Kvalitetsuppföljning 2013

Transkript

1 sid 1 (25) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING STABEN KVALITETSUPPFÖLJNING Urban Karlsson, urban.karlsson@karlstad.se Karlstads-Hammarö gymnasienämnd Kvalitetsuppföljning 2013 Inledning Enligt skollagen skall varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. På motsvarande sätt finns kravet på att planering, uppföljning och utveckling av utbildningen sker på skolnivå. Det betyder att det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process med årligen återkommande aktiviteter enligt kvalitetshjulet. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning är de mål som finns uttryckta i kommunfullmäktiges strategiska plan med tillhörande åtaganden för gymnasienämnden. Gymnasieförvaltningens verksamhetsplan utgår från de statliga styrdokumentens mål kompletterad med lokala mål och prioriteringar. Under 2013 genomförde Karlstads-Hammarö gymnasienämnd för andra gången en gemensam elevenkät, kund- och brukarundersökning, för såväl kommunala som fristående gymnasieskolor. Måluppfyllelsen stäms av mot nationell statistik från Skolverket (SIRIS), resultat från elevenkäter under läsåret, egen statistik från administrativa elevsystem samt andra indikatorer som kan beskriva respektive skolas måluppfyllelse utifrån statliga och kommunala mål. Sammantaget ger de olika skolornas måluppfyllelse en samlad bild av huvudmannens måluppfyllelse. I kvalitetsuppföljning 2013 används enkätresultat från undersökningen i årskurs 1. I skolornas kvalitetsuppföljning redovisas resultat för respektive program samt det genomsnittliga resultatet för samtliga deltagande gymnasieskolor, 5 kommunala och 7 fristående gymnasieskolor. Totalt besvarade elever enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 76 %. Enkäten omfattar följande frågeområden trygghet och trivsel betyg och bedömning utveckling, lärande och kunskaper ansvar och inflytande information inför gymnasievalet helhetsintryck och rekommendationer Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 karlstad.se Tel: Fax: E-post: gymnasieforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 405-

2 sid 2 (25) Enkätresultaten för de kommunala gymnasieskolorna finns i sin helhet på kommunens hemsida. Delar av resultaten används tillsammans med viss nationell statistik i kommunens Jämförservice där elev, vårdnadshavare eller andra intressenter direkt kan göra jämförelser mellan de olika gymnasieskolorna, kommunala som fristående. Gymnasieskola Den kommunala gymnasieskolan i Karlstad-Hammarö är organiserad i fem skolenheter Hammarögymnasiet, Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet. Respektive skolenhet leds av en verksamhetschef tillsammans med två eller rektorer. Antalet rektorer bestäms i huvudsak av skolans programstruktur och komplexitet. Förutom de fem kommunala gymnasieskolorna finns för närvarande 7 fristående gymnasieskolor i Karlstads kommun. Läsåret var det sista läsår då gymnasieskolan hade elever som samtidigt studerade enligt det nya upplägget GY 2011 och efter det upplägg som gällde tidigare. Det betydde bland annat att varje skola skulle hantera två olika betygssystem och samtidigt hålla kontroll på programstrukturer och kurser för bägge systemen. Från och med höstterminen 2013 sker all verksamhet utifrån de styrdokument som gäller för GY Barn och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Sökbilden. Övergången till GY har inneburit en större innehållsmässig skillnad mellan yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. Eleverna på de högskoleförberedande programmen läser två 100-poängskurser i svenska och en 100-poängskurs i engelska obligatoriskt mer än vad eleverna gör på yrkesprogrammen och de kurserna är en förutsättning för högskolebehörighet. Det krävs därför utökat program, i större eller mindre grad, av eleven på yrkesprogrammen för att nå grundläggande behörighet till högskolestudier än tidigare. Enligt beslut i gymnasienämnden erbjuds alla erbjuds alla elever på yrkesprogram att läsa kurser för att nå grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan ske genom val av behörighetskurser inom de obligatoriska 2500 poängen eller genom extra tillval vilket leder till ett utökat program.

3 sid 3 (25) Även om skolorna erbjuder eleverna på yrkesprogrammen att studera så att de uppnår grundläggande behörighet till högskolestudier har andelen elever som valt yrkesprogram minskat något. Andelen elever som valt yrkesprogram i första hand minskade från 49 % 2010 till 40 % Andelen elever som valt ett yrkesprogram i första hand var 39 % Trenden med minskad andelen elever på yrkesprogrammen är nationell. Minskningen är något lägre för Karlstads-Hammarö gymnasieskola än för jämförbara kommuner. Kommentarer till sökbilden inför läsåret 2013/2014 med beaktande av den demografiska elevminskningen, se vidare nedan. Intresset för programgruppen Samhällsvetenskaps-(SA), Humanistiska- (HU) och Ekonomiprogrammet (EK) är fortsatt stort jämfört med det tidigare Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Intresset för Teknikprogrammet är fortsatt högt Barn- och fritidsprogrammet (BF) har fortsatt svårt att rekrytera elever Antalet sökande till Estetiska programmets musikinriktning är i ett historiskt perspektiv fortsatt lågt samtidigt som intresset för inriktningen estetik och media minskar Lågt intresse, få förtahandssökande, gjorde att gymnasienämnden beslutade att inte starta Forskar-NA, Hantverksprogrammet trä (HVTRÄ), Hantverksprogrammet inredning (HV fin/inr), Industritekniska programmet (IN) samt IB läsåret 2013/2014 Time-utbildningen blev 2013 en särskild variant inom Naturvetenskapliga programmet. Antalet förstahandssökande minskade jämfört med tidigare år.

4 SA NA BF EK ESEST ESMUS HA TE HVSTY HVFRI VO RL HT ESTEA ESDAN NAESMU NAESBD NAESEM ESBIL FT HU BA EE VF sid 4 (25) Antal elever uppdelat på flickor och pojkar åk. 1 den 16/ FLICK POJK Fördelningen mellan män och kvinnor på de olika programmen följer traditionella mönster från arbetslivet i stort. Arbetet tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen i syfte att minska andelen könssterotypa val har inte gett önskat resultat. Andelen kvinnor dominerar på Samhällsvetenskapligt program medan män dominerar inom Teknikprogrammet. Notabelt är dock att andelen kvinnor inom Teknikprogrammet fortsatt är nästan 30 %. Det program som avviker från det traditionella mönstret är Fordonsprogrammet med nästan 20 % flickor. Framförallt har intresset för transportinriktningen ökat bland flickor. Det stöd som Nobelgymnasiet fått från branschen bedöms som avgörande för denna utveckling. Kommunala skolor och fristående skolor Antal elever i årskurs 1 över tid Friskolor Antal platser Antal förstahandssökande Antal elever den 16/ Kommunala skolor Antal platser Antal förstahandssökande Antal elever den 16/ Av tabellen ovan framgår att det totala antalet elever i åk1, exklusive Introduktionsprogrammet (IM), har minskat på gymnasieskolorna i Karlstad-Hammarö oavsett huvudman var det förta året som demografin fullt ut slog igenom på antalet elever. Elevminskningen är i absoluta tal klart större för de kommunala gymnasieskolorna. Procentuellt så minskade antalet elever på fristående gymnasieskolor med 18 % medan minskningen för de kommunala skolorna minskade med 12 %. Den demografiska minskningen slår mot alla huvudmän samtidigt som en

5 sid 5 (25) förskjutning skett från fristående mot kommunala gymnasieskolor. Andelen elever i årskurs 1, exklusive eleverna på Introduktionsprogrammet (IM), som går på friskolor har minskat från 34 % 2012 till knappt 32 % Förutom resultat som genomströmning och meritvärde följer gymnasienämnden även upp elevernas upplevelse av utbildningen via enkäter. Resultaten från elevenkäten (kund- och brukarundersökning) redovisas i huvudmannens kvalitetsuppföljning på skolnivå samt totalt för samtliga deltagande gymnasieskolor. För de kommunala gymnasieskolorna redovisas enkätresultaten även på programnivå i respektive skolas kvalitetsuppföljning. En förutsättning för att skolan ska klara det övergripande uppdraget kring lärande och kunskap är att eleven stimuleras, utvecklas och trivs på skolan. Jag stimuleras till lärande och utveckling 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,7 4,0 3,9 4,0 Nobelgymnasiet 3,9 4,0 4,0 4,0 Sundstagymnasiet 3,7 3,8 3,8 3,8 Tingvallagymnasiet 3,9 3,9 3,8 4,0 Älvkullegymnasiet 4,0 4,2 4,2 4,1 Snitt totalt* 3,9 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Jag tycker det är roligt att gå till skolan 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,4 4,0 4,1 4,0 Nobelgymnasiet 3,6 3,8 3,9 3,8 Sundstagymnasiet 3,8 3,7 3,7 3,6 Tingvallagymnasiet 3,4 3,5 3,3 3,7 Älvkullegymnasiet 3,8 3,9 4,0 3,9 Snitt totalt* 3,7 3,7 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Elevernas upplevelse av stimulans och trivsel i de kommunala gymnasieskolorna ligger relativt jämt och är i paritet med genomsnittsvärdet för samtliga deltagande gymnasieskolor, 5 kommunala och 7 fristående. Notabelt är att elevernas upplevelse av stimulans och trivsel ökat markant på Hammarögymnasiet jämfört med Betygsgenomsnittet skall ligga över snittet för riket Betygssättningen. En fråga som alltid är aktuell på skolorna är betygsättningen och rättvisan kring den. Här sker ett ständigt analyserande och problematiserande.

6 sid 6 (25) Meritvärde, genomsnitt avgångselever en jämförelse BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE Karlstad Hammarö Snitt riket Medelvärde större städer Man kan konstatera att genomsnittsbetyget för avgångseleverna 2013 låg under snittet i riket för Hotell- och restaurangprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Industriprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. över snittet på Teknikprogrammet, Byggprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Hantverksprogrammet övriga program ligger ungefär lika med snittet för riket och/eller kommungruppen större städer Förutom jämförelsen av meritvärde med riket och kommungruppen större städer genomförs en uppföljning av hur betygsmedelvärdet (meritvärdet) utvecklats under perioden 2011 till Genomsnittsbetyg på Karlstads-Hammarös nationella program ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8, ,0 4,0 2,0 0,0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE

7 sid 7 (25) Utvecklingen av meritvärdena skiljer sig åt mellan programmen, tre av programmen har en stigande trend under perioden med det för fyra av programmen finns en neråtgående trend. För de program med neråtgående trend bör rektor snarast kartlägga och analysera orsaker för att kunna genomföra faktabaserade åtgärder. Särskilt behöver utvecklingen av meritvärde och betyg inom det Samhällsvetenskapliga programmet analyseras. Programmet är högskoleförberedande och eleverna planerar för fortsatta studier samtidigt som meritvärdet för programmet är signifikant lägre än för riket och gruppen större städer. Samtidigt visar uppföljningen under perioden på sjunkande meritvärde. Även för de program som visar en stigande trend bör rektor kartlägga och analysera orsaker (framgångsfaktorer) utifrån ett lärande- och utvecklingsperspektiv. Det är även viktigt att säkerställa att de stigande meritvärdena motsvaras av ökad kunskapsnivå. För övriga program framgår av resultaten på nationellt prov i Matematik A att det är tre program som har högre andel IG-betyg än riksgenomsnittet. Programmen var Fordonsprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet (HP) samt Livsmedelsprogrammet (LP). Resterande program presterar bättre, eller mycket bättre än riksgenomsnittet. Det är inte tydligt att program som presterar bättre än rikssnittet på nationella provet i Matematik A också har högre meritvärde än rikssnittet. Värt att uppmärksamma är de betydande skillnaderna som finns mellan resultaten på det nationella provet i Ma A och slutligt meritvärde för Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). På SP finns betydande volymer elever såväl i Karlstad-Hammarö som nationellt samtidigt som programmet är studieförberedande och flertalet elever planerar för fortsatta studier. För Industriprogrammet (IP) saknas statistik för nationella provet i matematik A aktuellt år.

8 Andel sid 8 (25) % IG nationellt prov Matematik A avgångselever 2013 Andel IG, Karlstad/HÖ Andel IG, Riket BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP OP SP Bedömning och betygssättningen följs upp på Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet genom att jämföra medelbetygen på de nationella proven i Svenska B (Sv B) och Matematik D (Ma D). Det samlade provresultatet för de båda kurserna jämförs med meritvärdet för samma elever. På motsvarande sätt görs jämförelse för riket i sin helhet. Tabellen nedan visar resultat från avgångselever våren 2013 samt, inom parantes, motsvarande resultat för avgångselever Medelbetyg på nationella proven i MaD och SvB Meritvärde, slutbetyget NV Älvkullegymnasiet 13,4* (13,1*) 15,9 (16,0) NV riket 14,7 (13,9) 16,1 (16,2) TE Älvkullegymnasiet 12,2 (12,9) 14,5 (14,6) TE riket 12,2 (11,5) 14,2 (14,2) * I resultatet i Ma D är inte de elever med som läste matematik A redan på grundskolan. De läste Ma D i åk2 och deltog inte i det nationella provet i matematik D under samma läsår. För NV har medelbetyget för de båda nationella proven ökat, väsentligt mer på nationell nivå än för Älvkullegymnasiet samtidigt har meritvärdet i slutbetygen minskat marginellt. Utvecklingen av resultaten på nationella prov i matematik och meritvärdena inom det Naturvetenskapliga programmet bör ges fortsatt uppmärksamhet under kommande år.

9 sid 9 (25) För Teknikprogrammet har såväl resultaten på de nationella proven i Ma A och Sv B sjunkit från 2012 ligger 2013 på samma nivå som riket. Meritvärdet för teknikeleverna på Älvkullegymnasiet ligger något högre än för riket. Gymnasieförvaltningen konstateras att resultatnivån för de båda nationella proven stigit markant i den nationella statistiken. Meritvärden, genomströmning och utökade program Av tabellen framgår att betygsmedelvärdena i riket och i Karlstad-Hammarö gymnasieskola ligger mycket stabilt år från år. Från och med 2013 används databasen Jämförelsetal (Skolverket) vid jämförelse på huvudmannanivå. I databasen Jämförelsetal gäller siffrorna kommunala huvudmän, där finns inte fristående huvudmän med enligt Skolverket. Betygsmedelvärde samtliga avgångselever Riket 14,1 14,0 14,0 Karlstad 13,9 14,2 14,0 Större städer 14,0 14,0 14,0 - Samtliga värden är hämtade från Skolverkets Jämförelsestatistik Andelen elever med slutbetyg efter 4 år ligger på 90 % eller högre för 9 av 16 program enligt den nationella statistiken. Dock ligger Hotell- och restaurangprogrammet (HR) och Omvårdnadsprogrammet (OP) på en signifikant lägre nivå än övriga program. Två program, El- och Estetiska programmet, har en sjunkande trend beträffande genomströmning under åren 2011 till Berörda rektorer behöver tillsammans med sin personal och elever analysera och diskutera situationen med minskad genomströmning.

10 sid 10 (25) Andel elever med slutbetyg inom 4 år/program % 90% 80% 70% 60% % % 30% 20% 10% 0% BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE Karlstad-Hammarö hävdar sig väl gentemot genomsnittet i riket när det gäller genomströmningen. Karlstads-Hammarö gymnasieskola uppvisar högre genomströmning på 14 av 16 program jämfört med riket. Andel elever med slutbetyg inom 4 år/program % 90% 80% 70% 60% 50% Karlstad Hammarö Snitt riket 40% 30% 20% 10% 0% BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE När det gäller andelen avgångselever med utökat program har den stabiliserats på en nivå kring 40 %. Det är ingen nämnvärd avvikelse från riket i stort. Från 2010 har andelen elever med utökat program ökat markant. Bakgrunden var möjligheten att få tillgodoräkna sig extra meritpoäng om eleven valde vissa speciella kurser, så

11 sid 11 (25) kallade meritkurser. Den möjligheten finns kvar och därmed också den högre nivån på andelen elever med utökat program. Andel utökade program % Riket 22,6 41,1 41,7 40,3 38,4 Karlstad-Hammarö 24,5 40,8 40,1 40,4 37,7 Närvaro, frånvaro och avhopp Gymnasieförvaltningen följer årligen upp antalet avbrott/byten på skol- och programnivå. På skolnivå bedömer förvaltningen att det inte finns någon enhet där volymen avbrott/byten föranleder specifika åtgärder Respektive skola analyserar och kommenterar antalet avbrott/byten på programnivå i skolans kvalitetsuppföljning. Rektor har det direkta ansvaret för att kartlägga orsaker och arbete för att minimera antalet avbrott/byten inom det egna ansvarsområdet. Frånvaron kan fortsatt anses som hög men som framgår av nedanstående diagram finns betydande skillnader mellan de olika programmen. Som vanligt noteras en hög frånvaro på Introduktionsprogrammen, IM och det Individuella programmet, IV. På vissa program kan det finnas ett samband mellan frånvaron och en ökad andel elever med studiesvårigheter. 35% Frånvaro per program och hösttermin 30% 25% 20% 15% 10% HT-11 HT-12 HT-13 5% 0% Från och med läsåret 2011/12 informeras vårdnadshavarna per e-post då en elev är frånvarande, oavsett orsak till frånvaron. Inom gymnasieskolan syns inte någon tydlig minskning av frånvaron på grund av användning av e-post men skolorna har fått uppskattande kommentarer från vårdnadshavare. CSN införde från och med vårterminen 2012 nya och hårdare regler kring rapportering av frånvaro utan giltig anledning. Skolan har fått ett tydligare uppdrag och ansvar för att rapportera skolk alternativt ogiltig frånvaro till CSN. Begreppet ogiltig frånvaro är mångfacetterat och inte helt entydigt. Inom Karlstads-Hammarö kommunala gymnasieskolor används därför ej anmäld frånvaro i samband med uppföljning av

12 sid 12 (25) elevers närvaro i skolan vid rapportering gentemot CSN. Under 2013 fortsatte den oanmälda frånvaron att minska något och har i princip halverats jämfört med På Nobelgymnasiet ökade den oanmälda frånvaron något samtidigt som den minskade på Hammarögymnasiet och framförallt på Tingvallagymnasiet. Total frånvaro i % Ej anmäld frånvaro i % Skola Ht 2011 Ht 2012 Ht 2013 Ht 2011 Ht 2012 Ht 2013 Älvkullegymnasiet 7,7 7,7 7,6 2,7 1,8 1,5 Sundstagymnasiet 11,1 11,1 11,9 4,2 2,6 2,5 Nobelgymnasiet* 13,7 12,7 14,5 6,1 4,0 4,4 Tingvallagymnasiet 15,0 13,0 10,8 7,2 4,2 2,2 Hammarögymnasiet 16,7 14,6 13,7 8,7 5,8 4,9 *exklusive introduktionsprogrammen, IM Skolmiljön inom gymnasieskolan ska kartläggas och tydliggöras i kommande arbetsplaner Gymnasienämnden har gett skolorna i uppdrag att kontinuerligt kartlägga skolmiljön. Skolmiljön har följts upp via frågor i elevenkäten för årskurs 1 kring trygghet, arbetsro samt positiv stämning och sammanhållning. I respektive skolas kvalitetsuppföljning redovisas enkätsvaren på programnivå. Respektive skola analyserar resultat och planerar insatser för kommande läsår (arbetsplanen). Jag känner mig trygg i skolan 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 4,4 4,6 4,8 4,5 Nobelgymnasiet 4,7 4,6 4,4 4,7 Sundstagymnasiet 4,8 4,8 4,7 4,8 Tingvallagymnasiet 4,6 4,6 4,5 4,6 Älvkullegymnasiet 4,8 4,8 4,8 4,9 Snitt totalt* 4,7 4,7 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) En stor majoritet av eleverna i åk 1 i gymnasieskolan känner sig trygga i sin skolsituation. I 2012 års uppföljning avvek Pojkar på Hammarögymnasiet från den generella upplevelsen och skolan fick i uppgift att vidta åtgärder. Upplevelsen av trygghet bland pojkar på Hammarögymnasiet har klart förbättrats i undersökningen Det råder en positiv stämning och god sammanhållning på min skola

13 sid 13 (25) 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,8 4,2 4,2 4,2 Nobelgymnasiet 4,0 4,0 3,8 4,0 Sundstagymnasiet 4,4 4,4 4,4 4,4 Tingvallagymnasiet 3,9 3,9 3,7 4,2 Älvkullegymnasiet 4,3 4,4 4,4 4,5 Snitt totalt* 4,2 4,2 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Det skiljer en del mellan skolorna i fråga om positiv stämning och god sammanhållning. För några av enheterna finns det anledning att fortsätta arbetet med att utveckla stämning och samanhållning som ett led i att förbättra skol- och arbetsmiljö. På Hammarögymnasiet har stämning och sammanhållning utvecklats klart positivt sedan Det är arbetsro på lektionerna 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,0 3,5 3,5 3,4 Nobelgymnasiet 3,6 3,5 3,5 3,4 Sundstagymnasiet 3,5 3,4 3,4 3,5 Tingvallagymnasiet 3,3 3,5 3,4 3,6 Älvkullegymnasiet 3,9 3,8 3,7 4,0 Snitt totalt* 3,6 3,5 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Elevernas bedömning av huruvida det är arbetsro i undervisningen är i princip oförändrad för tre av skolorna. För Tingvallagymnasiet men framförallt Hammarögymnasiet syns en positiv utveckling. I 2012 års kvalitetsuppföljning var eleverna på IB missnöjda med rådande arbetsro. Rektor har fört diskussioner med elever och personal på IB-utbildningen. I 2013 års enkät är IB-eleverna den grupp på Älvkullegymnasiet som är mest nöjda med arbetsron på lektionerna. Högskolebehörighet på yrkesprogram och språkvalsutbud Samtliga elever på yrkesprogrammen informeras om möjligheten till utökade studier för att nå allmän högskolebehörighet. Informationen lämnas till grundskolans elever, vårdnadshavare och studie- och yrkesvägledare inom regionens grundskolor. På samtliga skolor med yrkesutbildning har intresset varit stort för att läsa behörighetskompletterande kurser. Inom Nobelgymnasiet läser cirka 30 % av elever för grundläggande behörighet. Merparten av eleverna, inom samtliga skolor med yrkesutbildning, har valt att läsa de behörighetskurserna som utökad studiekurs.

14 sid 14 (25) Åtagandet (valet) innebär att eleven ska läsa upp till poäng i stället för poäng under gymnasieåren. Det återstår att se hur utfallet blir av de utökade studierna eftersom kurserna påbörjades först höstterminen 2012 och avslutas först under vårterminen Många elever som valt att läsa behörighetspaketet har behov av särskilt stöd vilket lett fram till ett antal avhopp. Gymnasieförvaltningen kommer att redovisa resultaten i samband med kvalitetsuppföljning Inom den kommunala gymnasieskolan erbjuds sedan länge franska, tyska, spanska, italienska och japanska som moderna språk i olika steg. I samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen erbjöds intresserade elever distansundervisning i mandarin läsåret 2012/2013. Från och med läsåret 2014/15 kommer mandarin att finnas som både nybörjarspråk och fortsättningsspråk på den kommunala gymnasieskolan. Undervisningen inom moderna språk samordnas mellan skolorna för att säkerställa utbudet av olika språk och steg inom respektive språk. Samordningen omfattar även språkutbudet inom det individuella valet. Många elever är måna om att få med sig meritpoäng och väljer därför att satsa på utökade språkstudier antingen inom ramen för individuellt val eller som utökat program. Modersmål Enligt skollagen ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och 2. eleven har goda kunskaper i språket En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om det finns minst fem elever önskar sådan undervisning och att det finns lämplig lärare att tillgå. Gymnasieförvaltningen hade 2013 tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen 17 modersmålslärare som undervisar i 18 språk. Modersmålslärarna arbetar både på förskole-, grundskole- och gymnasienivå. Modersmål omfattar tre kurser och eleven kan välja en, två eller tre kurser av nedanstående: Modersmål poäng Modersmål poäng Aktiv Tvåspråkighet 100 poäng Modersmål och antal elever höstterminen 2013 SPRÅK ANTAL ELEVER Albanska 2 (gruppen har haft 5 elever) Arabiska 42 Badinani (Kurdiskt språk) 12 Bosniska 20 Dari (Afganskt språk) 39

15 sid 15 (25) Engelska 12 Kinesiska (Mandarin) 10 Nederländska 8 Persiska 8 Polska Romani Chib 2 Ryska 12 Serbiska Somaliska 24 Sorani (Kurdiskt språk) 34 Spanska 6 Thailändska 22 Turkiska 25 1 (gruppen har haft 5 elever) 4 (gruppen har haft 5 elever) Totalt läste 283 elever modersmål och av dessa kom 23 elever från fristående gymnasieskolor. Elever som läser modersmål har möjlighet att ansöka om prövning i modersmål som modernt språk. Får eleven minst betyget E på denna prövning erhåller hen 1,5 meritpoäng, vilket är av stor betydelse för ansökan till högskolestudier. Idag har 15 elever studiehandledning. Betydligt fler elever erbjuds studiehandledning på modersmålet men väljer att tacka nej. Eleverna kommer från samtliga gymnasieskolor. Ansvarig rektor avgör elevens behov av tid för studiehandledning, idag erbjuds eleverna mellan en till fyra timmar handledning per vecka. IT-pedagogisk utveckling och digital kompetens I och med läsåret 2013/2014 är gymnasienämndens satsning på En till ENdatorer fullt utbyggd vilket innebär att samtliga elever har en egen bärbar dator eller ipad. På samtliga skolor har utbildnings- eller utvecklingsprogram tagits fram för eleverna. Syftet är att säkerställa en grundläggande digital kompetens samt att hos eleverna utveckla användbara/nyttiga kompetenser för såväl skolarbete som fritid. Satsningen på kompetensutveckling personalen inom IKT-området har fortsatt under En betydande del av kompetensutvecklingstiden har avsatts för utveckling av digital pedagogisk kompetens. Fortbildningen har skett genom särskilda satsningar, hel- eller halvdagar, med extern ledning men även en betydande mängd kollegialt lärande finns redovisat. Andelen kollegialt lärande där lärare delade med sig av kunskaper och erfarenheter ökade under 2013 jämfört med tidigare år. Exempel på detta är de frukostmöten/pedagogiska forum med fokus på det digitala verktygets användning i lärsituationen som genomförs varje vecka på skolorna. Under 2013 har olika modeller av bedömningsmatriser vilka med fördel används digitalt arbetats fram. Den digitala matrisen synliggör utvecklingsprocessen för både elev och lärare och är lätt åtkomlig i realtid oavsett geografisk plats. I syfte att öka elevernas ansvarstagande och inflytande över sina studier har varje elev fått

16 sid 16 (25) digital åtkomst till sin egen individuella studieplan i realtid. Försök med att låta eleverna använda datorn i provsituationer har genomförts med lyckat resultat och gett värdefulla erfarenheter. Samtliga skolor har även under 2013 mer systematiskt börjat använda digitala läromedel. För att öka användningen av digitala läromedel behövs en koppling till Skolfederation.se utvecklas för att underlätta lärares administration och planering. Alla lärare använder lärplattformen it s learning i sin undervisning för att lägga ut kursmål, planeringar och arbetsuppgifter till eleverna. En stor del av kommunikationen mellan elev och lärare sker här. Betydande resurser har satsats på skapa integrationer mellan det elevadministrativa systemet och lärplattformen för att underlätta administrationen av det dagliga arbetet. Elevernas inflytande och delaktighet ska öka Karlstads-Hammarö gymnasienämnd under ett antal prioriterat arbetet med elevers inflytande och delaktighet. Enligt elevenkäten anser eleverna att de tar ett betydande ansvar för sitt skolarbete. På några av skolorna finns en betydande skillnad i ansvarstagande mellan pojkar och flickor. På tre av skolorna bedömer flickor sig ta ett väsentligt större ansvar för sitt skolarbete jämfört med pojkar. Jag tar ansvar för mitt skolarbete 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,9 3,9 4,0 3,9 Nobelgymnasiet 4,1 4,1 4,4 4,0 Sundstagymnasiet 3,5 4,1 4,2 3,9 Tingvallagymnasiet 4,1 4,0 4,0 3,9 Älvkullegymnasiet 4,2 4,2 4,4 4,0 Snitt totalt* 4 4,1 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Arbetet med att öka elevernas inflytande över undervisningen har varit prioriterat under en längre tid. Åter igen kan gymnasieförvaltningen konstatera att genomförda insatser inte gett önskat resultat beträffande delaktighet och inflytande. Arbetet med att utveckla elevernas delaktighet och inflytande finns belyst i samtliga skolors arbetsplaner. Skolorna redogör för genomförda insatser för att öka elevernas delaktighet i respektive kvalitetsuppföljning. Exempelvis har en av skolorna valt ut elevinflytande som en av de viktigaste frågorna i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslagen har haft i uppgift att kritiskt granska sitt arbetssätt inom området samt att definiera gemensamma mål för elevinflytandet. Ett annat exempel på redovisade insatser är en satsning på förbättrade utvecklingssamtal med ökat fokus på dialog och helhetssyn.

17 sid 17 (25) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,2 3,3 3,2 3,4 Nobelgymnasiet 3,2 3,3 3,1 3,4 Sundstagymnasiet 3,1 3,1 3,0 3,3 Tingvallagymnasiet 3,3 3,2 3,2 3,2 Älvkullegymnasiet 3,2 3,4 3,3 3,4 Snitt totalt* 3,3 3,3 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Elevers hälsa och hbtq-frågor på gymnasiet Alla elever i årskurs 1 erbjuds hälsosamtal med skolsköterskan. Vid dessa samtal tas frågor om alkohol, narkotika, rökning och övriga hälsoaspekter upp. Fokus har 2012 varit En rökfri skola. Under året har gymnasienämnden infört en garanti där skolsköterskan erbjuder tobaksavvänjning till elever som önskar. Nobel- och Tingvallagymnasiet deltog 2013 i Cannabisprojektet som en del av det drogförebyggande arbetet. Pojkar och flickor har lika villkor i skolan 2013 Skola Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 4,0 4,7 4,8 4,6 Nobelgymnasiet 4,5 4,5 4,6 4,5 Sundstagymnasiet 4,5 4,5 4,6 4,3 Tingvallagymnasiet 4,3 4,3 4,3 4,4 Älvkullegymnasiet 4,5 4,6 4,6 4,6 Snitt totalt* 4,5 4,5 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 7 fristående Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Bland eleverna råder enligt elevenkäten en stor enighet i uppfattningen att pojkar och flickor i stort sett har samma villkor i skolan. Skillnaden mellan flickor och pojkar på skolnivå är så liten att vidare analys inte är möjlig. Hammarögymnasiet uppvisar en tydlig förbättring avseende pojkar och flickors lika villkor på skolan. I gymnasienämndens strategiska plan liksom i respektive skolas Likabehandlingsplan går att läsa att skolan arbetar aktivt med hbtq-frågorna. Under 2013 hbtqcertifierades all elevhälsa på nytt. I undervisningen, som ska vara normkritisk, bemöter och exemplifierar lärarna olika könsperspektiv. Lärare har fortbildats i sex- och samlevnadsundervisning enligt nya direktiv i GY-11. Gymnasieförvaltningen genomförde för några år sedan en systematisk fortbildningsinsats kring sexoch samlevnad och hbtq-frågor. Eventuellt behov av kompletterande fortbildning bör utredas under 2014.

18 sid 18 (25) Gymnasiesärskolan Resultat och måluppfyllelse Utbildning inför arbete, fritid och boende utifrån elevens behov samt att förbereda gymnasiesärskolans elever för en positiv framtid utgör grunden för verksamheten. Gymnasiesärskolan är fyraårig och består från 2013, Gysär -13, av reviderade nationella program samtidigt som specialutformade program fasas ut. Utbudet i Karlstad-Hammarö omfattar programmen för Estetiska verksamheter, Hälsa, vård och omsorg, Administration, handel och varuhantering, Hotel, restaurang och bageri samt Fastighet, anläggning och byggnation. Det individuella programmet består från och med 2013 av 6 ämnesområden vilka kombineras till en utbildning passande aktuell elev. Det Individuella programmet är helt byggt kring den enskilda individens behov. Eleverna tränas i kommunikation och vardagsaktiviteter med inriktning på att göra sig förstådda och kunna meddela sig med andra och man betonar vikten av att varje elev tar aktiv del i utformningen av sin studieplan. Som elevstöd i arbetet använder man sig av kommunikationspedagoger, yrkesvalslärare och kompensatoriska hjälpmedel. Varje elevs individuella studieplan följs upp terminsvis. Sökmönstret till gymnasiesärskolan följer i stort etablerade könsmönster inom gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Fördelning flickor/pojkar Jämförelse mellan program 2013 F P Hälsa, vård och omsorg HVO 14 2 Naturbruksprogrammet NP 4 4 Fastighet, anläggning och byggnation FAB 1 16 Fordonsprogrammet FP 1 10 Hotel, restaurang och bageri HRB 3 4 Förening, idrott, kafé FIK 0 3 Estetiska verksamheter ES Adm, handel och varuhantering AHV 9 7 IV - Verksamhetsträning IVV 6 9 IV - Yrkesträning IVY 5 3 IV - specialklass 4 2 Individuella alternativen 1 3 Studieresultat i form av meritvärde/betyg och genomströmning är viktiga indikatorer inom gymnasieskolan liksom inom gymnasiesärskolan. Betygsnivåerna för gymnasiesärskolan är deltagit (D), Godkänd (G) samt Väl Godkänd (VG).

19 sid 19 (25) Resultat/betyg i ämnet Matematik A 2013 Andel elever i % per program Nationell nivå D G VG Människa, miljö, service MMS Naturbruksprogrammet NP Teknik, miljö service TMS Fordonsprogrammet FP Hotel- och restaurang programmet HR Förening, idrott, kafé FIK Estetiska programmet ES Handels- och adm. programmet HP Beträffande genomströmning avslutade våren % av eleverna den utbildning de påbörjade höstterminen De avhopp som skett består i flytt till annan ort, övergång till Introduktionsprogrammet (IM) eller att eleven valt möjlig anställning innan avslutad utbildning. Gymnasiesärskolan arbetar på de nationella och specialutformade programmen aktivt med att integrera arbetslivet redan från utbildningens start. Bryggan är den modell/metod som över fyra år arbetar med att etablera eleverna på arbetsmarknaden. Av avgångselever i årskurs 4 våren 2013 hade 4 elever sådana handikapp att de inte bedömdes stå till arbetsmarknadens förfogande. 13 elever fick arbete efter skolan och 20 elever gick vidare till Arbetsförmedlingen för fortsatt vägledning. 2 avgångselever valde vidare studier på folkhögskola. Procentuellt går 2013 lika många elever ut i arbete som Bryggan Resultat Åk 4 Arbete Utbildning Praktik Daglig verksamhet Föräldraledig Totalt Lå 10/11 Antal Procent Lå 11/12 Antal Procent Lå 12/13 Antal Procent Inom gymnasiesärskolans individuella program fortsätter 2013 satsningen på att utveckla och öka samverkan med särskolans nationella program. För gymnasiesärskolans nationella program sker motsvarande satsning på ökad samverkan med näraliggande program inom gymnasieskolan.

20 sid 20 (25) En arbetsgrupp bestående av rektorer för särskolan har startas. Gruppens arbetar med implementering av Gysär -13 med fokus på utveckling, rutiner samt rättssäkerhet. Arbetet med att anpassa datorsatsningen en-till-en inom särskolan fortgår. På samma sätt bedrivs arbetet med andra tekniska och kompensatoriska hjälpmedel utifrån elevens behov.

21 sid 21 (25) Vuxenutbildningen Vuxenutbildningens verksamheten är från och med 1februari 2013 organiserad i en beställardel och en utförardel. Utförardelen i kommunal regi har alla skolformerna representerade. Utbildningen sker på Tingvallagymnasiets vuxenutbildning och Hammarögymnasiets vuxenutbildning. På entreprenad finns kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Under 2013 fanns avtal tecknat med nio externa utbildningsanordnare. All utbildning är lokaliserad till Karlstad och Hammarö kommuns centrala delar. Beställardelens verksamhet, vuxenutbildningen Karlstad-Haammarö, är organiserad under gymnasieförvaltnings stab och genomför ingen egen utbildning. Verksamheten består av en administrativ del, expeditionen, samt studie- och yrkesvägledning som leds av en chef som också har rektorsansvaret för utbildningarna på entreprenad. Expeditionen ansvarar för kursutbud, antagning, betyg, csn-rapportering, statistik, uppföljning, nivåtester mm. Studie- och yrkesvägledarna har drop-in verksamhet på vägledningstorget samt bokade vägledningssamtal. Stor del av studie- och yrkesvägledarnas tid ägnas åt de individuella studieplanerna. Expeditionen och vägledningstorget är lokaliserat centralt i Karlstad. De studerandes förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Fokus i skolan ska ligga på den studerandes inlärning och kunskap Vuxenutbildningen är uppdelad i kurser och varje kurs söks och behandlas var för sig. Därav redovisas studerandevolym som antal kursdeltagare och inte som antal elever. Verksamhet Antal kursdeltagare Kalenderåret 2013 Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå 494 Kommunal vuxenutbildning, gymnasial nivå 5407 Utbildning i svenska för invandrare 1277 Särskild utbildning för vuxna, grundläggande nivå 35 Särskild utbildning för vuxna, gymnasial nivå 16 Alla elever inom vuxenutbildningen har tillgång till Studiecentret som ligger på Tingvallagymnasiet. På Studiecentret finns en stimulerande lärmiljö med tillgång till bibliotek och fritt wifi. Två kvällar i veckan samt lördagar finns det möjlighet till studiehjälp och handledning av pedagogisk personal. Vuxenutbildningen har under 2103 utökat handledningen i matematik.

22 sid 22 (25) Betygsgenomsnittet skall ligga över snittet för riket Betygsfördelning för kursdeltagare på gymnasial nivå. För kalenderåret 2012 avser statistiken kurser 1 juli 2012 (höstterminen 2012). Betygsfördelning för 2013 gäller helår. Engelska 5 Betygsfördelning i % A B C D E F Riket ,6 11, ,4 24,4 19,1 Karlstad-Hammarö , ,7 6,7 Karlstad-Hammarö ,5 16,4 14,5 18,2 14,5 21,8 Engelska 6 Riket ,3 14,7 23,4 18,7 20,5 15,4 Karlstad-Hammarö ,1 8,9 17,8 17,8 33,3 11,1 Karlstad-Hammarö ,8 15,8 19,4 15,1 20,1 18,7 Matematik 1b Riket ,2 5,4 14,3 17,1 30,8 30,2 Karlstad-Hammarö ,4 13,8 6,9 6,9 34,5 34,5 Karlstad-Hammarö ,4 10,3 33,0 44,3 Matematik 2b Riket ,6 4,2 9, ,3 34,9 Karlstad-Hammarö ,9 8,8 57,4 30,9 Karlstad-Hammarö ,8 13,6 48,9 30,7 Svenska 1 Karlstad-Hammarö ,8 6,3 37,5 37,5 Karlstad-Hammarö ,3 7,3 12,2 14,6 17,1 41,5 Svenska som andra språk 1 Riket ,8 12,4 18,9 20,7 24,6 19,6 Karlstad-Hammarö ,9 5,9 26,5 2,9 17,6 41,2 Karlstad-Hammarö ,6 5,6 19,1 11,2 24,7 33,7 Kravet på att nationella prov används inom vuxenutbildning på gymnasial nivå har fått en skarpare skrivning from 1 okt Från att nationella prov bör ligga grund till betygsättning så ska nationella prov ligga till grund för betygssättning för kurser som påbörjas efter 1 oktober Statistik och jämförelse mellan kursbetyg och resultat på nationella prov kommer att redovisas from Av statistiken framgår att måluppfyllelsen är låg i matematik. Det är också inom kurser i matematik vuxenutbildningen har flest avhopp.

23 sid 23 (25) Kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå förkommer inte nationella prov och det finns ingen nationell betygsstatistik på kursnivå. Vuxenutbildningen kommer att följa måluppfyllelsen med egen statistik över tid. Sfi Svenska för invandrare, Sfi, har under kalenderåret 2013 haft 1252 kursdeltagare. Omräknat till antal elever blir det 646 individer som deltagit i Sfi under Av dessa har 359 individer fått betyg, 198 individer har hoppat av utbildningen och 89 individer har fortsatt med Sfi-studier. Minska avhopp inom gymnasie- och vuxenutbildning Samtliga Grundläggande Gymnasial nivå nivå Avbrutit kurs (%) Avbrutit kurs (%) Avbrutit kurs (%) Riket ,2 23,6 17,6 Karlstad-Hammarö ,1 19,2 20,2 Karlstad-Hammarö ,1 20,9 16,8 Vad det gäller avhopp så följer vuxenutbildningen Karlstad-Hammarö riket i stort. Inom vuxenutbildningen finns ett ökande behov av stödinsatser för att eleverna ska klara sina studier. Idag avbryter elever främst sina studier inom matematik trots genomförda satsningar på utökat stöd inom matematik. Inom yrkesutbildningarna har många elever svårt att klara av teoridelar, oftast beroende på bristande kunskaper i svenska, vilket medför att vi inför våren 2014 gör en extra satsning på handledning och stöd i dessa kurser. En stor andel av eleverna får arbete efter avslutade yrkeskurser. Många elever har svårt att klara av distansstudier. Att studera på distans förutsätter att eleven har tillräckliga baskunskaper och en fungerande studieteknik. Vuxenutbildningen startade under 2013 flexvux, en kombination mellan distans- och närstudier. Verksamheten inom flexvux har ökat kontinuerligt under Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas Andelen elever som läser mot slutbetyg på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning ökar. Flertalet av de elever som läser mot slutbetyg har en uttalad målsättning att fortsätta studier på eftergymnasial nivå. Slutbetyg Rent vuxbetyg Utl bakgrund År st 3st 2st År st 5st 8st År st 5st 9st År st 15st 16st År st 23st 23st

24 sid 24 (25) Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentlig sektors kompetensbehov Vuxenutbildningen har en kontinuerlig dialog med arbetsförmedling och arbetsmarknads- och socialförvaltningen, men samarbetet behöver utvecklas för att säkerställa flexibilitet och kompetensmatchning. Viktiga samarbetspartners för att möta kompetensbehoven är de regionala college som finns, exempelvis vård- och omsogscollege samt etablerade klusterorganisationer som Stål- och verkstad. Ett omfattande samarbete finns kring yrkesutbildningar mellan ett antal kommuner vilket samordnas av vuxenutbildningen Karlstad-Hammarö. Kompetensbehov identifieras gemensamt och yrkesutbildningar för vuxna samordnas. Under 2013 samarbetade vuxenutbildningen med Eda, Forshaga, Grums, Kil, Kristinehamn och Storfors kommun och sökte gemensamt statsbidrag avseende yrkvux. Vuxenutbildningen har under 2013 fortsatt samarbetet med arbetsmarknads- och socialförvaltningen utifrån den gemensamma satsning på vårdutbildning som gjordes under 2012 med framgång. Parterna fortsätter gemensamt att analysera vilka utbildningsinsatser som behövs och är lämpliga för den många gånger gemensamma målgruppen. Under 2013 har lärlingsutbildningar inom Handel och Hotell startats. Vuxenutbildningens största utmaning är att säkerställa fler kurs-/utbildningsstarter under året (kontinuerligt) samt att utbildningarna bedrivs löpande under året. En ökad flexibilitet och tillgänglighet till utbildning är särskilt viktig kring yrkesutbildning för vuxna. Ökat fokus på studerandes önskemål Inför vuxenstudierna görs en kartläggning av varje elev och en individuell studieplan upprättas. Olika typer av nivåtester och kunskapsutvärderingar kan göras inför kursstarter för att kartlägga elevens förkunskaper. Validering görs övervägande inom sfi och yrkeskurserna. När studieplanen upprättas kan eleven påverka kurser, omfattning, studieform, studietakt mm. Hos utbildarna sker fortlöpande en dialog med eleverna gällande kursupplägg, examinationsformer, arbetsformer, studietakt osv. Synpunkter tas också tillvara genom kursutvärderingar, telefonsamtal, direkt möten, mail mm. Beställarenheten har regelbundna träffar med de olika utbildarna. Rektor, utbildningssamordnare eller studie- och yrkesvägledare träffar ledning och elever. Gemensamt planeras träffar med eleverna i samband med kursstart och, vid behov, löpande under studietiden. Det finns en löpande dialog med samtliga utbildare gällande elevernas studieresultat. Vuxenutbildningens kursutbud finns på karlstad.se/vuxenutbildningen. På hemsidan publiceras nyheter och förändringar gällande verksamhet och kursutbud. Facebook, annonser i dags-press samt olika nätverk används också för att nå ut till vuxenutbildningens målgrupp. Som ett led i kompetensmatchningen tas Månadens

25 sid 25 (25) yrke fram i samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen (AF) och branschorganisationer. Månadens yrke presenteras på vägledningstorget. Olika typer av uppsökande verksamheter som en studie- och yrkesvägledare bemannar Af en eftermiddag i veckan, träffar med olika intresse- och branschföreningar, deltagande vid utbildningsmässor etc Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning Ett nära samarbete sker med clustren The Paper Province, Stål & Verkstad, Compare och Region Värmland för analys av näringslivets behov vad gäller utbildningar. Ansökan om nya utbildningar sker på initiativ av näringslivet och utarbetas i samverkan med relevant arbetsliv. Alla Yh-utbildningar har en ledningsgrupp med majoritet och ordförande från näringslivet. Yh-utbildningarna är inte styrda av nationella kursplaner, utan kursplanerna fastställs av respektive ledningsgrupp och kan även ändras under pågående utbildningar. Näringslivet har ett löpande och omedelbart inflytande över innehållet i Yh-utbildningarna och kan därigenom få skräddarsydda kompetenser. Alla tekniska Yh-utbildningar deltar aktivt i Teknikcollege Karlstad-Hammarö. Sex månader efter examen har utbildningar följts upp avseende hur många studerande som fått arbete inom branschen de utbildats för. Mer än 80 % är i arbete i aktuell bransch. Yh-myndigheten har genomfört inledande tillsyn av två av Yhutbildningarna, vilka har godkänts efter vissa små kompletteringar.