Reserapport från studieresa till Grekland 23-28/9 2014

Transkript

1 Reserapport från studieresa till Grekland 23-28/ Resenärer: Anna Holm, Ann-Kristin Steen, Christina Strömberg, Erik Hamrén, Eva Dimtropoulou, Margaretha Lindblom, Ove Gerth, Peter Olsson 1

2 Lärarförbundets sektion vid utbildningsförvaltningen och vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg fick stipendium från Lärarförbundet och TCO för att göra en facklig studieresa till Aten. Syftet var att få veta hur man arbetar fackligt i ett land som befinner sig i ekonomisk kris. Krisen har framför allt drabbat anställda inom den offentliga sektorn, där skolan är en stor del. Innan resan har vi förberett oss genom att läsa litteratur och nätartiklar om Grekland i stort och speciellt om hur krisen uppstått och drabbat skolan i Grekland. Här kommer exempel på detta: cation_needs_provision_within_mainstream_education ecial_education_needs_provision_in_early_childhood_and_school_education Global Managerial Education Reforms and Teachers.pdf Litteratur: Kajsa Ekis Ekman Skulden, eurokrisen sedd från Aten. 23 september Vi anländer till Aten kl och konstaterar att det är varmt. Ca 2 timmar senare har vi checkat in på vårt hotell. På en av hotellet rekommenderad taverna njuter vi för första gången av den grekiska maten och atmosfären. Ägaren hamnar genast i samspråk med vår styrelsemedlem med grekiskt ursprung. Under vår kvällsvandring i staden konstaterar vi att hela staden är full med graffitti. Vi förstår snabbt att detta är ett konkret uttryck för den frustration som råder i samhället. 2

3 24 september Besök på utbildningsdepartementet tillsammans med två representanter från OLME Ministern: Andreas Loverdos Rådgivare: Nikiforos Dimitris, lägre åldrar Rådgivare: Chrisitakis, högskola/universitet OLME representant: Pavlos Charamis och Panos Doulas Utbildning i krisens spår Möte med politiker på Utbidningsministeriet Politikerna anstränger sig för att hålla utbilningen igång trots det svåra ekonomiska läget. Under de senaste fyra åren har lärare blivit arbetslösa. En stor del av detta är pensionsavgångar och andra avgångserbjudanden. Många yrkeslärare har blivit uppsagda eftersom man beslutat om att helt lägga ner vissa utbildningar. Kravet från IMF på den statliga sektorn är att om 10 slutar så får enbart en anställas inom den offentliga sektorn. Företrädarna för departementet menar att man har ett stort behov av att anställa lärare inför nästa år. Ca 5000 lärare behövs för att säkra utbildningsverksamheten. Förmodligen kommer finansdepartementet inte att godkänna detta. Lösningen blir då att visstidsanställa ett mindre antal lärare. Departementet har ett mål att ha en helhetssyn på elever och skola. Skolan ska ha både en social och kunskapsmässig bas. Man vill även satsa på att estetik kommer in som ett självklart ämne i skolan. Man vill ha ett likvärdigt skolsystem över hela landet. 3

4 Det finns privata skolor, 7 %, dessa finansieras helt av avgifter från föräldrarna. Det kommer inga pengar från staten. Det kan handla om elitskolor inom olika områden. Privatskolorna följer samma kursplaner som de allmänna skolorna och de kontrolleras även av staten. Departementet är tydligt med att deras ambition inte är att fler privata skolor ska startas. Vi strävar efter allmänna skolor. Före krisen hoppade ca 6,5 % av eleverna av skolan efter grundskolan. Vilken den siffran är idag vet man inte eftersom det inte finns någon data kring detta. Ungdomsarbetslösheten (18-25 år) är ca 60 %. Bland befolkningen i stort är arbetslösheten 27 %. Man ser stora förändringar hos eleverna. Fler elever söker idag hjälp utanför skolan. Denna hjälp måste föräldrarna betala för varför detta ytterligare belastar privatekonomin. Ett stort problem inom utbildningssektorn är kompetensflykten. Idag är det personer som är välutbildade som flyr landet. Kompetensutvecklingen av lärarkåren är obefintlig. Ministern är bekymrad över fframför allt IT och estetisk kompetens. Efter den ekonomiska krisen har man en förhoppning om att många av dem som sökt sig från landet ska återvända. Vi ställde frågan om vilka visioner man har för skolan för de närmaste 5 åren. Alla representanter för departementet och OLME skrattar hejdlöst. De förklarar sedan att 5 år är en alldeles för lång tid. Vi ser bara 5 månader framåt. På vår fråga om vad departementet önskar sig av EU utöver ekonomiskt stöd blev svaret. Vi vill att EU går ut och dementerar ryktet om att grekerna själv orsakat krisen genom att vara lata. Utbildningsministeriet 4

5 25 September Skolbesök 1 Second junior high school of Kesariani Rektor Bako Maria Vi besöker en skola för åringar. Vi fikade och minglade med lärarna i deras kombinerade arbetsrum, konferensrum och lunchrum. Diskussionen blev uppsluppen. Alla lärarna var intresserade av att diskutera skolan och förutsättningar för utbildning. En matematiklärare uttrycker oro över elever som misslyckas med sina studier och behöver stöd i ett tidigare skede. Här finns inga möjligheter för lärarna att få den hjälpen. En annan lärare uttryckte missnöje med att aldrig få någon arbetsro i arbetsrummet. Eftersom rummet användes till olika behov så blir det lätt krockar. Därefter fick vi går runt att träffa elever i olika klassrum. Någon riktig dialog uppstod aldrig pga blygsel och att lärarna dominerade samtalet. Antalet elever i olika lektionssalar skiftade, max var 22 elever i bildsalen. Standarden i klassrummen var varierande. Det saknades ventilation i fysik- och kemisalen och samtidigt fanns det en smartboard i en annan sal. Representanter för OLME följer oss under skolbesöken. Egentligen skulle vi besökt två andra skolor men dessa skolor har nu ockuperats av elever. Det har även förekommit skottlossning från polisen enligt eleverna. Vi diskuterar situationen med våra fackliga vänner från OLME. Det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas. Någon menar att polisen ska ta i med hårdhandskarna, en annan menar att eleverna bara vill provocera och på så vis få några dagar ledigt och ytterligare en menar att det handlar om politik. 5

6 Skolbesök 2 1st General Senior High School of Virona Rektor Gasparinotou Dionysia Vi möter rektorn på hennes rum. Rektorn beskriver att skolan består av 400 elever och 40 lärare. Hon menar att skolan inte har tillräckligt med pengar. Tex gick kopieringsmaskinen sönder i september men man kommer inte att ha råd att laga den förrän i slutet av december, då nya pengar kommer. Om det inte vore för lärarnas engagemang så skulle skolan inte fungera. Trots krisen så gör eleverna goda resultat. Skolan är ett studieförberedande gymnasium. Nyligen har man fått en ny läroplan/kursplan där kraven förändrats vilket inneburit att fler elever misslyckats i examen. För att hjälpa dessa elever gör många av lärarna flera extra timmar för att stödja dessa elever, utan ersättning. Biblioteket på skolan hålls öppet av lärarna. Bibliotekarien är avskedad. Man prövar mentorskap. Lärarna är mentorer för 4 elever. Att vara mentor innebär att stödja och motivera eleverna till fortsatta studier. Det finns en stor oro för framtiden både bland lärare och elever. Skolorna blir större, eleverna blir fler i klasserna, oron i klassrummet ökar och detta för att spara pengar. 6

7 Skolan ligger i ett medelklassområde och de flesta eleverna har grekisk bakgrund. Eleverna har inte möjlighet att välja skola utan går i den skola som finns i området. Efter denna information träffar vi kollegiet i biblioteket för en pratstund. Det blir en het utfrågning från de grekiska lärarna kring hur svensk skola fungerar, vilka förutsättningar vi har för vårt arbete t.ex. IT. Det blir tydligt vilka skillnader som finns mellan våra professioner. De blir förvånade när vi beskriver vår arbetstid och närvaro i skolan för samverkan mellan kollegor. Vårt lönesystem, att rektor sätter lön, tror de överhuvudtaget inte på. Skolbesök 3 1 Technical Gymnasium i Ymittos. Detta är en gymnasieskola för yrkesutbildning. Man hade datautbildning, elektrikerutbildning och fordonsutbildning. Tidigare hade man även utbildningar inom vårdsektorn, turism och elektronik men dessa utbildningar har lagts ned av politikerna. Detta har missgynnat flickors yrkesutbildning. Det innebär att dessa elever måste vända sig till den privata sektorn och betala själva för att få denna utbildning. Vi fick gå en rundvandring i fordonsprogrammets lokaler. Vi blev bestörta. Det påminde om fordonsutbildning i Sverige för 30 år sedan. Man utbildar i gamla förgasarmotorer som inte tillverkas idag. Man har inget samarbete med branschen. Det blev tydligt att det inte satsas några pengar på att modernisera yrkesutbildningen. 7

8 26 September Besök hos fackföreningen OLME Fackföreningen medlemmar fördelade på 87 lokalavdelningar i Grekland och 5 i Tyskland. Grekland är i en svår situation och det påverkar hela utbildningssystemet. När Grekland hamnade i den akuta finansiella krisen och ansökte om lån från EU och IMF så utfärdades ett s.k. memorandum. Det innebar att EU och IMF villkorade de lån som Grekland fick. Bland annat innebar detta att den offentliga sektorn skulle minskas. 1. Skolan får lite medel. Så var det även före krisen men nu är det värre. Under 2 % av budgeten går till skolan. Det har skett 35 % neddragningar inom skolan. Lärartätheten i dag är ca 27 % lägre än före krisen. Lönerna har gått ner med 45 %. Detta har speciellt drabbat de yngre lärarna. 640 Euro/månad är ingångslönen för en ny lärare. Tidigare var ingångslönen 1400 Euro/månad. Pensionen har också sänkts och pensionsåldern är idag 65 år. Skolor har stängts under denna period. Politikerna stänger skolorna. De höjer antalet barn i klasserna för att spara pengar. Tex extra lektioner för fattiga elever, de med svaga resultat har tagits bort. De har stängt biblioteken. 2. Kontrakten för lärare Många lärare är idag visstidsanställda. Ett av villkoren från IMF och EU var att minska antalet anställda inom offentlig sektor, det har i praktiken inneburit att när 10 personer sagts upp så får man anställa 1 person. Detta gäller över hela sektorn. Under de senaste året har politikerna gjort listor över vilka som ska avskedas nästa gång och vilka skolor som ska stängas nästa gång. 8

9 Detta är OLME helt emot. De arbetar med att påtryckningar, demonstrationer aktioner av olika slag för att påverka opinionen och politikerna. 3. Förändringar av läroplaner/kursplaner Politikerna har stiftat en ny lag som innebär att fler prov ska genomföras inom gymnasieskolan. De som inte klarar detta ska gå vidare som lärlingar. OLME vill att alla barn ska gå i skolan tills de fyllt 18 år. Senaste året har det genomförts många demonstrationer, OLME gör mycket för att stödja arbete mot neddragningarna. Demonstrationer, aktivister, festivaler, ockupationer av offentliga byggnader. I många av aktioner har OLME och deras medarangörer mötts av våld från staten. Ett stort antal utbildningar har staten lagt ner t.ex frisör- och vårdutbildningar. Detta har framför allt drabbat kvinnliga lärare och kvinnliga studenter. De som vill utbilda sig i dessa yrken får gå till privata utbildningsanordnare och betala utbildningen ur egen ficka. OLME arbetar för att dessa utbildningar ska tillbaka till den offentliga skolan. Fram till dess jobbar OLME för att lärarna inte ska bli avskedade. 85 av dessa lärare har inte blivit betalade sedan mars. Avskedandet av offentligt anställda stoppades med hjälp av en lag som bestrider avskedanden. Trots detta står Grekland inför att de första som kommer att bli avskedade inom offentlig verksamhet blir lärare. Detta är ett nederlag för OLME eftersom lärare är den största yrkesgruppen inom den offentliga sektorn. Det politikerna vill är, enligt OLME, att förstöra den struktur som har funnits inom denna sektor. 9

10 4. Vilka strategier har ni? Att arbeta ihop med fler fackliga organisationer och andra rörelser för att driva opinionen mot de stora neddragningarna inom offentliga sektorn. Informera allmänheten i öppna brev, få tillgång till TV för att föra fram argument om krisens verkningar. OLME försöker ta varje tillfälle för att driva frågan vidare. OLME hade en utbildningsstrejk förra året. De ville att den skulle pågå under lång tid men det tog 8 dagar innan de såg sig tvungna att återgå i arbete pga. ekonomiska krisens effekt på medlemmarnas privatekonomi. Pengarna tog slut. När OLME annonserade att de skulle strejka så mobiliserade staten och de som strejkade kunde hamna i fängelse. Imorgon 27 september ska OLME ha en stormöte med representanter från alla lokalavdelningar och besluta hur de ska kunna gå vidare. OLME kommer inte att strejka men de kan avstå från att delta i olika verksamheter t.ex. utvärderingar. Politikerna har meddelat att det spelar ingen roll vilka resultat lärarna gör, vilka poäng lärarna får i utvärderingarna för de kommer inte att få någon löneökning före Gyllene grynings del i det politiska livet har påverkat skolan. Våldet från dessa har drabbat både immigranter och greker. När Gyllenen gryning mördade en grek förra året så ledde det till stora reaktioner. Många har hamnat i fängelse men politikerna idag vill ändra lagarna så att dessa kriminella kan slippa fängelse. OLME anordnade en festival för att mobilisera folk mot rasism i skolorna. En kriminell organisation i Grekland bestraffas hårt. Nu vill man ändra lagen och tydliggöra att med kriminell organisation menas en organisation som sysslar med ekonomisk brottslighet. Gyllene grynings motiv är inte ekonomisk enligt politikerna utan bara politisk. Den privata sektorn har en annan facklig organisation än den offentliga. 10

11 Lärarförbundet och OLME byter gåvor Egna reflektioner Syftet med resan var att få en inblick i hur man arbetar fackligt i ett land i ekonomisk kris. Vår uppfattning är att vi genom OLME företrädare fått en känslomässig och konkret inblick i hur arbetet påverkas av den ekonomiska krisen. Frustrationen hos OLME medlemmar är tydlig, önskan att få berätta om sin situation för andra är stor. Lärarna och fackliga företrädare är också tydliga med att de lever under oket av de rykten som spreds när den ekonomiska krisen var akut greker är lata och har sig själva att skylla. Vi fick även klart för oss att OLME som facklig organisation är organiserad på ett helt annat sätt än Lärarförbundet. Man är kopplad till politiska partier, vilket medför att inom OLME finns det företrädare som bär partiernas åsikter. Vid vårt besök i deras kontor så visades vi runt i olika lokaler där respektive partiföreträdare satt. OLME har ingen förhandlingsrätt gentemot staten utan deras verksamet bygger på lobbyarbete. Vi uppfattar detta som en svaghet i organisationen eftersom OLME inte kan föra talan och åstadkomma kollektivavtal på arbetsmarknaden. OLMEs företrädare reagerade på att vi som fackförbund var partipolitiskt obundna. 11

12 Slutord Vår resa möjliggjordes tack vara möjligheten att söka stipendium via Lärarförbundet och TCO. Alla vi som deltog i resan är tacksamma för att vi fått möjlighet att åka till Grekland/Aten och studera vad som händer i spåren av en djup ekonomisk kris. Det är sorgligt att konstatera att det inte kommer att bli bättre för den grekiska lärarkåren utan snarare kommer det att bli värre. Vi konstaterar att det behövs modiga politiker som vågar inse att utan utbildning så kommer landet inte att ha någon framtid. De som är unga idag kommer att tappa tilltron till den Grekiska staten. Detta märks idag i och med att de som har möjlighet söker sig till andra europeiska länder för att arbeta och/eller studera. Att knyta fackliga relationer är utvecklande och vi hoppas att fler tar chansen att söka stipendium. Tack från Lärarförbundets sektion vid Utbildningsförvaltningen och Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg. Peter Olsson Anna Holm Eva Dimitropoulou Ove Gerth Ann-Kristin Steen Erik Hamrén Christina Strömberg Margaretha Lindblom 12