Nya metoder att nåde berörda barnen - STADs arbete kring barn i missbruksmiljö

Transkript

1 Nya metoder att nåde berörda barnen - STADs arbete kring barn i missbruksmiljö Tobias Elgán, forskare STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) Drogfokus 2012, Norrköping

2 1. Varför behövs nya metoder? 2. Stöd via internet en kort bakgrund 3. Alkohol-och Coping: ett webbaserat program för ungdomar 4. Kommande STAD-projekt: Utveckling av strategier lokalt för att nå och stödja barn i missbruksmiljö

3 Vilka är STAD? (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) STAD har funnits sedan 1995, enhet inom CPF sedan 2010 ~24 anställda: hälften praktiker / hälften forskare Arbetar med förebyggande insatser, utvecklar/testar lovande strategier/metoder som utvärderas vetenskapligt Verksamhet inom bl a följande områden: Alkohol-och narkotikaprevention pårestauranger samt primärvården (t ex, AAS & KmK) Anhörigverksamhet (för vuxna) Förebyggande arbete mot dopning (100% ren hårdträning) Utvärdering av föräldrastöds-& skolprogram Utvärdering av hemlöshetsprojekt (Bostad först) Utvärdering av webbaserade interventioner

4 1. Varför behövs nya metoder? Barn/ungdomar svår målgrupp att nåmed traditionella metoder Svårt att identifiera och rekrytera till stödverksamhet Traditionella metoder stigmatiserande, ej tillgängliga Gäller inte minst barn i missbruksmiljö(bim) 20% / barn i familjer med riskbruk 1 10% uppgav att föräldrars drickande orsakat problem 2 >80% av kommuner erbjuder stöd 2 Stödverksamhe t Endast 1-2% av barnen nås av stöd 2 1 Ljungdahl, Fhi-rapport 28, Elgán, preliminära resultat 3 Junis kommunrapport 2011

5 2009 lanserade CAN en webbaserad satsning riktad till BiM Erbjuds via Sveriges största ungdomssajt om alkohol & andra droger I snitt ca unika besökare per månad Satsningen består av bl a: Info & fakta kring missbruk i familjen Aktiviteter, t ex, filmmaskin, chat med expert Webbaserat självhjälpsprogram (Alkohol & Coping)» Utvecklad mha Lunds universitet STADs uppdrag att utvärdera satsningen

6 2. Stöd via internet Flera fördelar, t ex: Ökad tillgänglighet, enkelt att använda, anonymt Stöd via internet och ungdomar Internet är idag en naturlig del av ungas vardag Hög datorvana Föredrar info om alkohol/narkotika via webben 1 Mindre stigmatiserande än traditionella metoder 2 Webbaserat stöd kan potentiellt nåväldigt många 1 Flash Eurobarometer no Elliot, JC, et al, 2008

7 Olika typer av webbaserat stöd, t ex: Webbaserade interventioner» Självhjälpsbaserade program (med terapeuter) Automatiserad vs terapeutbaserad feedback Online rådgivning och terapi» Via t ex, chat, e-post, online stödgrupper Övrig online aktivitet» Stöd via mobilappar

8 Webbaserade metoder på frammarch Internetbaserad vård via t ex SLL ( KBT-baserad 12-veckors behandling» Depression, ångest, paniksyndrom, social fobi, sömnproblem, mm

9 Forskning kring webbaserade metoder ökar Har webbaserad behandling någon effekt? Metaanalys (n=92) visar medium effektstorlek (0.53) för webbaserad psykoterapi (samma storleksordning som face-to-face terapi 1 ) 1 Barak, A. et al, 2008

10 Utmaningar: Det finns fåwebbaserade interventioner som vänder sig till barn/ungdomar Många utvärderade program har hög bortfallsfrekvens Tidsåtgången är en avgörande faktor Risker: Kan leda till mer ytliga relationer istället för verkligt känslomässigt stöd Kan orsaka skada om felaktig information sprids Trots det, stor potential med webbaserade metoder!

11 3. Alkohol- och Copingprogrammet Bakgrund: Utvecklad av Helena Hansson / Ulla Zetterlind (Lunds univ.), & Nicklas Kartengren Webbaserad intervention för åringar Bygger påhelenas avhandlingsarbete ICAIP (Individual Coping and Alcohol Intervention Program)» Manualbaserat face-to-face -program till studenter med BiM-bakgrund» Bygger påkbt ICAIP Individual Coping and Alcohol Intervention program Producerad av Funkis Multimedia Helena Hansson och Ulla Zetterlind Klinsk Alkoholforskning, Lunds Universitet

12 Missbruk: Samspel mellan arv och miljö. Risk och skyddsfaktorer. Familjens mönster: Hur familjen kan tvingas anpassa efter den i familjen som har missbruksproblem. Attityder och påverkan: Alkohol och förväntningar. Vad händer vid berusning? Vad är riskbruk? Filmbaserade berättelser

13 Frågor om alkohol

14 20 copingrelaterade frågor Coping: Resurser (hälsa, utbildning, social status mm). Strategier (hur hantera stressfylld situation)

15

16

17

18 Tidsåtgång: 2-3 timmar under 1-2 veckor Personlig feedback med förslag om hur förhålla sig Deltagaren får formulera sin egen handlingsplan för framtiden

19 Utvärdering av Alkohol och Coping: Syfte:» Har programmet någon effekt? Frågeställningar:» Skillnader i coping-beteende?» Förbättringar i psykisk hälsa?» Förändringar relaterat till alkohol: Skjuta upp alkoholdebuten? Minska riskabelt drickande?

20 Screening och rekrytering Inklusionskriteria: år gammal - Har minst en förälder med alkoholproblem (enligt CAST-6) - Tillgång till dator och internet - Talar/förstår svenska - Informerat samtycke Screening med CAST-6 1.Har du någonsin tyckt att någon av dina (styv)föräldrar har alkoholproblem? 2.Har du någonsin bett en (styv)förälder Exkluderade: att - Självmordsbenägen / sluta dricka alkohol? självskadande beteende Informerat samtycke och 3.Har du någonsinbaslinjemätning grälat eller bråkat med en (styv)förälder när han eller hon har druckit alkohol?randomisering (n=184) 4.Har du någonsin hört dina (styv)föräldrar bråkaweb-icaip med varandra när en av dem var Behandlingsgrupp: Kontrollgrupp (TAU) & & Drugsmart (n=92) Drugsmart (n=92) berusad? 5.Har du någonsin haft lust att gömma eller hälla ut en (styv)förälders flaska medaktivitet på Drugsmart: Genomförande av - <5 besök senaste 2 månaderna alkohol? web-icaip - 5 eller fler besök senaste 2 månaderna Programtrohet: - Fullföljt web-icaip - Avbrutit web-icaip Aktivitet på Drugsmart: - <5 besök senaste 2 månaderna - 5 eller fler besök senaste 2 månaderna 6.Har du någonsin önskat att en (styv)förälder ska sluta dricka alkohol? Uppföljningar efter 2 och 6 månader Uppföljningar efter 2 och 6 månader

21

22 Rekrytering pågår Via webbsidor, t.ex.:» Facebook (sedan 18 okt) Hittills (22 okt):» 150 screenade» ~75% kvinnor» ~55% via Drugsmart / ~35% via Facebook» 87 st 3 JA på CAST-6» 95 st är år» 60 st är år och 3 Ja på CAST-6» 47 st ville ej medverka» Hittills 13 deltagare!

23 4. Utveckling av strategier lokalt för att nåoch stödja BiM Internet är ett bra sätt att ge stöd speciellt till ungdomar. Men, viktigt att på ett bra sätt erbjuda traditionellt stöd STAD sökt medel från Fhi 31 augusti Bakgrund: 1-2% av alla barn som nås av befintligt stöd» Svårt att identifiera barn Berörda ska se problemet / signaler hos barnen Våga samtala med barnen om hemförhållanden» Svårt att rekrytera barn Underlättas genom tydlig struktur för hur gå vidare vid upptäckt Finns en ansvarig person? Finns kontaktuppgifter till stödgrupper?

24 Syfte: Fler berörda barn ska nås av befintlig stödverksamhet Hur? Arbeta med lokala verksamheter (t ex, skolor, beroendemottagningar, socialtjänst), t ex:» Utveckla verktyg (policydokument, handlingsplaner) att användas i verksamheterna» Öka andelen vidareutbildad personal» Bättre samverkan mellan verksamheter

25 Skolan spelar en central roll I princip alla barn går i skola I snitt 3-5 barn i normalstor klass växer upp med föräldrar som dricker för mycket Kännetecken hos vissa pga föräldrars drickande 1, tex:» Hög frånvaro» Svårigheter med kompisrelationer» Svårigheter att klara av skolarbete Möjliggör upptäckt 1 Casas-Gil, MJ, 2002

26 2009 genomförde STAD en enkätundersökning Hur arbetar skolor med problem relaterat till elever i familjer med missbruk? Nästan 500 skolor ( högstadie - och gymnasieskolor) Resultat:» 74% av skolorna har identifierat elever» 19% har aldrig identifierat Policy Fortbildning Upptäckt!

27 Men 70% av skolorna saknar policy! Många saknar fortbildning» 75% av rektorerna / 43% av kuratorerna / 57% av skolsköterskorna Många saknar klara riktlinjer för hur agera vid upptäckt Saknar info om befintliga resurser (t ex, kommunal stödverksamhet) Skolan har därför stor potential att utvecklas!

28 Projektets struktur: Planeras löpa under 2,5 år (okt 2012 mars 2014) 5 kommuner medverkar (Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Väsby och Värmdö) En koordinator (20 % tjänst) per kommun 1 st projektgrupp: STAD + koordinatorer 5 st arbetsgrupper: koordinator + nyckelpersoner Ansökan inskickad till FHI 31 aug (svar innan 31 okt)

29 Projektet uppdelat i arbetsmoduler Arbetsmodulerna beskriver och tydliggör:» Arbetsuppgifter/delmoment» När de ska utföras» Vem som är ansvarig» Resultat/utfall från varje modul

30 Genomförandeplan / arbetsmoduler Arbetsmodul 1 (månad 1-7) Identifiera verksamheter + nyckelpersoner Arbetsmodul 2 (månad 7-11) Skapa arbetsgrupper i kommunerna Utvärderingar (baslinje + 2 uppföljningar vid 12/24 mån): - Community Readiness Model (CRM) Återkoppling av resultat från CRM - Strategier till förbättringar > Undersöka grad av förändringsbenägenhet Skapa mallar till policy + handlingsplaner - Kartläggningar: Resultat: > Antal identifierade barn > Antal barn i stödverksamhet - Policydokument + handlingsplaner Resultat: - Projektgrupp + arbetsgrupper - Rapporter Arbetsmodul 3: (månad 11-27) Arbetsmodul 4: (månad 27-30) Projektets slutförande - Framställa metodhandbok för vidare spridning (STAD) Resultat - Vetenskapliga artiklar + rapporter - Metodhandbok Vidare arbete i kommunerna/implementering - Anpassa/förankra policydokumet + handlingsplaner i verksamheterna Erbjuda fortbildning av yrkesverksamma i verksamheterna Informationskampanjer - Öka medvetenhet om problemet bland yrkesverksamma/allmänheten Resultat - Policydokument + handlingsplaner - Kampanjmaterial

31 Har projektet någon effekt? Baslinjemätning & tvåuppföljningar efter 1 & 2 år Jämföra kommunerna med matchade kontrollkommuner» Matchning med avseende påfolkmängd, åldersfördelning, medelinkomst, andel utlandsfödda» Ökar styrkan i utvärderingen Vad kommer vi att mäta?» Antal barn som identifieras» Antal barn som nås av stödverksamheter» Antal personer i verksamheterna som fortbildas» Förändring avseende CRM

32 Projektet ska resultera i metodhandbok som kan användas för att sprida arbetssättet

33 Tack till - CAN för uppdraget - Helena Hansson & Ulla Zetterlind, Lunds universitet - Nicklas Kartengren, NkA - Fhi för finansiering av BiM-projektet - SRA för finansiering av webbpanelsstudien tobias.elgan@sll.se