK DATAKOMMUNIKATION WEBBUTVECKLING KOMMUNIKATION IT-SUPPORT Samtliga organisationer har svarat att de använder flera programspråk i den egna utvecklingen. De programmeringsspråk som används av fler än en organisation för system- och applikationsutveckling, utöver de vanligaste (se figur 2), är Delphi, Assembler, Objective-C, Erlang, F#, Fortran, HTML5, Visual Basic, ASP.NET, Pascal, Perl, Miranda, Python, Ruby (uteslutande Ruby on Rails), SAS och Scala. Tabell 6: Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som anser det är viktigt att studera respektive ämne på ett IT-gymnasium. Att arbeta i projekt är en ofta förekommande arbetsmetod inom utveckling av IT. I den svenska gymnasieskolan är teori och metod kring projekt integrerat endast som en liten del i ett fåtal kurser. Enligt det svenska handelsinstitutet (HUI) omsatte e-handel 31,6 miljarder kronor Motsvarande siffra 2007 var 17,7 miljarder kronor. 8 9

6 FRÅGA 6: Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling om fem år? På frågan om vilka programmeringsspråk organisationen använder om fem år svarar 56 % att de troligtvis kommer att använda samma plattformar och språk som idag. De programspråk som ökar mest i användning om fem år är enligt studien Java, C# och JavaScript. Enligt undersökningen är den främsta orsaken till att man vill reducera användningen av ett programspråk svårigheten att rekrytera kompetens. DE PROGRAMSPRÅK SOM ÖKAR MEST I ANVÄNDNING INOM FEM ÅR SLUTSATS För att Sverige ska stärka sin ledande position som IT-nation krävs ett ändrat fokus från konsument- till producentperspektiv inom så väl IT-politiken som i skolans styrdokument. Önskvärt vore att eleverna i den svenska skolan också får möjlighet att se informationsteknik som en tillgång för problemlösning genom att också lära sig att utveckla och producera digitala tjänster. Avsaknaden av IT-utbildning inom den svenska gymnasieskolan är stor. Om målsättningen är att den nya gymnasieskolan ska vara anpassad till arbetsmarknadens behov måste programutbudet förändras. I nuläget finns inget renodlat nationellt gymnasieprogram inom IT medan det exempelvis finns två program inom hotell och restaurang. Sätter man detta i relation till branschernas storlek och efterfrågan på arbetskraft kan programutbudet ifrågasättas. JAVA C# JAVASCRIPT HTML5 Stort tack till de personer och organisationer vilka gjort projektet möjligt genom sin delaktighet. 14 januari 2014 PHP PYTHON Jens Holm, Rektor Ellen Lindqvist, Stf. Rektor F# 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Tabell 8: Tabellen visar de programspråk som ökar mest i användning om fem år enligt studien. Ökningen är angiven i procentenheter i förhållande till resultatet i frågan om vilka programspråk som används idag. Resultatet visar också att bland övriga programmeringsspråk ökar JavaScript, HTML5 och Python mest i förhållande till idag. En av förklaringarna till detta är enligt de tillfrågade ett växande behov av applikationsutveckling för mobila enheter. De programspråk vilka respondenterna svarar att de helst vill minska eller tror att de kommer att ha minskat användningen av om fem år är COBOL, Delphi och Assembler. Flera av organisationerna med en stordatormiljö uttrycker att de vill fasa ut denna. Enligt en prognos från det amerikanska analysföretaget IDC spås antalet sålda smartphones i världen öka från 1 miljard enheter 2013 till 1,7 miljarder enheter

7 är en av Sveriges mest populära gymnasieskolor inom IT och ger sina elever spetskompetens inom ett av framtidens viktigaste områden, informationsteknologi. Skolan har en stark IT-profil och driver en pedagogik med ämnesintegrerad IT. På finns Teknikprogram med inriktning informationsoch medieteknik, Estetiskt program med inriktning estetik och media samt ett yrkesprogram med inriktning dator- och kommunikationsteknik. tillhör IT-Gymnasiet Sverige AB som är en del av AcadeMedia. Denna publikation är en sammanfattning av studien ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT. Hela rapporten inklusive referenser och bilagor finns tillgänglig på ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT 2013 IT-Gymnasiet Sverige AB Origovägen 4, Göteborg, Sverige Förfrågningar: Jens Holm, Ellen Lindqvist, Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: 2013, ITiden Framtidens kompetensbehov inom IT.