Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (10) Projektnamn Empowerment och delaktighet hos romer i Västsverige (genomförande) Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt var ett tvåårigt projekt inom Europeiska socialfondens programområde 1 (PO1) med avslut Övergripande målsättning för projektet var att stärka integrationen och utbytet mellan romer och det övriga samhället för att underlätta romers tillgång till arbetslivet, samt att förstärka romers delaktighet och inflytande i samhällsarrangemang. Syftet var att kompetensutveckla sju romer till hälso- och samhällskoordinatörer och att dessa i sin tur skulle kompetensutveckla tjänstemän inom offentlig sektor i romsk historia, romsk kultur och generellt romsksa frågor. Resultatet visade att det skedde en empowerment-process hos de sju anställda koordinatörerna som bland annat beskrev ökat självförtroende, ökad kunskap och ökad delaktighet i samhället. Deras deltagande i projektet ledde också till framtidsplaner i form av vidare studier eller annat arbete. Projektet nådde mer än planerade 1000 tjänstemän från offentlig sektor via så kallade cafémöten där koordinatörerna föreläste om ovannämnda romska frågor. Utvärderingen visade på en viss ökad kunskap och förståelse hos tjänstemännen som dock också uttryckte önskemål om mer konkreta råd och tips. För det romska lokalsamhället var påverkan begränsad, till största delen beroende på att arbetet enligt Socialfondens regler för PO1 inte fick utföras på betald arbetstid. Viss hälsofrämjande påverkan kan emmellertid urskiljas på individnivå liksom en starkare gemenskap bland romer i en av de fyra berörda kommunerna. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Projektets resultat påverkades av en rad faktorer som försenade och försvårade projektprocessen. Projektet omfattade aktiviteter och målgrupper från båda programområde 1 och 2 hos ESF men beviljades medel inom PO 1. Den ursprungliga projektidén skrevs därför om för att passa in i mönstret. Detta fick konsekvenser främst för arbetet gentemot det romska lokalsamhället och dess mobilisering varför målsättningarna kring detta område inte har kunnat uppnås helt och hållet. Den deltagarorienterade modell som tillämpades för styrning av projektet möjliggjorde ett starkt inflytande utifrån romernas egna behov och fungerade bra för de anställda koordinatörerna. Hållbarheten låg främst hos de sju lokala koordinatörerna, men också hos den arbetsmodell som projektet utarbetade för utsatta grupper och som planeras att testas vidare i vuxenutbildning. Huvudsyftet med projektet var ökad livskvalitet hos romer. En samhällsekonomisk utvärdering tar vanligtvis inte hänsyn till individernas livskvalitet, och därför visade utvärderingen att projektet samhällsekonomiskt inte var lönsamt. Dessutom var projektet av samma anledning svårt att analysera, då de effekter som eftersträvats i projektet ej primärt var av ekonomisk art. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre

2 Sid 2 (10) sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Forskning visar att romer är diskriminerade på en rad nivåer i samhället och att detta har allvarliga konsekvenser, till exempel marginalisering och isolering. I en analys, som vi gjorde tillsammans med romer boende i Västsverige, konkluderade vi att romer i Västsverige saknar delaktighet i lokalsamhället samt kontroll över sig och sin familjs livssituation och hälsa. Det romska samhällets intresse för en förändring var (och är) stort, men samtidigt kräver romer att den egna identiteten och kulturen bör respekteras av majoritetssamhället då identitet och kultur är av central vikt för upplevelse av livskvalitet. Det har varit vanligt att forskning och insatser kring romer har utförts av icke-romer utan romers medverkan. Resultatet har varit att romerna själva inte har känt igen sig i den bild som har målats upp och att de insatser som har satts in inte har fått avsedd verkan. Dessutom har man fokuserat på det negativa och tonat ner det positiva samt sett på romer som hjälpbehövande istället för självständiga individer. Detta har förstärkt den negativa bild av romer som finns i samhället. Om man skall lyckas vända på situationen och lyfta romerna, måste man utgå ifrån romerna själva och deras syn på situationen gällande både problem, behov och åtgärder. Det är viktigt, och en central styrka, att romerna själva får styra och kontrollera diskussionen utifrån egen förståelse, situation och behov. Det är först då jämlikhetsambitioner kan realiseras. Ett hot mot jämlikhet är att diskussionerna och ambitionerna utgår från normer och traditioner som inte är romernas egna och som upplevs som majoritetssamhällets ensidiga krav. Vi anser att vårt projekt skapade möjligheter att lyfta vardagliga frågor kring jämlikhet och visade på hur de är en del av alla aktiviteter som försiggår i ett samhälle. LÄRANDE MILJÖER Utgångspunkten för projektet var deltagarorienterad aktionsforskning baserat på hälsopromotiva insatser och pedagogiska övningar. Syftet bakom perspektivet var att öka den romska lokalbefolkningens medvetenhet om mänskliga rättigheter, delaktighet, integration osv. samt att förända deras upplevelse av maktlöshet genom att stärka deras självkänsla och egenmakt. Att vi hade ett deltagarorienterat perspektiv innebar att vi hela tiden tog utgångspunkt i deltagarnas, i vårat fall romernas, egna förutsättningar, upplevelser och ideér. Det var romerna som var experter på romska frågor, inte projektledningen. Tillvägagångssättet i det praktiska lärandet var arbetsintegrerat lärande (AIL). Det räcker inte att gå en utbildning för att bli säker i en yrkesroll. Man måste också lära sig genom att arbeta. Detta är vad AIL handlar om, att kombinera arbete och teoretiska kunskaper. Lärandet i arbetslivet är en förutsättning både för konkurrenskraft och för god service till medborgarna och samtidigt fungeras som katalysator för integration. Det tillgodoser också de anställdas behov av kompetensutveckling. Projektet betonade empowerment som ett socialt förändringsarbete i syfte att åtgärda brist på makt och resurser. Ett deltagarorienterat perspektiv var ett passande verktyg för detta. Genom empowerment kan personer eller grupper som befinner sig i en maktlös position få kraft att komma ur maktlösheten. För romernas del handlade det således om att få igång processer och aktiviteter, drivna av romerna själva, som kunde stärka deras självkontroll, vilket i praktiken handlade om att människor fick större självförtroende, bättre självbild, ökade kunskaper och färdigheter samt ökad delaktighet och samarbete. INNOVATIV VERKSAMHET

3 Sid 3 (10) De romska koordinatorerna utbildades för att sin tur utbilda och kompetensutveckla sina handläggare och andra kommunalanställda. Tanken var att romernas situation skulle påverkas genom de anställdas nya förbättrad förhållningssätt kring romer. Utvärderingen av cafemötena visade på en viss ökad kunskap och förståelse hos tjänstemännen som dock också uttryckte önskemål om mer konkreta råd och tips. Således var de anställda romerna som en resurs i en utvecklingsprocess och inte som objekt för hjälpinsatser. Allas (både romernas och icke-romernas) kompetenser i projektgruppen användes och utvecklades i en ömsesidig process och genom social-pedagogisk samverkan. FRÄMJA SAMVERKAN De romska koordinatorerna arbetade för att främja samverkan mellan kommunerna, lokalförvaltningen, myndigheterna och den romska minoriteten. Koordinatörerna hjälpte också andra romer att organisera och driva sina egna hälso-, boende-, sysselsättnings- och utbildningsfrågor mm. Samverkan skedde också genom de kompetensutvecklingstillfällen där offentlig sektor (handläggare, chefer, m.fl) från olika verksamheter och kommuner och romer möttes i en gemensam dialog. Samverkan kunde ha blivit bättre genom att (som den urspungliga tanken var) fokus under projektets första år hade varit på förstärkning av den romska samhällets empowerment. Genom ökad kollektiv empowerment (utöver enbart de lokala koordinatörernas) hade vi fått starkare resurser att skapa hållbar dialog och samverkan med det övriga samhället. STRATEGISKT PÅVERKANSARBETE Alla kompetensutvecklingsinsatser riktade mot offentlig sektor var fokuserade på strategiskt påverkansarbete. Vi lyckades i viss grad att ändra fördomar och förbättra deltagarnas möjligheter att utveckla sig i sitt arbete gällande romer. Dock, för att uppnå reella attitydförändringar, mycket mer tid och upprepade möten hade behövts. Tidsbrist, att arbeta samtidigt med många kommuner, att några tyckte att den information de fick täckte deras behov var orsaker till att mötena inte blev upprepade i samma arbetsplats. Dessutom jobbade vi med att sprida resultat via konferenser, tidskriftsartiklar, media och i form av inbjuden talare från bl.a. WHO Europakontoret, ESF, West Sweden kontorets i EU Bryssel. TRANSNATIONELLA AKTIVITETER De transnationella aktiviteterna gick ut på kunskapsutbyte mellan vår projektgrupp och representanter från Hellenic Ministry of Health and Social Solidarity (Grekland), University of Debrecen (Ungern), School of Health and Life Sciences (Skotland) och Diakonia Institutet (Finland). Under våra besök berättade vi om vårt projekt och fick ta del av pågående projekt i respektiva länder. Vi kan konstatera att problematiken ser annorlunda ut i Sverige än i dessa länder. Deras största problem är romers boendesituation och levnadsmiljö. I Sverige däremot fokuseras arbetet kring likabehandling, utbildning och tillgång till arbete. Vårt projekt upplevdes som modernt och innovativt, för ingen av dessa organisationer hade ens tänkt i dessa banor. T.ex. att anställa en outbildad rom var helt nytt för dem. Vinsten med dessa aktiviteter har varit ökad insikt kring romers situation i Europa. Vi väckte också intresse för fortsatt samarbete. SLUTSATS Projektets resultat för romernas räkning ligger på individnivå och gäller främst de sju anställda koordinatörerna som genomgått en tydlig empowermentprocess och stärkt sin kompetens och delaktighet i samhället. Tydligt är också att den arbetsmodell som projektet utvecklat med arbetsintegrerat lärande fungerade bra och bidrog till empowermentprocessen. Motsvarande process ägde inte rum i det romska lokalsamhället. Koordinatörernas arbete gentemot lokalsamhället var begränsat på grund av PO1 regler (t.ex. när det gäller vem som räknas som deltagare). Därför är det viktigt att nämna att aktiviteter med lokalsamhället genomfördes på koordinatörernas fritid. Det är ändå viktigt att nämna att dessa AIL aktiveter

4 Sid 4 (10) hade en viss påverkan på det romska lokalsamhället inom hälsopromotiva områden som exempelvis ökat deltagande i fysisk aktivitet och samhälleligt deltagande. Västra Götalandsregionen samt några vuxenutbildingsinstitutioner har uttryckt intresse för att testa modellen vidare på andra utsatta grupper. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. SYFTET var att kompetensutveckla 7 romska lokala koordinatörer för att de i sin tur skulle kompetensutveckla myndigheter (handläggare, chefer, m.fl.) i deras omgivande samhälle samt skapa ökad delaktighet och egenmakt inom det romska samhället. Vidare var syftet att de romska koordinatörerna skulle mobilisera ytterligare romer för konkreta hälsofrämjande samhällsinsatser i sin närmiljö samt utvärdera dessa insatser gemensamt med projektledningen. Övergripande mål: - Stärka integrationen och utbytet mellan romer och det övriga samhället och underlätta romernas tillgång till arbetslivet - förstärka romers delaktighet och inflytande i samhällsarrangemang (t.ex. arbetsmarknad, beslutsfattning, utbildning, osv.) Projektmål: - öka romers inflytande och kontroll över livsstilsrelaterade och sociala påverkansfaktorer på hälsa och arbetsliv - minska fördomar både hos majoritetsbefolkning och romer Mätbara delmål: - förbättra kommunikation och dialog mellan romer, myndigheter och beslutsfattare - öka romers förståelse och kompetens i delaktighets- och förändringsprocesser i hälsoärenden och arbetslivet - öka myndigheters och majoritetsbefolkningens kompetens om och förståelse för romers upplevelse av utsatthet, diskriminering och utanförskap inklusive självuppfattad hälsa, välbefinnande och livskvalitet - Öka romers självförtroende och känsla av samhörighet med majoritetssamhället - utveckla en arbetsmodell (riktad mot utsatta grupper) för samhällsorganisering på lokal nivå där lärande genom det praktiska arbetet är i fokus. Resultatet visar att det skedde en empowerment-process hos de sju anställda koordinatörerna som bland annat beskrev ökat självförtroende, ökad kunskap och ökad delaktighet i samhället. Framtidsplaner i form av vidare studier eller annat arbete tillskrevs också deltagandet i projektet. Projektet nådde också mer än planerade 1000 tjänstemän från offentlig sektor via så kallade cafémöten där koordinatörerna föreläste om romsk historia och kultur. Utvärderingen visade på en viss ökad kunskap och förståelse hos tjänstemännen som dock också uttryckte önskemål om mer konkreta råd och tips. För det romska lokalsamhället var påverkan begränsad, till största delen beroende på att detta arbetet, enligt Socialfondens regler för PO1, var inte berättigad för ESF stöd. Detta var en resultat av att projektet hamnade mellan PO1 och PO2, eftersom de tidigare arbestlösa koordinatörerna blev anställda

5 Sid 5 (10) i projektet. Ändå kunde en viss hälsofrämjande påverkan urskiljas på individnivå liksom en större gemenskap bland romer i en av de fyra berörda kommunerna. Kompetensutvecklingsinsatserna som riktatades till anställda inom offentlig sektor togs väl emot där en dialog etablerades mellan deltagarna och romska koordinatörerna. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det tveksamt om insatserna genererade någon större hållbarhet. Möjliga orsaker till detta är dels att projektets förankring i kommunerna främst skedde efter projektstart, och dels att ingen upparbetad beredskap att ta tillvara på den nya kunskapen inom verksamheterna har kunnat urskiljas. Det sista är orsakades troligen av tidsbrist och att projektet försökte nå så många personer som möjligt (cost-effektivitetsperspektiv) istället för att satsa på en kvalitativ och hållbar förändring bland färre personer och kommuner. Inom alla deltagande kommuner har det på varierande sätt visats intresse för att anställa koordinatörerna för olika former av verksamheter. Projektets resultat har påverkats av en rad faktorer som försenade och försvårade projektprocessen. Projektet omfattade, som sagt ovan, aktiviteter och målgrupper från båda programområde 1 och 2 hos ESF, men beviljades medel inom PO 1. Därför var det nödvändigt att justera om den ursprungliga projektidén för att passa in i ESFs regler. Detta fick konsekvenser främst för arbetet gentemot det romska lokalsamhället och mobiliseringen av detta och målsättningarna har därför inte kunnat uppnås. Den deltagarorienterade modell som tillämpades för styrning av projektet möjliggjorde ett starkt inflytande utifrån romernas egna behov och fungerade bra för de anställda koordinatörerna. En extern evaluering av projektet visade att projektet ur en samhällsekonomiskt perspektiv inte var lönsamt. Vi rekommenderades att projektet borde följas upp på individnivå om ett år för att då bättre mäta effekterna av projektet. Samhällsekonomiska utvärderingar tar emellertid inte hänsyn till individernas ökade livskvalitet vilket var huvudsyftet med föreliggande projekt. Den samhällsekonomiska utvärderingen var därför svår att genomföra för den externa konsulten, då de effekter som eftersträvades i projektet ej primärt var av ekonomisk art. När det gäller koordinatörerna, visar resultatet på en ökat självkänsla, mindre rädsla för myndigheter, förbättrat livsattityd, bättre stresshantering, från att acceptera till att ifrågasätta livssituationer, ökat medvetenhet om strukturell ojämlikhet och orättvisa, ökat kreativitet och agerande (proaktivitet) ökat kunskap och förmåga att delta i och påverka ärenden som är viktiga för romer. Bättre hälsa, ökad delaktighet och ökat intresse för vidare studier var andra resultat av projektet. Dessa teman är alla komponenter i empowerment med ökad egenmakt som följd. Resultat gällande lokalsamhället visar att deltagande i de hälsofrämjande aktiviteterna upplevdes som betydelsefulla. Exempel på konkreta resultat som uppskattades var ökad fysisk aktivitet, viktnedgång, komma hemmifrån och "barnaledigt". Uppskattningsvis anordnade projektet ett fyrtiotal cafémöten med representanter från olika myndigheter i de fyra kommunerna. Enligt den statistik som förts i SCB har projektet nått 999 unika personer från olika myndigheter, inklusive socialtjänst, sjukhus, primärvård, försäkringskassa med mera. Utöver detta har ytterligare 300 deltagare som på grund av misstro gentemot de romska koordinatörerna vägrade uppge sitt födelsedatum/ personnummer i deltagarlistorna. (Vi har bara deras namn och arbetsgivare). Vi diskuterade problemet med ESF och SCB ett flertal gånger samt försökte olika strategier för att lösa problemet utan att lyckas. Bland de personer som deltog vid cafémöten var andelen kvinnor 73,5 % och andelen män 26,5 %. Andelen kvinnor var alltså högre än den avsedda fördelningen 60 % kvinnor och 40 % män. Projektets procentandel kan konstateras bättre motsvara verkligeheten då andelen kvinnor som jobbar inom socialområdet är högre än 60 %.

6 Sid 6 (10) Vi delade ut enkäter vid fyra cafémöten Borås, Göteborg och i Vänersborg. Nästan två tredjedelar av respondenterna ansåg att föreläsningen/cafémötet varit bra. På frågan om mötet infriat deras förväntningar svarade en femtedel att de inte hade haft några förväntningar medan majoriteten menade att det i någon grad infriat förväntningarna. Informationen ansågs delvis att ha tillgodosett deras behov av information om romers situation. Cirka hälften svarade att föreläsningen tillgodosett deras behov i någon grad. Mer än hälften svarade att de hade fått nya insikter, ny kunskap och ny inspiration/motivation. Informationens användbarhet upplevdes som meddelmåttig. Männen svarade generellt något mer positivt på frågorna än kvinnorna. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. I syfte att uppnå och mäta målen genomfördes: 1) Mer än 40 kompetensutvecklingstillfällen kring romska frågor (totalt 999 unika deltagare registrerade hos SCB) för offentlig sektor (chefer, handläggare, politiker och beslutsfattare och andra anställda). Dessa planerades och genomfördes av de romska koordinatörerna i form av ca 1-2 timmars cafémöten på olika arbetsplatser. 2) Ett heldags kompetensutvecklignstillfälle för myndigheter från olika förvaltningar och sektorer i offentlig sektor. Mer än 100 deltagare från olika kommuner deltog. Dagen planerades och genomfördes av de romska koordinatörerna i samarbete med projektgruppen. 3) 20 månatliga kompetensutvecklingstillfällen för de sju lokala koordinatörerna och representanter från deltagande kommuner. Dessa planerades och genomfördes av projektledaren och projektkoordinatorn. De andra projektmedarbetarna medverkade som föreläsare i dessa tillfällen. 4) Aktivt deltagande vid sex transnationella möten för kunskapsutbyte i Grekland, Ungern, Skotland och Finland. 5) Koordinatörenas övning av AIL i form av hälsofrämjande aktiviteter med fokus på mobilisering av det romska lokalsamhället. De teoretiska kompetensutvecklingsmodulerna har fungerat som stöd för att de romska koordinatorerna skulle erhålla nödvändig kunskap för att gå ut och föreläsa för offentlig sektor och för att kunna driva hälsofrämjande aktiviteter med lokalbefolkningen. Koordinatorerna måste på något sätt öva sig på sina nya kunskaper i form av praktiskt utförande. Detta har de gjort genom att planera och utföra olika hälsofrämjande aktiviteter, tillsammans med de romska lokalsamhällena. Arbetet som lokal koordinator bestod av att planera och genomföra de regelbundna föreläsningarna/cafémöten som erböds för de anställda inom offentlig sektor. Syftet med dessa tillfällena var dels att öka kunskapen och förståelsen för romsk kultur, traditioner, hälsa och livssituation, men också att få igång en dialog mellan romer och icke-romer samt att minska ömsesidiga fördomar. Som ett resultat märkte vi att en hel del attityder ändrades mot det mer positiva gällande romer. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete.

7 Sid 7 (10) Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Högskolan Väst var drivande organisation och fungerade också som arbetsgivare för koordinatörerna. Agnesberg Folkhögskola var central och aktiv deltagare i projektplanering och projektgruppens arbete, och skolans rektor var en viktig resurs i alla romska frågor samt medlem i styrgruppen. Borås stad erbjöd en kontorslokal för koordinatorerna samt lokaler för kompetensutvecklingsmoduler i Borås. Dessutom hade vi regelbunden kontakt med metodutvecklaren från Arbetslivsförvaltningen i Borås kommun, som stödjade koordinatörerna i sitt arbete. I Borås hade vi också samarbete med Olivia Omsorg, som hjäpte oss med marknadsföring av en av kompetensutvecklingsinsatserna. Samarbete påbörjades med Rädda Barnen i Borås för eventuella fortsatta projekt (t.ex. brobyggare mellan skola och hem samt bekämpa barnfattigdom). De lokala koordinatörernas förstärkta empowerment ledde till att de fick en bra kontakt med lokala myndigheter och lyckades med att skapa dialog mellan det romska lokasamhället och personer från olika statsförvaltningar. Dessa diskussioner har fortsatt efter projektets slut och handlat om hur romernas situation kan förbättras i Borås. Ledningen i Trollhättan stad var mycket positiv till projektet och utsåg en kontaktperson från kommunen, som skulle hjälpa den lokala koordinatören att identifiera och att komma i kontakt med organisationer relevanta för kompetensutvecklingsinsatserna. Av olika anledningar blev samarbetet med kontaktpersonen mindre än tänkt. Trollhättan stad stödde projektet med att erbjuda samligslokal för folksamlingar med lokalsamhället. Vi hade också bra kontakt med ett annat pågående ESF projekt (KAFU) i Trollhättan. Vänersborgs kommun var intresserad av projektet och också en kontaktperson (folkhälsosamordnare) utsågs av kommunen för att underlätta kontakten med potentiella deltagare i kompetensutvecklingsinsatser. Kommunen hjälpte oss att lägga in information om projektet och dess kompetensutvecklingsinsatser på deras hemsida (båda Intranet och Internet). Vi fick också använda Tärnan skolans lokaler för folksamlingar. Göteborg stad och särskilt Gunnared/Angered stadsdel i Göteborg var mycket positiva til projektet. Vi hade två kontaktpersoner, planeringsledare/samordnare i folkhälsa i Göteborgs stad och verksamhetschef i Gunnared/Angered stadsdel. Koordinatörerna i Göteborg hade regelbundna planeringsmöten med dessa samt ytterligare representanter från Göteborg stad. Göteborg stad erbjöd koordinatörerna kontorslokaler under hela projekttiden samt samlinglingslokaler för folksamlingar i Angered. Kontaktpersoner hjälpte oss med att underlätta kontakten med potentiella deltagare i kompetensutvecklingsinsatser samt att lägga in information om projektet och dess kompetensutvecklingsinsatser på deras hemsida. Vi hade två möten med Samordningsförbundet (Kommun, Regionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan), ett med Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp och ett med Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Ett av syftena med mötena var att komma in på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen då dessa hade varit svåra att närma sig. Samordningsförbundet i Vänersborg/Mellerud visade stort intresse och var till mycket stor hjälp vid arrangerandet av ett stort cafémöte (föreläsning/diskussion om romska frågor). Tyvärr var detta mötet såpåss sent i projekttiden så vi hann inte följa upp ytterligare aktiviteter tillsammans med förbundet. Forskningssamarbetet med Nordic School of Public Health, NHV, i Göteborg, var tätt från första början och en doktorand kommer att skriva om romskt empowerment i sitt framtida

8 Sid 8 (10) avhandlingsarbete. Transnationellt kunskapsutbyte gjordes med Hellenic Ministry of Health and Social Solidarity (Grekland), University of Debrecen (Ungern), Glasgow Caledonian University (Scotland) och Diakonissa Institutet i Finland. Projektgruppen bestod av projektledare, projektkoordinator och ytterligare tre projektmedarbetare från Högskolan Väst och en från Agnesbergs folkhögskola. Dessutom, alla lokala koordinatörer ingick i projektgruppen då projektet var bottom-up styrt. Samarbetet fungerade bra och vi hade regelbundna planeringsmöten. Högskolan Västs personal deltog som föreläsare vid kompetensutvecklingsmoduler och transnationella aktiviteter. Representanten från Agnesbergs folkhögskola var en nyckelperson i spridning av resultat och strategiskt påverkansarbete. Projektets styrgrupp bestod av prefekt från Institutioenen för omvårdnad, hälsa och kultur vid Högskolan Väst, projektledare och -koordinator (Högskolan Väst), representant från Agnesberg fhsk samt alla lokala koordinatörer. De urspungligen nämna (i ansökan) representanter från regionen och kommuner var inte relevanta medlemmar för styrgruppen när projektet väl satte igång eftersom deras officiella medgivande att delta i projektet aldrig blev av. Dessutom, tanken bakom projektet var att det är romerna själva som är de bästa experter när det gäller romska frågor. Vi betonade redan i projektansökan att romerna själva bör ha drivande roll i sin integrationsprocess. Enligt evidens har det hittills varit myndigheterna som har styrt beslut, insatser och åtgärder när det gäller romers situation. Kommunerna har däremot varit inblandade i stödjande procedurer (referensgrupp) som vi beskrivit ovan (att hitta organisationer osv. inom kommuner). Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsintegrering var en central del av projektet som helhet. Frågan var en del av varje ambition i projektet och aspekter av det har genomgående förekommit i alla delar av projektarbetet. En styrka var att projektgruppen hade en gedigen utbildning och bakgrund inom detta fält, inte minst då två av de medverkande projektarbetare var lektorer i kulturvetenskap, där genus- och jämställdhetsfrågor står i centrum och där nämnda lektorer också hade mångårig erfarenhet av såväl undervisning som forskning kring dessa frågor. I projektets kompetensutvecklinsinsatser deltog fler kvinnor än män. Flera av dessa månatliga tillfällen fokuserades på jämställdhetsfrågor. För att underlätta diskussionerna och arbetet kring jämställdhet, skedde en del av arbetsformerna i enkönade grupper eftersom den romska kulturen kräver detta. Resultaten av diskussionerna diskuterats dock alltid gemensamt. Allt detta var också delar av projektets centrala ambition, att låta romerna själva komma till tals och styra över projektets riktning vilket även gäller jämställdhetsområdet. Det var viktigt, och en central styrka, att romerna själva fick styra och kontrollera diskussionen av dessa frågor utifrån sin egen förståelse, situation och behov. Det är först då jämställdhetsambitioner kan realiseras. Ett möjligt hot kunde också på detta sätt undvikas: Hotet att diskussionerna och ambitionerna utgår från normer och traditioner som inte är romernas egna och därför upplevs som majoritetssamhällets ensidiga krav. Att utgå från det svenska samhällets normer tjänar inte jämställdheten, vare sig i teori eller i praktik. En utmaning i projektet har varit just detta, hur integrera olika syn på jämställdhet i en svensk arbetsmodell. Projektet som helhet syftade till att ge romerna möjlighet att definiera sina egna problem och hitta lösningar på dessa, inklusive jämställdhetsområdet. Projektet skapade möjlighet att se hur jämställdhetsfrågor

9 Sid 9 (10) finns i vardagen och hur de är en del av alla aktiviteter som försiggår i ett samhälle, så även i det romska. Det blev ganska så fort tydligt, att när projektet hade en accepterande attityd gentemot romers normer och seder, blev de också mer öppna och förändringsbenägna i förhållande till jämställdhetsfrågor. Även koordinatörernas familjer blev mer förstående och accepterande. Till exempel, när en kvinnlig koordinator gick till arbete, hjälpte mannen till med vad som tidigare hade ansetts vara kvinnans uppgifter i hemmet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi samarbetade med Olivia Omsorg, som var särskild orienterad av att jobba med personer med funtionsnedsättning. Tillsammans organiserade vi en kompetensutvecklingstillfälle där en del av programmet handlade om just att leva med en funtionsnedsättning. Tankarna som vi skrev i projektansökan blev inte relevanta i projektets genomförande då vi inte blev konfronterade med detta område. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inga. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet riktade till den offentliga sektorn i kommuner samt det romska lokalsamhället. Dessutom spred vi vår resultat internationellt, först och främst med kunskapsutbyte med de transnationella institutioner som nämts tidigare, men också genom deltagande i relevanta konferenser, seminarier och liknanade (t.ex. fler ESF konferenser) och tidskriftsartiklar. Vi presenterade också våra resultat vid WHO Europakontoret och en WHO Healthy Cities konferens i Liege/Belgium, där handläggare och beslutsfattare i alla WHOs medlemsländer var representerade. Vårt arbetssätt (Arbetsintegrerat lärandemodell för utsatta grupper) väckte stort intresse både hos WHO och dess medlemsländer. Grekland, Ungern och Skotland uttryckte sitt intresse för ett forsatt samarbete kring romska frågor och eventuellt forskningsprojekt. Som vi skrev ovan, hade det varit bra att koncentrera arbetet kring färre kommuner och deltagare och på så sättet få en mer hållbar resultat. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Utvärderingen kunde inledas först nio månader före projektavslut och blev därför inte den lärande utvärdering som rekommenderas av ESF och som vi själva hade önskat. Utvärdering fördröjdes åtta månader från det att den första kontakten togs med utvärderarna under våren 2011 på grund av Högskolan i Västs regler för upphandling av tjänster. Utvärderaren försökte följa projektprocess så långt det var möjligt under de sista månaderna även om fokus låg mer på måluppfyllelse. Vi hade en tätt kontakt med utvärderarna (inklusive flera möten och intervjutillfällen samt deltagande observationer) och deras preliminära rapporter användes i projektets utveckling.

10 Sid 10 (10) Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egenutvärdering var en pågående process där svårigheter och styrkor diskuterades fortlöpande tillsammans med de romska koordinatörerna och resten av projektgruppen. Detta resulterade i kontinuerlig utveckling av projektets genomförande. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Framtida projekt bör tänka globalt men arbeta lokalt. Ett brett samarbete med ett stort antal deltagande organisationer krävs enligt ESFs regler. Men vi rekommenderar att om man vill nå hållbara resultat, borde man välja bara några kommuner eller partners i taget. Annars rinner tiden i sand pga. en detaljerat rapportering och administrativt arbete. Med färre deltagare hinner man gå mer i djupet på problemtiken och dess lösningar. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Leena Eklund Karlsson (projektledare) och Kristine Crondahl (projektkoordinator), Högskolan Väst.