Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 Kommunstyrelsen mandatperioden Ledamöter Grupp (s), (c), (mp), (fp), (ksff) (m), (v) (kd) Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Olle Olsson (kd) Said Lundin (s) Joakim Jansson (m) Maria Sundell (s) Sebastian Andersson (m) Jenny Jansson (s) Alf Sifversson (m) Rolf Berg (s) Mona Petri (c) Lars Hansson (c) Helena Hansson (c) Torbjörn Segelod (fp) Mikael Karlsson (ksff) Ersättare och dess inträdesordning För ledamot i gruppen (s), (c), (mp), (fp), (ksff) träder ersättare in i följande ordning: 1. Olle Strömberg (s) 2. Pia Hässlebräcke (s) 3. Håkan Bergqvist (s) 4. Inger Orsbeck (s) 5. Liza Kettil (s) 6. Birgitta Karlsson (c) 7. Peter Andersson (c) 8. Bengt Ryrmalm (c) 9. Jan Petersson (c) 10. Hans-Joakim Isenheim (mp) För ledamot i gruppen (m), (v) träder ersättare in i följande ordning: 1. Christer Börjesson (m) 2. Ove Göransson (v) För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning: 1. Rolf Jacobsson (kd) Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i den grupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättare från den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa största gruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

3 KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/Underrättelse Tid: Onsdagen den 14 augusti 2013 kl Plats: Utses att justera: Kommunhuset Forum, Gullmarssalen Torbjörn Segelod (fp) alt. Mikael Karlsson (ksff) Justering: Onsdag 21 augusti 2013 kl Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (s) Aya Norvell Ärenden Nr Ärenden underkommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid 1 Ansökan om överflyttande av vårdnad enl 6 kap. 8a föräldrabalken då vårdnadshavare är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden Sekretess: 36 kap. 1 OSL 2 Ansökan om överflyttande av vårdnad enl 6 kap. 8a föräldrabalken då vårdnadshavare är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden Sekretess: 36 kap. 1 OSL Sid 6 7 Ärenden underkommunstyrelsens offentliga sammanträdestid 3 Brandskyddspolicy för Munkedals kommun Dnr KS Remissvar Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Dnr KS Remissvar Trafikverkets förslag till regional plan för transportinfrasystemet i Västra Götaland Dnr KS Ishall i Munkedal Dnr KS Returnering av arbetsmiljöansvar Munkedals bandyklubb Dnr KS Svar på motion från Hans-Joachim Isenheim (mp) om att uprätta en handlingsplan för Peak Oil Dnr KS Skatepark i Örekilsparken Dnr KS MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

4 KOMMUNSTYRELSEN 10 Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om etablering av motorbana i Munkedals kommun Dnr KS Svar på motion från Ann-Sofie Alm (m) om trygga pendelparkeringar Dnr KS Svar på medborgarförslag från Tomas Enarsson om slopad miljöavgift vid onaturliga väderförhållanden Dnr KS Regional handlingsplan med särskilt fokus på mest sjuka äldre Västra Götalandsregionen Dnr KS Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter Dnr KS Svar på medborgarförslag från Therese Lundqvist om upphandling av burägg Dnr KS Åtgärdsplan för hantering av ekonomiskt underskott för år 2013 Dnr KS Remissvar - Jämställdhetsstrategi Västra Götaland Dnr KS Svar på motion från Ann-Sofie Alm om att använda kommunhuset Forum som ett aktivitetshus kvällar och helger Dnr KS Svar på motion från Ann-Sofie Alm (m) om att utveckla montessoriskolan i Munkedal Dnr KS Anmälan delegationsbeslut 222 Informationspunkter 21 Värdegrund för Munkedals kommun Dnr KS Delårsbokslut januari till april Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS Ekonomisk månadsavstämning Information från sektorchefen Barn och utbildning 240

5 KOMMUNSTYRELSEN 25 Månadsstatistik, äldreomsorg och barnomsorg Information folkhälsofrågor Information från Fyrbodals kommunalförbund Avrapportering förtroendevaldas uppdrag 244

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 Sida 2 KOMMUNSTYRELSEN Ansökan hos Uddevalla Tingsrätt om överflyttande av vårdnad enl 6 kap 8a föräldrabalken då vårdnadshavare är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden Sekretess: 36 kap. 1 OSL Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Sida 3 KOMMUNSTYRELSEN Ansökan hos Uddevalla Tingsrätt om överflyttande av vårdnad enl 6 kap 8a föräldrabalken då vårdnadshavare är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden Sekretess: 36 kap. 1 OSL Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Sida 2 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Brandskyddspolicy för Munkedals kommun Kommunens verksamheter har arbetat aktivt med brandskyddsarbete, inklusive utbildning av personal under några år. Arbetet innebär inventering, dokumentation, genomförande av åtgärder och regelbundna kontroller av verksamheter och lokaler. Att följa det statliga regelverket innebär att vissa mindre verksamheter är undantagna och inte omfattas av tex brandskyddskontroll. Förvaltningen har valt att gå längre och inkluderar all verksamhet. Då uppstår ibland problem när verksamheten bedrivs i inhyrda lokaler, där fastighetsägaren tillämpar det statliga regelverket. Detta innebär att brandskydd etc inte hamnar på den nivån kommunen önskar och att riskerna i vissa fall ökar. Förvaltningens ambition är att ha en hög nivå på brandskyddet oavsett vem som är hyresvärd. Därför bör kommunens brandskyddspolicy omfatta hela kommunkoncernen, dels bör tillämpningen av policyn vara en förutsättning när externa hyresavtal tecknas. Samråd har skett med brandskyddsingenjören. Förslag till policy: Munkedals kommun ska aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) rekommendationer om systematiskt brandskyddsarbete samt andra lagar och förordningar som reglerar brand- och utrymningssäkerhet. Detta ska omfatta all verksamhet som bedrivs av Munkedals kommun och de lokaler där verksamheten bedrivs. För detta ska finnas aktivt ledarskap och en brandskyddsorganisation, kontinuerlig utbildning, brandskyddsrekler, drift- och underhållsinstruktioner samt rutiner för kontroll och uppföljning av brandskyddet. Policyn gäller hela kommunkoncernen Beredning Fastighetschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige fastställer brandskyddspolicyn enligt ovan att gälla för hela Munkedalskoncernen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 sida Dnr:KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Brandskyddspolicy för Munkedals kommun Kommunens verksamheter har arbetat aktivt med brandskyddsarbete, inklusive utbildning av personal under några år. Arbetet innebär inventering, dokumentation, genomförande av åtgärder och regelbundna kontroller av verksamheter och lokaler. Att följa det statliga regelverket innebär att vissa mindre verksamheter är undantagna och inte omfattas av tex brandskyddskontroll. Förvaltningen har valt att gå längre och inkluderar all verksamhet. Då uppstår ibland problem när verksamheten bedrivs i inhyrda lokaler, där fastighetsägaren tillämpar det statliga regelverket. Detta innebär att brandskydd etc inte hamnar på den nivån kommunen önskar och att riskerna i vissa fall ökar. Förvaltningens ambition är att ha en hög nivå på brandskyddet oavsett vem som är hyresvärd. Därför bör kommunens brandskyddspolicy omfatta hela kommunkoncernen, dels bör tillämpningen av policyn vara en förutsättning när externa hyresavtal tecknas. Samråd har skett med brandskyddsingenjören. Förslag till policy: Munkedals kommun ska aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) rekommendationer om systematiskt brandskyddsarbete samt andra lagar och förordningar som reglerar brand- och utrymningssäkerhet. Detta ska omfatta all verksamhet som bedrivs av Munkedals kommun och de lokaler där verksamheten bedrivs. För detta ska finnas aktivt ledarskap och en brandskyddsorganisation, kontinuerlig utbildning, brandskyddsrekler, drift- och underhållsinstruktioner samt rutiner för kontroll och uppföljning av brandskyddet. Policyn gäller hela kommunkoncernen Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Brandskyddsarbetet kostar pengar och tar resurser i anspråk 2. Miljö Själva brandskyddsarbetet påverkar inte miljön. Det kan det däremot göra om arbetet inte utförs eller misslyckas. 3. Folkhälsa Den är bättre utan bränder 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

10 sida 2 10 Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer brandskyddspolicyn enligt ovan att gälla för hela Munkedalskoncernen Ulrika Johansson Fastighetschef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 Sida 3 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Remissvar Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Trafikverket har arbetat fram ett förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden Planen omfattar 522 miljarder kronor för vägar, sjöfart, luftfart och järnvägar. Fyrbodals kommunalförbund kommer att samordna kommunernas remissyttrande. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. I förslaget till plan räknar Trafikverket med tillståndet för vägar, järnvägar och farleder kommer att förbättras, tillgängligheten förbättras, trafiksäkerheten höjs och att åtgärderna bättre fungerande och större arbetsmarknadsområden. I den nationella planen påverkas Munkedal av Västra Sverige, stråk 3. I första hand är det Norra Bohusbanan och väg E6 so har betydelse för Munkedals del. Norra Bohusbanan är en viktig länk för pendlare men dess betydelse skulle öka avsevärt om restid, trafiksäkerhet och tillgängligheten förbättrades. Medelstilldelningen för detta projekt bör öka. Utefter väg E6 har trafikplats Gläborg bristande kapacitet under högtrafiktid. Detta kan avhjälpas genom en enklare ombyggnad, för vilket medel bör avsättas under planperioden. På grund av omfattande material bifogas endast sektorchefens Samhälsbyggnads tjänsteskrivelse, sammanfattningen av remissversionen av Förslag till nationell plan för transportsystemet och tillhörande karta för Västra Götalands län. För fullständigt remissmaterial hänvisas till: beslutsunderlag/nationell-planering/nationell-plan-for-transportsystemet /Forslag-till-Nationell-plan/ Beredning Sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen påtalar vikten av åtgärder på Norra Bohusbanan och i trafikplats Gläborg. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet Trafikverket har arbetat fram ett förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden Planen omfattar 522 miljarder kronor för vägar, sjöfart, luftfart och järnvägar. Fyrbodals kommunalförbund kommer att samordna kommunernas remissyttrande. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. I förslaget till plan räknar Trafikverket med tillståndet för vägar, järnvägar och farleder kommer att förbättras, tillgängligheten förbättras, trafiksäkerheten höjs och att åtgärderna bättre fungerande och större arbetsmarknadsområden. I den nationella planen påverkas Munkedal av Västra Sverige, stråk 3. I första hand är det Norra Bohusbanan och väg E6 so har betydelse för Munkedals del. Norra Bohusbanan är en viktig länk för pendlare men dess betydelse skulle öka avsevärt om restid, trafiksäkerhet och tillgängligheten förbättrades. Medelstilldelningen för detta projekt bör öka. Utefter väg E6 har trafikplats Gläborg bristande kapacitet under högtrafiktid. Detta kan avhjälpas genom en enklare ombyggnad, för vilket medel bör avsättas under planperioden. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Bättre kommunikationsmöjligheter ger bättre förutsättningar för näringsliv och boende och påverkar därmed såväl den enskildes som samhällets ekonomi 2. Miljö Bättre kommunikationer innebär minskad miljöpåverkan 3. Folkhälsa Bättre vägar ökar människors trygghet och delaktighet i samhället 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen påtalar vikten av åtgärder på Norra Bohusbanan och i trafikplats Gläborg. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN ³ E18 H " E20 ³ H " H " Förslag till nationell plan för transportsystemet Remissversion ³ 50 ³ Nr ³ ³ ³ E45 10 «26 ³ ³ «5 ³ 47 1 ««6 «4 ³ E20 o 14 «³ H " 40 ³ H "! «47 40 ³ ³! ³³ «8 ³ 34 ³ ³ 41 ³ E6 «H " 14! «³ 40 8 «19 « km ³ 25 H " «8 Järnvägsobjekt Europaväg o Flygplats!31 Vägobjekt Riksväg v Hamn Järnvägsobjekt Primär länsväg Vägobjekt Sekundär länsväg Sjöfartsobjekt Tertiär länsväg ~ 4 «15 ³ ³ 40 # * ³ ³ 30 ³ 45! 0 Teckenförklaring 37 H "! ³ 11 «H " «" 13 «E20 ³ # 9* Åtgärd Motorväg i ny sträckning Mötesfri väg i ny sträckning Mötesfri väg Motorväg i befintlig sträckning Mötesfri väg Fyrfältsväg i befintlig sträckning Motorväg i ny sträckning Nytt dubbelspår Mölnlycke - Bollebyggd Signaställverk m.m. Ökad kapacitet Dubbelspår och ökad kapacitet Kraftförsörjningsåtgärder Planskildhet Ny trafikplats och ny mötesfri väg Motorväg i ny sträckning Mittbarriärer och planskilda korsningar Fyrfältsväg Fyrfältsväg Ökad kapacitet Ny tunnel under Göta älv Ny tågtunnel under Göteborg «km Objektnamn E20 Alingsås-Vårgårda E20 Förbi Hova E20 Götene-Mariestad E20 Tollered-Allingsås E20 Vårgårda-Vara E20 genom Alingsås E6 Pålen-Tanumshede Göteborg - Borås, via Landvetter Göteborg C Göteborg-Skövde inkl. ombyggnad infart Sävenäs Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron Kil-Öxnered Olskroken Rv40 Bårhultsmotet (Slambymotet) Rv40 Ulricehamn (Rångedala - Hester) E6.21 Göteborgs hamn/lundbyleden E45 Falutorget-Marieholm E6.20 Hisingeleden, södra delen E6.20 Söder/Västerleden, Sisjömotet E6.21 Marieholmstunneln Västlänken ³ 16 «H ³ E6 17 «20 «# * 45 ³ ³ E45 18 «36 «3 49 H " H " 27 ³ H "! E6 18 E20 H " H 44 " 9 Lantmäteriet, dnr /2667 H " 12 «H " 0 ³ 7 «H " Skala (A3): 1: «26 19 Järnvägar

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 Sida 4 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Remissvar Trafikverkets förslag till regional plan för transportinfrasystemet Regionstyrelsen för Västra Götaland har tagit fram ett förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland. Detta förslag är ute på remiss. Fyrbodals kommunalförbund kommer att arbeta fram ett gemensamt remissyttrande för kommunerna. Planeringsperioden omfattar åren och innehåller 6,259 miljarder kronor inom områdena väg, kollektivtrafik, järnvägar i nationell plan och cykel. Det finns dessutom två mindre områden: bidrag till kommuner och övrigt. I planeringsförutsättningarna anges att infrastrukturplaneringen ska verka för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov. Angeläget ur planeringssynpunkt för Munkedals del är: - Vägarna 926/928 Munkedal-Hedekas är av stor betydelse. Vägen är en viktig kommunikationsled men i mycket dåligt skick. Det har kommit tydliga signaler på att vägens dåliga standard påverkar möjligheten att driva företag i Hedekastrakten påverkas i negativ riktning. Gemensamt mellan Trafikverket och kommunen pågår ytterligare en utredning om nödvändiga åtgärder utmed vägen för att förbättra trafiksäkerhet och standard. - Administration/formalia kring anläggandet av GC-vägar utmed allmänna vägar bör förenklas. Den formella hanteringen med arbetsplan etc tar tid och ekonomiska resurser i anspråk vilket innebär att det blir mindre utfört. - Den pott som Trafikverket/Regionen har till förfogande för mindre åtgärder etc bör förstärkas. Möjligheten att åtgärda mindre problem utmed vägarna bör förbättras. - Satsningen på Bohusbanan är viktig och måste fortsätta. Trafiksäkerhet och kapacitet måste öka. - Ingångna avtal, som det mellan Uddevalla kommun, Regionen och Trafikverket måste hållas. Det är viktigt för kommunerna, för att eventuellt gå in i nya avtal och åtagande, att man kan lita på sina avtalsparter. - Tidigare prioriteringar, tex avseende väg 161 bör kvarstå och genomföras. Det är angelägna projekt för stora delar av regionen. Sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse och remissversionen av Förslag till plan för transportinfrastruklturen i Västra Götaland finns bifogat. För fullständigt remissmaterial hänvisas till: Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Transportinfrastruktur/ Remisshandlingar/ Beredning Sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen överlämnar yttrandet till Fyrbodals kommunalförbund. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 sida Dnr:KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande över förslag till regional plan för Västra Götaland Regionstyrelsen för Västra Götaland har tagit fram ett förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland. Detta förslag är ute på remiss. Fyrbodals kommunalförbund kommer att arbeta fram ett gemensamt remissyttrande för kommunerna. Planeringsperioden omfattar åren och innehåller 6,259 miljarder kronor inom områdena väg, kollektivtrafik, järnvägar i nationell plan och cykel. Det finns dessutom två mindre områden: bidrag till kommuner och övrigt. I planeringsförutsättningarna anges att infrastrukturplaneringen ska verka för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov. Angeläget ur planeringssynpunkt för Munkedals del är: För Munkedals del är vägarna 926/928 Munkedal-Hedekas av stor betydelse. Vägen är en viktig kommunikationsled men i mycket dåligt skick. Det har kommit tydliga signaler på att vägens dåliga standard påverkar möjligheten att driva företag i Hedekastrakten påverkas i negativ riktning. Gemensamt mellan Trafikverket och kommunen pågår ytterligare en utredning om nödvändiga åtgärder utmed vägen för att förbättra trafiksäkerhet och standard. Administration/formalia kring anläggandet av GC-vägar utmed allmänna vägar bör förenklas. Den formella hanteringen med arbetsplan etc tar tid och ekonomiska resurser i anspråk vilket innebär att det blir mindre utfört. Den pott som Trafikverket/Regionen har till förfogande för mindre åtgärder etc bör förstärkas. Möjligheten att åtgärda mindre problem utmed vägarna bör förbättras. Satsningen på Bohusbanan är viktig och måste fortsätta. Trafiksäkerhet och kapacitet måste öka. Ingångna avtal, som det mellan Uddevalla kommun, Regionen och Trafikverket måste hållas. Det är viktigt för kommunerna, för att eventuellt gå in i nya avtal och åtagande, att man kan lita på sina avtalsparter. Tidigare prioriteringar, tex avseende väg 161 bör kvarstå och genomföras. Det är angelägna projekt för stora delar av regionen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Bättre kommunikationsmöjligheter ger bättre förutsättningar för näringsliv och boende och påverkar därmed såväl den enskildes som samhällets ekonomi 2. Miljö Bättre kommunikationer innebär minskad miljöpåverkan MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

22 sida Folkhälsa Bättre vägar ökar människors trygghet och delaktighet i samhället 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar yttrandet till Fyrbodals kommunalförbund. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Fyrbodals kommunalförbund MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

23 23 FÖRSLAG TILL REGIONAL PLAN FÖR TRANSPORTINFRASTRUKTUREN I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion,

24 24 Göteborg, juni 2013 DNR: RUN , RS Projektledare: Christian Bergman, regionutvecklingssekretariatet Biträdande projektledare: Georgia Larsson, regionutvecklingssekretariatet 2

25 25 Innehåll Pågående arbete under remisstiden...4 Förord Inledning Utgångspunkter Västra Götaland Sveriges största industri- och transportregion Politiska mål och riktlinjer Samlade effektbedömningar Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Transporterna i landet beräknas växa betydligt Genomförande och uppföljning Ekonomiska förutsättningar Förslag till fördelning mellan åtgärdsområden Föreslagna åtgärder Regionala vägåtgärder Kollektivtrafik Samfinansiering av järnväg i nationell plan Samfinansiering av väg i nationell plan Cykel Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö Övrigt Effekter och måluppfyllelse Planens påverkan Övergripande måluppfyllelse Funktionsmål tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen Fortsatt arbete och tidplan...50 BILAGA 1 KARTOR...51 BILAGA 2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER, INVESTERINGAR I VÄGAR...52 BILAGA 3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER, BIDRAG TILL KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNINGAR MM...56 BILAGA 4 OBJEKT I DEN NATIONELLA PLANEN INOM VÄSTRA GÖTALAND...58 BILAGA 5 KANDIDATER TILL BRISTER ÖVER 25 MILJONER

26 26 Pågående arbete under remisstiden Under remisstiden arbetar regionutvecklingssekretariatet vidare med följande frågor: Medfinansierings-/förskotteringsprinciper kommer att tydliggöras. Principer för hur kommunerna kan söka bidrag från planens olika potter kommer att formuleras/konkretiseras. 4

27 27 Förord Förord skrivs senare. 5

28 28 1 Inledning Enligt beslut i december 2012 gav regeringen uppdrag åt Trafikverket att upprätta ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden Vidare gavs länsplaneupprättarna i uppdrag att för respektive län upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur. Förslagen till länsplaner ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 december De befintliga ekonomiska ramarna för perioden tillsammans med de preliminära ekonomiska ramarna för perioden ska vara utgångspunkt för planeringen för respektive län. Nytt ekonomiskt planeringssystem Föreliggande förslag till regional plan utgör en komplettering och förlängning av den gällande planen. För de tillkommande åren har regionen tillämpat det nya ekonomiska planeringssystemet som Trafikverket tagit fram och på motsvarande sätt använt i framtagandet av ny nationell plan. I korthet innebär modellen att man i första hand beskriver brister och behov i planen medan den konkreta åtgärden bestäms senare i processen genom så kallade åtgärdsvalsstudier. Ett syfte med detta är att ha ett mer gediget underlag för valet av åtgärd innan beslut om dess innehåll och utformning fattas. Fyrstegsprincipen 1 kan härmed tillämpas mer genomarbetat. De förslag till 1 Fyrstegsprincipen beskrivs i avsnitt

29 29 åtgärder som redovisas för perioden beskrivs således i termer av behov. Det gäller såväl de namngivna objekten som för övriga åtgärdsområdena. Regionala planen, nationella planen och Västsvenska paketet hänger samman Den regionala transportinfrastrukturplanen utgör ett nödvändigt komplement till den nationella planen. De grundläggande målsättningarna är gemensamma, se vidare avsnitt 2.2. För att människornas vardagsresor samt näringslivets transporter ska fungera tillfredsställande räcker det inte att enbart de stora stråken är robusta och säkra. I den regionala planen behandlas brister i länkar och noder som ansluter till det nationella systemet samt viktiga stråk som ligger helt utanför detta. Dessutom föreslås bland annat att ytterligare medel avsätts till förbättring av vissa järnvägar som inte prioriteras tillräckligt högt i den nationella planen. I regeringens direktiv i december 2012 för infrastrukturplaneringen föreslås att åtgärder ska inriktas mot: De viktigaste stråken för att stärka sträckor som är viktiga för arbetspendling Viktiga transportleder för näringslivet Gränsöverskridande transporter Miljöåtgärder som kan behöva intensifieras I Trafikverkets arbete med förslag till nationell plan för region Väst pekas nationella och nationella/regionala stråk samt noden Göteborg ut som viktiga för transportsystemets utveckling. Den gällande regionala planen har stark koppling till det Västsvenska paketet. Arbetet med det Västsvenska paketet har nu gått in i en genomförande fas och inriktningen av den regionala planen är att ytterligare förstärka den hållbara utveckling som paketet syftar till. De mål som formulerats för det Västsvenska paketet ligger helt i linje med nationella och regionala mål för transportplaneringen, se även avsnitt 2.2. Inom det Västsvenska paketet ligger fokus på åtgärder i Göteborgsområdet men funktionellt fyller de en uppgift även för omgivande regioner. I den regionala planen inryms åtgärder för att stärka möjligheten till arbetspendling i ett bredare geografiskt område, till exempel genom bättre knutpunkter för kollektivtrafiken på många orter i regionen. Kollektivtrafiken föreslås få en fortsatt stor andel av ramen för de fyra tillkommande åren i planen. I planen görs en ambitiös satsning på att förbättra möjligheten till cykling mellan tätorter, det vill säga ofta i form av kommungränsöverskridande stråk. 7

30 30 2 Utgångspunkter 2.1 Västra Götaland Sveriges största industri- och transportregion Västra Götalands näringslivsstruktur och dess roll i transportsystemet gör länet till Sveriges främsta transportregion. Länet sätter med sin fordons- och transportindustri prägel på hela näringslivet, hamnen utgör Nordens främsta port mot omvärlden och länet har en central position på den landtransportaxel som knyter samman de skandinaviska länderna. Västra Götalands särställning som ett nav för Sveriges godstransporter är tydlig genom de stora godsvolymer som hanteras i länet. Västsveriges hamnar, och då i synnerhet Göteborgs hamn, hanterar i särklass mest gods av alla Sveriges hamnar, se figur 1. Den nationella betydelsen av att skapa goda förutsättningar för transoceana direktanlöp, frekventa Nordsjöförbindelser och ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt väg- och järnvägsnät är därmed uppenbar. Samtidigt blir transportsystemen allt mer integrerade. Näringslivet och dess godstransporter är beroende av väl fungerande förbindelser för persontransporter på såväl lokal, regional, nationell och internationell nivå. Landvetters flygplats måste kunna erbjuda tillräckligt attraktiva förbindelser till de globala transportnätverken, persontransportförbindelserna på järnväg behöver ge hög nationell och inomnordisk tillgänglighet och den regionala kollektivtrafiken behöver utvecklas tillräckligt för att kunna bära en successivt ökande del av regionens trafikförsörjning. Detta innebär inte bara att man måste ha ett transportslagsövergripande perspektiv på gods- och persontransporterna, utan även att man måste ta hänsyn till att godstransport- och persontransportsystemen ska stödja varandra. 8

31 31 Figur 1. Lossade och lastade godsvolymer i hamnar fördelade på riksområden 2011, 1000-tals ton. Källa: Trafikanalys. Stor potential för regionförstoring Göteborgs lokala arbetsmarknad har hittills inte vuxit geografiskt på samma sätt som Stockholms- och Malmöregionerna. Bildandet av Västra Götalandsregionen och de omfattande investeringar som nu görs i regionens transportsystem genom de regionala och nationella planerna inklusive Västsvenska paketet, har emellertid bidragit till att det skapas en uppdämd potential för regionförstoring. Göteborgsregionen befinner sig på tröskeln till att regionförstoringen ska kunna ta fart på riktigt. I denna utvecklingsfas kan fortlöpande förbättringar av transportsystemen ge extra utväxling i form av vidgade arbetsmarknader som ger nya impulser till utveckling och tillväxt. Foto: Göran Assner/View Långsiktig hållbarhet kräver omställning av transporter och resande Att verka för hållbara transportlösningar är en förutsättning för att uppnå de politiska målsättningarna om en hållbar regional utveckling. Med ambitionen att vara Sveriges främsta transportregion måste Västra Götaland ligga i framkant även i denna omställningsprocess. Tillväxt och regionförstoring är viktigt men tillväxten måste också vara hållbar för miljön och människorna som lever i regionen. 9

32 Politiska mål och riktlinjer Mål och riktlinjer De nationella mål och riktlinjer som styr det regionala arbetet är framförallt de transportpolitiska målen. Infrastrukturpropositionen från oktober 2012 samt planeringsdirektivet som anger förutsättningarna för framtagandet av den nationella och de regionala planerna är också styrande. I planeringsdirektivet framgår att infrastrukturplaneringen ska verka för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov. Det betonas att användningen av befintligt transportsystem bör optimeras före nybyggnation (i enlighet med den så kallade fyrstegsprincipen, se avsnitt 2.3) och att miljöåtgärder kan behöva genomföras i befintlig infrastruktur. Vikten av att planera trafikslagsövergripande lyfts återigen fram. Vidare framhävs åtgärder för att främja gång och cykel. Utöver de nationella målen och riktlinjerna vägleds planeringen för Västra Götalandsregionen av Vision Västra Götaland Det goda livet, det regionala tillväxtprogrammet och det inriktningsunderlag Ökad tillväxt och en bättre miljö som regionfullmäktige fastställde i juni Under arbetet med det ovan nämnda inriktningsunderlaget och den därpå följande systemanalysen 3 formulerades ett antal utmaningar som ännu är vägledande. Utmaningarna ringar in åtgärdsområden som är centrala för de övergripande regionala målen att öka tillväxten, förbättra miljön och minska klimatpåverkan liksom att göra transportsystemet mer jämlikt ifråga om att förbättra tillgängligheten för olika kategorier av samhällsgrupper. Utmaningarna består i att: öka möjligheterna till arbetspendling över region- och kommungränser, dvs. regionförstoring. stärka den internationella tillgängligheten, särskilt anslutningarna till Göteborgs hamn och Göteborg Landvetter flygplats möta den växande efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik kraftigt förbättra kollektivtrafikens förutsättningar höja säkerheten på det olycksdrabbade regionala vägnätet stärka kopplingarna mellan regional och nationell infrastruktur och tvärlänkarna mellan de större nationella lederna minska sårbarheten på utsatta delar av väg- och järnvägssystemet Arbetet att åtgärda dessa utmaningar har påbörjats. Åtgärderna har inriktats mot de viktigaste stråken för att stärka sträckor och noder som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. De nu föreslagna insatserna bygger här vidare på ambitionerna i gällande plan att förbättra möjligheterna för arbetspendling, inte minst över kommungränser. Sedan 2012 finns en ny regional organisation med en särskild kollektivtrafikmyndighet och ett regionalt trafikförsörjningsprogram med väl förankrade mål och strategier. Detta medför att de politiska ambitionerna att utveckla kollektivtrafiken blir ännu tydligare än tidigare. Trafikförsörjningsprogrammet, som beslutades i september 2012, har som övergripande mål att 2 Samtliga av de nämnda handlingarna finns på Västra Götalandsregionens hemsida: och på 3 Systemanalysen Säkra tillväxten och förbättra miljön beslutades av regionstyrelsen i september

33 33 kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Den strategiska inriktningen är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice som ger goda möjligheter att leva och verka i hela Västra Götaland. Med trafikförsörjningsprogrammet som utgångspunkt har Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat i samverkan med bland annat Trafikverket och Västtrafik tagit fram ett förslag till Målbild Tåg 2035 som innebär en kraftfull utveckling av tågtrafiken de närmaste decennierna. Som tidigare nämnts är även de övergripande mål som satts upp för det Västsvenska paketet i linje med ovan nämnda målbilder: Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Helhetsperspektiv En central utgångspunkt i den regionala planeringen har varit det trafikslagsövergripande synsättet, där vägar, järnvägar, sjöfart, flyg, terminaler, pendlingsparkeringar samt cykel- och gångvägar har betraktats som ett enhetligt och samverkande system. Det handlar om att ta tillvara de unika fördelarna hos varje trafikslag. Kollektivtrafiken fyller en mycket viktig roll både vad gäller att anpassa transportsystemet efter olika resenärers behov och skapa ett mer jämlikt transportsystem, liksom för att styra om transportsystemet i hållbar riktning. Att kraftigt förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken är fortsatt en bärande strategi och förslaget till regional infrastrukturplan för Västra Götaland innebär att tidigare åtaganden om kraftfulla satsningar på kollektivtrafiken fullföljs. I förslaget ingår också fortsatt utbyggnad av ett prioriterat nät för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Nya utmaningar Med hänsyn till att den nu föreslagna planen utgör en komplettering och förlängning av gällande plan för perioden , genom att denna utsträcks till att även omfatta åren 2022 till 2025, är det 11

34 34 naturligt att tidigare beslutade utgångspunkter i allt väsentligt ligger fast. Samtidigt förändras förutsättningarna för regionens och transportsystemets utveckling fortlöpande så att planeringen ställs inför nya utmaningar. Nya utmaningar som identifierats är framförallt att trenden beträffande trafikens koldioxidutsläpp inte alls följer den riktning som krävs för att nå uppställda mål. Planen bör därför i ännu högre grad styras mot sådana insatser som gynnar hållbart resande. En annan utmaning är hur den ökade medvetenheten som finns om infrastrukturens påverkan på landskapskaraktärer kan beaktas. Tidigare har man främst fokuserat på lokala intrång och deras konsekvenser. Kunskapen och kartläggningen inom området håller på att byggas upp och har inte fullt ut kunnat tillämpas vid miljöbedömningen av denna plans innehåll. Vid utformningen av objekt i planen måste hänsyn tas till landskapets form och rumslighet (se vidare i bilagd MKB). 2.3 Samlade effektbedömningar För att uppnå en så väl balanserad plan som möjligt har s.k. samlade effektbedömningar av föreslagna åtgärder genomförts. Viktiga inslag i dessa effektbedömningar är kalkyler över åtgärdernas samhällsekonomiska utfall samt en analys av fördelningseffekter och uppfyllelse av regionala och nationella mål. För att uppnå ett kostnadseffektivt val av åtgärder prövas olika sätt att lösa identifierade brister enligt fyrstegsprincipen. I den samhällsekonomiska kalkylen försöker man beräkna samtliga kostnader och nyttor som uppkommer på grund av en viss åtgärd. Externa effekter, så som kostnader för trängsel och utsläpp, som till vardags inte brukar värderas i pengar, kan då räknas in i kalkylen. Vissa samhällsekonomiska kostnader och nyttor är svåra att kvantifiera, exempelvis påverkan på landskapet och dess värden i olika avseenden. Dessa får man istället försöka väga in kvalitativt i en vidgad samhällsekonomisk analys. Vidare kan det ibland finnas anledning att väga in sådana fördelningsmässiga effekter som inte ingår i en samhällsekonomisk kalkyl eller analys. Sådana effekter, liksom mera allmänna bedömningar kring åtgärders betydelse för olika transportpolitiska eller regionalpolitiska mål, får bedömas verbalt i den samlade effektbedömningen. Fyrstegsprincipen innebär att förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem ska diskuteras och prövas förutsättningslöst. I det första steget ska sådana åtgärder övervägas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I det andra steget prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt transportsystem. I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder och först i det fjärde steget kan det bli tal om nyinvesteringar. 12

35 35 Källa: Trafikverket De medel i planen som inte är intecknade genom tidigare beslut har fördelats mellan olika åtgärdsområden, se vidare kapitel 4 Ekonomiska förutsättningar. För vägåtgärder tillkommer inga nya namngivna objekt, utan istället allokeras medel till utpekade brister. Tillämpningen av åtgärdsvalsmodellen innebär i nästa steg att valet av konkreta åtgärder som lösning på bristerna inte kan göras förrän respektive behov har analyserats djupare, vilket sker i den fortsatta processen. Det betyder att effekter och kostnader inte kan preciseras i detta skede. En nationell modell behöver utvecklas för hur detta ska hanteras i plansammanhang. Den samlade effektbedömningen, med den samhällsekonomiska kalkylmodellen och fyrstegsprincipen, har varit vägledande vid prioriteringen och valet av åtgärder inom respektive åtgärdsområde i planförslaget. Närmare redogörelse av detta finns i Trafikverkets underlag och i de sammanfattande faktablad som ligger på Västra Götalandsregionens hemsida. 4 I den bilagda tabellsammanställningen över åtgärder och investeringar i vägar redovisas resultatet av de samhällsekonomiska beräkningarna med nettonuvärdeskvot (NNK). Planens effekter redovisas i kapitel 7 Effekter och måluppfyllelse. Det bör noteras att tidplanen för framtagande av den regionala planen varit mycket begränsad, vilket bland annat fört med sig att Trafikverket inte hunnit uppdatera effektbedömningarna av vägobjekten i den regionala planen i tid för miljöbedömningsprocessen. Detta innebär att stora delar av kapitel 7 bygger på samma effektbedömningar som förra planeringsomgången vad gäller vägobjekten. Ett undantag är bedömningen av samhällsekonomisk effektivitet där nya effektbedömningar använts i den mån de funnits tillgängliga. 2.4 Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Miljöbedömning är sedan år 2005 tvingande för planer och program som antas medföra en betydande miljöpåverkan. Då den regionala infrastrukturplanen bedöms få en betydande miljöpåverkan har en miljöbedömning genomförts som en integrerad del av planarbetet. Det övergripande syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i infrastrukturplanen så att en hållbar utveckling kan främjas

36 36 Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) den politiska gruppering som är operativt ansvarig för utarbetandet av planen har vid samtliga möten behandlat miljöfrågorna i anslutning till åtgärdsplaneringen. Fokus har legat på avvägningen mellan åtgärdsområden, exempelvis mellan vägcykel- och kollektivtrafikåtgärder. Miljöbedömningsprocessen och planens miljökonsekvenser finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen, MKB. En sammanfattning av MKB:n finns med senare i detta planförslag, se kapitel Transporterna i landet beräknas växa betydligt Transporter fyller många funktioner i samhället. De är nödvändiga för att människor ska kunna ta sig till och från arbetet, ägna sig åt fritidsaktiviteter och uträtta ärenden i sin vardag såsom hämta och lämna barn på dagis eller skola samt göra nödvändiga inköp till hushållet. Näringslivet är tillika beroende av transporter för såväl förflyttning av människor som gods. Den generella samhällsutvecklingen påverkar hur trafiken utvecklas och därmed även vilka åtgärder i infrastrukturen som är mest angelägna. Trafiken och transportsystemet påverkar även, omvänt, samhällsutvecklingen då de utgör en del av förutsättningarna. Prognoser för transportsystemets utveckling Den regionala planen gäller åren och de åtgärder som genomförs kommer att påverka samhället under lång tid framöver. Prognoserna och kalkylerna i denna åtgärdsplanering utgår från Trafikverkets prognoser som tagits fram inom ramen för det nationella planeringsarbetet. Utgångspunkten för såväl framtida förutsättningar som framtida transportsystem har varit idag beslutad politik. De huvudsakliga utgångspunkterna för analysernas ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är dels en prognos från IEA (International Energy Agency) och dels en uppdatering av Finansdepartementets Långtidsutredning IEA:s prognos baseras på nuvarande politik, vilket bland annat innebär att de bindande mål och utsläppskrav som satts upp inom EU förväntas följas. Detta gäller bland annat det bindande målet om 10 % förnybar energi i transportsektorn år 2020 samt utsläppskrav på personbilar. 14

37 37 Befolkningen i riket antas öka med 10 % under perioden 2010 till Överlag minskar befolkningen i de norra och sydöstra delarna av landet medan den ökar i storstadsregionerna. I Västra Götaland bedöms befolkningstillväxten uppgå till drygt 11 %. Prognosen för 2030 förutsätter en utbyggnad av infrastrukturen enligt den gällande planen, Nationell plan för transportsystemet I Västsverige (Värmland, Västra Götaland och Halland) satsas mycket på regionförstorande åtgärder i och runt Göteborg, såsom tågtunneln Västlänken samt påbörjande av Götalandsbanan på delen Göteborg Borås, etappen Mölnlycke Bollebygd. Tunneln under Hallandsås väntas bli färdig under perioden. Andra åtgärder är exempelvis plattformsförlängningar på pendeltågslinjerna Göteborg Alingsås och Göteborg Kungsbacka som gör att kapaciteten ökar genom att längre tåg kan sättas in. Figur 2 Historisk utveckling av transportarbetet i Sverige för gods, personbil, buss och personresor med bantrafik under samt prognos för 2030 (med antagande om linjär utveckling mellan ). Indexerad utveckling (2010=100). Källa: Trafikverkets underlagsrapporter personresande resp. gods till Nationell Plan Persontransporternas utveckling Det totala persontransportarbetet i Sverige bedöms öka med 29 % mellan 2010 och 2030, vilket motsvarar 1,3 % per år. Biltransportarbetet förväntas öka något mer, med 34 %, medan resandet med spårtrafik ökar med 27 %. Jämfört med prognosen som användes som nollalternativ till den regionala planen för , innebär den nya prognosen ett ökat transportarbete med bil. Även andelen resande med bil ökar. Anledningen till skillnaderna mellan prognoserna är bland annat att den tidigare prognosen inkluderade ett antal icke-beslutade styrmedel, som i denna prognos inte längre inkluderas. Prognosens utveckling mot ett ökat resande med bil går stick i stäv mot de transport- och klimatpolitiska målen. Trafiktillväxten med personbil i Stor-Göteborg och Halland förväntas bli något högre än genomsnittet för riket. Trafiktillväxten med personbil i övriga delar av Västra Götaland förväntas bli något lägre, se Figur 3. Kollektivandelen räknat som kollektivtrafikresor genom totala antalet resor med bil och kollektivtrafik beräknas med denna prognos sjunka fram till

38 38 Figur 3 Procentuell tillväxt av personbilstrafiken i Region Väst. Region Väst innefattar Halland, Västra Götaland och Värmland. Källa: Trafikverkets prognos för persontransporter till Nationell Plan. Godstransporternas utveckling Med de förutsättningar som antas när det gäller ekonomins utveckling, varuvärdenas förändring, utrikeshandelns förändrade fördelning på länder, infrastrukturens utbyggnad samt förändrade körkostnader prognostiseras en ökad efterfrågan på godstransporter. Räknat i transportarbete ökar efterfrågan med drygt 50 % under perioden, och når därmed en beräknad nivå på ca 149 miljarder tonkilometer år Handeln med utlandet förväntas öka under perioden. Vägtransporterna gynnas både av höjda banavgifter för godstrafiken på järnväg och av införandet av svaveldirektivet för sjöfart. Som ett resultat av detta ökar vägtransporternas marknadsandel mellan 2006 och Järnvägens marknadsandel minskar något, framförallt på grund av de höjda banavgifterna. Av den tillväxt som ändå sker inom järnvägen, beror ungefär hälften på den utökade gruvbrytningen i norr. Det innebär att tillväxten av järnvägstrafiken i resten av Sverige ligger på en relativt låg nivå. Västra Götaland står för en mycket stor andel av såväl inrikes som utrikes transporter. Figur 4 visar inrikes godstransporter med svenska lastbilar fördelat på län för år 2010 uttryckt i miljoner tonkilometer. Enligt Trafikverkets prognos beräknas trafikarbetet med lastbil öka med 1,1 % per år i Västra Götaland under perioden 2010 till 2030, vilket innebär en total ökning på 24 %. Allt annat lika innebär det att transportarbetet kan komma att öka från dagens 4800 miljoner tonkilometer till 6000 miljoner tonkilometer år

39 39 Figur 4. Inrikes godstransporter med svenska lastbilar fördelat på län. Totalt, miljoner tonkilometer, Källa: Trafikanalys Hur ska prognosen hanteras? Det bör noteras att prognosen som utgör grunden till den nationella planen utgår från beslutade styrmedel och inte uppsatta mål. Enligt det transportpolitiska målet ska transportsektorn bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås. Begränsad klimatpåverkan innebär att: till år 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 i de samhällssektorer som inte handlar med utsläppsrätter (dvs. transportsektorn, jordbruk, mindre värmeverk och industrier). Av detta beräknas att drygt 25 % av minskningarna sker i Sverige och resten i form av investeringar i andra länder eller flexibla mekanismer (t.ex. utsläppsminskande projekt som genomförs i utvecklingsländer) Sverige till år 2050 ska vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser För att vända utvecklingen och få ett långsiktigt hållbart transportsystem krävs därmed insatser utöver den idag beslutade politiken. Den nationella och regionala infrastrukturplaneringen har en viktig roll att fylla i detta hänseende. Västra Götalandsregionen framhäver klimatfrågan och vikten av en utveckling mot mer resurssnåla och förnybara system. Satsningar på kollektiv- och cykelåtgärder är högt prioriterade i den regionala planen i linje med regionens målsättning att kollektivtrafikresorna ska fördubblas fram till år 2025 jämfört med Utöver infrastruktursatsningar finns också en stark vilja att minska klimatpåverkan genom exempelvis satsningar på miljöfordon, upphandling som premierar bra miljösatsningar och användning av alternativa bränslen. 17

40 40 3 Genomförande och uppföljning Det regionala planförslaget beslutas av regionstyrelsen och regionfullmäktige i Västra Götaland. Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) har varit beredande instans med operativt ansvar. BHU består av politiker från regionen och de fyra kommunalförbunden; Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen. Kommunalförbunden, som företräder Västra Götalands 49 kommuner, har aktivt medverkat i arbetet och svarat för dialog och förankring med kommunerna. Det finns en bred och stark politisk och geografisk bas för de ställningstaganden som gjorts. Arbetet med revideringen av den regionala planen för transportinfrastruktur inleddes i oktober En tjänstemannagrupp under ledning av regionutvecklingssekretariatet har medverkat i processen med att ta fram underlagsmaterial m.m. I gruppen har deltagit företrädare för de fyra kommunalförbunden, Västtrafik, länsstyrelsen, Trafikverket samt miljö- och kollektivtrafiksekretariaten inom Västra Götalandsregionen. I februari 2013 bjöd Västra Götalandsregionen in till ett informationsmöte om revideringen av nationell och regional infrastrukturplan. På mötet deltog representanter från länets kommuner samt kommunalförbunden, Trafikverket, länsstyrelsen, intresseorganisationer och näringslivsrepresentanter. Förslaget till regional infrastrukturplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning remitteras till ovan nämnda organisationer. 18

41 41 4 Ekonomiska förutsättningar Västra Götalands ekonomiska ram för perioden är preliminärt miljoner kr. Av dessa medel är det miljoner kr som tillkommer i och med planens förlängning med fyra år mellan De definitiva ramarna för samtliga län fastställs av regeringen under våren Västra Götalands preliminära ram, perioden (mnkr) Återstående ram gällande plan ( ): 4208 Tillkommande ram ( ): 2051 BHU angav tidigt att den gällande planen fram till år 2021 i möjligaste mån ska ligga kvar. Planarbetet har således fokuserats på hur anslaget för de tillkommande fyra åren ska fördelas. En betydande del av denna summa förbrukas, dels av fördyringar av tidigare beslutade vägobjekt med 172 miljoner kr och dels av att regeringens indexuppräkning av gällande plan räknats upp med endast ca 5 procent, medan Trafikverket räknat upp kostnaderna för redan beslutade vägåtgärder med ca 14 procent enligt byggindex. Differensen mellan de olika indexuppräkningarna motsvarar 324 miljoner kr. Förslaget innebär att väganslaget belastas med fördyringarna på 172 miljoner kr medan indexdifferensen på 324 miljoner kr slår proportionerligt jämnt över samtliga åtgärdsområden. Eftersom stråkpotterna redan till stor del är intecknade med olika åtgärder har dessa räknats upp med Trafikverkets byggindex. Detta för att säkerställa att redan beslutade åtgärder i stråken ska kunna fullföljas. Ytterligare en konsekvens är att flera namngivna vägobjekt skjuts några år bortåt i tiden. 19

42 42 Finansieringsformer 20

43 43 5 Förslag till fördelning mellan åtgärdsområden Enligt planförslaget sker en fördelning av det tillkommande ramanslaget (2 051 miljoner kr) till fyra större åtgärdsområden: väg, kollektivtrafik, järnvägar i nationell plan och cykel. Därtill finns två mindre åtgärdsområden: bidrag till kommuner och övrigt. Inom den nu gällande planperioden ligger det även kvar en post med samfinansiering till väg i nationell plan, som sträcker sig till år Rent praktiskt har resurserna fördelats mellan de olika åtgärdsområdena genom att kvarstående medel (från gällande plan) lagts ihop med de medel som tillkommit med planens förlängning. Därefter har resurserna fördelats ut årsvis. Eftersom pottstrukturen förändrats jämfört med gällande plan har vissa justeringar av medelstilldelningen gjorts mellan olika potter. De påtagligaste skillnaderna jämfört med gällande plan är de ökade satsningarna på cykel samt på järnvägar i nationell plan. En ambition har dessutom varit att dessa satsningar inte ska behöva dröja till slutet av planperioden. Båda dessa åtgärdsområden svarar väl mot de utgångspunkter som redovisats i kapitel 2, ifråga om t.ex. minskad miljöbelastning och ökad järnvägskapacitet. Dessutom slås det i regeringens planeringsdirektiv ett tydligt slag för cykel. Där uttrycks vidare att det i länsplanerna ska redovisas hur mycket medel som satsas på cykelåtgärder. I gällande plan ligger cykelsatsningarna dels inom bidraget till kommuner och dels inom åtgärdsområdet Regionala vägåtgärder. Därutöver har Västra Götalandsregionen och kommunerna anslagit extra medel till 21

44 44 cykelvägar (se kapitel 6 Föreslagna åtgärder). Nu föreslås en tydligare fördelning där cykelsatsningarna samlas i ett åtgärdsområde. En ytterligare nyhet i planförslaget är att det inom flertalet av de olika åtgärdsområdena ingår satsningar på beteendepåverkande åtgärder och effektivare användning av befintlig infrastruktur, dvs. steg 1- och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Liksom tidigare år finns det inom flera av åtgärdsområdena medel i form av potter, dvs. medel som i nuläget inte är allokerade till specifika åtgärder. Det kommer att utformas kriterier för hur pengar från dessa potter kan sökas. Nedan följer en närmare genomgång av hur resurserna är tänkta att användas inom respektive åtgärdsområde. Figur 5 Fördelning mellan åtgärdsområden i miljoner kronor samt procent av den totala ramen, totalt Åtgärdsområden % 2025 Regionala % vägåtgärder Kollektivtrafik % Järnväg, nationell % plan Cykel % Bidrag % kommuner Övrigt % Väg, nationell % plan Summa % 22

45 45 6 Föreslagna åtgärder 6.1 Regionala vägåtgärder Fördelning inom regionala vägåtgärder Mnkr % Namngivna objekt % Brister, åtgärder över 25 mnkr % Mindre vägnätet, åtgärder upp till 25 mnkr % Stråkpotter % Smärreåtgärder % Totalt % Anslaget till Regionala vägåtgärder fördelas mellan fem olika användningsområden enligt tabellen ovan. Principen är att de åtgärder som överstiger 25 miljoner kr namnges eller inkluderas under åtgärdsområdet Brister medan åtgärder upp till max 25 miljoner kr finansieras via potter. I förslaget till användning av nytillkommande medel riktas ökat fokus mot många kostnadseffektiva, mindre åtgärder som kan optimera systemet och fördelas till fler platser runtom i regionen. De namngivna objekten som inryms i förslaget följer med från gällande plan. I slutet av planperioden har det avsatts 200 miljoner kr av nytillkommande medel till Brister över 25 miljoner kr som på sikt kommer att namnges. Dessa medel kan användas upp till steg 4 i fyrstegsprincipen. Västra Götalands kommunalförbund och kommunerna har haft möjlighet att göra inspel om nya namngivna 23

46 46 objekt/brister. Inspelen visar på stora behov, men innan prioritering i plan kan ske behöver såväl åtgärdsvalsstudier som samlade effektbedömningar göras. Objekt/brister som kan bli aktuella under de tillkommande åren av planen redovisas i bilaga 5. Vägnätet utgör den i särklass största delen av vårt transportsystem och åtgärdsbehoven är mycket omfattande, inte minst på de mindre vägarna. Det finns en frustration på många håll över att uttryckta behov på mindre vägar har liten chans att komma med i den regionala planen. Samtidigt är de mindre vägarna mycket viktiga för arbetspendling, resor till studier och för näringslivets transporter. För att möta denna problematik föreslås en pott, benämnd Mindre vägnätet, till begränsade om-/utbyggnadsåtgärder. Karaktären på dessa åtgärder ligger i huvudsak inom steg 3 enligt fyrstegsprincipen. Potten Smärreåtgärder är avsedd för riktade trafiksäkerhetsåtgärder, framkomlighet och trimningsåtgärder. Här ingår även åtgärder som kan påverka valet av transportsätt och ge ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur (steg 1-2-åtgärder). Det bör nämnas att olika former av miljöåtgärder omhändertas i den nationella planen. Metoden med Stråkpotter, som för första gången prövats under den gällande planperioden, har lyfts fram som en positiv erfarenhet. I väganslaget ingår därför en pott till de utpekade regionala vägstråken. I gällande plan ligger åtgärder i stråken fram till år Resurserna som nu föreslås till stråken är tänkta att användas för åtgärder i befintliga stråk eller i tillkommande sträckningar. Det bör noteras att väganslaget har belastats med fördyringar för att täcka de tillkommande kostnaderna på ca 172 miljoner kr som Trafikverket redovisat för gällande plan. Fördyringar har uppstått av flera olika anledningar, i vissa fall har åtgärder tillkommit inom ett objekt, i andra fall har det blivit dyrare med marklösen än vad som ingått i tidigare kalkyler och i en del fall är kostnaderna helt enkelt underskattade. Samtliga objekt och potter inom regionala vägar redovisas i nedanstående tabell. I tabellen framgår även vilka objekt som senarelagts och vilka som ligger kvar enligt plan. En kort beskrivning av objekten finns i bilaga 2. Mer detaljerade beskrivningar (samlade effektbedömningar) kan nås från Västra Götalandsregionens hemsida. 5 De 9 regionala stråken och de namngivna vägobjekten finns utsatta på nedanstående karta

47 47 Tabell 1. Regionala vägåtgärder (miljoner kronor) Objekt/stråk/pott Avslutade projekt Summa Partihallsförbindelsenåterbeteln förskott 30** Björlandavägenåterbetaln förskott Skärhamn-Kållekärråterbetaln förskott 13** Lödöse-Nygårdåterbetaln förskott 5** 28** 33 Objekt som ligger kvar enligt tidplan i gällande plan: 156 Skoghem -Skene Förbi Torp 0* 0* 0* 41** 30** 39** Gunnilseås-Angereds kyrkv Förbifart Lidköping Storåsvägen- Gunnilseås Ekelöf-Kareby Viared - Kråkered 0* 0* 0* 50** 81** 81** 19** 35** 35** 50** Säckebäck-Varekil 0* 0* 0* 31** 31** 31** 16** 15** 124 Objekt som senarelagts jämfört med gällande plan 161 Rotvik-Bäcken E20/Rv 40 Tvärförbindelse, länk A0 Bårhult-Åstebo Sundholmen - Björketorp Stråkpotter 49 Axvall-Varnhem Fritsla-Kråkered Lavad-Gillstad Skövde-Igelstorp Tjuvkil Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott Stråkpott, specificeras senare Brister över 25 mnkr Mindre vägnätet, upp till 25 mnkr Smärreåtgärder; riktade trafiksäkerhetsåtgärder, framkomlighet, steg 1-2-åtgärder Summa kostnader per år *Projektering/byggnation med förskotterade medel **Återbetalning av förskotterade medel 25

48 48 26

49 Kollektivtrafik Fördelning inom kollektivtrafik Mnkr % Namngivna objekt % Potter - bidrag (objekt < 10mnkr) Funktionshinder, hållplatser och knutpunkter % Pendelparkeringar 60 5 % Framkomlighet % Objekt som finansieras till 100 % i planen Pendelparkeringar 60 5 % Hållplatser, framkomlighet, trafiksäkerhet, steg 1 och 2 åtgärder % Totalt % Det krävs stora insatser i infrastrukturen för att gynna resande med kollektivtrafiken. Konkurrenskraften, främst när det gäller restiden, behöver förbättras. Utökad bankapacitet, egna busskörfält, mer spårväg och signalprioriteringar är exempel på viktiga åtgärder som gynnar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Även knut- och bytespunkterna är viktiga delar i framtidens kollektivtrafik, som en länk mellan de regionala och lokala systemen. Här krävs lösningar som ger enkla och snabba byten mellan olika transportslag och mellan olika kollektivtrafiklinjer. Åtgärder som gynnar kollektivtrafiken som föreslås finansieras inom kollektivtrafikdelen i den regionala planen är resecentra, spårväg, knut/bytespunkter och hållplatser, framkomlighetsåtgärder, pendelparkeringar för cykel och bil, trafiksäkerhetsåtgärder och steg1- och 2-åtgärder. I de andra delarna i den regionala planen ligger det också ett flertal åtgärder som gynnar kollektivtrafiken, till exempel medfinansiering av järnväg i nationell infrastrukturplan. Resecentra, knutpunkter, hållplatser och pendelparkeringar I den regionala infrastrukturplanen för föreslås resecentra finansieras som namngivna objekt med 50 % statlig medfinansiering, Mölndals bro, Gamlestaden och Hjalmar Brantingsplatsen är viktiga bytespunkter mellan snabbare, mer långväga, trafik och den tätare stadstrafiken. Angered, Linnéplatsen, Skeppsbron och Amhult fyller viktiga funktioner för byten mellan olika trafikslag och för att skapa möjlighet till fler tvärförbindelser. Nils Ericson Terminalen 3 är en anpassning till den förväntade resandeökningen i samband med att Västlänken tas i bruk samtidigt som busstrafiken ökar. I kranskommunerna kring Göteborg byggs eller planeras resecentra i Älvängen, Kungälv, Lerum och Stenungsund som är viktiga för matning av den lokala trafiken till snabb och tät regional trafik. I regionens huvudnoder, utöver Göteborg, planeras om- eller nybyggnader av resecentra i Trollhättan, Vänersborg och Skövde vilket är en viktig del för att nå trafikförsörjningsprogrammets ambition om fördubblat resande samt målet om trefaldigat resande enligt förslag till målbild för tåg Därutöver planeras det vid Torp i Uddevalla en viktig bytespunkt för expressbusstrafiken i norra Bohuslän och i Tuvesvik byggs en samlad bytespunkt för buss- och färjetrafik. Utöver dessa resecentra föreslås upprustning på de stationer där det görs ombyggnader av perrongerna på de f.d. länsjärnvägarna. Utöver dessa namngivna objekt finns det ett flertal orter/städer där knutpunkter/resecentra behöver byggas eller utvecklas. Dessa är bland annat Ed, Lysekil, Strömstad, Uddevalla och Karlsborg. Dessa objekt kan antingen komma att finansieras ur någon av de potter 27

50 50 som är avsatta under planperioden eller prioriteras som en namngiven brist i slutet av planperioden. I slutet av tidsperioden ligger också byggnation av Västlänkens tre stationer i centrala Göteborg. Här ingår inte alla delar fullt ut i Trafikverkets åtagande för att skapa ideala bytespunkter, bl.a. saknas tillräckliga ytor för resenärer i mellanplan och byggnader ovan mark. På samma sätt kan följdinvesteringar i stationer bli aktuella när Trafikverket genomför dubbelspårsinvesteringar på sträckan Borås-Göteborg. Under sista delen av perioden har inga objekt namngivits i enlighet med det nya planeringssystemet. Medel finnas avsatta som Brister över 10 miljoner kr och kommer på sikt att namnges. För att nå målet i trafikförsörjningsprogrammet om ett utpekat prioriterat kollektivtrafiknät behöver ytterligare ca 300 hållplatser anpassas till De utpekade hållplatserna ligger både på det kommunala och det statliga vägnätet och finansiering föreslås därför i två olika potter, en med 50 % statlig medfinansiering och en med 100 % finansiering i plan. I dessa potter prioriteras hållplatser som utgör det prioriterade kollektivtrafiknätet och satsningen föreslås vara större de första fyra åren i planperioden. Pendelparkeringar är en viktig del i hela-resan som ofta ingår i utformningen av resecentra. Det finns dock fortfarande stora behov av fler parkeringar för bil och cykel både vid större knutpunkter och vid mindre terminaler/hållplatser. Även här finns det behov både på det kommunala och statliga vägnätet och två olika potter, en med 50 % statlig medfinansiering och en med 100 % finansiering föreslås. Inom ramen för det Västsvenska paketet har det byggts och planeras ett stort antal pendelparkeringar inom GR-området, så de potter som avsätts i regional plan är främst avsedda för övriga kommuner. 28

51 51 29

52 52 Framkomlighet Det finns stora behov av att utveckla spårvägsnätet i Göteborg för att möjliggöra ökad trafikering. Spårväg Norra Älvstranden och en ny spårvägsförbindelse Lindholmen Stigberget kan ge en betydande spridning av resandet, samtidigt som nya resmöjligheter skapas. Det finns på sikt ytterligare ett flertal angelägna utbyggnader av spårvägssystemet i centrala Göteborg, bland annat allén och utbyggnad till Backa. Framtida strategiarbete kommer studera utbyggnadsordning. Kostnaderna för behoven på spårvägsnätet är mycket stora och kan inte täckas inom angivet ramutrymme. Framöver behöver det göras en översyn av hur investeringsbehovet inom spårvagnsnätet ska lösas. För att öka tågtrafiken krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, vilken beskrivs i målbilden för tåg. Som komplement till de järnvägssträckningar där det råder stor kapacitetsbrist ser vi att det finns behov av framkomlighetsåtgärder med tydlig prioritering för buss i hela stråk. Det finns också ett flertal stråk där busstrafik kommer att vara det huvudsakliga alternativet inom överskådlig framtid och där konkurrenskraften gentemot bilen behöver höjas. Problemen med framkomlighet för bussarna på de regionala vägarna gäller bland annat att komma ut på vägen efter uppehåll vid en hållplats eller att de får köra långa omvägar för att komma till/från hållplatsen. Vid infarterna till de större städerna uppstår det framkomlighetsproblem både på det regionala och kommunala vägnätet. I flera av de större städerna finns behov av särskilda system, utöver spårväg, för att få en konkurrenskraftig kollektivtrafik. Ett exempel är Borås, där det pågår diskussioner om stombussar. Det finns även behov av mindre framkomlighetsåtgärder som kan ge bättre och genare körvägar för kollektivtrafiken. På samma sätt som för knutpunkter finns medel för framkomlighet avsatta i slutet av planperioden i form av Brister över 10 miljoner kronor, även dessa kommer på sikt att namnges. Potter för framkomlighet föreslås både på det statliga och kommunala vägnätet. Bedömningen är att behoven av framkomlighetsåtgärderna är större på det kommunala vägnätet. Det finns behov av en pott för trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet för åtgärder som behöver utföras snabbt och som kan ge stor nytta. Det kan till exempel handla om att flytta en hållplats, bygga en säker gångpassage eller förbättra belysningen vid hållplatser. Enligt trafikförsörjningsprogrammet ska en flerstegsprincip användas för att få fler resenärer där de två första stegen innebär ett effektivare nyttjande av befintlig kollektivtrafik genom att man bättre fyller och fördelar resenärer mellan fordonen. Det finns även ett behov av att marknadsföra gjorda satsningar och att kunna prova möjligheten att lösa kapacitetsproblem i infrastrukturen genom att fler reser kollektivt. En pott för steg 1- och 2-åtgärder föreslås på det statliga vägnätet. Samtliga objekt och potter inom kollektivtrafik redovisas i nedanstående tabell. En kort beskrivning av objekten finns i bilaga 3. Mer detaljerade beskrivningar finns på Västra Götalandsregionens hemsida. 6 På nedanstående karta framgår även objektens geografiska placering

53 53 Tabell 2. Kollektivtrafikåtgärder (mnkr) Objekt Objekt kostnad Bidrag Summa Namngivna objekt - bidrag Knutpunkt Mölndalsbro trappa 13 6,5 6,5 6,5 Upprustning av stationer 28 14,0 8,0 8,0 Trollhättan RC 48 24,0 14,0 14,0 Älvängen RC 69 34,5 18,8 18,8 Torp terminalen 31 15,5 15,5 15,5 Tuvesvik etapp ,5 12,0 12,0 Amhult 25 12,5 12,5 12,5 Skeppsbron 39 19,5 10,0 9,5 19,5 Skövde RC 51 25,5 4,0 12,5 9,0 25,5 Lerum RC inkl P-däck ,0 5,0 21,5 25,0 18,5 70,0 Gamlestadens RC etapp ,5 20,0 25,0 45,0 Angered RC 20 10,0 5,0 5,0 10,0 Vänersborgs RC 18 9,0 4,0 5,0 9,0 Utrustning stationer övriga banor 32 16,0 8,0 8,0 16,0 Kungälv RC 87 43,5 14,0 14,0 15,0 43,0 Nils Ericson Terminalen 3 (NET3) ,0 31,0 32,0 32,0 95,0 Linnéplatsen 35 17,5 9,0 8,5 17,5 Stenungsund RC 50 25,0 13,0 12,0 25,0 Hjalmar Brantingsplatsen 40 20,0 20,0 20,0 Brister över 10mnkr ,0 10,0 43,0 140,0 193,0 Potter - bidrag (objekt < 10mnkr) Funktionshinder, hållplatser och knutpunkter Pendelparkeringar Framkomlighet Objekt som finansieras till 100 % i planen Pendelparkeringar Hållplatser, framkomlighet, trafiksäkerhet, steg 1 och 2 åtgärder Summa ,3 112,5 132,0 111,5 93,0 94,0 147,0 111,5 332,

54 Samfinansiering av järnväg i nationell plan Fördelning inom järnväg till nationell plan Mnkr % Bohusbanan Kinnekullebanan Viskadalsbanan Fördelning preciseras ej Älvsborgsbanan Totalt Behovet av åtgärder för att höja och återställa standarden på de järnvägar som är viktiga för regiontrafik (utöver stambanorna) är stort. Vi bedömer det nödvändigt att via regional plan finansiera delar av en sådan upprustning. I förslaget till resursfördelning i den regionala planen föreslås därför en markant utökning av anslaget till samfinansiering av järnvägar i nationell plan. En förändring jämfört med gällande plan är att samfinansieringen av järnvägar i nationell plan utökas till att även inkludera Södra Bohus- och Älvsborgsbanorna. I gällande plan finns ett anslag på 200 miljoner kronor till järnvägsinvesteringar i nationell plan som i första hand var avsett till de tre fd länsjärnvägarna Norra Bohus-, Kinnekulle-, och Viskadalsbanorna. Omfattande behov finns dock på fler håll, inte minst på Södra Bohusbanan där regionutvecklingsnämnden nyligen tagit ett inriktningsbeslut om att förskottera plattformsförlängningar för att bemöta kapacitetsbristen. Denna finansiering täcks genom att föra över 100 miljoner kronor från kollektivtrafikpotten Övriga K2020- åtgärder till Samfinansiering av järnväg i nationell plan. Överföringen innebär att det från gällande plan kan hämtas 300 miljoner kronor till samfinansiering av järnväg. Med de nya medel som nu anslås uppgår den totala samfinansieringen av järnväg i nationell plan till 640 miljoner kronor. 6.4 Samfinansiering av väg i nationell plan Fördelning inom samfinansiering av väg i nationell plan Mnkr % Samfinansiering E Totalt Samfinansieringen av väg i nationell plan ligger kvar från den nu gällande infrastrukturplanen för Västra Götaland och avser E20 Alingsås Vårgårda. Alingsås kommun medfinansierar genomfarten och Vara kommun medfinansierar trafikplats Jung. Västra Götalandsregionen har beslutat att medverka med förskotteringsinsatser. Avtal har träffats kring dessa åtgärder mellan Västra Götalandsregionen, Trafikverket samt Alingsås respektive Vara kommun. 32

55 Cykel Fördelning inom cykel Mnkr % Cykelvägar utanför tätort Bidrag till kommuner för cykelvägar i tätort Steg 1- och 2-åtgärder Totalt I gällande plan ligger investeringar i cykelvägar som en pott under vägåtgärder (Gång- och cykelvägar längs statligt vägnät) och som en del i bidraget till kommuner för trafiksäkerhet och miljö. Utöver ramen för den regionala planen har regionutvecklingsnämnden anslagit medel till gång- och cykelvägar som i sin tur mötts upp av kommunerna. Bifogat förslag innebär att anslagen till cykelvägar samlas under ett åtgärdsområde. Detta ger en klar bild av hur stort resursutrymme som tilldelas till cykelåtgärder och svarar upp till regeringsdirektivets önskan om att i länsplanen tydliggöra hur mycket medel som satsas på cykelåtgärder. Anslaget till cykel fördelas mellan tre användningsområden: Cykelåtgärder utanför tätort, Cykelåtgärder i tätort samt Steg 1- och 2-åtgärder. Det anslag som föreslås till cykel innebär att regionen svarar upp en bra bit mot de satsningar som kommunerna sagt sig vara villiga att genomföra och medfinansiera. Totalt uppgår anslaget i planförslaget till 454 miljoner kronor under Kommuner som söker medel från cykelanslaget i regional plan förväntas svara upp med 50 % medfinansiering. Planerade aktiviteter inom åtgärdsområdet cykel inkluderar utformandet av en regional cykelagenda. En kartläggning av det befintliga cykelnätet kommer att genomföras, vilket i sin tur kan användas för att formulera mål och peka ut brister. Samordning mellan kommuner och kommunalförbund är mycket viktigt, dels för att lära av varandra och dels för samordning av kommunala planer, exempelvis när det gäller cykelvägar över kommungränser. Västra Götalandsregionen föreslås som regional cykelsamordnare. Det är viktigt att främja såväl vardagsnära cykling, som exempelvis pendling till skola och arbete, som turismcykling. Åtgärder som utökar det sammanhängande cykelvägnätet och som höjer trafiksäkerheten är viktiga led för att öka attraktiviteten, men även beteendepåverkande åtgärder (steg 1- och 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen) behövs för att öka antalet cyklister. Regionen har under tre år varit med och organiserat cykelseminarier i Vårgårda, med syftet att marknadsföra och lyfta cykel som färdmedel. Informationsinsatser kommer även i fortsättningen vara en viktig del för att öka cyklingen i regionen. 33

56 Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö Fördelning inom bidraget till kommuner Mnkr % Trafiksäkerhet Fördelning Miljö preciseras ej Steg 1-2-åtgärder Totalt Det är i tätorterna på det kommunala vägnätet som de flesta oskyddade trafikanterna finns. Denna åtgärd är ett bidrag som syftar till att stimulera kommuner att genomföra åtgärder för ökad trafiksäkerhet och miljö på och i anslutning till kommunala vägar. Trafiksäkerhetsåtgärder som kan komma ifråga ska främst gynna de oskyddade trafikanterna och se till barns situation i trafiken. Det kan ibland handla om planskilda korsningar, gångvägar och transportinformatik. Åtgärder som gynnar anslutningar till kollektivtrafik prioriteras. Miljöåtgärder som kan komma ifråga är upprustning av vägmiljöer, skydd av vattentäkter, trafikinformatik och åtgärder för att uppfylla miljökvalitetsnormer för luft. Buller är ett stort problem för många boende längs med kommunala gator och åtgärder för att minska antalet bullersatta prioriteras. Notera att medel till cykelbanor i stadsmiljöer har lyfts ut ur åtgärdsområdet (jämför med gällande plan) för att istället placeras under cykelanslaget. 6.7 Övrigt Fördelning inom övrigt Mnkr % Driftbidrag Trollhättan-Vänersborgs flygplats 50 % medfinansiering till investeringar Trollhättan-Vänersborgs flygplats Oförutsedda mindre utgifter, Projekt Landsbygdsvägen mm Fördelning preciseras ej Totalt Inom åtgärden övrigt finns det möjlighet att ge bidrag till flygtrafikanläggningar, sjöfart och projekt Landsbygdsvägen. Det finns möjlighet att söka statsbidrag till investeringar beträffande regionala flygtrafikanläggningar, t.ex. terminalbyggnader, vänthallar och hjälpmedel för inflygning. Bidrag till sjöfart ges till investeringar för godstransporter. Projekt Landsbygdsvägen är bidrag till lågtrafikerade landsbygdsvägar och förutsätter medfinansiering bland annat av dem som använder vägen. Det är svårt att i förväg exakt bedöma hur stora resurser som krävs och när de kommer att behöva tas i anspråk. Som utgångspunkt fördelas potten jämnt över planperiodens år men bestäms mer ingående varje år. 34

57 57 7 Effekter och måluppfyllelse 7.1 Planens påverkan Planen bidrar till en önskad samhällsutveckling Planen för Västra Götaland har tagit avstamp från inriktningsunderlaget Ökad tillväxt och en bättre miljö. Åtgärder som främjar sysselsättning, tillväxt och miljö har prioriterats. Det innebär bland annat investeringar som svarar mot näringslivets transportbehov och förbättringar samt investeringar längs nio utpekade stråk av stor betydelse för arbetspendling och regionförstoring. Huvuddelen av dessa stråk har särskild vikt för utvecklingen av de något mer perifera delarna av regionen, där det är svårt att upprätthålla en god försörjning med kollektivtrafik. Syftet är dock att arbetspendlingen i dessa stråk ska underlättas för såväl bil- som kollektivtrafikanter. Planen bidrar härmed till positiva sysselsättningseffekter, vilket också har betydelse för att bryta utanförskapet i samhället. En relativt stor andel av ramen utgör åtgärder för kollektivtrafiken samt cykelåtgärder vilket är viktigt för en hållbar utveckling. Med den inriktning som cykelåtgärderna i planen har förväntas även dessa underlätta arbetspendling i relationer upp till åtminstone en mil. I Göteborgsregionen förutsätter en önskad förtätning av regionens kärna en omfördelning av resandet med bil till större andel resande med kollektivtrafik respektive cykel och gång. Planen underlättar resandet med alla färdmedel Det har inte gjorts några beräkningar av hur antalet resor eller färdmedelsfördelningen påverkas av planen. Då åtgärderna till stor del har valts med tanke på behoven av att underlätta arbetspendling med bil och kollektivtrafik, förväntas en viss ökning av resandet. Detta utgörs både av nygenererade resor som ökade reslängder. Åtgärder som specifikt gynnar kollektivt resande utgör en proportionellt stor och växande andel av planen. Ett viktigt syfte med trafikförsörjningsprogrammet är just att öka andelen resor med 35

58 58 kollektivtrafik. Utöver åtgärder som generellt höjer resandestandarden ingår till exempel pendelparkeringar, tillgänglighetsförbättringar för funktionshindrade etc. I planen ingår cykelåtgärder både inom och utanför tätort samt bidrag till trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala nätet. Detta beräknas kunna begränsa antalet korta bilresor. Godstransporterna underlättas i viss grad Åtgärder som underlättar näringslivets transporter leder i första hand till kostnadsbesparingar och inte till fler transporter. Vissa faktorer kan dock ha betydelse för ökat resande. En sådan faktor är att förbättringar i vägnätet kan attrahera godstransporter från t ex järnväg, något som dock förutsätter markanta förändringar i vägnätet. En annan faktor med motsatt effekt hänger samman med trängseln i storstadstrafiken. För att klara leveranstider när tillgängligheten är dålig behöver fler fordon sättas in än vad som annars är motiverat. Med ökad tillgänglighet minskar denna effekt. Sammantaget förväntas inte planen påverka godstrafikens omfattning i nämnvärd grad. Bidragen till järnväg kan eventuellt verka i gynnsam riktning. Dessa är dock inte specifikt riktade mot godstrafik. Effektbedömning av ej specificerade åtgärdsområden De namngivna väg- och kollektivtrafikobjekten uppgår till ca 50 % av de totala medlen i den regionala planen. Resterande medel är inte konkretiserade. En ny åtgärdsgrupp i förslaget till regional plan är brister över 25 miljoner, där man istället för att namnge nya objekt endast pekar ut brister i transportsystemet. Åtgärder för de utpekade bristerna tas i ett senare skede fram genom åtgärdsvalsstudier där bristen utvärderas efter fyrstegsprincipen. Vilka effekter som åtgärderna får går därmed inte att bedöma i nuläget. Att belysa konsekvenserna av planens innehåll när en såpass stor del av medlen inte är preciserade är en utmaning. För vissa områden går det att göra en relativt säker bedömning utifrån den kunskap och erfarenhet som finns, medan det för andra områden inte går att avgöra planens effekter utifrån den information som finns i nuläget. I de senare fallen förs istället ett resonemang kring de potentialer som föreligger. 7.2 Övergripande måluppfyllelse Långsiktig hållbarhet Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemet ska därigenom bidra till en hållbar utveckling av samhället som helhet. Den regionala planen behandlar en avgränsad del av transportsystemet men har utkristalliserats från den transportslagsövergripande regionala systemanalys 7 som genomförts. Detta innebär att planen grundas på ett synsätt som lett till att föreslagna åtgärder kompletterar och samverkar med den nationella. Dels fokuserar planen på stråk som binder samman orter som är särskilt viktiga för att hela regionen ska kunna utvecklas, dels prioriteras objekt som knyter samman de lokala, regionala och nationella systemen, främst i form av effektivare bytes- och knutpunkter inom kollektivtrafiken. En skillnad i denna planeringsomgång jämfört med tidigare är att även steg 1- och 2-åtgärder, enligt den så kallade fyrstegsprincipen, inkluderas i den regionala planen. Dessutom behöver inte objekt 7 Systemanalysen Säkra tillväxten och förbättra miljön beslutades av regionstyrelsen i september

59 59 specificeras för hela planeringsperioden, utan de sista åren i planeringsperioden kan istället formuleras som brister i transportsystemet. Lösningar på de utpekade bristerna tas i ett senare skede fram genom åtgärdsvalsstudier där bristen utvärderas efter fyrstegsprincipen. Detta möjliggör en mer flexibel lösning på funktionella eller infrastrukturella brister. Planens betydelse för utvecklingen mot ekonomisk hållbarhet är positiv. Den övervägande delen av vägobjekten i planen har en god samhällsekonomisk lönsamhet. För de delar av planen som avser bidrag till kollektivtrafik, trafiksäkerhet och miljöåtgärder i kommuner finns inte effektberäkningar framtagna på samma sätt som för vägobjekten. För cykelåtgärder finns effektberäkningar som visar att cykelsatsningar ofta är lönsamma men det är osäkert om dessa åtgärdskategorier sammanlagt förstärker den samhällsekonomiska effekten. Som helhet bedöms dock planen leda i rätt riktning. Planens sociala hållbarhet har inte analyserats på djupet, men eftersom planen innefattar åtgärder som förbättrar möjligheterna till arbetspendling i alla delar av regionen samt förstärker insatserna för andra färdmedel än bil talar det för att inriktningen även i detta avseende är positiv. Planens satsningar på kollektivtrafik är positiv för utvecklingen mot ett mer jämlikt transportsystem och det finns också en tydlig inriktning mot ökad funktionshinderanpassning. Även barns tillgänglighet förväntas utvecklas positivt genom satsningar på bland annat gång- och cykelbanor. Den miljömässiga hållbarheten har enligt miljökonsekvensbeskrivningen bedömts vara positiv i vissa aspekter och negativ i andra, jämfört med nollalternativet. I vissa fall går det inte utifrån tillgänglig information dra slutsatser om huruvida planens effekter är positiva eller negativa. Planens namngivna vägåtgärder bedöms ge ökade utsläpp av koldioxid och luftföroreningar. Samtidigt bedöms det finnas potential inom resterande åtgärdsområden i planen att kompensera för denna ökning. Kombinationen av fysiska investeringar i kollektivtrafik/cykel och beteendepåverkande åtgärder bedöms kunna få betydande effekter på resandet med dessa transportslag. Vidare förväntas planen kunna bidra till minskad bullerproblematik och ökad fysisk aktivitet hos befolkningen. Beträffande landskap bedöms planen kunna få negativ påverkan. Genom landskapsanpassade åtgärder kan man dock förebygga negativa effekter till och med främja ett hållbart landskap. Sådana åtgärder bedöms kunna inrymmas i den regionala planen. Slutsatsen är att den miljömässiga hållbarheten kan påverkas betydligt, både positivt och negativt, beroende på hur de medel som inte är allokerade till objekt används. Även miljöpåverkan från redan fastställda objekt i planen kan påverkas genom kompletterande åtgärder i anslutning till själva utförandet. Samhällsekonomisk effektivitet För att uppnå en så hög kostnadseffektivitet som möjligt spelar de samhällsekonomiska effekterna en stor roll. För vägobjekten tas samhällsekonomiska kalkyler fram för respektive objekt, men för stråkpotter och övriga åtgärder i planen saknas detta. Dessutom saknas effektbedömningar för två av de största objekten; E20/Rv 40 Tvärförbindelse samt Viared-Kråkered. Av resterande 12 vägobjekt bedöms 8 vara samhällsekonomiskt effektiva. Den genomsnittliga nettonuvärdeskvoten viktad mot investeringskostnaderna för samtliga objekt uppgår till 0,3, dvs. samhället får tillbaka 1,3 kronor i nytta för varje investerad krona. Det bör dock noteras att Trafikverket i skrivande stund fortfarande arbetar med de samhällsekonomiska kalkylerna, vilket kan innebär att det kan bli justeringar i nettonuvärdeskvoten. 37

60 60 Enligt den samlade effektbedömningen för de namngivna vägobjekten bidrar tillgänglighetsvinster snabbare och billigare resor och transporter till den klart största posten vad gäller nyttan med objekten. Även trafiksäkerhetsvinsterna är betydande. Utbyggnaden av objekten innebär dock även en belastning, dvs. mer utsläpp och ökade kostnader för drift och underhåll. Den förhållandevis stora andelen kollektivtrafik i planen ger tillgänglighetsvinster samt därutöver nyttor beträffande emissioner. Kalkyler för kollektivtrafikåtgärderna har dock inte utförts. Några viktiga effekter som inte har kvantifierats och tagits med i lönsamhetsberäkningarna är exploateringseffekter, arbetsmarknadseffekter och långsiktiga lokaliseringseffekter. Den minskade restiden bidrar till möjlig regionförstoring vilket i sin tur påverkar ovanstående positivt. Sammantaget har planen en hög samhällsekonomisk effektivitet, men med reservation för planens sista år ( ) där inga namngivna objekt ligger Funktionsmål tillgänglighet Tillgänglighet handlar om själva syftet med transportsystemet. Begreppet tillgänglighet definieras i detta sammanhang som den lätthet med vilket utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Tillgänglighet avser såväl medborgarnas som näringslivets behov. Medborgarnas resor Tillgänglighetsbegreppet avser här faktorer som tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Den regionala planen bidrar till att dessa faktorer förbättras. Ett antal vägobjekt där befintlig väg byggs om till 2+1-standard motsvarar väl dessa kriterier. Satsningarna på kollektivtrafik är av en sådan karaktär och omfattning att tillgängligheten, särskilt i Göteborgsområdet, förbättras betydligt. Resecentra, bytespunkter, separata busskörfält, signalprioritering, pendelparkeringar, hållplatser på landsbygdsvägar etc. utgör viktiga inslag. Bidraget till järnvägar i den nationella planen ger likaså bättre kapacitet och tillförlitlighet på några av banorna i Västra Götaland. Kvaliteten för näringslivets transporter I planen föreslås investeringsobjekt som sammantaget bidrar till att förbättra kvaliteten för näringslivets transporter. Enligt de samhällsekonomiska kalkylerna innebär vägobjekten betydande restidsvinster för lastbilstrafiken vilket bidrar till en ökad effektivitet i förhållande till nollalternativet. Trängselskatten i Göteborg kommer sannolikt ytterligare förbättra kvaliteten för näringslivets transporter då minskad trängsel kan förbättra framkomligheten. Vägobjekten i planen bedöms generellt sett bidra till en god och ökad nytta avseende effekter för näringslivets transporter. Tilläggas ska dock att det inte finns fullständiga samhällsekonomiska beräkningar för alla objekt i planen och att ovanstående slutsatser endast bygger på de objekten med fullständiga samhällsekonomiska beräkningar. Tillgänglighet inom och mellan regioner och till andra länder Planens huvudstruktur med de utpekade stråken syftar i hög grad till att komplettera och stödja utvecklingen av de nationella stråken. Ett par exempel är objekten på väg 49 samt E20/40 Tvärförbindelse (etapp Rv 40 Åstebo). Den senare är också av betydelse för att förbättra tillgängligheten till Landvetter flygplats. 38

61 61 Även kollektivtrafikobjekten har i många fall samma syfte, det vill säga att bidra till goda helhetslösningar. Samfinansieringen av Bohus-, Kinnekulle-, Viskadals- och Älvsborgsbanorna bidrar till en bättre trafikmatning till övriga delar av järnvägsnätet. Jämställt samhälle Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Mäns och kvinnors transportbehov styrs av respektives livssituation. Men med stora likheter i denna så finns ändå vissa skillnader i värderingar och val, bl. a. synen på hastigheten i vägoch gatusystemet. I genomsnitt reser männen nästan fem mil om dagen, vilket är 20 procent mer än kvinnornas fyra mil. Kvinnorna gör dock en större andel av sina resor med kollektivtrafiken än männen. 8 Att skapa förutsättningar att välja kollektivtrafik, gång och cykel bidrar till ökad jämställdhet för både kvinnor och män, om än på olika sätt. 9 Kvinnor gör en större andel av sina resor med kollektivtrafiken än männen. Att satsa på kollektivtrafik gynnar därmed generellt kvinnor. Samtidigt är potentialen för ökat resande med kollektivtrafik störst för männen. Satsningar på förbättrad kollektivtrafik som innebär att fler män ställer bilen och istället ger ökade möjligheter att åka kollektivt kan också ses som ett led för ökad jämställdhet. Ett samhälle för funktionshindrade För att göra kollektivtrafiken tillgänglig för personer med funktionshinder så är anpassningen av påoch avstigningspunkter avgörande. I trafikförsörjningsprogrammet finns ett utpekat prioriterat kollektivtrafiknät för tillgänglighetsanpassning som består av ca 800 hållplatser och 120 bytespunkter/terminaler där ca 300 hållplatser och 40 bytespunkter/terminaler behöver åtgärdas. I den regionala infrastrukturplanen för föreslås resecentra finansieras som namngivna objekt med 50 % statlig medfinansiering. De utpekade hållplatserna ligger både på det kommunala och det statliga vägnätet och finansiering föreslås därför i två olika potter, en med 50 % statlig medfinansiering och en med 100 % finansiering i plan. I dessa potter prioriteras hållplatser som utgör det prioriterade kollektivtrafiknätet och satsningen föreslås vara större de första fyra åren i planperioden. Samarbetet mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trafikverket kommer att fortsätta, bl. a för att ta fram prioriteringar i genomförandeplanen. Det är viktigt att kommunerna fortsatt deltar i planeringsprocessen. Under 2012 antogs en funktionshinderstrategi för Västra Götaland. Strategin är en vidareutveckling och fördjupning av de mål och strategier som ingår i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 8 RVU Sverige - den nationella resvaneundersökningen 2011, Trafikanalys 9 Bygg om eller bygg nytt, Effektsamband för Transportsystemet, Trafikverket

62 62 Barns säkra tillgänglighet Satsningen på gång- och cykelvägar ger säkrare tillgänglighet. Avsatt medel för utbyggnad och förbättringar av cykelvägar utmed de regionala statliga vägarna bedöms därmed leda till positiva effekter gällande barns säkra tillgänglighet. Inom anslaget till cykel är två viktiga områden trafiksäkerhetsåtgärder samt åtgärder som gynnar ökad cykling för skolbarn. Förutsättningar att välja kollektivtrafik, gång och cykel Sammanlagt finns en större satsning på kollektivtrafik, cykel och järnväg i den nya planen jämfört med tidigare. Sammantaget bedöms dessa satsningar påverka förutsättningarna att välja kollektivtrafik, gång eller cykel positivt. En överflyttning från bil till andra trafikslag kan bidra till exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet. Även satsning på mindre åtgärder, pendelparkeringar, funktionshinderanpassning, kajanläggningar samt cykelvägar på det kommunala gatunätet bedöms öka förutsättningarna till enkelt och säkert resande dörr till dörr, med kollektivtrafiken som huvudresa. Resurser avsätts i den regionala planen på stråk i gatunätet (prioritering i trafiksignaler, busskörfält m m) för att öka kapacitet och framkomlighet. Sammantaget med andra insatser ökar detta kollektivtrafikens konkurrensförmåga på ett påtagligt sätt. 40

63 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafiksäkerhet Målet för säkerhet inom vägtransportområdet preciseras i form av etappmålet att antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och År 2011 omkom i Sverige totalt 292 personer och ytterligare skadades svårt. I Västra Götaland omkom totalt 70 personer 2011 och 404 skadades svårt. I förhållande till befolkningen ligger Västra Götaland ungefär på riksgenomsnittet. Enligt de samhällsekonomiska kalkylerna av vägobjekten i den regionala planen bidrar vägobjekten sammantaget till en ökad trafiksäkerhet i form av ett minskat antal döda respektive svårt skadade. Sammanlagt minskar det totala antalet döda och svårt skadade med ca 5 personer per år under planperioden. Observera att det inte finns fullständiga samhällsekonomiska beräkningar för alla objekt i planen och att ovanstående slutsatser endast bygger på de objekten med fullständiga samhällsekonomiska beräkningar. Utöver dessa vägobjekt bedöms även kollektivtrafikåtgärder samt potter för såväl vägar som kollektivtrafikåtgärder bidra med positiva effekter på trafiksäkerheten. Klimatpåverkan Som indikatorer på planens påverkan på klimatpåverkande faktorer har planens betydelse för mängden trafik samt planens betydelse för klimateffektiv användning av transportsystemet använts. Även planens påverkan utifrån ett bebyggelseperspektiv har bedömts. Vägobjekten i planen utgörs främst av förbättringar eller nya sträckningar inom befintliga stråk och medför därför ingen systempåverkan av stor betydelse för bebyggelsestrukturen. Det är dock en mycket medveten strategi inom regionen att utveckla stråk som är särskilt viktiga för arbetspendlingen och som därmed gör det möjligt att leva och försörja sig i hela regionen. För de namngivna vägobjekten finns det en kvantifierad utsläppsmängd koldioxid för beräkningsåret med och utan föreslagen åtgärd. Beräkningen för vägobjekten är normalt gjord med den metod som används vid de samhällsekonomiska beräkningarna. Modellen beaktar åtgärdens påverkan på trafiken inom ett influensområde men tar inte hänsyn till om åtgärden i sig alstrar mer trafik. För att få med den trafikalstrande effekten, har separata beräkningar utförts inom arbetet med planens miljökonsekvensbeskrivning. Inklusive den trafikalstrande effekten bedöms planen bidra till en ökning av utsläppen med omkring 9400 ton CO 2 år 2030 jämfört med samma år om planen inte skulle genomföras. De namngivna vägobjekten står för knappt 40 % av planen. Den resterande delen av planen, utgör till största delen objekt eller potter som innebär att resande och transporter med andra färdmedel än bil underlättas. I objektbeskrivningarna för kollektivtrafikanläggningarna saknas kvantifieringar av koldioxidutsläppen. Dessa objekt kan leda till minskade restid och ökad attraktivitet vilket i sin tur kan leda till ökat resande. Eftersom bilen har stora konkurrensfördelar krävs det dock i regel en kombination av åtgärder där attraktivare kollektivtrafik kombineras med beteendepåverkande åtgärder och styrmedel, exempelvis parkeringsavgifter och trängselskatt. Eftersom steg 1- och 2- åtgärder ingår i planen finns det därmed potential att maximera nyttan av planens fysiska kollektivtrafikåtgärder genom att kombinera dessa med beteendepåverkande åtgärder. Hur stor effekt dessa åtgärder kan få går i nuläget inte att bedöma eftersom planen inte konkretiserar 41

64 64 åtgärderna i detalj. Sammantaget bedöms dock att det finns potential i planen att kompensera för de ökade utsläpp som uppstår från de namngivna vägobjekten. Planens vägobjekt ger upphov till ökade utsläpp, men övriga åtgärdsområden i planen bedöms ha potential att kompensera för de ökade utsläppen. Planens sammanvägda påverkan beror på hur icke-konkretiserade delar av planen genomförs. Hälsoeffekter Människors hälsa - folkhälsa Som indikator på planens påverkan på folkhälsan har planens betydelse för fysisk aktivitet i transportsystemet bedömts. Färdmedelsvalet har påverkan på folkhälsan och en övergång från bil till cykel, gång och/eller kollektivtrafik innebär förutsättningar för ökad fysisk aktivitet i transportsystemet. Den regionala planen har stort fokus på satsningar på kollektivtrafik och cykel. Bedömningen är att dessa satsningar kommer öka attraktiviteten hos dessa färdmedel och generera en viss överflyttning från bil till cykel-, gång- och kollektivtrafik. Hur stor denna överflyttning kan bli beror, på samma sätt som planens klimatpåverkan, på hur de delar av planen som inte är konkretiserad kommer att genomföras. Planen bedöms verka i en gynnsam riktning vad gäller folkhälsa. Människors hälsa - buller Som indikatorer på planens påverkan på buller har planens betydelse för antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden respektive högre än 10 dba över riktvärdet för buller samt planens betydelse för förekomst av områden med hög ljudkvalitet bedömts. I de fall där trafiken flyttas längre från bebyggelse och/eller där särskilda åtgärder mot buller ingår i objektet leder objektet generellt till förbättringar vad gäller antal personer som är exponerade för höga bullernivåer. Det finns dock flera objekt i planen som innebär ökad förekomst av områden med hög ljudkvalitet, vilket framförallt beror på de ökade hastigheterna som objekten för med sig. Ökade hastigheter kan även leda till ökad trafik, vilket i sig för med sig risk för ökat buller. Ett av objekten, E20/40 Tvärförbindelse, bedöms dessutom påverka ett tidigare orört naturområde. Även kollektivtrafik kan ge upphov till ökat buller i de fall busstrafiken ökar. Ökad elektrifiering av bussar kan dock komma att minska bullerproblematiken. Objekt och åtgärdsgrupper i planen som ger positiva effekter överväger, och de positiva effekterna är i form av att genomförande av bulleråtgärder ingår i objektet. Områden som idag är bullerutsatta kan alltså få en bättre bullersituation efter att objekten har genomförts. Planen bedöms verka i en gynnsam riktning vad gäller buller. 42

65 65 Luft Som indikatorer på planens påverkan på luft har planens betydelse för emissioner av kväveoxider och partiklar, halter av kvävedioxid och partiklar i tätorter med halter över miljökvalitetsnormernas övre utvärderingströskel samt antalet exponerade personer bedömts. Vägobjekten påverkar generellt luftkvalitén negativt och sammanlagt ökar emissionerna av kväveoxider och partiklar från dessa objekt. Emissionerna av kväveoxid beräknas öka med omkring 0,6 ton år 2020 jämfört med om objekten inte skulle genomföras. För partiklar är motsvarande siffra drygt 0,8 ton. Detta kan jämföras med de totala utsläppen av för länet som uppgick till drygt ton kväveoxider respektive 3500 ton partiklar år Huruvida kollektivtrafikåtgärder och övriga åtgärdsområden i planen kan kompensera för den ökning som vägobjekten ger upphov till har inte gått att kvantifiera, men den sammanlagda bedömningen är att dessa åtgärdsområden har potential att kompensera för ökningen beroende på hur planen genomförs. För halterna av kvävedioxid och partiklar i tätorter samt antal exponerade personer bedöms vägobjekten inte påverka utvecklingen i någon större utsträckning eftersom de flesta av objekten är placerade utanför större tätorter. I planen sker en stor satsning på kollektivtrafikens infrastruktur samt cykelåtgärder vilket förväntas leda till vissa överflyttningseffekter. I t.ex. Göteborg, där problemen med höga halter av luftföroreningar är stora, kan även mindre överflyttningseffekter få betydelse för luftkvaliteten. Denna tendens förstärks av de effekter som förväntas bli följden av åtgärderna i de olika potterna samt de synergieffekter som bedöms uppstå då planens åtgärder kombineras med externa styrmedel och regleringar, exempelvis trängselskatten i Göteborg. Sammanlagt bedöms planen påverka halterna av luftföroreningar positivt, medan effekten på de totala utsläppen är mer osäker. Planens vägobjekt ger upphov till ökade utsläpp, men övriga åtgärdsområden i planen bedöms ha potential att kompensera för de ökade utsläppen. Planens sammanvägda påverkan beror på hur icke-konkretiserade delar av planen genomförs. Vatten Som indikatorer på planens påverkan på vatten har planens betydelse för kvalitén på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt samt vattnets flöde och nivåer ur ett skadeperspektiv bedömts. Ett av vägobjekten bedöms utgöra ett framtida potentiellt hot för grundvattenförekomsterna längs Viskan. Å andra sidan finns objekt som innebär att vägen blir säkrare än nuvarande väg vilket innebär att risken för en trafikolycka som kan orsaka utsläpp av farliga ämnen till vattentäkter minskar. Beträffande de ospecificerade åtgärderna kan det tänkas att ingrepp förekommer men då karaktären på dessa åtgärder normalt berör befintliga stråk har risken för skadlig påverkan bedömts vara liten. Vid ombyggnad av vägar i känsliga miljöer ställs högre krav på skydd av vattentäkter än för befintliga vägar. Sammantaget förutsätts således påverkan vara marginell. Planen bedöms ha marginell påverkan på vattenkvaliteten. 43

66 66 Landskap Biologisk mångfald, växt- och djurliv Som indikatorer på planens påverkan på biologisk mångfald, växt- och djurliv har planens betydelse för förekomst av livsmiljöer, förekomst av barriärer, betydelse för mortalitet, betydelsen för uppkomst av störning samt betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald bedömts. Endast enstaka vägobjekt i planen anges göra intrång som skadar växt- och djurliv. Man kan dock inte utesluta risk för skador även i objekt med begränsad fysisk utbredning. I något fall anges att en större faunapassage ingår. Utsläppen av försurande ämnen bedöms öka något från vägobjekten. Sett på systemnivå bedöms den negativa påverkan dock vara liten. De flesta av vägobjekten i planen gör intrång i skogsmark och/eller odlingslandskap. I majoriteten av fallen har intrången bedömts som små eller marginella. För övriga åtgärdsgrupper i planen bedöms risken för skadlig påverkan vara liten. Sammantaget bedöms planen kunna få negativ påverkan. Det finns dock möjligheter att inom det regionala planförslaget genomföra åtgärder som motverkar de negativa effekterna eller till och med bidrar med ökade värden. Planen bedöms kunna få negativ påverkan på biologiskt mångfald, växt- och djurliv. Om man vidtar åtgärder kan de negativa effekterna mildras. Landskapets form och rumslighet Som indikatorer på planens påverkan på landskapets form och rumslighet har planens betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär bedömts. Ett par av vägobjekten i planen bedöms få påtagliga effekter på landskapsbilden. I något fall anges att vägbankar och planskildheter kan bli mycket påtagliga i närmiljön. I ett annat fall dras en ny väg genom obebyggt landskap vilket påverkar landskapsbilden. Vidare påverkar flera av vägobjekten landskapet genom att ta ny mark i anspråk. I övrigt handlar det främst om breddningar eller andra typer av ombyggnader i befintliga stråk, vilket i vissa fall kan förstärka barriäreffekter. För flera objekt saknas dock bedömning av objektets påverkan på landskapet. Miljöbedömningen av planen skulle gynnas av ett mer utförligt underlagsmaterial i form av effektbedömningar för respektive objekt. Sammantaget bedöms planen kunna få negativ påverkan. Det finns dock möjligheter att inom det regionala planförslaget genomföra åtgärder som motverkar de negativa effekterna eller till och med bidrar med ökade värden. Planen bedöms kunna få negativ påverkan på landskapets form och rumslighet. Om man vidtar åtgärder kan de negativa effekterna mildras. Materiella tillgångar Som indikatorer på planens påverkan på materiella tillgångar har planens betydelse för areella näringar bedömts. De flesta av vägobjekten i planen gör intrång i skogsmark och/eller 44

67 67 odlingslandskap. I majoriteten av fallen har intrången bedömts som små eller marginella. För övriga åtgärdsgrupper i planen bedöms risken för skadlig påverkan vara liten. Ny infrastruktur kan även påverka areella näringar positivt om objekten innebär att framkomligheten förbättras. Hur stor denna effekt kan vara har dock inte analyserats inom ramen för miljöbedömningen. Planen bedöms ha marginell negativ påverkan på materiella tillgångar. Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv Som indikatorer på planens påverkan på forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv har planens betydelse för påverkan på utpekade värdeområden bedömts. Objekt som innebär förbättringar av befintlig infrastruktur bedöms generellt ha begränsad påverkan på kulturmiljön i ett landskapsperspektiv. För tre vägobjekt (Förbi Torp, 27 Viared Kråkered samt 49 Axvall Varnhem) anges negativ påverkan på kulturmiljö. Det ena objektet bedöms göra intrång i fornlämningsmiljöer och de andra två går genom känsliga områden rika på forn- och kulturlämningar. Planen bedöms kunna få negativ påverkan på forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv. Om man vidtar åtgärder kan de negativa effekterna mildras. 45

68 68 8 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen När en myndighet upprättar en plan vars genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. Syftet är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. En del i denna process är att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den regionala infrastrukturplanen innehåller främst investeringar i det regionala vägsystemet och i kollektivtrafik- och cykelåtgärder men även vissa bidrag till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator. I den regionala planen kan även avsättas medel till objekt som hör till den nationella investeringsplanen. Hit hör det övergripande, nationella, transportsystemet inom väg, järnväg, flyg och sjöfart. Planperioden omfattar åren för såväl den nationella som den regionala planen. Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas i tid till år 2025 men med tendensbedömningar mot år Geografiskt avgränsas planen till Västra Götaland, med hänsyn till eventuella effekter av planen utanför regionen. Det görs också en avgränsning i sak med syftet att fokusera på planens betydande miljöpåverkan och de bedömningsgrunder som är rimliga att beakta på översiktlig nivå. De miljöaspekter som behandlas är kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen som är relevanta i detta sammanhang. De har sorterats under rubrikerna Klimat, Hälsa, Landskap. 46

69 69 Nuläge Transportsektorn, och särskilt vägtrafiken, svarar i dag för en stor och ökande andel av de klimatpåverkande utsläppen, främst koldioxid. Trafikens utsläpp bidrar även till försämrad luftkvalitet främst i form av partiklar, kväveoxider, kolväten och svaveldioxid. Av dessa är partiklar och kväveoxider mest relevanta att beakta i samband med den regionala planen. Kritiskt höga nivåer förekommer i närheten av de mest trafikbelastade lederna, främst i Göteborgsområdet. En annan hälsopåverkande störning från trafiken är buller. Längs det regionala vägnätet är bullerproblematiken stor och ännu mer utsatt är omgivningen vid det kommunala vägnätet. Trafiken påverkar också naturmiljön på olika sätt genom utsläpp till luften, marken och vattnet samt genom påverkan på landskapets form och rumslighet. Infrastrukturen utgör ofta barriärer för djurlivet. Miljöns utveckling utan infrastrukturplaner Nollalternativet för den regionala planen utgörs av att transportsystemet utvecklas enligt Trafikverkets prognoser för transportsystemet. Prognosen inkluderar gällande nationell plan för samt beslutade styrmedel. I nollalternativet antas att den regionala planen inte genomförs men att samhället i övrigt utvecklas enligt kända planer. Tidsperioden som avses är fram till år Trafikverkets prognoser innebär en kraftig ökning av transportarbetet på väg. Utsläppen av koldioxid ökar inte i samma utsträckning som transportarbetet på grund av en förväntad effektivisering av fordonsflottan och bedömningen är att utsläppen kommer uppgå till ungefär samma nivå år 2030 som idag. Däremot förväntas utsläppen öka till år Ett ökande transportarbete på väg kommer också att leda till ökade bulleremissioner och därmed ökade bullerstörningar. För utsläpp av partiklar och kväveoxider bedöms de aspekter som här räknas till de hälsopåverkande följa en svagt positiv trend. Beträffande landskapsaspekterna medför samhällets utveckling i stort sannolikt att naturmark tas i anspråk och därmed i olika grad påverkar bevarandevärda områden. Betydande miljöpåverkan av regional plan För att renodla miljökonsekvenserna av just Västra Götalands regionala plan, har planens åtgärder ställts mot nollalternativet som beskrivs ovan. Planen har även bedömts utifrån de miljökvalitetmål som är relevanta för infrastrukturplanering. För miljöaspekterna klimatfaktorer och luftkvalitet är bedömningen av planens påverkan osäker. De vägobjekt som ingår i planförslaget bedöms sammantaget ha en negativ effekt på utsläppen av såväl koldioxid som luftföroreningar. Satsningar på kollektivtrafik och cykelåtgärder kan komma att kompensera för de ökade utsläppen från vägobjekten genom överflyttning från bil till dessa trafikslag. Det är dock av stor betydelse att fysiska infrastruktursatsningar kombineras med beteendepåverkande och optimerande åtgärder (steg 1- och 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip) för att få så stor överflyttningseffekt som möjligt. Eftersom dessa åtgärder i nuläget inte är konkretiserade är det mycket svårt att bedöma den samlade effekten av åtgärderna i planen. Sammantaget bedöms dock att det finns potential i planen att kompensera för de ökade utsläpp som uppstår från vägobjekten. Den regionala planen bedöms förbättra människors hälsa, både vad gäller folkhälsa och vad gäller buller. Flera av de fastställda vägobjekten innehåller bullerdämpande åtgärder som förbättrar 47

70 70 situationen för boende jämfört med nuläget. Genom satsningarna på kollektivtrafik och cykel förbättras förutsättningarna till fysisk aktivitet i transportsystemet. Hur stor denna positiva effekt kan förväntas bli beror på, liksom för miljöaspekterna klimatfaktorer och luftkvalitet, hur de delar av planen som ännu inte är konkretiserad kommer att genomföras. Beträffande biologisk mångfald, växt- och djurliv, landskapets form och rumslighet samt forn- och kulturlämningar bedöms planen kunna få negativ påverkan. Genom landskapsanpassade åtgärder kan man dock förebygga negativa effekter till och med främja ett hållbart landskap och sådana åtgärder bedöms kunna inrymmas i befintlig plan. Även här bedöms därmed planens sammanlagda påverkan bero på hur icke-konkretiserade delar av planen genomförs. En betydande trafikökning på väg till år 2050 innebär att det krävs ytterligare åtgärder på såväl nationell som regional nivå för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Även för buller skulle det krävas ytterligare åtgärder för att kompensera för trafikökningen på längre sikt. Intrången i landskapet får i de flesta avseenden en direkt effekt som med tiden består eller till och med dämpas av att samhället anpassas till en förändrad struktur. Skador på områden med unika betingelser för vissa djur- och växtarter kan dock inte repareras. Planens måluppfyllelse i förhållande till miljökvalitetsmålen är svår att kvantifiera då utvecklingen i miljön är beroende av hela samhällets utveckling, dvs. långt mer än den regionala planens ramar. För miljömålet Begränsad klimatpåverkan har dock ett försök till kvantifiering gjorts utifrån målet om en fossiloberoende fordonsflotta Den regionala planens ansvar har uppskattats och jämförts med planens förväntade påverkan på koldioxidutsläppen till år Resultatet är att den regionala planen inte bedöms uppfylla sin andel av ansvaret och att planen därmed inte bidrar i tillräcklig utsträckning till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås. För övriga miljökvalitetsmål görs en kvalitativ bedömning av planens bidrag till måluppfyllelse. För miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anses planen ha positiv påverkan, medan bedömningen av Frisk Luft är osäker då utvecklingen kan påverkas av hur de icke-konkretiserade delarna av planen genomförs. Planen bedöms ha svagt negativ påverkan på miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, men med potential att mildra effekterna genom att vidta åtgärder inom planens ramar. Planen bedöms ha marginell påverkan på övriga miljökvalitetsmål. Miljöbedömningsprocessen Miljöbedömningsprocessen i Västra Götaland startade samtidigt med åtgärdsplaneringen och en särskild miljöbedömningsgrupp bildades tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och miljöstrateger från regionens miljösekretariat, Västtrafik och Trafikverket. Gruppen har haft fem möten sedan december 2012, när regeringsuppdraget om upprättande av plan kom. Dessutom har flera fördjupade samråd ägt rum med Länsstyrelsen under våren. Beredningen för hållbar utveckling den politiska gruppering som är operativt ansvarig för utarbetande av planen har vid samtliga möten behandlat miljöfrågorna i anslutning till åtgärdsplaneringen. Fokus har legat på avvägningen mellan åtgärdsområden exempelvis mellan väg- cykel- och kollektivtrafikåtgärder. Fortsatt arbete med MKB:n Efter planperiodens slut eller vid revidering av planen görs en genomgång av hela planen där man går igenom eventuella avvikelser och vad de har haft för betydelse för olika miljöaspekter. Genomgången kan då bygga på de uppföljningar och analyser som gjorts under planperioden och blir ett viktigt 48

71 71 inspel inför arbetet med nästa planperiod. Det enda objekt från den regionala planen för som genomförts fram till skrivande stund och där det funnits underlag för att göra en uppföljning är Partihallsförbindelsen. När planen har antagits ska miljöbedömningens process beskrivas. Det avser bland annat hur miljöaspekterna har integrerats i planen och hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd beaktats. 49

72 72 9 Fortsatt arbete och tidplan För det fortsatta arbetet med den regionala infrastrukturplanen gäller följande tidplan: 23 september 2013: Senaste svarsdatum för remissvar till Västra Götalandsregionen, regionutvecklingssekretariatet 15 oktober 2013: Behandling av förslag efter inkomna remissvar, beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) 5 november 2013: Förslag till regional plan, regionstyrelsen 26 november 2013: Beslut om förslag till regional plan, regionfullmäktige Senast den 16 december 2013: leverans till näringsdepartementet Regeringen tar beslut om de definitiva länsramarna samtidigt som innehållet i den nationella planen fastställs, sannolikt under mars/april När detta gjorts återstår en process internt hos Västra Götalandsregionen för att fastställa den regionala planen. Regionfullmäktiges fastställande av planen måste ske senast två månader efter att regeringen beslutat om de definitiva ramarna. 50

73 73 BILAGA 1 KARTOR Källa: Trafikverket. 51

74 74 BILAGA 2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER, INVESTERINGAR I VÄGAR Ytterligare beskrivning av åtgärdsförslagen nås via Västra Götalandsregionens hemsida: Väg nr Vägavsnitt/ stråk Funktion Problem Åtgärd Samhällsekonomisk beräkning, nettonuvärdeskvot (NNK) E20, E45 Partihallsförbindelsen Ny förbindelse mellan E20 / E45 i Göteborg. 565 Björlandavägen Tvärgående förbindelse på Hisingen. 723 Skärhamn- Kållekärr Väg mellan kommuncentrum och väg 169 på Tjörn Lödöse-Nygård Lokal väg från E45 (Lödöse) till Nygård. 156 Skoghem- Skene, stråk Förbi Torp, stråk Gunnilseås- Angereds kyrkväg, stråk 8 44 Förbifart Lidköping (Etapp Lidköping- Källby) Regionalt pendlingsstråk. Förbindelselänk mellan Kinna/Skene (väg 41) och Göteborg, Landvetter flygplats (Rv 40). Väg mellan E6 (Uddevalla) och Lysekil. Avslutat projekt. Avslutat projekt. Avslutat projekt. Avslutat projekt. Vägens nuvarande utformning är dålig ur trafiksäkerhetsoch framkomlighetss ynpunkt. Regionalt pendlingsstråk Sollebrunn/Alingsås -Lerum - Olofstorp - Gunnilse - Angered- Göteborg/E45 Regional led mellan vägarna E6, E45 och E20. Dagens vägnät med vägarna E6, 44 och 161, klarar vid vissa tidpunkter inte av trafikbelastningen. Handelsområdet Torp expanderar kraftigt med nya etableringar på båda sidor om E6. Otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet. Otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet. Återbetalning av förskotterade medel. Återbetalning av förskotterade medel. Återbetalning av förskotterade medel. Återbetalning av förskotterade medel. Vägen breddas med ett körfält till en 2+1- väg. Den tvåfältiga sektionen anläggs i norrgående riktning mot Rv 40 och fungerar då som stigningsfält. Anslutningar stängs, sidoområdet förbättras, gångoch cykelbro byggs mm. Byggnation av ny trafikplats, anslutningar m.m. Ny mötesfri landsväg med 2+2 körfält, cirkulationsplatser, planskild korsning och busshållplatser. Ombyggnad av väg 44 i ny sträckning till mötesfri landsväg med 2+1 körfält och mitträcke, cirkulationsplats mm Avslutat projekt. Avslutat projekt. Avslutat projekt. Avslutat projekt. 1,6-0,7 0,7-1,2 52

75 75 Väg nr Vägavsnitt/ stråk 190 Storåsvägen- Gunnilseås, stråk 8 Funktion Problem Åtgärd Samhällsekonomisk beräkning, nettonuvärdeskvot (NNK) Regionalt pendlingsstråk Sollebrunn/Alingsås -Lerum - Olofstorp - Gunnilse - Angered- Göteborg/E Ekelöv-Kareby Förbinder Marstrand med Kungälv och väg E6. 27 Viared-Kråkered Regionalt pendlings- och godsstråk. Rv 27 mellan Växjö och Borås utgör tillsammans med Rv 25 från Kalmar och Rv 30 från Ronneby ett viktigt stråk mellan västra och sydöstra Sverige. 160 Säckebäck- Varekil 161 Rotvik-Bäcken, stråk 5 Regionalt pendlingsstråk. Väg från E6 (Stenungsund) över Tjörn och Orust till Uddevalla och Lysekil (väg 161) Regionalt pendlingsstråk Uddevalla - Orust - Lysekil (färjeförbindelsen över Gullmarsfjorden) Otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet. Begränsad framkomlighet, framför allt under semestertrafiken Genomfartstrafik blandas med lokal trafik. Stora brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Genomfartstrafik en medför nackdelar ur miljösynpunkt, främst buller och transporter av farligt gods i närheten av bostadsområden Vägsträckan har låg standard och trafiksäkerhet. Utrymme för gång- och cykeltrafik saknas. Vägen översvämmas periodvis. Flera vägavsnitt har låg trafiksäkerhetsst andard. Hög belastning under sommartid. Trafiken från färjan kommer koncentrerat i korta omgångar. Tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Vägen breddas och antalet körfält ökas från två till fyra. Byggnation av bro, cirkulationsplatser och mitträcke. Gång- och cykelbana kompletteras. Ny tvåfältsväg mellan väg 168 vid Ekelöv och E6 vid Grokareby inklusive anslutning till väg 613 vid Kungälv-Kode. Inkluderar ny trafikplats i korsningen med E6. Vägen byggs som en mötesfri landsväg med 2+1 kombinerat med 2+2 körfält och mitträcke. Byggnation av trafik- och cirkulationsplatser liksom av planskilda passager samt gång- och cykelvägar. Byggnation av ny väg som i huvudsak går i befintlig sträckning samt kombineras med gång- och cykelväg. Befintliga busshållplatser byggs om och handikappanpassas För att nå en ökad trafiksäkerhet och bättre framkomlighet behövs en 2+1 väg med mitträcke och separata gång- och cykelvägar. 1,7 1,4 2,6 0,4-0,3 53

76 76 Väg nr Vägavsnitt/ stråk E20, 40 Tvärförbindelse Rv 40 - E20, etapp A0 Bårhult-Åstebo 41 Sundholmen- Björketorp 49 Axvall-Varnhem, stråk 5 41 Fritsla-Kråkered, stråk 7 44 Lavad-Gillstad, stråk 5 49 Skövde- Igelstorp, stråk 5 Funktion Problem Åtgärd Samhällsekonomisk beräkning, nettonuvärdeskvot (NNK) Vägen har låg standard i förhållande till trafikmängd. Väg mellan E6 (Varberg) och Rv40 (Borås) Regionalt pendlingsstråk. Väg mellan E20 (Skara) och gränsen till Örebro län (Askersund). Regionalt pendlings- och godstråk. Väg mellan E6 (Varberg) och Rv 40 (Borås). Regionalt pendlingsstråk.v äg mellan E6, E45 och E20. Regionalt pendlingsstråk. Väg mellan E20 (Skara) och gränsen till Örebro län (Askersund). 168 Tjuvkil Förbinder Marstrand med Kungälv och väg E6. Otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet. Dagens sträckning ligger i ett skredriskområde. Vägbredd och hastighetsbegränsni ng är mycket varierande. Vägen har otillräcklig standard i förhållande till trafikmängd. Låg plan och profilstandard, ett stort antal anslutande vägar och fastighetsutfarter påverkar framkomligheten samt innebär stora olycksrisker. Trafiksäkerheten är låg i förhållande till trafikmängd och hastighet. Framkomligheten, trafiksäkerheten och profilstandarden på sträckan är otillfredsställande. Vägen har låg standard i förhållande till trafikvolymen. Det saknas gång och cykelväg. Trafiksäkerheten och framkomligheten är bristfällig. Låg trafiksäkerhet och framkomlighet. Gång- och cykelbana saknas. 54 Vägen breddas till 2+2 körfält. Det återstår en diskussion om den kommunala medfinansieringen för en utbyggnad av resterande etapp mellan E20 och Åstebo. Vägen byggs ut till mötesfri landsväg med mitträcke i ny sträckning. Befintlig väg breddas bitvis och byggs med mötesfrihet. Separering av gång- och cykelväg samt viltpassage. Ett par plankorsningar byggs om till planskildhet. Ombyggnad till 2+1 körfält med mitträcke på hela sträckan samt förbättringar i sidoområden och korsningar. Ombyggnad till mötesfri landsväg med mittseparering i huvudsak efter befintlig sträckning. Uppgradering av korsningar, broar och bullerskydd. Ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke i befintlig sträckning. Gång- och cykeltunnel byggs i Igelstorp. Trafiksäkerhetshöja nde åtgärder och miljöåtgärder av befintlig väg. Utreds vidare 0, ,3 0,5 Utreds vidare

77 77 Väg nr Vägavsnitt/ stråk 172 Stråk 1 176, E6, 164, E45 193, 47, 181, E20 44, 47, , 161, 44, 184, E20, 49 Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 Stråk 5 156, 40 Stråk 6 41 Stråk 7 158, E6, E20, E45, , 1890, 42 Stråk 8 Stråk 9 Brister över 25 mnkr Mindre vägnätet, upp till 25 mnkr Funktion Problem Åtgärd Samhällsekonomisk beräkning, nettonuvärdeskvot (NNK) Stråken fyller en viktig funktion för bl.a. kommunoch regiongränsöverskridande arbetspendling. Stråken motsvarar inte alltid den standard som trafik-belastningen kräver ifråga om trafiksäkerhet, framkomlighet mm. Åtgärder behövs för att underlätta regionförstoring. För att uppnå god trafiksäkerhet och framkomlighet krävs att vägarnas säkerhet höjs på flera sträckor, t.ex. vad gäller sidområden, mitträcken, korsningar mm. Insatser inriktas mot att åtgärda "flaskhalsar" för både bil- och kollektivtrafik. Dessa medel kan användas upp till steg 4 i fyrstegsprincipen. Västra Götalands kommunalförbund/ kommuner har haft möjlighet att göra inspel om nya namngivna objekt/brister. Inspelen visar på stora behov, men innan prioritering i plan kan ske behöver såväl åtgärdsvalsstudier som samlade effektbedömningar göras. Vägnätet utgör den i särklass största delen av vårt transportsystem och åtgärdsbehoven är mycket omfattande, inte minst på de mindre vägarna. Det finns en frustration på många håll över att uttryckta behov på mindre vägar har liten chans att komma med i den regionala planen. Samtidigt är de mindre vägarna mycket viktiga för arbetspendling, resor till studier och för näringslivets transporter. För att möta denna problematik föreslås en pott, benämnd Mindre vägnätet, till begränsade om-/utbyggnadsåtgärder. Karaktären på dessa åtgärder ligger i huvudsak inom steg 3 av fyrstegsprincipen. Ej spec. Smärreåtgärder (trafiksäkerhetsåtgärder), framkomlighet samt steg 1- och 2 åtgärder Det finns ett stort behov av säkerhetshöjande åtgärder samt standardförbättringar även på sträckor utanför de utpekade stråken. Potten Smärreåtgärder är avsedd för riktade trafiksäkerhetsåtgärder, framkomlighet och trimningsåtgärder. Många vägar har inte alltid den standard som trafikflödet /belastningen kräver. Aktuella åtgärder kan bl.a. vara hastighetsdämpning, sidoområdesförbättring, breddning av väg, stigningsfält, sidoräcken, bergsbeskärning, rastplatser, trafik- /cirkulationsplatser viltstängsel, trafikövervakning/ information m.m. Här ingår även åtgärder som kan påverka valet av transportsätt och ge ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur (steg 1-2-åtgärder). 55

78 78 BILAGA 3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER, BIDRAG TILL KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNINGAR MM Ytterligare beskrivning av åtgärdsförslagen finns på Västra Götalandsregionens hemsida: Namngivna Objekt Åtgärdens syfte Åtgärd Knutpunkt Mölndalsbro trappa Bättre resenärsflöde till perrong, frigör större yta för väntande resenärer. Resecentrum anpassas, ny öppning i gavel mot norr och förlängning med trappa. Upprustning av stationer Bättre och mer anpassade resandemiljöer. Upprustning av stationer enligt ett särskilt stationsmiljöprogram. Trollhättan RC Anpassning till förväntad resandeökning på grund av järnvägsutbyggnad. Utbyggd kapacitet för stads- och regionbussar. Förbättrad tillgänglighet mellan resecentrum och plattform samt ny pendelparkering. Älvängen RC, Ale Kopplingar mellan lokal trafik och utökad tågtrafik. Nytt resecentrum med service och dockningsterminal för bussar. Torp terminalen, Uddevalla Torp är en viktig bytespunkt i Bohuslän med en stor del expressbusstrafik. Nuvarande bussterminal är inte anpassad till dessa förhållanden. Fler hållplatslägen och med bättre resenärsmiljöer. Tuvesvik etapp 2, Orust Skeppsbron, Göteborg Amhult, Göteborg Skövde RC Gamlestadens RC etapp 2, Göteborg Lerum RC inkl P-däck Angered RC, Göteborg Vänersborg RC Utrustning stationer övriga banor Fortsättning av Tuvesvik etapp 1. Samlokalisera skärgårdstrafiken till Kärringön och Gullholmen/Härmanö. Ökad samordning och enklare byte mellan färjetrafiken på Göta älv och buss/spårvagn. Anpassning i enlighet med K2020. Amhult ligger i ett stråk där ett pilotprojekt genomförs för att testa principerna i K2020. Utökad kapacitet för att tillgodose resandeutveckling. Bättre anpassning till stadens centrum och förbättrad trafiksäkerhet. Ett nytt resecentrum som förenar den nya tågstationen med buss och spårvagn. Knutpunkten är utpekad som en av K2020 s "portar" till Göteborg och ingår i Västsvenska infrastrukturpaketet. Anpassning till en utökad kapacitet på Västra Stambanan och en tredubbling av tågtrafiken. Bättre förbindelse mellan buss och tåg samt bättre koppling till centrum. Förbättrad resandemiljö, service och information. Anpassning till planerad utbyggnad handel, bostäder m.m vid Angereds torg. Anpassning till förväntad resandeökning. Förbättrad tillgänglighet till stationen och koppling mellan trafikslagen. Förbättrade väntmöjligheter för resenärer. Bättre och mer anpassade resandemiljöer. Terminalbyggnad, bussangöring och pendelparkering. Ett nytt resecentrum byggs i samband med att Kringen fullföljs. Ny knutpunkt med terminalbyggnad och pendelparkering. Fler hållplatslägen för stads- och regionbussar. Bättre väntmöjligheter och pendelparkering för bil- och cykel. I etapp 2 byggs ett resecentrum med väntsalar samt ett brett utbud av service till resenärerna. Här ingår också ett cykelgarage. Nytt resecentrum med tillhörande pendelparkering. Nytt resecentrum med väntsal. Anpassning till ny plattformsförbindelse och utökad resenärsyta. Upprustning av stationer enligt ett särskilt stationsmiljöprogram. Linnéplatsen, Göteborg Kungälv RC Anpassning i enlighet med K2020 och nytt busstråk Övre Husargatan. Förbättrad resenärmiljö och koppling mellan buss och spårväg. Förbättra kollektivtrafikens konkurrensmöjligheter och avlasta E6. Från Kungälv till Göteborg är stora delar av sträckan utbyggd med busskörfält. Nytt resecentrum med bättre bytesmöjligheter och tydligare entré till Slottskogen. Ett nytt resecentrum med pendelparkering i anslutning till befintlig motorvägshållplats. Stenungsund RC Bättre bytesmöjligheter för buss- och tågresenärer på Södra Bohusbanan. Ett nytt resecentrum med koppling till centrum. 56

79 79 Objekt Åtgärdens syfte Åtgärd Nils Ericson Terminalen 3 (NET3), Göteborg Hjalmar Brantingsplatsen, Göteborg Anpassning till förväntad resandeökning och ökad andel genomgående trafik. Säkerställa en bra resandemiljö med god koppling mellan olika trafikslag. Förbättrad bytespunkt med utökad kapacitet för bussoch spårvagstrafik. I K2020 utpekad knutpunkt och en viktig del i områdets omvandling. Nytt resecentrum i anslutning till befintlig terminal med möjlig koppling till Västlänken. Utökad kapacitet för kollektivtrafiken och bättre resenärsmiljö. Potter Funktionshinder, hållplatser och knutpunkter Pendelparkeringar Framkomlighet Objekt som finansieras till 100 % i planen Pendelparkeringar Hållplatser,framkomlighet, trafiksäkerhet, steg 1 och 2 åtgärder Funktionshinderanpassning enligt Västra Götalandsregionens prioriterade nät. Omfattar alla hållplatser med fler än 100 påstigande per dygn samt viktiga knutpunkter. Öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och förkorta restiden dörr till dörr. Stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft genom att förkortade restider. Öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och förkorta restiden dörr till dörr. Funktionshinderanpassning enligt Västra Götalandsregionens prioriterade nät, stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft och ökad trafiksäkerhet. Terminaler och hållplatser uppgraderas enligt "Riktlinjer och standard/normer för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder inom trafiken i Västra Götaland." Byggnation av pendelparkeringar för bil och cykel i hela regionen. Byggnation kollektivtrafikkörfält, signalprioritet m.m. Byggnation av pendelparkeringar för bil och cykel i hela regionen på statliga vägar. Anpassade hållplatser, accelerationsfält, säker gångpassage, mobility management. 57

80 80 BILAGA 4 OBJEKT I DEN NATIONELLA PLANEN INOM VÄSTRA GÖTALAND Kompletteras senare 58

81 81 BILAGA 5 KANDIDATER TILL BRISTER ÖVER 25 MILJONER Utreds vidare innan prioriteringsordning i plan kan fastställas Enligt det nya ekonomiska planeringssystemet ska brister/objekt som ligger mot slutet av planperioden vara indikativt beslutade. Detta skapar utrymme för en mer flexibel och effektiv planering. Bristerna kommer att bli föremål för såväl åtgärdsvalsstudier som samlade effektbedömningar. Nedan sammanfattas de inspel på behov som kommunalförbunden har gjort. Fyrbodals kommunalförbund Brister på vägnätet Rv 161 Uddevalla Lysekil (resterande delar på hela sträckan) RV 173 Färgelanda Frändesfors, allmän standardhöjning Rv 164 Åmål Strömstad, allmän standardhöjning Rv 44/161 Ingår i stråk 5, allmän standardhöjning 2115 Dals Ed, järnvägsviadukt Hökedalen anpassas till standard höjd Rv 926/832 Munkedal Hedekas, breddning, kurvuträtning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Resecentrum och knutpunkter Ny station på Bohusbanan i Brunnsbo Resecentrum i Alingsås Resecentrum på sträckan Göteborg Borås Regionala cykelstråk och stomcykelnät Skapa bättre förutsättningar för en ökad pendling med cykel genom en utbyggnad av ett sammanhängande cykelnät i regionen. Av betydelse är även satsningar på t.ex. cykelparkering och ITSåtgärder. Utreda hur potentialen för ett ökat cyklande i regionen kan realiserat genom t.ex. en gemensam målbild för utvecklingen av ett sammanhängande stomcykelnät i regionen. Stort behov av potter inom följande områden Steg 1 och 2 åtgärder, Trimning och effektivisering, Cykel,K2020 beredskap för att uppnå helheten i K2020, Trafiksäkerhet och miljö, åtgärdsplanering och utredning. Tvärförbindelser Viktigt att utreda nutida och framtida funktion utifrån ett systemperspektiv och hur tvärförbindelser kan bidra till regionala mål Återstående etapper av Tvärförbindelse E20 Rv 40 - Länk A1 Åstebo Partillemotet - Länk A2 Åstebo E20 vid Jeriko Depåer för kollektivtrafiken För att kollektivtrafiken ska fungera krävs utöver hållplatser och tillgänglighet även depåer för bussar, tåg och vagnar. Det är angeläget att utreda lokalisering för dessa. 59

82 82 Skaraborgs kommunalförbund Fortsatt behov av stråkpotter Principen med utpekade stråk är bra. Stråk 3 bör förlängas med slutpunkt väg 49 (Mölltorp) samt stråk 5 förlängas med slutpunkt Askersund. Stråkpotterna bör ges ökat ekonomiskt utrymme i syfte att möjliggöra åtgärder för bättre pendlingsmöjligheter samt kortare restid. Större hänsyn bör tas till godstransporter samt kopplingen till hamnar och godsterminaler. Gång och cykelvägar Satsningen på GC-vägar bör få en fortsättning Brister på vägnätet Väg 200 Töreboda. Hova Väg 44 Förbi Lidköping, etapp 2 Åtgärder i anslutning till godsterminal i Falköping (Väg 46/Väg 184) Förbifart Grästorp Genomfart Karlsborg Väg 49 Varnhem Skövde Väg 2504 Nossebro S.Härene Väg 44 Lidköping Grästorp Ny förbifart Skövde Sjuhärads kommunalförbund Järnväg och kollektivtrafik Vägar Viskadalsbanans och Älvsborgsbanans drift måste säkras. Anslutningar till Götalandsbanan och kollektivtrafikanläggningar o Kust till kustbanan, Väg 527/1758 Storskogen-Töllsjö-Bollebygd-Rävlanda-Hällingsjö o Väg 1627 Hyssna Bollebygd o Bollebygd resecentrum o Vårgårda resecentrum o Borås resecentrum o Arbetet med att skapa prioritet för kollektivtrafik bör fortsätta. Pott för det mindre vägnätet: Det är angeläget att det i planen avsätts en ordentlig pott för att kvalitetssäkra en garanterad standard för det sekundära och tertiära länsvägnätet. Brister på vägnätet o Väg 181 o Väg 156, 41 Fortsatt utredning för dessa stråk o Väg 157 Rv 27 (Limmared) Gällstad/Ulricehamn med koppling till Rv 46. Det prioriterade stråket bör förlängas till Falkenberg. o Väg 156Är utpekat som ett prioriterat stråk i sin västligaste del Skene Rv 27/40. Hela sträckningen av väg 156 måste redovisas som ett prioriterat stråk, d.v.s. från Skene fram till F länsgräns i Unnaryd. Cykel: Cykeln har allt större utvecklingspotential både genom ändrade vanor och som en del i förbättrad folkhälsa men också genom el-cykelns intåg. En pott måste avsättas för cykel Övrigt Mobility management en pott måste avsättas för Steg1 och 2 åtgärder. Investeringar i omlastningsterminaler (för omlastning till järnväg) bör prioriteras. 60

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 83 Sida 5 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Ishall i Munkedal Kommunstyrelsen beslutade att genomföra en utredning med följande inriktning: 1. Har Munkedal råd att ha en ishall? Vad blir konsekvensen av att stänga ishallen? 2. Om nuvarande ishall behålls hur stora investeringar behöver göras för att höja standarden till en bra nivå? Kan investeringarna indelas i etapper? 3. Helt ny hall? I studien ska ingå val av lämplig plats för en ny ishall, översiktlig bedömning av geoteknik, trafiklösningar, samordning med annan kommunal verksamhet samt investerings- respektive driftskostnader. Utredningen ska utföras i två steg: - Utredning kring fråga 1 och 2 presenteras för kommunstyrelsen i augusti Utredning kring fråga 3 presenteras för kommunstyrelsen i november Kostnader för geotekniska bedömningar, konsultinsatser etc belastar ishallen. I fastighetschefens och sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse beskrivs resultaten från utredning kring fråga 1 och 2 utförligt. Beredning Sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen noterar informationen i utredningens del 1 och 2. En bedömning kommer att göras då utredningens del 3 presenterats. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

84 sida Dnr KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Ishall i Munkedal Utredningsdirektiv Förvaltningen föreslog i mars 2013 att en utredning skulle genomföras med följande inriktning: 1. Har Munkedal råd att ha en ishall? Vad blir konsekvensen av att stänga ishallen? 2. Om nuvarande ishall behålls hur stora investeringar behöver göras för att höja standarden till en bra nivå? Kan investeringarna indelas i etapper? 3. Helt ny hall? I studien ska ingå val av lämplig plats för en ny ishall, översiktlig bedömning av geoteknik, trafiklösningar, samordning med annan kommunal verksamhet samt investerings- resp driftskostnader. Kommunstyrelsen beslutade i april 2013 att genomföra en utredning enligt ovan om ishallens framtid och anslog 200 tkr. Utredningen ska utföras i två steg: - Utredning kring fråga 1 och två presenteras för kommunstyrelsen i augusti Utredning kring fråga 3 presenteras för kommunstyrelsen i november Kostnader för geotekniska bedömningar, konsultinsatser etc belastar ishallen. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen att även andra önskvärda investeringar inom fritidsområdet inom den närmaste femårsperioden, exempelvis konstgräsplan, bör utredas i samverkan med berörda föreningar. Historik 1958 anlades den första isbanan där ishallen nu ligger anlades en konstfrusen isbana med hockeyrink 1985 byggdes hockeyrinken in under tak utfördes diverse kompletteringar med inbyggnad av omklädningsbodar mm tog kommunen över ägandet och ansvaret för drift och underhåll av ishallen eftersom Munkedals Bandyklubbs (MBK) ekonomi var ansträngd. Priset för förvärvet var 1 kr. Ett avtal upprättades, men detta har endast tillämpats i ringa omfattning byggdes ny läktare samt omklädningsrum där MBK byggde och kommunen bekostade material har nytt kylaggregat, ny betongplatta med isolering, ny ismaskin mm införskaffats genomförs akut renovering av duschutrymme MBK Föreningen bildades Föreningen har 10 anställda och engagerar ca 160 licensierade spelare inom verksamheten, främst ungdomar. Omsättning är drygt 3 miljoner kr per år. Ekonomi Det årliga anslaget för drift och underhåll är 1900 tkr inklusive kapitalkostnader. Investeringar (betongplatta, ismaskin mm) och akuta underhållsinsatser uppgår till ca 7500 tkr för perioden MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

85 sida 2 85 Underhåll MBK har egen verksamhetsvaktmästare. MBK svarar för skötsel av isen, kök och serveringen (ägs av MBK) och utför viss tillsyn. Kommunens fastighetstekniker utför drift- och underhållsåtgärder på fastigheten. Kommunens låga anslagsnivå för fastighetsunderhåll har inneburit att fastighetens skick försämrats under de senaste 5-10 åren. I princip har endast yttre underhåll samt akuta åtgärder vidtagits. Ishallens skick Ishallen har besiktigats av en oberoende besiktningsman som konstaterar att fastigheten är i behov av rejäl upprustning. Följande åtgärder föreslås (totalt ca 7000 tkr): - Utvändig mark/beläggning 600 tkr - Ny belysning 400 tkr - Omläggning tak 500 tkr - Nya kompressorer 300 tkr - Upprustning av lågdelen (5000 kr/m2) 2500 tkr - Nytt värmesystem 1000 tkr - Säkerhetshöjande åtgärder 200 tkr - Åtgärder maskinrum 300 tkr - Diverse rivningar etc 200 tkr - Diverse 400 tkr - Projektering, projektledning mm 600 tkr Sociala och hälsomässiga effekter av en stängning av ishallen (folkhälsosamordnaren) Tillgång till fysisk aktivitet är en självklar förutsättning för folkhälsans utveckling i en kommun. Alla former av rörelse och aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet genom att förebygga sjukdomar, öka koncentrationsförmågan, inlärningsförmågan, muskelstyrkan, konditionen och mycket mer. Både barn och vuxna mår bra av fysisk aktivitet. Som kommun har vi ett stort ansvar för våra invånare och deras välbefinnande. Samhället vi lever i bör vara sådant att befolkningen har möjlighet att göra hälsosamma val. Möjlighet till hälsosamma val berör i allra högsta grad området fysisk aktivitet, till exempel genom en miljö som naturligt stimulerar till rörelse och aktivitet i vardagen. Förekomsten av träningsfaciliteter i kommunen är också en viktig förutsättning för kommuninvånarnas möjligheter till fysisk aktivitet. En nedläggning av ishallen i Munkedal innebär en minskning i utbudet av träningsfaciliteter i kommunen, vilket påverkar såväl motionärer som aktiva idrottsutövare. Att som relativt liten kommun erbjuda en stor bredd av aktivitetsmöjligheter i likhet med en storstad är naturligtvis inte rimligt, men däremot bör vi värna om de möjligheter till aktivitet vi har. Andra ishallar finns i närliggande kommuner, men sannolikheten att aktivitetsnivån inom issporterna sjunker som resultat av en nedläggning är mycket stor. För många familjer är möjligheten till transport en begränsande faktor, liksom den ekonomiska aspekten. Fysisk aktivitet förebygger många hälsoproblem, och det är mer kostnadseffektivt att satsa på förebyggande arbete än åtgärdande insatser när hälsoproblemen redan uppstått. Det finns en överhängande risk att en nedläggning av ishallen inte är en besparing, utan att kostnaden istället uppstår i andra former längre fram MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

86 sida 3 86 Alternativa ishallar Ishallar i grannkommuner finns i Uddevalla, Lysekil, Tjörn och Strömstad. Dessa ishallar är relativt väl utnyttjade och det kan därför vara svårt att boka istid. För många av deltagarna i MBK:s verksamhet blir resor till och från träning och matcher längre och mer tidskrävande, något som kan inverka negativt på intresset. Andra alternativ Ishallen kan överlåtas till MBK som sedan driver ishallen med ett kommunalt driftsbidrag. Klubben kan då fritt renovera och bygga om anläggningen med beaktande av gällande regler. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Hög kommunal kostnad för drift och underhåll av ishallen. 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Se ovan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen i utredningens del 1 och 2. En bedömning kommer att göras då utredningens del 3 presenterats. Ulrika Johansson Fastighetschef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 92 Sida 6 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Returnering av arbetsmiljöansvar - Munkedals bandyklubb Fastighetschef, sektorchef Samhällsbyggnad och kommunchef returnerar arbetsmiljöansvaret för Munkedals bandyklubbs ideella arbetskraft, som enligt kommunfullmäktiges beslut ska utföra renoveringar i ishallen, till kommunstyrelsen. Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 93

94 94

95 95

96 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 96 Sida 7 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Svar på motion från Hans-Joachim Isenheim (mp) om att uprätta en handlingsplan för Peak Oil Hans-Joachim Isenheim (mp) inkom med motion där han yrkar att kommunen upprättar en handlingsplan för hur vi i alla delar av verksamheten hanterar en situation där oljepriset ökar mycket kraftigt redan nuvarande respektive nästa mandatperiod. Munkedals kommun har haft som politiskt mål under en rad av år att minska beroendet av olja i verksamheterna samt att sänka energiförbrukningen. Användningen av olja för uppvärmning har under perioden minskat med 94 % och kommer under 2013 att minska med ytterligare 4 procentenheter. Användningen av el har minskat med % under de senaste åren. Kommunstyrelsen har antagit riktlinjer för kommunens tjänstebilar med inriktning på att minska bränsleförbrukning och miljöpåverkan. Kraftiga prisökningar på oljeprodukter påverkar kommunal verksamhet. Direkt påverkas, genom kostnadsökningar, hemtjänst och annan transportintensiv verksamhet. Indirekt påverkas material och produkter som blir dyrare. Det är förvaltningens uppfattning att sannolikheten för att Peak Oil påverkar oljepriset uppåt kraftigt under innevarande mandatperiod är liten. Även under nästkommande mandat period är sannolikheten låg. Att oljan förr eller senare kommer att ta slut och att priset kommer att stiga är nog alla överens om, men när detta inträffar är mer osäkert. Förvaltningen bedömer att på detta relativt korta tidsperspektiv har eventuella lokala kriser en större påverkan på olje- och energipris. Det är angeläget att fortsätta arbeta för minskad energiförbrukning i den kommunala verksamheten och att strukturera verksamheten så att sårbarheten minskar. Hastigt uppkomna kostnadsökningar löses genom omdisponeringar i budget mellan olika verksamheter. Beredning Sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

97 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Motion handlingsplan för peak oil Miljöpartiet de gröna i Munkedal yrkar i en motion: att kommunen upprättar en handlingsplan för hur vi i alla delar av verksamheten hantera en situation där oljepriset ökar mycket kraftigt redan nuvarande respektive nästa mandatperiod. I ett till motionen bilagt material förs ett resonemang om när oljeproduktionstoppen inträffar och vilka effekter detta kan få på tillgång till olja och prissättning på varor som direkt eller indirekt är beroende av olja. Munkedals kommun har haft som politiskt mål under en rad av år att minska beroendet av olja i verksamheterna samt att sänka energiförbrukningen. Användningen av olja för uppvärmning har under perioden minskat med 94 % och kommer under 2013 att minska med ytterligare 4 %-enheter. Användningen av el har minskat med % under de senaste åren. Kommunstyrelsen har antagit riktlinjer för kommunens tjänstebilar med inriktning på att minska bränsleförbrukning och miljöpåverkan. Kraftiga prisökningar på oljeprodukter påverkar kommunal verksamhet. Direkt påverkas, genom kostnadsökningar, hemtjänst och annan transportintensiv verksamhet. Indirekt påverkas material och produkter som blir dyrare. Det är förvaltningens uppfattning att sannolikheten för att peak oil påverkar oljepriset uppåt kraftigt under innevarande mandatperiod är liten. Även under nästkommande mandat period är sannolikheten låg. Att oljan förr eller senare kommer att ta slut och att priset kommer att stiga är nog alla överens om, men när detta inträffar är mer osäkert. Förvaltningen bedömer att på detta relativt korta tidsperspektiv har eventuella lokala kriser en större påverkan på olje- och energipris. Det är angeläget att fortsätta arbeta för minskad energiförbrukning i den kommunala verksamheten och att strukturera verksamheten så att sårbarheten minskar. Hastigt uppkomna kostnadsökningar löses genom omdisponeringar i budget mellan olika verksamheter. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi En handlingsplan kostar konsult- eller egen arbetstid vid upprättandet 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

98 sida Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

99 99

100 100

101 101

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 102 Sida 8 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Skatepark i Örekilsparken Kommunfullmäktige beslutade att: - Utreda frågan om skatepark i Örekilsparken vidare för att undersöka möjligheten att finna externa finansieringsmöjligheter - Undersöka intresset från skateintresserade att organisera sig i föreningsform för medverkan i projektering och framtida drift - Undersöka intresset från kommunerna i Norra Bohuslän för att bidra till att göra Örekilsparken till en samlingspunkt för skateintresserade i området. Förvaltningen har tillskrivit grannkommunerna. Av dessa tackar tre (Uddevalla, Sotenäs och Tanum) nej till att medfinansiera och en (Lysekil) har inte svarat. Ungdomar har kontaktats men arbetet att organisera sig och bilda förening går trögt och har inte avslutats. Några andra framkomliga vägar att finansiera anläggande och drift har inte uppdagats. Anläggandet av en skatepark ryms varken i investeringsbudgeten 2013 eller 2014 enligt förvaltningens bedömning. Hur investeringssituationen ser ut för 2015 och framåt är svårt att förutspå. Projektet bör därför läggas på is och prövas i 2015 års budgetarbete. Beredning Enhetschefens Gata/Mark och sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att pröva projektet skatepark i 2015 års budget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 sida Dnr:KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Skatepark i Örekilsparken Kommunfullmäktige beslutade att - Utreda frågan om skatepark i Örekilsparken vidare för att undersöka möjligheten att finna externa finansieringsmöjligheter - Undersöka intresset från skateintresserade att organisera sig i föreningsform för medverkan i projektering och framtida drift - Undersöka intresset från kommunerna i Norra Bohuslän för att bidra till att göra Örekilsparken till en samlingspunkt för skateintresserade i området. Förvaltningen har tillskrivit grannkommunerna. Av dessa tackar tre (Uddevalla, Sotenäs och Tanum) nej till att medfinansiera och en (Lysekil) har inte svarat. Ungdomar har kontaktats men arbetet att organisera sig och bilda förening går trögt och har inte avslutats. Några andra framkomliga vägar att finansiera anläggande och drift har inte uppdagats. Anläggandet av en skatepark ryms varken i investeringsbudgeten 2013 eller 2014 enligt förvaltningens bedömning. Hur investeringssituationen ser ut för 2015 och framåt är svårt att förutspå. Projektet bör därför läggas på is och prövas i 2015 års budgetarbete. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Sannolikt kommunala kostnader för investering och drift 2. Miljö Kan vara ett trevligt inslag i Örekilsparken 3. Folkhälsa Bra för folkhälsan, bortsett från om någon skadar sig 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att pröva projektet skatepark i 2015 års budget Henrik Gustafsson Mark- o expl chef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

104 104

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 105 Sida 9 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om etablering av motorbana i Munkedals kommun Heikki Klaavuniemi (sd) inkom med motion om att Munkedals kommunfullmäktige bör ställa sig positivt till etablering av motorbana i Munkedal samt att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram lämplig mark som vid begäran från privat aktör kan planläggas till motorbana. Kommunfullmäktige behandlade 2005 och 2006 motioner om motorbanor. Förvaltningen inventerade då det kommunala markinnehavet och fann ingen mark lämplig för detta ändamål. Anläggandet av en motorbana av den storleken som beskrivs i motionen kommer att föregås av en omfattande miljökonsekvensbeskrivning där bl a buller och miljöpåverkan är viktiga delar. Det är svårt att för en utpekad mark garantera lämpligheten. Uppdraget att ta fram lämplig mark är därför en omfattande process och något av ett vågspel. Att köpa in mark för detta ändamål, som kommun, är därför inte rekommendabelt. Eftersom denna mark sannolikt inte är strategiskt placerad ur tex näringslivssynpunkt innebär det att alternativanvändningen är oklar. Det är också oklart när intresset från någon privat aktör uppstår. Att inventera och peka ut privatägd mark är också det en omfattande process och innehåller dessutom ett tydligt osäkerhetsmoment avseende markägarens intresse. Eftersom en motorbana kan locka såväl intresserade boende i kommunen som turister bör kommunen vara positiv till anläggandet av en motorbana i privat regi under förutsättning att miljökonsekvenser bemästras. Beredning Enhetschefens Gata/Mark och sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige ställer sig positiv till anläggandet av en motorbana i privat regi under förutsättning att miljökonsekvenserna kan bemästras. * Kommunfullmäktige beslutar att ingen inventering av lämplig mark ska göras utan prövning görs av mark den private aktören föreslår. * Kommunfullmäktige beslutar att med detta anse motionen besvarad. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106 sida Dnr KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Motion motorbana i Munkedal Heikki Klaavuniemi (SD) föreslår i en motion att Munkedals kommunfullmäktige ställer sig positiv till etablering av motorbana i Munkedal samt Förvaltningen ges i uppdrag att ta fram lämplig mark som vid begäran från privat aktör kan planläggas till motorbana. Kommunfullmäktige behandlade 2005 resp 2006 motioner om motorbanor. Förvaltningen inventerade då det kommunala markinnehavet och fann ingen mark lämplig för detta ändamål. Anläggandet av en motorbana av den storleken som beskrivs i motionen kommer att föregås av en omfattande miljökonsekvensbeskrivning där bl a buller och miljöpåverkan är viktiga delar. Det är svårt att för en utpekad mark garantera lämpligheten. Uppdraget att ta fram lämplig mark är därför en omfattande process och något av ett vågspel. Att köpa in mark för detta ändamål, som kommun, är därför inte rekommendabelt. Eftersom denna mark sannolikt inte är strategiskt placerad ur tex näringslivssynpunkt innebär det att alternativanvändningen är oklar. Det är också oklart när intresset från någon privat aktör uppstår. Att inventera och peka ut privatägd mark är också det en omfattande process och innehåller dessutom ett tydligt osäkerhetsmoment avseende markägarens intresse. Eftersom en motorbana kan locka såväl intresserade boende i kommunen som turister bör kommunen vara positiv till anläggandet av en motorbana i privat regi under förutsättning att miljökonsekvenser bemästras. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen kommunal kostnad. Fler turister positivt 2. Miljö Miljökonsekvensbeskrivning upprättas i planarbetet. 3. Folkhälsa Positivt för motorintresserade, negativt vid eventuella olyckor 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige ställer sig positiv till anläggandet av en motorbana i privat regi under förutsättning att miljökonsekvenserna kan bemästras. Kommunfullmäktige beslutar att ingen inventering av lämplig mark ska göras utan prövning görs av mark den private aktören föreslår. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Henrik Gustafsson Mark o exploateringschef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

107 107

108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 108 Sida 10 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Svar på motion från Ann-Sofie Alm (m) om trygga pendelparkeringar Ann-Sofie Alm (m) inkom med motion om att kommunstyrelsen ska verka för att öka tryggheten på pendelparkeringarna inom Munkedals kommun. De flesta pendelparkeringar inom kommunen är belägna i anslutning till trafikplatserna utmed väg E6. Dessa har anlagts och sköts av Trafikverket, som därmed även ansvarar för standard och säkerhet. Kommunen har en pendelparkering vid Kvistrum. Pendelparkeringarna är oftast placerade en bit ifrån bebyggelse, utan direkt insyn. Vissa av pendelparkeringarna är mer utsatta för skadegörelse än andra. Där spelar standard, placering och trafikmängd som passerar stor roll. Självklart borde pendelparkeringarna vara inbjudande och säkra eftersom syftet är att trafikanterna ska använda dessa. Att mötas av sönderslagna eller utbrända bilar främjar inte nyttjandet av parkeringarna. Trafikverket, som ansvariga, bör uppmanas att se över pendelparkeringarna, i syfte att göra de säkrare och därmed minska risken för skadegörelse. Beredning Enhetschefens Gata/Mark och och sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige uppmanar Trafikverket att se över säkerheten på pendelparkeringar. * Kommunfullmäktige beslutar att med detta anse motionen bifallen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 sida Dnr KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Motion trygga pendelparkeringar Ann-Sofie Alm (M) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ska verka för att öka tryggheten på pendelparkeringarna inom Munkedals kommun. De flesta pendelparkeringar inom kommunen är belägna i anslutning till trafikplatserna utmed väg E6. Dessa har anlagts och sköts av Trafikverket, som därmed även ansvarar för standard och säkerhet. Kommunen har en pendelparkering vid Kvistrum. Pendelparkeringarna är oftast placerade en bit ifrån bebyggelse, utan direkt insyn. Vissa av pendelparkeringarna är mer utsatta för skadegörelse än andra. Där spelar standard, placering och trafikmängd som passerar stor roll. Självklart borde pendelparkeringarna vara inbjudande och säkra eftersom syftet är att trafikanterna ska använda dessa. Att mötas av sönderslagna eller utbrända bilar främjar inte nyttjandet av parkeringarna. Trafikverket, som ansvariga, bör uppmanas att se över pendelparkeringarna, i syfte att göra de säkrare och därmed minska risken för skadegörelse. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen kommunal effekt, däremot positivt för trafikanter och försäkringsbolag 2. Miljö Trevligare miljö på dessa platser 3. Folkhälsa Bättre för blodtryck etc 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige uppmanar Trafikverket att se över säkerheten på pendelparkeringar. Kommunfullmäktige anser härmed motionen bifallen. Henrik Gustafsson Mark o exploateringschef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Trafikverket MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

110 110

111 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 111 Sida 11 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Svar på medborgarförslag från Tomas Enarsson om slopad miljöavgift vid onaturliga väderförhållanden Tomas Enarsson inkom med medborgarförslag om att kommunen inte borde debitera miljöavgift vid onaturlig vädersituation samt återbetalning av miljöavgifter för 2012 och Miljönämnden i mellersta Bohuslän har behandlat ärendet och föreslår i ett yttrande över medborgarförslaget att förslaget avslås. Miljönämnden påpekar i sitt beslut att förslaget strider mot grundprincipen för debitering enligt Miljöbalken. Frångås denna princip finns sannolikt många andra skäl för nedsättning av avgifter, med motiveringen opåverkbara faktorer. Miljönämnden föreslår att taxan inte justeras och att ingen återbetalning av miljöavgifter sker med anledning av medborgarförslaget. Beredning Miljöchefens, Sotenäs, tjänsteskrivelse Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sektorchefens Samhällsbyggnad tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget om miljöavgift. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

112 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Medborgarförslag - miljöavgifter Tomas Enarsson, Munkedal har inkommit med ett medborgarförslag om möjlighet att inte debitera miljöavgift vid onaturlig vädersituation samt återbetalning av miljöavgifter för ch Miljönämnden i mellersta Bohuslän har behandlat ärendet och föreslår i ett yttrande över medborgarförslaget att förslaget avslås. Miljönämnden påpekar i sitt beslut att förslaget strider mot grundprincipen för debitering enligt Miljöbalken. Frångås denna princip finns sannolikt många andra skäl för nedsättning av avgifter, med motiveringen opåverkbara faktorer. Miljönämnden föreslår att taxan inte justeras och att ingen återbetalning av miljöavgifter sker med anledning av medborgarförslaget. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Bifalls medborgarförslaget sänks nämndens intäkter från taxor, vilket påverkar miljönämndens ekonomi. 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget om miljöavgift. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Miljönämnden i mellersta Bohuslän, Sotenäs kommun Tomas Enarsson MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

113 113

114 114

115 115

116 116

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 117 Sida 12 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Regional handlingsplan med särskilt fokus på mest sjuka äldre - Västra Götalandsregionen Hösten 2011 gav Västra Götalandsregionens (VGR) hälso- och sjukvårdsutskott i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en handlingsplan avseende hälso- och sjukvård för åldersgruppen 65 år och äldre med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. Arbetet med att ta fram planen har skett i bred samverkan mellan representanter från kommun, primärvård och länssjukvård genom vårdsamverkansgrupperingarna i länet. Representanter för de äldre har deltagit med synpunkter i fokusgrupper, workshops och pensionärsträffar. Arbetet har efterhand förankrats i närvårdssamverkans- och ledningsgrupper och kontinuerligt stämts av i en partssammansatt styrgrupp. Mycket av innehållet i planen stämmar väl överens med verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal VästKoms styrelse beslutade den 18 december 2012 att rekommendera de 49 kommunerna i länet att ansluta sig till förslagen i handlingsplanen. Detta som en grund för samarbetet mellan huvudmännen för att åstadkomma förbättringar för gruppen Mest sjuka äldre samt att därigenom ge kommunerna i länet möjlighet att söka de statliga stimulansmedel som kan erhållas under 2013 i enlighet med det nationella avtalet mellan regeringen och SKL. Beredning Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att anta Västra Götalandsregionens handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland, med intentionerna att förbättra för de mest sjuka äldre. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

118 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Handlingsplan Mest sjuka äldre Hösten 2011 gav Västra Götalandsregionens (VGR) hälso- och sjukvårdsutskott i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en handlingsplan avseende hälso- och sjukvård för åldersgruppen 65 år och äldre med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. Planen skulle, enligt direktiven, tas fram i bred samverkan med regionens olika aktörer samt med den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Vidare skulle arbetet synkroniseras med övriga utredningar med bäring på äldre samt den kommande överenskommelsen (Regeringsbeslut: S2012/8765/FST) mellan regeringen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Arbetet med att ta fram planen har skett i bred samverkan mellan representanter från kommun, primärvård och länssjukvård genom vårdsamverkansgrupperingarna i länet. Representanter för de äldre har deltagit med synpunkter i fokusgrupper, workshops och pensionärsträffar. Arbetet har efterhand förankrats i närvårdssamverkans- och ledningsgrupper och kontinuerligt stämts av i en partssammansatt styrgrupp. Mycket av innehållet i planen stämmar väl överens med verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal Planen är antagen inom VG-regionen men saknar formell förankring hos de 49 kommunerna, även om planen varit föremål för remissomgång i de fem vårdsamverkansarenorna, där samtliga kommuner finns representerade, direkt eller indirekt. Ett gemensamt antagande av planen är en av förutsättningarna för att länets kommuner och VG-regionen skall få ta del av de statliga stimulansmedel som kan erhållas utifrån regeringens överenskommelse med SKL (Regeringsbeslut: S2012/8765/FST ) VästKoms kansli har vid genomgång av planen inte funnit, att den på något sätt föreslår förändringar av ansvarsgränser mellan huvudmännen. Ett mål i genomförandeplanen har diskuterats då kommunföreträdare oroat sig för om detta skulle medförda krav på vårdplanering och hemtagande dygnet runt. Det område och mål som avses är: 2:2 Sammanhållen nära vård, rehabilitering och omsorg Mål: Dygnet runt verksamhet i samverkan kommun, primärvård och öppen specialiserad vård. Indikator: Undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar VästKoms direktör, Dan Gustafsson, förtydligar dock att det inte handlar om att förändra den vårdplaneringsprocess som är reglerad i lag och fastställ i länsgemensamma rutiner för samordnad vårdplanering MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

119 sida VästKoms styrelse beslutade den 18 december 2012 att rekommendera de 49 kommunerna i länet att ansluta sig till förslagen i handlingsplanen. Detta som en grund för samarbetet mellan huvudmännen för att åstadkomma förbättringar för gruppen Mest sjuka äldre samt att därigenom ge kommunerna i länet möjlighet att söka de statliga stimulansmedel som kan erhållas under 2013 i enlighet med det nationella avtalet mellan regeringen och SKL. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ej aktuellt 2. Miljö Ej aktuellt 3. Folkhälsa Ej aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Ej aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Västra Götalandsregionens handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland med intentionerna att förbättra för de mest sjuka äldre. Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska /verksamhetschef Beslutet expedieras till: Fyrbodals kommunalförbund och MAS/VC MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

120 120 Regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre Reviderad version

121 121 Innehåll SAMMANFATTNING sid. 3 VARFÖR EN HANDLINGSPLAN? sid. 4 Att blir gammal i Västra Götaland Äldre i Västra Götaland är individer med olika behov Svagheter och möjligheter Vad tycker de som vi är till för? Uppdraget Parallella uppdrag Överenskommelsen staten och Sveriges Kommuner och Landsting SÅ HÄR HAR PLANEN ARBETATS FRAM sid. 9 FÖRE, UNDER OCH EFTER Viktiga delar och processer i en sammanhållen vård och omsorg sid. 10 MÅL OCH MÅLOMRÅDEN sid. 11 INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN sid. 12 PROCESS FÖRE sid. 12 Samordnad information, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, riskidentifiering, proaktiv hälso- och vårdplanering, hälsostyrning PROCESS UNDER 1 sid. 13 God och nära vård, rehabilitering och omsorg PROCESS UNDER 2 sid. 17 Tillfällig sjukhusvård PROCESS EFTER sid. 18 Uppföljning och återkoppling på individnivå, registrering, analys, återföring, ständiga förbättringar, kompetensutveckling SAMVERKAN OCH KOMPETENS sid. 19 FORTSATT ARBETE OCH IMPLEMENTERING sid. 20 Bilagor Bilaga 1: Uppdragshandling Bilaga 2: Nulägesinventering Bilaga 3: Ledning i samverkan Bilaga 4: Deltagare i arbetet med handlingsplanen Bilaga 5: Ledningskraftsteam 2

122 122 SAMMANFATTNING Fler blir allt äldre och idag finns cirka personer 65 år och äldre i Västra Götaland. Gruppen ökar med 19 procent och gruppen över 80 år ökar med 8 procent fram till De allra flesta har en god hälsa och klarar sig självständigt i vardagen högt upp i åldrarna. Det är den sista delen av ålderdomen som de flesta oroar sig för och det är också då som funktionsnedsättningar och behov av en god vård och omsorg ofta inträder. Äldre är individer med olika behov vid olika tidpunkter. Handlingsplanen har därför en bred ansats och omfattar samtliga områden som kan vara aktuella för åldersgruppen. Den nationella satsningen och överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utgör en viktig del. Arbetet med att ta fram planen har skett i bred samverkan mellan representanter från kommun, primärvård och länssjukvård från de fem delregionala närvårdssamverkansgrupperna. Svagheter och möjligheter har identifierats och utifrån detta har förslag till förbättringsarbete tagits fram. Representanter för målgruppen har deltagit med synpunkter i fokusgrupper, workshops och pensionärsträffar. Arbetet har efterhand förankrats i närvårdssamverkans- och ledningsgrupper och kontinuerligt stämts av i en styrgrupp. Tre viktiga processer för en god och sammanhållen vård och omsorg identifierades och beskrevs i begreppen FÖRE, UNDER och EFTER. Därefter arbetade arbetsgrupperna fram mål och aktiviteter för att uppnå målen inom respektive process och i övergångarna dem emellan. Det övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och länssjukvård samverkar runt de sjuka äldre och att tillgodose behov som äldre med invandrarbakgrund kan ha. Den viktigaste uppgiften är att skjuta upp tidpunkten för att bli mest sjuk äldre och när detta inträffar ska vi erbjuda Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Hälsa, service, delaktighet och vårdkvalitet ska genomsyra all vård och omsorg. Därtill kommer ett proaktivt arbetssätt. Utifrån den enskildes perspektiv är målet: Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. 3

123 123 VARFÖR EN HANDLINGSPLAN? För att de allt fler äldre med bristande hälsa i Västra Götaland ska kunna leva ett gott liv fordras att vård och omsorg är sammanhållen, och att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus samverkar runt de sjuka äldre. Den enskilde ska också kunna uppleva trygghet och säkerhet, värdighet, välbefinnande, tillgänglighet och kontinuitet oavsett behov och var i vårdkedjan hon eller han befinner sig. Att bli gammal i Västra Götaland Fler blir allt äldre och idag finns det cirka personer som är 65 år och äldre i Västra Götaland. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos, med basår 2010, kommer antalet personer 80 år och äldre att öka med cirka åtta procent fram till Antalet personer mellan 65 och 79 år kommer samtidigt att öka med cirka 19 procent. 0-6 år Förändring mellan 2011 och % 7-17 år +11% år -0,3% år +3% år +19% 80 år och äldre +8% Prognostiserad förändring av folkmängden (antal och procent) i Västra Götaland , fördelat på sex åldersklasser. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. De allra flesta har en god hälsa och klarar sig självständigt i vardagen högt upp i åldrarna. I ett europeiskt perspektiv befinner sig Sverige i topp avseende självskattad hälsa bland personer över 85 år. 51 procent anser sig ha god eller mycket god hälsa. 1 I Kairos Futures senaste attitydundersökning om framtidens äldre konstateras att upp till 80 år är de äldre som folk i största allmänhet. De är aktiva, vill jobba, resa och bo bra. Första hälften av ålderdomen lever de flesta ganska bra. Trots att många klarar sig själva förknippas ökad ålder med risk för sjukdom och många lever med kroniska sjukdomar. Av dem som är 80 år och äldre har 24 procent hemtjänst i ordinärt boende och 15 procent bor i särskilt boende. Sammanlagt har alltså närmare 40 procent någon av dessa insatser från sin kommun. Det är den sista delen av ålderdomen som de flesta oroar sig för och det är också då funktionsnedsättningar ofta inträder. För dagens äldre med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd och en skör livssituation ställs stora krav på vård- och omsorgssystemet, som är organiserat efter diagnoser och mindre utifrån sjuka äldres behov. Olika studier liksom patient- och brukarundersökningar ger 1 SKL, 2008, Aktuellt på äldreområdet

124 124 en bild av att sjuka äldres behov av en sammanhållen vård och omsorg inte uppmärksammats tillräckligt. Problemen handlar om att det är svårt att orientera sig, att hitta rätt och att hantera alla kontakter med vården och omsorgen. Många faller mellan stolarna och ett stort ansvar får tas av anhöriga och närstående. Inte sällan hamnar äldre på sjukhus för sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård och äldreomsorg i samarbete hade kunnat förebygga. Detta innebär utvecklings-, resurs- och kvalitetsutmaningar för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Äldre i Västra Götaland är individer med olika behov Gruppen äldre utgörs av individer med olika och ibland mycket sammansatta behov. Det ställer krav på en vård som organiseras utifrån patientens behov och som inte möter hinder till följd av olika huvudmän eller organisatoriska gränser. Varje insats måste sträcka sig in i nästa insats så att inga glapp uppstår avseende information och vård. Utmaningen för regionen tillsammans med kommunerna är att både tillsammans och var för sig bidra till en sammanhållen vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. Behovs- och situationsanpassad vård och omsorg Standardiserade kontroller Riskbedömningar Riktade åtgärder Livsstils- hälsoorientering Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Friska äldre är listade på vårdcentral. Dessa personer bör få stöd i att ha kontroll över sin hälsa och erbjudas livsstils- och hälsoorientering för att förebygga ohälsa/sjukdom. Äldre med risk är listade på vårdcentral och hittas genom livsstils- och hälsoorienterat arbete. Dessa personer bör erbjudas riskbedömning och riktade åtgärder på individ- eller gruppnivå. Kroniskt sjuka äldre är listade på vårdcentral och omfattas oftast av vårdprogram med standardiserade kontroller, till exempel vid diabetes, KOL eller hjärt-kärlsjukdom. Uppskattningsvis har cirka 65 procent av befolkningen över 75 år fler än en kronisk sjukdom och har kontakt med många olika vårgivare. Problemen för den här gruppen äldre, inte minst de med 5

125 125 invandrarbakgrund, handlar ofta om att det är svårt att orientera sig och hitta rätt inom vården. Detta beror bland annat på brist på kontinuitet, avsaknad av samordnad vårdplan och fast vårdkontakt. 2 Mest sjuka äldre är listade på vårdcentral och är beroende av personcentrerad och sammanhållen vård och omsorg. I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 definieras mest sjuk äldre enligt följande. Mest sjuk äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Gruppen innefattar samtliga personer 65 år och äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg. Med omfattande sjukvård avses: Multisjuklighet (tre diagnoser de senaste tolv månaderna), fler än 19 vårddagar eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller sju läkarbesök i öppen specialiserad sjukvård. Med omfattande omsorg avses: Äldre som bor permanent på särskilt boende, har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, vistas på korttidsenheter eller har beslut om stöd och service enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I regionen finns uppskattningsvis personer som kan definieras som mest sjuka äldre. Den nationella inventeringen 3 av brister i vården vad gäller denna grupp visar att 9 procent vårdas på sjukhus för sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård i samarbete med äldreomsorgen skulle ha kunnat förebygga 16 procent behandlas med minst ett läkemedel som kan vara direkt olämpligt för äldre 9,4 procent har tre psykofarmaka samtidigt hälften av landstingen har inte beskrivit de mest sjukas behov i förfrågningsunderlaget/- uppdraget till primärvården. inget landsting har system för att identifiera mest sjuka äldre mest sjuka äldre missgynnas av vårdvalet om de inte har en stark företrädare många saknar en individuell vårdplan och fast vårdkontakt. Svagheter och möjligheter SKL har genomfört kvalitativa studier där 298 personer 75 år och äldre och deras anhöriga deltog. 4 Från Västra Götaland deltog Orust och Uddevalla kommuner. De tillfrågade hade under en 18-månadersperiod i genomsnitt gjort 4 besök i primärvården och hade lika många slutenvårdsinläggningar. Primärvården utgjorde endast 3 procent av den totala resursinsatsen medan slutenvården utgjorde 58 procent. Enligt studiens beräkningar motsvarade kostnaderna för varje slutenvårdsinläggning 56 läkarbesök inom primärvården eller 105 hembesök av distriktssköterska. Slutsatserna i studien är att kommuner och landsting står inför ett antal utmaningar: 2 SOU 2010:48, Multipla problem bland personer över 60 år 3 SKL, 2012, Bättre liv för sjuka äldre 4 SKL, 2012, Bättre liv för sjuka äldre 6

126 126 Det finns brister i samordning och planering mellan olika aktörer i vården och omsorgen kring de mest sjuka äldre. Det saknas ofta kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser för de mest sjuka äldre. Det finns brister avseende informationsöverföring och helhetsansvar kring de mest sjukas läkemedelsanvändning. De mest sjuka äldre och deras anhöriga involveras inte i tillräcklig utstäckning i utformning av stöd och insatser. Kontinuiteten i kontakten med vården är bristfällig och det saknas någon som de äldre har en förtroendefull relation med. Anhöriga står för en stor del av omsorgen men ges inte tillräckligt stöd. Studien visar också på konkreta möjligheter till förbättring och förnyelse: Det finns potentialer i tidig identifiering av sjuka äldre och evidensbaserat riskförebyggande arbete. Värdet av att som beställare tillämpa styrsystem som kräver samordnad vård och omsorg om sjuka äldre. Anpassade personcentrerade lösningar. Potentialen i att involvera äldre och deras anhöriga i utformningen av vård och omsorg är undervärderad. The commonwealth fund genomförde 2011 en enkät bland patienter i elva länder. 5 I Sverige intervjuades drygt personer. Av dessa var stycken över 75 år. Alla som deltog ingår i en grupp som definieras ha ganska dålig eller dålig hälsa. Enkäten består av 92 frågor och Sverige ligger bra till inom många områden, men inom tre för sjuka äldre viktiga områden noteras bottenplaceringar och det finns således en stor förbättringspotential: Endast 55 procent uppgav att de fått tydliga instruktioner om symtom att hålla koll på och när det var dags att söka fortsatt vård, endast 44 procent uppgav att de fått en skriftlig plan för sin vård efter utskrivning och 40 procent att de fått en genomgång av sina läkemedel. Vad tycker de som vi är till för? I genomförda dialogmöten, workshops och fokusgrupper med invånare i Västra Götaland framkommer framförallt att information och vägledning ska vara lättillgänglig, samordnad och enhetlig mjuka värden, empati, helhetssyn, bemötande, service och vårdmiljö, är lika viktiga som god vård vårdcentralerna bör ha mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet kommunikation och information under vårdepisoden kan bli bättre, namngiven vårdkontakt behövs logistik, samordning och samverkan mellan vårdgivare måste bli bättre läkare och sjuksköterskor ska vara mer i vården och inte administrera anhöriga och närstående behöver stöd tekniken för delaktighet, information, kommunikation, egenvård och möjlighet att vårdas hemma behöver utvecklas 5 The 2011 commonwealth fund international policy survey 7

127 127 äldre kan stödja äldre, delta i planering och utförande Uppdraget Hösten 2011 gav hälso- och sjukvårdsutskottet i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en handlingsplan avseende hälso- och sjukvård för åldersgruppen 65 år och äldre med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. Planen skulle tas fram i bred samverkan med regionens olika aktörer samt med den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Vidare skulle arbetet synkroniseras med Framtidens hälso- och sjukvård 2025, övriga utredningar med bäring på äldre samt med den kommande överenskommelsen mellan regeringen och SKL. 6 Parallella uppdrag Under arbetets gång har regionstyrelsen uppdragit åt regiondirektören att beskriva aktiviteter som ska stödja verksamheternas effektiviseringsarbete. Flera av de planerade aktiviteterna har direkt anknytning till och finns i liknande form beskrivna i arbetet med handlingsplanen för sjuka äldre. De mest närliggande aktiviteterna är Akutsjukvård i hemmet och Utvecklad samverkan med kommunerna. Dessa projekt har en senare tidplan men har stämts av under arbetets gång. Andra projekt och arbeten med nära koppling till sjuka äldre är aktiv hälsostyrning och utveckling av Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården för de mest sjuka äldre. För 2012 avsätts knappt 1,3 miljarder kronor och för de kommande två åren motsvarande nivåer. Sedan 2010 har årliga överenskommelser ingåtts med SKL avseende vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Stimulansmedlen har inriktats mot att stödja ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Medlen har också använts till försöksverksamheter som bygger på sammanhållen vård och omsorg och helhetslösningar kring de mest sjuka äldre. I Västra Götaland pågår ett par sådana försöksverksamheter: In- och utskrivningsklar patient - en sammanhållen vårdkedja för mest sjuka äldre - i Storgöteborg och TryggVE i Södra Älvsborg inom vilket utveckling sker inom flera områden. Medel har också använts till kommun- och landstingsgemensamma utvecklingsledare. Av de nya medel som avsätts 2012 och framåt fördelas merparten enligt en prestations- och resultatbaserad modell där ersättning utgår om indikatorer för undvikbar slutenvård, återinskrivningar och olämpliga läkemedel förbättras. Överenskommelsen innehåller också en satsning på ledningskraftsteam och på kvalitetsregister. Målet för äldresatsningen är att skapa samverkan och samordning, god hälsa, vård och omsorg, god och säker läkemedelsanvändning, god vård i livets slutskede, god vård vid demenssjukdom, bättre tillvarata individens och anhörigas resurser och synpunkter samt att utveckla kunskap, kvalitet och kompetens. 6 Uppdragshandlingen finns i bilaga 1. 8

128 128 SÅ HÄR HAR PLANEN ARBETATS FRAM Arbetet med handlingsplanen startade med en kartläggning av befintlig verksamhet och pågående utvecklingsarbete i den delregionala vårdsamverkan i Fyrbodal, Södra Älvsborg, Skaraborg, Storgöteborg (LGS) och Mellersta Bohuslän och Ale (SIMBA). Det goda arbete som redan pågår fick utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med planen. Vårdsamverkan- och närvårdsorganisering i Västra Götalands län Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdsamverkan Skaraborg Vårdsamverkan S Älvsborg Vårdsamverkan LGS Vårdsamverkan SIMBA Götaälvdalen Uddevalla/ Orust Dalsland Munkedal, L- kil, Sotenäs Strömstad Tanum Norra S-borg Södra S-borg Östra S-borg Västra S-borg Äldre Alingsås Herrljunga Lerum Vårgårda Bollebygd Borås Mark Härryda Mölndal Partille Öckerö Centrum Askim, F-lunda, H-bo Angered Östra Gbg Lundby Ale Kungälv Stenungsund Tjörn Psykiatrigrupp Svenljunga Tranemo Ulricehamn Majorna, Linné N Hisingen V Göteborg V Hisingen Närvårdsledningarna inbjöds att delta i arbetet och utsåg vardera sina representanter från kommun, primärvård och sjukhus att ingå i arbetsgrupperna. Tillsammans med specialister inom tandvård, läkemedel, samordnad vårdplanering, rehabilitering och palliativ vård identifierades styrkor och svagheter. Goda exempel studerades i och utanför regionen. Parallellt genomfördes ett stort antal dialogmöten med intressenter från målgruppen; pensionärsråd, pensionärsorganisationer, olika nätverk och workshop i Vinnovas regi. Tjänstemän och specialister inom olika områden har konsulterats eller medverkat. Ledningskraftsteam bildades och deltog i arbetets slutfas. Närvårdsledningarna i länet har informerats och haft tillfälle att komma med synpunkter. Arbetet har samordnats med det långsiktiga arbetet Framtidens hälso- och sjukvård 2025, VG primärvårds utredning avseende omhändertagande av sjuka äldre. Avstämningar har skett med projektet aktiv hälsostyrning. Under arbetets gång har samarbete och avstämningar skett med Sveriges kommuner och landsting och med regeringens samordnare för äldrefrågor. Regeringens satsning för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre har varit vägledande inom tillämpliga områden. Tre viktiga processer för en sammanhållen vård och omsorg identifierades i begreppen FÖRE, UNDER och EFTER. Därefter arbetade grupperna fram best practice inom respektive process och i övergångarna dem emellan. Arbetet skedde i så kallade flygningar och stämdes kontinuerligt av i en styrgrupp för projektet. 9

129 129 FÖRE, UNDER OCH EFTER Viktiga delar och processer i en sammanhållen vård och omsorg: FÖRE handlar om att strukturerat arbeta proaktivt för att främja hälsa och förebygga sjukdom och skada samt att identifiera personer med risk och skapa kontakt. UNDER delas i två delar där den ena, och största, handlar om den nära vården, det vill säga den vård som erbjuds av kommun, primärvård och öppen specialiserad sjukvård i nära samverkan. Den andra delen är när sjukhusets slutenvård krävs. EFTER handlar om uppföljning, registrering, utvärdering och återföring av resultat dels på individnivå i respektive process och dels på systemnivå för analys och förbättringar. I samtliga delar, processer och övergångar krävs samarbete och samordning mellan kommun, primärvård och specialiserad vård för att uppnå målet om en sammanhållen vård och omsorg. Hälsa, service, inflytande och vårdkvalitet är värden som ska genomsyra all verksamhet. Därtill kommer ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet innebär att planera och agera innan sjukvårdsbehov uppstår eller kronisk sjukdom förvärras. Alla invånare är listade inom vårdvalet och primärvården har goda möjligheter att nå sina listade personer och erbjuda riskbedömning, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet i samarbete med kommunerna. Hälsa: Hälso- och sjukvården arbetar för bibehållen eller återvunnen hälsa. Hälsofrämjande förhållningssätt är en självklar del i alla möten och all vård. Hälso- och sjukvården motiverar och stöttar individen att ta ansvar för sin hälsa och vård oavsett funktionsnedsättning, sjukdom och tillstånd. Service: Hög tillgänglighet, bra bemötande och empatisk personal. Alla medarbetare tar personligt ansvar och förutsätts ge service utöver det förväntade. Var och en tar ansvar för att patienten alltid har kommit rätt. 10

130 130 Inflytande: Patienten har en individualiserad vårdplan och är medskapande i den egna vårdprocessen. Patienten äger sin egen information och vårdplan. I mötet blir den enskilde lyssnad på, blir förstådd, förstår och kan göra egna val. Vårdkvalitet: All hälso- och sjukvård ges i rätt tid, har patientens fokus, är effektiv och jämlik i vårdkedjans alla delar. Behandlingsresultaten är av högsta klass. MÅL OCH MÅLOMRÅDEN Utifrån den enskildes perspektiv är målet: Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. För de samverkande organisationerna är den viktigaste uppgiften att verka för och stödja den enskilde i att skjuta upp tidpunkten för att bli sjuk eller mest sjuk äldre. När det inträffar är visionen att tillhandahålla Sveriges bästa hälso- och sjukvård och omsorg. Alla inblandade verksamheter ska arbeta för att tillgodose de äldres behov av förebyggande insatser, riskbedömningar, standardiserade kontroller samt vid behov erbjuda en personcentrerad vård och omsorg. Preventivt arbete, god vård vid kronisk sjukdom inklusive god läkemedelsbehandling och god vård i livets slutskede är viktiga områden. Proaktivitet ska komplettera nuvarande arbetssätt inom alla områden. Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig och oavsett vilka behov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara personcentrerad, jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus samverkar med och runt de sjuka äldre. I överenskommelsen mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre lyfts ett antal viktiga målområden fram: Sammanhållen vård och omsorg, god läkemedelsbehandling, riskförebyggande arbete, god vård vid demens, äldre och deras anhörigas insatser ska tillvaratas bättre och stöttas samt god vård i livets slutskede. Dessa områden är en viktig del i målet Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. 11

131 131 INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN För varje insatsområde beskrivs mål, aktiviteter för att nå målet och uppföljning för att mäta om målet uppfyllts. För flera av uppföljningarna anges inriktningen medan det exakta innehållet återstår att definiera. 1. PROCESS FÖRE innebär samordnad information, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet och riskidentifiering, proaktiv hälso- och vårdplanering samt hälsostyrning 1:1 Tillgänglig och samordnad information Uppgifter om samhällets olika vård- och omsorgsverksamheter finns samlade, samordnade och är lättillgängliga. För äldre innebär det trygghet och säkerhet innan, om och när behov uppstår. Vårdens personal är kunnig och vet var informationen finns att hämta. Hög tillgänglighet, bra bemötande, empatisk och kompetent personal ansvarar för att vägleda och medverka till att individen kommer till rätt instans. Mål: Den enskilde upplever att hon eller han alltid har kommit rätt och får adekvat information och vägledning. Aktivitet: 1177 utvecklas och breddas och utgör vårdens callcenter och naturlig ingång till vården. Callcentret utvecklar en komplett utbudskatalog, som är tillgänglig via Webb för invånarna och vårdens personal. Kampanjer riktad till målgruppen och medarbetarutbildning genomförs och upprepas kontinuerligt. Appar för egenvård utvecklas och erbjuds. Uppföljning: Tillgänglighet till information och vägledning. Genomförda aktiviteter. 1:2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet på vårdcentral På vårdcentraler i regionen finns en funktion som i ett strukturerat program erbjuder personer 65 år och äldre att över tid ha kontroll över sin hälsa. I konceptet ingår samtal om hälsa, riskbedömning, upprättande av hälsoplan och vägledning till egna aktiviteter eller i verksamhet med professionellt stöd. Funktionen är en arena för samverkan såväl internt och som med kommunens olika verksamheter. En fast namngiven vårdkontakt erbjuds. Mål: Alla enheter i regionen har en funktion som erbjuder personer 65 år och äldre att på ett strukturerat sätt ha kontroll över sin hälsa och har en fast namngiven vårdkontakt. Det övergripande målet är att hälsa och välbefinnande behålls/återvinns och att ohälsa, skada och sjukdom förebyggs. En jämlik hälsa skall särskilt uppmärksammas. Aktivitet: Utveckla formerna för en funktion som erbjuder personer 65 år och äldre att på ett strukturerat sätt ha kontroll över sin hälsa. Uppföljning: Antal enheter som inrättat funktionen

132 132 1:3 Riskidentifiering, proaktiv vårdplanering och hälsostyrning i samverkan På vårdcentraler i regionen identifieras listade personer med risk för ohälsa. Mun- och tandhälsa, psykisk ohälsa och läkemedelsanvändning ingår. De olika vårdgivarna samarbetar för att äldre med risk erbjuds en uppdaterad, proaktiv och personcentrerad vårdplan. Denna plan kan snabbt aktiveras och verkställas om och när hälsan sviktar, vilket ger trygghet och vägledning både för den enskilde och för vård- och omsorgspersonalen. En fast namngiven vårdkontakt ansvarar för samordning av vårdinsatserna. Ibland kommer dessa personer ändå att hamna på en akutmottagning eller bli inlagda på sjukhus. Riskidentifiering vid dessa tillfällen med efterföljande vårdplanering i hemmet kompletterar och samordnas med insatsen på den listande vårdcentralen. Utvecklingsprojektet aktiv hälsostyrning identifierar mångsökare och erbjuder vårdplanering och coachning och är ytterligare en viktig del i den proaktiva hälsostyrningen. Mål: Personer 65 år och äldre med risk är identifierade och har en proaktiv vårdplan. Undvikbara besök inom akutsjukvården och undvikbara inskrivningar i slutenvården minskar eller upphör. Vårdcentralerna har det övergripande samordningsansvaret för sina listade personer över 65 år. Aktivitet: Inom ramen för funktionen på vårdcentralen identifieras personer med risk och en proaktiv vårdplan upprättas, uppdateras kontinuerligt och är vägledande för den enskilde och inblandade vårdgivare. Riskidentifiering på akutmottagning med uppföljande vårdplanering i hemmet införs. Projektet aktiv hälsostyrning är en viktig samverkanspartner och rutiner för samarbete och samordning skapas. Uppföljning: Antal riskidentifierade personer i Senior Alert eller motsvarande register i förhållande till antalet listade i åldersgruppen 65 år och äldre. 2. PROCESS UNDER 1 innebär en god och nära vård, rehabilitering och omsorg 2:1 Övergripande och samordnad vårdplan För individer som har insatser från en eller flera vård- och omsorgsgivare upprättas en övergripande och samordnad vårdplan tillsammans med patienten. Denna vårdplan är ett komplement till dokumentationen som finns på respektive inblandad enhet och ägs av patienten. Planen anger tydligt vad patienten ska vara uppmärksam på, vad som ingår i vården, vem som är ansvarig för de olika insatserna och vem som ansvarar för samordningen av dessa (fast vårdkontakt). En utsedd läkare har det samordnande medicinska ansvaret inklusive ansvar för att koordinera läkemedelsbehandlingen (fast läkarkontakt, oftast på den listande vårdcentralen). Övergripande mål: Alla med insatser av en eller flera vårdgivare har en egen vårdplan som kontinuerligt uppdateras i samband med kontakter med olika vårdgivare. Åtkomst av dokumentationen över organisationsgränserna ska göras möjlig. Aktivitet: Struktur, innehåll och rutin för en övergripande och samordnad IT-baserad vårdplan skapas och införs. Medarbetarutbildning genomförs. Uppföljning: Antal upprättade samordnade vårdplaner i förhållande till antal personer med insatser från en eller flera vårdgivare. 13

133 133 2:2 Sammanhållen nära vård, rehabilitering och omsorg Den nära vården har ett preventivt arbetssätt, gemensamma rutiner för bedömning, erbjuder kontinuitet och vid behov hembesök av distriktssköterska, läkare, rehabiliteringspersonal eller hemsjukvårdsteam. Läkaransvaret i den kommunala hemsjukvården och på särskilda boenden är tydligt. Vårdens och omsorgens olika delar är tillgängliga 24 timmar om dygnet. Dialog mellan primärvårdens, sjukhusens, ambulanssjukvårdens och hemsjukvårdens personal medverkar till att vård ges på rätt nivå. Efter bedömning av primärvårdsläkare och kontakt med sjukhuset kan direktinläggning ske. Sjukhusens specialister medverkar i den nära vården inom tillämpliga områden. Samordning av patientens vårdinsatser sker på den vårdcentral där han eller hon är listad. Mål: Den nära vården bedrivs dygnet runt vilket också innefattar nyinsatt vårdplanering och insatser i samverkan mellan kommun, primärvård och öppen specialiserad vård. Aktiviteter: Införa preventivt arbetssätt genom kontinuerlig riskidentifiering och förebyggande arbete. Skapa rutiner för snabbt insatt vårdplanering och insatser i samverkan mellan kommun och primärvård på hemmaplan under dygnets alla timmar och årets alla dagar. Skapa samarbetsavtal mellan kommunal vård, primärvård och ambulanssjukvård för optimalt resursutnyttjande. Tydliggöra läkaransvaret i hemsjukvård och på särskilda boenden. Inom närområdena skapa mobila hemsjukvårdsteam som är tillgängliga dygnet runt. Uppföljning: Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar Antal registreringar i Senior Alert eller motsvarande i relation till aktuella patienter Antal hembesök från primärvården Antal direktinläggningar i förhållande till inläggningar 2:3 God och säker läkemedelsbehandling Insatser för att undvika olämplig läkemedelsanvändning hos äldre genomförs genom implementering av Handlingsplan för äldre och läkemedel i VG och Riktlinjer för användning av öppenvårdsdos. Läkemedelsgenomgångar genomförs för alla över 75 år minst en gång årligen. I anslutning till inskrivning i hemsjukvård och vid inflyttning till särskilt boende görs alltid läkemedelsgenomgång. Samsyn och samverkan mellan primärvårdens och sjukhusens läkare är avgörande för god läkemedelsbehandling. En läkare finns utsedd som samordningsansvar för läkemedelsbehandlingen för varje enskild individ. Mål: Olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos hos personer i särskilda boenden minskar. Aktiviteter: Handlingsplan för äldre och läkemedel och Riktlinjer öppenvårdsdos implementeras. Läkemedelsgenomgång för alla över 75 år sker årligen av den listande vårdenheten. Uppföljning: Minskning av olämpliga läkemedel enligt de nationella målen. 14

134 134 2:4 God vård vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för demensvård är implementerade och enheterna är anslutna till de nationella demensregistren SveDem och BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Medverkan av och stöd och utbildning till närstående är en viktig del i vården. Mål: En likvärdig behandling med tidig diagnostisering, samordnad och personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom samt medverkan av och stöd till anhörigvårdare. Aktiviteter: Nationella riktlinjer implementeras och enheterna ansluts till de nationella registren SveDem och BPSD. Demensteam i samarbete mellan kommun och primärvård skapas. Gemensam kontinuerlig fortbildning för personal och närstående genomförs och upprepas över tid. Uppföljning: Antal utförda demensutredningar registrerade i SveDem i relation till antal personer som nyinsjuknat i demenssjukdom. Antal nyregistreringar i BPSD. Antal genomförda gemensamma utbildningar. 2:5 God nutrition förebygger sjukdom och skada Komplikationer vid undernäring är förlust av muskelmassa, infektioner, förändrad läkemedelsomsättning, ökad sjuklighet och dödlighet. Förlust av muskelmassa medför ökad risk för funktionsnedsättning och för fall och frakturer. Nedstämdhet och depression är också vanliga komplikationer vid eller orsak till undernäring. Försämrad livskvalitet och ett ökat omvårdnadsbehov ses som en följd. En utarbetad och implementerad åtgärdsplan för vägledning vid nutritionsbehandling av patienter i riskzonen används på alla aktuella vårdenheter. När hälsorisk finns ska nutritionsproblemet utredas, behandlas och följas upp. Mål: Personer med risk för undernutrition är identifierade och har insatta vårdåtgärder utifrån en evidensbaserad och implementerad åtgärdsplan. Aktivitet: Rutiner för riskidentifiering och möjlighet till konsultation och medverkan av dietist införs. Fortbildning av personal genomförs kontinuerligt. Uppföljning: Antal individer som registrerats i Senior Alert eller motsvarande register och som fått åtgärder insatta. 2:6 God mun- och tandhälsa Det finns klara samband mellan bristande munhälsa och en rad sjukdomar och symptom hos äldre, till exempel hjärt-kärlproblematik, malnutrition, funktionsnedsättning, demens och biverkningar vid läkemedelsbehandling. En god munhälsa är en viktig del i det allmänna välbefinnandet. Mål: En god munhälsa hos äldre. Munhälsa beaktas som en del av den totala hälsan och ingår i riskbedömningar, vårdplanering och i alla vård- och omsorgssituationer. Äldre med omfattande omvårdnadsbehov erbjuds uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård. 15

135 135 Aktiviteter: Utveckla former för samverkan, information och kunskapsutbyte mellan aktuella vårdaktörer kring äldres särskilda behov när det gäller mun- och tandvård. Skapa rutiner för riskidentifiering och tidig upptäckt av sviktande munhälsa, möjligheter till konsultation och hjälpinsatser från tandvården. Munhälsoperspektivet kompletterar befintliga och nya riktlinjer och vårdprogram och beaktas vid implementering av dessa. Munhälsoperspektivet integreras vid utvecklingen av befintliga och nya vårdverksamheter och hälsofrämjande aktiviteter. Uppföljning: Antal munhälsobedömningar inom ramen för Senior Alert. Antal/andel som har remitterats till tandvården. Antal genomförda utbildningar vad gäller ROAG (riskbedömningsinstrument för munhälsa i Senior Alert). 2:7 God och samordnad rehabilitering Rehabiliteringens uppgift är att hjälpa sjuka och skadade att, oavsett ålder och diagnos, återvinna respektive uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för full delaktighet i samhället. Rehabiliteringstanken genomsyrar hela vårdkedjan, ända från det att personen söker vård, och rehabilitering utgör en parallell process till medicinsk behandling. En effektiv rehabiliteringsprocess ställer höga krav på olika professioners och aktörers rehabiliteringskompetens och samordning samt patientens delaktighet. Mål: En god och sammanhållen rehabiliteringskedja för den äldre personen. God tillgänglighet till arbetsterapeut och sjukgymnast på alla vårdnivåer. Aktiviteter: Fortsatt utveckling av rehabiliteringsnätverken i länet. Öppna föreläsningar om bland annat förebyggande av fall. I alla möten med patienten ställs frågor om hälsa och livsstil. Uppföljning: Antal patienter som har fått fysisk aktivitet på recept utskrivet. Antal patienter som har fått fallförebyggande åtgärder. 2:8 Specialistsjukvård i hemmet Kompetens finns och ingår i den basala hemsjukvården eller utförs av särskilda team. Specialistsjukvården deltar och tar ett större ansvar i patientens hem i samarbete med kommunens och primärvårdens hemsjukvård. Patienten får i hemmet möjlighet till bedömning, behandling, återbesök och fortsatt vård vid försämring och slipper därmed transporter till sjukhus. Mål: Kompetens, resurser och organisation för specialiserad vård i den enskildes hem finns inom den nära vården. Minskat behov av besök på sjukhusens akutmottagningar. Undvikbar slutenvård och återinläggningar minskar. Aktivitet: Verksamhet beskrivs, utvecklas och etableras i samverkan mellan primärvård, kommun och specialistsjukvård. Uppföljning: Undvikbar slutenvård och återinläggningar minskar. 16

136 136 2:9 God vård i livets slutskede/palliativ vård God vård och omsorg den sista tiden i livet är en viktig del såväl i den nära vården som på sjukhus. Brytpunktssamtalet är ett sätt att markera en gräns där målet för vården ändrar inriktning och hålls när de livsförlängande insatserna inte längre har effekt. Vården inriktas på att skapa trygghet, lugn och symtomlindring av ångest, smärta och oro. God palliativ vård kännetecknas av systematisk utvärdering och ger goda möjligheter att förebygga och minska behovet av sjukhusvård och påfrestande transporter. Mål: Smärt- och ångestlindring, kommunikation, brytpunktssamtal, närståendestöd, ingen ska behöva dö i ensamhet. Aktiviteter: Nationella riktlinjer för palliativ vård samt nationellt och regionalt vårdprogram implementeras. Samtliga enheter som vårdar patienter i livets slutskede ansluts till Svenska Palliativregistret. Former för allmän och specialiserad palliativ vård i hemmet utvecklas och rutiner för öppen retur skapas. Rutiner för kommunikation mellan vårdgivare utvecklas. Validerat symtomskattningsinstrument används. Uppföljning: Antal registreringar i Svenska Palliativregistret i förhållande till dödsfall i kommunen. Antal genomförda brytpunktssamtal och utförda åtgärder i linje med nationellt och regionalt vårdprogram. 3. PROCESS UNDER 2 innebär tillfällig sjukhusvård 3:1 Direktinläggning på sjukhus Om sjukhusets specialiserade resurser behövs ska direktinläggning på avdelning vara möjlig under förutsättning att primärvårdsläkare gjort bedömning och att vårdplanen är uppdaterad. Om akutmottagningens resurser behövs, omhändertas den äldre i särskild ordning. Mål: Direktinläggning är möjlig på regionens samtliga länssjukvårdsenheter. Aktiviteter: Kriterier för behov av sjukhusets resurser och direktinläggning tas fram. Rutiner för direktinläggning, direktkontakt läkare-läkare och primärvårdens ordinationer, provtagning, röntgen tas fram, överenskommes och formaliseras. Uppföljning: Antal och andel direktinläggningar. 3:2 Sjukhusvistelse, samordnad vårdplanering, utskrivning och uppföljning En trygg och effektiv sjukhusvistelse kännetecknas av att ha föregåtts av kontakt mellan den nära vården och sjukhuset, att den enskildes vårdplan är aktuell, att relevanta uppgifter finns tillgängliga och att det finns kompetens för teambaserad vård. Bedömning av risker sker direkt på akutmottagningen eller vid inläggningen, den individuella vårdplanen uppdateras och förberedelser inför hemgång påbörjas. Läkemedelsgenomgång genomförs, läkemedelsberättelse och läkemedelslista aktualiseras. När patienten har bedömts som färdigbehandlad av sjukhuset och sjukvårdsansvaret ska övertas av annan part, kallas berörda till en samordnad vårdplanering, SVPL, som genomförs på sjukhuset. Patienten får skriftlig information om vad 17

137 137 som gjorts, vad som kommer att ske och vem som kan kontaktas. Vid behov görs hembesök efter hemkomst och vårdplaneringen kompletteras. Om SVPL inte är aktuellt skickas remiss till listande enhet för fortsatt handläggning. Uppgifter om patienter kan nås av alla berörda vårdgivare dygnet runt genom IT-lösningar. Mål: Trygg och säker vårdvistelse, utskrivning och uppföljning efter hemkomst. Aktiviteter: Rutiner skapas för utskrivning av patient som inte varit föremål för SVPL epikris, läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse skriftlig patientinformation i samband med utskrivning uppföljning efter sjukhusvistelse skapas och införs Samtliga rutiner görs kända hos all personal. Kompetens för teamvård av äldre byggs upp. Uppföljning: antal genomförda riskbedömningar vid inskrivning i Senior Alert antal information till fast vård kontakt innan hemgång i förhållande till antal utskrivna antal kontakter 48 timmar efter hemgång i förhållande till antal utskrivna antal skriftlig information till patienten i förhållande till antalet sjukhusvistelser minskat antal återinläggningar inom 30 dagar 4. PROCESS EFTER innebär dels uppföljning och återkoppling på individnivå och dels registrering av resultat, analys, återföring av resultat till enheterna samt aktiviteter för ständiga förbättringar och kompetensutveckling 4:1 Uppföljning och återkoppling på individnivå Återkoppling till den enskilde och i vissa fall anhörig om vården, insatta åtgärder, läkemedel och hur hon eller han bäst ska hantera sin situation och hälsa är rutin i alla vårdsituationer. Detta förutsätter god kommunikation och vilja att vid behov utbilda patienten och dennes anhöriga. Erfarenheter visar att detta leder till bättre följsamhet till behandling och att patienternas egen förmåga att söka vård tidigt och på rätt nivå stärks. Kontinuerligt uppdaterad vårdplan, skriftlig information om vad som hänt och ska hända under och efter en vårdepisod, fast vårdkontakt som vid behov vägleder och ansvarar för samordning och sammanhållning av vård- och omsorgsinsatserna bidrar till trygghet och säkerhet. Mål: Vårdtagaren har uppdaterad vårdplan, skriftlig information, möjlighet till utbildning om sina sjukdomar samt fast namngiven vårdkontakt. Uppföljning och återkoppling sker efter varje vårdepisod. Aktiviteter: Rutin för uppföljning, återkoppling och utbildning på individnivå skapas. Uppföljning: Antal personer som får återkoppling och uppföljning efter en vårdepisod. Antal personer som fått skriftlig information. Antal personer som fått utbildning om sin sjukdom och behandling. 18

138 138 4:2 Uppföljning och analys på organisationsnivå Ett systematiskt förändrings- och förbättringsarbete tar sin utgångspunkt i tillgänglig dokumentation och registrering av resultat. Analys och diskussion i de olika samarbetsgrupperna leder till innovationer och nya arbetssätt. Att mäta uppsatta mål, utvärdera och pröva nya arbetssätt är nyckeln till framgång och därmed ett bättre liv för sjuka äldre. Mål: Samtliga fem närvårdssamverkansgrupper har mål och delmål avseende handlingsplanens föreslagna insatsområden och plan för hur målen skall uppnås, mätas, utvärderas och följas av ständigt förbättringsarbete. Aktiviteter: Utifrån handlingsplanens mål sätter närvårdssamverkansgrupperna upp övergripande mål och delmål inom insatsområdena FÖRE, UNDER och EFTER. Inom områdena som omfattas av den statliga satsningen utgår man ifrån de mål och mått som där anvisas. Inom övriga områden diskuterar närvårdsområdena övergripande mål och delmål utifrån sina respektive lokala förutsättningar. Uppföljning: De nationella måtten och i övrigt utifrån de i planen föreslagna måtten. Antal möten med målgruppens företrädare. 4:3 Dialog och samverkan med målgruppen Dialog med enskilda och målgruppen i sin helhet ger nya infallsvinklar. Mål: Regelbunden kommunikation med företrädare för målgruppen, där resultat och behov av utveckling diskuteras. Samråd med målgruppen sker kontinuerligt Uppföljning: Antal möten och sammankomster med målgruppen 5. SAMVERKAN OCH KOMPETENS 5.1 Gemensam ledning och styrning En sammanhållen vård och omsorg kräver att det finns en formaliserad gemensam ledning och styrning i vård- och omsorgsverksamheten, att ett ledningssystem inom respektive organisation är infört och att en gemensam handlingsplan har tagits fram. Detta är också förutsättningar för att få del av de statliga medlen i överenskommelsen mellan staten och SKL. Det är avgörande att handlingsplanens intentioner stöds av beställningsunderlag och ersättningssystem. De ledningskraftsteam som finns utbildas fortlöpande och har en viktig funktion i att stödja och medverka i utvecklingen, dels i närområdessamverkan och dels i respektive ledningsorganisation. Utvecklingsledare finns finansierade genom statliga medel till och med 2012 och är tillgängliga för alla berörda verksamheter inom närvårdssamverkansområdet. Deras uppgift är att planera, skapa och medverka i utbildningar, utveckling och uppföljning, ge stöd i arbetet med att utveckla registrering och uppföljning av resultat samt att återföra desamma till berörda ledningsorganisationer. 19

139 139 5:2 Kompetens och gemensam fortbildning En fungerande nära vård, där hemmet är en naturlig vårdplats förutsätter hög kompetensnivå och vilja till samverkan mellan primärvård, kommun och länssjukvård. Kombination av kompetens inom omvårdnad, rehabilitering, allmänmedicin, gerontologi och geriatrik är en förutsättning för bästa hälso- och sjukvård för de äldre. Kunskap om och tillit till varandra innebär att alla tar större ansvar in i nästa del av vårdprocessen och därmed överbryggar gränser i syfte att åstadkomma en sömlös vård för sjuka äldre. Gemensam fortbildning för personal behöver anordnas kontinuerligt. FORTSATT ARBETE OCH GENOMFÖRANDE Denna handlingsplan är ett avstamp för att åstadkomma ett gott liv för äldre i Västra Götaland och att uppnå målet om att den äldre kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Efter att hälso- och sjukvårdsutskottet tagit ställning till handlingsplanen fortsätter arbetet med att informera, klarlägga och föra dialog med närvårdssamverkansgrupperna och ledningsorganisationerna. En genomförandeplan tas fram tillsammans med närvårdssamverkansgrupperna, som efterhand anpassar den regionövergripande planen till sina respektive förutsättningar och kompletterar befintlig, alternativt upprättar en ny, lokal verksamhetsplan. Målen och uppföljningsparametrarna utvecklas och fastställs utifrån lokala behov och möjligheter. 20

140 140 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Strategiska utvecklingsenheten Mats Johansson Uppdragshandling - Regional handlingsplan för de mest sjuka äldre Bakgrund Majoriteten av de äldre i Sverige mår bra och klarar sig själva långt upp i åren. Äldre personer med omfattande och sammanfattande vårdbehov är dock en växande grupp i vårt samhälle. Redan idag får gruppen i många avseenden en god vård och omsorg men behovet av att ytterligare förbättra livsvillkoren för de mest sjuka äldre är ett prioriterat område såväl regionalt som nationellt. Hälso- och sjukvårdsnämnderna arbetar tillsammans med vårdgivarna med satsningar för denna behovsgrupp bland annat inom ramen för närsjukvårdsplanerna/närvårdsamverkan. En särskild handlingsplan för äldre och läkemedel har tagits fram och mest sjuka äldre är ett av fokusområdena i Framtidens hälso- och sjukvård. I budgetpropositionen för 2011 anger regeringen att satsningar ska göras för att förbättra samordningen i vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Inom ramen för detta finns för 2011 avsatt 150 mkr, för mdkr och för 2013 och 2014 vardera 1,3 mdkr. Totalt under mandatperioden uppgår satsningen således till 3,75 mdkr. De medel som avsätts för 2012 och framåt ska huvudsakligen fördelas enligt en prestationsbaserad modell och endast utges till huvudmän som uppfyller bestämda krav. Syftet är att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Utöver denna nya satsning finns sedan tidigare särskilda statliga stimulansmedel för olika projekt inom vård och omsorg om äldre. I den nya satsningen ingår att regeringen i januari 2011 tillsatte en äldresamordnare och tillika ordförande i en arbetsgrupp på Socialdepartementet. Socialdepartementet anger i promemoria bland annat följande brister och problem att åtgärda: - äldres hälsa och funktionsförmåga - ökad tillgänglighet och goda resultat för många - brister i vården av de mest sjuka äldre - brister i samordning, kvalitet och effektivitet - anhörigas insatser - mun- och tandvård - meningsfull vardag - organisering av hälso- och sjukvård - kompetensbrist - äldrevård och -omsorg har låg status - primärvården - brister i läkemedelshanteringen - vårdplatser - dokumentation - ersättningssystem 21

141 141 - forskning om äldre Syfte Syftet med handlingsplanen är att stödja utvecklingen för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre i regionen, i detta läge för perioden Planen ska redovisa konkreta förslag på förbättringar, hur de ska uppnås samt tidplan för verkställande. Framtidens hälso- och sjukvård 2025 har som vision Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Att förbättra livsvillkoren för de mest sjuka äldre är ett steg på vägen för att förverkliga detta. Samverkan och närliggande projekt Arbetet ska harmoniseras med det långsiktiga arbetet inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård men med fokus på perioden Arbetet ska ske i samverkan med den kommunala vården och omsorgen inom ramen för VästKom, till exempel Program för en god äldreomsorg i Västra Götaland. Projektet samfasas med utredningen inom VG Primärvård om omhändertagande av sjuka äldre med särskilt fokus på läkarbesök i hemmet. Uppdrag Följande delar ska behandlas inom uppdraget. Steg 1 Nulägesinventering och identifiering av bristområden I nulägesbeskrivningen belyses bristområden samt utvecklingsarbete som pågår inom områden såsom: - Närsjukvårdsplaner/närvårdsamverkan avseende gruppen äldre. - Pågående projekt inom ramen för stimulansmedel - Läkemedel: Nationella läkemedelsstrategin, regional handlingsplan äldre och läkemedel - Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - Aktiv hälsostyrning, vårdkedjeprojekt Mölndal, LGS-projekt: In- och utskrivningsklar, TryggVE Södra Älvsborg m m - Framtidens hälso- och sjukvård - Tandvård Steg 2 Fördjupad målbild En vägledande utgångspunkt är arbetet kring de mest sjuka äldre i Framtidens hälso- och sjukvård. Den generella målbild som tagits fram inom detta arbete ska utvecklas och preciseras. Socialstyrelsens riktlinjer, indikatorer och måltal med relevans för målgruppen ska beaktas. Steg 3 Handlingsplan för att åtgärda brister, utveckla och följa upp vården för de mest sjuka äldre Arbetsorganisation och tidplan Arbetet leds av en styrgrupp som representerar ägare, beställare, utförare samt kommunernas vård och omsorg. Det operativa arbetet utförs av en projektgrupp med bred kompetens och representation inom området. Till projektgruppen knyts arbetsgrupper inom områden som särskilt ska belysas. Styrgrupp 2 representanter från HSA, ordförande samt projektsekreterare 1 representant från HSK 22

142 142 1 representant för området läkemedel 2 representanter från utförarna, 1 från vardera sjukhusen och primärvården Medicinsk rådgivare 1 representant från Västkom 1 representant från VGPV-kontoret Projektgrupp Projektgruppen kommer att ledas av Ann-Christine Baar, primärvårdsförvaltningen i Göteborg. Kompetens från ägaren, beställarna, utförarna och kommunerna ska ingå i projektgruppen. Tidplan Arbetet slutredovisas i maj Delrapport avseende steg 1 och 2 lämnas i december HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström 23

143 24 143

144 144 Bilaga 2 Vad pågår i Västra Götaland för gruppen Mest sjuka äldre? En första inventering December

145 145 Inledning, bakgrund och sammanfattning Denna nulägesbeskrivning, eller inventering, är gjord som en del i arbetet med Mest sjuka äldre som startade hösten Inventeringen av vad som idag görs för gruppen mest sjuka äldre är i första hand baserad på det som pågår inom närsjukvårdssamverkan i Västra Götaland. Denna samverkan är organiserad i fem geografiska områden, Fyrbodal, Göteborg, Skaraborg, Södra Bohuslän och Södra Älvsborg, och beskrivningen nedan görs utifrån dessa områden. Informationen har framförallt samlats in via hälso- och sjukvårdskanslierna. Inventeringen visar att en stor mängd arbeten och projekt pågår runtom i regionen. Områden som arbetena ofta kan hänföras till är läkemedel, mobila team och hembesök, äldresjuksköterskor, äldrevårdsavdelning, in- och utskrivning, lotsar, sociala mötesplatser, demens och stroke. Många av arbetena har finansierats med statliga stimulansmedel har kommuner och landsting kunnat söka dessa medel för arbeten inom områdena läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, demensvård, kost och nutrition, rehabilitering, socialt innehåll och förebyggande arbete. 26

146 146 Fyrbodal Vårdsamverkan Fyrbodal arbetar för gränsöverskridande samverkan mellan vårdgivare. Genom samverkan vill man ta bort trösklar mellan sjukhus, primärvård och kommuner för att skapa gemensamma lösningar på gemensamma behov och kunskapsutbyte mellan vårdgivare. En central målgrupp för Vårdsamverkan Fyrbodal är personer med stort behov av vård och omsorg där äldre är en stor grupp. Optimal vårdprocess för äldre med stort vårdbehov i Fyrbodal är det samlande begreppet för allt arbete i Fyrbodal för att skapa ett bättre liv för sjuka äldre. Mobila teamet: Läkare och äldresjuksköterska gör gemensamma hembesök för patienter med stort medicinskt och socialt hjälpbehov. Medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA): Två avdelningar på Uddevalla sjukhus med målet att öka den geriatriska kompetensen med inriktning mot etik, förplanerade samverkansformer och gemensamma vårdprogram. I konceptet ingår direktintag, jourtelefon, multiprofessionellt team, vårdplaneringssjuksköterska och läkemedelsgenomgångar. Avdelningarna är till för kroniskt sjuka patienter äldre än 75 år. Direktinläggning kan ske efter kontakt med vårdcentral eller hemsjukvård. Läkemedelsavstämning: Ett strukturerat arbetssätt för att säkerställa en säker och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn med patienten. Vårdcentralerna har ansvar för att avstämningar görs en gång per för patienter över 75 år och för patienter med många läkemedel oavsett ålder (Regional handlingsplan äldre och läkemedel). Äldresjuksköterskor: Genomför hembesök hos personer över 75 år med ett ökat vårdbehov och som inte har hemsjukvård. Hembesök kan vara aktuellt till exempel vid hemkomst från sjukhus och vid ordination av nya läkemedel. Sjuksköterskan hjälper också till med kontakter med andra vårdgivare och med biståndshandläggare. Hembesök av kommunsjuksköterskor: Vid behov kan sjukvårdsrådgivningen, jourcentralen och MÄVA (se ovan) kontakta den kommunala hemsjukvården för ett hembesök hos personer 65 år och äldre, även hos dem som inte har hemsjukvård. Åtagandet gäller kvällar, nätter och helger. Förbättrad utskrivningstrygghet: Syftar till att fånga upp patienter tidigt för att förhindra att de blir mångbesökare i akutsjukvården och att minska återinskrivningar inom 30 dagar. Patienten förbereds bättre vi utskrivning med hjälp av en utskrivningssjuksköterska. Ett team skapar underlag för en informationspärm och vidare vård och kontakt med vårdenheternas äldresjuksköterska som gör uppföljning av patienten. Hemrehabilitering: Riktar sig till mest sjuka äldre över 65 år i eget boende som behöver hjälp i vardagliga aktiviteter och där det finns risk för försämring. Målet är att patienterna ska få högre funktionsförmåga och livskvalitet samt bli mer självständiga och kunna bo kvar i eget boende längre. Samverkande omhändertagande på jourtid: Ett projekt i Strömstad och Tanum men är aktuellt att breddinföras i hela Fyrbodal. Innebär samverkan mellan ambulansverksamhet, primärvård, länssjukvård och kommuner. Syftet är att använda tillgängliga resurser i närmiljön för 27

147 147 hembesök hos personer med behov av hälso- och sjukvård kvällar, nätter och helger för att undvika onödiga resor och besök på jourmottagning eller akutmottagning. Vårdkedjeprogram: Ett vårdkedjeprogram är utarbetat av samtliga vårdgivare i Fyrbodal och utgör ett gemensamt dokument i omhändertagandet av patienter med en viss diagnos eller visst symtom. Programmet är ett hjälpmedel för bra samarbete i den nära vården, med fokus på patienten, och beskriver bland annat ansvarsfördelningen mellan olika vårdgivare. Vårdkedjor som är särskilt aktuella för äldre är palliativ vård, demens och sårvård. Avtal för utökat ansvar för kommunens sjuksköterskor: Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har tecknat avtal med samtliga kommuner om utökat ansvar för kommunens sjuksköterskor avseende tillfälliga insatser för personer över 75 år som inte är inskrivna i hemsjukvården. Bakgrunden är hälso- och sjukvårdsavtalet gällande ansvarsgränserna mellan regionen och kommunerna. Aktiv hälsostyrning: Pilotprojekt som startar under Insatsen riktar sig i första hand till mångbeskare på akutmottagningen där äldre patienter är en målgrupp. 28

148 148 Mellersta Bohuslän I HSN 4 sker samverkan inom närsjukvården mellan primärvården, Kungälvs sjukhus och kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale genom SIMBA (Samverkan I Mellersta Bohuslän och Ale). SIMBAs vision är att möta brukarnas faktiska behov oavsett huvudmannaskap och finansiering och att alltid utgå från brukaren. Inom SIMBA har en närvårdsplan utarbetats vilken innehåller tio målområden. Ett av dessa är Vård och omsorg om äldre över 75 år. Målområdet innehåller ett antal uppdrag: Mer fysisk aktivitet till äldre över 75 år Underlätta för sociala kontakter och skapa mötesplatser för äldre Arbeta för att patienten ska ha en namngiven läkare i primärvården Förebygga sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre Minska oplanerade och undvikbara inläggningar på sjukhus Minska fallolyckor Ett annat målområde är Läkemedel till äldre över 75 år där följande uppdrag ingår: Optimerad läkemedelsanvändning Följsamhet till REK-listan Minskad förskrivning av tre eller fler psykofarmaka Andra målområden med betydelse för äldre är Samverkan, vårdplanering och mötesplatser (bland annat palliativt team för avancerad vård i hemmet och arbete med utskrivningsklara patienter), Strokevårdkedjan (bland annat strokeenhet, optimal vårdtid på sjukhus, anhörigstöd/utbildning, multiprofessionella stroketeam) samt Demensvårdkedjan. 29

149 149 LGS (Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille, Öckerö) Samverkan inom närsjukvården i HSN 5, 7, 11 och 12 sker genom LGS (Ledningsgruppen för samverkan) där regionen och kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö ingår. LGS har det övergripande strategiska ansvaret för att samverkan mellan organisationerna skapas och utvecklas. Målet är en välfungerande närsjukvård med effektiva vårdprocesser för patienter vars vård förutsätter insatser från flera organisationer. Inom LGS finns fyra temagrupper varav en arbetar med äldre. Temagruppernas uppgift är att initiera, utveckla och utarbeta modeller och arbetssätt som stödjer en närsjukvård med vårdkedjor utan avbrott. Under 2011 ska samverkansuppdrag och mål utarbetas för var och en av temagrupperna. Äldrecentrum: Samverkan mellan HSN 12 och stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda. Syftet är att underlätta för äldre som behöver hjälp men inte vet vart de ska vända sig eller har frågor om äldreomsorg och sjukvård. Livslots Örgryte-Härlanda: Vänder sig till personer över 75 år som inte har hemtjänst. Livslots kan erbjuda förebyggande hembesök och seniorträffar. Livslots Angered: Vänder sig till personer över 65 år från Finland och Bosnien/Herzegovina. Erbjuder förebyggande hembesök med hälsosamtal och seniorträffar. Multisjuka på Angereds närsjukhus: Angereds närsjukhus arbetar strukturerat med multisjuka då flertalet av patienterna som söker till vuxenspecialistcentrum hör till denna grupp. Äldresjuksköterskor på vårdcentral: Utgår från vårdcentralerna i HSN 12 och har en samordnande funktion gentemot alla patientens vårdkontakter. Hjärnhälsa: Syftar till att tidigt upptäcka och behandla demens i HSN 11. Demensteam har bildats och utbildningstillfällen anordnats för primärvården och kommunen. Hälsofrämjande uppsökande verksamhet: Samverkan mellan regionen och kommunen i HSN 11 med målsättningen att stärka det friska hos individen, öka tryggheten och möjliggöra för individen att bo kvar i hemmet. Ökad tillgänglighet för mest sjuka äldre: Syftar till att öka möjligheterna för de mest sjuka äldre i HSN 11 att kunna bo kvar hemma och självständigt kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. Vårdcentral, primärvårdsrehabilitering och kommunen samarbetar med den äldre och anhöriga i upprättandet av en rehabiliteringsplan som sedan genomförs i samverkan. Strokevårdkedja: Arbete i HSN 11 med målet en obruten vårdkedja där patient och anhöriga är i fokus när det gäller planering och utförande av insatser. Kontinuerliga insatser som utförs är till exempel informationsinsatser till befolkningen, utveckling av rutiner för samverkan, uppbyggnad och utbildning av stroketeam. Äldrelots Centrum-Väster: Ska bidra till ökad tillgänglighet och trygghet. Äldrelotsen ska också förbättra samverkan mellan de parter som svarar för insatser av vård och omsorg till äldre vilket ska resultera i ett effektivare resursutnyttjande. Med korta och enkla kontaktvägar ska vård och omsorg levereras på rätt nivå vid rätt tid. 30

150 150 Äldrevårdsteam: Vårdcentralsbaserad, flexibel hembesöksorganisation i HSN 5 där olika professioner finns samlade. Målgruppen är multisjuka patienter 65 år och äldre som inte är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård. Patienterna erbjuds dels akuta hembesök, dels planerade besök för en bredare bedömning och behandling. Äldresjuksköterskor: HSN 5 finansierar äldresjuksköterskor med uppdrag att ta emot äldre patienter från offentliga och privata vårdcentraler. Seniortorg: Syftet är att vara ett stöd för äldre, att förebygga sjukdom och att omhänderta den äldre individens särskilda behov. Verksamheten finns på flera platser inom HSN 5. Sårvård: På Frölunda Specialistsjukhus finns ett sårvårdscentrum med uppgift att diagnostisera och ta hand om sår på ett tidigt stadium för att undvika svåra behandlingar. Många av de aktuella patienterna är äldre. In- och utskrivningsklar: Gemensamt förändringsarbete mellan primärvården och äldreomsorgen. Grundtanken bakom arbetet är att äldre inte ska behöva åka till sjukhuset för hjälp när de är sjuka. Personer som bor hemma och blir sjuka ska ha tillgång till ett lättillgängligt system ( One door for all ) som ser till att de får hjälp på hemmaplan. Palliativ vård: Primärvården i HSN 7 har i uppdrag att utveckla den palliativa vården genom en läkarresurs som kan bistå med specialistkompetens till vårdcentralerna i området. Läkaren ska också bistå kommunerna med stöd och kompetens samt vara kontaktperson för palliativa enheter på SU. Inom ramen för palliativ vårdplan finns en överenskommelse att svårt sjuka äldre patienter läggs in direkt på sin avdelning utan att passera akutmottagningen. Läkemedelsgenomgångar: Alla personer över 75 år i HSN 7 som inte har hemsjukvård erbjuds ett hembesök av sjuksköterska för genomgång av sin läkemedelssituation. Läkemedelssituationen och möjliga läkemedelsrelaterade symtom utvärderas och skattas. I samband med besöket görs också en allmän screening av personens hälsosituation. Förstärkt läkartillgång: Akutteam för hembesök i HSN 7 som består av läkare och sjuksköterskor. Besöken initieras i regel av den vårdcentral som patienten kontaktar för de aktuella besvären. Vårdcentralen bedömer om hembesök av sjuksköterska eller läkare är aktuellt och tar kontakt med teamet. Besöken journalförs och faxas tillbaka till vårdcentralen. Tidig diagnos för demens: Primärvården i HSN 7 ska använda Mini Mental Test för diagnostik. Länssjukvården ska säkerställa att man fullgör sitt uppdrag vad gäller tidig diagnostik vid demenssjukdom enligt de nya nationella riktlinjerna. Från akutmottagning till eget boende: Studie som syftar till att skapa en sammanhållen vårdkedja från akutmottagning till eget boende för äldre, sårbara personer. I studien deltar hemmaboende personer i Mölndal som sökt vård på akutmottagningen på SU/Mölndal. På akuten görs en bedömning med ett screeningsinstrument och de som identifieras som sårbara äldre får en omfattande geriatrisk bedömning för att avgöra behov av vård, omsorg och rehabilitering. Under första dygnet tas kontakt med kommunen och patienten följs upp med en vårdplanering i hemmet. En viktig del är familjefokuserat stöd till närstående som startar redan på akuten. Patienten uppmuntras till självbestämmande och att ta en aktiv del i planeringen av vården. 31

151 151 Äldre och läkemedel: Samlingsnamn för flera projekt vid SU inom fältet äldre och läkemedel. Exempel på projekt är apotekaråtgärd till internmedicinska akutvårdspatienter, bättre läkemedelsbehandling för höftfrakturpatienter samt ApoDos värde för läkemedelsbehandling. Öppen retur: SU har i uppdrag att i samverkan med primärvården och kommunerna arbeta med vårdkedjor för äldre och därigenom säkerställa att patienten får vård på rätt nivå. Rutiner har utarbetats för att möjliggöra för äldre att komma direkt till vårdavdelning utan att passera akutmottagningen. Geriatrisk vård i länssjukvården: SU ska genomföra en översyn av den geriatriska vården inklusive rehabilitering med syfte att säkra lika tillgång till vård. En del i arbetet är att se över den geriatriska kompetensen hos läkare och sjuksköterskor. Samordnad rehabilitering i vårdkedjan: Projektet syftar till kartlägga innehållet i sjukgymnastiska och arbetsterapeutiska insatser som utförs på SUs geriatrikavdelningar. Överrapporteringsprojekt: Projektet omfattar fem vårdavdelningar inom geriatrik Sahlgrenska och hemtjänsten i Högsbo. Syftet är att förbättra informationen i vårdkedjan mellan slutenvård och hemtjänst avseende nutrition för äldre patienter. Nutritionsomhändertagande i särskilt boende: Arbetssättet vid äldreboendena struktureras i enlighet med vårdprocessen för nutrition: Bevakningsrutiner för tidig upptäckt, utredning, ordination av behandlingsinsatser. Då omhändertagandet omfattar många olika yrkesgrupper ingår också att vidareutveckla rutiner och ansvarsfördelning i teamet runt patienten. Nutritionssamverkan: Projekt som omfattat dietistenheten vid geriatriken på SU och en vårdcentral inom Primärvården Centrum. Syftet är att utveckla och testa instrument användbara i primärvården för att identifiera nutritionsrelaterade problem hos patienter 75 år och äldre. 32

152 152 Skaraborg Närsjukvårdsamverkan i Skaraborg omfattar regionens hälso- och sjukvård och samtliga kommuner. Målgruppen är befolkningsgrupper som samtidigt och samordnat har behov av vårdoch omsorgsinsatser från både kommun och region. En viktig grupp är då multisjuka äldre. Vårdsamverkan Skaraborg är ett samverkansorgan med syfte att nå en effektiv vårdsamverkan i frågor som berör såväl regionen som kommunerna. Samverkan är uppdelad i fyra närsjukvårdsområden: Norra, Östra, Västra och Södra Skaraborg. I alla styrdokument finns stor sammanstämmighet om värdet av helhetssyn, gemensamt förhållningssätt och samarbete. För att omsätta inriktningsbesluten praktiskt finns i varje område en politisk samverkansgrupp med representanter från regionen och kommunerna. I varje område finns också ett administrativt ledningsråd med tjänstemän. Inom närsjukvården i Skaraborg pågår ett antal arbeten som berör äldre. SÄLMA (Säker LäkeMedelsAnvändning): Syftar till att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen för den äldre patienten i hela vårdkedjan. När patienten lämnar en vårdgivare ska det finnas tydlig dokumentation som säkrar den fortsatta behandlingen. I arbetet deltar personal från länssjukvården, primärvården och kommunerna. Demensvård: Flera projekt som bedrivits inom närsjukvården ingår nu i befintlig verksamhet. Syftet har varit att utveckla demensvårdkedjan, förbättra rutinerna för omhändertagandet och förbättra samarbetsformerna. På vårdcentralerna har en samordnande funktion i form av demenssjuksköterskor tillsatts. Deras arbetsuppgifter består av att ha kontakt med andra professioner och verksamheter för att förbättra omhändertagandet och hålla ihop rutinerna. Ett utbildningsprogram har tagits fram för personal inom demensvården. Läkartillgång i särskilt och ordinärt boende, Närsjukvårdsteamet: Målet med funktionen är att tillförsäkra den enskilde en god vård, omsorg och rehabilitering. Arbetet sker i ett team bestående av en geriatriker och två sjuksköterskor. Teamet har tillgång till fyra vårdplatser på sjukhuset och en plats på korttidsavdelning i varje kommun. Patienter kan remitteras till teamet från sjukhuset, vårdcentralerna och kommunernas sjuksköterskor. Aktuella patienter blir inskrivna i teamet i upp till fyra veckor. En helhetsbedömning görs av patientens kontakter inom vård och omsorg innefattande bland annat medicingenomgång, diagnosgenomgång, kompletterande utredningar, bedömning av vårdnivå samt ställningstagande kring kuration - palliation. Hemsjukvårdsläkare: Målgruppen är individer inskrivna i den kommunala hemsjukvården som inte självständigt kan söka sjukvård. Arbetet sker tillsammans med distriktssköterskorna i kommunens hemsjukvård i Lidköping och i samverkan med Närsjukvårdsteamet (se ovan). Läkaren genomför hembesök, både planerade och mer akuta, samt även akuta hembesök i särskilt boende. Vid hembesök görs förutom sedvanlig medicinsk bedömning även läkemedelsgenomgång och medicinsk vårdplan. Hemsjukvårdsläkaren har vårdcentralernas ansvar för hembesök i den mest sjuka gruppen. Strokevårdkedjan: Syftet är att kommunerna, primärvården och länssjukvården ska arbeta fram goda rutiner för behandling, omvårdnad och rehabilitering för patienter med stroke i norra Skaraborg. Patienten ska uppleva en organisation där alla arbetar mot samma mål. Personalen ska få större förståelse för varandra och därmed samarbeta bättre över gränserna. 33

153 153 Optimal äldrevård: Arbetet ska leda till ett förbättrat omhändertagande av äldre patienter med akuta internmedicinska sjukdomar/symtom så att ingen hamnar på sjukhus enbart på grund av osäkerhet eller okunnighet. Syftet är att också nå samsyn kring vad som kan erbjudas inom kommunerna, primärvården respektive sjukhuset och att enas om riktlinjer för att i förväg kunna ta ställning till kommande vårdbehov. FAS UT: På ett systematiskt sätt ska läkemedelsgranskning genomföras för patienter med polyfarmaci. Genom granskningen ska läkemedelsbehandlingen optimeras så att patientens fysiska och psykiska välbefinnande förbättras. Granskningen görs via en utsättningsmottagning dit patienter med polyfarmaci kan remitteras från primärvården, kommunerna och sjukhuset. Rehabilitering i samordnad vårdplanering: Syftar till att stärka de paramedicinska insatserna på sjukhuset inför och vid den samordnade vårdplaneringen. Målet är att förbättra vårdkedjan ur ett rehabiliteringsperspektiv. Långtidsuppföljning genom Riksstroke: Genom samarbete med Riksstroke möjliggörs att registrera data för årliga uppföljningar upp till fem år efter stroke. Geriatrisk-ortopedisk rehabilitering: Inom närsjukvården i östra Skaraborg behöver den geriatriska-ortopediska vårdkedjan utvecklas genom effektivare samarbetsrutiner och kompetensspridning framförallt till kommunerna men även till primärvården. Genom mer strukturerad rehabilitering i hela vårdkedjan är syftet med projektet att förbättra patienternas funktions- och ADL-status. 34

154 154 Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattar regionen och de tio kommunerna i området. Samverkan sker på delregional nivå genom en tjänstemannaledd styrgrupp och ett politiskt samråd men också i respektive kommuns närvårdsområde. Utifrån ett patient- och medborgarfokus ska närvårdssamverkan skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande, en obruten vårdkedja samt ett effektivt nyttjande av de gemensamma resurserna. En rad arbeten bedrivs i Södra Älvsborg riktade till de mest sjuka äldre. Nedan redovisas de mest aktuella. TryggVE (Trygghet, Vårdsamverkan, Effektivitet): Samverkansprojekt mellan kommunerna, primärvården och sjukhusen i Södra Älvsborg för att ge ett tryggt och strukturerat omhändertagande av multisjuka äldre. Syftet är att identifiera riskområden för patienten för att kunna erbjuda riktade åtgärder. När en patient identifieras som multisjuk äldre görs därför en utredning/screening inom områdena trygghet (vad skapar trygghet för patienten?), psykisk hälsa (utredning av depression, ångest, demens, riskbruk av alkohol), läkemedel (läkemedelsgenomgång, läkemedelshantering), nutrition (bedömning av status), rehabilitering (aktivitetsoch funktionsförmåga) samt prevention (risk för trycksår och fallskador). Utredningen ska kunna påbörjas oavsett på vilken vårdnivå patienten befinner sig. Intagningsavdelning för äldre (ITVA 80 +), Alingsås lasarett: Äldre patienter kan komma direkt till denna avdelning utifrån kriterierna över 80 år (över 75 år om övriga kriterier uppfylls), inte vara i behov av specialistsjukvård på Alingsås lasarett och inte komma från särskilt boende. Arbetet bedrivs patientfokuserat och teambaserat. Ökad tillgänglighet eftersträvas, till exempel genom öppen retur. Apotekare på sjukhus: Vid SÄS finns en apotekare för att bistå vid läkemedelsgenomgångar för äldre patienter med många läkemedel. Äldresjuksköterskor: Genom statliga stimulansmedel har ett antal vårdcentraler utvecklat funktionen äldresjuksköterskor. Sjuksköterskan fungerar som patientens kontaktperson och vårdkoordinator. Kontakterna består av hembesök, mottagningsbesök och samverkan med andra vårdgivare. Uppsökande verksamhet: Samarbete mellan ett antal kommuner och regionen för att ge stöd och information till personer som fyllt 80 år. Syftet är att öka tryggheten bland de äldre, informera om vad som kan erbjudas inom vård, omsorg och frivilligorganisationer, stödja de äldre till fortsatt aktivitet och bibehållen hälsa, öka möjligheterna att bo kvar hemma, minska behovet av akutsjukvård samt kartlägga de äldres levnadsförhållanden. Demensvård: I ett par kommuner har man arbetat tillsammans med vårdcentralerna för att förbättra samverkan runt demenssjuka genom förbättrade rutiner. Hösten 2011 sökte Sjuhärads kommunalförbund statsbidrag för att utveckla ett teambaserat arbetssätt enligt de nationella riktlinjerna för demenssjukdom. LÄR UT: Syftar till att öka kunskapen om äldre och läkemedel hos personal i kommunerna och att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor får utbildning av geriatriker, apotekare, distriktsläkare och distriktssköterska med fokus på smärta, oro, sömn och demensproblem. Sjuksköterskorna blir handledare och utbildar i sin tur omvårdnadspersonal. 35

155 155 Strokevård: SÄS och Alingsås lasarett arbetar med Hjärnvägen, det vill säga direktinläggning på vårdavdelning för strokepatienter. Alingsås lasarett har med hjälp av stimulansmedel arbetat systematiskt för att förbättra vården och rehabiliteringen vid strokesjukdom. Gemensamma riktlinjer har tagits fram och rutiner har ändrats. I SÄS-området arbetar sjukhuset, primärvården, Samrehab och kommunerna med att utveckla formera och säkerställa rehabiliteringen i samband med vårdplanering. En mötesplats för strokedrabbade och deras anhöriga har etablerats. 36

156 156 Gemensamt för hela regionen VG Primärvård Vårdåtagandet enligt Krav- och kvalitetsboken innebär att verksamheten ska organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. Vårdenheten ska särskilt beakta att god tillgänglighet och kontinuitet tillförsäkras dessa grupper. Besök i patientens hem ska utföras när den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdenheten eller då åtgärder motiverar besök i hemmet. Detta gäller framförallt prioriterade patientgrupper, till exempel äldre. Läkemedelsavstämning ska genomföras enligt av VGR fastställd modell minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre för att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. Vårdcentralerna ska i samband med utskrivning från sjukhus medverka i samordnad vårdplanering (se nedan). Bland indikatorerna som följs upp inom VG Primärvård finns ett antal kopplade till äldre: Psykofarmaka, sömnmedel respektive antikolinerga läkemedel till äldre, tio eller fler läkemedel bland äldre, läkemedelsavstämning för patienter 75 år och äldre samt influensavaccinering av patienter 65 år och äldre. Samordnad vårdplanering, SVPL KLARA Ska underlätta övergången för personer som behöver fortsatt kontakt med kommun, primärvård, sjukhus efter utskrivning från slutenvård. Centrum för äldretandvård Folktandvården ska utveckla sitt omhändertagande med inriktning på den ökande andelen sköra äldre. Centrum för äldretandvård ska därför ta fram nya vårdprogram för att förhindra försämrad tandhälsa hos äldre, identifiera orsaken till att sköra äldre förlorar sin tandvårdskontakt och utveckla metoder för att förhindra att så sker, vidareutveckla de lokala nätverken i regionen. Uppsökande tandvård Centrum för äldretandvård ska i samverkan med regionens leverantörer av munhälsobedömningar aktivt medverka till att täckningsgraden för den uppsökande verksamheten förbättras. 37

157 38 157

158 158 Bilaga Del av ärende 10 Struktur för Ledning i samverkan mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Bakgrund Under 2009 tecknade regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) en överenskommelse om att gemensamt skapa en plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården (S2009/4028/ST). Regeringens ambition handlar i grunden om att brukare/klienter/patienter ska erbjudas bästa tillgängliga insatser av professionen, inom socialtjänstens samtliga insatsområden, även där regionens verksamheter är berörda. Nationellt vill man se till nyttan och resultaten kring statsbidragssatsningarna. Nytt är också att staten, via socialdepartementet, tecknar årliga överenskommelser med SKL kring utvecklingsinsatserna samt att man vänder sig till landets län och regioner, där det förutsätts länsvis samverkan mellan kommunerna och regionen. I början av 2010 tecknades en treårig överenskommelse med fokus på äldreområdet där det långsiktiga syftet var att understödja ett systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. Varje län/region fick uppdraget att ta fram gemensamma avsiktsförklaringar som i huvudsak inriktades mot äldreområdet, så även i Västra Götaland. För Västra Götalands del innebär detta att det sedan 2010 finns länsgemensamma medel för utvecklingen av en regional stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården, missbruksområdet, äldreområdet samt sedan 2011 för utvecklingen inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2011/986/FST). Fördelningen av länets medel är beslutade i det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (VGR) och är uppdelade med utgångspunkt i de fyra kommunalförbundsområdena samt en länsgemensam del. Huvuddelen av länets utvecklingsmedel omfattar äldreområdet med fokus på de mest sjuka äldre. I regeringens budgetproposition för 2011 aviserades fortsatta satsningar på de mest sjuka äldre bl.a. med syftet att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. Under åren satsar regeringen 3,75 miljarder kronor för att förbättra vården för de mest sjuka. Stimulansmedel kommer att betalas ut till kommuner och landsting i förhållande till ett antal prestations-/resultatbaserade mål/indikatorer. Mot bakgrund av detta 39

159 159 beslutade regeringen den december 2011 om en ny överenskommelse med SKL om en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre (S2011/11027/FST). I denna överenskommelse trycker staten och SKL mycket hårt på behovet av att kommuner och landsting/region tillsammans ska utveckla vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och att det ska finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan runt det gemensamma utvecklingsarbetet. Uppbyggnaden av en gemensam struktur för ledning och styrning i samverkan kan även ses mot bakgrund av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Denna skrivelse har som syfte att klargöra behoven av en gemensam struktur för ledning i samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland (VGK) och VGR samt lämna förslag på hur en ledningsstruktur kan utformas. Samverkan mellankommunalt Västra Götaland består av 49 kommuner som samverkar i de fyra delregionala kommunalförbund (GR, Fyrbodal, Skaraborg samt Sjuhärad) som i sin tur äger Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom) för kommungemensamma frågor avseende hela länet. Subsidiaritetsprincipen (lägsta effektiva nivå) är viktig för kommunalförbunden och VästKom när det gäller de gemensamma frågorna för de 49 kommunerna. Kommunalförbunden har tagit på sig ledartröjan för kommunerna kring uppbyggnaden av regionala stödstrukturer för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och har knutit resurser till uppdraget. Regeringens överenskommelse med SKL kring regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten innehåller i huvudsak förslag på utvecklingsinsatser inom kommunernas ansvarsområden. Dock är ambitionen i Västra Götaland att kommunerna och regionen gemensamt utvecklar samverkan inom vissa områden som bl.a. äldreområdet, missbruk- och beroende samt delar av den sociala barn- och ungdomsvården. Kommunalförbundsdirektörerna tillsammans med VästKoms kansli samordnar och sorterar de länsgemensamma frågorna kring välfärdsområdet i den s.k. Västgruppen. Uppdraget och arbetsordningen för Västgruppen i de länsgemensamma frågorna kring väldfärdens område är under konstituerande och hänger intimt samman med VästKoms framtida uppdrag samt de 49 kommunernas uttryckliga behov av stöd och samordning. Kommunalförbunden har väl upparbetade interna strukturer och nätverk med företrädare för de 49 kommunerna. I och med kommunalförbundens politiska ledning och underliggande styr- och beredningsgrupper, finns en stark och kompetent politik bakom uppdragen. VästKoms styrelse består i sin tur av presidierna från de fyra kommunalförbunden. Samverkan mellan VGR och de 49 kommunerna VGR har 12 hälso- och sjukvårdsnämnder som beställer och ersätter merparten av hälso- och sjukvården inom sitt område. Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott hanterar 40

160 160 strategiska och regionövergripande frågor avseende länets hälso- och sjukvård. Samverkan mellan VGR och kommunerna sker inom er rad olika arenor beroende på fokusområde. En viktig arena är samverkan i de fem närsjukvårdsgrupperingarna LGS, SIMBA, Vårdsamverkan Fyrbodal, Närvårdssamverkan Södra Älvsborg samt Vårdsamverkan Skaraborg. Samverkan sker både tjänstemän emellan samt mellan politiken inom respektive delregion. En rad av de utvecklingsperspektiv som överenskommelserna omfattar hanteras gemensamt via de fem vårdsamverkansgrupperingarna (äldre, missbruk och i viss mån den sociala barn- och ungdomsvården i och med Västbus). Någon motsvarande struktur för samverkan finns inte på den länsövergripande nivån. VGR:s hälso- och sjukvårdsansvar för medborgarna innebär att en dialog behöver föras med kommunerna i länet kring frågor där regionens insatser behöver samordnas med kommunerna för att kunna erbjuda en sammanhållen vård och omsorg, där patienter/brukare inte känner av organisatoriska gränser. En handlingskraftig och beredande arena för politiken med bredd och i samverkan uttrycks allt oftare. Inte minst med bakgrund ur VGR:s angelägenheter runt Framtidens hälso- och sjukvård i VG och tillhörande uppdrag, däribland projektet kring Mest sjuka äldre. Det politiska samrådet mellan VästKoms arbetsutskott och regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsutskottet (SRO) utgör den gemensamma politiska arenan i länet. SRO har inget eget beslutsmandat utan rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i gemensamma frågor. Det tjänstemannaberedande stödet till SRO utgörs av VästKoms kansli samt Regionkansliet. Behovet av en struktur för ledning i samverkan mellan VGK och VGR Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och VGR (SRO) beslutade om avrop av medel från SKL för utvecklingen av stödet till en långsiktig samverkansstruktur i länet. För Västra Götalands del innebär det att kronor står tillbuds och kan användas till att arrangera möten eller mötesplatser, engagera processledare, kartlägga och analysera gemensamma problemområdet samt diskutera vilka områden som bör prioriteras. Utgångspunkten för samverkan står att finna i den samverkan som idag existerar mellan huvudmännen i Västra Götaland och som utgår från Vårdsamverkan Fyrbodal, Vårdsamverkan Skaraborg, Närvårdsamverkan Södra Älvsborg, SIMBA och LGS. En länsövergripande samverkansstruktur mellan VGK och VGR fordras dock för att hålla samman länets utvecklingsarbete samt möta upp staten och SKL:s avsikter. I regeringens satsning och överenskommelse med SKL kring stödstrukturer för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvårdens verksamheter, anges vikten av samverkan och gemensamt kunskapsutvecklingsarbete mellan kommunerna i länet internt samt mellan kommunerna och landstinget/regionen. Behovet av en struktur för ledning i samverkan innehåller därför flera perspektiv såsom ehälsa, äldreområdet, missbruks- och beroendeområdet samt den sociala barn- och ungdomsvården. Målet är att medborgare och brukare/patienter/klienter ges bästa tillgängliga insatser, information och stöd i ett sammanhållet välfärdssystem. I tidigare nämnda överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre (S2011/11027/FST) anges, som ett av grundkraven för att erhålla prestationsbaserade ersättningar till länet, att det ska finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan mellan kommunerna och regionen. Överenskommelsen omfattar en rad målområden och 41

161 161 prestationsersättningar motsvarande omkring 500 miljoner för Västra Götaland vid fullständigt utfall under perioden Mot bakgrund av detta är incitamentet att med eftertryck verka för en väl fungerande ledning i samverkan, både på länsövergripande nivå likväl som delregionalt, avgörande. Förslag på ledningsstruktur för samverkan mellan VGR och de 49 kommunerna Utgångspunkten för en långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan i länet är att bygga på samt utveckla befintliga samverkansstrukturer och formulera tydliga uppdrag/roller. Med hänsyn till de krav på ledning i samverkan som staten och SKL anger kring strukturer för evidensbaserad praktik, utvecklingen av en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre samt utvecklingen inom andra områden där medborgaren möte både kommunernas och regionens företrädare, behöver en kraftfull ansats göras för att nå framgång i Västra Götaland. Nedanstående skiss beskriver hur en struktur för ledning i samverkan skulle kunna utformas. Aktörerna är: - De 49 kommunerna i Västra Götaland (VGK) - VGR; ägare, beställare och utförare - De fyra kommunalförbunden och dess gemensamma forum VästKom - De fem vårdsamverkansarenorna - Det politiska samrådet mellan VästKom och VGR I II III IV V VII VI VIII 42

162 162 I. Politiska samrådet mellan VästKom och VGR (SRO). Finns idag och består av presidierna från VästKoms styrelse och Regionsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsutskottet. Fattar inga tvingande beslut utan rekommenderar huvudmännen, som i sin tur fattar egna beslut. II. Delvis ny sammansättning enligt förslaget. Bör bestå av ledande samordnande tjänstemännen inom respektive huvudmannagruppering. Här ingår, för de 49 kommunerna, de fyra kommunalförbundsdirektörerna tillsammans med VästKoms direktör. För regionens del ingår Regiondirektören, Hälso- och sjukvårdsdirektören samt Beställardirektören. Gruppen utgör Ledning i samverkan VGK/VGR inom välfärdens områden. Uppdragsbeskrivning och roller behöver formuleras utifrån subsidiaritetsprincipen. III. Det beredande stödet för det länsgemensamma uppdragen hålls samman och koordineras för huvudmännen via VästKoms kansli och Regionkansliet. VästKom och Regionkansliet ger stöd, samordnar och koordinerar på länsnivå, dvs. I, II och IV, till stöd för de gemensamma arbetet i länet. IV. Delvis ny sammansättning enligt förslaget. Huvudmannagemensamma och länsövergripande samverkansgrupper med särskilt ansvarsområde, vilka konstitueras och bemannas utifrån behov. Idag finns länsgemensamma grupperingar inom supportområdena läkemedel, hjälpmedel och IT-samverkan (SITIV). Förslaget anger fyra områden utifrån befolkningsgrupper, men kan givetvis kompletteras vid behov. Grupperna bemannas med tjänstemän från huvudmännen med särskild expertis eller ansvar beroende på fokusområde. Rekrytering till grupperna sker med stöd av kommunalförbunden/västkom, regionen och/eller de fem vårdsamverkansgrupperingarna (VIII). Uppdragshandlingar ska finnas för respektive gruppering där syftet tydligt framgår. V. De fyra kommunalförbunden utgör en viktig arena för sina medlemskommuner när det kommer till samverkan och att gemensamt driva utveckling framåt. Kommunalförbunden har, med sin politiska ledning, sina socialstrateger samt FoU-verksamheter, verktyg för att resolut driva kommunernas gemensamma frågor. Kommunalförbundet GR har i nuläget inte medlemskommunernas uppdrag att företräda de gemensamma frågorna kring hälso- och sjukvårdens område. Övriga kommunalförbund är representerade i den gemensamma vårdsamverkan mellan huvudmännen delregionalt (VIII). Den politiska ledningen i kommunalförbunden utgör även ledningen för VästKom. VI. De 49 kommunerna i Västra Götaland. Kommunerna deltar politiskt i kommunalförbundens ledning och i beredningar/styrelser samt i den politiska samverkan inom vårdsamverkan mellan huvudmännen delregionalt. Kommunerna deltar med tjänstemän i en mängd nätverk och arbetsgrupper inom ramen för respektive kommunalförbund. Samtliga kommuner finns representerade i någon av de fem vårdsamverkansgrupperingarna (VIII). VII. Västra Götalandsregionen är huvudman för hälso- och sjukvården i regionen och regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott svarar för de övergripande hälso- och sjukvårdspolitiska frågorna. Såväl på den politiska sidan som tjänstemannasidan sker vårdsamverkan i första hand inom ramen för kommunalförbunden och de fem vårdsamverkansgrupperingarna. Ansvariga för beställning av vården är de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Primärvårdsuppdraget utförs av cirka 200 vårdcentraler (offentliga och privata) medan merparten av specialistsjukvården sker vid regionens 18 sjukhus. Härutöver finns bl. a områden som habilitering och tandvård.. 43

163 163 VIII. De fem vårdsamverkansgrupperingarna där samverkan sker delregionalt mellan huvudmännen i frågor kring äldre, psykiatri och missbruk. Utmärkta arenor för samverkan och dialog kring utvecklingen av en hållbar och god vård och omsorg, byggd på de lokala förutsättningarna. Samtliga huvudmän, beställare och utförare, deltar och de väl inarbetade samverkansformerna utgör en god grund för ledning i samverkan delregionalt. Rekrytering till samverkansgrupperna (IV) kan med fördel ske ur vårdsamverkansgrupperingarna. Förankring av förslaget Organisationskonstruktionen är sammansatt och kräver ytterligare analys inom respektive huvudmannaorganisation, för att praktiskt och reellt kunna tillämpas. Vi vill dock understyrka vikten av att i Västra Götaland nå framgång kring tillskapandet av en hållbar struktur för ledning i samverkan utifrån regeringens och SKL:s intentioner. Inte minst mot bakgrund av att våra medborgare ska ges bästa tänkbara service och insatser och att det ska ske kostnadseffektivt för samtliga parter. Inom VGR sker förankringen av detta förslag inom Regionkansliet. VästKom ansvarar för att förslaget förankras inom de fyra kommunalförbunden och dess medlemskommuner. Ställningstaganden Det politiska samrådet mellan VästKom och VGR föreslås fatta beslut om att: - förestående förslag kan antas såsom en konkret viljeyttring från det politiska samrådsorganet mellan VästKom och VGR - förslaget förankras i den 49 kommunerna via de fyra kommunalförbunden samt inom VGR för ikraftträdande från 1 juli För VästKom För Västra Götalandsregionen Dan Gustafsson Direktör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör 44

164 164 Bilaga 4 Deltagare i arbetet med handlingsplanen Styrgrupp Ann-Christine Baar, projektledare Jan Carlström Mats Elm Ralph Harlid/Susanne Tedsjö Hans Holmberg Mats Johansson, ordförande Sten Landahl Pär Levander Rose-Marie Nyborg Katarina Orrbeck, projektsekreterare Ida-Lena Svensson Arbetsutskott Ann-Christine Baar Mats Elm Katarina Orrbeck Eva Osvald-Gustafsson Jesper Poucette Birgitta Swenson Per Örninge Arbetsgrupper Johan Aremyr, NU-sjukvården Lena Arvidsson, primärvården Berit Axelsson, primärvården Charlotte Bliesener, Sjuhärads kommunalförbund Monika Bondesson, Kungälvs kommun Marie Elm, Borås stad Christina Eskilsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset Lars Gahnberg, tandvården Eva-Marie Gustafsson, Skaraborgs sjukhus Christina Hellqvist, primärvården Gunnar Henning, hälso- och sjukvårdsavdelningen Monica Holmgren, Mölndals stad Anna Holst, primärvården Camilla Högström, NU-sjukvården Helena Johansson, hälso- och sjukvårdsavdelningen Irene Johansson, primärvården Shahin Khoshnood, Göteborgs stad Lena Kronvall, hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Malmer, primärvården Lena Mossberg, vårdsamverkan Fyrbodal Sonja Nilsson, Södra Älvsborgs sjukhus Maria Norberg-Sjösvärd, Kungälvs sjukhus Sara Nordenhielm, GR 45

165 165 Ann-Britt Petersson, Uddevalla kommun Eva Sixt, Sahlgrenska universitetssjukhuset Linda Sköld, Tidaholms kommun Carina Stawåsen, Svenljunga kommun Bo Swärd, primärvården Maria Taranger, Sahlgrenska universitetssjukhuset Christina Wikman-Lundbom, Kungälvs sjukhus 46

166 166 Bilaga 5 Ledningskraft - Team Västra Götaland Övergripande Ann-Christine Baar Hans Holmberg Pär Levander SIMBA Berit Axelsson Helena Karlsson Marianne Thorden Lisbeth Tilly Södra Älvsborg Charlotte Bliesener Mats Elm Sonja Nilsson Carina Stavåsen Skaraborg Hans Halén Per-Ola Hedberg Rita Ponerup Helene Sandqvist-Benjaminsson LGS, Storgöteborg Babs Edberg Åsa Lind Arto Niskala Eva Osvald-Gustafsson Eva Sixt Fyrbodal Boel Andersson Maria Bruhn Ulrika Holmqvist Lena Mossberg Mona Lundahl-Davies Anti Stridsman 47

167 167 VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Till Kommunstyrelsen Kommunerna i Västra Götaland Handlingsplan Mest sjuka äldre Under 2012 tog VG-regionen fram en handlingsplan avseende hälso- och sjukvård för åldersgruppen 65 år. Handlingsplanen heter Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland och har fokus på bl.a. gruppen Mest sjuka äldre. Planen skulle, enligt direktiven, tas fram i bred samverkan med regionens olika aktörer samt med den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Vidare skulle arbetet synkroniseras med övriga utredningar med bäring på äldre samt den kommande överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Arbetet med att ta fram planen har skett i bred samverkan mellan representanter från kommun, primärvård och länssjukvård i de fem delregionala vårdssamverkansgrupperna. Representanter för de äldre har deltagit med synpunkter i fokusgrupper, workshops och pensionärsträffar. Arbetet har efterhand förankrats i närvårdssamverkans- och ledningsgrupper och kontinuerligt stämts av i en partssammansatt styrgrupp. Planen, som biläggs, är antagen inom VG-regionen men saknar formell förankring hos de 49 kommunerna, även om planen varit föremål för remissomgång i de fem vårdsamverkansarenorna, där samtliga kommuner finns representerade, direkt eller indirekt. Ett gemensamt antagande av planen är en av förutsättningarna för att länets kommuner och VG-regionen skall få ta del av de statliga stimulansmedel som kan erhållas utifrån regeringens överenskommelse med SKL (Regeringsbeslut: S2012/8765/FST ) VästKoms kansli har vid genomgång av planen inte funnit, att den på något sätt föreslår förändringar av ansvarsgränser mellan huvudmännen, vilket bör underlätta för kommunerna att ansluta sig till handlingsplanen. Rekommendation från VästKoms styrelse VästKoms styrelse beslutade den 18 december 2012 att rekommendera de 49 kommunerna i länet att ansluta sig till förslagen i handlingsplanen. Detta som en grund för samarbetet mellan huvudmännen för att åstadkomma förbättringar för gruppen Mest sjuka äldre samt att därigenom ge kommunerna i länet möjlighet att söka de statliga stimulansmedel som kan erhållas under 2013 i enlighet med det nationella avtalet mellan regeringen och SKL. VästKom dag som ovan Dan Gustafsson VästKom Tfn Pg Org.nr Box 5154 Fax Bg Göteborg

168 168

169 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 169 Sida 13 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter Heikki Klaavuniemi (sd) inkom med motion om att ge kommunstyrelsen uppdraget att undersöka möjligheterna med att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter. Krav om lokalproducerade livsmedel får inte anges enligt LOU. Däremot är pågående upphandling av livsmedel utformad så att mindre producenter, ofta relativt nära uppköparen, har stora möjligheter att lämna anbud. Av antagna anbud kan kommunen vid livsmedelsinköp välja att rikta in sig mot lokalproducerade livsmedel, när det är möjligt och prismässigt rimligt. Lokalproducerat är inget enkelt eller väldefinierat begrepp. Är det inom Munkedals kommun, Norra Bohuslän, Västra Götaland eller Sverige som odlingen ska ske. Om kommunfullmäktige fattar beslut om större andel inköp av lokalproducerad mat, så behöver det klargöras vad som menas med lokalproducerat. Beredning Kostchefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

170 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Motion om att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter Heikki Klaavuniemi (SD) föreslår i en motion att kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheterna med att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter. Krav om lokalproducerade livsmedel får inte anges enligt LOU. Däremot är pågående upphandling av livsmedel utformad så att mindre producenter, ofta relativt nära uppköparen, har stora möjligheter att lämna anbud. Av antagna anbud kan kommunen vid livsmedelsinköp välja att rikta in sig mot lokalproducerade livsmedel, när det är möjligt och prismässigt rimligt. Lokalproducerat är inget enkelt eller väldefinierat begrepp. Är det inom Munkedals kommun, Norra Bohuslän, Västra Götaland eller Sverige som odlingen ska ske. Om kommunfullmäktige fattar beslut om större andel inköp av lokalproducerad mat, så behöver det klargöras vad som menas med lokalproducerat. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Det går inte i nuläget att göra någon beräkning av ekonomiska kosekvenser. Det blir givetvis dyrare om det lokalproducerade alternativet har ett högre pris och tvärtom om de har ett lägre. 2. Miljö Kortare transporter gynnar miljön medan flera små transporter missgynnar miljön. För att få positiva miljöeffekter krävs god planering och logistik. 3. Folkhälsa Inga Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen Eva-Karin Janson Kostchef Samhällsbyggnadssektorn Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Samhällsbyggnadssektorn MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

171 171 Motion om att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter. Dingle 18/10-12 Sverigedemokraterna anser att Sverige bör öka sin självförsörjningsgrad när det gäller livsmedelsproduktion. Sverigedemokraterna ser också ett starkt strategiskt och miljöpolitiskt värde i att landet har en hög självförsörjningsgrad vad avser livsmedelsproduktion. Vi eftersträvar därför en stark och konkurrenskraftig jordbrukssektor. Om Munkedals kommunfullmäktige bifaller ett sådant beslut, kan det uppvisa flera goda sidor. Det är uppenbart att ett sådant beslut hade varit bra för miljön. - Lokalproducerad mat har kortare resvägar, är maten dessutom ekologiskt odlad så bidrar det också till positiva effekter för miljön. Arbetstillfällen kan skapas vid ett sådant beslut, likaså kan eventuellt ett eller flera lantbruk räddas. Det finns dessutom en pedagogisk vinst med närodlat. - Skolklasser inom Munkedals kommun kan göra studiebesök och låta elever ta del av och att lära sig hur man odlar grödor och vårdar djur. Sverigedemokraterna i Munkedal föreslår att: Ge kommunstyrelsen uppdraget att undersöka möjligheterna med att servera lokalproducerad mat i kommunens verksamheter. Heikki Klaavuniemi SD

172 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 172 Sida 14 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Svar på medborgarförslag från Therese Lundqvist om upphandling av burägg. Therese Lundqvist inkom med medborgarförlag om att kommunen inte ska upphandla burägg. Vid upphandling av livsmedel används Miljöstyrningsrådets anvisningar. Baskrav innebär tillgång till rede pinne och sandbad för burhöns. Förutom ägg som uppfyller baskraven är även ekologiska krav-ägg upphandlade. Ekologiskt avancerat krav innebär: - Vid äggproduktion skall varje omgång höns få del av minst en säsong med utevistelse och utevistelsen får inte förkortas genom tidig utslaktning av annat än hälsoskäl, - Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta skall utgöras av ströbädd. Priser enligt senaste prislista från Konventionella ägg: Eko. Krav-ägg: kr/kg kr/kg Under 2011 köptes ca kg ägg. Med nuvarande priser skulle livsmedelskostnaderna öka med ca kr/år vid inköp av icke burägg. Det finns för närvarande inte det budgetutrymmet. Beredning Kostchefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar: Alt. 1 att avslå medborgarförslaget. eller Alt. 2 att bifalla medborgarförslaget och samtidigt avsätta pengar till Kostenheten för dessa inköp. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

173 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar på medborgarförslag rörande upphandling av burägg. Therese Lundqvist inkom med medborgarförlag om att kommunen inte ska upphandla burägg. Vid upphandling av livsmedel används Miljöstyrningsrådets anvisningar. Baskrav innebär tillgång till rede pinne och sandbad för burhöns. Förutom ägg som uppfyller baskraven är även s.k. Ekologiska Krav-ägg upphandlade. Ekologiskt avancerat krav innebär: Vid äggproduktion skall varje omgång höns få del av minst en säsong med utevistelse och utevistelsen får inte förkortas genom tidig utslaktning av annat än hälsoskäl, Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta skall utgöras av ströbädd. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Priser enligt senaste prislista från Konventionella ägg: Eko. Krav-ägg: kr/kg kr/kg Under 2011 köptes ca kg ägg. Med nuvarande priser skulle livsmedelskostnaderna öka med ca kr/år vid inköp av icke burägg. Det finns f.n. inte det budgetutrymmet. 2. Miljö Se miljöstyrningsrådets anvisningar 3. Folkhälsa Inga. Förslag till beslut Fullmäktige beslutar: Alt.1 att avslå medborgarförslaget. Alt.2 att bifalla medborgarförslaget och samtidigt avsätta pengar till Kostenheten för dessa inköp. Eva-Karin Janson Kostchef Kostenheten Samhällsbyggnadssektorn MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

174 174

175 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 175 Sida 15 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Åtgärdsplan för hantering av ekonomiskt underskott för år 2013 Delårsbokslutet för april visade ett prognostiserat underskott på -9,2 mnkr, varav nämnderna -2,8 mnkr. Detta innebär att kommunen inte klarar balanskravet. Kommunfullmäktige uppmanade kommunstyrelsen att omgående återkomma med en åtgärdsplan. I skrivelsen föreslås två alternativa åtgärdsplaner. Alternativ A innebär att kommunen utgår ifrån att återbetalningen från AFAförsäkring inkommer under år 2013 och kan täcka det prognosticerade underskottet. Alternativ B innebär att återbetalning från AFA-försäkring inte inkommer år 2013 och att kommunen istället får ianspråkta resultatutjämningsreserv med 5,3 mnkr. I de båda förslagen ingår även att verksamheterna vidtar restriktivet. Beredning Kommunchefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att: Alt. 1 godkänna redovisad åtgärdsplan enligt alternativ A där ersättningen från AFA-försäkring förväntas täcka prognosticerat underskott, samt att verksamheterna vidtar restriktivitet eller Alt. 2 godkänna redovisad åtgärdsplan enligt alternativ B där ersättningen från AFA-försäkring ej kommer att betalas ut under år 2013 och där det prognosticerade underskottet hanteras genom ianspråktagande av resultatutjämningsreserv, samt restriktivitet i verksamheterna Justerandes sign Utdragsbestyrkande

176 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Åtgärdsplan för hantering av ekonomiskt underskott Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Delårsbokslutet för april visade ett prognostiserat underskott på -9,2 mnkr, varav nämnderna -2,8 mnkr. Detta innebär att kommunen inte klarar balanskravet. Kommunfullmäktige uppmanade kommunstyrelsen att omgående återkomma med en åtgärdsplan. I skrivelsen föreslås två alternativa åtgärdsplaner. Alternativ A innebär att kommunen utgår ifrån att återbetalningen från AFAförsäkring inkommer under år 2013 och kan täcka det prognosticerade underskottet. Alternativ B innebär att återbetalning från AFA-försäkring inte inkommer år 2013 och att kommunen istället får ianspråkta resultatutjämningsreserv med 5,3 mnkr. I de båda förslagen ingår även att verksamheterna vidtar restriktivet. 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inga nya åtgärder för verksamheterna sedan delårsbokslutet, därav ingen ny facklig samverkan. Förslag till beslut *Kommunfullmäktige beslutar att: alt. a. alt. b. godkänna redovisad åtgärdsplan enligt alternativ A där ersättningen från AFA-försäkring förväntas täcka prognosticerat underskott, samt att verksamheterna vidtar restriktivitet godkänna redovisad åtgärdsplan enligt alternativ B där ersättningen från AFA-försäkring ej kommer att betalas ut under år 2013 och där det prognosticerade underskottet hanteras genom ianspråktagande av resultatutjämningsreserv, samt restriktivitet i verksamheterna Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

177 Åtgärdsplan för hantering av ekonomiskt underskott för år 2013

178 Sida 2 av Styrprinciper Enligt ekonomistyrningsprinciperna ska nämnden i anslutning till ekonomisk uppföljning lämna en skriftlig analys och kommentar till över-/underskottets uppkomst. Om resultatet innebär ett underskott ska nämnden senast inom två månader lämna kommunstyrelsen ett åtgärdsprogram där nämnden redovisar hur underskottet skall täckas och vilka konsekvenser det får. 2. Prognosticerat underskott Delårsbokslutet för april visade ett prognostiserat underskott på -9,2 mnkr, varav nämnderna -2,8 mnkr enligt bilden nedan. Detta innebär att kommunen inte klarar balanskravet. Kommunfullmäktige uppmanade kommunstyrelsen att omgående återkomma till kommunfullmäktige med en åtgärdsplan. Finansiell verksamhet Den huvudsakliga orsaken till underskottet beror på avvikelsen i skatteprognosen. Försämringen grundar sig på att det budgeterade befolkningsantalet på visar på en avvikelse om cirka -80 personer. Det innebär att skatteintäkterna minskar med -6,4 mnkr. 15 augusti presenteras en ny skatteunderlagsprognos. Det är i dagsläget svårt att bedöma denna utveckling. Då det budgeterade resultatet för 2013 är 0,5 mnkr, så finns inga marginaler för förändringar i skatteprognosen eller verksamheterna MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

179 Sida 3 av Nämnder Kommunstyrelsens underskott är i huvudsak inom sektorn för Stöd. Den negativa prognosen på -2,9 mnkr beror främst på nya placeringar inom psykiatri- och familjehemsplaceringar, samt utökad bemanning på LSS-boenden på grund av individuella behov. Sektorn för vård och omsorg aviserar ett underskott om -1,4 mnkr. Orsaken till underskottet är till största del relaterat till hemtjänsten, där antalet beviljade timmar överstiger budgeterade. Förbättrad prognos jämfört med april Förändringar i prognosen för maj samt övriga kända förändringar visar på en förbättrad prognos med 0,7 mnkr, bland annat till följd av ej nyttjad budgetpost för ökat barnantal inom förskolan. 3. Förslag till åtgärder Nedan presenteras två alternativa förslag till hanteringen av kommunens prognosticerade underskott, dessa benämns som alternativ A respektive B. I alternativ A förutsätts att kommunen får återbetalning från AFA-försäkring under år I alternativ B förutsätts att kommunen inte får återbetalning från AFAförsäkring under år 2013 och att kommunen istället utnyttjar Resultatutjämningsreserven. Alternativ A mnkr Prognosticerat underskott delårsbokslut april -9,2 Förändrad prognos jämfört med april 0,7 Summa prognosticerat underskott -8,5 före budgeterat resultat Åtgärder Externa engångsintäkter. 8,4 - (Afa) återbetalning av premier från (Beslut om återbetalning till kommuner och landsting sker i oktober på AFAförsäkringens styrelsemöte) Restriktivitet vid: (gäller alla verksamheter) - Tillsättning av tjänster - Vikarieanvändning - Inköp - Kostnader för kurs och konferens Försäljning av mark (engångsintäkt) Försäljning mark Foss 2:68 resultatpåverkan 0,9 0,5 Summa åtgärder 9,8 Resultat före budgeterat resultat 1,3 Budgeterat resultat 0,5 Resultat efter budgeterat resultat 1,8 AFA återbetalning Kommunen har fått avisering om återbetalning av AFA-premier för åren Något formellt beslut har inte tagits, utan detta kommer att behandlas på AFAförsäkringens styrelsemöte i oktober Om en sådan utbetalning sker innebär det att kommunen undviker att nyttja resultatutjämningsreserven MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

180 Sida 4 av Alternativ B mnkr Prognosticerat underskott delårsbokslut april -9,2 Förändrad prognos jämfört med april 0,7 Summa prognosticerat underskott -8,5 före budgeterat resultat Åtgärder Restriktivitet vid; (gäller alla verksamheter) 0,9 - Tillsättning av tjänster - Vikarieanvändning - Inköp - Kostnader för kurs och konferens Försäljning av mark (engångsintäkt) Försäljning mark Foss 2:68 0,5 Summa åtgärder 1,4 Resultat före budgeterat resultat -7,1 Budgeterat resultat 0,5 Resultat efter budgeterat resultat -6,6 Balanskravsutredning till Alternativ B mnkr Prognosticerat resultat (inkl. budgeterat resultat 0,5 mnkr) -6,6 Förklaringsposter till social investeringsfond 1,3 Resultatutjämningsreserv 5,3 Balanskravsresultat 0,0 Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR) Om den externa engångsintäkten från AFA-försäkring inte blir beslutad och utbetald till Kommuner och Landsting, har kommunen ett underskott på -6,6 mnkr. Detta innebär att RUR måste utnyttjas, samt eventuellt sparbeting för nämnderna. Lagstiftningen ska ge kommuner möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Vid införandet av de nya reglerna så har Munkedals kommun reserverat medel till RUR av de överskott som avser år Den ingående balansen i RUR är 7,5 mnkr. Reserverade medel kan disponeras redan under 2013 om man uppfyller de villkor i riktlinjerna om hur medlen får användas MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

181 Sida 5 av Två kriterier ska vara uppfyllda för att disponera ur RUR: 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga. Det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktvärde. För 2013 och 2014 uppfyller vi kraven Snitt 10 3,8 3,9 3,9 3,9 år Årlig 3,5 3,3 4,1 4,7 Differens 0,3 0,6 0,2 0,8 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). 4. Påverkan på budget 2014 Negativa prognoser i delårsbokslutet för augusti ska kompletteras med: om de är av engångskaraktär eller om de kommer att påverka budget Om de redan ingår i budget 2014 behövs ingen ytterligare åtgärd. Om en obalans uppstår där hänsyn inte tagits i budget 2014, ska dessa beskrivas och förslag till åtgärder samt konsekvenser redovisas när detaljbudgeten för 2014 godkänns av kommunstyrelsen i december månad. Det prognosticerade underskottet år 2013 för den finansiella verksamheten är justerad till budget MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

182 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 182 Sida 16 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Remissvar - Jämställdhetsstrategi Västra Götaland Jämställt Västra Götaland har tagits fram av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet är ett led i Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en länsövergripande jämställdhetsstrategi som rapporteras till regeringen i februari Dokumentet har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, kommunalförbund, statliga myndigheter, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburen sektor. Strategins tre temaområden har sin utgångspunkt i riksdagens jämställdhetspolitiska mål: - Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet. - Makt och hälsa. - Makt och mäns våld mot kvinnor. Varje temaområde innehåller en lägesanalys och aktuell statistik. Därefter specificeras regionala mål kopplade till de nationella målen, insatser, centrala aktörer och metoder för uppföljning. Förvaltningens förslag på remissvar: Strategin tar ett stort grepp kring ett mycket viktigt arbete. Den innehåller tydliga temaområden med väl specificerade regionala mål. Strategin pekar också ut centrala aktörer inom varje insatsområde, vilket är mycket viktigt för att insatserna ska ha möjlighet att kunna få genomslag. Likaså har man definierat metoder för uppföljning för att säkerställa att det finns en tydlig planering genom hela arbetet. Munkedals kommun ser mycket positivt på strategin Jämställt Västra Götaland och instämmer i de utmaningar vi har framför oss. Nu väntar ett aktivt arbete för att genomföra åtgärderna i strategin och Munkedals kommun ser fram emot fortsatta gemensamma insatser. Beredning Folkhälsosamordnarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna remissyttrandet som svar till Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

183 183

184 184

185 185 Jämställt Västra Götaland REMISSVERSION

186 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Förord 2

187 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet med jämställdhet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att skapa konkret förändring krävs aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål och riktningar för arbetet. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet reproducera rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men avgörande för att skapa ett samhälle som värnar de mänskliga rättigheterna för alla invånare. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar allt fler män ansvar för sina barn och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar och styrelser. Det innebär att barn har bättre tillgång till sina föräldrar och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Samverkan för jämställdhet i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland har tagits fram av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet är ett led i Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en länsövergripande jämställdhetsstrategi som rapporteras till regeringen i februari Jämställt Västra Götaland handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografiskt område. Offentliga verksamheter så som kommuner och statliga myndigheter är centrala för strategins genomförande. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för att samordna, stödja och följa upp arbetet under programperioden samt för utvärdering och revidering Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3

188 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar särskilt kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet och andra rättighetsfrågor. På tjänstemannanivå finns tre kunskapscentrum som arbetar med jämställdhetsfrågor: kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer och Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy poängterar jämställdhetens betydelse för att uppnå god hälsa och hållbar utveckling. Genom Personalvision 2021 har regionfullmäktige beslutat att regionen som arbetsgivare ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, kommunalförbund, statliga myndigheter, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburen sektor. Våren och hösten 2012 genomfördes processträffar och fokusgrupper för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av länsstyrelsen 1. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet består av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har en referensgrupp tillsatts bestående av representanter från folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Vid framtagandet av Jämställt Västra Götaland har andra regionala styrdokument beaktats, så som: Handlingsplan för arbetet år med den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götalandsregionens vision Det goda livet 1 (2012): Regionala jämställdhetsnätverket (35 myndigheter och organisationer), Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering (38 kommuner), Kommunnätverket våld i nära relationer (40 kommuner), Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer (14 myndigheter och organisationer). 4

189 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Innehåll Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av exempelvis ålder, etnicitet, sexuell orientering och funktionsnedsättning. Fördomar och maktstrukturer hänger ofta ihop och förstärker varandra. Därför innehåller denna strategi i vissa fall fler aspekter än kön. Tre teman Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande temaområden. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen, med en särskild inriktning mot hälsa utifrån Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Eftersom makt är en central del i all jämställdhetspolitik genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde har ett antal regionala delmål. Delmålen har brutits ner i förslag på insatser, som för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har tilldelats en eller flera aktörer. Målet är att skapa ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete i hela Västra Götaland. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, utbildning, politiskt inflytande och positioner inom näringslivet. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp fysisk och psykisk hälsa, förutsättningar för sjukskrivning och rehabilitering samt tillgången till idrotts- och föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet tar upp olika former av våld med fokus på våld i nära relationer och hur utsattheten för våld påverkar förutsättningarna för jämställdhet i Västra Götaland. 5

190 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas Antalet kvinnor som är företagare i länet ska öka i länet Lägesanalys I framväxten av den moderna arbetsmarknaden exkluderades kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. De senaste decennierna har strukturerna långsamt luckrats upp, men trots förändringar hänger dessa normer och strukturer till viss mån kvar även i dag. Jämställdhetspolitiska landvinningar har lett till en minskande könssegregation på arbetsmarknaden. Detta har varit positivt för många, men även mötts av motstånd eftersom det inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser mellan könen. Trots att det i dag inte finns så många formella hinder för jämställdhet kan det antas att kvardröjande stereotyper om vad kvinnor och män är lämpade för spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden. Normer förändras inte automatiskt genom generationsväxling: Bland unga kvinnor är det 6-7 procent som anser att män är bättre chefer än kvinnor. Bland unga män är det 21 procent som anser detta 2. Således krävs insatser för att skapa strukturell förändring. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk. I dag är majoriteten av högskolestuderande kvinnor. Ett flertal studier visar att kvinnor har ett kunskapsförsprång och att män riskerar att halka efter om inga förändringar sker. 3 Men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen är det fortfarande fler män som anställs som forskare och professorer. Fram till 1960-talet fanns det särskilda kvinnolöner inskrivna i kollektivavtal; kvinnors löner var 30 procent lägre än mäns för samma jobb. I dag finns inga avtalsmässigt reglerade kvinnolöner. Trots detta tjänar män i Västra Götaland i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor. 2 Ungdomsstyrelsen, unga maskulinitet och våld 3 Rapport Högskoleverket 2008:20 R, Kvinnor och män i högskolan 6

191 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inkomstklyftorna har bidragit till att kvinnor tagit ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, men i takt med att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män minskar kan det förväntas att det blir allt mindre självklart hur det obetalda arbetet ska fördelas i heterosexuella relationer. Idag möts flera olika generationer på arbetsmarknaden. De äldsta har fostrats av föräldrar som föddes i början av 1900-talet, medan de yngsta är födda på 1990-talet. För kvinnor i yngre generationer är det inte lika självklart som för tidigare generationer att gå ner i arbetstid eller acceptera enklare arbetsuppgifter om de skaffar barn. Attityderna skiljer sig dock åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer (16-25 år) tycker 6-7 procent att kvinnor bör ta ett större ansvar än män för barn och hemarbete. Bland killar i samma ålder tycker procent att kvinnor bör ta det största ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbete 4. Även om det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden så påverkas yrkesval fortfarande i hög grad av normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Sysselsättningsgraden är ojämnt fördelad, kvinnor och män värderas olika lönemässigt och chefspositionerna innehas fortfarande till hög grad av män. De senaste decennierna har kvinnor successivt breddat sina yrkesval och tagit plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män har inte ännu kommit in i kvinnodominerade yrkesområden på motsvarande sätt, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning. När fler kvinnor kommer in på en tidigare mansdominerad arbetsplats anses yrkets status generellt sjunka. För män på kvinnodominerade arbetsplatser är förhållandet annorlunda. För att beskriva kvinnors förutsättningar att göra karriär på mansdominerade arbetsplatser brukar metaforen glastak ibland användas. För män som gör karriär i kvinnodominerade yrken kan istället begreppet glashiss användas för att symbolisera möjligheten att passera kvinnor som varit verksamma längre i yrket 5. Knappt 15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands, vilket dock inte avspeglas på arbetsmarknaden i önskvärd utsträckning. Sverige är ett av de länder i Europas som har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför EU. För utlandsfödda män blir det lättare att få jobb ju längre man är bosatt i landet. För utlandsfödda kvinnor finns inget sådant samband, vilket påverkar möjligheten till ekonomisk självständighet. 6 I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt större utsträckning än för kvinnor 7. Denna form av strukturella diskriminering kan motverkas genom upprättande av formella rutiner i organisationer för att erbjuda kvinnor tillsvidareanställning på heltid. 4 Ungdomsstyrelsen, Unga, maskulinitet och våld 5 SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden 6 Vid arbetslivets gränser. Sysselsättning, matchning och barriärer Parl. socialförsäkringsutredningen, Håkansson, Kristina; Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Forskningsrapport 2001:1 IFAU 7

192 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror Programval till gymnasieskolan skiljer sig mellan unga kvinnor och män. Det vanligaste valet för kvinnor är hantverk (t.ex. florist, frisör och textil design) eller barn- och fritid. Det vanligaste för män är el, bygg eller energi. Dubbelt så många män som kvinnor har en heltidsanställning tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning procent av kvinnorna och 37 procent av männen i Västra Götaland fortsätter till högre utbildning efter gymnasiet. 9 Bland professorerna på Chalmers 10 är 93 procent män och på Göteborgs universitet 11 är 73 procent av professorerna män. De största yrkesgrupperna bland män i Västra Götaland är ingenjörer och tekniker. De vanligaste yrkena bland kvinnor är vård- och omsorgsyrken. 93 procent av alla anställda inom barnomsorgen är kvinnor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är kr. Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är kr. 12 Medelinkomsten för män i Västra Götaland är kr medan medelinkomsten för kvinnor är kr. Det innebär en skillnad på i genomsnitt kr per månad. 27 procent av förvärvsarbetande män är höginkomsttagare jämfört 11 procent av kvinnorna. 13 Bland offentliganställda chefer i länet är 65 procent kvinnor, men på de högsta chefspositionerna är 60 procent män. Kvinnor är chefer på lägre positioner och är i majoritet på drift- och verksamhetsnivå. Inom näringslivet är män i majoritet och innehar 75 procent av chefspositionerna. 14 I 23 av länets 49 kommuner är könsfördelningen jämställd på kommunalpolitiska förtroendeuppdrag (mellan 40 och 60 procent). I 21 kommuner utgör män en majoritet med över 60 procent och i fyra av dessa kommuner innehar män 82 procent av uppdragen. På regionnivå har det skett en förändring de senaste åren och fördelningen mellan kvinnor och män är numera jämn. 8 SCB - Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 9 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 10 Högskoleverket & SCB (UF 23 SM 1201) (2012), s Kontrollerad Årsredovisning Göteborgs universitet 2012, tabell 28, s pdf. Kontrollerad SCB - Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 13 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 14 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 8

193 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND procent av kvinnorna mellan år arbetar heltid jämfört med 90 procent av männen i samma åldersgrupp. Den öppna arbetslösheten är jämnt fördelad mellan kvinnor och män, men kvinnor utgör 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. I Västra Götaland har kvinnor 30 procent lägre pensioner än män. 15 I genomsnitt tar män i Västra Götaland ut 24 procent av föräldraförsäkringen. I länet finns dock variationer: Mäns uttag varierar mellan 14 och 28 procent i olika kommuner. 16 Antalet kvinnor i Västra Götaland som är egenföretagare i eget aktiebolag är Antalet män är Kvinnor som är egenföretagare i andra former än aktiebolag uppgår till personer medan männen är personer. 17 Män utgör 72 procent av andelen egenföretagare och 67 procent av andelen nyföretagare i länet. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering går till kvinnor Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 17 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 18 Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt, s. 5 f. 9

194 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland. INSATSER Verka för att centrala aktörer samverkar i frågor som rör jämställdhet genom att utveckla befintliga kommunala och regionala nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Sprida statistik om jämställdhet i Västra Götaland (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Följa upp hur offentlig verksamhet arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser i samband med politiska beslut på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Mäta spridning och användning av statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götaland respektive Västra Götalandsregionens interaktiva statistikdatabas. Enkät till berörda aktörer för att följa upp hur många som arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser. Sammanställning av antal aktörer som tagit del av kunskapsunderlag och/eller erbjudits metodstöd för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser. 10

195 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella jämställdhetspolitiska mål En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan. Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag. INSATSER Erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, familjecentraler). Verka för ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). Verka för en långsiktig planering av mötestider, underlag i god tid och tydliga formella strukturer för att underlätta för småbarnsföräldrar att delta i politiken (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). I den mån det är genomförbart förlägga mötestider mellan kl. 9 och 15 för att skapa bättre förutsättningar för att kombinera föräldra- och yrkesroll (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, politiska nämnder och styrelser). Utarbeta en informationsfolder om föräldraskap och mötesplanering utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Erbjuda kompetenshöjande åtgärder till offentligt anställda för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa föreställningar kring kön (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). 11

196 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Statistik från utbildningsanordnarna över hur många föräldrar som har utbildats samt intervjuer med deltagande föräldrar om vilken användning de har haft av kunskapen Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2013 samt 2017 utifrån statistik från Försäkringskassan. Anordna fokusgrupper med föräldrar för att testa informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Mäta genom enkät hur stor andel av berörda aktörer som använder informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Sammanställning av antal offentliganställda som tagit del av kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa normer kring kön. Uppföljning av deltagares användning för insatsen. 12

197 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. INSATSER Verka för att grundskoleelever ges förutsättningar att göra icke-könsstereotypa praktikval (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildning för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare om hur stereotypa föreställningar om kön påverkar elevers möjlighet till förutsättningslösa yrkes- och utbildningsval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Genomföra satsningar för att fler män ska söka sig till vård- och omsorgssektorn genom riktade utbildningar (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Verka för att arbetsplatser bättre speglar befolkningen i fråga om kön och etnicitet genom: - Utbildning för rekryteringsansvariga om jämställd rekrytering (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). - Ökat användande av mångfaldscertifierade verktyg i rekryteringsprocessen. (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). - Ökad tillämpning av ett anonymiserat rekryteringsförfarande (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Ta fram statistik över vilka praktikplatser som har erbjudits elever i kommunerna och analysera statistiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Ge extern aktör i uppdrag att sammanställa statistik över hur många rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare har utbildats samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Sammanställa statistik över fördelningen mellan kvinnor och män anställda i vård- och omsorgssektorn 2013 respektive Sammanställa och analysera statistik över hur många män som har gått en riktad utbildning för att få fler män att söka sig till vård- och omsorgssektorn samt genomföra intervjuer med deltagare om huruvida utbildningen har inspirerat till vidare studier inom vård och omsorg. Sammanställa statistik över hur många rekryteringsansvariga som utbildats i jämställd rekrytering samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Enkätundersökning för att kartlägga hur många aktörer som använder sig av mångfaldscertifierade verktyg samt anonymiserat rekryteringsförfarande. 13

198 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Nationellt mål för jämställd regional tillväxt Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Andelen kvinnor som är företagare i länet ska öka. INSATSER Utveckla arbetet i det regionala rådet för samordning av insatser för att främja jämställd regional tillväxt som sammankallas av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Använda det regionala rådet för jämställd regional tillväxt för att synliggöra goda exempel från kommuner, företag och organisationer som arbetar med jämställdhet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompetensutveckling av aktörer vid rådgivning och stöd till företagare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket) Sprida information om möjligheten för organisationer med verksamhetsbidrag att ansöka om jämställdhetsbonus från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat för att inhämta expertkunskaper om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka tillgängligheten till företagsstöd genom att anpassa öppettider efter målgruppernas behov samt tillhandahålla webbaserade tjänster (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). 14

199 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Årligen sammanställa och analysera statistik över antalet företagare i länet som identifierar sig som kvinnor respektive män. Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetensutveckling om genus, jämställdhet och kvinnors företagande samt genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs som användbar. Enkätundersökning eller intervjustudie med berörda aktörer för att undersöka hur många som nåtts av informationen om möjligheten att söka jämställdhetsbonus, hur mycket medel organisationerna har sökt samt vilka åtgärder organisationerna har vidtagit. Enkätundersökning och/eller kartläggning via telefon/internet för att undersöka hur stor andel av aktörerna som har anpassade öppettider samt webbaserade tjänster. 15

200 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och hälsa Regionala mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män Lägesanalys Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Redan 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som fastställer att alla konventionsstater ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 19. Den faktiska möjligheten till god hälsa beror dock i dag i hög grad på kön. Du förväntas vara antingen kvinna eller man och bemöts och behandlas i enlighet med normerna för det kön du tillskrivits. Alla människor kan exempelvis drabbas av bröstcancer, men denna cancerform uppmärksammas sällan bland män eftersom bröstcancer är kvinnligt könskodat. Personer som inte kan eller vill leva upp till normerna för det kön de förväntas vara riskerar också i högre grad att utsättas för våld och trakasserier. Föreställningar om kön får konsekvenser. Både när det gäller självskattad ohälsa och statistiska underlag (exempelvis sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel eller medellivslängd) finns stora skillnader mellan kvinnor och män. En central orsak till detta är kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbetsliv och olika tillgång till makt och inflytande 20. En undersökning av hälsan i Västra Götaland 2011 visar att män i högre grad än kvinnor rapporterar ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, lågt socialt deltagande samt högre användning av diabetes- och blodfettssänkande medicin. Kvinnor rapporterar oftare psykiska besvär, mer kontakt med vården och högre användning av bland annat antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, sömnmedel och värkmedicin 21. Kvinnors ohälsa hänger ofta samman med brist på makt, inflytande och resurser. I Västra Götaland rapporterade dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under Var tionde kvinna uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 23. Bland flickor är depression, ängslan och oro vanliga symtom på psykisk ohälsa, vilket kan vara uttryck för en upplevelse av maktlöshet. Nära 30 procent av unga kvinnor mellan år i Västra Götaland rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. 24 Psykiatrisk sjukhusvård ges till betydligt fler unga kvinnor än män år Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1 20 Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets Folkhälsoakademi Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 22 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 23 Arbetsorsakade besvär Arbetsmiljöverket Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 25 Folkhälsorapport Socialstyrelsen

201 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Bland pojkar är problem- och riskbeteenden vanligare uttryck för psykisk ohälsa. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att unga män underrapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. I ett samhälle där män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depression att osynliggöras, med en riskfylld livsstil till följd. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 26. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i riket är tre gånger så högt för män 27. I riket dör 2,3 gånger så många män som kvinnor i åldern år av självmord 28. Mäns depressioner ligger ofta dolda i olika typer av riskfyllt beteende, som missbruk 29 och de diagnoskriterier som finns för depression kan sägas genomsyras av de symtom som kvinnor oftare uppvisar, vilket kan leda till att män underdiagnosticeras i mötet med hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting har beskrivit de fördomar som finns kring kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen 30 och visat att läkare i högre utsträckning ger kvinnor psykiatriska diagnoser även om det finns somatiska grunder, och att rehabiliteringen anpassas därefter. Män får oftare fysiska sjukdomsdiagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan alltså leda till felbedömningar och felbehandlingar med effekter för hälsa och välbefinnande. För att skapa bättre förutsättningar för hälsa är en aktiv fritid en central del. Fritid är fri tid som kan spenderas utan några som helst förpliktelser. Med aktiv fritid menas här en fysiskt aktiv fritid som ger hälsofrämjande effekter 31. Då kvinnor generellt utför mycket mer obetalt hem- och omsorgsarbete och har därmed mindre fri tid 32. Av mäns och kvinnors skilda motionsaktiviteter kan urskiljas att kvinnor väljer flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, familjeliv och traditionell arbetsdelning, så som löpning, promenader eller gym. Män och pojkar ägnar sig i större utsträckning än kvinnor åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar med männen om samhälleliga resurser 33. Det ges mer lokalt föreningsstöd till pojkar 34. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad och pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickor. Det handlar både om vilken typ av aktiviteter som ges stöd och hur träningstider och träningsanläggningar fördelas. Den mansdominerade idrottsrörelsen har även traditionellt varit en plats där manlighet har inneburit att tydligt distansera sig från kvinnlighet och homosexualitet 35, vilket innebär att arbetet för jämställdhet i föreningslivet även behöver ha ett hbtq-perspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv skapar möjlighet till en god hälsa för fler. 26 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 27 Dödsorsaker Socialstyrelsen Bremberg S. Varför mår flickor sämre, när pojkar tar livet av sig? Psykisk Hälsa 2012, nr Hilte M. Om depression och manlighet. Psykisk Hälsa 2012, nr Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Sveriges kommuner och landsting Om fysisk aktivitet. Centrum för folkhälsa, Stockholms Läns Landsting. 32 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. SCB Idrott kön och genus en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet Idrotten i siffror. Riksidrottsförbundet Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. 17

202 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror 2011 dog 169 män och 43 kvinnor i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland 36. Omkring 30 procent av unga kvinnor och 15 procent av unga män uppvisar ångestsymtom. Minst 1 procent av flickor mellan år någon gång har skurit sig själva. Tre gånger så många kvinnor som män mellan vårdas på sjukhus för självmordsförsök. Tre gånger så många män som kvinnor tar sitt liv. I Sverige totalt tog 10,4 kvinnor och 26 män per sitt liv under Bland personer över 80 år är snedfördelningen ännu större: 8 kvinnor och 42,6 män per Två tredjedelar av personer som drabbas av hot och våld på sin arbetsplats är kvinnor. De allra flesta som drabbas arbetar inom skola, vård och omsorg. Kvinnor i Västra Götaland tar ut 38 sjukdagar per år, män tar ut 26 sjukdagar per år. 36 Socialstyrelsen Dödsorsaker

203 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män. INSATSER Förbättrad regional infrastruktur för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhetsoch hälsofrågor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommunalförbund, FoU, relaterade samverkansorgan). Verka för att hälso- sjukvården har ett normkritiskt perspektiv på kön i anamnesen genom återkommande utbildningsinsatser (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Uppmuntra till förändrade livsstilsbeteenden genom att rikta normkritiska frågor till män vid besök på vårdcentraler (Central aktör: Västra Götalandsregionen) Motverka riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar särskilt bland män, exempelvis genom kompetenshöjande insatser till berörda aktörer (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, universitet och högskolor, FoU). Motverka fördomar kring kön i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom fortsatta insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställning av hur många aktörer som deltar i någon form av plattform/nätverk som behandlar jämställdhets- och hälsofrågor. Sammanställning av antalet deltagare i utbildningsinsatser om normkritik inom vården samt utbildningsinsatser om riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar. Ge extern aktör i uppdrag att följa upp huruvida deltagarna har använt ovanstående kunskap i sitt dagliga arbete. Inventera befintliga riktlinjer för vilka frågor som ställs i anamnesen i Västra Götalandsregionen och analysera dessa ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställning av statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar för kvinnor respektive män 2013 och

204 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män. INSATSER Utveckla befintliga nätverk som en plattform för att lyfta ungdomar som målgrupp i det suicidpreventiva arbetet för att främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Inventera befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Motverka självskadebeteende bland unga kvinnor exempelvis genom att sprida kunskap, erfarenheter och verktyg från Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende, den så kallad kunskapsnoden självskadebeteende (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen i samverkan med Region Skåne och SLL). Verka för att unga män i högre grad upplever sig välkomna till Ungdomsmottagningar genom att erbjuda utbildningsinsatser om andrologi (Central aktör: Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats i fråga om ungdomar i suicidpreventivt arbete. Analysera sammanställningen av befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt. Sammanställa antalet aktörer som tagit del av kunskap, erfarenheter och verktyg från kunskapsnoden självskadebeteende. Sammanställa andelen anställda på ungdomsmottagningar som innehar andrologisk kompetens 2014 i jämförelse med

205 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män. INSATSER Verka för likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter bland kvinnor och män, till exempel genom att: - Inventera fördelningen av medel (Inbjudna aktörer: kommuner). - Inventera fördelningen av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). - Genomföra könskonsekvensanalyser (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildningsinsatser för idrotts- och föreningsrörelsen för att motverka stereotypa normer kring kön och homo-, bi-, och transpersoner (Centrala aktörer: idéburen sektor, kommuner, idrottsrörelsen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa antalet kommuner som genomfört könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter samt analysera hur fördelningen ser ut på aggregerad nivå. Uppdra extern aktör att analysera fördelningen av resurser till idrotts- och föreningslivet ur ett jämställdhetsperspektiv avseende resurser, tider, tränare, representation i media etc. Sammanställa antalet personer inom idrotts- och föreningsrörelsen som erbjudits utbildningsinsatser om normkritiska perspektiv på kön och hbtq-frågor. 21

206 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och mäns våld mot kvinnor Regionala mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i länet Särskilt utsatta grupper ska tillhandahållas målgruppsanpassade stödinsatser och information Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. År 1993 antog FN deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, men redan 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Dessa konventioner utgör tillsammans grunden för att motverka mäns våld mot kvinnor. Regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 37. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare anses vara ett resultat av, och bidra till, en ojämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att lösa konflikter, där våld är tätt sammankopplat med konstruktionen av kön. Detta avspeglas i våldsstatistiken. Kopplingen mellan jämställdhet och våld syns särskilt tydligt bland unga år, där unga mäns benägenhet att utöva våld hänger samman med synen på kön. En studie från Ungdomsstyrelsen visar att killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med killar som inte instämmer i dessa påståenden 38. Resultaten visar på vikten av att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. 37 Regeringens proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning Ungdomsstyrelsen (2012) Unga, maskulinitet och våld. 22

207 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar flera olika delar, där våld i nära relationer är en del. Det våld som utövas i nära relationer kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftat till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende, och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 39. Våld i nära relationer kan anta många olika former: Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Alla människor kan utsättas för våld, men våldets uttryck och konsekvenser ser olika ut beroende på faktorer som kön, könsuttryck, sexuell orientering, ålder, etnicitet, religiösa uttryck eller funktionsnedsättning. Stereotypa föreställningar kan leda till att vissa individer misstros i mötet med hjälpinstanser och att deras våldsutsatthet därmed tenderar att underskattas. Dock vet vi att grupper med svagt skydd i samhället ofta är mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, äldre, barn/ungdomar, hbtq-personer, personer i prostitution, unga vuxna med erfarenhet av sex mot ersättning, personer med erfarenheter av rasism inklusive papperslösa och flyktingar samt personer i missbruk och beroende. Att vara utsatt för strukturell diskriminering innebär en utsatt livssituation som kan utnyttjas av våldsutövaren. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan innebära ökad risk att utsättas för våld. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen hos professionella om hur levnadsvillkoren ser ut för särskilt utsatta grupper och hur detta påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. 39 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. 23