Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Transkript

1 Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn rör det sig om? Skolan Internet Utmaningar... Förhållningssätt för vuxna Avslöja myter Avslöja myter Förmedla information Lära ut positiva coping-strategier Förmedla hjälp Förmedla hopp Våga prata om alkohol, missbruk, beroende och negativa konsekvenser. Att höra att inte alla personer med alkoholproblem sitter på en parkbänk och luktar illa eller att beroende är dåliga människor kan vara skönt som anhörig. Det kan också vara skönt att veta att ens kompisar fått höra detta i t ex klassrummet. Ladda ner foldern Om barn i familjer med missbruk - fakta och förhållningssätt för professionella :

2 Förmedla information Lära ut positiva copingstrategier Barn i familjer med missbruk behöver förstå att det inte är deras fel att dess förälder har problem. Och att det är vuxnas ansvar att försöka lösa vuxnas problem. Att få kunskap om vad missbruk är och hur alkohol och andra droger fungerar är också viktigt. Enkla, konkreta tips på hur man kan göra för att må bättre när man påverkas negativt av missbruk i familjen. T ex att be om hjälp, att prata med någon man har förtroende för, att träna på kommunikation och problemlösning. Förmedla hjälp Förmedla hopp Det finns ofta hjälp att få i skolan, på internet, i kommunen och på andra sätt. Som professionell bör man känna till och kunna hänvisa till lokala stödgrupper och andra stödinsatser. Det är viktigt att förmedla att den som missbrukar alkohol eller narkotika kan bli frisk och att barn har rätt att må bra oavsett om den vuxna slutar eller fortsätter att missbruka.

3 Policy och praktik i skolan av Tobias Elgan och Håkan Leifman, STAD 2010 Policy och praktik i skolan För att undersöka i vilken omfattning skolor har en skriftlig policy som berör detta problem, vilka åtgärder som vidtas när detta problem uppmärksammas, samt huruvida och i vilken omfattning skolor identifierar dessa elever, har en enkät skickats ut till totalt 443 gymnasieoch grundskolor med verksamhet för skolår 7-9. Resultaten presenterades den 2 september i Stockholm och i tidskriften Health Policy hösten Totalt har 294 respondenter svarat på enkäten, motsvarande en svarsfrekvens på 66%. En dryg tredjedel av respondenterna har medverkat i fortbildning kring barn i missbruksmiljö En tredjedel av de svarande skolorna har en skriftlig policy Nästan tre fjärdedelar av skolorna har identifierat barn med denna problematik Policy och praktik i skolan Av resultaten framgår även att många respondenter är medvetna om problemets utbredning men understryker svårigheter i att identifiera dessa barn. Dessutom känner sig många respondenter inte trygga i rollen av att behöva konfrontera elever och inte minst deras föräldrar. Många respondenter är av uppfattningen att de själva, och skolpersonal i allmänhet, behöver fortbildning i ämnet. Slutsatser Barn som anhöriga i förskola och skola Man kan räkna med att det i varje förskolegrupp och klass finns flera barn med svåra hemförhållanden. Förskolan och skolan behöver känna till och ta hänsyn till elevernas situation, för att kunna ge rätt stöd. Förskolan och skolan har stor betydelse för hur barn klarar sin situaiton. De förskolor och skolor, som satsar på rutiner, handlingsplaner och fortbildning uppmärksammar dessa barn i större utsträckning. Ur kommande skriften Barn som anhöriga i förskola och skola (Socialstyrelsen)

4 Personal i förskola och skola kan bidra med att upptäcka och uppmärksamma när barn har föräldrar med svårigheter samtala med barn och föräldrar om situationen samarbeta med föräldrarna och barnet kring situationen se till att förskole-/skolsituationen blir så bra som möjligt visa omsorg om och respekt för barnet och föräldrarna vid behov ge barn extra stöd i förskolan respektive stöd föra att klara skolarbetet se till att barn får tillgång till befintliga stödfunktioner, när så behövs ge föräldrar information om och motivation till att ansöka om stödjande insatser från socialtjänsten göra en anmälan till socialtjänsten, när det finns oro för att att barnet far illa eller riskerar att fara illa vid behov samverka med andra instanser, såsom socialtjänst och hälso- och sjukvård Ur kommande skriften Barn som anhöriga i förskola och skola (Socialstyrelsen) KIDCOPE (Spirito et al., 1988) Namn: Ålder: Övrigt info: Försöker glömma Göra något annat som t ex titta på TV eller spela dataspel för att tänka på annat Håller mig för mig själv Håller tyst om problemet Försöka se ljuspunkter i tillvaron Tar själv på dig skulden för det som hänt Skyller på någon annan Försöker lösa problemet genom att tänka ut svar Försöker lösa problemet genom att göra något eller genom att prata med någon Skriker, gapar eller blir arg Försöker lugna ner dig Önskar att problemet aldrig hade hänt Önskar att du kunde gjort saker annorlunda Försöker må bättre genom att tillbringa tid med andra i familjen, andra vuxna eller vänner Du gör inget eftersom problemet inte går att lösa Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Box 70412, Stockhom / Gjorde du detta? Hur mycket hjälpte det? Ja Nej Inte alls Lite Mycket Anteckningar: Table 10: The 15 Statements and resulting 10 Coping Strategies used in KIDCOPE, with Rankings of Frequency of use and Rated Effectiveness if the strategy was used of the strategies used by these children and young people in relation to their parent s alcohol problem Statements Coping Frequency of Effectiveness if Strategies use used try to feel better by spending time with Social support Rank 1 Rank 1 others such as family, grown-ups or friends wish the problem had never happened Wishful thinking Rank 2 Rank 6 wish you could make things different try to sort the problem out by thinking of Problem solving Rank 3 Rank 2 answers try to sort it out by doing something or talking to someone about it shout, scream, get angry Emotional Rank 4 Rank 4 try to calm yourself down regulation try to forget it Distraction Rank 5 Rank 3 do something like watch telly or play a game to forget it stay on your own Social withdrawal Rank 6 Rank 7 keep quiet about the problem try to see the good side of things Cognitive Rank 7 Rank 5 restructuring blame someone else for causing the Blaming others Rank 8 Rank 8 problem do nothing because the problem could not Resignation Rank 9 Rank 10 be solved blame yourself for causing the problem Self-criticism Rank 10 Rank 9 When KIDCOPE was used a second time to examine coping with family violence, the results were extremely similar, although this time wishful thinking (both items) was the most frequently used tactic, with social

5 Ytterligare info