Familjepolitiska. rapporter

Transkript

1 Familjepolitiska 2013 rapporter [Häftet innehåller familjepolitiska rapporter från Finland, Island, Norge och Sverige. Rapporterna har sammanställts inom ramen för Nordiskt familjepolitiskt forum, Nofam, ett nätverk som skapats på initiativ av Nordens Välfärdscenter.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporter i landsordning... 2 Finland... 2 Island... 7 Norge Sverige Rapporter i tematisk ordning Aktuella initiativ/reformer när det gäller familjepolitik och barns uppväxtvillkor Förändrad lagstiftning som påverkar barnfamiljer Förändringar när det gäller ekonomiska transfereringar (till exempel barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning) Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv (till exempel rätt till ledighet med barn vid barns födsel, flyktingfamiljers rättigheter, adoptivföräldrar) Aktuella jämställdhetsfrågor Exempel på något nordiskt samarbete som ditt land är involverat i Särskilda satsningar för familjer som riskerar marginalisering i samhället. 34

3 FINLAND FAMILJEPOLITISK RAPPORT 2013 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN: Johanna Lammi-Taskula Institutet för hälsa och välfärd, THL 1. Aktuella initiativ/reformer när det gäller familjepolitik och barns uppväxtvillkor Regeringens strukturreformer Regeringen enades i slutet av augusti 2013 om en rad strukturreformer som syftar till att få den offentliga ekonomin i balans. Konkreta beslut ska fattas senare under hösten. 2 Hemvårdsstödet måste delas av föräldrarna Om endera föräldern inte använder sin del, så mister familjen den delen av hemvårdsstödet helt och hållet. Meningen är att dels tvinga mammorna ut i arbetslivet tidigare än nu och dels att försöka öka jämställdheten och få papporna att stanna hemma med barnen mera än nu. Dagvården ska inte längre vara något som alla har rätt till alltid. Den subjektiva rätten till dagvård luckras upp och man kan förnekas dagvårdsplats om den ena föräldern är hemma på föräldra- eller vårdledighet eller får hemvårdsstöd. Läroplikten förlängs med ett år för att försöka förhindra utslagning bland de unga och förskolan blir obligatorisk. Just nu är förskolan frivillig och ett par tre procent av barnen går inte i förskola. Förlängd läroplikt efter grundskolan kan förutom gymnasium eller yrkesskola betyda tiondeklass, läroavtal eller ungdomsverkstäder. Studiestödet reformeras för att förkorta studietiderna. Den tid då studiestödet betalas ut förkortas, men i stället höjs beloppet. Moderskapsunderstödet Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att moderskapsunderstödet höjs från nuvarande 140 euro till 180 euro. Moderskapsunderstödet höjdes senast genom en förordning som trädde i kraft den 1 mars En stor del av familjerna tar ut moderskapsunderstödet i form av en moderskapsförpackning som innehåller babykläder och andra nödvändiga tillbehör såsom sängkläder, flergångsblöjor, gastyg samt andra produkter för vården av babyn. Understödet kan också tas ut i form av en skattefri penningsumma. För att få moderskapsunderstöd krävs att man har varit gravid i minst 154 dagar och genomgått

4 en hälsoundersökning hos en läkare eller vid mödrarådgivningen före utgången av fjärde graviditetsmånaden. Barnskydd I sin slutrapport föreslår en arbetsgrupp sammanlagt 54 åtgärder för att utveckla barnskyddet. Barnskyddsarbetet bör förbättras på alla nivåer och den förebyggande servicen skall stärkas på rådgivningarna, i dagvården, i skolorna och inom ungdomsväsendet för att minska behovet av barnskydd. Man kan exempelvis genom att anställa en familjearbetare på rådgivningen öka stödet till familjerna i ett tidigt skede. Unga i arbetslivet Samhällsgarantin för unga sattes i kraft i sin helhet vid ingången av Alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år skall erbjudas ett jobb eller en praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Samhällsgarantin för unga förutsätter av samhället ett omfattande samarbete mellan olika aktörer. En bredbasig arbetsgrupp söker lösningar på hur alla unga ska få den kunskap som behövs i arbetslivet, hur stödbehovet ska kunna identifieras och hur arbetskraftsservicen ska fås att möta de utmaningar som samhällsgarantin innebär. 3 Arbetsgruppen har till uppgift att hitta utvägar för att ungdomar som har avlagt en examen ska få ett arbete som motsvarar deras kompetens och hur arbetsgivarna ska fatta intresse för att hjälpa ungdomarna att komma in i arbetslivet samt vilka åtgärder som behövs för att främja företagande bland unga. Arbetsgruppen utarbetar också förslag till utveckling av arbetslivet så att arbetet får ökad betydelse för de unga. 2. Förändrad lagstiftning som påverkar barnfamiljer Elev- och studerandevård Lagen om elev- och studerandevård ska träda i kraft den 1 augusti Bestämmelserna om elev- och studerandevård är för närvarande utspridda i lagstiftningen och det föreslås att de sammanförs i den nya lagen. Lagen ska gälla för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, andra stadiets gymnasieutbildning samt i lagen om yrkesutbildning avsedd utbildning. I lagen skall särskild uppmärksamhet fästas vid generellt inriktad elevhälsa, men verksamheten inom elevhälsan ska också ha en individuell inriktning. Syftet med lagen är också att flytta tyngdpunkten från dagens problemcentrering så att den i högre grad ligger på förebyggande arbete. Elever och studerande ska kunna få stödinsatser med låg tröskel från elevhälsan. Genom att tillförsäkra eleverna och de studerande ett tidigt stöd i skolan kan man undvika kraftigare insatser och därigenom uppnå betydande kostnadsbesparingar.

5 3. Förändringar när det gäller ekonomiska transfereringar (till exempel barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning) Barnbidrag I enlighet med regeringsprogrammet förblir indexförhöjningarna för barnbidragen ogjorda under åren Studiestöd Studiepenningen binds vid index fr.o.m. den 1 augusti Dessutom höjs statsborgen för studielån med 100 euro till 400 euro per månad. Det nuvarande systemet med avdrag för studielån ersätts med en studielånskompensation som sporrar studerandena till att avlägga sin examen effektivare. Avsikten är att den utbildning som förbereder invandrare för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildning ska tas in i studiestödet. Flexibel vårdpenning För att främja kombinationen av arbete och familjeliv tas år 2014 i bruk en flexibel vårdpenning i syfte att sporra till även kortvarigt deltidsarbete. Den partiella vårdpenning som betalas till föräldrar till barn under 3 år ska ersättas med en ny flexibel vårdpenning. 4 Alla vårdnadshavare av barn som är under tre år, vars genomsnittliga arbetstid per vecka är högst 30 timmar per vecka eller 80 procent av arbetstiden för heltidsarbete (t.ex. fyra dagar per vecka eller sex timmar per dag) är berättigade till förmånen. Då skulle beloppet av den flexibla vårdpenningen vara 160 euro per månad. Om den genomsnittliga veckoarbetstiden är högst 22,5 timmar eller 60 % av arbetstiden för ordinarie heltid inom branschen (t.ex. tre dagar per vecka eller 4,5 timmar per dag), skulle den flexibla vårdpenningen vara 240 euro per månad. 4. Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv (till exempel rätt till ledighet med barn vid barns födsel, flyktingfamiljers rättigheter, adoptivföräldrar) Deltidsarbete och dagvård För att förbättra sammanjämkandet av arbets- och familjeliv tar man år 2014 i bruk en flexibel vårdpenning som även skulle uppmuntra till kortvarigt deltidsarbete (se ovan). Enligt förslaget av en arbetsgrupp ska också dagvårdsavgifterna i fortsättningen bestämmas mer exakt enligt antalet vårdtimmar. 5. Aktuella jämställdhetsfrågor Regeringens jämställdhetsprogram Regeringens jämställdhetsprogram samlar regeringens centrala åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen och avskaffa diskriminering baserad på kön. Programmet är ett redskap för koordinering av jämställdhetspolitiken inom statsrådet, och det innehåller åtgärder för samtliga ministerier.

6 I jämställdhetsprogrammet ingår som en egen del integrering av könsperspektivet, som gäller samtliga ministerier. Utöver integreringen innehåller jämställdhetsprogrammet mål och åtgärder inom jämställdhetslagstiftning, arbetslivet samt förenande av arbete och familj, beslutsfattande och främjande av kvinnors karriärutveckling, utbildning och forskning, främjande av demokrati och integrationspolitik, ekonomisk politik, främjande av mäns och kvinnors delaktighet och hälsa samt bekämpning av våld i nära relationer och inom familjen, våld mot kvinnor och sexuellt våld. Därutöver stöder programmet organisering och utveckling av jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsplanen Arbetsgruppen som har förberett justeringen av lagen om jämställdhet föreslår att en skild bestämmelse om lönekartläggning ska läggas till lagstiftningen. I den föreskrivs syftet med lönekartläggningen, som görs som en del av jämställdhetsplanen, förpliktelse att utreda orsakerna till tydliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt förpliktelse att rätta till de löneskillnader det inte finns någon acceptabel orsak till. På så sätt skulle innehållet i lagen bli mer bindande än i nuläget. 5 Jämställdhetsplanen måste göras upp i samarbete med företrädare för de anställda och enligt förslaget måste de ha tillräckliga möjligheter att påverka utarbetandet av planen. Dessutom skulle arbetsgivaren bli skyldig att informera de anställda om arbetsplatsens jämställdhetsplan och lönekartläggning. I fortsättningen måste man på arbetsplatserna utarbeta en jämställdhetsplan åtminstone vartannat år, medan det för närvarande är en årlig skyldighet. Om man på arbetsplatsen ändå fortsätter att göra upp en jämställdhetsplan varje år kan man även i fortsättningen lokalt komma överens om att göra en lönekartläggning minst vart tredje år. Jämställdhet i lärande Jämställdhet i lärande är ett studiepaket kring könsperspektiv i lärande inom skola och småbarnsfostran. Studiepaketet är utformat för personal inom småbarnsfostran och skolan, men kan också användas av studerande, föräldrar och andra intresserade. Studiepaketet består av material och intervjuer med lärare, dagispersonal, studerande, elever, rektorer och föreståndare, forskare, konsulter, tjänstemän och personer involverade i olika jämställdhetsprojekt. De delar med sig av sina erfarenheter, forskningsresultat och olika metoder som kan hjälpa dig starta ditt eget jämställdhetsprojekt. Materialet innehåller även reflektionsfrågor för fördjupat lärande, samt praktiska övningar för tillämpning i vardagen Exempel på något nordiskt samarbete som ditt land är involverat i Pappor i Norden Forskare från flera nordiska länder har skrivit om pappor i boken Nordic Fatherhoods (red. av Rostgaard & Eydal) som ska publiceras av Policy Press i Den finska artikeln av Salmi & Lammi-Taskula heter Policy goals and obstacles for fathers' parental leave in Finland.

7 Nordiska forskare samlades i maj 2013 i Köpenhamn för att föreläsa om pappornas föräldraledighet i seminariet Fædre på barsel, arrangerat av Aalborgs Universitet. Gruppen planerar vidare forskningssamarbete kring temat. 7. Särskilda satsningar för familjer som riskerar marginalisering i samhället Barnskyddsarbete En arbetsgrupp som har funderat på barnskydd föreslår en enhetlig specialiserande utbildning för barnskyddsarbetet och en enhetlig bedömningspraxis. Bland annat bör man utveckla enhetliga koncept för behandling av anmälningar, bedömning av behovet av barnskydd, omhändertagande och val av ersättande vårdplats samt för upphörande av klientskap. Kvalitetsrekommendationer för barnskyddet 6 Finlands första kvalitetsrekommendationer för barnskyddet har publicerats av Social- och hälsovårdsministeriet. Syftet med de nya rekommendationerna är kontinuerlig kvalitetsbedömning inom barnskyddet. Rekommendationerna fokuserar på framför allt delaktighet och betonar samarbete mellan myndigheter med utgångspunkt från barnets bästa. I fortsättningen bör minst hälften av arbetstiden användas till arbetet med klienter och för varje klient säkerställas minst två timmar per månad av den egna arbetstagarens tid. Misshandelsbrott mot barn Enligt Social- och hälsovårdsministeriets budgetproposition för 2014 överförs uppgiften att ordna utredning av misshandelsbrott mot barn från kommunerna till staten. Tillämpningsområdet för lagen om ordnande av utredningar av sexualbrott mot barn utvidgas att omfatta också misshandelsbrott. Ett pilotprojekt genomförs för barnhusverksamhet under åren Skapandet av ett nationellt skyddshemssystem framställs från 2014 så att antalet skyddshemsplatser utökas från nuvarande 125 till 530 platser.

8 ISLAND FAMILJEPOLITISK RAPPORT 2013 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN: Ingibjörg Broddadóttir Välfärdsministeriet Indledning 7 Islandske myndigheder har, helt siden finanskrakket i 2008, gennemført et stort antal rationaliseringstiltag. Man lagde straks i begyndelsen vægt på det at beskytte de grundlæggende tjenester, ikke mindst tjenester for børn og børnefamilier. Ministeriet har ingen oplysninger modtaget om, at myndighedernes rationaliseringstiltag generelt set har gået ud over børn, men velfærdsvagten har fulgt med i dette siden i begyndelsen af Skolerne opgiver, at børn generelt set klarer sig godt, samt at man forsikrer at de får et måltid midt på dagen. Vi har imidlertid også fået oplysninger om, at de børn, der var vanskelig stillet før finanskrakket, er endnu vanskeligere stillet i dag, og at det er vigtigt at følge godt med i deres situation. Reykjavik kommune har etableret en speciel vagt, Børnene i byen, for at observere børnenes situation. Kommunerne tilbyder børn de vigtigste nærtjenester, som f.eks. børnehave og grundskole, samt rådgivning og sociale tjenester, mens staten er ansvarlig for sundhedsplejen. Det har vist sig, at de islandske kommuner i de fleste tilfælde har et bedre servicetilbud end loven tilsiger, som f.eks. søskenderabat i børnehaven, fritidscentre for unge og sommerskole/arbejdsskole for elever i alderen 13 til 16 år. Kommunerne subsidierer også de fleste steder dagpleje af børn i private hjem, og de fleste tilbyder i tillæg musikundervisning. Alle børn i alderen 2 til 6 år får et tilbud om børnehave, hvor det stilles et krav om ledere med universitetsuddannelse (lærer til ung børn/børnehavebørn) og omkring 95 % af alle barn går i børnehave. Både børnehaver og grundskoler er inkluderende skoler (skóli án aðgreiningar), men det betyder at både børn med funktionshæmning og langtidssyge børn går i samme skole som de andre. Man lægger vægt på arbejdet med både familier og børn, for at forhindre at børnene bliver anbragt udenfor hjemmet. Antal anbragte børn voksede ikke, selv om krakket og den påfølgende krise førte til en betydelig øget belastning på hjemmene. Man har også indført nye arbejdsmetoder inden børneværnet med vægt på det at assistere både forældre og børn i hjemmet - (MST: Multisystemic Therapy, og PMT: Parent Management Training).

9 1. Aktuelle initiativer/reformer med hensyn til familiepolitik og børns opvækstvilkår 1.a Udformning af familiepolitik i form af en Altingsbeslutning i foråret Der arbejdes med udformningen af en familiepolitik, ifølge social- og boligministerens beslutning, og man tager sigte på at præsentere den i Altinget i foråret Politikken udformes i samarbejde med mange parter, blandt andet mange interesseorganisationer (NGO-er). 1.b En tiltagsplan inden børneværn i en Altingsbeslutning Planen går ud på det at fremme det arbejde med børneværn som staten er ansvarlig for, for eksempel rådgivning, kundskabsformidling og forskning, bedre tjenester, forsøgsprojekter og samarbejde, både i Island og med udlandet, for exempel at fremme PMT (Parent Management Training). 1.c En tiltagsplan for mennesker med funktionshæmning , en Altingsbeslutning 8 Planen er meget omfangsrig og handler om tilgængelighed, arbejdssituationen, socialt sikkerhedsnet og retten til et selvstændigt liv, sundhed, image og kundskabsformidling, menneskerettigheder, uddannelse og hvordan mennesker med funktionshæmning aktivt kan deltage i samfundet. 1.d Forbedret tandlægeservice for børn, foråret 2013 I april 2013 blev der underskrevet en ny overenskomst om tandbehandling til børn under 18 år. Forældre kan nu registrere deres børn hos en bestemt tandlæge som bliver ansvarlig for regelmæssigt tilsyn, forebyggelse og nødvendig tandpleje. Betaling for børn kommer til at fastsættes ved et lavt gebyr for hvert besøg en gang i året. Overenskomsten bliver indført i 7 skridt. Det første skidt blev taget i maj 2013 og gælder for år gamle børn. Fra og med september 2013 dækker overenskomsten aldersgruppen år samt 3 år gamle børn. Den 1. januar hvert år og de påfølgende år indtil 1. januar 2018 vil 2 aldersgrupper i tillæg få det samme tilskud indtil overenskomsten gælder for alle børn under 18 år. Hvis nogle børn ikke har råd til nødvendig tandbehandling, kan man få en speciel fritagelse fra helse- eller socialmyndighederne for at barnet kan få tandbehandling til en fastsat pris. 1.e Særlige tiltag for ofre for seksuel vold, specielt børn. Vedtaget i regeringen foråret 2013 Tiltagene indebærer blandt andet: a) udvidelse af Barnahús og flere medarbejdere, b) etablering af en samarbejdsgruppe med deltagelse af børneværnet og de sociale myndigheder, politiet og anklagemyndigheden, under ledelse af indenrigsdepartementet og velfærdsdepartementet, c) øget regionale samarbejde mellem politi og kommunestyre om hvordan man reagerer på mistanke om seksuel vold, d) specielle økonomiske bevillinger til frie foreninger, e) udformning af undervisningsmateriale for grundskolebørn og f) at styrke politiet og anklagemyndigheden.

10 1.f Etablering af et samarbejdsteam for at modkæmpe vold i familien Medlemmerne i teamet kommer fra velfærdsdepartementet, som er ansvarlig for projektet, samt fra indenrigsdepartementet, politiet, Ligestillingskontoret og frie foreninger. 1.g Øget bevidsthed blandt skolebørn om seksuel vold, Velfærdsdepartementet, uddannelsesdepartementet og indenrigsdepartementet samarbejder om projektet om øget bevidsthed og er en fortsættelse af et tidligere projekt. Målet er at informere børn og ansatte ved grundskolerne om seksuel vold, hvad det er og hvilke følger det har. Alle skoler skal være parate til at reagere, hvis børn viser tegn på seksuel vold. Kontaktpersonerne er lærere og ledere i Islands grundskoler. Projektet bygger på Lanzarote-konventionen. 1.h Projekt om at være opmærksom på eventuel vold i familien Suðurnes-området Et tværfagligt samarbejdsteam udfører forebyggende arbejde og formidler oplysninger for at forebygge vold i hjemmet. Initiativet kommer fra Suðurnesjavaktin, fem kommuners sociale samarbejdsprojekt, politiet og sundhedsforvaltningen. (Suðurnesjavaktin hører til velfærdvagten). 9 1.i Opfølgning af sager hvor politiet er blevet tilkaldt på grund af vold i familien Et forsøgsprojekt hvor en specialist fra Barnaverndarstofa fulgte med politiet i udrykninger på grund af vold i familien, hvor der var børn i hjemmet. Børnene fik støtte og opfølgning. 1.j At forbedre forældrefærdigheder - PMT Infocenter 2013 Barnaverndarstofa er ansvarlig for projektet og man planlægger en national implementering af PMT. Nogle kommuner har allerede implementeret PMT, og man planlægger at påbegynde flere projekter, på grundlag af bevis-baserede metoder, i den hensigt at forbedre forældrefærdigheder. 1.k Støtte til tilbagestående forældre 2012 Barnaverndarstofa er ansvarlig for projektet Skref fyrir Skref (Skridt for skridt) i samarbejde med Rannsóknasetur í fötlunarfræði (Forskningsscenter i handikapforskning) ved Islands universitet og Kópavogur børneværn. Materialet er udviklet i Canada og bygger på bevis-baserede metoder. 1.l Presentation af ændringer på børneloven for sysselmænd i februar 2013 Ændringerne vedrører mange detaljer med hensyn til forældreretten, bosættelse og omgangsret, men sysselmændene har blandt andet disse opgaver. Præsentationen i indenrigsdepartementets regi havde som formål at forsikre en god implementering af ændringerne.

11 2. Ændringer i loven som har indflydelse på børnefamilier 2.a Ratificering av FN s Børnekonvention i foråret 2013 Konventionen blev ratificeret af islandske myndigheder i år b Ændringer i loven om forældre og barselsorlov blev implementeret i 2013 Orloven bliver forlænget etapevis med gradvis højere udbetalinger. Maksimal udbetaling til forældre på arbejdsmarkedet går op med ISK i måneden og barselsorlov for de studerende og forældre udenfor arbejdsmarkedet bliver også forhøjet. Barselsorloven bliver i tillæg forlænget fra ni måneder til tolv, men en ifølge en præliminær bestemmelse foregår denne forlængelse etapevis indtil år Når ændringerne er til fulde implementerede, vil hver forælder for sig have ret til fem måneders barselsorlov plus to måneder som de kan disponere efter eget ønske. 2.c Den første lov om indvandreres anliggender vedtaget i 2012 Forvaltningen for indvandrernes tilpasning blev befæstet og Fjölmenningarsetrið (Interkulturel Center) ble ratificeret. Centret har blandt andet til opgave at rådgive kommunerne om modtagelse af indvandrere, samt at formidle forslag om tiltag for at alle individer kan blive aktive deltagere i samfundet, uanset oprindelse d Et nyt regulativ om fosterbørns skolegang 2012 Regulativet bidrager til at fosterbørn kan gå i skole på tilfredstillende måde imens de er i midlertidig fosterpleje. 2.e Et regulativ om skolesamfundets ansvar og pligter, ultimo år 2011 Målet med regulativet er bl.a. det, at eleverne kan nyde deres barndom i skolearbejdet, benytte deres evner og være i sikkerhed i alt de foretager sig i skolens regi, samt at alle i skolesamfundet i samarbejde gør deres bedste for at opfordre til og bibeholde en god arbejdsånd og en positiv skolekultur hvor ledetråden er sikkerhed, velbefindende, sundhed og positiv gensidig kontakt. Det er også et mål at opfordre til et godt samarbejde og samråd mellem forældre og skole om elevernes studier, opførsel og kontakt. 2.f Ændringer i loven om de videregående skoler 2012 Man har føjet til en bestemmelse om elevernes ret til et passende studietilbud i et opmuntrende studiemiljø, som tager hensyn til deres behov og generel velbefindende, samt at en videregående skole skal arbejde således at eleverne oplever sikkerhed og kan benytte deres evner. Man ser på den videregående skole som elevernes arbejdsplads hvor generelle synspunkter om sikkerhed i arbejdet observeres. Der findes en bestemmelse om, at eleverne har ret til at præsentere deres synspunkter. Man har også føjet til en bestemmelse om, at skolesamfundets parter er ansvarlige for det at bibeholde en god arbejdsånd og en positiv skolekultur, samt bestemmelser om skolens pligt til at udforme en integreret politik for at forebygge og reagere på fysisk, psykisk og social vold. Der er en ny bestemmelse om et særligt fagråd i departementets regi i sager om mobning, og den bliver videre præciseret i et regulativ.

12 2.g Et regulativ om elever med særlige behov i de videregående skoler 2012 Regulativets målsætning er bl.a. den, at eleverne har lige muligheder for inkluderende undervisning hvor man, så vidt muligt, imødekommer de studiemæssige, fysiske, sociale og følelsesmæssige behov. Målet er også det, at eleverne får alsidige studietilbud, undervisning og tilpasset støtte i et opfordrende studiemiljø og passende lokaliteter hvor man tager hensyn til deres behov og situation. 2.h Ændringer i barneloven 2013 Et nyt kapitel i børneloven bygger på principperne i FN s konvention om børns rettigheder, hvor man præciserer barnets ret til at leve, udvikle sig og få beskyttelse, omsorg og andre rettigheder i samsvar med sin alder og udvikling og uden diskriminering af nogen art. Kapitelet indeholder mange bestemmelser, som afgrænser til en endda større grad forældrenes rolle, bl.a. definerer man betydningen af begrebet fælles omsorg bedre end hidtil. Det er ikke længere således at stedforældre eller forældre i samboerskab automatisk får forældreretten ved bestemte situationer. I stedet kan en stedforælder eller forælder i samboerskab og en kønsforælder, som har forældreretten alene, nu aftale fælles omsorg for barnet. 11 Loven lovfæster også, at en dommer har hjemmel til at bestemme fælles omsorg for barnet, selv on den ene forælder er imod dette. Dommer kan kun dømme fælles omsorg i de tilfælde at fælles omsorg er i barnets interesse, og det bør også præciseres hos hvilken af forældrene barnet har lovlig bopæl. Det præciseres klarere end før, hvilke synspunkter der bør vægtlægges når man tager en afgørelse om forældreretten til et barn. Dommer bør vurdere forældrenes evner, stabilitet i barnets liv, barnets kontakt med begge forældre, deres pligt til at forsikre barnets ret til omgang, faren for at barnet, en forælder eller andre i barnets hjem er blevet udsat for vold, samt barnets ønsker i betragtning af dets alder og udvikling. Omgang defineres nu anderledes, således at omgang både betyder samvær og anden kontakt, i tillægt til at det er muligt at bestemme barnets omgang med andre end forældrene i flere tilfælde end tidligere. Sysselmanden kan midlertidig bestemme omgang, og har hjemmel til at beslutte at det ikke er tilladt at rejse med et barn udenlands, mens en sag om ret til omgang er til behandling. De som går igennem skilsmisse, får et tilbud om rådgivning hos specialister i børns anliggender. Loven indeholder også en bestemmelse om obligatorisk mediation for at hjælpe forældrene med at lave en aftale om en løsning på sagen, som bedst kan tjene barnets interesser. Forældrene er pligtige til at søge mediation før man kan kræve en dommerafgørelse eller anlægge en sag om forældreret, omgang, dagbøder eller en juridisk aktion. 2.i Lanzarote-konventionen blev ratificeret med en Altingsbeslutning i 2012 og med ændringer i straffeloven i 2012 Man indførte ændringer på bestemmelser i straffeloven på grund af ratificering af Europarådets Lanzarote-konvention om beskyttelse af børn mod seksuel udnyttelse og seksuelt misbrug.

13 3. Ændringer i økonomiske tilskud (for eksempel børnetilskud, boligtilskud og forældretilskud) 3.a Ændringer i børnetilskud i 2012 Børnetilskuddenes beløb blev forhøjet fra ISK til ISK for det første barn, og fra ISK til ISK for de påfølgende børn. Indtægtsreguleret børnetilskud til enlige forældre blev forhøjet fra ISK til ISK for det første barn, og fra ISK til ISK for de påfølgende børn. Man forhøjede også grænsen for indtægtsreguleringen fra ISK til ISK hos ægtepar og fra ISK til ISK hos enlige forældre. Det indtægtsregulerede børnebidrag med børn yngre end syv år blev også forhøjet fra ISK til ISK b Ændringer i huslejestøtten 2013 Huslejestøttens grundbeløb ble forhøjet fra ISK til ISK i måneden, grænsen for indtægtsreguleringen blev forhøjet fra ISK 2,25 millioner i året til ISK 2,55 millioner. På denne måde blev indtægtsreguleringen reduceret med en tredjedel og harmoniserer derfor nu med indtægtsreguleringen i rentetilskudssystemet. Disse ændringer er det første skridt mod ens boligstøtte til familier, uanset boligform. Se også led 2.b om barselsorlov Muligheder for at kombinere arbejde og familieliv 4.a En rapport om harmonisering af familie- og arbejdsliv 2013 En arbejdsgruppe med repræsentanter fra erhvervslivets parter, de statsansattes foreninger, frie foreninger, velfærdsdepartementet og Ligestillingskontoret præsenterede forslag på fem områder: a) Offentlige instanser som arbejdsgivere og serviceydere, b) Erhvervslivet, virksomheder og institutioner, c) Kundskabsformidling, præsentationer og øget bevidsthed, d) Præsentation og adgang til oplysninger og kundskab, d) videre analyse og fortsættelse. Rapporten gennemgås nu hos velfærdsdepartementet og Ligestillingskontoret. 4.b En særlig aktion i asylsøgernes anliggender i Island. Et voksende antal familier søger nu asyl i Island. Tiltagene er forskellige og man arbejder bl.a. med vejledende behandlingsregler om modtagelse af børn der rejser alene og som søger asyl. 5. Aktuelle ligestillingsspørgsmål Velfærdsdepartementet arbejder nu med lovforslag om ligebehandling i arbejdsmarkedet i forbindelse med implementering av Europadirektiver om forbud mod forskelsbehandling i arbejdsmarkedet nr. 2000/43/EC og 2000/78/EC. Departementet har samtidigt påbegyndt en drøftelse inden ligestillingssagen, hvor man samarbejder i forhold til forskelsbehandling på grund af oprindelse, religion og livsanskuelse, alder, funktionshæmning og reducerede arbejdsevner og seksuel orientering og bevidsthed

14 NORGE FAMILJEPOLITISK RAPPORT 2013 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN: Gerd Vollset Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet 1. Aktuella initiativ/reformer när det gäller familjepolitik och barns uppväxtvillkor 13 Det mest aktuelle spørsmålet i dag er om en ny borgerlig regjering vil føre til endringer, og hvilke endringer i så fall, i politikken overfor familier og barn. Siden den borgerlige valgseieren skal følges opp av en regjering der vi enda ikke vet hvilke partier som vil delta, er det ikke lett å forutsi hvilke endringer som vil komme. Minst tre av de borgerlige partiene i Norge må delta i en regjering hvis den skal ha et flertall bak seg i det nye Stortinget, og de aktuelle partiene har svært ulike og tildels sterke synspunkter på familiepolitikkens område. I valgkampen var foreldrepermisjonen det mest debatterte familiepolitiske temaet. Her ønsker de to store blå partiene å fjerne fedrekvoten for å gi familiene større valgfrihet, mens de andre partiene er mot dette. Det kan også bli stor usikkerhet om integrerings- og innvandringspolitikken framover. Når ikke annet er nevnt eksplisitt, kan alle dokumenter det vises til i denne rapporten, lastes ned fra Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementets sider på nettet: 2. Förändrad lagstiftning som påverkar barnfamiljer I august fremmet regjeringen en proposisjon med forslag til forenklinger i foreldrepengeordningen (Prop. 184( )). De viktigste forslagene er at foreldrepermisjonen ikke må tas ut sammenhengende, dette vil øke familienes fleksibilitet. Videre skal begge foreldre få beregnet sine opptjente foreldrepengerettigheter utfra det tidspunktet mor starter sin permisjon tre uker før termin. Dette vil gi større forutsigbarhet. Proposisjonen ligger i Stortinget, den ble fremmet for sent til å kunne behandles av det sittende Stortinget. Surrogati: Eggdonasjon er ikke tillatt i Norge. Regjeringen har ikke foreslått endringer i bioteknologiloven. Det er heller ikke foreslått endringer som åpner for surrogati i Norge.

15 Bestemmelsene i barneloven som regulerer farskap og morskap, gir problemer med å få fastsatt et juridisk holdbart foreldreskap når personer kommer hjem med barn født ved surrogati i utlandet. De aller fleste sakene lar seg løse etter gjeldende rett, men ikke alle. Det har derfor vist seg å være behov for midlertidige ordninger for å ivareta barna som allerede er i Norge, og som er født av surrogatmor i utlandet. På denne bakgrunn vedtok departementet 23. mai 2012 en midlertidig forskrift om anerkjennelse av farskap for barn født av surrogatmor i utlandet. Formålet med forskriften er å sikre at barna får etablert nødvendige juridiske bånd til i hvert fall én av sine omsorgspersoner i dette tilfellet en far med fastsatt farskap etter utenlandsk rett. Videre ble det vedtatt en midlertidig lov 8. mars 2013 nr. 9 om overføring av foreldreskap for barn i Norge født av surrogatmor i utlandet mv. Denne loven innebærer en særskilt måte å overføre foreldreskap på, og tar i hovedsak sikte på tilfeller der det etter gjeldende rett ikke er adgang til stebarnadopsjon. Gjennom midlertidig forskrift og lov legger departementet til rette for at barna som allerede er i Norge og som er født av surrogatmor i utlandet, kan sikres juridiske foreldre. I juni 2013 ble det vedtatt flere endringer i barneloven. Lovendringene vil tre i kraft til ulik tid. Mange trer i kraft 1.januar Formålet med endringene er bl.a. å sikre at barna blir hørt, og at utsatte barn gis bedre beskyttelse i saker der foreldrene er uenige om foreldreansvar, bosted og samvær. 14 De mest utsatte barnas rettssikkerhet styrkes ved at det innføres to former for tilsyn med offentlig oppnevnt tilsynsperson som domstolen kan pålegge. Beskyttet tilsyn innebærer at barnet og samværsforelderen overvåkes under hele samværet. Støttet tilsyn kan brukes ved kontaktetablering eller andre tilfeller der det er behov for en gradvis tilnærming til samværsforelderen. Dersom det er risiko for at barnet utsettes for vold eller overgrep fra en av foreldrene, skal bosteds- eller samværsforelder kunne få en rask avklaring fra domstolen i form av en foreløpig avgjørelse. Ved påstander om rus, psykiske lidelser, vold og seksuelle overgrep bør retten oppnevne en sakkyndig som skal utrede saken grundig. Utgiftene til slik utredning skal dekkes av staten. Bostedsforelderen skal ikke ilegges tvangsbot dersom samværet ikke kan gjennomføres på grunn av risiko for vold eller overgrep. Retten kan oppnevne en advokat som skal ivareta barnets interesser når det er grunn til å tro at barnet er utsatt for vold eller overgrep. For at sakene skal opplyses best mulig, får barnevernansatte lovfestet fritak fra taushetsplikt når de skal vitne i en sak etter barneloven. Det er også vedtatt endringer i barnelovens regler om farskap og morskap. Målet er å tilpasse loven til den samfunnsmessige og teknologiske utviklingen av familiemønstre, mulighet for assistert befruktning og sikker fastsetting av farskap ved DNA-analyse. 3. Förändringar när det gäller ekonomiska transfereringar (till exempel barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning) De to rødgrønne regjeringene har prioritert foreldrepenger når det gjelder økonomiske overføringer til barnefamiliene. Den siste utvidelsen av permisjonen trådte i kraft for fødsler etter 1.juli i år. Permisjonen er nå på henholdsvis 49 uker (59 med 80 prosent lønnskompensasjon). Samtidig trådte tredeling av permisjonen i kraft. Dette betyr at mor og far har hver sin kvote på 14 uker etter fødselen, mens de resterende 18 alternativt 28 med 80 prosent kompensasjon kan deles slik familien ønsker. De tre uker før fødselen som er forbeholdt mor av helsemessige årsaker, holdes utenfor dette regnestykket. I løpet av de 8 årene vi har hatt en rødgrønn regjering har utgiftene til foreldrepermisjonen økt fra 9,7 mrd til 17,2 mrd Nkr på statsbudsjettet.

16 Fra august 2012 ble kontantstøtten endret til bare å gjelde aldersgruppen 12 til 23 måneder. Mens beløpet ble hevet til for familiene med barn fra 12 til 18 måneder, ble beløpet holdt uendret for de eldste ettåringene. Det er foreløpig ikke mulig å se at dette har ført til høyere yrkesaktivitet blant mødrene til disse barna. Andelen som går i barnehage av disse små barna har økt i mange år, andelen toåringer i barnehage er i 2012 på 90,5 prosent. I 2012 var det imidlertid for første gang en liten nedgang i andelen ettåringer som gikk i barnehage, dette tallet var i 2012 på 69,6 prosent. I løpet av de siste årene har forskjellene i barnehagedeltakelse mellom norske og minoritetsspråklige barn forsvunnet. Nå går disse barna like ofte i barnhage som majoritetsbefolkningen. Bostøtten i Norge går i forholdsvis liten grad til barnefamilier. Nettopp det å bo har hatt en prisstigning som er høyere enn den alminnelige pris- og lønnsstigningen siden tusenårsskiftet. I 2009 ble det vedtatt omlegginger i bostøtten blant annet for at den i større grad skulle nå barnefamilier. En evaluering viste at ordningen selv etter omleggingen ikke fungerte godt nok for barnefamiliene. Til det var boutgiftstaket for lavt for familier med mange fra tre og oppover - medlemmer i husstanden. Bostøtte ble utdelt med en økonomisk ramme på på knappe 3 mdr. Nkr i 2013 og var beregnet å nå husstander. Det gjenstår å se om det vil komme noen endringer i forslaget til statsbudsjett for Når det gjelder barnetrygd og de ulike barnetilleggene i trygdeytelsene, har en justering av disse i tråd med prisstigningen ikke blitt prioritert på mange år. Det har snarere vært oppe en del forslag med sikte på å begrense retten til økonomisk støtte/skattelette på grunn av forsørgeransvar for barn. Bakgrunnen for dette har vært å prioritere arbeidslinja, alle voksne skal gis økonomisk motivasjon og muligheter til å forsørge seg selv gjennom arbeid. 4. Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv (till exempel rätt till ledighet med barn vid barns födsel, flyktingfamiljers rättigheter, adoptivföräldrar) Her har vi ikke noe nytt å melde. 5. Aktuella jämställdhetsfrågor Tidlig i 2012 fikk Norge sin første handlingsplan for likestilling på flere tiår Likestilling Den inneholder over 80 konkrete tiltak som skal gjennomføres fram til og med 2014 ved hjelp av økt innsats på en rekke felt på tvers av departementene. Det ble lagt fram en stortingsmelding om likestilling Meld. St.44 ( ) Likestilling kommer ikke av seg selv i juni Meldingen baserer seg på to omfattende offentlige utredninger, NOU 2011:18 og NOU 2012:15. Et hovedpoeng ved disse utredningene var å skaffe fram kunnskap om norsk likestillingsstatus i lys av livsløp, etnisitet og klasse, det utredningene kaller kvinne+ kunnskap. I denne meldingen legges det fram en strategi for å styrke arbeidet med å fremme likestilling mellom kjønnene. Et viktig grep er å styrke det regionale og lokale likestillingsarbeidet, blant annet gjennom å tilføre det økt kompetanse.

17 6. Exempel på något nordiskt samarbete som ditt land är involverat i Norge hadde det nordiske formannsskapet i Norge valgte blant annet å sette fokus på mannsperspektivet i likestillingsarbeidet, noe som resulterte i ihvertfall tre nordiske konferanser med interesse i en familiepolitisk sammenheng: Reproduksjonsteknologi i Norden, Menn og rekruttering til omsorgsyrker, Maskulinitet i bevegelse menn, likestilling og livskvalitet. Konferanserapportene kan deles. Norge tok også ansvaret for et nordisk prosjekt Robuste familier i Norden. Forskning viser at manglende omsorg, store konflikter og samlivsbrudd kan føre til psykiske og sosiale problemer for mange barn og foreldre. I prosjektet skal tiltak for å forebygge og behandle konflikter i familiene før og etter samlivsbrudd i de nordiske land kartlegges og sammenliknes, for siden å evalueres. Tiltaket er forankret i Direktoratet for barn, unge og familie. 7. Särskilda satsningar för familjer som riskerar marginalisering i samhället 16 Fattige barn: Andelen fattige barn målt i form av relativ fattigdom - er nær fordoblet i Norge siden siste halvdel av 90tallet, da man først startet å måle vedvarende lavinntekt. Andelen målt med 60 prosent av medianinntekten (EU-skala) var 7,6 prosent i perioden 2009 til Det dreide seg om over barn, dette tallet er økende fordi barnebefolkningen øker. Det ser imidlertid ut som andelen fattige barn har stabilisert seg de siste årene. Fattigdom i de fleste andre grupper, ikke minst blant eldre, har sunket. De fattige barna bor i familier med innvandrerbakgrunn fra ikke-vestlige land, familier med bare en forelder og i familier med mange barn. Dette mønsteret er stabilt. Den rødgrønne regjeringens svar på dette har vært en handlingsplan mot fattigdom, med barn som en av tre prioriterte målgrupper. Å få flere foreldre ut i arbeid en en viktig del av politikken. Tiltakene omfatter også tilskuddsordninger som skal gi barn og unge tilbud om fritidsaktiviteter og ferie gratis eller med svært lav egenandel. Dårlig familieøkonomi skal ikke ekskludere barn og unge fra det som i dag regnes som en vanlig oppvekst. Flere departementer har slike tilskuddsordninger med litt ulikt innhold og rettet mot litt ulike målgrupper. Det har vært en viss oppmerksomhet rettet mot barnefattigdom i den politiske debatten, opposisjonen har rettet kritikk mot regjeringen for ikke å ha gjort nok for å bekjempe den. I begynnelsen av september offentliggjorde Arbeidsdepartementet, som har ansvaret for handlingsplanen mot fattigdom, en nettside som presenterer tiltakene mot fattigdom: Nettsiden er omfattende og informativ. Barnevern De siste årene har det vært oppmerksomhet knyttet til at barnevernet ikke fungerer godt nok. Det gis stadig flere meldinger til barnevernet, oppfølgingen er ikke alltid i tråd med lovregulerte frister. Det er kommunene som har primæransvaret for barnevernet, og med Norges mange små kommuner gir dette utfordringer, både når det gjelder beredskap og kompetanse. Regjeringen har i de siste årene prioritert å gi kommunene øremerkete midler til flere ansatte og mer kompetanse i det kommunale

18 17 barnevernet. Fra 2009 til 2012 resulterte dette i 733 nye stillinger i kommunalt barnevern. Opptrappingen fortsetter i Prop. 106 L ( )som både er en stortingsmelding om retningen framover og innholder endringer i barnevernloven, varsles at det trengs ytterligere innsats også i årene som kommer. Proposisjonen ble behandlet av Stortinget i juni, uten at det ble avdekket store uenigheter mellom partiene. Det er derfor grunn til å håpe at arbeidet med å styrke barnevernet også vil fortsette med en ny regjering.

19 SVERIGE FAMILJEPOLITISK RAPPORT 2013 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN: Tommy Alexandersson Försäkringskassan 1. Aktuella initiativ/reformer när det gäller familjepolitik och barns uppväxtvillkor Försäkringskassan fortsätter att aktivt arbeta med att föreslå regelförenklingar som underlättar vardagen för föräldrarna och även skapar möjligheter för ökad hantering via självbetjäning: Vi har i år lämnat till regeringen ytterligare tre regelförenklingsförslag som berör föräldraförsäkringen 18 Vid årsskiftet automatiseras handläggningen av föräldrapenning vilket ytterligare förenklar föräldrarnas möjlighet att använda våra självbetjäningstjänster och sparar resurser för Försäkringskassans handläggning. 2. Förändrad lagstiftning samt lagförslag som påverkar barnfamiljer Lagändring som gäller fr.o.m. 1 januari 2013: Grundnivån för föräldrapenning höjdes från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag från och med 1 januari 2013 Kravet på att visa intyg om ett barns frånvaro för att kunna få tillfällig föräldrapenning upphörde Förslag till lagändring fr.o.m. 1 januari 2014: Föräldrapenning efter barnets fyraårsdag ska kunna lämnas med högst 96 dagar Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs tills barnet fyller tolv år. Idag kan föräldrapenning betalas ut tills barnet fyller åtta år Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn avlidit förlängs så att förmånen kan tas i tio dagar fram till den 90:e dagen efter barnet avlidit. Idag kan förmånen tas i tio dagar fram till den 30:e dagen efter barnet avlidit

20 Delat barnbidrag. När föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn, ska barnbidraget betalas ut med hälften till varje förälder, om föräldrarna inte har anmält vem som ska vara bidragsmottagare. Eventuellt kommer det Särskilda bidraget (inom bostadsbidrag) till hemmavarande barn höjas från årsskiftet. Idag är beloppen kronor för ett barn, kronor för två barn och kronor för tre eller flera barn. 19

21 FAMILJEPOLITISKA RAPPORTER 2013 Tematisk ordning 1. Aktuella initiativ/reformer när det gäller familjepolitik och barns uppväxtvillkor FINLAND Regeringens strukturreformer Regeringen enades i slutet av augusti 2013 om en rad strukturreformer som syftar till att få den offentliga ekonomin i balans. Konkreta beslut ska fattas senare under hösten. 20 Hemvårdsstödet måste delas av föräldrarna Om endera föräldern inte använder sin del, så mister familjen den delen av hemvårdsstödet helt och hållet. Meningen är att dels tvinga mammorna ut i arbetslivet tidigare än nu och dels att försöka öka jämställdheten och få papporna att stanna hemma med barnen mera än nu. Dagvården ska inte längre vara något som alla har rätt till alltid. Den subjektiva rätten till dagvård luckras upp och man kan förnekas dagvårdsplats om den ena föräldern är hemma på föräldra- eller vårdledighet eller får hemvårdsstöd. Läroplikten förlängs med ett år för att försöka förhindra utslagning bland de unga och förskolan blir obligatorisk. Just nu är förskolan frivillig och ett par tre procent av barnen går inte i förskola. Förlängd läroplikt efter grundskolan kan förutom gymnasium eller yrkesskola betyda tiondeklass, läroavtal eller ungdomsverkstäder. Studiestödet reformeras för att förkorta studietiderna. Den tid då studiestödet betalas ut förkortas, men i stället höjs beloppet. Moderskapsunderstödet Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att moderskapsunderstödet höjs från nuvarande 140 euro till 180 euro. Moderskapsunderstödet höjdes senast genom en förordning som trädde i kraft den 1 mars En stor del av familjerna tar ut moderskapsunderstödet i form av en moderskapsförpackning som innehåller babykläder och andra nödvändiga tillbehör såsom sängkläder, flergångsblöjor, gastyg samt andra produkter för vården av babyn. Understödet kan också tas ut i form av en skattefri penningsumma. För att få

22 moderskapsunderstöd krävs att man har varit gravid i minst 154 dagar och genomgått en hälsoundersökning hos en läkare eller vid mödrarådgivningen före utgången av fjärde graviditetsmånaden. Barnskydd I sin slutrapport föreslår en arbetsgrupp sammanlagt 54 åtgärder för att utveckla barnskyddet. Barnskyddsarbetet bör förbättras på alla nivåer och den förebyggande servicen skall stärkas på rådgivningarna, i dagvården, i skolorna och inom ungdomsväsendet för att minska behovet av barnskydd. Man kan exempelvis genom att anställa en familjearbetare på rådgivningen öka stödet till familjerna i ett tidigt skede. Unga i arbetslivet Samhällsgarantin för unga sattes i kraft i sin helhet vid ingången av Alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år skall erbjudas ett jobb eller en praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Samhällsgarantin för unga förutsätter av samhället ett omfattande samarbete mellan olika aktörer. En bredbasig arbetsgrupp söker lösningar på hur alla unga ska få den kunskap som behövs i arbetslivet, hur stödbehovet ska kunna identifieras och hur arbetskraftsservicen ska fås att möta de utmaningar som samhällsgarantin innebär. 21 Arbetsgruppen har till uppgift att hitta utvägar för att ungdomar som har avlagt en examen ska få ett arbete som motsvarar deras kompetens och hur arbetsgivarna ska fatta intresse för att hjälpa ungdomarna att komma in i arbetslivet samt vilka åtgärder som behövs för att främja företagande bland unga. Arbetsgruppen utarbetar också förslag till utveckling av arbetslivet så att arbetet får ökad betydelse för de unga. ISLAND 1.a Udformning af familiepolitik i form af en Altingsbeslutning i foråret Der arbejdes med udformningen af en familiepolitik, ifølge social- og boligministerens beslutning, og man tager sigte på at præsentere den i Altinget i foråret Politikken udformes i samarbejde med mange parter, blandt andet mange interesseorganisationer (NGO-er). 1.b En tiltagsplan inden børneværn i en Altingsbeslutning Planen går ud på det at fremme det arbejde med børneværn som staten er ansvarlig for, for eksempel rådgivning, kundskabsformidling og forskning, bedre tjenester, forsøgsprojekter og samarbejde, både i Island og med udlandet, for exempel at fremme PMT (Parent Management Training).

23 1.c En tiltagsplan for mennesker med funktionshæmning , en Altingsbeslutning Planen er meget omfangsrig og handler om tilgængelighed, arbejdssituationen, socialt sikkerhedsnet og retten til et selvstændigt liv, sundhed, image og kundskabsformidling, menneskerettigheder, uddannelse og hvordan mennesker med funktionshæmning aktivt kan deltage i samfundet. 1.d Forbedret tandlægeservice for børn, foråret 2013 I april 2013 blev der underskrevet en ny overenskomst om tandbehandling til børn under 18 år. Forældre kan nu registrere deres børn hos en bestemt tandlæge som bliver ansvarlig for regelmæssigt tilsyn, forebyggelse og nødvendig tandpleje. Betaling for børn kommer til at fastsættes ved et lavt gebyr for hvert besøg en gang i året. Overenskomsten bliver indført i 7 skridt. Det første skidt blev taget i maj 2013 og gælder for år gamle børn. Fra og med september 2013 dækker overenskomsten aldersgruppen år samt 3 år gamle børn. Den 1. januar hvert år og de påfølgende år indtil 1. januar 2018 vil 2 aldersgrupper i tillæg få det samme tilskud indtil overenskomsten gælder for alle børn under 18 år. Hvis nogle børn ikke har råd til nødvendig tandbehandling, kan man få en speciel fritagelse fra helse- eller socialmyndighederne for at barnet kan få tandbehandling til en fastsat pris. 1.e Særlige tiltag for ofre for seksuel vold, specielt børn. Vedtaget i regeringen foråret Tiltagene indebærer blandt andet: a) udvidelse af Barnahús og flere medarbejdere, b) etablering af en samarbejdsgruppe med deltagelse af børneværnet og de sociale myndigheder, politiet og anklagemyndigheden, under ledelse af indenrigsdepartementet og velfærdsdepartementet, c) øget regionale samarbejde mellem politi og kommunestyre om hvordan man reagerer på mistanke om seksuel vold, d) specielle økonomiske bevillinger til frie foreninger, e) udformning af undervisningsmateriale for grundskolebørn og f) at styrke politiet og anklagemyndigheden. 1.f Etablering af et samarbejdsteam for at modkæmpe vold i familien Medlemmerne i teamet kommer fra velfærdsdepartementet, som er ansvarlig for projektet, samt fra indenrigsdepartementet, politiet, Ligestillingskontoret og frie foreninger. 1.g Øget bevidsthed blandt skolebørn om seksuel vold, Velfærdsdepartementet, uddannelsesdepartementet og indenrigsdepartementet samarbejder om projektet om øget bevidsthed og er en fortsættelse af et tidligere projekt. Målet er at informere børn og ansatte ved grundskolerne om seksuel vold, hvad det er og hvilke følger det har. Alle skoler skal være parate til at reagere, hvis børn viser tegn på seksuel vold. Kontaktpersonerne er lærere og ledere i Islands grundskoler. Projektet bygger på Lanzarote-konventionen.

24 1.h Projekt om at være opmærksom på eventuel vold i familien Suðurnes-området Et tværfagligt samarbejdsteam udfører forebyggende arbejde og formidler oplysninger for at forebygge vold i hjemmet. Initiativet kommer fra Suðurnesjavaktin, fem kommuners sociale samarbejdsprojekt, politiet og sundhedsforvaltningen. (Suðurnesjavaktin hører til velfærdvagten). 1.i Opfølgning af sager hvor politiet er blevet tilkaldt på grund af vold i familien Et forsøgsprojekt hvor en specialist fra Barnaverndarstofa fulgte med politiet i udrykninger på grund af vold i familien, hvor der var børn i hjemmet. Børnene fik støtte og opfølgning. 1.j At forbedre forældrefærdigheder - PMT Infocenter 2013 Barnaverndarstofa er ansvarlig for projektet og man planlægger en national implementering af PMT. Nogle kommuner har allerede implementeret PMT, og man planlægger at påbegynde flere projekter, på grundlag af bevis-baserede metoder, i den hensigt at forbedre forældrefærdigheder. 1.k Støtte til tilbagestående forældre Barnaverndarstofa er ansvarlig for projektet Skref fyrir Skref (Skridt for skridt) i samarbejde med Rannsóknasetur í fötlunarfræði (Forskningsscenter i handikapforskning) ved Islands universitet og Kópavogur børneværn. Materialet er udviklet i Canada og bygger på bevis-baserede metoder. 1.l Presentation af ændringer på børneloven for sysselmænd i februar 2013 Ændringerne vedrører mange detaljer med hensyn til forældreretten, bosættelse og omgangsret, men sysselmændene har blandt andet disse opgaver. Præsentationen i indenrigsdepartementets regi havde som formål at forsikre en god implementering af ændringerne. NORGE Det mest aktuelle spørsmålet i dag er om en ny borgerlig regjering vil føre til endringer, og hvilke endringer i så fall, i politikken overfor familier og barn. Siden den borgerlige valgseieren skal følges opp av en regjering der vi enda ikke vet hvilke partier som vil delta, er det ikke lett å forutsi hvilke endringer som vil komme. Minst tre av de borgerlige partiene i Norge må delta i en regjering hvis den skal ha et flertall bak seg i det nye Stortinget, og de aktuelle partiene har svært ulike og tildels sterke synspunkter på familiepolitikkens område.

25 I valgkampen var foreldrepermisjonen det mest debatterte familiepolitiske temaet. Her ønsker de to store blå partiene å fjerne fedrekvoten for å gi familiene større valgfrihet, mens de andre partiene er mot dette. Det kan også bli stor usikkerhet om integrerings- og innvandringspolitikken framover. Når ikke annet er nevnt eksplisitt, kan alle dokumenter det vises til i denne rapporten, lastes ned fra Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementets sider på nettet: SVERIGE Försäkringskassan fortsätter att aktivt arbeta med att föreslå regelförenklingar som underlättar vardagen för föräldrarna och även skapar möjligheter för ökad hantering via självbetjäning: Vi har i år lämnat till regeringen ytterligare tre regelförenklingsförslag som berör föräldraförsäkringen Vid årsskiftet automatiseras handläggningen av föräldrapenning vilket ytterligare förenklar föräldrarnas möjlighet att använda våra självbetjäningstjänster och sparar resurser för Försäkringskassans handläggning Förändrad lagstiftning som påverkar barnfamiljer FINLAND Elev- och studerandevård Lagen om elev- och studerandevård ska träda i kraft den 1 augusti Bestämmelserna om elev- och studerandevård är för närvarande utspridda i lagstiftningen och det föreslås att de sammanförs i den nya lagen. Lagen ska gälla för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, andra stadiets gymnasieutbildning samt i lagen om yrkesutbildning avsedd utbildning. I lagen skall särskild uppmärksamhet fästas vid generellt inriktad elevhälsa, men verksamheten inom elevhälsan ska också ha en individuell inriktning. Syftet med lagen är också att flytta tyngdpunkten från dagens problemcentrering så att den i högre grad ligger på förebyggande arbete. Elever och studerande ska kunna få stödinsatser med låg tröskel från elevhälsan. Genom att tillförsäkra eleverna och de studerande ett tidigt stöd i skolan kan man undvika kraftigare insatser och därigenom uppnå betydande kostnadsbesparingar.

26 ISLAND 2.a Ratificering av FN s Børnekonvention i foråret 2013 Konventionen blev ratificeret af islandske myndigheder i år b Ændringer i loven om forældre og barselsorlov blev implementeret i 2013 Orloven bliver forlænget etapevis med gradvis højere udbetalinger. Maksimal udbetaling til forældre på arbejdsmarkedet går op med ISK i måneden og barselsorlov for de studerende og forældre udenfor arbejdsmarkedet bliver også forhøjet. Barselsorloven bliver i tillæg forlænget fra ni måneder til tolv, men en ifølge en præliminær bestemmelse foregår denne forlængelse etapevis indtil år Når ændringerne er til fulde implementerede, vil hver forælder for sig have ret til fem måneders barselsorlov plus to måneder som de kan disponere efter eget ønske. 2.c Den første lov om indvandreres anliggender vedtaget i 2012 Forvaltningen for indvandrernes tilpasning blev befæstet og Fjölmenningarsetrið (Interkulturel Center) ble ratificeret. Centret har blandt andet til opgave at rådgive kommunerne om modtagelse af indvandrere, samt at formidle forslag om tiltag for at alle individer kan blive aktive deltagere i samfundet, uanset oprindelse d Et nyt regulativ om fosterbørns skolegang 2012 Regulativet bidrager til at fosterbørn kan gå i skole på tilfredstillende måde imens de er i midlertidig fosterpleje. 2.e Et regulativ om skolesamfundets ansvar og pligter, ultimo år 2011 Målet med regulativet er bl.a. det, at eleverne kan nyde deres barndom i skolearbejdet, benytte deres evner og være i sikkerhed i alt de foretager sig i skolens regi, samt at alle i skolesamfundet i samarbejde gør deres bedste for at opfordre til og bibeholde en god arbejdsånd og en positiv skolekultur hvor ledetråden er sikkerhed, velbefindende, sundhed og positiv gensidig kontakt. Det er også et mål at opfordre til et godt samarbejde og samråd mellem forældre og skole om elevernes studier, opførsel og kontakt. 2.f Ændringer i loven om de videregående skoler 2012 Man har føjet til en bestemmelse om elevernes ret til et passende studietilbud i et opmuntrende studiemiljø, som tager hensyn til deres behov og generel velbefindende, samt at en videregående skole skal arbejde således at eleverne oplever sikkerhed og kan benytte deres evner. Man ser på den videregående skole som elevernes arbejdsplads hvor generelle synspunkter om sikkerhed i arbejdet observeres. Der findes en bestemmelse om, at eleverne har ret til at præsentere deres synspunkter. Man har også føjet til en bestemmelse om, at skolesamfundets parter er ansvarlige for det at bibeholde en god arbejdsånd og en positiv skolekultur, samt bestemmelser om skolens pligt til at udforme en integreret politik for at forebygge og reagere på fysisk, psykisk og social

27 vold. Der er en ny bestemmelse om et særligt fagråd i departementets regi i sager om mobning, og den bliver videre præciseret i et regulativ. 2.g Et regulativ om elever med særlige behov i de videregående skoler 2012 Regulativets målsætning er bl.a. den, at eleverne har lige muligheder for inkluderende undervisning hvor man, så vidt muligt, imødekommer de studiemæssige, fysiske, sociale og følelsesmæssige behov. Målet er også det, at eleverne får alsidige studietilbud, undervisning og tilpasset støtte i et opfordrende studiemiljø og passende lokaliteter hvor man tager hensyn til deres behov og situation. 2.h Ændringer i barneloven 2013 Et nyt kapitel i børneloven bygger på principperne i FN s konvention om børns rettigheder, hvor man præciserer barnets ret til at leve, udvikle sig og få beskyttelse, omsorg og andre rettigheder i samsvar med sin alder og udvikling og uden diskriminering af nogen art. Kapitelet indeholder mange bestemmelser, som afgrænser til en endda større grad forældrenes rolle, bl.a. definerer man betydningen af begrebet fælles omsorg bedre end hidtil. Det er ikke længere således at stedforældre eller forældre i samboerskab automatisk får forældreretten ved bestemte situationer. I stedet kan en stedforælder eller forælder i samboerskab og en kønsforælder, som har forældreretten alene, nu aftale fælles omsorg for barnet. 26 Loven lovfæster også, at en dommer har hjemmel til at bestemme fælles omsorg for barnet, selv on den ene forælder er imod dette. Dommer kan kun dømme fælles omsorg i de tilfælde at fælles omsorg er i barnets interesse, og det bør også præciseres hos hvilken af forældrene barnet har lovlig bopæl. Det præciseres klarere end før, hvilke synspunkter der bør vægtlægges når man tager en afgørelse om forældreretten til et barn. Dommer bør vurdere forældrenes evner, stabilitet i barnets liv, barnets kontakt med begge forældre, deres pligt til at forsikre barnets ret til omgang, faren for at barnet, en forælder eller andre i barnets hjem er blevet udsat for vold, samt barnets ønsker i betragtning af dets alder og udvikling. Omgang defineres nu anderledes, således at omgang både betyder samvær og anden kontakt, i tillægt til at det er muligt at bestemme barnets omgang med andre end forældrene i flere tilfælde end tidligere. Sysselmanden kan midlertidig bestemme omgang, og har hjemmel til at beslutte at det ikke er tilladt at rejse med et barn udenlands, mens en sag om ret til omgang er til behandling. De som går igennem skilsmisse, får et tilbud om rådgivning hos specialister i børns anliggender. Loven indeholder også en bestemmelse om obligatorisk mediation for at hjælpe forældrene med at lave en aftale om en løsning på sagen, som bedst kan tjene barnets interesser. Forældrene er pligtige til at søge mediation før man kan kræve en dommerafgørelse eller anlægge en sag om forældreret, omgang, dagbøder eller en juridisk aktion.

28 2.i Lanzarote-konventionen blev ratificeret med en Altingsbeslutning i 2012 og med ændringer i straffeloven i 2012 Man indførte ændringer på bestemmelser i straffeloven på grund af ratificering af Europarådets Lanzarote-konvention om beskyttelse af børn mod seksuel udnyttelse og seksuelt misbrug. NORGE I august fremmet regjeringen en proposisjon med forslag til forenklinger i foreldrepengeordningen (Prop. 184( )). De viktigste forslagene er at foreldrepermisjonen ikke må tas ut sammenhengende, dette vil øke familienes fleksibilitet. Videre skal begge foreldre få beregnet sine opptjente foreldrepengerettigheter utfra det tidspunktet mor starter sin permisjon tre uker før termin. Dette vil gi større forutsigbarhet. Proposisjonen ligger i Stortinget, den ble fremmet for sent til å kunne behandles av det sittende Stortinget. Surrogati: Eggdonasjon er ikke tillatt i Norge. Regjeringen har ikke foreslått endringer i bioteknologiloven. Det er heller ikke foreslått endringer som åpner for surrogati i Norge. 27 Bestemmelsene i barneloven som regulerer farskap og morskap, gir problemer med å få fastsatt et juridisk holdbart foreldreskap når personer kommer hjem med barn født ved surrogati i utlandet. De aller fleste sakene lar seg løse etter gjeldende rett, men ikke alle. Det har derfor vist seg å være behov for midlertidige ordninger for å ivareta barna som allerede er i Norge, og som er født av surrogatmor i utlandet. På denne bakgrunn vedtok departementet 23. mai 2012 en midlertidig forskrift om anerkjennelse av farskap for barn født av surrogatmor i utlandet. Formålet med forskriften er å sikre at barna får etablert nødvendige juridiske bånd til i hvert fall én av sine omsorgspersoner i dette tilfellet en far med fastsatt farskap etter utenlandsk rett. Videre ble det vedtatt en midlertidig lov 8. mars 2013 nr. 9 om overføring av foreldreskap for barn i Norge født av surrogatmor i utlandet mv. Denne loven innebærer en særskilt måte å overføre foreldreskap på, og tar i hovedsak sikte på tilfeller der det etter gjeldende rett ikke er adgang til stebarnadopsjon. Gjennom midlertidig forskrift og lov legger departementet til rette for at barna som allerede er i Norge og som er født av surrogatmor i utlandet, kan sikres juridiske foreldre. I juni 2013 ble det vedtatt flere endringer i barneloven. Lovendringene vil tre i kraft til ulik tid. Mange trer i kraft 1.januar Formålet med endringene er bl.a. å sikre at barna blir hørt, og at utsatte barn gis bedre beskyttelse i saker der foreldrene er uenige om foreldreansvar, bosted og samvær. De mest utsatte barnas rettssikkerhet styrkes ved at det innføres to former for tilsyn med offentlig oppnevnt tilsynsperson som domstolen kan pålegge. Beskyttet tilsyn innebærer at barnet og samværsforelderen overvåkes under hele samværet. Støttet tilsyn kan brukes ved kontaktetablering eller andre tilfeller der det er behov for en gradvis tilnærming til samværsforelderen. Dersom det er risiko for at barnet utsettes for vold eller overgrep fra en av foreldrene, skal bosteds- eller samværsforelder kunne få en rask avklaring fra domstolen i form av en foreløpig avgjørelse. Ved påstander om rus, psykiske lidelser, vold og seksuelle overgrep bør retten oppnevne en sakkyndig

29 som skal utrede saken grundig. Utgiftene til slik utredning skal dekkes av staten. Bostedsforelderen skal ikke ilegges tvangsbot dersom samværet ikke kan gjennomføres på grunn av risiko for vold eller overgrep. Retten kan oppnevne en advokat som skal ivareta barnets interesser når det er grunn til å tro at barnet er utsatt for vold eller overgrep. For at sakene skal opplyses best mulig, får barnevernansatte lovfestet fritak fra taushetsplikt når de skal vitne i en sak etter barneloven. Det er også vedtatt endringer i barnelovens regler om farskap og morskap. Målet er å tilpasse loven til den samfunnsmessige og teknologiske utviklingen av familiemønstre, mulighet for assistert befruktning og sikker fastsetting av farskap ved DNA-analyse. SVERIGE Lagändring som gäller fr.o.m. 1 januari 2013: Grundnivån för föräldrapenning höjdes från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag från och med 1 januari 2013 Kravet på att visa intyg om ett barns frånvaro för att kunna få tillfällig föräldrapenning upphörde Förslag till lagändring fr.o.m. 1 januari 2014: 28 Föräldrapenning efter barnets fyraårsdag ska kunna lämnas med högst 96 dagar Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs tills barnet fyller tolv år. Idag kan föräldrapenning betalas ut tills barnet fyller åtta år Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn avlidit förlängs så att förmånen kan tas i tio dagar fram till den 90:e dagen efter barnet avlidit. Idag kan förmånen tas i tio dagar fram till den 30:e dagen efter barnet avlidit Delat barnbidrag. När föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn, ska barnbidraget betalas ut med hälften till varje förälder, om föräldrarna inte har anmält vem som ska vara bidragsmottagare. Eventuellt kommer det Särskilda bidraget (inom bostadsbidrag) till hemmavarande barn höjas från årsskiftet. Idag är beloppen kronor för ett barn, kronor för två barn och kronor för tre eller flera barn.

30 3. Förändringar när det gäller ekonomiska transfereringar (till exempel barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning) Barnbidrag FINLAND I enlighet med regeringsprogrammet förblir indexförhöjningarna för barnbidragen ogjorda under åren Studiestöd Studiepenningen binds vid index fr.o.m. den 1 augusti Dessutom höjs statsborgen för studielån med 100 euro till 400 euro per månad. Det nuvarande systemet med avdrag för studielån ersätts med en studielånskompensation som sporrar studerandena till att avlägga sin examen effektivare. Avsikten är att den utbildning som förbereder invandrare för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildning ska tas in i studiestödet. 29 Flexibel vårdpenning För att främja kombinationen av arbete och familjeliv tas år 2014 i bruk en flexibel vårdpenning i syfte att sporra till även kortvarigt deltidsarbete. Den partiella vårdpenning som betalas till föräldrar till barn under 3 år ska ersättas med en ny flexibel vårdpenning. Alla vårdnadshavare av barn som är under tre år, vars genomsnittliga arbetstid per vecka är högst 30 timmar per vecka eller 80 procent av arbetstiden för heltidsarbete (t.ex. fyra dagar per vecka eller sex timmar per dag) är berättigade till förmånen. Då skulle beloppet av den flexibla vårdpenningen vara 160 euro per månad. Om den genomsnittliga veckoarbetstiden är högst 22,5 timmar eller 60 % av arbetstiden för ordinarie heltid inom branschen (t.ex. tre dagar per vecka eller 4,5 timmar per dag), skulle den flexibla vårdpenningen vara 240 euro per månad. ISLAND 3.a Ændringer i børnetilskud i 2012 Børnetilskuddenes beløb blev forhøjet fra ISK til ISK for det første barn, og fra ISK til ISK for de påfølgende børn. Indtægtsreguleret børnetilskud til enlige forældre blev forhøjet fra ISK til ISK for det første barn, og fra ISK til ISK for de påfølgende børn. Man forhøjede også grænsen for indtægtsreguleringen fra ISK til ISK hos ægtepar og fra ISK til ISK hos enlige forældre. Det indtægtsregulerede

31 børnebidrag med børn yngre end syv år blev også forhøjet fra ISK til ISK b Ændringer i huslejestøtten 2013 Huslejestøttens grundbeløb ble forhøjet fra ISK til ISK i måneden, grænsen for indtægtsreguleringen blev forhøjet fra ISK 2,25 millioner i året til ISK 2,55 millioner. På denne måde blev indtægtsreguleringen reduceret med en tredjedel og harmoniserer derfor nu med indtægtsreguleringen i rentetilskudssystemet. Disse ændringer er det første skridt mod ens boligstøtte til familier, uanset boligform. Se også led 2.b om barselsorlov. NORGE 30 De to rødgrønne regjeringene har prioritert foreldrepenger når det gjelder økonomiske overføringer til barnefamiliene. Den siste utvidelsen av permisjonen trådte i kraft for fødsler etter 1.juli i år. Permisjonen er nå på henholdsvis 49 uker (59 med 80 prosent lønnskompensasjon). Samtidig trådte tredeling av permisjonen i kraft. Dette betyr at mor og far har hver sin kvote på 14 uker etter fødselen, mens de resterende 18 alternativt 28 med 80 prosent kompensasjon kan deles slik familien ønsker. De tre uker før fødselen som er forbeholdt mor av helsemessige årsaker, holdes utenfor dette regnestykket. I løpet av de 8 årene vi har hatt en rødgrønn regjering har utgiftene til foreldrepermisjonen økt fra 9,7 mrd til 17,2 mrd Nkr på statsbudsjettet. Fra august 2012 ble kontantstøtten endret til bare å gjelde aldersgruppen 12 til 23 måneder. Mens beløpet ble hevet til for familiene med barn fra 12 til 18 måneder, ble beløpet holdt uendret for de eldste ettåringene. Det er foreløpig ikke mulig å se at dette har ført til høyere yrkesaktivitet blant mødrene til disse barna. Andelen som går i barnehage av disse små barna har økt i mange år, andelen toåringer i barnehage er i 2012 på 90,5 prosent. I 2012 var det imidlertid for første gang en liten nedgang i andelen ettåringer som gikk i barnehage, dette tallet var i 2012 på 69,6 prosent. I løpet av de siste årene har forskjellene i barnehagedeltakelse mellom norske og minoritetsspråklige barn forsvunnet. Nå går disse barna like ofte i barnhage som majoritetsbefolkningen. Bostøtten i Norge går i forholdsvis liten grad til barnefamilier. Nettopp det å bo har hatt en prisstigning som er høyere enn den alminnelige pris- og lønnsstigningen siden tusenårsskiftet. I 2009 ble det vedtatt omlegginger i bostøtten blant annet for at den i større grad skulle nå barnefamilier. En evaluering viste at ordningen selv etter omleggingen ikke fungerte godt nok for barnefamiliene. Til det var boutgiftstaket for lavt for familier med mange fra tre og oppover - medlemmer i husstanden. Bostøtte ble utdelt med en økonomisk ramme på på knappe 3 mdr. Nkr i 2013 og var beregnet å nå husstander. Det gjenstår å se om det vil komme noen endringer i forslaget til statsbudsjett for Når det gjelder barnetrygd og de ulike barnetilleggene i trygdeytelsene, har en justering av disse i tråd med prisstigningen ikke blitt prioritert på mange år. Det har snarere vært oppe en del forslag med sikte på å begrense retten til økonomisk støtte/skattelette på grunn av forsørgeransvar for barn.

32 Bakgrunnen for dette har vært å prioritere arbeidslinja, alle voksne skal gis økonomisk motivasjon og muligheter til å forsørge seg selv gjennom arbeid. 4. Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv (till exempel rätt till ledighet med barn vid barns födsel, flyktingfamiljers rättigheter, adoptivföräldrar) FINLAND Deltidsarbete och dagvård För att förbättra sammanjämkandet av arbets- och familjeliv tar man år 2014 i bruk en flexibel vårdpenning som även skulle uppmuntra till kortvarigt deltidsarbete (se ovan). Enligt förslaget av en arbetsgrupp ska också dagvårdsavgifterna i fortsättningen bestämmas mer exakt enligt antalet vårdtimmar. 31 ISLAND 4.a En rapport om harmonisering af familie- og arbejdsliv 2013 En arbejdsgruppe med repræsentanter fra erhvervslivets parter, de statsansattes foreninger, frie foreninger, velfærdsdepartementet og Ligestillingskontoret præsenterede forslag på fem områder: a) Offentlige instanser som arbejdsgivere og serviceydere, b) Erhvervslivet, virksomheder og institutioner, c) Kundskabsformidling, præsentationer og øget bevidsthed, d) Præsentation og adgang til oplysninger og kundskab, d) videre analyse og fortsættelse. Rapporten gennemgås nu hos velfærdsdepartementet og Ligestillingskontoret. 4.b En særlig aktion i asylsøgernes anliggender i Island. Et voksende antal familier søger nu asyl i Island. Tiltagene er forskellige og man arbejder bl.a. med vejledende behandlingsregler om modtagelse af børn der rejser alene og som søger asyl.

33 5. Aktuella jämställdhetsfrågor FINLAND Regeringens jämställdhetsprogram Regeringens jämställdhetsprogram samlar regeringens centrala åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen och avskaffa diskriminering baserad på kön. Programmet är ett redskap för koordinering av jämställdhetspolitiken inom statsrådet, och det innehåller åtgärder för samtliga ministerier. I jämställdhetsprogrammet ingår som en egen del integrering av könsperspektivet, som gäller samtliga ministerier. Utöver integreringen innehåller jämställdhetsprogrammet mål och åtgärder inom jämställdhetslagstiftning, arbetslivet samt förenande av arbete och familj, beslutsfattande och främjande av kvinnors karriärutveckling, utbildning och forskning, främjande av demokrati och integrationspolitik, ekonomisk politik, främjande av mäns och kvinnors delaktighet och hälsa samt bekämpning av våld i nära relationer och inom familjen, våld mot kvinnor och sexuellt våld. Därutöver stöder programmet organisering och utveckling av jämställdhetsarbetet. 32 Jämställdhetsplanen Arbetsgruppen som har förberett justeringen av lagen om jämställdhet föreslår att en skild bestämmelse om lönekartläggning ska läggas till lagstiftningen. I den föreskrivs syftet med lönekartläggningen, som görs som en del av jämställdhetsplanen, förpliktelse att utreda orsakerna till tydliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt förpliktelse att rätta till de löneskillnader det inte finns någon acceptabel orsak till. På så sätt skulle innehållet i lagen bli mer bindande än i nuläget. Jämställdhetsplanen måste göras upp i samarbete med företrädare för de anställda och enligt förslaget måste de ha tillräckliga möjligheter att påverka utarbetandet av planen. Dessutom skulle arbetsgivaren bli skyldig att informera de anställda om arbetsplatsens jämställdhetsplan och lönekartläggning. I fortsättningen måste man på arbetsplatserna utarbeta en jämställdhetsplan åtminstone vartannat år, medan det för närvarande är en årlig skyldighet. Om man på arbetsplatsen ändå fortsätter att göra upp en jämställdhetsplan varje år kan man även i fortsättningen lokalt komma överens om att göra en lönekartläggning minst vart tredje år. Jämställdhet i lärande Jämställdhet i lärande är ett studiepaket kring könsperspektiv i lärande inom skola och småbarnsfostran. Studiepaketet är utformat för personal inom småbarnsfostran och skolan, men kan också användas av studerande, föräldrar och andra intresserade. Studiepaketet består av material och intervjuer med lärare, dagispersonal, studerande, elever, rektorer och föreståndare, forskare, konsulter, tjänstemän och personer involverade i olika jämställdhetsprojekt. De delar med sig av sina erfarenheter, forskningsresultat och olika metoder som kan hjälpa dig starta ditt eget

34 jämställdhetsprojekt. Materialet innehåller även reflektionsfrågor för fördjupat lärande, samt praktiska övningar för tillämpning i vardagen. ISLAND Velfærdsdepartementet arbejder nu med lovforslag om ligebehandling i arbejdsmarkedet i forbindelse med implementering av Europadirektiver om forbud mod forskelsbehandling i arbejdsmarkedet nr. 2000/43/EC og 2000/78/EC. Departementet har samtidigt påbegyndt en drøftelse inden ligestillingssagen, hvor man samarbejder i forhold til forskelsbehandling på grund af oprindelse, religion og livsanskuelse, alder, funktionshæmning og reducerede arbejdsevner og seksuel orientering og bevidsthed. NORGE 33 Tidlig i 2012 fikk Norge sin første handlingsplan for likestilling på flere tiår Likestilling Den inneholder over 80 konkrete tiltak som skal gjennomføres fram til og med 2014 ved hjelp av økt innsats på en rekke felt på tvers av departementene. Det ble lagt fram en stortingsmelding om likestilling Meld. St.44 ( ) Likestilling kommer ikke av seg selv i juni Meldingen baserer seg på to omfattende offentlige utredninger, NOU 2011:18 og NOU 2012:15. Et hovedpoeng ved disse utredningene var å skaffe fram kunnskap om norsk likestillingsstatus i lys av livsløp, etnisitet og klasse, det utredningene kaller kvinne+ kunnskap. I denne meldingen legges det fram en strategi for å styrke arbeidet med å fremme likestilling mellom kjønnene. Et viktig grep er å styrke det regionale og lokale likestillingsarbeidet, blant annet gjennom å tilføre det økt kompetanse. 6. Exempel på något nordiskt samarbete som ditt land är involverat i FINLAND Pappor i Norden Forskare från flera nordiska länder har skrivit om pappor i boken Nordic Fatherhoods (red. av Rostgaard & Eydal) som ska publiceras av Policy Press i Den finska artikeln av Salmi & Lammi-Taskula heter Policy goals and obstacles for fathers' parental leave in Finland.

35 Nordiska forskare samlades i maj 2013 i Köpenhamn för att föreläsa om pappornas föräldraledighet i seminariet Fædre på barsel, arrangerat av Aalborgs Universitet. Gruppen planerar vidare forskningssamarbete kring temat. NORGE Norge hadde det nordiske formannsskapet i Norge valgte blant annet å sette fokus på mannsperspektivet i likestillingsarbeidet, noe som resulterte i ihvertfall tre nordiske konferanser med interesse i en familiepolitisk sammenheng: Reproduksjonsteknologi i Norden, Menn og rekruttering til omsorgsyrker, Maskulinitet i bevegelse menn, likestilling og livskvalitet. Konferanserapportene kan deles. Norge tok også ansvaret for et nordisk prosjekt Robuste familier i Norden. Forskning viser at manglende omsorg, store konflikter og samlivsbrudd kan føre til psykiske og sosiale problemer for mange barn og foreldre. I prosjektet skal tiltak for å forebygge og behandle konflikter i familiene før og etter samlivsbrudd i de nordiske land kartlegges og sammenliknes, for siden å evalueres. Tiltaket er forankret i Direktoratet for barn, unge og familie Särskilda satsningar för familjer som riskerar marginalisering i samhället FINLAND Barnskyddsarbete En arbetsgrupp som har funderat på barnskydd föreslår en enhetlig specialiserande utbildning för barnskyddsarbetet och en enhetlig bedömningspraxis. Bland annat bör man utveckla enhetliga koncept för behandling av anmälningar, bedömning av behovet av barnskydd, omhändertagande och val av ersättande vårdplats samt för upphörande av klientskap. Kvalitetsrekommendationer för barnskyddet Finlands första kvalitetsrekommendationer för barnskyddet har publicerats av Social- och hälsovårdsministeriet. Syftet med de nya rekommendationerna är kontinuerlig kvalitetsbedömning inom barnskyddet. Rekommendationerna fokuserar på framför allt delaktighet och betonar samarbete mellan myndigheter med utgångspunkt från barnets bästa. I fortsättningen bör minst hälften av arbetstiden användas till arbetet med klienter och för varje klient säkerställas minst två timmar per månad av den egna arbetstagarens tid.

36 Misshandelsbrott mot barn Enligt Social- och hälsovårdsministeriets budgetproposition för 2014 överförs uppgiften att ordna utredning av misshandelsbrott mot barn från kommunerna till staten. Tillämpningsområdet för lagen om ordnande av utredningar av sexualbrott mot barn utvidgas att omfatta också misshandelsbrott. Ett pilotprojekt genomförs för barnhusverksamhet under åren Skapandet av ett nationellt skyddshemssystem framställs från 2014 så att antalet skyddshemsplatser utökas från nuvarande 125 till 530 platser. NORGE Fattige barn: Andelen fattige barn målt i form av relativ fattigdom - er nær fordoblet i Norge siden siste halvdel av 90tallet, da man først startet å måle vedvarende lavinntekt. Andelen målt med 60 prosent av medianinntekten (EU-skala) var 7,6 prosent i perioden 2009 til Det dreide seg om over barn, dette tallet er økende fordi barnebefolkningen øker. Det ser imidlertid ut som andelen fattige barn har stabilisert seg de siste årene. Fattigdom i de fleste andre grupper, ikke minst blant eldre, har sunket. De fattige barna bor i familier med innvandrerbakgrunn fra ikke-vestlige land, familier med bare en forelder og i familier med mange barn. Dette mønsteret er stabilt. 35 Den rødgrønne regjeringens svar på dette har vært en handlingsplan mot fattigdom, med barn som en av tre prioriterte målgrupper. Å få flere foreldre ut i arbeid en en viktig del av politikken. Tiltakene omfatter også tilskuddsordninger som skal gi barn og unge tilbud om fritidsaktiviteter og ferie gratis eller med svært lav egenandel. Dårlig familieøkonomi skal ikke ekskludere barn og unge fra det som i dag regnes som en vanlig oppvekst. Flere departementer har slike tilskuddsordninger med litt ulikt innhold og rettet mot litt ulike målgrupper. Det har vært en viss oppmerksomhet rettet mot barnefattigdom i den politiske debatten, opposisjonen har rettet kritikk mot regjeringen for ikke å ha gjort nok for å bekjempe den. I begynnelsen av september offentliggjorde Arbeidsdepartementet, som har ansvaret for handlingsplanen mot fattigdom, en nettside som presenterer tiltakene mot fattigdom: Nettsiden er omfattende og informativ. Barnevern De siste årene har det vært oppmerksomhet knyttet til at barnevernet ikke fungerer godt nok. Det gis stadig flere meldinger til barnevernet, oppfølgingen er ikke alltid i tråd med lovregulerte frister. Det er kommunene som har primæransvaret for barnevernet, og med Norges mange små kommuner gir dette utfordringer, både når det gjelder beredskap og kompetanse. Regjeringen har i de siste årene prioritert å gi kommunene øremerkete midler til flere ansatte og mer kompetanse i det kommunale barnevernet. Fra 2009 til 2012 resulterte dette i 733 nye stillinger i kommunalt barnevern. Opptrappingen fortsetter i Prop. 106 L ( )som både er en stortingsmelding om retningen framover og innholder endringer i barnevernloven, varsles at det trengs ytterligere innsats også i årene som kommer. Proposisjonen ble behandlet av Stortinget i juni, uten at det ble avdekket