Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Skogstibble Fristående Skola, vt 2013-ht 2013 Senast reviderad

2

3 Inledning Vi på Skogstibble Friståendeskola har som målsättning att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Vi arbetar aktivt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och ränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling I skollagen och i läroplanerna står klart och tydligt att den svenska skolan ska vila på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Vi har som uppgift att i skolan förmedla och förankra grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta. Kränkande behandling och diskriminering Från och med januari 2009 skall skolorna beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. En förändring är att begreppet annan kränkande behandling ersatts av kränkande behandling. I skollagen har också skrivelsen att en årlig plan skall upprättas skärpts. Skolan skall i och med den nya skollagen upprätta en plan för det kommande året med planerade åtgärder och följa upp hur det gått under det föregående året. Det innebär att skolan ska regelbundet kartlägga den egna verksamheten. Skolans uppdrag I skollagens 6 kap 6 & 8 står det att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skolan ska även varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier. Där står även att all personal på skolan och huvudmannen är förbjuden att behandla elever och barn kränkande. Där står även i kapitel 6 10 att lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det innebär ett större ansvar på skolans personal så att de aktivt arbetar för att motverka mobbingen i skolan.

4 Definitioner av kränkande behandling I skollagen 6 kap.3 definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningar kan var fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad, retad eller kallad något man inte vill), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Mobbning Istället för kränkande behandling används ofta begreppet mobbing. Enstaka trakasserier är inte mobbing. Inte heller osämja mellan enstaka elever eller grupper. I sådana fall tar berörd vuxen hand om problemet. En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Dan Olweus) Barn- och elevombudsmannen har tillsynsansvar och ska se till att skollagen följs på detta område. Diskriminering Diskrimineringsombudsmannen, har tillsyn över att lagen följs. Vad som är diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och definieras som ett övergripande begrepp för en negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder.

5 Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: Kön; man eller kvinna. Etnisk tillhörighet; någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning; någon som tror på en högre icke- världslig makt eller en gud. Sexuell läggning; homosexuell, bisexuell, heterosexuell eller /och transperson Funktionshinder; varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av en skada eller en sjukdom Könsöverskridande identitet eller uttryck; att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, Ålder; uppnådd levnadslängd Skogstibble Fristående skolas arbete med likabehandling I skapandet av Skogstibble skolans plan mot kränkande behandling, har vi utgått från diskrimineringsombudsmannens Hjul för likabehandlingsarbetet Hjulet som finns på försättsbladet visar på ett enkelt och överskådligt sätt de olika stegen i likabehandlingsarbetet. Dessa steg är: Utvärdera Främja Kartlägg Förebygg Åtgärder för akuta situationer

6 Dessa steg har även fått utgöra rubrikerna för varje del av vår plan mot kränkande behandling och vi använder bilden för att på ett överskådligt sätt visa hur vi arbetar för att skapa en skola där alla kan känna sig trygga.

7 Utvärdera Hur fungerade förra årets likabehandlingsarbete? Förra årets plan mot kränkande behandling, var inte adekvat när det gäller hur det förebyggande arbetet skulle dokumenteras, genomföras och följas upp. Det betyder dock inte att skolan inte arbetat förebyggande! Nedan följer det som skolan arbetat med under föregående år, samt hur utfallet av det arbetet blivit. 1. Utöka antalet rastpedagoger Då det visade sig att eleverna kände sig som mest otrygga under rasterna, förstärktes vuxennärvaron med ytterligare en rastpedagog. Utfallet på denna aktivitet har varit god enligt eleverna, men behöver bli ännu bättre. Det som fortfarande är problematiskt, är vad som händer när eleverna går ut för att röka, samt att eleverna upplever att vi som personal inte alltid ser allt som händer inomhus. Detta är identifierat och ligger med som aktiviteter för skolan att arbeta med, i vår uppdaterade plan mot kränkande behandling. 2. Upprättande av incidentrapport För att underlätta och kvalitetssäkra informationsinhämtningen när något har hänt, så skapade skolan en incidentrapport som är enkel att fylla i, men ändå säkerställer att den viktigaste informationen finns med. Den har varit bra, den används och vi kommer att fortsätta använda den. Den enda justeringen som gjorts nu, är att även sexuella trakasserier lagts in. 3. Löpande diskussion och dokumentation från eleverna, om veckan som varit Varje vecka, under fredagens klassråd, fördes en punkt in som heter veckan som varit. Här får eleverna själva beskriva om något varit bra eller dåligt. Detta tas sedan upp på måndagens personalkonferens, diskuteras och återkopplas direkt till eleverna fredagen efter. Detta har varit uppskattat av både personal och elever, men vi vill ytterligare förtydliga arbetet med elevernas trygghet, och har därför lagt in aktiviteter i vår nya plan mot kränkande behandling som rör detta. 4. Underrätta huvudman när kränkning skett Detta har tyvärr inte fungerat alls. Därför har nu huvudmannen (Charlotte Högman, VD) tillsammans med nya rektorn Lage Nilsson gjort följande: Skapat en ny delegationsordning, där rektors och huvudmans ansvar tydligt beskrivs. Skapat en ny rutin för vilken information huvudmannen skall få av rektor, samt när. Dessa punkter finns inte med i vår uppdaterade plan mot kränkande behandling, utan är något som bara skall finnas, men inte har fungerat.

8 5. Rutin och innehåll vid överlämning mellan skola och boende Som ett led i att ytterligare förstärka arbetet med att premiera elevernas goda beteenden, skapades rutiner och överlämningsdokument, mellan alla boenden och skolan. Varje morgon kommer boendepersonal och lämnar över dokumentation till skolan, kring varje elev, vad som hänt sedan sist (över natten/helgen). På motsvarande sätt lämnar skolan över dokumentation till alla boenden, för varje elev om hur skoldagen varit. På så sätt har vi fått till ett riktigt famntag kring hela eleven. Detta har fungerat över förväntan, och boendepersonalen har sett stora framsteg hos eleverna, och detta är något vi skall fortsätta med. 6. Ytterligare arbeten som gjorts, men inte haft tydliga målsättningar för Fler saker har gjorts, men som inte har varit formulerade med tydliga syften och målsättningar, och därför varit svåra att utvärdera. Det har i hög grad då handlat om rutinarbeten och policydokument som upprättats. I vår nya plan mot kränkande behandling, har samtliga aktiviteter fått en helt annan utformning, så att detta arbete lättare skall gå att utvärdera.

9 Främja När det gäller att främja arbetet med alla människors lika värde, har vi en hel del som vi kan utveckla, men vi har specificerat det och beslutat att genomföra det enligt nedan. 1. Genomgång av läroplanernas övergripande målsättningar, samt skollagen Vi har under två hela arbetsdagar den 26 och 27 mars 2013, bland annat gått igenom och diskuterat läroplanernas övergripande målsättningar. Vi har också gått igenom skollagens portalparagraf och försökt översätta båda i praktiska åtgärder. Detta arbete är dock inte färdigstrukturerat, men vi kommer att arbeta vidare med detta under studiedagarna vi har den 17 och 18 juni Socialt klimat Samtlig personal har fått en genomgång kring de diskrimineringsgrunder som finns. Vi har vid samma tillfälle även diskuterat det sociala klimatet, och kommit fram till att vi skall uppdatera skolans ordningsregler. Ordningsreglerna lyftes för första gången med alla elever, vid två olika tillfällen den 28 mars 2013, av rektor. Där fick eleverna själva bestämma vilka regler de tycker skolan skall ha, och vi pratade också om vilka konsekvenser det skall få, om personal eller elever bryter mot dessa. Allt dokumenterades och nästa steg är att gå igenom detta med all personal den 8 april Detta arbete är inte klart, men skall färdigställas under april månad När det är klart, skall det kommuniceras till elever, personal, boendepersonal och vårdnadshavare. Ansvariga för kommunikationen till ovan, är mentorerna. 3. Allas lika värde, normkritik och diskrimineringsgrunder Vi har i vår nya handlingsplan mot kränkande behandling, upprättat en aktivitet som gäller ett ämnesövergripande projekt. Innehållet kommer till stor del att handla om just allas lika värde, språkbruk, vad det innebär att vi bor i ett demokratiskt land, vad innebär det att diskriminera någon etc. Det exakta innehållet är dock ännu inte specificerat och inte heller exakt när det skall genomföras. Det enda som är sagt om det såhär långt är, att det ska göras, vem som ansvarar och att det ska göras så snart det bara går men senast höstterminen Utöver detta finns även diskrimineringsgrunderna numera nedtecknade i inledningen av vår nya plan mot kränkande behandling.

10 Kartlägg All personal som arbetar i skolan, skall omgående anmäla till rektor om kränkande behandling har skett. Om möjligt skall man även fylla i blanketten för incidentrapport som skolan skapat, för att säkerställa att alla adekvata frågor ställs och ges svar på. Dessa dokument sparas i pärmen för incidentrapporter, för att nästa läsår (eller innan om så krävs) kunna ligga till grund för nya förebyggande aktiviteter mot kränkande behandling. Utöver detta, så har vi kartlagt våra utvecklingsområden enligt nedan. 1. Enskilda samtal, elev mentor Dessa samtal dokumenteras, enligt en förutbestämd mall, för att vi ska kunna säkerställa att rätt frågor ställs, och för att det skall bli enkelt att se vilka problemområden skolan kan tänkas ha. 2. Samtal i grupp, rektor elever Dessa samtal har skett klassvis och dokumenterats, för att se om något ytterligare kommer fram när alla pratar tillsammans. Denna del, är kanske den som gett minst konkreta åsikter, men som istället varit mest betydelsefullt för elevernas känsla av delaktighet i arbetet. 3. Anonym enkät, elever Denna enkät, har fungerat mycket bra, och mycket av det som eleverna har upplevt inte varit bra har tagits från denna. Det innebär att de flesta av elevernas önskemål och förbättringar som vi skall arbeta med, och som finns specificerade i vår nya plan mot kränkande behandling kommer från slutsatserna i denna enkät. 4. Genomgång i grupp, rektor - personal De förbättringsområden som kommit fram enligt ovan, har diskuterats i grupp med samtlig personal. Personalen har även den fått komma med ytterligare saker skolan kan utveckla, och som även lett fram till några av aktiviteterna vi skall genomföra, under rubriken Förebygg nedan.

11 Förebygg Under denna rubrik har vi lagt ned det kanske största arbetet. Här beskriver vi exakt vad vi ska göra, varför, vad som krävs för att genomföra det, vem som ansvarar, när det skall vara klart och hur vi skall utvärdera resultatet av det vi gjort. Man kan säga att det är detta arbete vi skall göra under nästkommande period, för att förebygga att kränkningar, hot, våld eller liknande ska ske. Handlingsplaner för att förebygga kränkande behandling Såhär har vi arbetat Först har vi tittat på aktuell lagstiftning och allmänna råd och diskuterat utifrån det. Sedan har vi gått igenom det skolan har gjort, och utvärderat detta, både på kammaren och tillsammans med elever. I nästa steg har vi frågat eleverna, vad som fungerar/inte fungerar idag, och vad vi borde göra för att bli en ännu bättre och tryggare skola. De resultaten har sedan, tillsammans med de analyser vi själva gjort, legat till grund för alla de aktiviteter som specificeras nedan. Värt att notera Att vara ansvarig för något, innebär inte att man är den som ska utföra arbetet! Däremot äger man projektet och ansvarar för att det blir genomfört. Ansvarig innebär också att man är den som svarar mot rektor, när åtgärden skall vara klar. En målsättning måste alltid vara mätbar. Är den inte det, så är den ingen målsättning! En (1) målsättning kan kräva flera aktiviteter/åtgärder, för att nås. Samtliga nedanstående aktiviteter skall utvärderas, för att skolan vid nästa läsår, ska veta om vi skall satsa på något annat, eller fortsätta utveckla det vi gjort. 1. Målsättning/-ar a.) Öppnare planlösning för uppehållsrummen på skolan, så att samtliga elever känner sig sedda och trygga, även under rasterna. b.) Att samtliga elever tycker att det blivit finare och mysigare i uppehållsrummen. Varför ska vi göra detta För att rastpedagogerna ska ha lättare att överblicka alla elever, så de snabbt kan ta tag i situationer som kan eskalera till kränkande behandling/våld eller dylikt.

12 Aktivitet (vad ska vi göra) a.) Tillsammans med eleverna tänker vi till och skapar en ritning med väggar och möbler, som vi ser uppfyller behoven för att nå målsättningarna. b.) Slå ut väggen/väggarna till lilla rummet, måla om, etc. Exakt vad som skall göras, kommer dock att utformas i samarbete med eleverna. Vad krävs för att genomföra detta a.) Pengar till material och tid att genomföra detta. b.) Godkännande från fastighetsägaren. Ansvarig (för att detta blir gjort) a.) Tid och pengar: Lage Nilsson, rektor. b.) Godkännande från Fastighetsägaren: Lage Nilsson, rektor. c.) Genomförande: Gustav Andersson Tid för avstämning/när skall åtgärderna vara genomförda När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) görs en enkät bland eleverna, för att mäta måluppfyllelsen , tas förändringen upp vid personalkonferensen, för att analysera hur resultatet blivit. 2. Målsättning/-ar a.) Utöka skol-kioskens sortiment, så att eleverna får mer saker att välja på, så stimulansen till inlärning och ett trevligt beteende, ytterligare förstärks. b.) Tydliggöra för både elever och personal, vad, när och varför som eleverna får tibblar (skolans värdekuponger). Varför ska vi göra detta Redan idag så får eleverna belöningar i form av tibblar, när de sköter sina studier och närvarar på lektionerna. Med dessa tibblar kan de sedan handla i skolans kiosk. Vi vill både förtydliga hur och när man får tibblar, samt utöka kioskens sortiment så att det ska bli än intressantare för eleverna att göra rätt saker.

13 Aktivitet (vad ska vi göra) a.) Skapa enhetliga regler, kring vad som ger tibblar, så det är tydligt för både personal och elever. b.) Föra bok över tibblarna, så att eleverna inte kan fuska med dem. c.) Köpa in till skolkiosken: Bärbar dator, WoW-kredit, Smartphone, Tuschpennor? Inköpsförslagen skall grunda sig på de förslag som eleverna lämnar under elevernas klassråd, varje vecka. Vad krävs för att genomföra detta a.) Samstämmighet bland personalen, och tydlig koppling till de övergripande målen i läroplanerna, skollagen, samt kunskapsmålen, för att skapa reglerna kring tibblarna. b.) Fråga eleverna, vad de är mest intresserade av, men även personal på skolan och boendet. c.) Medel för att köpa in det som vi bestämmer skall köpas in. Ansvarig (för att detta blir gjort) Genomförande: Stina Nyström Tid och pengar: Lage Nilsson Tid för avstämning/när skall åtgärderna vara genomförda När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , genomförs en enkät med samtliga elever, för att mäta om engagemanget för kunskapsresultat samt ett trevligt beteende ökat, med kioskens utökade sortiment , tas förändringen upp vid personalkonferensen, för att analysera svaren och bestämma om/hur vi skall utveckla arbetet ytterligare. 3. Målsättning/-ar Eleverna ska ha ett roligare och meningsfullare innehåll på rasterna, för att på så sätt skapa en tryggare atmosfär på skolan som helhet. Varför ska vi göra detta? För att minska irritationsmoment hos eleverna, och på så sätt förebygga att dåligt humör och leda, leder till att man kränker andra. Utöver det så tror vi också att om eleverna verkligen trivs på sin skola och är stolta över den, så är chanserna till att de självmant kommer hit och själva vill lära sig saker, större.

14 Framförallt skall vi genomföra dessa olika aktiviteter, för att eleverna uppger att det är under rasterna som man är som mest utsatt för mobbning och kränkningar. 3.a Aktivitet (vad ska vi göra) Köpa in bättre och anpassade möbler för att skapa en mysigare känsla i uppehållsrummet. Vad krävs för att genomföra detta Vi (elever och personal) tänker till och skapar en ritning över uppehållsrummet, med möbler, som vi ser uppfyller behoven. Pengar till möbelköp och tid att genomföra detta. Ansvarig (för att detta blir gjort) Genomförande: Gustav Andersson Tid och pengar: Lage Nilsson Tid för avstämning/när skall åtgärderna vara genomförda När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , enkät bland eleverna som besvarar frågan om uppehållsrummet blivit mysigare , utvärdering av enkäten bland personalen, samt beslut om eventuella vidare åtgärder. 3.b Aktivitet (vad ska vi göra) a.) Lugn musik i uppehållsrummet, som eleverna kan vara med och bestämma om. b.) Skapa regler för hur musiken ska väljas, vem som får välja, samt vem som ska sköta det. Vad krävs för att genomföra detta Inköp av en dator (Spotify?) eller stereo, som står någon annanstans än i uppehållsrummet, med kablar dragna till uppsatta högtalare i uppehållsrummet. Ansvarig (för att detta blir gjort) Genomförande: Andreas Tid och pengar: Lage Nilsson Tid för avstämning/när skall åtgärderna vara genomförda

15 När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , eleverna svarar i enkät om hur de upplever att musiken påverkar stämningen i uppehållsrummet , personalen går igenom svaren och analyserar hur vi ska göra framgent. 3.c Aktivitet (vad ska vi göra) a.) En klottervägg för eleverna att fritt skapa på. Antingen en stor whiteboard inomhus eller en stor klottervägg utomhus (och kanske målmarkering på baksidan för fotboll), eller både och. b.) Ett tydligt regelsystem för vad man får och inte får klottra, samt utlåningssystem för pennor/färger som fungerar för både elever och personal. Vad krävs för att genomföra detta Inköp av stor whiteboard/klottervägg. Montering av ovan. Tid och pengar. För vägg utomhus kan det även krävas godkännande av fastighetsägaren. Ansvarig (för att detta blir gjort) Tid och pengar, samt eventuellt godkännande från fastighetsägare: Lage Nilsson. Genomförande: Gustav Andersson. Tid för avstämning/när skall åtgärderna vara genomförda När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , eleverna svarar på enkät om hur ovanstående har fungerat , personal går igenom svarsenkäterna samt utvärderar själva sin egen uppfattning, för att bedöma hur vi ska gå vidare. 3.d Aktivitet (vad ska vi göra) Köpa in spel som man kan sysselsätta sig med, samt skapa ett utlånings-, kö- och regel-system som fungerar för elever och personal. Tex Wii (nackdel, max fyra samtidigt)

16 X-box, och spelet rockstar (då kan många vara med) Guitar-hero Sällskapsspel (tex Alias (roligt med synonymer)) Vad krävs för att genomföra detta Analys över exakt vad som blir klokast att köpa in, så vi undviker fallgropar innan vi genomför detta. Skapa ett regel- och kösystem som sedan förankras hos eleverna. Genomföra själva inköpet och installationen. Tid och pengar. Ansvarig (för att detta blir gjort) Genomförande: Alexander Markén Tid och pengar: Lage Nilsson Tid för avstämning/när skall detta vara klart När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , eleverna svarar på enkät över hur de upplever att innehållet i rasterna förändrat dem och stämningen/tryggheten på skolan , personal går igenom svarsenkäterna samt utvärderar själva sin egen uppfattning angående måluppfyllelsen, så vi vet hur vi ska gå vidare. 4.Målsättning/-ar Eleverna ska känna att vi kontinuerligt arbetar med att förebygga kränkande behandlingar på skolan, såväl som via internet eller sms. Varför ska vi göra detta? Skolan är en plats, där man som elev är tvungen att vara på. Man kan inte välja bort skolan, om man inte trivs. Därför är arbetet med att ständigt se till att skolan är en trygg plats, så oerhört viktigt! Aktivitet (vad ska vi göra) Varannan vecka arbeta med värderingsfrågor (speglingsövningar?) på klassrådet. Ansvarig (för att detta blir gjort) Lisa Tid för avstämning/när skall detta vara klart

17 När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , eleverna svarar på en enkät över om de upplever att skolans arbete med att ingen ska känna sig kränkt eller mobbad, är aktuell , personal går igenom svarsenkäterna samt utvärderar själva sin egen uppfattning angående måluppfyllelsen, så vi vet hur vi ska gå vidare. 5. Målsättning/-ar Att arbetet med att ingen i skolan ska känna sig kränkt, särbehandlad eller liknande, blir en process och ett arbete som vi kontinuerligt är medvetna om och som ständigt pågår. Varför ska vi göra detta? För att vårt arbete med att alla människor är lika värda, oavsett kön, tro, sexuell läggning, etnicitet eller liknande, aldrig ska bli eller vara inaktuellt! Aktivitet (vad ska vi göra) a.) På varje personalmöte (måndag eftermiddag) skall en fast punkt på agendan som handlar om likabehandling, föras in. Punkten protokollförs liksom övriga punkter, för att vi sedan ska kunna gå tillbaka och se om något ständigt kommer upp, som vi kommer att behöva arbeta särskilt med. b.) Skapa ett ämnesövergripande projekt, som elever och personal arbetar med, under höstterminen Vad krävs för att genomföra detta? a.) Att punkten förs in på agendan och att tid avsätts för detta. b.) Att personal får tid för att arbeta fram ett ämnesövergripande uppdrag, kan pågå under höstterminen Ansvarig (för att detta blir gjort) a.) Rektor b.) Arbetslagledare Tid för avstämning/när skall detta vara klart a.) b.) När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) , eleverna svarar på en enkät över hur de upplever att skolans arbetet med att ingen ska känna sig kränkt eller mobbad, är aktuell.

18 , personal går igenom svarsenkäterna samt utvärderar själva sin egen uppfattning angående måluppfyllelsen, så vi vet hur vi ska gå vidare. 6. Målsättning/-ar Skapa en lugn och bra plats där de av våra elever som är beroende av cigaretter kan vistas, och där även rastpedagogerna (som självklart inte röker själva), kan ha uppsikt över vad som händer. Obs! Denna målsättning får inte uppfattas som att vi stimulerar till rökning, utan är endast till för att de elever som redan utvecklat ett beroende, inte ska känna sig otrygga! Varför ska vi göra detta? VI har upptäckt att de flesta fall av mobbning och hot om våld i skolan, har skett i samband med att eleverna ska röka/röker. Aktivitet (vad ska vi göra) a.) Prata med den som äger marken utanför skolans område, och om möjligt skapa en bra rökruta (om markägare och lagstiftning tillåter detta). b.) Tillsammans med elever, skolpersonal samt boendepersonal, skapa tydliga skriftliga regler, som sedan kommuniceras till alla berörda. Vad krävs för att genomföra detta? Tid, pengar och stöd i lagar. Dessutom måste, förutom skolans personal, även elever och boendepersonal, vara delaktiga i detta. Ansvarig (för att detta blir gjort) a.) Tid, pengar och lagtexter: Lage Nilsson b.) Vanja Tillén Tid för avstämning/när skall detta vara klart a.) b.) När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) genomförs en enkät bland eleverna, för att utvärdera i vilken grad vi nått målen , personal går igenom svarsenkäterna samt utvärderar själva sin egen uppfattning för att bedöma om eventuellt andra/ytterligare åtgärder krävs.

19 7. Målsättning/-ar Skolan skall ha ordningsregler, som är tydliga och välkända av både elever, personal på skolan, som av vårdnadshavare och boendepersonal. Aktivitet (vad ska vi göra) a.) Skolan skall tillsammans med elever, ta fram ett underlag för skolans ordningsregler. Vid samma tillfälle skall även en allmän åtgärdstrappa diskuteras och nedtecknas. b.) Skolans personal skall sammanställa ovan, och sedan återkoppla detta till elever, tillsammans fatta beslut och fastställa dessa för att sedan kommunicera ovan till vårdnadshavare och boendepersonal. Vad krävs för att genomföra detta? Tid för genomförandet. Ansvarig (för att detta blir gjort) Lage Nilsson Tid för avstämning/när skall detta vara klart När skall detta utvärderas (och eventuellt hur) genomförs en enkät bland eleverna, hur de upplever att skolans ordningsregler och åtgärdstrappa fungerat , personal går igenom svarsenkäterna samt utvärderar själva sin egen uppfattning för att bedöma om eventuellt andra/ytterligare åtgärder krävs.

20 Åtgärder för akuta situationer Om du som vårdnadshavare, elev eller boendepersonal får kännedom om att något allvarligt har hänt, så kan du kontakta oss enligt nedan. 1. Personal på skolan. 2. Rektor på skolan, Lage Nilsson 3. Vd på SRK Konsultation, Charlotte Högman, skolans huvudman. Om du inte är nöjd med vad vi gjort för att åtgärda det du är missnöjd med så kan du anmäla det till Skolinspektionen eller till Barn och elevombudsmannen, BeO. Tänk på att om du skickar in en anmälan till dem så är det en så kallad offentlig handling, som bland andra media har tillgång till. Så det kan vara bra att ha tänkt igenom hur du ska bemöta intresset från utomstående om du gör en anmälan. Kontaktdata Instanser Skogstibble Fristånde skola Rektor Lage Nilsson Vd Charlotte Högman Skolinspektionen Barn och elevombudsmannen Telefon Tel: Tel: Tel: Tel: Tel: Hemsida eo

21 Vad gör vi om något allvarligt händer? Personal skall 1. Ta eleven/eleverna åt sidan och fråga vad som hänt samt dokumentera enligt mallen för incidentrapport. En rekommendation är att alltid vara minst två (2) personal som utreder. Om situationen tillåter, meddela omgående rektor. 2. Dokumentera vad som har hänt, som svar på följande frågor: -Vad har hänt? -Var hände det? -När hände det? -Vem eller vilka var inblandade? -Vad har gjorts för att undvika att det händer igen. Mallen för incidentrapport kan med fördel användas. 3. Rapportera till rektor vad som hänt, och vad som har gjorts. 4. Mentor/utredande personal/rektor meddelar vårdnadshavare och/eller boendepersonal om vad som hänt och vilka eventuella omedelbara åtgärder som beslutats om. Rektor skall 1. Undersöka vad som hänt, dokumentera och besluta om eventuella omedelbara åtgärder. 2. Rektor beslutar om en utredning skall upprättas. Om så, följer skolan den rutin som föreligger gällande elever i behov av särskilt stöd. 3. Mentor/utredande personal/rektor meddelar vårdnadshavare och/eller boendepersonal om vad som hänt och vilka eventuella omedelbara åtgärder som beslutats om. 4. Rektor informerar huvudman, vad som hänt,när, vem/vilka som var delaktiga, vilka åtgärder som satts in, hur de skall utvärderas och när. Huvudman skall 1. Bedöma huruvida utredningen räcker, om de insatta åtgärderna är korrekta, tillse att rektor har den kunskap och de resurser som krävs för att fullfölja uppdraget. 2. Följa upp hur utfallet blivit och om ytterligare insatser behöver sättas in.

22