Slutrapport. Trygg Om Natten. Upprättad

Transkript

1 Slutrapport Trygg Om Natten Upprättad

2 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Metod/genomförande... 4 Partners... 7 Testgruppen... 8 Vunna erfarenheter... 8 Ekonomi Nattillsyn i media Slutsatser Teknisk del Samhällsvetenskaplig del Diskussion Mervärden Tillväxt Horisontella kriterier Bilagor: Förstudie organisation 2. Systembeskrivning 3. Etisk prövning 4. Projektplan 5. Trygg om natten - En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete 6. Trygg om natten - En studie kring teknik, teknikval, signalanalys och beslutsstöd 7. Viktigare Projektaktiviteter 8. Seminarier 9. Informationsmaterial 2

3 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Sammanfattning Nattillsyn är hemtjänst och basal hemsjukvård som utförs nattetid hos i första hand äldre och funktionshindrade. I de flesta fall består tillsynen av att personal från kommunernas nattpatruller går in hos kunden och kontrollerar att han/hon sover, befinner sig i hemmet, är vid liv och kanske framför allt mår väl. Nattillsyn är en angelägen men också resurskrävande verksamhet. Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) har under två års tid drivit ett projekt vars syfte varit att undersöka i vilken utsträckning nattillsyn som bygger på personliga besök kan kompletteras med teknik, för att åstadkomma en nattillsyn som är trygg, etisk och resurseffektiv. Arbetet har bedrivits i samarbete med Neat Electronics AB, samt Falkenberg och Halmstad kommun. Projektet har fokuserat på två centrala områden, det ena handlar om hur ett sådant system kan utformas, en teknisk studie. Det andra området handlar om hur ett sådant system kan upplevas, en samhällsvetenskaplig studie. Arbetet har i stora delar kretsat kring ett antal mätningar som gjorts hos personer med nattillsyn i Halmstads och Falkenbergs kommuner. Hos dessa kunder har ett system grundat på ett trygghetslarm installerats. Ur ett tekniskt perspektiv har man undersökt i vilken utsträckning systemet kunnat ge svar på det nattpatrullen undersöker vid rena nattillsyner (besök utan andra insatser). Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv har man genomfört en serie intervjuer och undersökt hur ett sådant system skulle kunna upplevas i termer av trygghet, vilken påverkan det kan ha på arbetets organisation et cetera. Arbetet i sin helhet pekar mot att en teknisk lösning grundad på förmåga att se potentiellt farliga situationer behövs, skulle kunna accepteras, kunna underlätta arbetet, ge tillsyn hela natten et cetera, men att bland annat teknisk utformning och arbetssätt runt lösningen är viktiga frågor, liksom förstås de ekonomiska förutsättningarna att ta fram en lönsam produkt. Bakgrund Personer som bor i sitt ordinära boende kan beviljas nattillsyn utav kommunens biståndshandläggare som utförs av personal från kommunernas nattpatruller. Nattillsyn är hemtjänst och basal hemsjukvård som utförs mellan klockan under årets alla dagar (lokala tidsskillnader förekommer mellan de olika kommunerna och insatsen ingår i hemtjänstavgiften). I de flesta fall består tillsynen av att personal från kommunernas nattpatruller går in hos kunden och kontrollerar att han/hon sover, befinner sig i hemmet, är vid liv och kanske framförallt mår väl. Nattpatrullen ansvarar både för de vårdtagare som larmat och för planerade besök. Besöken kan innebära tillsyn och praktiska insatser såsom blöjbyte, toalettbesök, vändning i säng och medicinering. Vissa kunder besöks av nattpatrullen flera gånger per natt, andra enbart vid ett tillfälle. Nattpatrullen arbetar alltid i team om två personal. Föreliggande projekt tog sin början i funderingar kring om teknik skulle kunna komplettera nattillsyn som den bedrivs i dag. Projektet tog sin utgångspunkt i två förstudier. Den första förstudien syftade till att kartlägga vad nattillsyn i praktiken kan innebära, vilka behov som föreligger vid nattillsyn samt hur nattillsyn kan vidareutvecklas med hjälp av tekniska lösningar. Den andra förstudien syftade till att kartlägga befintliga tekniker som kan användas för att utveckla och förbättra nattpatrullernas arbete med nattillsyn. Den första förstudien visade att nattpatrullens insatser under de aktuella nätterna till största del bestod av nattillsyner och dessa besök många gånger var mycket korta, under 30 sekunder. En mycket viktig aspekt som kom fram i förstudien var att vissa kunder blev störda av nattpatrullens besök. Kunder med demenssjukdom kan glömma att de har nattillsyn och kan bli skrämda och oroliga av nattpatrullens besök. I vissa fall snarare förstärktes än dämpades oron av nattpatrullens besök. Detta 3

4 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten bekräftades även av nattpatrullens dåvarande chef som menade att 30 minuter efter en besök så går det många gånger ett larm ifrån kunden. Med anledning av detta framhålls att tekniska lösningar eventuellt skulle kunna utgöra ett komplement till nattillsynen. Att organisera nattillsyn med hjälp av tekniska lösningar kan emellertid också i vissa fall vara förenat med integritetsintrång. Inte minst har etiska aspekter och frågor om integritetsintrång diskuterats i relation till kameraövervakning (Essén, 2003). I studier av användandet av teknik i äldreomsorgen visar bland annat en studie av försök att använda sig av kameraövervakning av äldre att de äldre hyser en viss oro för privatlivet när kameror används (Demiris et al 2009). I detta projekt fokuseras det på nattillsyn och att studera möjligheter att använda sig av en annan typ av teknik än kameror för att utveckla nattillsynen inom hemtjänsten. En sådan teknik är att arbeta med sensorer som med, ett förhoppningsvis minimerat intrång i den personliga integriteten och med så god nytta som möjligt för användarna, det vill säga nattpatrullen, kan komplettera nattillsyn som den bedrivs i dag. I detta sammanhang blir de aktörer som berörs av tekniken centrala, det vill säga kund, anhöriga och personal. Mot denna bakgrund har Hälsoteknikcentrum (HCH) genomfört ett utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojektet har sökt lösningar som: o o o o Uppfyller högt ställda krav på trygghet för användarna Är etiskt väl genomtänkt, d.v.s. balanserar krav på personlig integritet mot att man faktiskt behöver tillsyn Söker lösningar som är resurseffektiva, att de gör ett minst lika gott arbete till en lägre kostnad I övrigt ger goda förutsättningar för acceptans hos alla slag av användare Arbetet har skett till vissa delar tillämpat, genom att man genomfört test och mätningar hemma hos personer som har nattillsyn och insatser ifrån nattpatrullen. Syfte Syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning nattillsyn som bygger på personliga besök kan kompletteras med teknik, för att åstadkomma en nattillsyn som är trygg, etisk och resurseffektiv. Mål Målet med projektet är att ta fram en fungerande konfiguration av i huvudsak befintlig teknik, som uppfyller de krav som uttrycks i projektplanen, vad gäller teknik, etik, trygghet et cetera, för ett system för kompletterande nattillsyn. I arbetet skall den tekniska utrustning som används i brukarnas hemmiljö provas och jämföras med ordinarie nattillsyn, avseende hur väl den klarar att identifiera larmsituationer och vilka konfigurationer som behövs för detta. För att lösningen skall ha förutsättningar att få spridning är det av yttersta vikt att lösningen uppfyller högt ställda krav på trygghet, etik, integritet och kostnadseffektivitet. Metod/genomförande Projektet har genomförts enligt den tidiga projektlogiken HCH inledningsvis arbetade efter, dvs att efter genomförda förstudier gå vidare med utvecklingsprojekt för de projekt som bedömdes ha stor potential för utveckling av nya produkter/tjänster. Från HCH har ett 10-tal personer aktivt deltagit i arbetet, dessutom har våra partners ställt upp med såväl personresurser som kontakter med försökspersoner och anhöriga. Projektet har förankrats mycket brett, mer än 200 personer har fått direkt information om projektet. 4

5 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Figur 1. Hälsoteknikcentrums tidiga projektlogik Identifiera idéer/behov En av HCH:s bärande tankar är att arbeta utifrån klart identifierade behov bland kunder, brukare, vård-, omsorgsgivare et cetera. Dock har HCH i några fall valt att arbeta ur ett mera teknikdrivet perspektiv, oftast med någon av projektets demonstratorer som utgångspunkt. I det här fallet var det Den intelligenta sängen som väckte frågor kring hur tekniken skulle kunna göra nytta. Nattillsyn diskuterades som ett intressant alternativ. De inledande samtalen internt och externt, handlade om i vilken utsträckning nattillsyn skulle kunna kompletteras med teknik, specifikt om tillsynen kunde ske mer resurseffektivt, under hela natten och med så litet intrång i personens integritet som möjligt. Bild 1. En av HCH:s medarbetare tar igen sig i Den intelligenta sängen, en säng för hemmiljö med nya funktioner genom inbyggd elektronik. Bild 2. Exempel på sådan inbyggd elektronik är denna extremt känsliga trycksensor. 5

6 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Förstudie Frågorna kring nattillsyn är komplexa såväl ur sociala som tekniska aspekter. Inom ramen för projektet har två förstudier genomförts, en med social inriktning som bland annat handlar om att förstå vad nattillsyn är, hur behoven ser ut, vilka intressenter som finns, frågor om organisation et cetera (Bilaga 1). Den andra förstudien har genomförts med syfte att förstå vilka möjligheter befintlig teknik erbjuder för en nattillsyn som upplevs som trygg, etisk och ekonomisk (Bilaga 2). Båda förstudierna indikerade att området var lämpligt för ett utvecklingsprojekt, bland annat genom att peka på att det finns ett stort behov och intresse av tekniska lösningar, att lämplig teknik existerar och att det finns kommersiella aktörer som är intresserade av att ta fram produkter. Inledningsvis framkom heller ingenting som talade mot att ett utvecklingsprojekt kunde genomföras. Utvecklingsprojekt Tanken med HCH:s projektlogik är att förstudier som har särskild potential kan föras vidare till utvecklingsprojekt. Dessa utformas olika beroende på uppgift och utfall av förstudien. Beslut att genomföra utvecklingsprojekten tas av HCHs styrgrupp. Arbetet i utvecklingsprojektet skall vara produktnära forskning och syftet är att finna lösningar på den ställda frågan. Lösningen kan presenteras i form av en teknikdemonstrator eller en forskningsrapport, som ger företaget möjlighet att föra arbetet vidare till nya produkter och tjänster. Resultaten av förstudierna och diskussioner internt och externt resulterade i att beslut togs om att genomföra ett utvecklingsprojekt som i sig rymde två områden: En teknisk del som handlar om en övergripande utformning med utgångspunkten i relativt enkel teknik, sensorer, signalbehandling, kommunikation et cetera som kan ge svar på de grundläggande frågor projektet identifierat: o o o o Finns kunden hemma? Lever kunden? Finns kunden i sängen? Är kunden aktiv i bostaden? En samhällsvetenskaplig del som undersöker om en teknisk lösning baserad på sensorer kan användas för att utveckla hemtjänstens arbete med nattillsyn. o o o o Vilka föreställningar kring teknik och att använda tekniska lösningar i nattpatrullens arbete finns bland kunder, anhöriga och personal? Hur påverkar den tekniska lösningen som testats i projektet kunders och anhörigas vardagsliv? På vilka sätt påverkar den tekniska lösningen personalens arbete? Hur upplever kunder, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett trygghets- och integritetsperspektiv? Utvecklingsprojektet utformades så att den tekniska lösningen testades hos ett antal kunder (se bilaga 6) under några veckors tid. En handfull av dessa kunder intervjuades efteråt, liksom även en anhörig för var och en, samt personal som arbetar med kunden. En delvis gemensam datakälla för såväl den tekniska som samhällsvetenskapliga studien utgjordes av den loggbok (dagbok) som nattpatrullen förde i samband med sina besök hos kunderna. För varje del (samhällsvetenskaplig respektive teknisk) finns upprättat en slutrapport (bilaga 5 och 6). 6

7 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Figur 2. Projektlogik för utvecklingsprojektet Trygg om Natten Partners Projektet har genomförts av Hälsoteknikcentrum Halland i samarbete med Neat Electronics AB, samt Halmstads och Falkenbergs kommun. Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) skall öka konkurrenskraften internationellt och nationellt hos regionens hälsoteknikföretag genom att öka mångfalden, hastigheten och träffsäkerheten i företagens utvecklingsprocesser. Detta sker genom att HCH ställer delar av akademins kompetensresurser till förfogande i projekt som bedrivs i samarbeten mellan företag och samhälle. I det här projektet har HCH varit en tydlig aktör som identifierat projektområdet samt organiserat och drivit projektet. NEAT Electronics AB är en av de ledande tillverkarna av trygghetslarm och andra tillbehör för äldre och funktionshindrade i Europa. De flesta av företagets trygghetsprodukter utvecklas i Sverige. Företagets mål är att erbjuda marknaden tillförlitliga produkter som ger användaren maximal känsla av komfort och trygghet. I projektet har Neat Electronic ställt hård- och mjukvara i form av trygghetstelefoner, kommunikationsutrustning, sensorer av olika slag, mjukvara för loggning av larm et cetera. Företaget har tillsammans med forskare vid HCH varit djupt engagerat i systemdesign, datainsamling och analys. Halmstad kommun ansvarar genom Hemvårdsförvaltningen för äldreomsorgen och därmed nattillsynen i kommunen. Nattpatrullen består av 48 stycken personal, de är 17 st som jobbar varje natt och nattpatrullen gör kundbesök per natt. Av dessa är ca 30 personer tillsynskunder. I Halmstad kommun har ca 2000 personer trygghetslarm. 7

8 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten I projektet har Halmstad kommun bland annat ansvarat för att projektet kunnat få kontakter med kunder, hjälpt till med information, deltagit i seminarier där behoven diskuterats och inte minst ställt nattpersonalen till projektets hjälp genom dokumentation mm. Falkenbergs kommun/floragården har genom Socialförvaltningen ansvar för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Politiskt ansvarig är socialnämnden. Förvaltningens arbete är uppdelat i tre huvudområden där äldreomsorg är ett. I kommunen drivs nattetid planerade hemtjänsterärende och sjukvårdsinsatser, samt utryckningar vid larm från vårdtagare med trygghetslarm, på entreprenad av Floragården som är ett personalkooperativ. I projektet har kommunen bland annat deltagit i seminarier för att ringa in behoven, identifierat brukare för projektet, samt svarat för inledande kontakter med personalkooperativet Floragården. Arbetslaget som arbetar med nattpatrullen består av 18 personer som arbetar med ett 35-tal brukare. Testgruppen I dialog med hemtjänstens biståndshandläggare vid Halmstad och Falkenbergs kommun föreslog biståndshandläggarna omkring 30 kunder för studien varav 15 kunder till slut valde att medverka. Flera kriterier för ett urval av kunder sattes upp utifrån ett tekniskt perspektiv: Kunden skall ha beslut om tillsyn eller insats ifrån nattpatrullen. Kunden skall bo själv i lägenhet eller hus. Kunden skall inte äga husdjur såsom hund eller katt. Studien avgränsas därmed till en miljö där enbart kunden, under nattetid, själv antas vara den person som sensorerna mäter, förutom vid nattpatrullens besök. Förutom dessa kriterier fanns önskemål om att kunden skulle vara aktiv under natten. Med aktiv menas att kunden själv skall ha möjlighet till att stiga upp ur sin säng och röra sig i hemmet. Ett beslut om tillsyn eller insats ifrån nattpatrullen innebär att nattpatrullen kan vid besök hos kunden föra dagbok som sedan är till hjälp för att analysera insamlat data men också för att validera om kunden finns i hemmet, ligger i sängen och om kunden sover eller är vaken. En annan begränsning i urvalet var kravet att kunden inte skulle ha en demensdiagnos och att vara medveten om att man tackar Ja till ett projekt som innebär mätningar i hemmet. Av de 15 kunder som medverkade i studien var 10 bosatta i egen lägenhet och övriga i eget hus. Elva av 15 kunder bodde centralt i Halmstad eller Falkenberg. Den genomsnittliga åldern var 82 år och majoriteten var kvinnor (13 av 15 kunder). Alla kunder hade beslut om insats vilken utförs av nattpatrullen, en del av kunderna hade också beslut om tillsyn under natten. Av 15 kunder ansågs nio som aktiva kunder enligt den ovan nämnda definitionen. Två mätningar fick avbrytas under pågående insamling. En mätning fick avbrytas på grund av att kunden hastigt blev sjuk och en annan kund hade inte längre behov av tillsyn under natten. Vunna erfarenheter Projektet har levererat det som det utfäst sig att göra. Helena Eriksson och Anna Isaksson, båda Fil Dr i sociologi har genomfört en samhällsvetenskaplig studie. Rapporten i sin helhet redovisas i bilaga 5. Jens Lundström som är doktorand har designat och genomfört den tekniska delen av studien, resultaten redovisas som bilaga 6. Jens har även genomfört den tekniska förstudien. Martin Persson har förutom att han genomfört den organisatoriska förstudien, även tillsammans med Jens Lundström arbetat med installation av tekniken hos testpersonerna. Även om projektet i sig rymmer två tydliga spår så har projektet drivits som ett projekt. Exempelvis har alla projektmedlemmar varit engagerade i information och förberedelser av mätningar hos kunder. Roland Thörner 8

9 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten har koordinerat projektet. Till dig som läser den här rapporten vill vi rikta en stark uppmaning att särskilt läsa bilagorna 5 och 6, som redovisar resultaten av de båda ingående studierna. Som en enkel, dock inte heltäckande, sammanfattning kan möjligen nedanstående resultat i punktform tjäna. Punkterna kommer inte i rangordning. För en mer belysande bakgrund till punkterna hänvisas till rapporten i sin helhet, inklusive bilagor. Nattillsyn är en viktig och uppskattad verksamhet. En viktig leverabel från nattillsynen är trygghet till såväl kunder som deras anhöriga. Nattillsyn sker tidsstyrt. Det är en behovsbedömd och resurskrävande verksamhet. Nattillsyn kan vara kontraproduktiv, i stället för att skapa ro kan den oroa genom att kunden väcks. Teknik kan användas för att komplettera nattillsyn. Att införa teknik för nattillsyn kommer att påverka kunders, anställdas och anhörigas vardag. Att införa teknik för nattillsyn är inte genusneutralt Att arbeta med teknik som komplement till nattillsyn verkar inte innebära några integritetsmässiga komplikationer, i alla fall inte så länge kommunernas hemtjänst hanterar informationen och kameror inte kommer på fråga. Teknik kan inte ersätta personalen i allt de gör. Teknik bör kunna erbjuda ökad trygghet hela natten. Inte alla av nattpatrullens kunder skulle ha nytta av ett system som upptäcker beteendemönster och avvikelser i dessa Personalens engagemang och delaktighet är viktig för såväl utveckling, implementering som drift av en nattillsyn som i högre grad än nu använder sig av tekniska lösningar Rätt utformad kan tekniken stötta nattillsynspersonal och biståndsbedömare i de prioriteringar dessa måste göra, både vad gäller att utföra eller dra in insatser. Det finns en oro hos personalen som gäller deras trygghet att inte förlora jobbet. Kundernas tillit till systemet grundas bland annat på vilken återkoppling tekniken ger Det måste finnas system för att testa tekniken så att man säkert kan lita på den. Det finns farhågor för att tekniken innebär att äldre kommer att bo kvar hemma längre än vad de egentligen borde. Kundbemötande i vid mening, inklusive hur tekniken presenteras är viktiga för hur tekniken tas emot 9

10 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Ekonomi Kostnaderna för utvecklingsprojektet, inklusive två förstudier har fördelat sig enligt följande tabell. Notera att beloppen är ungefärliga. Samhällsvetenskaplig studie, lönekostnader HCH Teknisk studie, lönekostnader HCH Teknisk studie, intern hårdvara, resor, telefon etc HCH Teknisk studie, hårdvara hos kunder Företaget har ställt till förfogande. Avser värdet av. Personalkostnader, resor Neat Electronic Personalkostnader, mötestid, administrativ tid* Falkenberg och Halmstad kommun Uppskattad kostnad för Halmstad och Falkenbergs kommun: 16 kunder har under tre veckor haft sensorer hos sig. 21 dagar= ca 10 h jobb per kund för nattpatrullen vid i fyllnad av dagbok, mm. 16 * 10= 160 timmar. Administrativtid och mötestid uppskatas till ca 200 timmar för båda kommunera. Sammantaget har kommunerna lagt ner ca 360 timmar. Vid en timkostand på 300 sek ger det en totalkostand på Sek. Nattillsyn i media Projektet har fått stor uppmärksamhet i de lokala medierna. TV 4 Halland sände fredagen den 27 januari 2011 ett reportage om projektet. Martin Persson, kommunkoordinator, berättade om projektet och hur teknik skulle kunna användas för att komplettera nattpatrullens arbete 1. Vidare intervjuades en kund i Halmstads kommun och berättade om sina erfarenheter. Projektet uppmärksamandes även i Hallands Nyheter med en artikel fredagen den 20 januari 2011 där Roland Thörner och Martin Persson intervjuades. Artikeln fokuserade främst på de möjligheter som finns med att använda tekniska lösningar för att kontrollera att nattpatrullens kunder har det bra under natten 2. När projektet började ta form under början av 2010 fanns inga liknande produkter på marknaden. Internt på HCH diskuterades kameralösningar och under 2011 började så de första kommersiella lösningarna baserade på kameror komma ut på marknaden. Användning av kameror för nattillsyn debatterades flitigt i media under Redan innan kameralösningarna kom i omlopp i en rad pilotprojekt fanns en stor tveksamhet inom HCH till att använda kameror, vilka också tidigt valdes bort

11 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Bild 2. En notis från Sveriges Radios hemsida oktober Kritik mot kameraövervakning framfördes frekvent under Slutsatser Teknisk del Det tekniska arbetet har fokuserat på att undersöka om och hur teknik kan komplettera nattpatrullens tillsynsverksamhet. De fyra frågorna har styrt den tekniska studien: finns kunden hemma? Finns kunden i sängen? Är kunden vid liv? Är kunden aktiv? En generell definition av att vara aktiv kan ses som att all rörelse i bostaden representerar aktivitet. Om denna definition tas an visas det i den tekniska rapporten att med hjälp av rörelsedetektorer och dess larmhistorik kan aktivitet i bostaden uppskattas i 27 av 28 fall där kunden befann sig i bostaden och var ur sin säng. Om kunden inte ligger i sängen skulle en sådan uppskattning också ge svar på om kunden är vid liv och befinner sig i bostaden. Alla kunder är dock olika och har således olika beteendemönster där också bostadens planlösning ger upphov till olika larmsekvenser. Studien visar därför en till kunden anpassad definition av att vara aktiv och visar att larmsekvenser som är kopplade till beteendemönster kan upptäckas med data mining metoder och där funna beteenden kan översättas till, för användaren, förståelig text. En typ av sängsensor har utvärderats och har visat potential att kunna detektera närvaro i säng. Studien visar att ändrad position på rörelsedetektorer och andra begränsningar i de använda sensorerna ger upphov till brus i insamlat data vilket försvårar modellering av beteendemönster. Koncept, närliggande forskning, utmaningar och möjligheter för vidareutveckling av ett system för automatisk identifiering av avvikande beteendemönster har undersökts och samarbetet med Neat Electronics kommer att fortsätta inom forskningsprojektet CAISR

12 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Samhällsvetenskaplig del Kunder, anhöriga och personal lyfter fram både möjligheter och begränsningar med den teknik som testats i projektet. De lyfter fram att tekniken måste uppfylla vissa krav för att möta de behov som finns och de framhåller även att tekniken inte kan tillfredsställa alla de behov som finns. De kunder som har medverkat i studien poängterar att tekniken inte får medföra några begränsningar för de liv som kunderna vill leva. Tekniken får heller inte minska kundernas självbestämmande och kontroll över sina vardagsliv. Huruvida tekniken kan bidra till upplevelser av trygghet är en viktig faktor för inställningen till införandet av teknik som en del av nattillsyn. Under vissa förutsättningar upplevs tekniken som trygg. Det faktum att tekniken testats inom ramen för en verksamhet som kunderna, och även anhöriga, känner tillit till medför att tekniken kopplas samman med trygghet. En faktor som, ur kunders perspektiv, bidrar till att den testade tekniken inte upplevs som lika trygg som annan teknik, så som trygghetslarm, är att den inte har samma direkta mänskliga respons. Personalen ser både möjligheter och begränsningar med den teknik som har testats i projektet och de förändringar den skulle kunna bidra till när det gäller deras eget arbete. Personalen framhåller att om en utveckling av tekniken och en framtida implementering av den innebär att vissa kunder, som personalen egentligen anser är för svaga för att bo själva, kommer att bo längre hemma så ses tekniken inte som särskilt human. De lyfter också fram en oro över att tekniken i framtiden kanske skulle generera nedskärningar i personalstyrkan. En förutsättning för att personalen ska känna tillit till tekniken är att de själva får se hur tekniken fungerar och att det finns rutiner för att säkerställa att tekniken fungerar. Den trygghet som mänsklig kontakt mellan kunder och personal bidrar till överordnas den trygghet tekniken antas kunna skapa av samtliga aktörer och den mänskliga kontakten kan inte alltid ersättas. Tekniken som testats i projektet uppfattas inte som integritetskränkande då den inte ser och hör vad kunderna gör. Det är detta som skiljer denna teknik från användandet av kameror, vilket är en teknik som bara anses acceptabel i undantagsfall till exempel på sjukhus och i hemmet om någon är mycket allvarligt sjuk. Överlag uppfattas inte övervakning av den teknik som testats i projektet som mer negativ och integritetskränkande än den övervakning som det innebär när personal kommer till kundernas hem. Av analysen ovan blir slutsatsen att det finns skäl att gå vidare med och utveckla den teknik som testats i projektet Trygg om natten, men det finns vissa frågor som behöver tas i beaktande. Som föreliggande studie (bilaga 5) har visat är det centralt att utgå från de aktörer som på något sätt är berörda av tekniken. Såväl kunder som anhöriga och personal har lyft olika perspektiv och viktiga frågor i relation till tekniken, vilket understryker denna studies socialkonstruktivistiska ansats, det vill säga hur vi alla gör och skapar teknik tillsammans. Diskussion En för många ganska okänd, men mycket viktig verksamhet, är kommunernas nattillsyn. Nattillsyn innebär basal vård och omvårdnad i kundens hem och genomförs av kommuner eller av dem upphandlade företag. Den absoluta merparten av kunderna är äldre människor och i gruppen är flertalet ensamstående. Vanligtvis har man nattillsyn vid ett eller några tillfällen varje natt. Nattillsyn kan bestå av enbart tillsyn, då personalen ser till att kunden, ligger i sin säng, är lugn och sover, ibland undersöks även om kunden lever. Utöver tillsyn görs ofta även insatser, de vanligaste är att man byter blöja eller hjälper kunden till toaletten. Nattillsyn är en resurskrävande verksamhet. I samarbetskommunerna åker nattpatrullerna runt i grupper om två personer och ofta kör man efter en lista, man arbetar tidsstyrt. Det är kommunernas biståndsbedömare som fattar 12

13 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten beslut om en kund skall få nattillsyn och en vanlig orsak är oro. Oron kan dels finnas hos kunden själv, men också väldigt ofta hos anhöriga. Vid en bedömning av nattillsyn träffar som regel biståndsbedömare vårdtagaren hemma hos denna tillsammans med anhöriga. Då kartläggs omvårdnadsbehov, den fysiska hälsan (sjukdomar osv.), vilka svårigheter man har på natten samt varför man eventuellt skulle behöva tillsyn på natten. Behoven aktualiseras ofta i samband med sjukdomstillstånd och risken för fall får sägas vara ett mycket viktigt kriterium. I dag finns det teknik som till synes kan göra det personalen gör när de gör ett rent tillsynsbesök (dvs utan andra insatser), att undersöka om kunden är hemma, ligger i sängen, lever eller är aktiv på annat sätt i bostaden (exempelvis går omkring i köket). Tekniken om den upplevs trygg, icke integritetsstörande och ekonomisk skulle därför kunna komplettera nattillsyn. Man kan tänka sig en rad scenarion, några som diskuterats under projektet är att arbeta mera händelse- eller behovsstyrt, dvs personalen gör besök när tekniken indikerar att det behövs. En sådan situation kan exempelvis vara att tekniken ser att kunden lämnat sängen, passerat hallen, gått på toaletten, passerat hallen igen, men inte kommit tillbaka till sängen inom viss tid. En trolig händelse här kan vara att personen fallit på väg från toaletten. Sker ett sådant fall efter nattpatrullen gjort ett besök kan det ta lång tid innan personen upptäcks, teknik kan bedriva nattillsyn hela natten. Frågor om integritet har varit aktuella under hela projekttiden och är nog den enskilda fråga som oftast kommit på tal i samtal med kunder, personal, media, politiker med flera. Den begränsade kundgrupp projektgruppen haft glädjen att ha kontakt med har dock inte sett något större problem i detta, med ett viktigt förbehåll, man kan inte tänka sig kameror. I övrigt så kan man möjligen argumentera för att kundgruppen redan utsätts för vissa integritetskränkningar, personal låser upp deras dörrar och går in till dem och tittar på dem när de sover. Det skall dock påpekas att det inte är vilka personer som helst som går in, kunderna har ofta ett ytterligt gott förtroende för hemtjänst/nattpatrull och man verkar ha en stor vana vid att dessa personer rör sig i deras hem. Den andra stora frågan projektgruppen mött gäller om tekniken kan ersätta mänsklig kontakt och det kan den förstås inte. Under projekttiden har vi förstått att personalen gör mer än bara tillsyn även vid tillsynsbesök. Man stoppar om den som sparkat av sig täcket, lägger in en arm som glidit över sängkanten, stänger ett fönster som står öppet och så vidare. Inget av detta kan i dag ersättas med teknik. Dock kvarstår att en del av besöken kan ifrågasättas, man går in till personer som sover och ibland skapar man oro snarare än lugnar, genom att personen väcks. Projektgruppen argumenterar för teknik som ett komplement till nattillsyn, som en möjlighet att organisera arbetet på ett annat effektivare, mera heltäckande och inte störande sätt. Det här kan exempelvis ske genom att man i nattpatrullen arbetar mer behovs- eller händelsestyrt. Vissa nätter kanske inte en kund behöver några besök alls, medan samma kund kan behöva personal hos sig vid många tillfällen nästa natt, vi tror att denna flexibilitet kan ges större utrymme och därmed öka kundnyttan, om tekniken används på ett adekvat sätt. Nattillsyn är till för kunden. I vår kontakt med personal inom kommunerna har vi förstått att det även är vanligt att det är de anhöriga som i första hand driver på och vill ha nattillsyn för sin mor eller far. Det här är förstås helt naturligt, en del av dem som har nattillsyn har demenssjukdom och kan förstås ha svårt att förstå sin egen oro och konsekvenser av den. För personalen som fattar beslut om nattillsyn kan det möjligen skapa problem att anhöriga trycker på, är det de faktiska behoven eller den starkes röst som påverkar besluten mest? Projektgruppen vill i det här sammanhanget peka på en annan möjlighet som tekniken erbjuder och det är att vara ett ganska kraftfullt beslutsstödssystem. Med tekniken kan man dra ganska långtgående slutsatser om vilka behov en person har eller inte har. Man kan förstås också se förändringar över tiden, något som personal i dag upplever är en svår situation. Beslut om nattillsyn blir ofta kvar, efter exempelvis ett sjukhusbesök för att man inte tydligt kan bedöma kundens tillsfrisknande och förändrade behov av tillsyn. Med en teknisk lösning kan man tänka sig dels att kunden kan komma hem tidigare efter en sjukhusvistelse eftersom en del av osäkerheten kan reduceras, det kan också vara så att det är lättare att låta en teknisk lösning ligga kvar eftersom den inte kostar så mycket personalresurser om den inte behövs. 13

14 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Nattillsyn är förstås en viktig fråga även för personalen. I frågorna kring teknik för nattillsyn är det ett par teman som personalen ofta återkommer till, det vanligaste handlar om risken av att bli ersatt av teknik, att bli av med jobbet. Den andra handlar om en viss otillfredsställelse över att man inte arbetar optimalt. När det gäller det första temat, kring oron för jobben så är det förstås ett politiskt beslut om och i så fall i vilken omfattning tekniken skall användas. Vill man bibehålla servicenivån kring de insatser man gör under natten, kvarstår ändå en betydande del av de arbetsuppgifter nattpatrullen utför. Å andra sidan verkar det rimligt att anta att beslut i kommunerna om att införa den här typen av teknik grundas på att man räknar med att göra besparingar, effektiviseringar och/eller höjning av servicenivån som den ger möjlighet till. Därmed blir frågan var man vill lägga ribban, hur vill man organisera nattillsynen, hos vilka skall man använda tekniken och varför? Det andra temat som handlar om att resurserna inte används optimalt, verkar i första hand handla om att resurserna inte styrs dit de behövs mest, för personalens del, liksom förstås för de flesta andras, så pekar projektet på att tekniken bör kunna vara ett stöd i att organisera och styra resurser, både i det korta och längre perspektivet. Detta genom att svara på frågor som: vem behöver hjälp just nu och vilken typ av mera långsiktig hjälp, om någon alls, behöver nn och därmed innebära en kvalitetssäkring av arbetet och en förbättrad arbetsmiljö i båda perspektiven. Det går inte heller att diskutera teknik för nattillsyn utan att också diskutera själva tekniken. I det här projektet har arbetet skett delvis teknikdrivet. Projektgruppen har utgått ifrån befintlig teknik, baserat på trygghetslarm. Skälen till detta är förstås att slippa nyutveckling och ytterligare apparater både i hemmen och att hantera. Att använda trygghetslarm innebär också att man kan bygga på en infrastruktur för larm som redan finns, om man vill. Man bör dock inte blunda för att en teknik som utformats för att lösa den mycket specifika frågan kunnat vara mer optimal, för att svara på den frågan hade det behövts göra det utvecklingsarbetet också, något som ligger långt bortom det här projektets horisont. Projektgruppens ställningstagande är dock att fördelarna väsentligt överväger eventuella nackdelar, om man bygger på befintlig teknik. Det tekniska arbetets inriktning kan förenklat beskrivas som att arbeta med enkel och beprövad teknik tillsammans med avancerad signalbehandling. Enkelt uttryck så finns en rad sensorer kopplade till trygghetslarmet hemma hos kunden, dessa sensorer känner av olika saker, om man ligger i sängen, rör sig i bostaden, et cetera. Mänskligt beteende är väldigt komplext och det är en väldig utmaning att utifrån dessa sensorsignaler faktiskt förstå vad som händer hemma hos kunden. Det finns inga system, varken tekniska eller mänskliga som är helt pålitliga. När det gäller den här tekniken är det några saker man bör vara uppmärksam på. En sådan är att det faktiskt handlar om saker som finns i personers hem, hur kan vi hantera risker som uppstår genom att någon helt enkelt flyttar en sensor? Att arbeta med avancerad signalbehandling är verkligen lättare sagt än gjort, i det här projektet har vi arbetat med algoritmer (koder) som förstår vad som händer med kunden, baserat på signaler som samlas in hos kunden och när något händer skickas ett larm. Beroende på hur väl man lyckas skriva dessa algoritmer får man alltid räkna med att man får felaktig information från systemet. Dessa felaktigheter handlar huvudsakligen om två slags larmsituationer, det ena handlar om falsklarm som uppstår när tekniken tolkar en situation fel och larmar fast ingenting egentligen har hänt. Jag måste ju kunna sitta i köket och lösa korsord fast det är natt, sa en av kunderna i projektet. Det andra slaget av felaktiga larm är mera allvarligt och det handlar om att det inte kommer något larm, fast en larmsituation har uppstått. Utan att gå in på orsakerna till fellarmen så måste det byggas in rutiner för att regelbundet kontrollera larmens funktioner. Det är förstås också mycket relevant att göra jämförelser mellan det tekniska och manuella systemet. När vi diskuterar tekniken så möts vi då och då av uppfattningen att alternativet till teknik verkar vara att kunden har en assistent vid sin sida under dygnets mörka timmar. Den rättvisa jämförelsen måste vara mot att personal kommer in eller två gånger per natt, i det perspektivet framstår ofta teknikens eventuella tillkortakommande i ett betydligt mera förlåtande ljus. Nära sammankopplat med dessa frågor är förstås också hur man organiserar arbetet kring larmsituationer. Om vi jämför med ett trygghetslarm, så fungerar det inte så att det kommer personal hem till kunden bara för att den 14

15 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten tryckt på knappen. Personal/larmmottagare har först en kontakt med kunden och bildar sig en uppfattning om situationen. Man tar ett beslut. På samma sätt bör man kanske hantera tekniken för nattillsyn, att utifrån information från systemet fatta beslut om hur man skall agera. Mervärden Då projektet har föregåtts av ett stort förankringsarbete i både Halmstad och Falkenbergs kommun har kontakterna gentemot dessa kommit att stärkas. HCH har både fått nya kontakter och byggt vidare på redan etablerade kontakter i dessa kommuner. För att säkerhetsställa att man mätt och studerat rätt saker har de funnits en kontakt med kommunerna genom hela projektet vilket har gett projektet en unik inblick i hur man i dessa båda kommuner arbetar med nattillsyn och olika insatser på nätterna. Den fortlöpande kontakten med kommunerna har varit oerhört värdefull och i vissa fall helt avgörande för projektet. Installationerna av sensorerna skedde hemma oss kunder med insatser ifrån nattpatrullen, vilket medförde att unika kundmöten skapades. Att utföra mätningar och installationer hemma hos kommunens kunder skapade en rad utmaningar, men gav även värdefull information och en unik förståelse för hur tillvaron ser ut för dessa personer. För att kunna genomföra installationerna på ett fungerade sätt ställdes krav både fingertoppskänsla och flexibilitet ifrån installatörerna. Då projektet hela tiden jobbat med verkligheten som utgångspunkt har unika möten skapas vilket har bidragit till att slå på fördomar och skapa en ytterligare förståelse mellan olika aktörer såsom Hälsoteknikcentrum Halland och de halländska kommunerna. Ett av HCH:s mål är att också stärka forskningen inom hälsoteknikområdet. I det här projektet har två mindre forskningsprojekt genomförts. Att projekten genomförts är i sig inget unikt, men att de samarbetat och sättet de samarbetat på är värt att notera. Projektet har också lagt grunden för fortsatt forskning och samarbete med parterna i projektet inom ett område som är relativt obeforskat. Exempelvis kommer företaget tillsammans med CAISR (Center for Applied Intelligent Systems Research) vid Högskolan i Halmstad att fortsätta arbetet med att förstå hur informationen från relativt enkla sensorer i en människas hem, genom avancerad signal- och databehandling och med bibehållen integritet, kan ge svar på om hon/han har en normal situation i hemmet eller om en larmsituation har uppstått. Tillväxt Hälsoteknikcentrums övergripande mål är att skapa tillväxt. I vilken utsträckning varje delprojekt bidrar till att skapa sådan är svårt att avgöra när projektet är någonstans i mitten av sin livstid. En kommersiell lösning finns ju inte tillgänglig förrän företaget fattat slutligt beslut att gå vidare, producerat, lanserat och dessutom gjort detta på ett sätt som skapar lönsamhet. Projektgruppen för Trygg om Natten har konstaterat att det finns ett behov av lösningar som kan effektivisera nattillsynen och behovet kommer inte att minska. SCB befolkningsprognoser pekar på att såväl antalet som andelen äldre kommer att öka samtidigt som andelen (dock inte antalet) i arbetsför ålder kommer att minska. Det man kallar försörjningsbördan ökar således, vilket möjligen kan tas som intäkt på att effektiviseringar och andra sätt att driva viktiga välfärdsuppgifter måste till. 15

16 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten Diagram 1. Befolkningsframskrivning i Sverige Projektgruppen gjorde redan innan utvecklingsprojektet startade bedömningen att finns en tillväxtpotential för nya lösningar inom nattpatrullen. Det nu genomförda projektet har inte gett anledning att revidera den uppfattningen. Tillväxten kommer att ske i befintliga företag. Projektgruppen konstaterar också efter att ha följt diskussioner om kameror för nattillsyn att det inte vid något tillfälle diskuterats behov eller motiv för dessa utan att starten gått så trögt eller rent av uteblivit verkar ha handlat om människors ovilja att ha en kamera över sin säng. Horisontella kriterier Alla HCH:s projekt värderas också ur de tre övergripande, horisontella kriterierna: jämställdhet, integration och miljö. Givet att projektet leder till att en produkt tas fram och att denna vinner spridning kan man argumentera för att projektet får effekter enligt följande. Jämställdhet Ett tänkbart scenario är att hemtjänstpersonalen/nattpatrullen kommer att vara den personalgrupp som installerar och konfigurerar den utrustning som sätts upp hos brukarna. Man kan jämföra med exempelvis installation av Phoniro-lås hos hemtjänstkunder som hanteras av den ordinarie hemtjänstpersonalen. Detta innebär en breddning och förmodligen uppvärdering av hemtjänstpersonalens - som ju ofta är kvinnor - arbetsuppgifter. Man kan också ha funderingar kring hur nattpersonalens arbete påverkas, här finns scenarios av flera slag, allt från att tekniken möjliggör att friställa personal till att nattpatrullens arbete blir mer kvalificerat genom att man kommer att få fatta fler beslut, grundat på information man får från systemet och att man i väsentligt större omfattning besöker kunder som är i behov av insatser från nattpatrullen. För en mera omfattande diskussion om påverkan på personalens arbete se bilaga 5. Integration Man kan på goda grunder anta att Tillväxtverket i sitt generella kriterium Integration avser integration mellan personer med olika etnisk bakgrund. Om man vidgar begreppet och avser allas möjlighet att bo och leva i 4 Källa: SCB, Demografiska rapporter 2009:1, Sveriges framtida befolkning

17 Hälsoteknikcentrum Halland Slutrapport - Trygg Om Natten samhället, kan man argumentera för att tekniken möjliggör för fler äldre som vill bo kvar i sitt vanliga boende, i stället för att exempelvis bo på särskilt boende. Med det senare synsättet har tekniken positiv påverkan på integration i annat fall ingen påverkan. Miljö Nattpatrullerna runt om i Sverige kör betydliga sträckor med bil varje natt året runt. I vår studie har vi exempelvis sett en bil som kör ca 30 mil varje natt. En del av den här körningen sker sannolikt till personer som just vid det tillfället inte behöver något besök och kanske inte något besök alls den natten. Genom att arbeta mer behovs- eller händelsestyrt som tekniken möjliggör, kan sannolikt mycket bilkörning undvikas. På en annan nivå kan man argumentera för att tekniken också kan innebära en förbättrad arbetsmiljö om onödigt bilkörande reduceras. Bilagor: 17

18 Bilaga 1 Slutrapport Nattillsyn Upprättad

19 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Innehåll Sammanfattning... 3 Web version (offentlig, bild)... 4 Inledning... 5 Problemformulering (vilket problem vill vi lösa, varför, vilka har problemet)... 5 Mål vad skall förstudien resultera i, vad kan den användas till... 7 Syfte 6 Nulägesinventering... 7 Metodbeskrivning... 7 Resultat... 8 Tillväxt Spin off effekter Förslag på teknisk lösning / inriktning Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

20 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Sammanfattning Vid en observation av nattpatrullens arbete i Halmstad gjord av personal från HCH (Hälsoteknikcentrum Halland) bestod insatserna under den aktuella natten till största delen av tillsyn. Ur ett brukarperspektiv finns negativa följder av detta. Brukaren observeras när han eller hon sover, vilket kan upplevas som starkt integritetskränkande och det etiskt korrekta i detta kan också diskuteras. Dessutom kan personer med demensdiagnos bli både rädda och oroliga eftersom de inte förstår eller känner igen vilka nattpatrullen är och vad deras uppdrag består i. Med utgångspunkt i detta gjordes en kartläggning av hur ett beslut kring nattillsyn fattas och vilka lagar och regler som styr ett sådant beslut. Dessutom gjordes ytterligare en observation av nattpatrullens arbete i Falkenbergs kommun. Nattpatrullens arbete bestod under den aktuella natten i Falkenbergs kommun till cirka 60 % av tillsyn. I Halmstads kommun bestod arbetet till cirka 80 % av tillsyn. Dessa tillsyner innebar att nattpatrullen helt enkelt gick in till brukaren och kontrollerade så att han eller hon sov, befann sig i sängen eller i bostaden och levde. Vid ca 20 % av besöken väcktes brukaren av besöket vilket hos vissa brukare skapade irritation. I Halmstads kommun besökte nattpatrullen under den natt som personal från Hälsoteknikcentrum Halland närvarade sammanlagt 26 brukare mellan , varav 7 var män och 19 kvinnor. I Falkenbergs kommun besökte nattpatrullen under den aktuella natten sammanlagt 19 brukare mellan , varav 6 var män och 13 kvinnor. Sammantaget har nattpatrullens arbete observerats hos 45 brukare varav 13 män och 32 kvinnor Enligt biståndshandläggare i Falkenbergs och Halmstads kommun finns det inga regler eller lagar (socialtjänstlagen) som säger att en nattillsyn måste innebära mänsklig kontakt. Det finns därmed inget i lagen som hindrar implementering av teknik i denna verksamhet. Vad det handlar om är att ombesörja vårdtagaren trygghet och säkerhet. Vårdtagaren skall vara tillförskaffad en skälig levnadsnivå (SFS 2001:453). Nattpatrullens insatser bestod under de aktuella nätterna till största del av tillsyner. Många av Nattpatrullens besök är mycket korta, under 30 sekunder. Nattpatrullens besök visade sig även i en del fall snarare förstärka än dämpa oron hos brukaren, eftersom brukaren i vissa fall väcks. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

21 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Nattlig tillsyn hos en vårdtagare leder många gånger till ett larm 30 minuter senare oavsett om nattpatrullen väckt vårdtagaren eller inte. Biståndshandläggarens beslut om en eventuell nattillsyn grundar sig i att man vill säkra upp runt vårdtagaren. Det finns inget i lagen som hindrar implementering av teknik i denna verksamhet. Web version (offentlig, bild) Nattpatrullens arbete har under en längre tid varit föremål för diskussion i de halländska kommunerna. En del i denna diskussion handlar om behovet av nattillsyn. För att undersöka detta närmare gjordes en observation av nattpatrullens arbete. Observationen visade att det finns två egentliga problem kring nattillsyn. Det främsta problemet ligger i ett brukarperspektiv. Brukaren observeras när han eller hon sover, vilket kan upplevas som starkt integritetskränkande och det etiskt korrekta i detta kan också diskuteras. Nattpatrullens besök visade sig även snarare förstärka än dämpa oron hos brukaren, eftersom brukaren i många fall väcks. Dessutom kan personer med demensdiagnos bli både rädda och oroliga eftersom de inte förstår eller känner igen vilka nattpatrullen är och vad deras uppdrag består i. En kvinna gav uttryck för detta på följande sätt: Vilka är ni som kommer och väcker mig mitt i natten, ni borde skämmas. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

22 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Nattlig tillsyn hos en vårdtagare leder många gånger till ett larm 30 minuter senare oavsett om nattpatrullen väckt vårdtagaren eller inte. Detta kan tolkas som att brukaren, oavsett om han/hon väcks eller inte, blir störd av nattpatrullens besök. Biståndshandläggare i Halmstads kommun berättar att de från olika håll får höra att de flesta nattillsyner är onödiga. Argumentet för detta är att flera brukare istället skulle kunna använda sitt trygghetslarm om de behöver hjälp med något, som t.ex. att gå på toaletten. Trygghetslarmet räcker dock inte för alla brukare. Dessutom kan inställningstiden, innan personal är på plats, för vissa brukare känns alltför lång t ex vid ett toalettbesök. En tillsyn kan i flera fall leda till en insats, t ex blöjbyte eller toalettbesök. Biståndshandläggarens beslut om eventuell nattillsyn grundar sig i att man vill säkra upp runt vårdtagaren. För vissa av brukarna är det nödvändigt att tillsynen görs genom ett besök. Dock visar förstudien att det för många brukare finns stora vinster med att tillsynen sker på annat sätt. Projektets fortsättning kommer därför syfta till att ta fram en teknisk lösning som kan svara på om brukaren ligger i sängen, befinner sig i bostaden, sover och lever. Vad man behöver veta om brukaren för att eventuellt kunna ersätta nattpatrullen med teknik är naturligtvis högst individuellt. Teknik kan även göra tillsynen mer händelsestyrd, d.v.s. insatser sätts in när de behövs. Inledning Nattillsyn är hemtjänst och basal hemsjukvård som utförs mellan klockan under årets alla dagar (lokala tidsskillnader förekommer mellan de olika kommunerna). Det finns inget som säger att brukaren måste ha nattillsyn för att han eller hon beviljats hemtjänst. Denna insatstyp är normalt sett individbedömd av kommunens biståndshandläggare. Vanligtvis avser en nattillsyn tillsyn av demenssjuk och/eller allmän tillsyn. Det kan röra sig om flera inplanerade besök per natt eller endast en tillsyn under natten. Dessa insatser utförs av en speciell nattpatrull. Insatser av nattpatrullen ingår i hemtjänstavgiften. Nattpatrullen åker alltid i team om två personer. De ansvarar både för de vårdtagare som larmat och för planerade besök/insatser. Vid en observation av nattpatrullens arbete i Halmstad gjord av personal från HCH (Hälsoteknikcentrum Halland) bestod insatserna under den aktuella natten till största delen av tillsyn. Många gånger handlade det om att nattpatrullen helt enkelt gick in till vårdtagaren och kontrollerade så att han eller hon sov och/eller låg i sin säng. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

23 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Ur främst ett brukarperspektiv men även ur ett personalperspektiv finns negativa följder av detta. För att gå vidare i arbetet ville vi kartlägga hur ett beslut kring nattillsyn fattas. På vilka grunder får man nattillsyn? Vem är det som efterfrågar denna insats? Vem fattar beslut om nattillsyn? Hur lång tid sträcker sig beslutet över? Vilket behov är det som styr? Vilken lagar och regler är det som styr ett beslut om nattillsyn (måste en nattillsyn innebära mänsklig kontakt?) Vi vill även kartlägga vad en nattillsyn innebär i praktiken. Problemformulering (vilket problem vill vi lösa, varför, vilka har problemet) Observationen som gjordes indikerade att det finns två egentliga problem kring nattillsyn. Det främsta problemet ligger i ett brukarperspektiv. Brukaren observeras när han eller hon sover, vilket kan upplevas som starkt integritetskränkande och det etiska korrekta i detta kan också diskuteras. Nattpatrullens besök visade sig även i en del fall snarare förstärka än dämpa oron hos brukaren, eftersom brukaren i många fall väcks. En person som drabbats av demenssjukdom kan bli både rädd och orolig av en nattillsyn, eftersom han eller hon inte förstår eller känner igen vilka nattpatrullen är och vad deras uppdrag består i. En kvinna gav uttryck för detta på följande sätt: Vilka är ni som kommer och väcker mig mitt i natten, ni borde skämmas. Nattlig tillsyn hos en vårdtagare leder många gånger till ett larm 30 minuter senare oavsett om nattpatrullen väckt vårdtagaren eller inte. Detta kan tolkas som att brukaren, oavsett om han/hon väcks eller inte, blir störd av nattpatrullens besök. De flesta av nattpatrullens besök är oerhört korta. Brukarens välbefinnande kontrolleras alltså endast under en mycket kort period. Vad som händer efter nattpatrullens besök är det ingen som vet. Ur ett personalperspektiv finns det även ett problem kring att personal åker och tittar till folk som i regel sover. Nattpatrullen upplever detta som frustrerande och att resurser läggs på fel insatser. Dessutom är dessa insatser (nattpatrullens) personalintensiva och kräver planering. Det vi vill är att kunna erbjuda en teknisk lösning som ett alternativ till nattpatrullens besök där syftet med insatsen är att kontrollera att brukaren befinner sig i bostaden/sängen, sover och är vid liv. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

24 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Syfte Syftet med förstudien var att kartlägga vad en nattillsyn innebär, varför vårdtagaren beviljas nattillsyn och vilket behov av nattillsyn och alternativa lösningar till detta som finns. Mål vad skall förstudien resultera i, vad kan de användas till Målet med förstudien var att kartlägga vad en nattillsyn innebär i praktiken, på vilka grunder man får nattillsyn samt klargöra vilka lagar och regler som styr ett beslut om nattillsyn. Nulägesinventering Det som framkommit under förstudiens gång är att man i vissa kommuner använt sig av kameraövervakning av brukare för att lösa de problem kring nattillsyn som även vi vill lösa. Denna lösning är dock inte något som vi på Hälsoteknikcentrum vill använda eller tillämpa oss av då vi ställer oss frågande till den etiska aspekten kring kameraövervakning (även Sveriges Pensionärsförbund ifrågasätter detta i en artikel i svenska dagbladet). Vi vill ta fram en teknisk lösning som inte innefattar kameraövervakning. Metodbeskrivning Resultatet har framkommit via två observationer varav den ena har gjorts i ett centralt område i Halmstads kommun och den andra har gjorts på landsbygden i Falkenbergs kommun. I Halmstads kommun besökte nattpatrullen under den natt som personal från Hälsoteknikcentrum Halland närvarade sammanlagt 26 brukare mellan , varav 7 var män och 19 kvinnor. I Falkenbergs kommun besökte nattpatrullen under den aktuella natten sammanlagt 19 brukare mellan , varav 6 var män och 13 kvinnor. Sammantaget har nattpatrullens arbete observerats hos 45 brukare varav 13 män och 32 kvinnor. Intervjuer har genomförts med två biståndshandläggare i Halmstads kommun och en i Falkenbergs kommun. Vidare har även chefen för nattpatrullen och trygghetslarmet i Halmstads kommun samt chefen för nattpatrullen (och Florgården) i Falkenbergs kommun intervjuats. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

25 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Resultat Nattpatrullen Nattpatrullens arbete bestod under den aktuella natten i Halmstads kommun till cirka 80 % av tillsyn. I Falkenbergs kommun bestod arbetet under den aktuella natten till cirka 60 % av tillsyn. Dessa tillsyner innebar att nattpatrullen helt enkelt gick in till brukaren och kontrollerade så att han eller hon sov, befann sig i sängen eller i bostaden och var vid liv. Vid 20 % av besöken väcktes brukaren, vilket hos vissa brukare skapade irritation. Tre brukare blev oroliga/skrämda av nattpatrullens besök. Detta var brukare som inte kom ihåg att de hade nattillsyn och därför blev rädda när nattpatrullen kom in till dem. Under förnatten ( ) bestod arbetet i större utsträckning än under resten av natten av praktiska insatser där hjälp till sängen var den klart dominerade insatsen. Mellan övergick arbetet till att mest bestå av tillsyn, eftersom brukarna då sov. De flesta besöken var korta, under 30 sekunder. Nattpatrullen öppnar dörren (man använder nycklar, ej phoniro) går in och kontrollerar att brukaren sover, befinner sig i sängen och lever, och går sedan ut. I en del fall ledde tillsynen till insatser, t.ex. toalettbesök och blöjbyte, men i de allra flesta fall sov brukaren. Nattpatrullen i Falkenberg ansvarar även för larm. Detta medför ett stort merarbete, speciellt för den patrull som ansvarar för landsbygden. Denna patrull kör kors och tvärs genom kommunen och den normala körsträckan under en natt är cirka 30 mil. Bedömning av nattillsyn Vid en bedömning av nattillsyn träffar som regel biståndshandläggaren vårdtagaren hemma hos denna tillsammans med anhöriga. Då kartläggs omvårdnadsbehov, den fysiska hälsan (sjukdomar osv.), vilka svårigheter man har på natten samt varför man eventuellt skulle behöva tillsyn på natten. Biståndshandläggaren försöker att ringa in otryggheten och fattar sedan ett beslut om nattillsyn. Graden av oro är dock mycket svår att bedöma. I Falkenbergs kommun fattas ett beslut som regel för en fyraveckorsperiod, därefter sker en uppföljning. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

26 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Vid uppföljningen tittar biståndshandläggaren främst på nattpatrullens anteckningar om vad insatsen/tillsynen bestått av. Vad är det som nattpatrullen faktiskt har fått hjälpa till med? Utifrån den informationen beslutas om det finns behov av tillsyn på natten. Bedömer biståndshandläggaren att det finns ett sådant behov tas ett nytt beslut vanligtvis för en tre eller sexmånadersperiod. I Halmstads kommun tar biståndshandläggaren beslut om nattillsyn för ett år. Nattpatrullen kan dock höra av sig under tiden, varpå en eventuell uppföljning görs. Biståndshandläggare i Halmstads kommun berättar att de från olika håll (främst från ledningen och nattpatrullen) får höra att det stora flertalet av nattillsynerna är onödiga. Argumentet för detta är att flera vårdtagare istället för nattillsyn skulle kunna använda sitt trygghetslarm om de behöver hjälp med något, som t ex att gå på toaletten. Trygghetslarmet räcker dock inte för alla vårdtagare. Dessutom kan det för vårdtagaren ta upp till 60 minuter innan nattpatrullen hinner infinna sig på ett larm (gäller endast landsbygden). Denna inställningstid känns för en del vårdtagare orimlig. En tillsyn kan även i flera fall leda till en insats, t ex blöjbyte eller toalettbesök. Biståndshandläggarens beslut om en eventuell nattillsyn grundar sig i att man vill säkra upp runt vårdtagaren. Det handlar om att eliminera alla orosmoment. En del brukare upplever oro och ensamhet främst nattetid. Vissa vårdtagare kan inte definiera varför de vill ha nattillsyn, förutom att det känns tryggt. Vetskapen om att det kommer någon nattetid inger trygghet för vissa vårdtagare. Nattillsyn i praktiken Nattillsyn i praktiken innebär att nattpatrullen går in hos vårdtagaren och kontrollerar att denna lever och/eller befinner sig i sängen eller i bostaden. Det man vill försäkra sig om är dels att vårdtagaren inte lämnat sängen då det t ex föreligger fallrisk, dels att vårdtagaren inte blivit hastigt försämrad. I många fall är det anhöriga som oroar sig för att vårdtagaren ska gå upp och ramla eller att vårdtagaren ska bli hastigt försämrad och t.ex. sluta andas när han eller hon ligger i sängen. De vårdtagare som har nattillsyn har som regel drabbats av någon form av förvirringstillstånd och/eller demenssjukdom. I Halmstads kommun kan man enkelt uttrycka det som att en bil ur nattpatrullen, med två personal, endast åker på tillsyner. Nattpatrullen har i dagsläget fem bilar. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

27 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn De flesta av dessa tillsyner skulle kunna ersättas med teknik. I dagsläget är man för dåliga på att jobba med alternativa lösningar till nattillsynen. Olika former av larm används i väldigt liten utsträckning. Det finns en övertro till den mänskliga närvaron både hos beslutsfattare och anhöriga. Även i Falkenberg är man till viss del kritisk. Flertalet av de tillsyner som görs behövs inte, då vårdtagarna istället skulle kunna använda trygghetslarmet och larma om de behöver hjälp. Många gånger är det anhöriga som tycker att det känns tryggt att ha kvar tillsynen varpå biståndshandläggaren inte anser sig kunna ta bort den. Dock är ett problem i detta att många av de vårdtagare som anses kunna larma istället för att ha en inplanerad insats tycker att det tar alltför lång tid innan nattpatrullen infinner sig om de t ex skulle behöva gå på toaletten. Från Halmstad bekräftas att det i de allra flesta fall är anhöriga som efterfrågar nattillsyn och som vill att insatsen ska ligga kvar. Implementering av teknik Anhöriga är många gånger skeptiska till att använda larm och olika typer av tekniska lösningar istället för insatser av nattpatrullen. Det gör att många av de tillsyner som nattpatrullen anser onödiga ändå ligger kvar, vilket nattpatrullen upplever som frustrerande. Vid samtliga intervjuer framkommer dock att det finns vårdtagare som har ett beslut om nattillsyn där det krävs mänskligt kontakt (människan kan inte ersättas av teknik). Det gäller framförallt vårdtagare som upplever mycket ångest/oro och som behöver vetskapen om att det kommer någon och tittar till en. Det finns även vårdtagare som har ett behov av nattillsyn men som vägrar detta. Mestadels därför att de helt enkelt inte vill att någon går in till dem på natten eftersom det känns obehagligt. En nattillsyn börjar väldigt sällan som en ren tillsyn. Det är få vårdtagare i Halmstads kommun som har ett beslut om nattillsyn. Det handlar om en handfull vårdtagare (dessa är mestadels personer som drabbats av demenssjukdom). Vad som händer är att insatsen börjar som ett beslut om praktisk hjälp såsom blöjbyte och/eller toalettbesök, sedan övergår denna insats till att bli ren nattillsyn. Det vanligaste är att man har en tillsyn per natt. Enligt biståndshandläggare i Falkenberg och Halmstad finns det inga regler eller lagar (socialtjänstlagen) som säger att en nattillsyn måste innebära mänsklig kontakt. Det finns därmed inget i lagen som hindrar implementering av teknik i denna verksamhet. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

28 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn Vad det handlar om är att ge vårdtagaren trygghet och säkerhet. Vårdtagaren skall vara tillförskaffad en skälig levnadsnivå (SFS 2001:453). Biståndshandläggaren har en viktig roll när det gäller huruvida teknik skall kunna införas i denna verksamhet. Dels som beslutsfattare av nattillsyn, dels som förmedlare av alternativa tekniska lösningar för nattillsyn till både anhöriga och vårdtagare. De behöver därmed ha viss kunskap kring vilka tekniska lösningar som finns. Biståndshandläggarens inställning till teknik som ett alternativ till vissa av nattillsynerna är därför av stor vikt. Tillväxt Resultatet av förstudien kan leda till att en ny tjänst kring nattillsyn skapas av ett redan etablerat företag eller nytt företag. Spin off effekter Observationerna av nattpatrullens arbete synliggjorde även andra förbättringsområden. Det gäller t ex logistiken för den nattpatrull i Falkenberg som ansvarar för landsbygden. Denna patrull ansvarar för larm och fasta insatser (där tillsyn ingår). När ett larm går tvingas nattpatrullen i vissa fall att mycket hastigt avbryta arbetet hos en brukare, vilket en del brukare upplevde som stressande och olustigt. Dessutom innebär detta att nattpatrullen kör kors och tvärs genom hela kommunen, vilket är mycket tidskrävande. Enligt nattpatrullen själva är den normala körsträckan under en natt cirka 30 mil. Ett annat förbättringsområde som noterades i både Falkenberg och Halmstad gäller nyckelhantering. Vid observationerna använde sig personal av nycklar för att komma in till brukarna. Dessa nycklar satt på väldigt stora nyckelknippor och det tog i en del fall lång tid att identifiera rätt nyckel till rätt brukare. Förslag på teknisk lösning / inriktning Förstudien har visat på ett behov av implementering av teknik i nattpatrullens arbete. Projektet kommer att gå vidare och resultatet av förstudien kommer att ligga till grund för denna fortsättning. Fortsättningen bygger på att ta fram teknik som kan svara på om brukaren ligger i sängen, befinner sig i bostaden, sover och lever. Vad man behöver veta om brukaren för att eventuellt kunna ersätta nattpatrullen med teknik är naturligtvis högst individuellt. Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

29 Bilaga 1 Hälsoteknikcentrum Halland Nattillsyn För vissa av vårdtagarna är det nödvändigt att tillsynen görs genom ett besök. Det finns dock brukare där teknik, i stället för nattpatrullen, skulle vara en möjlig lösning. Det vi inriktar oss på är att ta fram teknik som är anpassad efter brukarnas behov. Som tidigare nämnts finns även vinster för nattpatrullen med tidsbesparingar osv., men projektet utgår från brukarna och problemställningen kring att bli observerad när man sover. Närmast kommer ett möte med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i Halmstad att hållas för att diskutera regler/lagar samt hur teknik kan införas på bästa sätt i nattpatrullens arbete. Därefter kommer resultatet av förstudien och projektets planerade fortsättning att presenteras för kommunledning och politiker samt chefer för nattpatrull och trygghetslarm. Information om underlag Underlaget är hämtat från följande personer: Kajsa Lena Petersson, biståndshandläggare i Falkenbergs kommun Eva Johansson, biståndshandläggare i Halmstads Kommun Helen Lundqvist, biståndshandläggare i Halmstads Kommun Henrik Djurklou, chef för nattpatrullen i Halmstad Yvonne Millberg, Verksamhetschef, Floragården, Falkenberg Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 E-post: hch@hh.se

30 Bilaga 2 Beskrivning av system för monitorering Projektet Trygg om Natten 30

31 Bilaga 2 Bakgrund Detta dokument syftar till att beskriva det system som skall användas vid monitorering av brukare i Trygg om Natten projektet. Brukares hemmiljö och vanor (både i termer av rörelser och sekvens) ser självklart olika ut vilket sätter krav på systemets design då vi ämnar normalisera mätningar från flera brukare. Inom detta projekt har vi valt att mäta händelser och i en del fall också deras underliggande data för djupare analys. En händelse kan t.ex. vara rör sig i köket vilket inte är en så högupplöst händelse i jämförelse med t.ex. att lastcellerna under varje sängben registrerar orolig sömn mellan 05:00 och 06:00. Olika typer av händelser medför därför lagring av olika mycket underliggande data. Anledningen till att arbeta med händelser och händelsekedjor kan illustreras med ett exempel, se Fig 1. En brukare går och lägger sig på kvällen för att sova, vilket händelse H 1 visar. Brukaren somnar i sängen, H 2. Brukaren vaknar sedan mitt i natten, H 3. På grund av demens tas armbandslarmet av och läggs på nattduksbordet, H 4. Vidare stiger brukaren upp ur sängen i H 5 och brukaren går till toaletten, H 6. När brukaren sedan lämnar toaletten, H 7, så ramlar brukaren och blir liggande, H 8! Figur 1 - Exempel på inferens i brukares hemmiljö m.h.a. händelsekedja H 6 H 7 H 8! H 1 H2 H 3 H 4 H 5 Brukaren kan således inte larma då larmarmbandet ligger på nattduksbordet. En enstaka sensor kan inte urskilja om brukaren har ramlat utanför toaletten. Som exempel kan IR-sensorerna enbart tro att brukaren ligger och sover i sin säng utan rörelser. Likaså kan dörrlarmet till toaletten tro att brukaren precis varit på toaletten och är på väg till sin säng. Sensorerna i sängen känner att brukaren inte ligger i sängen, kanske har brukaren enbart somnat i soffan istället? Vi har följande sekvens: H 1 -> H 2 -> H 3 -> H 4 -> H 5 -> H 6 -> H 7 -> H 8! Genom att analysera sekvenser och dess mellantider så tror vi att många händelser av intresse går att detektera. Flera dumma sensorers signaler bidrar då till ett övergripande intelligent system. I exemplet ovan skulle sängens sensorer känna av att personen går från sovande till vaken. Accelerometern i armbandslarmet känner att brukaren tagit av sig det. Sängens sensorer detekterar att brukaren går upp och IR-sensorerna känner att brukaren rör sig från sovrummet till toaletten. Genom slutledningen att personen inte gått tillbaka till sängen igen efter ett visst antal minuter samt att armbandslarmet av avtaget och att rörelsesensorerna inte detekterar rörelser tror vi att H 8 kan upptäckas. Ovanstående scenario är komplex och förutsätter förkunskap om brukarens vanor, en framtida studie kan vara ett system som lär sig sådana vanor. Därför bör systemet ha tillräcklig hög upplösning 31

32 Bilaga 2 för att detektera ett sådant och liknande fall. Denna studie är begränsad till att undersöka om teknik kan detektera fyra centrala frågeställningar: Finns brukaren i hemmet? Finns brukaren i sängen? Lever brukaren? Finns det aktivitet i hemmet? En hypotes är att utfallet mycket väl kan vara så att olika händelsekedjor måste analyseras i detalj för att svara på en del av dessa till synes enkla frågor. Kravspecificering Enligt diskussion på föregående sidor så fastslås en del grundkrav som systemet förväntas ha: Ett system som har tillräckliga (och tillräckligt antal) sensorer för att besvara de fyra centrala frågeställningarna. Ett system som beskyddar brukares integritet. Ett system som minimerar falsklarm (om systemet i framtiden skall tas i bruk). Ett system som är skalbart i avseende till antal och typ av sensorer men även i mjukvara. Ett system som kan tidsynkronisera alla händelser och datapunkter samplade av de olika sensorerna. Kraven syftar på mjukvara som hårdvara. Etikansökan För att få studien godkänn har en etikansökan lämnats in vilket tydligt begränsar valet av sensorer till: Tryckkänsliga sängsensorer för att se om någon finns i sängen, kan också ge information om rörelser, puls och andning. Tryckkänsliga sensorer som placeras under t.ex. en dörrmatta kan även komma att användas i studien. Lastceller som kan detektera att någon finns i sängen, men som också kan ge mycket annan information, som rörelser och tyngdpunktsförflyttningar. Rörelsesensorer som detekterar rörelser i brukarens bostad. Dörrsensor för att detektera om någon öppnat eller stängt ytterdörren. Kameror kommer inte att användas. Tillgänglig teknik I nuläget har mätvärden ifrån två olika mätsystem tänkt att integreras till en gemensam databas enligt följande modell (förenklad version, se fullständig modell under Schematisk översikt ): Larmenhet och moduler ifrån Neat Electronics fit-pc utrustad med lastceller och Neat s NPU-modul DB 32

33 Bilaga 2 Modulerna från Neat är beprövade, lätta att hantera och bygger på robusta sensorer tidigare använda i liknande forskning. Fördelen med detta system är att mätvärdena loggas automatisk i vår larmdator vilken överförs via telefonnätet som inkommande händelser (benämns som larm inom Neats produkter). Därmed kan felmätningar eller brist på mätvärden detekteras när händelser slutar att inkomma till larmdatorn. Parallellt med att händelser registreras från trygghetslarmets olika sensorer så kommer en mini PC att registrera mätvärden från lastcellerna. Genom att mäta viktförändringar med hjälp av lastceller under varje sängben kan man med stor noggrannhet detektera mindre rörelser. Lastcellerna är först och främst tänkta att användas som referenssystem till de andra insamlade händelserna. Lastcellerna tillsammans med Neats BED sensor kommer att användas för att detektera livstecken i sängen. Om BED sensorn varnar för att brukaren har gått ur sängen samt att lastcellerna känner av statisk vikt (utöver sängens vikt) så kommer vi att kunna avgöra om personen avlidit eller inte. Vidare kommunicerar också mini PC:n med Neats NPU modul vilken bl.a. är en radiologger som registrerar alla larm utlösta av Neats produkter. I motsats till trygghetslarmet så skickas ej mätningarna från NPU eller lastcellerna till larmdatorn utan mätningarna lagras lokalt och laddas över efter avslutad datainsamling. Tidssynkronisering Avsikten är som tidigare nämnt att analysera sekvens och mellantider för de registrerade händelserna ifrån de två systemen. De två systemen kommer således att behöva tidsynkroniseras. Kompensation för sändningstid av händelser ifrån trygghetslarmet bör tas i beaktande och kommer att studeras med hjälp av NPU modulen (som tar emot radiotrafiken lokalt). Mätprocessen och analys Mätsystemen kommer att användas kontinuerligt under två veckor utan planerad tillsyn. Mjukvaruverktyg för installation, kalibrering, test och justering kommer att tas fram. För att normalisera mätningar insamlade ifrån olika hem kommer sensorer placeras på minsta gemensamma nämnare basis. Följande placering föreslås: Sensorsystem Referenssystem 1st IR-sensor riktad mot/i hall. 1st dörrsensor monterad på ytterdörr. 1st IR-sensor inne på toalett. 1st IR-sensor riktad mot plats där vardaglig aktivitet förväntas (t.ex. gång mellan vardagsrum och kök/toalett. (ev. 1st IR-sensor i sovrum, riktad från säng, om sovrum inte är samma som vardagsrum) 1st ATOM-I armbandslarm. 1st NEO enhet (skickar ut larm till mottagare via telenätet) med 230V timer 1st BED sensor under bädd/antidecubit madrass. 1st NPU och NRTP-logger (mjukvara som exekveras i mini-pc) Lastceller under sängben med mini-pc. Referenssystemets syfte är att vid projektets dataanalysfas undersöka om referenssignalernas händelser kan upptäckas med hjälp av det övriga sensorsystemet. I syfte att validera mätprocessen avser vi att även utföra mätningar i labbmiljö. Försökspersonerna här kommer att vara frivilliga i personal och besökande. 33

34 Bilaga 2 Försöket är avgränsat i det avseendet att analysen görs off-line det vill säga efter det att datainsamlingen är utförd. Som tidigare nämnts har olika typer av begränsade sensorer valts i det tekniska systemet. Detta är en avgränsning i förhållande till andra tekniska lösningar till exempel kameror, vilket har valts bort på grund av dess påverkan på brukarens integritet. Karaktären på det tekniska datat är, efter sammanställning, uppdelad i serier om händelser med en tidsstämpel för jämförelse med personalens dagböcker. Urvalet av brukare bör återspegla en så stor mängd som möjligt av olika händelser som kan inträffa i en större population. Aktiva brukare bör generera ett större antal händelser under två veckors datainsamling än mindre aktiva brukare. Den tekniska dataanalysen sker efter insamlingen. Syftet är att jämföra informationen från sensorer med dagböcker. Information som kan vara aktuell att finna är: brukare i/ur sängen, brukare vaken/sovande, brukare har puls samt ytterdörren öppnad. Här kan analyser göras kring mönster som uppträder under brukarens hela natt i förhållande till de dagboksanteckningar som personalen gjort. För att detektera mönster så används så kallade data mining metoder, förhoppningen är att bygga en praktisk modell som kan förutspå framtida aktiviteter utifrån vad sensorerna ger för data. Tekniker som kan bli aktuella är Beslutsträd och Fuzzy Logic. 34

35 Bilaga 2 Schematisk översikt I-ATOM PIR Lastceller RS232 (via USB) NPU Mini PC NEO Radio PIR Tidssynk. PIR Off-line Telefonnät (PIR)* Backup TCP/IP Larmdator PC RS232 Larmmottagare DOOR Data analys (Matlab) Dagböcker från personal BED * om vardagsrum inte är detsamma som sovrum 35

36 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 1 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING Information till ansökan, se bilaga och Vägledningar ( Till Regionala etikprövningsnämnden i: Lund Den regionala etikprövningsnämnd till vars upptagningsområde forskningshuvudmannen hör, se respektive nämnd ( Avgift inbetald datum: Observera att en ansökan aldrig är komplett och därmed kan behandlas förrän blanketten är korrekt ifylld och avgiften är betald. Projekttitel: hjälp av teknik Trygg om natten - en studie om hur hemtjänstens nattillsyn kan utvecklas med Ange en beskrivande titel på svenska för lekmän, utan sekretesskyddad information. Ange också i förekommande fall projektets identitet, projektets/forskningsplanens (protokollets eller prövningsplanens) nummer, version, datum osv. Projektnummer/identitet: Version nummer: Uppgifter som fylls i av den regionala etikprövningsnämnden Ansökan komplett: Dnr: Begäran om ytterligare information (i sak): Beslutsdatum: Begärd information inkommen: Expeditionsdatum: Ansökan avser (gäller även vid begäran om rådgivande yttrande): Forskning där endast en forskningshuvudman deltar (5 000 kr) Forskning där mer än en huvudman deltar ( kr) Forskning där mer än en forskningshuvudman deltar, men där samtliga forskningspersoner eller forskningsobjekt har ett omedelbart samband med endast en av forskningshuvudmännen (5 000 kr) Endast behandling av personuppgifter (5 000 kr) Forskning som gäller klinisk läkemedelsprövning ( kr) Ändring av tidigare godkänd ansökan enligt 4 förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor (2 000 kr) Om nämnden finner att forskningsprojektet inte faller inom etikprövninglagens tillämpningsområde önskas ett rådgivande yttrande. (Info: 4a och 4b i förordning 2003:615) (Info: Bilaga till ansökan) Ja: Nej: 36

37 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 2 1. Information om forskningshuvudman m.m. 1:1 Forskningshuvudman (Info: p. 1:1 i Vägledning till ansökan) Ansökan om etikprövning av forskning ska göras av forskningshuvudmannen. Med forskningshuvudman avses en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Inom staten utförs forskning främst vid lärosätena, men även vid vissa andra myndigheter, som t.ex. Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen. Kommuner och landsting kan vara forskningshuvudmän, liksom privaträttsliga juridiska personer. Namn: Högskolan i Halmstad Adress: Box 823, Halmstad, Besöksadress: Kristian den IV:s väg 3 1:2 Behörig företrädare för forskningshuvudmannen Behörig företrädare är t.ex. prefekt, enhetschef, verksamhetschef. Forskningshuvudmännen bestämmer själva, genom interna arbets- och delegationsordningar eller genom fullmakt, vem som är behörig att företräda forskningshuvudmannen. Kopia av sådan handling ska bifogas. Namn: Magnus Larsson Tjänstetitel: Sektionschef Adress: Box 823, Halmstad 1:3 Forskare som är huvudansvarig för genomförandet av projektet (kontaktperson) (Info: p. 1:3 i Vägledning till ansökan) Namn: Magnus Hållander Tjänstetitel: Dr Adress: Box 823, Halmstad E-postadress: magnus.hallander@hh.se Telefon: Mobiltelefon: :4 Plats (Info: p. 1:4 i Vägledning till ansökan) Plats (er) där projektet ska genomföras, ange inrättning (ar), institution (er), klinik (er) etc. Datainsamlingen sker inom hemtjänstens nattillsynsverksamhet i kommuner i Hallands län. Tekniska mätningar kommer att genomföras i tio brukares hem. I samband med dessa mätningar kommer personalen att föra dagboksanteckningar över sitt arbete. Intervjuer kommer att genomföras med brukare, anhöriga och personal inom hemtjänsten. Samtliga intervjupersoner väljer själva plats för intervjun. Bearbetning av empiri, analys och rapportskrivning kommer att ske på Högskolan i Halmstad där samtliga involverade i projektet har sin arbetsplats. 37

38 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 3 1:5 Andra medverkande Övriga deltagande forskningshuvudmän samt forskare ansvariga för att lokalt genomföra projektet (kontaktpersoner) anges här eller i bilaga med namn och adresser (se p. 9 bilaga nr 1). Magnus Hållander, Dr, och Jens Lundström, doktorand, ansvarar för tekniska mätningar och analyser. Helena Eriksson och Anna Isaksson, båda fil dr i sociologi, ansvarar för genomförande, bearbetning av kvalitativt material. (Se bilaga 10a, 10b, 10c, 10d). 1:6 Ansökan/anmälan till andra myndigheter Vid läkemedelsprövning Ansökan om tillstånd av Läkemedelsverket se Läkemedelsverkets hemsida ( ) Ansökan inlämnad (datum) EudraCT nr: Tillstånd erhållits Vid viss genetisk forskning Om personuppgifter om genetiska anlag som har framkommit efter genetisk undersökning kommer att hanteras i studien ska detta anmälas till Datainspektionen enligt 10 personuppgiftsförordningen (1998:1191) se Datainspektionens hemsida Anmälan inlämnad (datum) Kommer att inlämnas efter godkänd etikprövning Vid viss forskning som innefattar bestrålning av forskningspersoner (Info: p. 9 i Vägledning till ansökan) Ansökan, enligt 16 och 22 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:35) om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning, till Strålskyddskommitté för vidare information kontakta aktuell lokal strålskyddskommitté. Ansökan inlämnad (datum): Ansökan tillstyrkt 2. Uppgifter om projektet 2:1 Sammanfattande beskrivning av forskningsprojektet (programmet) Vägledning till forskningsplan/forskningsprotokoll (program) (Info: p. 9 i Vägledning till ansökan) Beskrivningen ska kunna förstås av nämndens samtliga ledamöter. Undvik därför terminologi som kräver specialkunskaper. Ange bakgrund och syfte för studien samt den/de vetenskapliga frågeställning (ar) som man 38

39 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 4 söker svar på. Ange de viktigaste undersökningsvariablerna. Beskriv vilka kunskapsvinster projektet kan förväntas ge och betydelsen av dessa. Ange om det är en registerstudie, uppdragsforskning etc. För fackmän avsedd detaljerad information i forskningsplan/forskningsprotokoll (program) ska bifogas som bilaga (se p. 9 bilaga nr 2). En utförligare beskrivning av studiens genomförande avsedd för lekmän kan vid behov bifogas den för fackmän avsedda obligatoriska forskningsplanen. Kvarboendeprincipen utgör sedan ett antal år tillbaka ett mål för kommunernas äldreomsorg. Den innebär att äldre personer i den mån det är möjligt ska kunna bo kvar i sin hemmiljö (SOU 2002:29). För att kunna uppnå målet med kvarboendeprincipen är hemtjänsten en viktig verksamhet. En del av hemtjänstens verksamhet är nattillsyn. Personer som bor i sitt ordinära boende kan beviljas nattillsyn som genomförs av personal från kommunernas nattpatruller. De ansvarar både för de vårdtagare som larmat och för planerade besök. Föreliggande projekt tar sin utgångspunkt i två förstudier. Den ena förstudien består av en översikt av befintliga tekniker som kan användas för att utveckla och förbättra nattpatrullernas arbete med nattillsyn. Den andra förstudien syftade till att kartlägga vad nattillsyn i praktiken kan innebära, vilka behov som föreligger vid nattillsyn samt hur nattilssyn kan vidareutvecklas med hjälp av tekniska lösningar. Enligt den sistnämnda förstudien innebär nattillsyn många gånger att personal från kommunernas nattpatruller går in hos brukaren och kontrollerar om brukaren befinner sig i bostaden och sover. En del av besöken innebär också hjälp med toalettbesök och blöjbyte. I förstudien visade det sig att vissa brukare blev störda av nattpatrullens besök. Brukare med demens glömmer till exempel bort att de har nattillsyn och kan bli skrämda och oroliga av nattpatrullens besök och i förstudien diskuteras det vidare hur den nuvarande organiseringen av nattillsynen kan vara förenad med integritetsintrång. Med anledning av detta framhålls att tekniska lösningar eventuellt skulle kunna utgöra ett komplement till nattillsynen (Slutrapport nattillsyn ). Att organisera nattillsyn med hjälp av tekniska lösningar kan emellertid också vara förenat med integritetsintrång. Inte minst har etiska aspekter och frågor om integritetsintrång diskuterats i relation till kameraövervakning (se t.ex. Essén, 2003). En utgångspunkt för den tekniska förstudien var att arbeta med sensorer som med minimerat intrång i den personliga integriteten och med så god nytta som möjligt för användarna, kan komplettera nattillsyn som den bedrivs i dag. Användarna är i detta fallet nattpatrullen medan brukarna avser de personer vars hem som har sensorerna installerade. Förstudien har identifierat fyra centrala frågor som tekniken ämnas svara på: Finns brukaren hemma? Ligger brukaren i sängen? Är brukaren vid liv och finns aktivitet i bostaden? De sensorer som föreslås i den tekniska förstudien är: 39

40 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 5 - Tryckkänsliga sängsensorer för att se om någon finns i sängen, kan också ge information om rörelser, puls och andning. Tryckkänsliga sensorer som placeras under t.ex. en dörrmatta kan även komma att användas i studien. - Lastceller som kan detektera att någon finns i sängen, men som också kan ge mycket annan information, som rörelser och tyngdpunktsförflyttningar. - Rörelsesensorer som detekterar rörelser i brukarens bostad. - Dörrsensor för att detektera om någon öppnat eller stängt ytterdörren. Kameror kommer inte att användas. Teknisk data kommer att samlas in under två mätinsamlingsperioder hos totalt 10 brukare. Fem uppsättningar mätsystem kommer först att installeras och kalibreras och mäta olika tillstånd under två veckor. Därefter kommer uppsättningarna flyttas till ytterligare fem brukare för samma mätprocedur under två veckor. Data från lastceller kommer att lagras lokalt i brukarens hem under datainsamlingsperioden, viss data kommer att skickas via trygghetslarm till en mottagare på Högskolan i Halmstad. Parallellt under dessa två veckor för nattillsynspersonal anteckningar i en så kallad forskarstyrd dagbok (Elliott 1997, Bryman 2002) där de dokumenterar sitt arbete. Efter de två veckorna görs intervjuer med brukare, anhöriga och personal. Vid medgivande spelas intervjuerna in för att sedan transkriberas och analyseras i relation till vad dagböckerna och den tekniska delen av studien visar. Resultatet presenteras i en rapport samt vetenskapliga artiklar. 2:2 Vilken/vilka vetenskaplig (a) frågeställning (ar) ligger till grund för projektets utformning? Om projektet kan karakteriseras som en hypotesprövning, ange den primära och eventuellt sekundära hypotesen. Hänvisning till mer detaljerad information för fackmän kan ske till bifogad forskningsplan enligt punkt 2:1 Föreliggande studie syftar till att undersöka om en teknisk lösning kan ersätta eller komplettera en del av besöken som sker vid nattillsyn med bibehållen grundfunktion. Vidare skall studien undersöka den tekniska lösningen utifrån perspektiv som rör etik, trygghet, integritet och acceptans. Dessutom syftar studien till att undersöka hur den tekniska lösningen inverkar på brukarens och de anhörigas vardagsliv samt personalens arbete. Studien utgår från följande frågeställningar: - Kan tillförlitliga slutsatser dras ifrån det tekniska systemet om huruvida brukaren är hemma, ligger i sängen, är vid liv samt om det pågår någon aktivitet i bostaden? 40

41 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 6 - Vilka skillnader och likheter finns mellan information från det tekniska systemet och information ifrån nattpatrullens dagboksförda arbete? - Kan teknik assistera nattpatrullen genom att tillgodose de tidigare nämnda centrala frågeställningarna? - Vilka föreställningar kring teknik och att använda tekniska lösningar som ett komplement till nattpatrullens arbete finns bland brukare, anhöriga och personal? - Hur upplever brukare, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett trygghetsperspektiv? - Hur upplever brukare, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett integritetsperspektiv? - Hur upplever brukare, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett etiskt perspektiv? - Hur påverkar den tekniska lösningen brukarens och de anhörigas vardagsliv? - På vilka sätt påverkar den tekniska lösningen personalens arbetssätt? - Vilken påverkan har den tekniska lösningen på organiseringen av arbetet med nattillsyn? 2:3 Redogör för resultat från relevanta djurförsök Om djurförsök inte utförts ange skälen till detta. Ej aktuellt 2:4 Redogör översiktligt för undersökningsprocedur, datainsamling och datas karaktär (Info: p. 2:4 i Vägledning till ansökan) Av beskrivningen ska framgå hur projektet planeras genomföras. Beskriv insamlade datas karaktär. Ange hur datas tillförlitlighet säkerställs (t.ex. kvalitetskontroll/monitorering). - Vid enkäter och intervjuer ska beskrivas tillvägagångssätt och t.ex. frågors innehåll och hur slutsatser dras. Enkäter och skattningsskalor ska bifogas (se p. 9 bilaga nr 5). - För medicinsk forskning ska anges t.ex. typer av ingrepp, mätmetoder, antal besök, tidsåtgång vid varje försök, doser och administrationssätt för eventuella läkemedel och/eller isotoper, blodprovsmängd (även ackumulerad mängd vid multipla försök). Ange även om och på vilket sätt undersökningsprocedur m.m. skiljer sig från klinisk rutin. Ange proceduren för att ge den eventuella behandling efter projektets slut, som kan erfordras. Ange procedur för insamling av biologiskt material. Redogör för datakällor och procedurer vid behandling av personuppgifter. För mer detaljerad information kan hänvisning ske till bilagd forskningsplan. Två typer av data kommer att samlas in, vilket görs genom tekniska mätningar och studier av upplevelser av teknik. Tekniska data kommer att samlas in under två mätinsamlingsperioder hos totalt 10 brukare. Fem uppsättningar mätsystem kommer först att installeras, kalibreras och mäta olika tillstånd under två veckor. Därefter kommer uppsättningarna flyttas till ytterligare fem brukare för samma mätprocedur under två veckor. För detta kommer i brukarnas hem, 41

42 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 7 företrädesvis centrerat kring sängen, teknisk utrustning i form av sensorer och datakommunikationsutrustning att placeras ut. Med hjälp av sensorerna kommer man att kunna avgöra om personen finns i sängen eller inte, om personen andas/har puls och hur personen rör sig. Under madrassen kommer en tunn sensorfilm att läggas. Sängen kommer också att utrustas med lastceller, enkelt uttryckt vågar, under sängens ben. Lastcellerna har mycket stor noggrannhet och tjänar som främsta syfte att vara ett referenssystem för de andra sensorerna och säkerställa deras tillförlitlighet. IR-detektorer kommer att användas för att avgöra var i bostaden brukaren rör sig. Under de två veckorna utrustningen finns hos brukarna sker datainsamling från sensorerna. Insamlad data kommer att tolkas i efterhand och jämföras med dagböcker som personalen för. Datainsamlingen sker parallellt med ordinarie nattillsyn och kommer inte på något sätt att användas för larm eller liknande. Data från den tryckkänsliga mattan/filmen, liksom data från rörelsesensorer kommer skickas via en trygghetstelefon som placeras ut i brukarens hem. Det kommer inte att ske någon integration mellan brukarens befintliga larmtelefonsystem och det tillfälliga mätsystemet, för trygghetslarm trycker personen på sin larmknapp som vanligt. Insamlad data från lastcellerna kommer att sparas i en loggningsutrustning som finns i personens hem under datainsamlingsperioden. I syfte att validera mätprocessen avser vi att även utföra mätningar i labbmiljö. Försökspersonerna här kommer att vara frivilliga i personal och besökande. Försöket är avgränsat i det avseendet att analysen görs off-line det vill säga efter det att datainsamlingen är utförd. Som tidigare nämnts har olika typer av begränsade sensorer valts i det tekniska systemet. Detta är en avgränsning i förhållande till andra tekniska lösningar till exempel kameror, vilket har valts bort på grund av dess påverkan på brukarens integritet (Demiris et al 2009, Essén 2003). Karaktären på den tekniska datan är, efter sammanställning, uppdelad i serier om händelser med en tidsstämpel för jämförelse med personalens dagböcker. Urvalet av brukare bör återspegla en så stor mängd som möjligt av olika händelser som kan inträffa i en större population. Aktiva brukare bör generera ett större antal händelser under två veckors datainsamling än mindre aktiva brukare. Personalen inom nattpatrullen, som arbetar hos de brukare som har teknik installerad i sitt hem, skriver under tiden tekniken testas hos brukarna så kallade forskarstyrda dagböcker (Elliott 1997) över sitt arbete. Forskarstyrda dagböcker kännetecknas av att forskaren skapar en struktur för hur dagboken ska skrivas. Dagboken skrivs därmed utifrån givna rubriker och frågor (Bryman 2002). I föreliggande studie har ett detaljerat dagboksformulär konstruerats (se bilaga 5a). I dagboken ska personalen fylla i de besök som är planerade för respektive brukare under natten. Under 42

43 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 8 natten ska de sedan fylla i de faktiska besöken vid vilken tidpunkt de gör besök, hur länge besöken vara samt vad de gör i samband med besöken. Tanken med den forskarstyrda dagboken är att respondenten ska fylla i dagboken i samband med att denne utför de, för det specifika forskningsprojektet, relevanta aktiviteterna (Bryman 2002, Elliott 1997). Dagbok är därmed en metod som enligt Bryman (2002) kan ge detaljrik information och framförallt kan den ge information kring i vilken ordningsföljd saker och ting sker. Risken för att respondenten inte kommer ihåg reduceras därmed med dagboksmetoden. Detta är en viktig del i metoden för detta projekt då en central del av dagboken är att kunna se när nattpatrullen besöker respektive brukare som deltar i studien för att i analysen relatera detta till vad den tekniska lösningen registrerat. Genom jämförelse mellan dagboks-anteckningarna och den bearbetade informationen från det tekniska systemet kan skillnader och olikheter i information studeras. Av särskilt intresse är eventuella avvikelser d.v.s. att något inträffat som att personen inte ligger i sängen, är ledsen eller har fallit. För att studera brukares, anhörigas och personals syn på och upplevelser av teknik vid nattillsyn görs individuella intervjuer med personer som faller under dessa kategorier. Syftet med intervjuerna är att studera brukares, anhörigas och personals egna uppfattningar och synsätt (jämför Bryman 2002). Vid ett sådant syfte är semistrukturerade intervjuer lämpliga. Seminstrukturerade intervjuer kännetecknas av att de ger ett relativt stort utrymme för den som intervjuas att svara utifrån sina egna perspektiv. Utgångspunkten för den seminstrukturerade intervjun är teman som forskaren upprättat i en intervjuguide och kring vilka intervjun ska kretsa (Bryman 2002). I föreliggande projekt har två olika intervjuguider skapats, en för brukare och anhöriga och en för personal. Temana har skapats med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Intervjuguiderna innehåller i flera avseenden samma teman men skiljer sig åt i andra (se bilaga 5b). Intervjuerna genomförs med utgångspunkt i intervjuguidens teman men den intervjuade ges stort utrymme att lyfta fram sina perspektiv och synsätt på ett fritt sätt. Samtliga teman som finns i intervjuguiden ska dock beröras under intervjun (jämför Bryman 2002). Intervjuerna spelas in på band under förutsättning att den som intervjuas godkänner det. Att spela in intervjuerna och därefter transkribera dem innebär en möjlighet att göra en noggrann analys av intervjuerna och de begränsar som minnet har samt de omedvetna tolkningar som görs under en intervju kan kontrolleras (Bryman 2002). För den samhällsvetenskapliga datainsamlingen görs ett urval av brukare, deras anhöriga samt personal som arbetar med de brukare som intervjuats att vara tillräckligt. Dessutom kompletteras intervjuerna med intervjuer med andra berörda så som biståndshandläggare och chefer. Totalt kommer därmed cirka 20 intervjuer att genomföras. Den samhällsvetenskapliga analysen syftar till att beskriva och förstå snarare än att förklara och göra statistiska beräkningar. Valet av antalet personer som medverkar i studien är baserat på grundläggande principer inom kvalitativ 43

44 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 9 forskning. Syftet med den samhällsvetenskapliga studien är att generera kunskap som karakteriseras av djup snarare än bredd (Bryman 2002), vilket innebär att antalet deltagare i projektet är betydligt färre än om det hade varit en kvantitativ studie. Datainsamlingen startar våren Personregister kommer inte att upprättas. De personer som deltar i projektet kommer att förses med fiktiva namn i resultatredovisningen (se vidare bilaga 2). 2:5 Redogör för om insamlat biologiskt material kommer att förvaras i en biobank (Info: p. 2:5 i Vägledning till ansökan) Med biobank avses biologiskt material från en eller flera människor som samlas och bevaras tills vidare eller för en bestämd tid och vars ursprung kan härledas till den eller de människor från vilka materialet härrör. Redogör för var och hur prover som ska sparas förvaras, kodningsprocedurer och villkor för utlämnande av prover. Ange huvudman för biobanken. Observera att i förekommande fall ska anmälan av biobank ske till Socialstyrelsen enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Ej aktuellt 2:6 Redovisa tillgång till nödvändiga resurser under projektets genomförande Ange vem/vilka som har ansvaret (prefekt, verksamhetschef eller motsvarande) för forskningspersonernas säkerhet vid alla enheter/kliniker där forskningspersoner ska delta. Intyg från dessa ansvariga ska bifogas (se p. 9 bilaga nr 9). Av intyget ska framgå att erforderliga ekonomiska, strukturella och personella resurser finns tillgängliga för att garantera forskningspersonernas säkerhet. Projektet har erforderliga resurser för att kunna genomföra projektet enligt projektplanen. Högskolan i Halmstad har ingen försäkring som täcker forskningspersonerna. Därför kommer en avstämning med respektive kommun genomföras för att bedöma om deras ordinära försäkringsskydd täcker genomförandet. 2:7 Journalföring, registrering och hantering av data (Info: p. 2:7 i Vägledning till ansökan) Redogör för hur undersökningsprocedurer och eventuella ingrepp journalförs. Ange hur registrering och behandling av resultaten ska gå till. Om materialet ska kodas, ange proceduren, vem som förvarar kodlistor och vem eller vilka som har tillgång till dem, var och hur länge de förvaras samt om materialet kommer att anonymiseras eller förstöras. Ange om band- och videoinspelningar används. Redogör för vilken tillgänglighet datamaterialet har och hur det förvaras samt hur erforderligt sekretesskydd erhålls. 44

45 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 10 För insamling, registrering, hantering och analys av teknisk data ansvarar Dr Magnus Hållander och Jens Lundström, doktorand i data mining. Helena Eriksson och Anna Isaksson, båda fil dr i sociologi, ansvarar för insamling, hantering och analys av kvalitativ data. All insamlad data kommer att anonymiseras och endast forskare i projektet kommer att ha kännedom om vilken information som är knuten till respektive person. Datamaterialet kommer endast att användas i forskningssyfte och presenteras i en rapport som kan komma att användas i syfte att utveckla hemtjänstens nattillsyn samt i vetenskapliga artiklar. I olika redovisningar av resultaten är allt insamlat material avidentifierat. Datamaterialet kommer att förvaras i Högskolan i Halmstads lokaler. Journalföring är inte aktuellt och inga personuppgifter kommer att registreras. När projektet är avslutat kommer all empirisk data att arkiveras enligt Högskolan i Halmstads regler, vilka innebär att all empirisk data (intervjuinspelningar och transkriptioner, dagböcker samt teknisk data kommer att arkiveras och bevaras i tio år (se mer i Forskningshandlingar vid Högskolan i Halmstad - riktlinjer samt bevarande - och gallringsplan, dnr , reviderade ). 2:8 Redogör för tidigare erfarenheter (egna och/eller andras) av den använda proceduren, tekniken eller behandlingen Särskilt angeläget är att redovisning av risker för komplikationer görs tydliga och i förekommande fall med angivande av relevanta publikationer. Vid nya behandlingar av patienter, t.ex. med läkemedel, bör anges hur många patienter (med aktuell eller annan åkomma) som tidigare erhållit föreslagen behandling, läkemedelsdosering (eller annan dosering) samt hur långa behandlingsperioder som studerats. Studien bygger på passiva mätningar, intervjuver och analyser. Ett tidigare forskningsprojekt utanför Högskolan i Halmstad har visat svårigheter att tolka den ström av händelser som bland annat rörelsesensorer kan ge (Majeed & Brown 2006). Enligt författarna beror svårigheterna på när flera personer befinner sig samtidigt i bostaden och sensorernas oförmåga att identifiera enstaka individer. På samma sätt som ett annat forskningsprojekt (Hayes & Pavel 2004) kommer denna studie att begränsa sig till mätperioder under natten då sannolikheten att flera personer finns i bostaden är mindre än på dagen. 3. Uppgifter om forskningspersoner 3:1 Hur görs urvalet av forskningspersoner? (Info: p. 3:1 i Vägledning till ansökan) Med forskningsperson avses en levande människa som forskningen avser.ange urvalskriterier (inklusion och exklusion). Redogör för på vilket sätt forskaren kommer i kontakt med/får kännedom om lämpliga forskningspersoner. Ange om rekrytering sker från egna/andras tidigare eller pågående studier. Om annonsering sker, ska annonsmaterialet insändas som bilaga (se p. 9 bilaga nr 3). Om t.ex. barn eller personer som tillfälligt eller permanent inte är kapabla att ge ett eget informerat samtycke ska ingå i projektet, ska detta särskilt 45

46 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 11 motiveras. Om vissa grupper (t.ex. kvinnor, barn eller äldre) utesluts från deltagande i projektet ska detta särskilt motiveras. Hälsoteknikcentrum Halland har en nära kontakt med de halländska kommunerna. I en av förstudierna har två kommuner deltagit och visat intresse för att medverka i ytterligare projekt kring nattillsyn. Dessa kommuner kommer, liksom övriga kommuner i Halland, att kontaktas med en förfrågan kring att medverka i föreliggande projekt. Valet av brukare, anhöriga och personal kommer att ske i dialog med de kommuner som deltar. Kännetecknande för de brukare som kommer att ingå i studien är att de har nattillsyn där personalen i första hand kontrollerar att brukaren sover. Inom denna grupp görs ett urval bestående av både kvinnor och män. Brukarna måste ge sitt samtycke till medverkan i studien, vilket innebär att endast personer som själva kan ge sitt samtycke kommer att ingå i studien. Den anhörig som har en närmast relation med respektive brukare som valts ut kommer att tillfrågas om medverkan i studien. All personal som gör nattbesök hos de brukare som valts ut kommer att föra dagboksanteckningar och några ur personalgruppen kommer att tillfrågas om att ställa upp på intervjuer. Valet av brukare bestämmer vilka anhöriga och personal som kommer att delta i projektet. Om någon önskar att avbryta sin medverkan i studien kommer detta givetvis att respekteras. Brukare, anhöriga och personal kommer i samband med att de tillfrågas bli informerade om att de när som helst kan avbryta sin medverkan. 3:2 Ange relationen mellan forskare/försöksledare och forskningspersonerna Behandlare (t.ex. läkare, psykolog, sjukgymnast) - forskningsperson (t.ex. patient, klient) Kursgivare (lärare) - student Arbetsgivare - anställd Annan relation som kan tänkas medföra risk för påverkan. Beskriv: Forskarna har ingen relation till de personer som deltar i studien. 3:3 Redogör för det statistiska underlaget för studiepopulationens (-ernas)/ undersökningsmaterialets (-ens) storlek (Info: p. 3:3 i Vägledning till ansökan) Redovisa statistisk styrka, så kallad power - beräkning eller redovisa motsvarande överväganden som tydliggör studiens möjligheter att besvara frågeställningarna. När det gäller att undersöka de tekniska systemet utifrån perspektiv som rör etik, trygghet, integritet och acceptans så är syftet är att beskriva och förstå snarare än att förklara och göra statistiska beräkningar. Valet av antalet personer som medverkar i studien är baserat på 46

47 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 12 grundläggande principer inom kvalitativ forskning. Syftet med studien är att generera kunskap som karakteriseras av djup snarare än bredd (Bryman 2002, Neuman 2006), vilket innebär att antalet deltagare i projektet är betydligt färre än om det hade varit en kvantitativ studie. När det gäller det tekniska datat är antalet forskningspersoner för begränsat för att statistiskt sett kunna säkerställa skillnader mellan individer. Däremot kommer mätningar att utföras över tillräckligt lång tid och därmed vara statistiskt relevant. Utifrån en individ sett bör två veckors datainsamling vara tillräckligt för att generera ett stort antal upprepade händelser som t.ex. att brukaren går från sängen till köket. Vidare som exempel kommer användningen av lastcellerna som referenssystem kommer att ge 14 dagar av i- och urstigningar i sängen. 3:4 Ange om forskningspersonerna kan komma att inkluderas i flera studier samtidigt eller i annan/andra studie (-er) i nära anslutning till denna? I så fall vilken typ av forskning? (Info: p. 3:4 i Vägledning till ansökan) Personerna som deltar i studien kommer inte att inkludera i andra studier. 3:5 Vilket försäkringsskydd finns för de forskningspersoner som deltar i projektet? Det åligger forskningshuvudmannen att kontrollera att befintliga försäkringar täcker eventuella skador som kan uppkomma. Ordinärt försäkringsskydd 3:6 Vilken ekonomisk ersättning eller andra förmåner utgår till de forskningspersoner som deltar i projektet och när betalas ersättningen ut? Utförligare beskrivning kan lämnas i bilaga. (Info: p. 3:6 i Vägledning till ansökan) Ersättning för obehag och besvär. Belopp (före skatt): Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ja Nej Reseersättning Ja Nej Befrielse från kostnader för läkemedel Ja Nej Befrielse från andra kostnader. Vilka? Andra förmåner. Vilka? När betalas ersättningen ut? Eventuella resekostnader i samband med intervjuer betalas ut i samband med resan. Ingen ersättning betalas ut 47

48 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING Information och samtycke (Info: Forskningspersonsinformation) 4:1 Proceduren för och innehållet i den information som lämnas då forskningspersoner tillfrågas om deltagande Beskriv hur och när information ges och vad den innehåller. Ange vem som informerar. Normalt ska en kortfattad och lättförståelig skriftlig information ges. Denna skriftliga information ska bifogas ansökan (se p. 9 bilaga nr 4). Om ingen eller ofullständig information ges, måste skälen för detta noggrant anges. I första steget tillfrågas kommunerna i Halland om intresse finns för att medverka i studien. Medverkande forskare som har både teknisk och samhällsvetenskaplig kompetens kommer att informera kommunerna. Därefter informeras och tillfrågas de brukare, anhöriga och personal. Information ges av medverkande forskare med både den teknisk och samhällsvetenskaplig kompetens. I samtliga fall informeras de tilltänkta deltagarna både skriftligt och muntligt om studien. Informationen består av: - studiens syfte - studiens tillvägagångssätt och de metoder som kommer att användas - information om forskningshuvudman och kontakpersoner för projektet - samtycke och konfidentialitet - information om möjligheten att avbryta sitt deltagande - information om möjligheter till att få tillgång till studiens resultat Se vidare bilaga (4a, 4b, 4c, 4d och 4e) 4:2 Hur och från vem inhämtas samtycke? Beskriv proceduren; vem som frågar, när detta sker och hur samtycket dokumenteras. Utförlig redovisning är särskilt viktig då barn eller personer med nedsatt beslutskompetens ingår i studien, likaså vid studier av en grupp/grupper, t.ex. föreningar, organisationer, företag, kyrkosamfund, församlingar eller skolklasser. Förfrågan om samtycke görs både skriftligt och muntligt. Frågan om samtycke riktas till brukarna och anhöriga själva. Förfrågan om samtycke görs till enskild personal som ska delta i projektet. Endast personer som själva kan ge sitt samtycke kommer att ingå i studien. Både skriftligt och muntligt samtycke kommer att inhämtas från deltagarna. Fråga om samtycke ges i samband med information om studien. Forskare med både den teknisk och samhällsvetenskaplig kompetens närvarar och finns tillgängliga för frågor. Samtycket dokumenteras genom att de tillfrågade får fylla i och skriva under en blankett (se vidare bilaga 4a, 4b, 4c, 4d och 4e). 48

49 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING Forskningsetiska överväganden 5:1 Redogör för de risker som deltagandet kan medföra samt möjliga komplikationer Dessa kan vara t.ex. fysisk skada, smärta, obehag eller integritetsintrång som projektet innebär eller kan innebära. Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att förebygga de risker som nämns ovan samt vilken beredskap som finns för att hantera sådana komplikationer. Ange vilka/de metoder som kommer att användas för att efterforska, registrera och rapportera oönskade händelser. Studien innebär inte att deltagarna riskerar att utsättas för fysisk skada eller smärta. Deltagarna kan på grund av studien komma att uppleva integritetsintrång. Studien genomförs i brukarnas hem, vilket i sig kan upplevas som integritetskränkande. I hemmet placeras teknisk utrustning i och på brukarens säng, vilken registerar om brukaren är i sängen eller inte. Om brukaren är i sängen registerars brukarens rörelser. Informationen om brukarens rörelsemönster går till en central som enbart forskarna i projektet har tillgång till, men kan upplevas som övervakande. Personer kommer att vara i brukarnas hem för installation av den tekniska utrustningen samt eventuellt vid intervjuer, vilket kan upplevas som ett intrång i det privata. Att forskare vistas i hemmet kan kan även för de annhöriga uppelvas som intrång i det privata och integritetskränkande. För personalen kan forskningen upplevas som ett intrång i deras arbete och profession. Genom att tydligt informera om projektet och att deltagandet är frivilligt kan eventuella upplevelser av integritetsintrång förebyggas. Forskarna i projektet kommer att under hela studiens gång vara uppmärksamma på om deltagarna upplever obehag. Risken för att studien kommer att medföra komplikationer för deltagarna bedöms sammanfattningsvis som liten. Forskarna inom projektet kommer ändå att föra kontinuerliga diskussioner kring etiska frågor eftersom de är svåra att förutse och kan uppkomma under projektets gång. 5:2 Redogör för förutsebar nytta för de forskningspersoner som ingår i projektet Nyttan av studien är beroende av dess resultat. Om studien visar att tekniken inte kan ge information som kan bidra till att förbättra nattillsyn eller att den visar att tekniken är problematisk utifrån brukares, anhörigas eller personals perspektiv, till exempel ur ett etiskt eller integritetskränkande perspektiv, blir nyttan kunskapen om detta. Om studiens resultat visar att tekniken kan ge information som kan förbättra nattillsyn och att de involverade ser positivt på den tekniska lösningen kan den komma till praktisk nytta ur flera perspektiv. För kommuner innebär resultaten av projektet att man bättre kan utnyttja resurserna, personal, bilresor och miljö. För personal inom nattillsyn kan resultatet av projektet innebära ett nytt sätt att arbeta, där personalen får ägna mer tid till sin egentliga profession och fokusera på de mest behövande. För biståndsbedömmare och andra beslutsfattare kan resultaten ge bättre 49

50 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 15 underlag vid beslut. Brukare och anhöriga kan uppleva ökad trygghet genom kontinuerlig tillsyn, inta bara under besöken av personal. 5:3 Gör en egen värdering av förhållandet risk - nytta för de forskningspersoner som deltar De risker som beskrivits i punkt 5.1 handlar om eventuella upplevelser av integritetsintrång. Detta kan ses i förhållande till att studiens utgångspunkt är att studera vad en teknisk lösning kan innebära ur bland annat trygghets- och integritetssynpunkt. Genom studien får brukare, anhöriga och personal själva uttrycka de eventuella upplevelser av integritetsintrång som den tekniska lösningen kan generera. Dessa upplevelser kan sedan ställas i relation till de integritetsintrång som nattpatrullens nuvarande arbetssätt kan vara förenat med. Resultaten av studien möjliggör att nuvarande arbetssätt kan vägas mot nya arbetssätt. Genom att studiens resultat grundar sig på brukares, anhörigas och personalens perspektiv och upplevelser möjliggörs dessa gruppers inflytande över sin vardag respektive arbetssituation. Den sammanvägda bedömningen är således att nyttan med studien överväger riskerna. 5:4 Identifiera och precisera om etiska problem t.ex risk - nytta i ett vidare perspektiv kan uppstå inom eller genom projektet Här kan redovisas om exempelvis vissa grupper kan komma att utpekas/få hjälp som ett resultat av studien. Projektet kan bidra till kunskapsutveckling av både teknisk och samhällsvetenskaplig karaktär. Resultaten av studien kan vara vägledande för andra aktörer som arbetar med nattillsyn och liknande verksamheter och som har i åtanke att vidareutveckla sina verksamheter med hjälp av teknik. Etiska problem ur ett vidare perspektiv skulle kunna vara om personal inom nattpatrullen känner sig utpekade som otillräckliga och att de upplever att studiens syfte handlar om att ersätta dem och nedvärdera deras kompetens. I redovisningen av studiens resultat blir det därför viktigt att lyfta fram att det snarare handlar om att utveckla befintlig verksamhet och i förlängningen personalens kompetens. 6. Redovisning av resultaten 6:1 Hur garanteras forskningshuvudmannen och medverkande forskare tillgång till data (anges vid t.ex. uppdragsforskning) och vem ansvarar för databearbetning och rapportskrivning? (Info: p. 6:1 i Vägledning till ansökan) Medverkande forskare ansvarar för och genomför samtliga delar av studien, det vill säga datainsamling, analys och rapportskrivning. Ansvariga forskare är dr Magnus Hållander, doktorand Jens Lundström, dr Helena Eriksson och dr Anna Isaksson. 50

51 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 16 6:2 Hur kommer resultaten att göras offentligt tillgängliga? Kommer studien att insändas för publicering i tidskrift eller publiceras på annat sätt? Ange i vilken form resultaten planeras offentliggöras samt tidsplan för detta. Studien presenteras i en slutrapport och kommer även att presenteras under ett öppet seminarium dit bland annat alla som medverkar i studien bjuds in. Inom ett år efter projektslut avses en vetenskaplig artikel publiceras. 6:3 På vilket sätt garanteras forskningspersonernas rätt till integritet när materialet offentliggörs/publiceras? Redovisas resultat på statistisk gruppnivå? Beskriv procedurer eller metoder för avidentifiering/anonymisering. Alla som deltar i studien kommer att avidentifieras. Deltagarna ges fiktiva namn vilka tillsammans med deras kön kommer att användas vid redovisning av resultat. Inga resultat kommer att publiceras på ett sätt som gör att deltagarnas identitet riskerar att avslöjas. 7. Redovisning av ekonomiska förhållanden och beroendeförhållanden Redovisning enligt punkterna 7:1-7:3 syftar till att tydliggöra alla direkta eller indirekta förhållanden, som kan tänkas påverka forskarens relation till forskningspersonerna (vid t.ex. informations-, samtyckes-, genomförandeprocedurer). 7:1 Vid uppdragsforskning Ange uppdragsgivaren t.ex. ett företag (vid klinisk läkemedelsprövning eller prövning av andra nya produkter), en organisation eller en myndighet. Namn: Adress: Kontaktperson: Telefon/mobiltelefon: Ange uppdragsgivarens relation till forskningshuvudmannen/medverkande forskare, t.ex. anställningsförhållande Ej aktuellt 7:2 Redovisa eventuella ekonomiska överenskommelser med uppdragsgivare eller andra finansiärer (namn, belopp) 51

52 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 17 Vid klinisk läkemedelsprövning bör hänvisning ske till ingånget avtal med sjukvårdshuvudmannen. Liknande överenskommelser kan förekomma vid annan uppdragsforskning och ska redovisas på samma sätt. Separata överenskommelser med den/de som ska genomföra forskningen ska redovisas. Belopp som kommer att erhållas för studien/ersättning till kliniken/genomföraren, vad ersättningen ska täcka och ev. belopp som erhålls per forskningsperson, ska också anges här (se p. 9 bilaga nr 12). Ej aktuellt 7:3 Redovisa forskningshuvudmannens, huvudansvarig forskares och medverkande forskares egna intressen Här redovisas t.ex. aktieinnehav, anställning, konsultuppdrag i finansierande företag, eget företag som kan få (direkt eller indirekt) ekonomisk vinst av forskningen (se p. 9 bilaga nr 12). Ej aktuellt 8. Undertecknande Behörig företrädare för sökande forskningshuvudman enligt p. 1:2 Ort: Datum: Signatur: Namnförtydligande: Tjänstetitel: Undertecknad forskare som genomför projektet (kontaktperson) enligt p. 1:3 intygar härmed att forskningen kommer att genomföras i enlighet med ansökan Ort: Datum: Signatur: Namnförtydligande: Tjänstetitel: 52

53 Bilaga 3 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING Förteckning över bilagor (Info: p. 9 i Vägledning till ansökan) Dokument som, i tillämpliga fall, ska bifogas om inte motsvarande information finns i blanketten har markerats med x. Markera de bilagor som skickas in med denna ansökan. Insänd med ansökan Bil nr Beskrivning 1 Deltagande forskningshuvudmän och medverkande forskare (kontaktpersoner) vid forskning där mer än en forskningshuvudman deltar. Info p. 1:5 2 För fackmän avsedd forskningsplan, vid behov även för lekmän avsedd bilaga. Info p. 2:1 och i Vägledning till forskningsplan/forskningsprotokoll (program) 3 Annonsmaterial för rekrytering av forskningspersoner. Info p. 3:1 och i Vägledning till ansökan p. 3:1 4 Skriftlig information till dem som tillfrågas. Info p. 4:1 och i Forskningspersonsinformation 5 Klinisk läkemedelsprövning x x x x Annan forskning Enkät, frågeformulär. Info p. 2:4 x x 6 Gemensam EU blankett (gäller fr.o.m. den 1 maj 2004), gäller även vid ändring. x 7 Sammanfattning av protokollet på svenska x 8 Prövarhandbok alt. bipacksedel/produktresumé/ib x 9 Intyg från verksamhetschef/motsv. om resurser och om forskningspersonernas säkerhet. Info p. 2:6 x x 10 CV för forskare (samma som p. 1:3) med huvudansvar för genomförandet, redovisa forskarens (-arnas) kompetens av relevans för studien. Info i Vägledning till ansökan p. 1:3 x x 11 Beskrivning av ersättning till forskningspersoner. Info p. 3:6 och i Vägledning till ansökan p. 3:6 12 Överenskommelser med uppdragsgivare/finansiär om t.ex. anställningsförhållanden, bidrag/ersättning till prövningsplats, sjukvårdshuvudman, forskningshuvudman eller forskare. Info p. 7:2 och p. 7:3 x x x x x x x x Övriga bilagor som bifogas ansökan: 53

54 Bilaga 4 Projektplan Utvecklingsprojekt Hälsoteknikcentrum Halland Trygg om natten (nr ) Projektnamn Projektledare Partner Ansvarig HCH Trygg om natten Helena Eriksson, Anna Isaksson och Jens Lundström Neat Electronics, Halmstad kommun, Falkenbergs kommun Roland Thörner Sammanfattning En majoritet av de personer som har nattillsyn får just det som namnet anger tillsyn vilket innebär att personal från nattpatrull tittar till personen, att han/hon sover och verkar ha det bra. För andra grupper görs även andra insatser, man byter kanske blöja eller hjälper till med medicinering. I projektet Trygg om natten kommer vi att undersöka hur relativt enkel teknik kan upplevas och användas för att på olika sätt och individuellt, komplettera den tillsyn som majoriteten av kunderna får. Detta innebär att tekniken skall klara av att avgöra om personen: Finns i bostaden Lever Finns i sängen Är aktiv på något annat sätt Tekniken skall utformas på ett sätt som gör att den med mycket stor sannolikhet skall kunna svara säkert på de fyra frågeställningarna ovan och dessutom kunna larma efter vissa kriterier. Personens vanliga liv skall inte inskränkas av tekniken, att katten går omkring i bostaden, personen går på toaletten eller väljer att sova på soffan är exempel på situationer som tekniken inte larmar för. Lika självklart som det är att tekniken fungerar är att den skänker kunden, anhöriga och personalen minst samma trygghet som nattliga besök ger. Vidare skall tekniken göra så litet intrång i kundens personliga integritet som möjligt och i övrigt uppfylla högt ställda etiska krav. 1. Bakgrund, syfte och mål Bakgrund Nattillsyn är hemtjänst och basal hemsjukvård som beviljas brukare som anses ha behov av sådan tillsyn. I de flesta fall består tillsynen av att personal från kommunernas nattpatruller går in hos brukaren och kontrollerar att han/hon sover. En del av besöken innebär också andra åtgärder, exempelvis blöjbyte. Nuvarande arbetssätt upplevs inte sällan oetiskt genom att man går in till sovande människor, och dyrt genom att verksamheten tarvar stora resurser både i termer av personal och av transporter. Mot den bakgrunden genomför Hälsoteknikcentrum ett utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojektet har föregåtts av en förstudie: Nattillsyn organisation, bakgrund Dessutom har ett inledande arbete gjort för att kartlägga befintliga tekniker. Förstudien och kontakter med olika intressenter har gett stöd för uppfattningen att det här är en fråga med stor utvecklingspotential både vad avser nya produkter och tjänster, dvs tillväxt, och möjligheter att utveckla omvårdnadsarbetet, dvs samhällsnyttan. Förstudien och teknikkartläggningen har gett stöd för potentialen att komplettera nattillsyn med teknik. 54

55 Bilaga 4 Projektplan Utvecklingsprojekt Hälsoteknikcentrum Halland Trygg om natten (nr ) Utvecklingsprojektet skall söka lösningar som: o Uppfyller högt ställda krav på trygghet för användarna o Är etiskt väl genomtänkt, dvs balanserar krav på personlig integritet mot att man faktiskt behöver tillsyn o Söker lösningar som är resurseffektiva, att de gör ett minst lika gott arbete till en lägre kostnad o I övrigt ger goda förutsättningar för acceptans hos alla slag av avnämare Arbetet sker till vissa delar tillämpat, genom att man genomför test och mätningar hemma hos personer som har nattillsyn. Syfte Syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning nattillsyn som bygger på personliga besök kan kompletteras med teknik, för att åstadkomma en nattillsyn som är trygg, etisk och resurseffektiv. Mål Målet med projektet är att ta fram en fungerande konfiguration av i huvudsak befintlig teknik, som uppfyller de krav som uttrycks i projektplanen, vad gäller teknik, etik, trygghet et cetera, för ett system för kompletterande nattillsyn. I arbetet skall den tekniska utrustning som används i brukarnas hemmiljö provas och jämföras med ordinarie nattillsyn, avseende hur väl den klarar att identifiera larmsituationer och vilka konfigurationer som behövs för detta. För att lösningen skall ha förutsättningar att få spridning är det av yttersta vikt att lösningen uppfyller högt ställda krav på trygghet, etik, integritet och kostnadseffektivitet. Leverabler Ett seminarium dit kommuner, företag m fl bjuds in och där bakgrund och projektupplägg presenteras. En vetenskapligt underbyggd rapport som svarar på frågorna: Om det beskrivna systemet kan komma - upplevas ge trygghet - svara upp mot initiala tekniska krav och krav på kostnadseffektivitet - upplevas göra endast rimligt intrång i den personliga integriteten och svara upp mot högt ställda etiska krav Ett avslutande seminarium där resultaten av arbetet presenteras Indikatorer (uppskattade om möjligt) Kommentarer Nya arbetstillfällen God Ett nytt användningsområde för befintliga produkter inom ett efterfrågat område kommer att innebära ökad försäljning Nystartat företag - Expansionen kommer sannolikt att ske i befintligt företag Patent - Ingen ny teknik kommer att tas fram FO ansökning - Frågorna tangerar Lifestyle monitoring som i sig rymmer både intressanta frågor och farhågor och säkerligen kommer att beforskas ytterligare framöver Påverkar jämställdhet Positivt Ett tänkbart scenario är att hemtjänstpersonalen kommer att vara den personalgrupp som installerar och konfigurerar den utrustning som sätts upp hos brukarna. Detta innebär en breddning och förmodligen uppvärdering av hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter. Påverkar mångfald/integration Positivt Om man med integration även inbegriper människors möjligheter att bo kvar hemma har projektet positiv påverkan, 55

56 Bilaga 4 Projektplan Utvecklingsprojekt Hälsoteknikcentrum Halland Trygg om natten (nr ) i annat fall ingen påverkan Påverkar miljön Positivt Kan ha positiv miljöpåverkan genom att kraftigt minska bilkörning för nattpatrullerna. Avgränsningar Projektet innebär ingen fullständig teknikutvärdering. Projektet kommer att fokusera endast på de områden som merparten av nattillsynsinsaterna består av, och avgöra om personen: Finns i bostaden Lever Finns i sängen Är aktiv på något annat sätt Företagets bakgrund till engagemanget För företaget kan projektet innebära nya möjligheter att använda befintliga produkter och öka försäljningen. 2. Kravspecifikation Produktkrav Övergripande: Produkten skall uppfylla högt ställda krav på Trygghet (tillförlitlighet och säkerhet) Etik (balansera väl mellan personlig integritet och det faktum att personen behöver tillsyn) Kostnadseffektivitet (produkten måste vara minst lika effektiv, pålitlig och mångsidig som personlig tillsyn, dessutom måste den prestera detta till en lägre kostnad). Förutsättningar Projektet förutsätter samarbete med minst en kommun. Projektet förutsätter samarbete med Neat Electronics och gärna ytterligare ett företag Projektet förutsätter klartecken från HCH ledning 3. Övergripande arbetsbeskrivning 1. Definiera ett tekniskt system som kompletterar nattillsyn 2. Prova systemet hos ett antal användare 3. Jämföra nattpatrullens dagboksanteckningar från nattillsynen med insamlade sensordata 4. Göra en begränsad bedömning om teknikens tillförlitlighet och säkerhet 5. Intervjua ett antal nyckelpersoner: brukare, nattpatrull, anhöriga, beställare m fl om deras uppfattningar om tekniken särskilt avseende trygghet och etik, givet att tekniken presterar lika bra som mänsklig nattillsyn 6. Slutrapportera 4. Intressenter 56

57 Bilaga 4 Projektplan Utvecklingsprojekt Hälsoteknikcentrum Halland Trygg om natten (nr ) Intressentanalys Brukare/anhöriga: projektet behöver förklaras och förankras väl. Ledning (kommun): - - Fackliga organisationer: - - Företag: Önskar skydd av sitt know-how och vill ha möjlighet till tidig kommersialisering om resultatet är positivt 5. Tidsplan och aktiviteter En separat tidplan finns upprättad 6. Organisation och bemanning Roller, ansvar och befogenheter För projektet utses en ledningsgrupp bestående av: Helena Eriksson Lena Salomonsson Anna Isaksson Roland Thörner Jens Lundström Anne-Christine Hertz Martin Persson Gruppen fördelar inom sig arbetsuppgifterna Bemanningsplan Magnus Hållander, projektledare, kvalitetsansvarig Lena Salomonsson, projektkoordinator, särskilt ansvar för kommunikation Roland Thörner, projektkoordinator, särskilt ansvar för företagskontakter och övergripande koordinering Helena Eriksson och Anna Isaksson, forskningsansvariga, särskilt ansvar för sociala och etiska frågor Jens Lundström, forskningsansvarig, särskilt ansvar för teknikfrågor Anne-Christine Hertz, särskilt ansvar för kommunikation och förankring Martin Persson, särskilt ansvar för kontakt med kunder 7. Budget Personal HOS Hårdvara Personal IDE Telefon Resor Etikprövning Seminarier Summa Kommunikation och kvalitetssäkring 57

58 Bilaga 4 Projektplan Utvecklingsprojekt Hälsoteknikcentrum Halland Trygg om natten (nr ) Projektet kommer att slutrapporteras enligt följande: 1. En övergripande projektredovisning (Roland Thörner) 2. En övergripande beskrivning av teknik och preliminärt utfall av tillförlitlighet Jens Lundström 3. En rapport av den sociologiska undersökningen (Helena Eriksson) 4. Förstudie av nattillsyn organisation mm (Martin Persson) Kvalitetsplan Ledningsgruppen träffar HCH projektledare Magnus Hållander var fjortonde dag och rapporterar av hur projektet följer tidplan och planerad inriktning. HCH projektledare är kvalitetsansvarig för Trygg om nattenprojektet. Ändringshantering För alla förändringar som väsentligen påverkar personers engagemang, inriktning av projektet, engagemang av företag eller kommuner, eller annat som påtagligt kan förändra projektets utfall, gäller att HCH:s projektledare skall underrättas. Ett skriftligt underlag skall upprättas, HCH:s projektledare fattar tillsammans med projektets ledningsgrupp beslut om hur förändringarna skall hanteras och kommuniceras. Godkännes. Magnus Hållander 58

59 Bilaga 5 Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete Helena Eriksson & Anna Isaksson 59

60 Bilaga 5 Förord Föreliggande studie är genomförd inom Hälsoteknikcentrum Hallands (HCH) verksamhet. HCH är ett treårigt projekt vid Högskolan i Halmstad. Syftet med HCH är att öka konkurrenskraften inom hälsoteknikbranschen i regionen. Detta görs genom att stärka befintliga företags innovationsförmåga samt bidra till att nya företag växer fram (se vidare Hälsoteknikcentrum Halland har under våren och hösten 2011 genomfört projektet Trygg om natten för att undersöka om hemtjänstens arbete med nattillsyn kan utvecklas med stöd av tekniska lösningar. I projektet har tekniska lösningar testats i syfte att undersöka om tekniken kan svara på frågor om huruvida kunden är hemma, ligger i sängen, är vid liv samt om det pågår någon aktivitet i bostaden. Tryckkänsliga sängsensorer har placerats under madrassen i sängen hos den person som har nattillsyn. Rörelsesensorer och dörrsensorer har också att placerats ut i bostaden. I studien har även intervjuer genomförts med kunder, det vill säga personer som har insatser av nattpatrullen, deras anhöriga och personal inom hemtjänstens nattpatrull. Intervjuerna har haft fokus på den testade tekniken i förhållande till frågor som rör trygghet och integritet. Vidare har intervjuerna handlat om hur de tekniska lösningarna påverkar vardagslivet för kunderna och deras anhöriga. Teknikens inverkan på personalens arbete har också undersökts. Den här rapporten, som är sammanställd av Helena Eriksson och Anna Isaksson, verksamma sociologer inom Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR) vid Högskolan i Halmstad, berör resultaten från den genomförda intervjustudien. Vi vill rikta ett särskilt tack till de personer som medverkat i studien. Halmstad, september 2011 Helena Eriksson & Anna Isaksson 2 60

61 Bilaga 5 Innehållsförteckning INTRODUKTION...5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...6 TEORETISKA PERSPEKTIV...7 TEKNIK SOM SOCIAL KONSTRUKTION...7 OMSORGSRELATIONERNA I ÄLDREOMSORGEN KUNDER, ANHÖRIGA OCH PERSONAL...7 Vardagsliv äldre och anhöriga...7 Personal och arbete...8 TRYGGHET OCH TILLIT...9 INTEGRITET OCH ÖVERVAKNING...10 SAMMANFATTANDE TEORETISKA PERSPEKTIV...12 METOD...13 INTERVJUER...13 URVAL...13 Kunder...13 Anhöriga...14 Personal...14 INTERVJUSITUATIONEN...15 ETIK...15 ANALYS...15 AKTÖRERNAS PERSPEKTIV...16 KUNDERNAS PERSPEKTIV...16 Teknik i vardagslivet...16 Att ha teknik i sitt hem...16 Att förstå vad tekniken som testats är...17 Vad registreras med hjälp av den teknik som testats?...17 Integritet och övervakning...18 Tillit och trygghet...19 Vem behöver den tekniska lösningen?...19 Nattpatrullens arbete...20 ANHÖRIGAS PERSPEKTIV...21 Teknik och personal i vardagslivet...21 Att ha teknik i hemmet...21 Integritet, övervakning och trygghet...22 Vem behöver den tekniska lösningen?...23 Nattpatrullens arbete...24 PERSONALENS PERSPEKTIV...25 Vad innebär en nattillsyn?...25 Nattpatrullens arbete...25 Nattillsyn mer än bara att lysa med ficklampan och kontrollera att kunderna sover...25 Föreställningar om tekniska lösningar inom hemtjänsten...27 Teknik i kundens hem tankar om trygghet och integritet...27 Teknikens inverkan på arbetets organisering

62 Bilaga 5 ANALYS...31 VAD SKULLE TEKNIKEN FÖRÄNDRA?...31 Vardagsliv...31 Arbetsliv...31 TILLIT OCH TRYGGHET...33 INTEGRITET OCH ÖVERVAKNING...34 AVSLUTANDE DISKUSSION...36 REFERENSER...38 INTERNET...39 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE KUNDER OCH ANHÖRIGA...40 BILAGA 2: INTERVJUGUIDE PERSONAL

63 Bilaga 5 Introduktion Kvarboendeprincipen utgör sedan ett antal år tillbaka ett mål för kommunernas äldreomsorg. Den innebär att äldre personer i den mån det är möjligt ska kunna bo kvar i sin hemmiljö (SOU 2002:29). Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen i Sverige ett ökat antal äldre samt en större mångfald av äldre. Det innebär att behovet av äldreomsorg ökar parallellt med att den offentligt finansierade vårdens resurser minskar (Norén 2005, SOU 2005:66). Vi står inför en situation där behovet av vård och omsorg ökar, medan möjligheterna att finansiera och utföra tjänsterna minskar. De vars skatter och avgifter ska finansiera vården och omsorgen i framtiden blir färre (SOU 2005:66, s. 302). För att kunna uppnå målet med kvarboendeprincipen är hemtjänsten en viktig verksamhet. I kommuners hemtjänstverksamhet verkar nattpatruller. Personer som bor i sitt ordinära boende kan beviljas insatser som genomförs av personal från kommunernas nattpatruller. De ansvarar både för de vårdtagare som larmat och för planerade besök. Besöken kan innebära tillsyn, det vill säga att personalen tittar så att kunden sover och har det bra. Besöken kan även innebära praktiska insatser såsom blöjbyte, toalettbesök, vändning i säng och medicinering. Vissa kunder besöker nattpatrullen flera gånger per natt, andra enbart vid ett tillfälle. Med hänsyn till organiseringen av äldreomsorgen och nya demografiska förhållanden kan teknisk utveckling vara ett sätt att möta de nya utmaningar som äldreomsorgen står inför. Att utveckla tekniska lösningar kan innebära att det blir möjligt att göra mer och andra saker inom vården (Norén 2005) och det finns en stor potential att utveckla marknaden för teknikutveckling inom äldrevård i hemmet (Essén 2003). Detta har inte minst den svenska regeringen framhållit som år 2007 gav Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att samordna satsningen och programmet Teknik för äldre. Inom ramen för programmet, som efter beslut om förlängning kommer att pågå fram till 2012, kan företag, organisationer och kommuner söka stöd för projekt vars syfte på olika sätt är att utveckla teknik för äldre. Projekt som har beviljats medel har bland annat handlat om utveckling av påminnelsestöd samt teknik och hjälpmedel som syftar till att underlätta vardagen och öka tillgängligheten för äldre i deras bostäder. Utöver den här typen av projekt har även projektsatsningar beviljats som handlar om att testa nattillsyn genom kameror som installeras hos de äldre. 1 När det specifikt gäller utveckling och implementering av kamerateknik hos äldre, som exempelvis ett komplement till nattillsyn, har inte minst etiska aspekter och frågor om integritetsintrång diskuterats (Essén, 2003). I studier av användandet av teknik i äldreomsorgen visar bland annat en studie av försök att använda sig av kameraövervakning av äldre att de äldre hyser en viss oro för privatlivet när kameror används (Demiris et al 2009). 2 Möjligheten att använda en annan form av teknik, i form av sensorer, vid nattillsyn studeras i föreliggande projekt. 1 Se följande webbsidor för mer information om regeringens satsning Teknik för äldre och projekt som beviljats medel som specifikt rör försök med kameror inom hemtjänsten: 63; Även utanför den här satsningen och inom ramen för andra kommuners hemtjänstverksamhet pågår försök med kameror, se till exempel: 2 Att kameror har börjat användas för ändamålet nattillsyn diskuteras även i media. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår det till exempel att Sveriges Pensionärsförbund anser att användandet av kameror har en stor påverkan på den personliga integriteten ( 5 63

64 Bilaga 5 Tidigare forskning kring teknik och äldre, visar på att äldre uppfattas som ovana vid teknik och teknikrädda. Ändå blir teknik en viktig del i de äldres liv när det gäller till exempel att hålla kontakt med anhöriga och vänner, trygghet i form av larm, uppvärmning av mat etcetera (Östlund 1996). Det är alltså en del i hemtjänstens arbete som därmed i hög utsträckning berör de äldre. Det finns även skäl att diskutera teknik och äldre ur ett könsperspektiv då de gamla och de som ger dem vård och omsorg många gånger är kvinnor. Forskning visar på att kvinnor ses som både rädda för teknik och vara mer kritiska till teknik jämfört med män. Varför denna uppfattning finns menar forskarna kan förstås genom att kvinnor är mer kritiska till teknikens utformning, men behöver inte annars ses som mer kritiska eller främmande för teknik än vad män är. Författarna menar vidare att teknik många gånger inte är utformade utifrån kvinnors behov utan är utformade efter de behov som man uppfattar att kvinnor har. En annan faktor som de lyfter fram är att kvinnor i mycket mindre utsträckning än män är med och utvecklar teknik (Östlund 1996). Mot bakgrund av beskrivningen ovan går det sammanfattningsvis att konstatera att utvecklingen av teknik inom äldreomsorgen är förenad med både möjligheter och risker. I föreliggande studie fokuseras möjligheterna att utveckla och implementera en annan typ av teknik än kameror för att utveckla nattillsynen inom hemtjänsten. I detta sammanhang har det varit centralt att vända sig till de aktörer som berörs av tekniken, det vill säga kunder, anhöriga och personal (jämför SOU 2005:66), vilka kommer att diskuteras mer utförligt under rubriken Omsorgsrelationer i äldreomsorgen. Syfte och frågeställningar Syftet med projektet Trygg om natten har varit att undersöka om en teknisk lösning baserad på sensorer kan användas för att utveckla hemtjänstens arbete med nattillsyner. Föreliggande rapport syftar till att presentera resultaten från den del av projektet som bygger på intervjuer med kunder, anhöriga och personal. Rapporten utgår från följande frågeställningar: Vilka föreställningar kring teknik och att använda tekniska lösningar i nattpatrullens arbete finns bland kunder, anhöriga och personal? Hur påverkar den tekniska lösningen som testats i projektet kunders och anhörigas vardagsliv? På vilka sätt påverkar den tekniska lösningen personalens arbete? Hur upplever kunder, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett trygghets- och integritetsperspektiv? 6 64

65 Bilaga 5 Teoretiska perspektiv För att analysera och besvara frågeställningarna används olika teoretiska perspektiv. Vi inleder med att redogöra för det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket är studiens övergripande perspektiv. Därefter redogörs för perspektiv på vardagsliv, personal och arbete, trygghet och tillit samt integritet och övervakning. Teknik som social konstruktion På ett övergripande plan utgår studien från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på teknik. Det innebär att teknik ses som inbäddad i sociala strukturer, kultur och ekonomi. Människan sätts i centrum och inte tekniken. Det är människan som är den viktiga aktören, både som utvecklare av teknik och som användare av teknik. Kännetecknande för detta synsätt är teknikens inbäddning i det sociala (Berner 1999). Utgångspunkten för konstruktivistiska synsätt på teknik är att man förkastar att teknik är något neutralt och icke socialt samt att den bestämmer social förändring. Detta synsätt som står därmed i motsats till ett teknikdeterministiskt synsätt där tekniken ses som något självständigt (Lohan & Faulkner 2004, Berner 1999). Det innebär att teknik aldrig bara är tekniskt och det är aldrig bara socialt. Dessa två komponenter, det tekniska och sociala, skall snarare ses som tätt interagerande med varandra. Att ta denna utgångspunkt innebär att utveckling och design av teknik innefattar både teknisk och social kunskap och tekniska och sociala val. En annan del av detta är att teknik är en del av den sociala strukturen. Mer konkret innebär detta att de som formar tekniken också formar samhället, vilket bland annat Latour pekar på (Lohan & Faulkner 2004). Omsorgsrelationerna i äldreomsorgen kunder, anhöriga och personal Det socialkonstruktivistiska perspektivet är det övergripande perspektivet i studien. Nedan redogörs för teoretiska perspektiv genom vilka vi närmar oss de upplevelser och erfarenheter som kunder, anhöriga och personal har av den teknik som testas i studien. Vardagsliv äldre och anhöriga Historiskt sett har omsorgsansvaret, både när det gäller omsorgen för äldre och för barn, legat på familjer och i synnerhet kvinnor. Utvecklingen av den offentliga äldreomsorgen har naturligtvis inneburit en förskjutning av ansvar från familjen (kvinnorna) till ett offentligt ansvarstagande för de äldre. Med hänsyn till att Sverige står inför omfattande demografiska förändringar de kommande decennierna finns det dock risk för ett återförande av omsorgsansvaret för de äldre till familjen (SOU 2005:66, s. 300ff). Norén (2005) menar att för att hantera äldrevården och äldreomsorgen i framtiden kommer det att behövas att man utgår från individen och därmed krävs det också kunskap om vad han benämner som livet som äldre (Norén 2005:7) ur olika perspektiv, såväl ett medicinskt som ett omvårdande och socialt perspektiv. En problematik som Östlund (1996) tar upp är att det många gånger är svårt att få information om de äldres behov och därmed utformas teknik för de äldre av unga människor som på olika sätt måste försöka sätta sig in i de gamlas situation. Detta kan skapa problem både för de äldre men också för dem som ansvarar för vården av de äldre. Detta innebär också bekymmer kring att förstå problem när de uppstår. Det vill säga hur man ska avgöra om det är tekniken som inte är utformad på ett bra sätt eller om man inte har förstått de äldres behov (Östlund 1996). Äldreomsorgen utförs i de äldres bostäder och blir en del av de äldres, och även de anhörigas vardagsliv. Åström (2001: ) poängterar att det som vi talar om i termer av äldreomsorg är 7 65

66 Bilaga 5 de äldres vardagsliv. Ett normalt vardagsliv har man själv kontroll över, men för de som är beroende av äldreomsorg, blir vardagslivet något annat och kontroll och inflytande över den egna vardagen begränsas. På grund av detta är frågor om ålder och makt centrala. Dessa frågor förbises dock ofta inom forskning (Krekula, Närvänen & Näsman 2005). Då införande av teknik, som nämndes ovan, även påverkar anhörigas vardagsliv är det också viktigt att anhörigas perspektiv synliggörs i studien. Anhörigas möjlighet till inflytande över de äldres omsorg är med andra ord en central fråga. Personal och arbete Berner (1999) menar att användning av teknik i arbetet har specifika kännetecken som kräver en specifik kompetens. Denna kompetens menar hon omfattar något utöver än att enbart använda teknik. Den omfattar även en känsla, erfarenhet och förmåga att hantera förändringar. Berners teori om användandet av teknik i arbetet utgår från begreppet savoir-faire, att veta hur man gör eller praktisk kompetens. Enligt Berner (1999) är ett mikroorienterat och aktörsfokuserat perspektiv nödvändigt när man studerar teknik och tekniska system på en arbetsplats. Arbetsplatsen utgör en arena där arbetaren skapar [ ] sin värld och sin kompetens i interaktion med tekniken och med teknikens hjälp (Berner 1999:85). Men även om arbetaren kan ses som aktiv tolkare och skapare av både tekniken, sin profession och sin kompetens så måste hänsyn tas till att arbetet och tolkningen av detta också är strukturellt betingat, i form av bland annat strukturer i det svenska arbetslivet och organisationsstrukturer. Inom äldreomsorgen utgör kvinnor en ytterst dominerande andel av personalen, vilket i sin tur är ett uttryck för den svenska arbetsmarknadens könsegregering (SOU 2005:66). Det finns en tydlig könsstruktur i det svenska arbetslivet och arbetet inom vårdande yrken är kvinnligt könsmärkta. De har ansetts och anses som naturligt och passande för kvinnor. Att implementera teknik i en kvinnligt könsmärkt profession kan vara problematiskt då teknisk kompetens är synonymt med maskulinitet (Faulkner 2003:42). Enligt Faulkner (2003:33) karakteriseras dikotomin människa/teknik eller kanske snarare dikotomin kvinnor/teknik av att dessa två delar förutsätts utesluta varandra. Kvinnor som väljer att arbeta nära tekniken antas vara ointresserade av socialt umgänge och därmed anses de sakna äkta genusidentitet (jfr även Cockburn 1983). Å andra sidan kan sådana resonemang ifrågasättas utifrån det faktum att teknik många gånger är ett vanligt inslag i de kvinnodominerade vård- och omsorgsyrkena, men utåt sett uppfattas det inte så. Även om detta börjar uppmärksammas och synliggöras allt mer så menar Berner (2003) att det tidigare varit få som ifrågasatte att: [ ] sjuksköterskan som i intensivvården dagligen hanterade många tekniska apparater, sades ha ett vårdande yrke, medan chefsingenjören, som mest satt på sammanträden, sades ha ett tekniskt (Berner 2003:15). När det gäller organisationsstruktur menar Norén (2005) att verksamhetskulturen eller den kunskapskultur som finns inom äldreomsorgen kännetecknas av att den i liten utsträckning är kunskapsintensiv och att den i hög grad bygger på erfarenhetsbaserad kunskap. Norén (2005) fastslår bland annat att äldreomsorgen, vilken är och även kommer att fortsätta att vara en mycket viktigt verksamhet i vårt samhälle, behöver en ny kunskapskultur så att förbättringar och innovationer kan tas emot på ett bättre sätt. Känslan av att denna verksamhet är viktig och värdesätts behöver också den stärkas för att förändringar skall kunna ske. Tyst kunskap kan förstås som en del av kunskapskulturen inom äldreomsorgen. Det är något som en person besitter och som överförs utan ord genom att visa hur någonting ska göras. En person kan alltså besitta mycket kunskap utan att den förs vidare. Detta eftersom det kan finnas 8 66

67 Bilaga 5 svårigheter i att just förmedla den tysta kunskapen till någon annan. En person som till exempel är mycket duktig i sitt yrkesutövande kan inte alltid föra denna kunskap vidare. Av denna anledning kan ordet tyst kunskap bli laddat. Det kopplas ofta ihop med oförmåga till klartänkthet, artikulation och teknisk kunskap. Tyst kunskap innebär att vi kan känna igen, veta och göra saker utan att kunna tala om och förklara varför vi känner igen, gör och vet något (Molander 1993). Molander (1993) vill gärna använda begreppet levande kunskap istället för det kanske vanligare begreppet tyst kunskap. Detta eftersom han inte vill urskilja en speciell typ av kunskap. Begreppet kan då definieras som kunskap i handling. Molander argumenterar också för att all kunskap kan vara tyst kunskap och samtidigt för att ingen kunskap kan vara tyst kunskap. Han menar istället att kunskap ska betraktas som något dynamiskt och rörligt, den kunskap som används är kunskap. Dock menar han att det finns en poäng i begreppet tyst kunskap och talar om att det kan finnas tysta sidor hos kunskap. Enligt Molander (1993) är kunskap i handling något som i stort sett alltid underordnas teoretisk kunskap. Den praktiska kunskapen ses ofta både som bakomliggande den teoretiska kunskapen och den praktiska kunskapen ses som mindre värd än den teoretiska och intellektuella. Det finns således en dubbel underordning av den praktiska kunskapen som är djupt rotad i det västerländska samhället. Molander (1988) menar att det ofta blir konflikter mellan olika typer av kunskap så som teoretisk kunskap, förnuft och beprövad erfarenhet. Trygghet och tillit Det perspektiv på tillit och trygghet som tas i föreliggande studie utgår från ett helhetsperspektiv på människors trygghet, ett perspektiv som omfattar människans hela vardagsliv, och Anthony Giddens (1996, 1997) begrepp ontologisk trygghet används. Begreppet menar Giddens blir centralt i ett modernt samhälle där sociala relationer åtskiljs i tid och rum. Åtskillnaden av tid och rum menar Giddens gör att platsen får en allt mindre betydelse för relationer. En förutsättning för detta är att teknik (till exempel Internet) utvecklas. Tekniken gör det möjligt för personer att befinna sig i samma rum utan att därmed befinna sig på samma plats. Detta innebär att personer som inte befinner sig på samma plats kan samspela i rummet. Giddens (1996:29) kallar detta, att sociala relationer lyfts ur sina lokala interaktionssammanhang och omstruktureras över obegränsade områden i tidrummet för urbäddning. Giddens (1996) identifierar två urbäddningsmekanismer som han menar påverkar den ovan beskrivna utvecklingen av urbäddningen av samhällets sociala institutioner, symboliska medel samt expertsystem. Det senare, expertsystem, blir av specifikt intresse i denna studie. 3 Expertsystem bidrar, enligt Giddens, till att sociala relationer lyfts ur sin kontext och omstruktureras i tiderummet. Expertsystem bygger på tekniska lösningar och professionellas expertis. Expertsystem organiserar stora delar av både vår materiella och sociala omgivning. Människan omges av olika expertsystem i det moderna samhället, vilka urbäddar våra sociala relationer. Exempelvis möjliggör bilen och telefonen en urbäddning av sociala relationer. Men expertsystem möjliggör även återinbäddning utifrån villkoren i det moderna samhället. Användningen av telefonen innebära närhet, även om det fysiska avståndet är långt. Det möjliggör till exempel att ha en kontakt med familjen kontinuerligt, även om man fysiskt enbart möts ett fåtal gånger varje år. 3 Symboliska medel ser Giddens (1996) som utbytesmedier mellan individer, grupper och institutioner i samhället. Ett exempel på detta är pengar, vilket möjliggör en åtskillnad av tid och rum och urbäddning av sociala relationer. Pengar möjliggör, genom kredit, att åtskilja tid och rum. Pengar kräver inte heller några personliga relationer, men kan ändå binda samman personer som är skilda i tid och rum. 9 67

68 Bilaga 5 Människan måste lita på att expertsystemen fungerar även om hon varken har förutsättningar eller möjlighet att ha kontroll över dem. Människan litar på att hissen fungerar, att bron inte rasar när hon går över den och att det är säkert att gå in i byggnader. Urbäddningsmekanismer, liksom moderna institutioner, bygger på tillit. Tilliten sätts till abstrakta system och institutioner, inte till individen. Människan litar till att saker och ting fungerar som de ska och att expertsystemen har kunskap så att det moderna samhället kan fungera. Tilliten omfattar även tillit till dem som representerar expertsystemet, så som till exempel personal som bygger broar eller karbinpersonal i ett flygplan. Tilliten till abstrakta system är en förutsättning för en trygghet i vardagslivet, vilka de moderna institutionerna erbjuder. Tillit till abstrakta system är därmed centralt för den ontologiska tryggheten. Giddens ser ontologisk trygghet som en känsla av trygghet eller den tillförsikt de flesta människor hyser rörande att deras identitet kommer att uppvisa en kontinuitet och att den omgivande sociala och materiella handlingsmiljön kommer att vara konstant (Giddens 1996:91). Känslan av att personer och ting är pålitliga är grundläggande för den ontologiska tryggheten. Ontologisk trygghet är ett emotionellt fenomen. Det är få saker som vi på en kognitiv nivå kan vara säkra på, men den ontologiska tryggheten handlar om att människan emotionellt har en tillit till att någonting är pålitligt. Den ontologiska tryggheten är därmed subjektiv. En viktig detalj för att uppnå en känsla av ontologisk trygghet är rutinisering av vardagslivet. Genom rutinisering skapar människan en yttre ordning, vilken i sin tur leder till en känslomässig trygghet. Ontologisk trygghet och rutin är via vanans makt nära förbundna med varandra (Giddens 1996:96). I det moderna samhället bryts gamla former av gemenskap mot opersonliga relationer där institutioner tar över det sociala livet. Betydelsen av tillit till abstrakta system växer till skillnad från tillit till personer. Denna tillit är, tillsammans med de rutiner som är sammanbundna med de abstrakta systemen centralt för känslan av ontologisk trygghet. Detta menar dock Giddens (1996) gör att nya former av psykologisk sårbarhet uppträder då tillit till abstrakta system inte innebär den psykologiska belöning som tillit till en person gör. Med detta vill Giddens ha sagt att det inte är tillräckligt med tillit till abstrakta system och experter, människan har även ett psykologiskt behov av personlig tillit. Integritet och övervakning Michel Foucault tillhör en av de mest framträdande teoretikerna när det gäller teorier kring övervakning. Vi inleder med en kortfattad beskrivning av hans tankegångar och därefter fokuserar vi på hur man kan resonera kring övervakning i relation till vård och omsorgsområdet. Foucault (2004) intresserade sig för det disciplinära samhällets framväxt och frågor om makt, kontroll och övervakning. I sitt verk Övervakning och straff beskriver Foucault exempelvis hur kroppsbestraffning och tortyr av fångar gradvis under mitten av 1700-talet och framåt kom att ersättas med regler och andra disciplinerande och övervakande tekniker. Med inspiration från Jeremy Bentham utvecklade Foucault sin teori om panoptikon. Bentham hade i slutet av 1700-talet ritat en fängelsemodell ett panoptikon där övervakning och kontroll kunde ske effektivt hela tiden. Benthams panoptikon bestod av en cirkelrund fängelsebyggnad med ett torn i mitten från vilket vakterna kunde se in i alla fängelseceller. Konstruktionen medgav med andra ord att fängelsevakterna kunde ha total uppsikt och fångarna kunde inte veta exakt när de blev övervakade. En vakt kunde sålunda övervaka ett stort antal fångar och det kunde till och med vara så att det inte behövde vara någon vakt alls i tornet utan maktens utövning manifesterades 10 68

69 Bilaga 5 genom själva vakttornet eftersom konsekvensen av att fångarna inte visst exakt när de blev övervakade var att det började kontrollera och disciplinera sig själva då de visste att vakterna skulle kunna se dem. För Foucault var panoptikon inte enbart en fysisk konstruktion och modell såsom Bentham ursprungligen hade tänkt sig utan för Foucault var panoptikon ett verktyg och en teori för att förstå hur strukturer och institutioner i samhället på ett ofta subtilt sätt övervakar och kontrollerar människor (Foucault 2004). Forskare talar med referens till Foucault om att övervakning i det (post)moderna samhället kan ta sig flera olika uttryck och inte sällan ligger såväl privata som offentliga aktörer och intressen bakom. Det kan handla om kameror i köpcentrum, fartkameror, mobilsignalstationer och även datorn kan ses som ett modernt panoptikon (se till exempel Haggerty & Gazso 2005; Lianos 2003; Zuboff 1988). Lianos (2003) framhåller dock att övervakning idag inte bara används för att disciplinera, kontrollera och begränsa människors handlingar utan också för att förebygga risker, skapa trygghet i människors tillvaro och bidra till social tillit. För bilägaren som ska välja vilket shoppingcenter hon eller han ska åka till kan det kännas mer tryggt att välja det center där det finns ett kameraövervakat parkeringshus med säkerhetspersonal än att åka till ett annat shoppingcenter utan personal eller övervakande tekniker. Det finns sålunda, menar Lianos, en rad positiva aspekter med övervakning (Lianos 2003). Utöver de exempel på moderna former av övervakning som presenteras ovan så diskuteras även så kallade IKT-baserade 4 vårdlösningar i hemmet som en form av övervakning. Med hjälp av IKT-baserade lösningar för vård och omsorg kan vårdtagares hälsa kontrolleras och följas upp i hemmiljö med hjälp av till exempel mobiler, sensorer, mikrochips och internet. Människor som är i behov av tillsyn kan med hjälp av IKT-baserat vårdstöd bo hemma längre på egen hand istället för att behöva flytta till ett särskilt boende (Palm 2010). Palm (2010) påpekar, i enlighet med Lianos (2003), att övervakande teknik kan ha flera fördelar och när det gäller vård- och omsorgsområdet kan tekniken bidra till ökad självständighet och trygghet. Men detta fråntar inte att integritetskänslig information kan överföras mellan vårdtagarens hem och den aktuella vårdenheten. Då informationen kan lagras, bearbetas och samköras med annan information och därmed, hävdar Palm, är det viktigt att diskutera under vilka villkor teknik ska införas, eller inte införas. Att den personliga integriteten är viktig att värna om är det sällan någon som ifrågasätter. Det råder dock långtifrån konsensus kring vad som är integritetskänsligt eftersom det kan variera mellan olika länder, kulturer och individer. Den nakna kroppen anses ofta vara integritetskänslig i väst men till exempel inte i Japan. Information om nedsatt syn eller hörsel upplevs däremot som integritetskänslig i Japan men inte i väst (Adams, Murata & Orito 2009 i Palm 2010:83). Även om teknik många gånger diskuteras som kränkande ur ett integritetsperspektiv så innebär vård och tillsyn i sig ofta integritetsintrång. Det kan handla om patienter som måste dela rum med andra vårdtagare på ett sjukhus liksom vård- och omsorgstagare som behöver hjälp med toalettbesök och intimhygien. När det gäller just toalettbesök och intimhygien det vill säga aspekter som rör den fysiska integriteten kan vårdtagare i vissa fall uppleva det som positivt att tillsyn sköts med hjälp av exempelvis en robot än av personal inom hemtjänsten. Vårdtagarens fysiska integritet kan sålunda stärkas med hjälp av teknik och det finns skäl att tala om teknik även som integritetsfrämjande (Palm 2010). Av vikt att notera är också att en del äldre personer vittnar om att de inte ställer samma krav på sin personliga integritet som de gjort tidigare i livet. Detta beror, enligt Essén (2008), på att de äldre kan uppleva sig som svaga och i behov av stöd 4 IKT är en förkortning för informations- och kommunikationsteknik

70 Bilaga 5 från andra, vilket också medför att de sätter säkerhet och trygghet framför den personliga integriteten. Sammanfattande teoretiska perspektiv De teoretiska perspektiven som presenterats bidrar tillsammans till möjligheten att analysera och tolka de frågeställningar som är utgångspunkt i föreliggande rapport. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där teknik ses om inbäddad i det sociala. Det tekniska och det sociala blir därmed tätt interagerande med varandra. I relation till detta perspektiv blir även frågor om genus centrala och det sammanhang tekniken införs i, det vill säga en kvinnodominerad sektor. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv blir den centrala utgångspunkten aktörerna, kunder, anhörig och personal, som berörs av den teknik som testats i projektet. Här tas utgångspunkt i teoretiska perspektiv som berör betydelsen av att aktörerna själva får vara med och påverka teknikutveckling så att den möter deras behov. För att besvara frågeställningarna som berör vilka föreställningar som finns kring användandet av den tekniska lösningen vid nattillsyn samt hur den tekniska lösningen skulle påverka kundens och den anhöriges vardag används teoretiska perspektiv på vardagsliv. Vardagslivsperspektivet tar utgångspunkt i perspektiv på vad ett vardagsliv, där man är beroende av vård och omsorg, innebär. Teoretiska perspektiv på tyst kunskap samt användning av teknik i arbetet används för att besvara frågeställningen kring hur tekniken påverkar personalens arbete. Sociologiska perspektiv på trygghet och integritet används för att belysa frågeställningen Hur upplever kunder, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett trygghets- och integritetsperspektiv? Giddens begrepp ontologisk trygghet, vilket möjliggör att se trygghet ur ett perspektiv där människan i det moderna samhället måste hysa tillit till institutioner i samhället för att känna en ontologisk trygghet, används. Det teoretiska perspektivet på integritet tar sin utgångspunkt i Foucault teori om panoptikon och övervakning i det moderna samhället. Detta perspektiv på övervakning utvecklas och ger möjlighet att analysera hur övervakning och integritet kan förstås inom vård och omsorg

71 Bilaga 5 Metod Syftet med föreliggande studie är att undersöka upplevelser och föreställningar kring att använda en teknisk lösning att utveckla nattillsyn bland kunder, anhöriga och personal. Studien syftar till att generera kunskap som karakteriseras av djup snarare än bredd (Bryman 2002) och valet av metod är gjort utifrån detta syfte. En kvalitativ studie har genomförts och empiri har samlats in genom intervjuer. Intervjuer Då studien syftar till att belysa olika berörda aktörers, kunders, anhörigas och personals, syn på och upplevelser av teknik vid nattillsyn har intervjuer med personer som faller under dessa kategorier genomförts. Syftet med intervjuerna var att studera kunders, anhörigas och personals egna uppfattningar och synsätt (jämför Bryman 2002:300). Vid ett sådant syfte är semistrukturerade intervjuer lämpliga. Seminstrukturerade intervjuer kännetecknas av att de ger ett relativt stort utrymme för den som intervjuas att svara utifrån sina egna perspektiv. Utgångspunkten för den seminstrukturerade intervjun är teman som forskaren upprättat i en intervjuguide och kring vilka intervjun ska kretsa (Bryman 2002:301). I föreliggande projekt har två olika intervjuguider skapats, en för kunder och anhöriga samt en för personal. Temana har skapats med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Intervjuguiderna innehåller i flera avseenden samma teman men skiljer sig åt i andra (se bilaga 1 & 2). Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i intervjuguidens teman men den intervjuade gavs stort utrymme att lyfta fram sina perspektiv och synsätt på ett fritt sätt. Samtliga teman som finns i intervjuguiden berördes under intervjuerna (jämför Bryman 2002:301). Urval I diskussioner med kommuner i Halland kring att genomföra projektet Trygg om natten visade Halmstads kommun intresse för att delta. Valet av kunder, anhöriga och personal har genomförts i dialog med ansvariga i kommunen. Antalet personer som skulle ingå i intervjustudien bestämdes till fem personer inom respektive kategori. Kunder Urvalet av kunder har gjorts bland personer som har insatser av nattpatrullen i Halmstads kommun. I de inledande diskussionerna kring urval av kunder var tanken att de kunder som skulle ingå i studien skulle ha nattillsyn där personalen i första hand kontrollerar att kunden sover. Inom denna grupp var syftet att både män och kvinnor skulle väljas ut. Dessutom skulle de som deltog själva kunna besluta om de ville delta eller inte (se vidare under rubriken Etik ). 5 Då det var svårt att hitta personer som kunde delta i projektet var det dock inte möjligt att göra urvalet utifrån ovanstående kriterier. Detta resulterade i att ingen av de personer som deltagit i studien har nattillsyn. Däremot har de andra insatser av nattpatrullen så som toalettbesök och hjälp med medicin. Detta är en stor brist med urvalet då kunderna inte har insatser där tekniken som testas skulle kunna användas. Vi anser ändå att resultaten är av relevans då personerna har insatser av nattpatrullen och därmed kan relatera till tekniken. Det är även endast kvinnor bland kunderna som deltagit i studien. Under studiens gång har en av kunderna avbrutit sin medverkan då denne inte kände att hon orkade medverka. Detta ledde till att en ny person tillkom i projektet. En av de personer som haft tekniken hos sig avböjde att delta i en intervju. Personen hade haft tekniken hos sig i ett par veckor men när en intervju skulle bokas in berättade en anhörig till personen att 5 För den tekniska mätningen fanns även andra aspekter att ta hänsyn till så som att personen inte skulle ha några husdjur samt att de skulle leva ensamma

72 Bilaga 5 hon inte har förstått vad tekniken innebär. Kunden tackade, genom anhörig, nej till att medverka i en intervju. I föreliggande studie har följande kunder ingått: Kund 1: Kvinna som bor ensam i en lägenhet. Hon har hemtjänst flera gånger varje dag. Av nattpatrullen har hon hjälp att gå och lägga sig på kvällen. Dessutom kan hon larma, vilket hon bland annat gör om hon behöver gå på toaletten. Kund 2: Kvinna som bor i en lägenhet på ett serviceboende. Nattpatrullen kommer till henne en gång vid sex på morgonen för att ta på henne stödstrumpa. I övrigt larmar hon om hon behöver hjälp av nattpatrullen. Anledningen till att hon larmar är många gånger att hon har ont. Hon larmar aldrig på grund av oro. Hon anser själv att hon larmar mycket sällan och hon vill inte larma i onödan. Kund 3: Kvinna som lever ensam i ett radhus. Hon har hjälp av hemtjänst flera gånger varje dag. Nattpatrullen kommer till henne en gång per natt för att hjälpa henne att gå på toaletten. Hon har även möjlighet att larma om hon behöver hjälp av nattpatrullen, men menar själv att hon gör det mycket sällan. Kund 4: Kvinna som lever ensam i en lägenhet. Hon har hjälp av hemtjänst på dagarna. Nattpatrullen kommer till henne en gång per natt för att mäta blodsockret. Om blodsockret är lågt kan de komma fler gånger under natten. Kvinnan brukar inte larma efter nattpatrullen, det har endast hänt en gång när hon hade ramlat. Kund 5: Kvinna som lever ensam i en lägenhet. Hon har hemtjänst under dagtid och nattpatrullen kommer till henne två till tre gånger per natt för att vända henne. Då hon haft tekniken hos sig i ett par veckor och en intervju ska bokas in berättar en anhörig till kvinnan att hon inte har förstått vad tekniken innebär. Kunden tackar, genom anhörig, nej till att medverka i en intervju. Anhöriga Anhöriga till kunder har intervjuats och dessa har valts ut genom att kunden har fått ange en anhörig som denne anser lämplig. Detta har lett till att intervjuer har gjorts med barn, en svärdotter och en nära vän. Anhörig 1: Nära väninna till en av kunderna som har haft tekniken hos sig. Anhörig 2: Dotter till en av kunderna som har haft tekniken hos sig. Anhörig 3: Svärdotter till en av de kunderna som har haft tekniken hos sig. Anhörig 4: Son till en av kunderna som har haft tekniken hos sig. Anhörig 5: Son till en av kunderna som har haft tekniken hos sig. Personal Urvalet av personal gjordes i kontakt med ansvarig för nattpatrullen samt medarbetarna. Personalen fick själva bestämma vilka som skulle medverka under intervjuerna. Personalen som intervjuades var: Personal 1: Kvinna som har arbetat ett par år inom nattpatrullen och över 30 år i hemtjänsten

73 Bilaga 5 Personal 2: Kvinna som har arbetat drygt tio år inom nattpatrullen och dessförinnan inom hemtjänsten. Personal 3: Kvinna som har arbetat över tio år inom nattpatrullen och dessförinnan över 30 år inom hemtjänsten. Personal 4: Kvinna som har arbetat tio år inom hemtjänsten varav sex år inom nattpatrullen. Personal 5: Kvinna som har arbetat inom vården i över 30 år och inom nattpatrullen de senaste åren. Intervjusituationen Med kunder och anhöriga gjordes enskilda intervjuer där de fick möjlighet att uttrycka sina tankar kring tekniken. Kunderna intervjuades i sina respektive hem. Vid ett tillfälle var personal från hemtjänsten närvarande och vid ett tillfälle var en anhörig med vid intervju med kunden. Intervjuerna med kunderna varade mellan 10 och 45 minuter. Samtliga intervjuer spelades in efter godkännande av dem som intervjuades. En del av de kunder som intervjuades hade svårt att relatera till tekniken och förstå vad den skulle kunna innebära. Därav blev några av intervjuerna mycket korta. Anhöriga intervjuades antingen i sina egna hem, i den äldres hem eller via telefon. Intervjuerna varade upp till 30 minuter. De intervjuer som gjordes ansikte mot ansikte spelades in efter godkännande av de intervjuade. Vid telefonintervjuerna gjordes anteckningar. Personalen intervjuades i samband med att de skulle starta sitt arbete. Med personalen gjordes mindre gruppintervjuer. I dessa grupper var syftet att cirka fyra personer skulle delta, men på grund av tidsbrist blev det en grupp med tre personal och grupp med två personal. Intervjuerna varade cirka 45 minuter. Valet av att genomföra gruppintervjuer med personalen gjordes utifrån perspektivet att det möjliggör diskussion mellan deltagarna och att det blir ett samspel mellan deltagarna där de kan spegla sina åsikter i varandras (Bryman 2002). Detta skedde också under intervjuerna då deltagarna diskuterade med varandra och lyfte fram olika synpunkter och perspektiv. Etik Information och samtycke är två centrala etiska utgångspunkter i forskning. Samtliga som deltagit i studien har gett sitt samtycke till medverkan. Skriftlig och muntlig information har getts till dem som ingår i studien. En del i denna information var att deltagandet är frivilligt, att det när som helst går att avbryta sitt deltagande i studien samt att alla uppgifter behandlas konfidentiellt. Kunder har informerats om syftet med studien och vad den innebär samt tillfrågats om samtycke innan tekniken installerades hos dem. Kontakt togs med anhöriga som fick information om studien och tillfrågades om samtycke innan intervjuer med dem gjordes. Personal informerades både skriftligt och muntligt i samband med arbetspass. Analys Intervjuerna har gett underlag för analys av upplevelser, synsätt och perspektiv på att använda den testade tekniken för att utveckla nattillsyn. Dessa analyser har gjorts utifrån ett kvalitativt perspektiv där analys och tolkning av intervjuerna börjar redan under intervjutillfället och transkriberingen. Den fortsatta tolkningen gjordes genom att läsa och analysera transkriptionerna. Genom detta har kategorier och teman i de respektive intervjuerna hittats, något som är grunden i de flesta kvalitativa analysmetoder (Bryman 2002:383, Neuman 2006:460)

74 Bilaga 5 Aktörernas perspektiv Kundernas perspektiv Teknik i vardagslivet Samtliga kunder som är en del av denna studie har till följd att de behöver hjälp i vardagen, redan innan den teknik som studeras i detta projekt, teknik i sina hem. De har alla trygghetslarm, vilket de refererar till under intervjuerna. Trygghetslarmet gör att personer som intervjuats känner sig trygga. Jag har ju alltid på mig larmet. / / Det känns tryggt. (Kund 2) Det finns även exempel på annan teknik som kunderna som intervjuats pratar om. En kvinna har ett larm som går igång om hon går igenom sin sovrumsdörr på natten. Detta har hon fått sedan hon en gång gick upp på natten och ramlade. Om hon går genom dörren nu så går det ett larm till en central och hon får höra en röst som frågar vart hon ska gå. Kvinnan beskriver sina upplevelser av detta larm på följande sätt: Det är väldigt irriterande när larmet går stup i ett, så fort man rör sig. Men samtidigt så är det tryggt att ha det för det har ju hänt att jag har gjort dumma saker, som jag inte sen på morgonen vet att jag har gjort alltså. Och det vore ju hemskt om man for rätt genom dörren och åkte ner för trapporna till exempel. (Kund 1) Sammanfattningsvis kan kunderna som intervjuats därmed beskrivas som en grupp som klarar sitt vardagsliv tack vare att de har teknisk utrustning i sitt hem i form av olika typer av larm. Dessa upplevs som en trygghet, samtidigt som de också inkräktar på personernas vardagsliv. Att ha teknik i sitt hem I föreliggande projekt placerades olika typer av sensorer ut på olika platser i de intervjuades hem. Det placerades sensorer på sängens ben, under madrassen i sängen samt runt om i lägenheten, i köket och badrummet samt på ytterdörren. Upplevelsen av att ha dessa saker utplacerade i bostaden är överlag positiv. De intervjuade vet var utrustningen är placerad men de poängterar att det inte har märkt av tekniken i någon större utsträckning. Det som de intervjuade har lagt märke till är att en del utrustning blinkar, men det är dock inte vållat något obehag. Två av de intervjuade säger: Jag ser inga apparater där inne, men han har väl satt någonting under sängen tror jag. Jag vet att de satte dit något under alla fyra hjulen. (Kund 1) De ger inga ljud ifrån sig eller så. (Kund 3) Det varierar hur de som intervjuats har upplevt att personer som är på besök hos dem lägger märke till tekniken. Några av dem som intervjuats säger att det inte är någon som har sagt något om utrusningen medan andra berättar att personer som har varit på besök har undrat vad det är för något som de har. Jag tänker ju inte på det nu, men det är ju dom som kommer och så som undrar vad det är för någonting. / / att dom reagerar på att de blinkar och så. (Kund 2) 16 74

75 Bilaga 5 Utifrån perspektivet att ha utrustningen framme och till viss del synlig i sitt hem så tycker man inte att sakerna stör och skulle kunna tänka sig att ha sådana framme alltid. Däremot reflekterar några av dem som intervjuats över att en del av utrustningen står lite illa till och att de skulle behöva ha en annan placering om man skulle ha den permanent. Man säger till exempel att som de står nu skulle de ramla ner om man skulle byta gardiner. Några har också upplevt svårigheter när sängen ska bäddas då man inte kan flytta på sängen utan att utrustningen hamnar fel. Att ha i åtanke är dock att de intervjuade deltar i ett projekt och är medvetna om att utrustningen enbart ska sitta uppe hos dem en kortare tid. / / det gör mig ingenting, nu vet jag ju att det är för en begränsad tid, på prov liksom. (Kund 1) När diskussionen kommer över på att fästa tekniken permanent har intervjuade synpunkter på hur detta får göras. En av de intervjuade är till exempel tydlig med att hon inte skulle kunna tänka sig att man borrade upp något. Nej, men jag tycker det är så hopplöst, de har redan varit och skruvat lite överallt. (Kund 1) Att förstå vad tekniken är Att förhålla sig till de fysiska saker som placerades i kundernas bostäder kunde, som tidigare redogjorts för, de intervjuade relatera till och de upplevde det inte som problematiskt att ha sakerna i sina hem, i alla fall inte som ett försök under en begränsad period. Att däremot förstå vad den teknik som testades inom ramen för projektet innebär hade flera däremot svårt att greppa. Under flera intervjuer fick vi som intervjuade förklara vad tekniken mäter och inte mäter. Ett exempel på en sådan konversation kan följande citat exemplifiera: Jag vet ju inte hur mycket som registreras alltså. Är det bara att de ser att jag stiger ur sängen? Hör den att jag pratar eller så? (Kund 1) Nej att du pratar registreras inte. Det registrerar ju andning och puls och om du går upp ur sängen. (Intervjuare) Men inte om jag skulle ha någon här att prata med? (Kund 1) Nej. Den kan inte registrera något sånt som att man pratar, den kan inte se någonting. Det är värme den känner, att den känner av att här är någon rörelse. (Intervjuare) Nej. För jag försökte ta reda på det. För det vill jag inte ha, om jag sitter och pratar med någon fram på nattkröken. Att de kan höra vad jag pratar om och så. (Kund 1) Men det är det ju ingen som gör och det är inte tanken heller med den här tekniken alls. (Intervjuare) För det skulle inte kännas så kul. (Kund 1) Ett annat exempel på att kunderna som intervjuades hade svårt att förhålla sig till och förstå tekniken ger följande citat: Nu är det bara test med tekniken, men om du skulle ha det i framtiden, skulle du känna dig trygg med att ha den här tekniken, att ha apparater som känner om du är i sängen eller inte? (Intervjuare) Jag vet inte vad jag ska svara. (Kund 4) Vad registreras med hjälp av den teknik som testats? Som redogjorts för tidigare, var det för en del av kunderna svårt att få ett grepp om hur den tekniska lösning som testades inom ramen för projektet fungerar. Bland dem som ändå hade en 17 75

76 Bilaga 5 förståelse för tekniken resonerade man kring vad den teknik som testades kan registrera och vad det i så fall skulle innebära för den enskilde utifrån nuvarande livssituation och vardagsliv. En av de intervjuade resonerar utifrån att systemet måste kunna ta hänsyn till att man inte alltid är i sängen på natten. Hon är själv uppe en del på natten då hon inte kan sova och menar att det inte får bli att de som har tekniken känner sig låsta att ligga i sängen hela natten. Ja, det är klart nu är jag ju rätt så rörlig av mig i och med det här, jag ligger ju inte hela natten i sängen. Så jag vet ju inte / / men det är ju det att hur dom ser det att jag går upp och löser korsord för att jag inte kan sova och så. Det är ju sådan också som är lite svårt. / / det kan inte vara så att man inte kan röra sig själv och göra vad man vill. (Kund 2) Något annat som intervjupersonen reflekterar kring är om den teknik som testats verkligen kan mäta allt som hon skulle önska. Jo, jag tänkte på det, om jag känner mig väldigt dålig, så är det ju inget, vad är det som registrerar det? Jag måste ju ändå ringa på larmet. / / men det blir väl förbättrat med det också. (Kund 2) Integritet och övervakning Att ha teknik i hemmet som registrerar om man är i sitt hem, i vilket rum man är samt om man ligger i sin säng upplever inte de intervjuade som något integritetskränkande eller som någon övervakning i negativ bemärkelse. På frågan Hur känns det att det du gör registreras? svarar de intervjuade: Jag gör inte så spännande saker. (Kund 3) Det bekommer mig inte alls. (Kund 2) En av de intervjuade är mycket intresserad av ny teknik och vad man kan använda teknik till. Hon resonerar enligt följande kring att använda teknik: Det finns alltid en avvägning [vid användning av teknik], det får inte gå för långt, så det inte får. (Kund 2) Ser du någon farhåga med den lösning som du har testat nu, att det skulle kunna gå för långt? (Intervjuare) Nej, det tror jag väl inte, det kan jag inte tänka mig, det alltså, gränsen går vid kameraövervakning. (Kund 2) Just användandet av kameror kommer flera av de intervjuade in på, och det är inget som någon av de intervjuade skulle kunna tänka sig att ha i sina hem. Kameraövervakning i mitt hem, nej där går gränsen. (Kund 2) De uttrycker att de inte vill att någon ska höra eller se vad de gör och uttrycker att det skulle kännas integritetskränkande. Nej, det går över mitt liksom, min integritet. (Kund 2) En av de intervjuade gör en klar distinktion mellan att använda kameraövervakning i vårdsituationer på sjukhus kontra att använda det inom hemtjänsten och hon säger: 18 76

77 Bilaga 5 Det är ju skillnad om man till exempel ligger på lasarettet och är väldigt dålig och så, så kan man komma in och / / jo, alltså kameraövervakning och sånt va, det kan jag ju förstå [på lasarettet] / / det kan jag begripa, då är det lättare att förstå / / men inte i hemmet. (Kund 2) Tillit och trygghet Inga av dem som deltagit i projektet har nattillsyn i den bemärkelsen att nattpatrullen kommer till dem enbart för att se så att allt är bra. En sådan insats från nattpatrullen har många gånger de personer som är oroliga och otrygga. Av denna anledning blir aspekter kring huruvida den tekniska lösningen skulle öka tryggheten bland de intervjuade svåra för dem att förhålla sig till eftersom de inte känner sig otrygga. De intervjuade ser inte heller att den tekniska lösningen som de haft på prov under några veckor är något som de, under nuvarande förutsättningar, är i behov av. De ser dock tekniken som ett sätt att öka tryggheten för personer som är otrygga och ser tekniken som trygghetsskapande. Det [användandet av den tekniska lösningen] är ju en säkerhet faktiskt. (Kund 2) Samtidigt som perspektivet på en ökad trygghet kommer upp under intervjuer ser man också att denna trygghet kan begränsa vardagslivet i och med att man för att känna tryggheten måste befinna sig i sängen. Det är väl tryggare på ett sätt, men då kan jag känna mig lite låst att jag måste va i sängen. Att jag måste kissa och sedan gå tillbaka till sängen igen. Alltså att det är lite tvång där va. (Kund 2) Att lita på att systemet fungerar problematiseras dock även av intervjuade. Man litar till att andra tekniska lösningar som man har, så som trygghetslarmet, fungerar, men hyser inte samma tillit till projektets teknik. Här pratar en intervjuperson utifrån att trygghetslarmet innebär en mänsklig kontakt, genom att någon hör av sig eller kommer när man larmar och på det sättet vet man att det fungerar. När det gäller projektets tekniska lösning så finns inte samma direkta respons från någon människa och du vet inte vad som registreras och om något verkligen registreras. Det finns också en osäkerhet kring hur systemet fungerar och en av kunderna uttryckte en viss rädsla för att något skulle hända när det åskade: Det enda var ju då när det åskade så hemskt. Då blev jag lite rädd för jag tänkte, här har jag en platta under rumpan, jag har fyra stycken under benen på sängen och jag har överallt. Jag tänkte händer det något då så, men det gjorde det ju inte. (Kund 2) Vem behöver den tekniska lösningen? Ingen av dem som intervjuats känner att den tekniska lösningen som de har testat är något som de, i sin nuvarande situation, själva skulle vilja ha. En del av de intervjuade resonerar utifrån att de inte anser att någon skulle behöva denna typ av teknik: Nej, jag tror inte att det är något att satsa på. (Kund 3) Andra menar att tekniken skulle kunna vara bra att använda i vissa fall och poängterar då att den skulle kunna vara lämplig för personer med demens samt personer som är oroliga. En person uttrycker att som hennes situation ser ut idag så tycker hon att det är tillräckligt att ha ett trygghetslarm då hon själv kan trycka på larmet om hon behöver hjälp, men om hon däremot 19 77

78 Bilaga 5 skulle bli virrig så menar hon att hon skulle behöva annan hjälp och då skulle tekniken kunna vara lämplig. Samtidigt pratar en annan intervjuperson om att det inte är självklart att man kommer ihåg att använda trygghetslarmet om någonting händer. Detta har hon själv upplevt när hon en gång ramlade och inte direkt tänkte på att larma. Jag tänkte inte på att jag hade det här på armen, det tog nog en 10 minuter innan jag, visst jag har ju på armen så då kunde jag ju trycka på det. (Kund 1) Nattpatrullens arbete Samtliga intervjuade har insatser av nattpatrullen, dock har de inte några nattillsyner utan när nattpatrullen kommer genomförs någon typ av insats så som till exempel toalettbesök. Hur tekniken skulle kunna användas i samband med nattillsyn är därmed inget som direkt berör de intervjuade, men som några ändå på olika sätt förhöll sig till under intervjuerna. De pratar bland annat utifrån att tekniken skulle kunna underlätta för nattpatrullen i deras arbete. En intervjuperson säger att det skulle kunna vara så att nattpatrullen slipper att åka till personerna om man med hjälp av tekniken kan se vad personen gör. Intervjupersonen anser att det skulle underlätta för personalen om det fungerade på det sättet. Hur hon ser på det utifrån sitt eget perspektiv beskriver hon enligt följande: Om jag ligger kvar i sängen behöver de inte komma tycker jag. (Kund 1) Samtidigt finns det de som poängterar att det kan finnas problem med att föra in teknik i nattpatrullens arbete och poängterar betydelsen av mänsklig kontakt. Du vet att, det mänskliga tycker jag i alla fall går före tekniken. Särskilt om man är själv och så, om man är lite orolig eller något sånt. Jag är inte orolig av mig, men alltså vara människan som lättar upp för dom / / på natten. (Kund 2) 20 78

79 Bilaga 5 Anhörigas perspektiv Teknik och personal i vardagslivet Bland de anhöriga finns det delade meningar om huruvida det är positivt eller negativt att utveckla tekniska lösningar för vård och omsorg. Några av de anhöriga poängterar att teknik inte får ersätta det mänskliga och att de äldre har ett stort behov av kontakt med människor då de många gånger är ensamma. Andra ser teknikutvecklingen som positiv. Teknik när det kan hjälpa människor, det är väldigt bra. (Anhörig 4) Man ska inte vara rädd för att använda teknik där den gör nytta. (Anhörig 5) Anhöriga med ett positivt synsätt på teknikutvecklingen ser tekniken som ett komplement till personalen och menar att det är viktigt att man fortfarande kan få den mänskliga kontakten om man behöver det. En poäng som görs bland dem som är positiva till teknikutveckling generellt och till den teknik som testats i projektet som föreliggande studie baseras på poängterar att det är viktigt att det är den enskilde som själv måste få fatta beslut om denne vill ha det eller inte. Så länge personen själv är kapabel att fatta beslut är det är inte den anhöriges eller någon annans beslut att fatta. Sen är det ju, det måste ju alltid vara så att det är personen i fråga själv som bestämmer. Det kan ju inte vi anhöriga göra. Vi kan ju bara önska då att det skulle finnas. (Anhörig 4) Teknik inom äldreomsorgen lyfts således fram utifrån både positiva och negativa perspektiv av de anhöriga som intervjuats. Den farhåga som lyfts fram i förhållande till tekniken är att tekniken kommer att ersätta det mänskliga i form av att personal kommer till de äldre. Att vara beroende av personal lyfts dock även det fram som problematiskt och en av de intervjuade talar om hur vardagslivet begränsas när man måste ha hjälp med allt, oavsett om det är av teknik eller personal. Den anhöriga pekar på att de äldre aldrig får vara i fred, att personal ständigt är hos dem. Hon har ju också vant sig vid att vara hemma med alla som ringer på dörren stup i ett, det hade jag aldrig stått ut med. (Anhörig 1) Bland de anhöriga finns det således skilda inställningar till användandet av teknik inom hemtjänsten, där några är mycket positiva medan andra är mycket negativa utifrån perspektivet att man ser det som viktigt att personalen kommer och att de äldre behöver den mänskliga kontakten. Samtidigt är det, att personalen kommer, inte helt oproblematiskt då även det kan ses som ett intrång i hemmet och vardagslivet. Att ha teknik i hemmet Den teknik som placerats ut på olika platser i de intervjuades hem, på sängen, i sängen, i köket, badrummet och på ytterdörren, är det ingen av de intervjuade anhöriga som reflekterat så mycket över. Några har reagerat på att de blinkar, men har vant sig och efter ett tag tänker de inte längre på den utplacerade tekniken. Nej, men det var väl de första dagarna tänkte på det, man kom in och såg att det blinkade till. / / men mamma har ju inte sagt någonting direkt, så det har nog funkat bra. (Anhörig 4) 21 79

80 Bilaga 5 I förläningen, om tekniken skulle finnas i de äldres hem permanent, ser man dock att man försökte göra så att blinkningarna inte syns. Det går kanske att bygga in så att dom här som blinkar inte syns så tydligt eller sådär, eller man märker av dem. (Anhörig 4) När det gäller sensorerna på sängen poängterar några att dessa behöver förbättras då de haft problem med att de glider och att det är lätt att sängen glider av de plattor som är placerade under sängens ben. Integritet, övervakning och trygghet Innebörden av att använda den teknik som testats inom ramen för projektet i nattpatrullens verksamhet diskuteras utifrån vad det innebär ur ett integritets- och trygghetsperspektiv under intervjuerna med de anhöriga. Dessa hänger nära samman då de anhöriga upplever det som tryggt att med hjälp av teknik veta var de äldre är och att de mår bra samtidigt som man förhåller sig till möjligheten att med hjälp av teknik kunna veta detta ur ett integritetsperspektiv. I detta sammanhang refererar man många gånger till användandet av kameror, vilket ingen av de intervjuade anhöriga anser rätt att använda ur ett integritetsperspektiv. 6 Några poängterar att kameror kan användas i andra delar av samhället, men inte i hemmet. Absolut inte kameror, för det, det kränker ju liksom integritet och så där för människan, så det tycker jag absolut inte. Butiker och andra ställen och sånt det tycker jag är helt okej, men i ett hem. (Anhörig 4) Man vill inte bli filmad hemma och anhöriga vill inte bli filmade när de är på besök. (Anhörig 5) En anhörig menar dock att det för personer med mycket stora vårdbehov kan finnas anledning att använda kamera, men att det inte får bli standard, något som alla pensionärer har i sitt hem. Ur ett integritetsperspektiv är dock inte de anhörigas upplevelser av den teknik som testats inom ramen för projektet detsamma som deras syn på att använda kameror, även om det finns olika åsikter kring detta bland de intervjuad anhöriga. Det finns de som är positiva till att använda tekniken ur detta perspektiv och inte ser det som integritetskränkande eller övervakning. Det är ju en typ av övervakning som ser vad du gör. Kommer det in i hemmet är det en typ av övervakning, men det är ju inte negativt. (Anhörig 2) En av de anhöriga svarar på frågan om det inte känns integritetskränkande att tekniken registrerar hur man rör sig i bostaden: Nej, varför det, folk, det gör ju alla människor, går runt. (Anhörig 4) Den anhörige fortsätter med att säga att: så länge det är tekniken som kollar puls och kanske andning och såna saker så är det jättebra. (Anhörig 4) 6 Däremot finns det de anhöriga som tror att andra anhöriga skulle kunna vara positiva till övervakningskameror

81 Bilaga 5 så att man har en kännare som läser av hur folk mår och så där det tycker jag är helt okej / / men inte kameror, det tror jag inte någon vill. (Anhörig 4) En annan av de anhöriga som intervjuats är mer kritisk även till att använda den teknik som testas i projektet och menar att användningen av denna känns problematisk om man vill vara privat och inte vill att andra ska veta så mycket om en. Även om de intervjuade anhöriga inte är direkt oroliga för de äldre ser flera anhöriga som intervjuats att ha kontroll och veta var den äldre är som en stor trygghet. Den tryggheten, att veta var den äldre är och att denne mår bra, upplever anhöriga skulle kunna öka vid användandet av tekniken som testas i projektet. Som anhörig är det ju suveränt om man vet att, att när dom är sjuka som sagt var, att det finns någon som övervakar. (Anhörig 4) / / det är ju bra att man har koll på min anhörig. Att inget händer, att hon blir liggande. Man kan känna lite om det är att man inte har så mycket kontakt med hemtjänst. (Anhörig 2) Andra anhöriga som intervjuats känner sig trygga med situationen som den är idag, men menar däremot att den äldre själv kan vara i behov av den trygghet som tekniken som testas i projektet kan skapa. Jag vet ju att hon har folk, så jag är inte orolig för henne så. / / Jag tror att hon [den äldre som testat tekniken] är i stort behov av trygghet, så jag tror att det kan vara bra för henne. (Anhörig 1) En av de anhöriga beskriver att denne ser en risk i att tekniken kan invagga en falsk säkerhet. Den anhörige relaterar till att de äldre inte har någon koll på vad de har för saker hemma och att man inte vet om det hänt något med tekniken som gör att den inte fungerar. Vem behöver den tekniska lösningen? De anhöriga upplever inte, som tidigare beskrivits, att de äldre har behov av den teknik som testats i projektet som situationen ser ut idag. Däremot är de positiva till tekniken och ser en möjlighet i att använda den om de äldres situation förändras eller för andra målgrupper. Det känner hon ju själv, det får hon, som hon är nu så kan hon ju trycka och larma själv. Men jag menar äldre människor som är riktigt dåliga, har mycket sjukdomar och så där, där man misstänker att de inte kan larma själv eller så där, så, då är det nog en bra idé. (Anhörig 4) Samtidigt poängterar anhöriga att det kan hända saker även i dagens situation, till exempel att man blir sjuk. Som anhörig tycker jag nog det är vettigt att man har sånt här. Men nu upplever jag ju mamma som klar och redig. Men om man varit lite glömsk så hade det känts ännu bättre. Men jag vet ju att du kan larma och du är redig. / / Mamma är lite för pigg för den här typen av ögon än så länge, men visst du kan ju vara sjuk. (Anhörig 2) Det tror jag hade varit väldigt bra, för jag har reagerat för det här att gamla människor måste själv larma om det händer något, och jag menar det kan 23 81

82 Bilaga 5 ju hända något väldigt plötsligt, som mamma har diabetes då va och det kan ju bli något alltså, sockret sjunker plötsligt när hon sitter i stolen och det är ju inte alltid gamla hinner resa sig eller så där så att jag tycker att det är väldigt bra att dom utveckla det här. (Anhörig 4) Nattpatrullens arbete En fara som lyfts fram är att den tekniska lösningen som testats i projektet kan användas som argument för neddragningar av politiker. En av de intervjuade anhöriga säger att: Det får inte vara ett argument för att slimma verksamheten. (Anhörig 5) Däremot pekar samme anhörig på att teknik kan vara ett bra hjälpmedel för att omfördela resurser. Den anhörige menar att det kan var positivt om tekniken kan användas så att personalresurser kan användas bättre

83 Bilaga 5 Personalens perspektiv Vad innebär en nattillsyn? Nattpatrullens arbete Personalen beskriver sitt arbete inom hemtjänstens nattpatrull som väldigt varierande och att ingen natt är den andra lik. Ett arbetspass börjar med att alla som ska arbeta under natten samlas och personalen får information om vem som ska köra vilken bil och vilken runda. Nattpatrullen i Halmstad har åtta bilar och en larmbil. I varje bil åker två personer ur personalgruppen. Inne på kontoret sitter en så kallad spindel som tar emot alla larm från kunderna och fördelar ut det arbete som larmen innebär till de bilar som är ute och kör. Många nätter kan det bli riktigt hektiskt då det kommer in flera larm och två ur personalgruppen, som själva arbetar som spindlar, berättar om hur det ibland är rena pusslet att få ihop allt. Det är en utmaning också för oss, den ena natten är inte den andra lik. (Personal 4) Larmen kan handla om kunder som behöver hjälp med att gå på toaletten och de kan också handla om kunder som har ramlat. En del larm beskriver personalen som sociala larm. De är pratsjuka helt enkelt, de larmar, de kan inte sova. De vill att vi ska komma. Ändå har vi kanske varit där en eller ett par gånger under natten / / Kan vara att de är oroliga eller att bara vill prata av sig. (Personal 4) Det är inte alltid en bil skickas iväg till en kund som larmar på grund av att den känner sig orolig och/eller har ett behov av att prata. Den som sitter som spindel försöker prata med kunden som larmar och ofta kan det just räcka med att prata en stund för att kunden ska känna sig lugn igen. En ur personalgruppen menar att arbetssättet att välja när man till exempel behöver skicka ut en bil eller inte bygger mycket på att de känner kunderna så väl och att man ofta hör när man behöver skicka ut en bil eller om det är tillräckligt med ett samtal. Det är flera av kunderna som har mediciner och till dessa åker personalen på fasta tider under natten, liksom till dem som behöver hjälp med inhalationer. Annars är det inga direkt fasta tider som gäller. Läggningar, toalettbesök, blöjbyte samt tömning av kateterpåsar och stomipåsar är exempel på andra insatser som görs under nätterna. Under sommaren när det är varmt försöker personalen också få de kunder som är vakna att dricka lite. Därutöver gör personalen också, vilket diskuteras nedan, en rad tillsyner under nätterna. Nattillsyn mer än bara att lysa med ficklampan och kontrollera att kunderna sover I sin mest grundläggande form innebär en nattillsyn, enligt personalen, att de går in till kunden och ser så att hon eller han sover, är lugn och har det bra. Personalen försöker vara så försiktig som möjligt när de går in till kunderna så att de inte vaknar. De försöker undvika oljud och tänder endast en ficklampa vid behov så att kunderna inte ska behöva störas av ett skarpt ljus från en taklampa. Under en natts arbete görs ett flertal planerade tillsyner. Om någon kund till exempel har ramlat eller är särskilt orolig så kan det också hända att extra tillsyner utöver de inplanerade görs. Men en tillsyn handlar många gånger inte bara om att gå in och kolla så kunderna sover. / / även om det kanske står tillsyn här på vår lista så kanske det blir någonting när vi kommer dit, vi vet ju inte det heller / / Kan vara att de är uppe, vakna, vill prata lite, dricka lite. Det kan vara precis vad som helst. Kanske är att det så att de inte sover. (Personal 5) 25 83

84 Bilaga 5 Det kan också handla om att kolla en kateter eller lägga ett täcke till rätta som någon kund har sparkat av sig. Ibland kan personalen uppleva arbetet med tillsyner som rätt så enahanda som en av intervjupersonerna uttrycker det. Det kan ju vara rätt så enahanda när de sover de flesta gånger man är där så känns det lite meningslöst. Men visst det, sen kommer man till dem som man väcker och man frågar då om de vill ha hjälp med någonting. Nej men det är så skönt att ni kommer [säger kunden]. Det är ju en väldig stor trygghet för en del. (Personal 2) En annan person ur personalgruppen menar att det, även om man aldrig vet vad som väntar när man gör en tillsyn, kan kännas lite onödigt ibland när det gäller vissa tillsyner. Märker man att de sover natt efter natt när man går in så tycker man att det är onödigt. Det tycker man ju. (Personal 5) Personalgruppen pekar på att tillsynerna har blivit färre på senare tid. På grund av hög arbetsbelastning så anser personalen att det är nödvändigt att begränsa tillsynerna annars blir det en orimlig arbetssituation för dem. Personalen anser också att det är viktigt att kunna stanna hos en kund som till exempel är sjuk under en längre tid på natten, men om det är flera tillsyner som ska göras är det inte möjligt. När de bedömer att en kund egentligen inte är i behov av tillsyn påtalas detta för biståndsenheten och biståndshandläggarna som i sin tur gör en bedömning om tillsynen ska finnas kvar. En i personalgruppen menar att det är viktigt att tillsyner inte varar för evigt utan att de prövas och att man sätter upp mål. / / när det inte rinner ut i sanden och blir tillsyner i all evighet. Men att man sätter upp mål när de kommer hem från lasarettet att nu gör vi en eller två tillsyner. Sedan ser man om det funkar och då kan man dra ner på det. (Personal 2) Samtidigt som tillsynerna kan upplevas som enahanda och onödiga ibland så understryker personalen, i enlighet med citatet ovan, att tillsynerna skapar trygghet för kunderna. En i personalgruppen menar att kunderna sällan blir rädda om personalen råkar väcka dem. Det räcker många gånger med att säga att de kommer från nattpatrullen så svarar kunderna med att det känns bra och tryggt att de är där och tittar till dem. Endast vid få undantag känns det olustigt att gå in till en kund som har tillsyn. Som några ur personalgruppen diskuterar så handlar det främst om kunder som absolut inte vill att de ska vara där, men det händer sällan. Snarare upplever som sagt kunderna det, enligt personalgruppen, som en trygghet att de kommer. En i personalgruppen uttrycker det också som att det är ett privilegium att få gå in till någon och att det känns stort att kunderna har skapat ett förtroende för dem. En annan diskuterar nattillsyn i termer av att kunderna ser dem som vänner som kommer på natten och att de känner sig väldigt välkomna. En ytterligare aspekt som personalgruppen lyfter fram gällande tillsyner är att dessa trots att de alltså bitvis kan upplevas som onödiga inte bara genererar trygghet för kunderna utan att de också kan innebära en stunds fysisk avlastning för dem själva i det många gånger tunga arbetet som de har att genomföra under nätterna

85 Bilaga 5 Det är mycket jobbigt att ha en massa tillsyner, men hade vi kanske inte haft dem Vi har ju speciellt en runda, där har man inte så mycket tillsyner. Det är tunga vårdtagare och det är slit. Det känner man av när man har jobbat. / / (Personal 3) Då hade det varit skönt att ha lite tillsyner. (Personal 2) Man vill få det där, vila för ryggen. (Personal 3) Sammanfattningsvis framträder alltså en mångfacetterad bild av nattillsyn. En nattillsyn behöver inte bara handla om att kolla att kunden sover utan det kan handla om att göra många andra saker under en tillsyn. Samtidigt som nattillsyner kan upplevas som enformiga och ibland onödiga så fyller de också en viktig funktion för att kunderna ska känna sig trygga och dessutom innebär tillsyner variation i arbetstyngden och att kroppen kan få vila en stund från tunga lyft exempelvis. Föreställningar om tekniska lösningar inom hemtjänsten Teknik i kundens hem tankar om trygghet och integritet Personalgruppen uttrycker en viss ambivalens när det gäller användningen av teknik i kundernas hem och de lyfter fram att de ser såväl möjligheter som begränsningar med tekniken. Den teknik som använts i projektet Trygg om natten kan, som vissa ur personalgruppen diskuterar, innebära att de får information om att kunderna finns i sina bostäder och i sina sängar även när de inte är där. Man tänker det många gånger, vad händer när vi inte är där? När vi stänger dörren vet vi inte vad de tänker eller gör. (Personal 5) Det framhålls också som något väldigt positivt att tekniken kan upptäcka och indikera om någon har ramlat eftersom en del kunder, till exempel kunder med demens, inte alltid kan larma. Å andra sidan, som en ur personalgruppen framhåller, så bör personer som inte kan larma, till exempel en del personer med demens, inte bo hemma. Det är en del, men alltså de ska ju egentligen inte bo så. Tycker jag. Tycker de ska ju bo på ett gruppboende. Bo själva när de är så dementa att de inte vet var de är. Det är ju en nödlösning att vi springer där på något vis. (Personal 2) Samtidigt anses tekniken kunna vara till stor nytta hos de kunder som håller på att utveckla demens. Dessa kunder är många gånger misstänksamma när personalen kommer på natten och då skulle tekniken, som en i personalen formulerar det, kunna vara bra då det är något som kunden kanske inte tänker på. Ur ett etiskt perspektiv ser några ur personalgruppen inga problem med att kunderna kanske inte förstår att de har teknik installerad i sina hem. En i personalgruppen menar att en del kunder troligtvis inte har en aning om det är någon personal som kommer till dem eller om det är teknik som övervakar dem. Begreppet övervaka använder personalen både när det gäller sitt eget arbete inom ramen för nattpatrullens verksamhet och när det gäller teknik liksom den som använts i projektet Trygg om natten. Att övervaka ses inte som något negativt. Tvärtom så innebär att övervaka att man kan komma till hjälp fortare, som en ur personalen uttrycker det. Samma person framhåller att hon inte alls ser något negativt med att övervaka. Om man tittar på akutsjukvården så övervakar man, det är det allra yttersta man kan ta till som ett hjälpmedel och det är viktigt att det finns. (Personal 1) En i personalen betonar både risker och möjligheter med att tekniken kommer in och hjälper till med övervakningen

86 Bilaga 5 Tekniken kan förlänga den här tiden de [kunderna] är hemma.( ). Och det är inte så humant tycker jag. I och för sig det är ju humant på det viset att om det upptäcks att de ligger på golvet så att vi kan komma och hjälpa dem tidigare. (Personal 2) Personalgruppen återkommer flera gånger till nödvändigheten av den mänskliga kontakten och att teknik aldrig kan ersätta denna. Detta behöver emellertid inte utesluta att tekniken kan vara användbar. Några talar om tekniken i termer av en tillgång och att den kan bidra till att personalen kan åtgärda saker och ting fortare. Med tekniken kan man också undvika att väcka de allra mest lättväckta kunderna. För även, som en i personalgruppen uttrycker det, om de försöker att vara så tysta som möjligt när de går in i kundens hem så slamrar det ibland och det är synd eftersom kunderna behöver sömnen. Personalen kan, även om de poängterar vikten av den mänskliga kontakten, alltså se att det finns vissa kunder där det skulle vara positivt att tekniken att användes. Det finns nog vissa personer som det skulle vara positivt för. Sådana som ofta sover som man nästan aldrig ser vakna. Ofta är det den här trygghetsaspekten. Och det kanske inte är den här vårdtagaren utan det är anhörig som känner att det är tryggt att vi kommer. (Personal 1) En i personalen menar att teknik på ett generellt plan inte hör ihop med hälso- och sjukvården. Hon understryker också den mänskliga faktorn och menar att tekniken inte kan prata med kunderna, hjälpa dem att nå saker och ting eller göra några andra insatser som att byta blöja eller hjälpa dem att gå på toaletten. Några andra ur personalgruppen resonerar kring i vilken utsträckning teknik kan bidra till trygghet och att kunderna har det bra. De ger exempel på en rad mindre insatser som de exempelvis gör vid en tillsyn eller vid en insats såsom medicinering, toalettbesök eller blöjbyte och ställer frågor kring huruvida teknik kan hjälpa till att upptäcka behovet av sådana insatser. Om någon ligger i sin säng och en fot eller en arm ramlar utanför en grind eller så. Kan det också noteras? [av tekniken]. För ofta är det så att man kan få lyfta upp ett ben eller så. / / Samma om det är kallt eller så om de har sparkat av sig täcket när man gör tillsyn försöker man smyga och rätta till sådana saker. (Personal 1) Likaså lyfter personalgruppen fram funderingar kring om tekniken skulle kunna utvecklas i syfte att väga en blöja och att kolla en kateter. Oavsett hur tekniken utvecklas i framtiden så konstaterar personalgruppen samstämmigt att det, som nämndes ovan, finns insatser som tekniken aldrig kan genomföra men den kan, som några poängterar, hjälpa till att upptäcka vilka insatser som behövs. Men för att teknik över huvud taget ska kännas meningsfullt och tryggt krävs det att det finns genomarbetade rutiner kring själva tekniken och att personalen kan få signaler på något sätt om det är något som inte fungerar. Delar ur personalgruppen, som själva arbetar som spindlar, refererar i det här avseendet till trygghetslarmet och att detta dagligen kontrolleras genom så kallade testlarm och om det inte har kommit något testlarm så ringer personalen upp kunden eller hemtjänsten. Något liknande system anser personalen vara nödvändigt för att de ska kunna lita på en teknisk lösning likt den i projektet Trygg om natten. En ytterligare aspekt som framhålls som central för att personalen ska kunna uppleva tekniken som trygg, handlar om att de måste få möjlighet att på något sätt testa tekniken själva och se att den fungerar med sina egna ögon för att de ska känna sig trygga. Man måste ju kunna lita på tekniken när inte våra ögon är där och ser. / / Man litar väl mer på sina sinnen egentligen kanske. (Personal 2) 28 86

87 Bilaga 5 Det måste också framgå tydligt vad som händer om till exempel strömmen går hur vet personalen när tekniken är igång igen? Flera ur personalen har haft negativa upplevelser av teknik och påtalar därav sin oro över om tekniken kan haverera. Ett exempel som lyfts fram är mobiltelefonlås, vars syfte är att möjliggöra att öppna dörrar utan nyckel. Dessa telefoner har vid olika tillfällen inte fungerat, vilket gör att personalen delvis kan känna sig skeptiska till teknisk utveckling. Å andra sidan, när väl mobiltelefonlåset fungerar, så är dessa utmärkta redskap i arbetet, menar personalen. De innebär att mycket tid kan sparas och att de slipper hämta nycklar. När det gäller personalens tankar kring teknik och om tekniken i projektet Trygg om natten skulle utvecklas och implementeras på riktigt så anför personalen sammanfattningsvis både möjligheter och begränsningar. Tekniken kan skapa trygghet, om det går att lita på att den fungerar och att personalen får testa och se själva att den gör det. Tekniken anses inte innebära mer övervakning än det arbete de genomför när de kommer till kunderna om nätterna. Övervakning uttrycks som en del i personalens professionella praktik och ses inte som något negativt utan snarare som något nödvändigt. För vissa kunder som har tillsyn ser personalen att tekniken skulle kunna vara användbar, men de framhåller parallellt också vikten av den mänskliga kontakten och ställer frågor kring huruvida tekniken kan upptäcka saker som personalen gör om någon kund till exempel fryser eller har ett ben som hänger utanför grinden på sängen. Teknikens inverkan på arbetets organisering Samtliga i personalgruppen lyfter fram att de delvis har en skeptisk inställning till teknik då de är rädda för att de själva ska komma att ersättas av tekniken i framtiden. De resonerar kring om tekniken skulle innebära att de själva kommer att bli arbetslösa och menar att deras inställning till tekniken egentligen beror på hur långt teknikutvecklingen kan komma att gå, det vill säga hur mycket den i framtiden kommer att inverka på deras arbete. Tekniken antas förvisso, som nämnts tidigare, kunna reducera en hel del onödigt arbete och den kan ju både spara tid och körande. Men frågan är, som en i personalgruppen formulerar det, om tekniken verkligen skulle innebära en ändrad arbetssituation för personalen eller om tekniken bara skulle leda till att man drar ner på personalstyrkan? Men sen är det ju på det viset att när de uppifrån tycker att detta är ok så är det bara på det viset att de ska spara pengar och då är det ju neddragning på personal. (Personal 3) En i personalgruppen menar att tekniken skulle vara oerhört positiv om den inte genererade neddragningar i personalen utan bidrog till att personalen bättre skulle kunna tillgodose de behov som finns för stunden eftersom, som tidigare påtalats, ingen natt är den andra lik. / / det kanske skulle bli lite mer luft i schemana, när det händer någonting nu, när det händer något som tar längre tid än beräknat så kör det ju ihop våra scheman. Då blir det lite stress. Usch man känner att vi har så många att titta till och man hinner inte det. Men kan vi ändå få behålla personal och kanske slippa en del av det här jobbet och kanske få lite mer tid så. (Personal 2) Några andra ur personalgruppen ställer sig dock tveksamma till om tekniken skulle innebära mer luft i schemana. De lyfter återigen fram farhågorna med att tekniken ska komma att ersätta dem själva. I övrigt tror inte personalen att implementeringen av teknik skulle påverka deras arbete särskilt mycket. De menar att de även fortsättningsvis måste åka ut till kunderna och genomföra de insatser som görs varje natt. Ett par ur personalgruppen spekulerar kring att införandet av övervakande teknik faktiskt skulle kunna bidra till mer jobb med hjälp av tekniken kan en del saker upptäckas som personalen i nuläget inte kan se eftersom de, exempelvis när det gäller 29 87

88 Bilaga 5 tillsyner, bara är där en kort stund ibland och inte har en aning om hur kunderna har det under tiden de inte är där. Vissa ur personalgruppen menar att det skulle vara en intressant arbetsuppgift att ta hand om den information som kan läsas ut med hjälp av tekniken som testats i projektet Trygg om natten och bedöma vilka insatser som tekniken indikerar som nödvändiga att genomföra. Någon anser att det är roligt att prova på nya saker och att man måste hålla sig uppdaterad hela tiden när det gäller teknik. Det finns ju både dörrlarm och mattlarm sedan en tid och man måste, som någon uttrycker det försöka hänga med i den här utvecklingen. Den sammantagna bilden när det gäller personalens föreställningar om hur införandet av teknik, likt den i projektet Trygg om natten, skulle påverka deras arbete är att tekniken skulle kunna innebära något positivt om den ger avlastning i personalens arbete och att personalen kan ägna mer tid åt de kunder som verkligen behöver det. Men tekniken ses också delvis som något som kan komma att bidra till neddragningar i personalstyrkan och därför är personalen tveksam till den fortsatta utvecklingen av teknik inom vård och hemtjänst

89 Bilaga 5 Analys I analysen fokuserar vi inledningsvis skulle förändra när det gäller kunder och anhörigas vardagsliv och personalens arbete. Därefter analysers tekniken ur ett trygghets- och tillistsperspektiv och avslutningsvis ur ett integritets- och övervakningsperspektiv. Vad skulle tekniken förändra? Vardagsliv Åström (2001) beskriver hur den omsorg som utförs av hemtjänsten är en del av kunders och anhörigas vardagsliv och sker i kundernas hem. Vardagslivet för de äldre som deltar i föreliggande studie är redan fyllt av detta och de har både personal och teknik i sina hem. Att tillföra ytterligare tekniska lösningar, som den som testas i föreliggande studie, medför därmed inga stora förändringar ur detta perspektiv. De äldre samt anhöriga som intervjuats uttrycker till exempel att den utrustning som varit utplacerad i de äldres hem inte har stört på något sätt. Även om den varit synlig och blinkat så upplever man det inte som besvärande. Den relativt stora acceptansen för tekniken i hemmet kan ses som ett uttryck för att denna typ av utrustning redan är en del av vardagslivet för dessa personer. En av de intervjuade kunderna uttrycker dock att denne inte skulle kunna tänka sig att tekniken skruvades upp i hennes hem om hon skulle ha den där permanent. En anhörig poängterar också att det måste vara de äldre själva som bestämmer att huruvida de vill ha tekniken eller inte. Detta kan ses som ett uttryck för att trots att de äldres kontroll över sina liv begränsas i och med behovet av hemtjänst (Åström 2001) är det ändå viktigt att de själva får bestämma över sina vardagsliv i så stor utsträckning som möjligt och själva får vara med och definiera sina behov (jämför Östlund 1996). I detta, att få vara med och själv definiera sina behov, finns även aspekten att behovet kan bestå i mänsklig kontakt och att den teknik som testas inte kan ersätta denna. Behovet av mänsklig kontakt poängterar samtliga aktörer som viktigt och någon som inte får förringas. De personer som testat tekniken har samtliga insatser av nattpatrullen, däremot har de inte nattillsyn av den karaktären att personal kommer enbart för att se att allt är bra. Flera av de intervjuade anser därmed att de inte är i behov av den teknik som testat inom ramen för projektet. Att relatera till vad tekniken skulle kunna innebära och förändra i deras vardagsliv är därmed svårt att relatera till. De intervjuade kunderna känner sig till exempel inte otrygga varför tekniken inte skulle ge dem en känsla av ökad trygghet. (Anhöriga uttrycker dock sådana åsikter, det vill säga att de skulle känna en ökad trygghet om deras anhöriga hade den tekniska lösningen, se vidare Tillit och trygghet ). En annan anledning till att kunder hade svårt att relatera till vad tekniken skulle kunna innebära för dem är att de har svårt att förstå den, tekniken är abstrakt och det är för flera av de intervjuade kunderna svårt att relatera till vad tekniken egentligen gör. En aspekt som lyfts fram som central är att tekniken inte får begränsa kundernas liv. En kund ställer till exempel frågan vad som händer om hon vill gå upp på natten och lösa ett korsord eller äta något. Är det möjligt eller måste man befinna sig i sängen hela natten för att inte larmet ska gå? Den övergripande bilden är att tekniken inte får skapa begränsningar i de äldres liv och att det är centralt att de äldre får inflytande över huruvida tekniken ska bli en del av deras vardagsliv eller inte. Arbetsliv Personalen ser både möjligheter och begränsningar med den teknik som har testats i projektet och de förändringar den skulle kunna bidra till när det gäller deras eget arbete. De lyfter också fram vissa farhågor med tekniken. Exempelvis framhåller personalen att om en utveckling av 31 89

90 Bilaga 5 tekniken och en framtida implementering av den innebär att vissa kunder, som personalen egentligen anser är för svaga för att bo själva, kommer att bo längre hemma så ses tekniken inte som särskilt human. Den mest påtagliga farhågan som personalen lyfter fram är dock kopplad till om tekniken i framtiden skulle generera nedskärningar i personalstyrkan. Dessa tankegångar kan tolkas på olika sätt. De kan, utifrån att personalen befinner sig i en (kvinnodominerad) sektor (jämför SOU 2005:66) som sedan länge är föremål för nedskärningar förstås som högst rimliga eftersom om man befinner sig i en hårt ansatt sektor så kan tekniken ses som hotfull då den i teorin riskerar att ersätta dem själva. Detta är också något som anhöriga befarar. Skulle tekniken däremot innebära mer luft i schemana, som någon ur personalgruppen uttrycker det, och bibehållen personalstyrka så omtalas tekniken som något som skulle kunna möjliggöra en positiv omorganisering av arbetet. Då skulle tekniken betyda att personalen kan lägga mer tid på de kunder som verkligen behöver dem för tillfället för det finns kunder, enligt personalen, som ofta sover varje natt då de kommer och i dessa fall skulle tekniken fungera som ett komplement och kunna ersätta vissa tillsyner. Även kunder lyfter fram att det kan vara onödigt att personal kommer till kunder som sover. Dessutom, som personalen påpekar, så kan det hända mycket hos kunderna när de inte är där. Ur denna aspekt kan tekniken verka positiv då den kan upptäcka saker som de inte kan då de bara är hos kunderna en begränsad tid. Att personalen uttrycker en viss skepsis gentemot tekniken och ser begränsningar med den, i relation till exempelvis den mänskliga kontakten mellan personal och kunder vilken framhålls som ytterst central och inte ersättningsbar, kan också förstås utifrån Molanders (1993) resonemang om tyst kunskap. Eller, som Molander själv föredrar att kalla det, levande kunskap och kunskap i handling. Personalen besitter en rad kunskaper som inte har sin bas i exempelvis teoretisk eller teknisk kunskap. Detta eftersom en betydande del i deras yrkesutövning kopplas samman med vad de gör och vad de kan upptäcka med stöd av sina egna sinnen. Som en i personalgruppen uttrycker det i relation till tekniska lösningar: Man litar väl mer på sina sinnen egentligen kanske. När en orolig kund har larmat hör de exempelvis om de behöver skicka ut en bil eller om det räcker med att bara samtala med kunden, eftersom de ofta känner kunderna så väl. Vid en nattillsyn kan de se om en kund har sparkat av sig täcket och fryser. De kan också avgöra om kunden ligger obekvämt och de kan, om det är varmt, ha koll på om kunderna är varma och får i sig ordentligt med vätska. Ur dessa resonemang följer att personalen ställer frågor kring om tekniken kan upptäcka det som de själva kan göra genom sina sinnen och, för att återvända till Molander (1988), genom sin beprövade erfarenhet. För att personalen ska kunna lita på tekniken framhålls vidare att de skulle vilja få möjlighet att testa tekniken själva och se att den fungerar med sina egna ögon. Återigen åberopas alltså de egna sinnena och erfarenheterna som centrala, vilket delvis ligger i linje med Noréns (2005) resonemang om att verksamhetskulturen inom äldreomsorgen i hög utsträckning kännetecknas av erfarenhetsbaserad kunskap. För att möjliggöra förändringar exempelvis i form av att innovationer ska tas emot inom denna verksamhetskultur och att verksamheten ska bli mer kunskapsintensiv krävs det också, enligt Norén, att verksamheten värdesätts. Vår tolkning är att det ur personalens perspektiv kan vara svårt att se hur tekniken som testats i projektet kan uppfattas som något som bidrar till att värdesätta deras arbete då den snarare kan uppfattas som en konkurrent med högre status än deras erfarenhetsbaserade kunskap. Det är dock rimligt att tänka sig att tekniken skulle kunna integreras som en del av deras erfarenhetsbaserade kunskap på det sätt som Berner (1999) beskriver med sitt begrepp savoir-faire. Något som stödjer detta är att annan teknik, såsom trygghetslarmet, har blivit en del av den erfarenhetsbaserade kunskapen. För att detta ska vara möjligt indikerar intervjuerna med personalen vikten av att personalen känner delaktighet i och kontroll över tekniken

91 Bilaga 5 Tillit och Trygghet Kvarboendeprincipen innebär att många äldre bor kvar allt längre i sina egna boenden och får den hjälp de behöver för att klara vardagen av hemtjänsten (SOU 2002:29). De äldre som intervjuats i föreliggande studie är samtliga i olika omfattning i behov av hemtjänstens arbete, både i form av personal som kommer till deras hem samt de tekniska system som hemtjänsten erbjuder i form av till exempel trygghetslarm. De relationer som krävs för dessa personer för att de ska klara vardagen kan därmed, med Giddens (1996) terminologi, ses som att de urbäddas och det är möjligt för de äldre att klar vardagen utan att ständigt ha någon i närheten. Urbäddning möjliggörs enligt Giddens bland annat av expertsystem, vilket hemtjänstens verksamhet kan ses som. Detta sätt att organisera omvårdnaden av äldre, skiljer sig från när (kvinnorna i) familjen hade ansvar för omvårdande av äldre (SOU 2005:66) och möjliggör urbäddning av relationer, genom att hemtjänsten ansvarar för de äldres omvårdnad. Den teknik som testats och som här studeras bygger på idén om att vi kan separera plats och rum ytterligare. Tekniken kan möjliggöra att kunder och personal aldrig behöver vara på samma plats under natten, då tillsyner utförda av personal kan ersättas med teknik som endast larmar om något inte är som det ska. Huruvida denna vidare urbäddning och separation av plats och rum är tekniskt möjlig måste den tekniska analysen svara på, men det är även viktigt att förstå det utifrån de olika aktörernas, kunders, anhörigas och personals, perspektiv, vilket också är syftet med föreliggande studie där en viktig fråga är huruvida tekniken kan skapa trygghet utifrån kunders, anhörigas och personals perspektiv. En förutsättning för att organiseringen av omvårdnad av äldre på det sätt som görs idag ska fungera är att människor hyser tillit till det. Som Giddens (1996) poängterar så måste vi i dagens samhälle ha tillit till abstrakta expertsystem som vi inte själva har kontroll över. Kunder och anhöriga är beroende av hemtjänsten för sitt vardagsliv. De uttrycker också under intervjuerna att de hyser en tillit till hemtjänsten, vilket bland annat tar sitt uttryck i att man litar till att trygghetslarmet fungerar och att personalen kommer. Denna tillit är en förutsättning för en känsla av trygghet i vardagslivet, en känsla av ontologisk trygghet genom att ha tillit till abstrakta expertsystem samt de professionella som företräder expertsystemet (Giddens 1996) möjliggörs. Denna utgångspunkt blir viktig för vidare analys av kunders och anhörigas tillit till den teknik som testas inom ramen för det projekt som här studeras. En central utgångspunkt för förståelsen av detta är att den testas inom ramen för en verksamhet som det finns en grundläggande tillit till. Det vill säga tekniken testas inom hemtjänsten och nattpatrullens arbete, en modern institution eller ett expertsystem, som kunder och anhöriga hyser tillit till och som erbjuder dem en känsla av ontologisk trygghet. I förståelsen av kunders och anhörigas känsla av trygghet och syn på huruvida den teknik som testas skulle bidra till trygghet är det av betydelse att beakta att ingen av de kunder som deltar i studien känner sig otrygga och inge av dem är beviljade nattillsyn, vilket bland annat beviljas på grund av otrygghet. Kunderna uttrycker därmed att den teknik som testas inte är något som de är i behov av som deras situation ser ut nu. Däremot uttrycker anhöriga att de skulle kännas tryggt om de äldre hade den tekniska lösningen. Samtliga grupper diskuterar också kring att den tekniska lösning som testats i projektet inte behövs för alla målgrupper. Bland annat framförs att om man är klar och själv kan trycka på larmknappen så ger inte den nya tekniken en ökad trygghet eftersom man redan känner sig trygg. Samtidigt som dessa synpunkter förs fram pekar man också på att det kan hända oförutsedda saker som gör att den teknik som testats i projektet skulle kunna vara bra även om man kan larma själv. En viktig poäng som görs i förhållande till huruvida kunder hyser tillit till teknik är hur den samspelar med det professionella och det mänskliga. I tekniska lösningar som de intervjuade 33 91

92 Bilaga 5 använder sig av idag, ofta olika typer av larm, finns en direkt återkoppling i form av en mänsklig kontakt. När kunden trycker på larmet är det någon som svarar och de har möjlighet att prata med en människa. Det kan tolkas som att tilliten till den teknik som används i det studerade expertsystemet (hemtjänsten) blir till en större tillit i kombination med professionella representanter för expertsystemet (jämför Giddens 1996). Detta ser kunder som en farhåga relaterat till den nya tekniken som testas. Här ser man inte samma respons mellan teknik och profession och benägenheten att lite till att den tekniska lösningen fungerar minskar därmed. Samtidigt finns det från både kunder och anhörigas sida en stor benägenhet till att man litar på att den teknik som testas fungerar och man lyfter även fram under intervjuerna att tekniken skulle ge en ökad känsla av trygghet. Giddens (1996) uttrycker att människan måste lita till expertsystem även om hon själv inte har någon möjlighet till kontroll över det, att tilliten är att man litar till att expertsystemet har den kunskap som gör att det fungerar. När det gäller den teknik som testats i projektet uttrycker några kunder ett behov av att veta mer om hur det fungerar och det finns saker som behöver klargöras för att man ska hysa tillit till tekniken fullt ut. Sådana saker handlar om vad som händer när strömmen går och om det åskar. En anhörig poängterar också att tekniken kan invagga anhöriga i en falsk trygghet och hyser en farhåga att det kan hända något med tekniken som gör att den inte fungerar. Dessa uttryck för att man inte skulle lita på tekniken överskuggas dock av vad som kan tolkas som en övergripande tillit till tekniken, vilket leder till en känsla av trygghet. Kunder som har svårt att förstå tekniken överhuvudtaget, uttrycker till exempel ändå en tillit till den teknik som testats i projektet och anhöriga pratar om att det skulle bidra till en trygghetskänsla att genom tekniken veta att de äldre mår bra. Ett perspektiv, personalens tillit till tekniken, har ännu inte berörts. Personalen har erfarenhet av flera olika tekniska system och de uttalar tydligt att det hyser stor tillit till trygghetslarmet, där man bland annat har rutiner för att testa om det fungerar. Andra tekniska lösningar i arbetet hyser de inte lika stor tillit till. Här tar det som exempel upp mobiltelefonlås, vilket man inte litar till då man har erfarenhet av att denna tekniska lösning inte alltid fungerar. När det gäller den teknik som testats i det projekt som studeras här känner personalen att de behöver veta mer för att lita till det samt att de behöver rutiner för att testa att det fungerar. Personalen blir här representanter för expertsystemet och med detta blir det möjligt att förstå att med detta följer också ett större behov av kontroll och förståelse för den tekniska lösningen än vad kunder och anhöriga uttrycker ett behov av (jämför Giddens 1996). Integritet och övervakning Såväl kunder, anhöriga som personal lyfter fram att den teknik som testats i projektet förvisso kan tolkas som en form av övervakning, men övervakning i sig fylls inte med några negativa konnotationer. Kunderna lyfter fram att det inte bekommer dem nämnvärt att tekniken på olika sätt kan registrera vad de gör och för att tala med Foucault (2004) så förstås knappast tekniken som ett kontrollerande och begränsande panoptikon. Det framgår inte heller att kunderna skulle uppleva tekniken som integritetskränkande, vilket med referens till Essén (2008) skulle kunna tolkas utifrån att många äldre sätter säkerhet och trygghet framför integriteten. En annan tolkning är att de kunder som ingår i den här studien är mycket vana vid att bli övervakade, både genom besöken från hemtjänstpersonalen men också då de har annan typ av teknik i sina hem såsom trygghetslarm och mattlarm med mera. De tillhör med andra ord en teknikvan grupp och det ser inte den teknik som testats i projektet som särskilt kontroversiell (se vidare nedan under rubriken Vardagsliv ). Viktigt att beakta är emellertid att tekniken under projekttiden inte har haft några märkbara konsekvenser för kunderna utöver att den varit synlig i deras hem. Det tekniken med andra ord 34 92

93 Bilaga 5 har registrerat under projekttiden har inte genererat några insatser från hemtjänstpersonalens sida. Om tekniken utvecklas och används såsom det är tänkt, det vill säga att hemtjänstpersonalens arbete med stöd av tekniken blir mer händelsestyrt, så är det möjligt att kunderna kan uppleva tekniken annorlunda ur ett integritets- och övervakningsperspektiv. De anhöriga talar, med något undantag, om tekniken i positiva ordalag och som något som inte hotar integriteten. Tvärtom förstås tekniken som något som kan bidra till ökad trygghet. Tekniken diskuteras i termer av övervakning, men som någon anhörig framhåller kan det också ses som en form av övervakning när någon kommer in i hemmet och tittar till de äldre. Båda dessa former av övervakning ses, med något undantag, som något positivt. Det finns dock en anhörig som ser problem med att ha både personal och teknik i sitt hem. Personalen beskriver, i enlighet med de anhöriga, både sina egna insatser i kundernas hem och tekniken som en form av övervakning. Men hos personalen, liksom både kunder och anhöriga, framkommer en liknande inställning till tekniken. Det ses inte som något negativt att övervaka utan som något nödvändigt. Som Palm (2010) diskuterar kan det variera från kultur till kultur och mellan olika länder och individer vad som betraktas som integritetskänsligt och integritetsfrämjande. Intressant att notera är att alla tre grupper kunder, anhöriga och personal framhåller att tekniken kan övergå till att bli integritetskränkande när den kan se och höra vad kunderna gör. När övervakning sker genom kameror så tenderar tekniken annorlunda uttryckt att ses som negativ ur integritetssynpunkt. En kund lyfter dock fram att kameror kan vara aktuella för personer som ligger inne på sjukhus, men att kameror inte bör användas i hemmet. En av de anhöriga framhåller vidare att det för personer med mycket stora vårdbehov kan finnas anledning att använda kamera, men kameraanvändning får inte bli standard och användas hos alla äldre. En anhörig talar också om att det är ok att kameror används i exempelvis butiker. Som vi diskuterade tidigare i teorikapitlet, med utgångspunkt i Lianos (2003) resonemang, ses kameror på offentliga platser såsom i en butik eller i ett parkeringshus ofta som en accepterad form av övervakning som bidrar till ökade känslor av trygghet. I diskussioner om kameraövervakning i kundernas hem är tankegångarna om trygghet dock tämligen frånvarande hos alla grupper som intervjuats eftersom det, som vi visat ovan, uttrycks en tydlig tveksamhet när det gäller användningen av kameror i hemmet. I fallet med kameror förefaller det alltså som att integriteten sätts före tryggheten som kameror är tänkta att bidra till. När det gäller tekniken som testats i projektet är det snarare så att tryggheten sätts före integriteten, detta eftersom denna form av teknik anses hota kundernas integritet i låg utsträckning. Lianos (2003) lyfter även fram att övervakning, som sker med hjälp av teknik, inte bara åsyftar att skapa trygghet utan också att förebygga risker. Detta vittnar också personalen om då de poängterar att tekniken, som använts i projektet, kan upptäcka om någon kund till exempel ramlat och ligger på golvet så att personalen kan komma och hjälpa kunden tidigare än vad som hade varit fallet om tekniken inte fanns där. Personalens tankegångar indikerar alltså att tekniken förstås som riskförebyggande. Å andra sidan beskriver personalen också implicit tekniken som riskfrämjande. Som en i personalgruppen framhåller kan tekniken bidra till att tiden som kunderna är hemma förlängs, vilket inte ses som vare sig positivt eller humant då personalen anser att vissa kunder är för sjuka för att bo hemma. På så sätt kan tekniken alltså sägas generera risker snarare än att förebygga risker

94 Bilaga 5 Avslutande diskussion Som analysen har visat så lyfter aktörerna kunder, anhöriga och personal fram både möjligheter och begränsningar med den teknik som testats i projektet. Aktörerna lyfter farhågor och förhoppningar med vad tekniken som testas i projektet skulle kunna innebära för dem. De lyfter fram att tekniken måste uppfylla vissa krav för att möta de behov som finns och de framhåller även att tekniken inte kan tillfredsställa alla de behov som finns. Vi vill därmed understryka betydelsen av att utgå från och låta de aktörer som berörs av teknik som utvecklas att komma till tals och vara delaktiga i framtagande av teknik (jämför Lohan & Faulkner 2004, Berner 1999, Östlund 1996). I denna avslutande del anknyter vår diskussion till rapportens frågeställningar, vilka är: Vilka föreställningar kring teknik och att använda tekniska lösningar i nattpatrullens arbete finns bland kunder, anhöriga och personal? Hur påverkar den tekniska lösningen som testats i projektet kunders och anhörigas vardagsliv? På vilka sätt påverkar den tekniska lösningen personalens arbete? Hur upplever kunder, anhöriga och personal den tekniska lösningen ur ett trygghets- och integritetsperspektiv? Den kontext som tekniken testats i, och under förutsättning att den utvecklas vidare kommer att finnas inom, är av stor betydelse för att förstå aktörernas föreställningar kring tekniken, såväl när det gäller dess möjligheter som begränsningar. I analysen av intervjuerna framträder ett antal sådana kontextuella aspekter. För det första, att tekniken uppfattas som användbar, kan ur kundernas perspektiv förstås utifrån att de kunder som har medverkat i studien är en teknikvan grupp, de är med andra ord vana vid att ha teknik i sina hem och som en viktig del för att klara sitt vardagsliv. Därmed betraktas inte ytterligare ett införande av en teknik som så omvälvande, förutsatt att den inte medför några begränsningar för de liv som kunderna vill leva. Tekniken får heller inte minska kundernas självbestämmande och kontroll över sina vardagsliv. För det andra har tekniken inte, under den tid den har testats, haft några synliga konsekvenser för kunderna, vilket också kan ha bidragit till att den inte uppfattas som haft någon märkbar inverkan på deras vardagsliv. En tredje faktor som inverkar till en positiv syn på tekniken bland kunderna är att den testades i nära samarbete med hemtjänsten, en institution som kunder hyser tillit till. Även de anhöriga uttrycker ett stort förtroende för hemtjänsten och nattpatrullens arbete. Personalen lyfter fram farhågor och begränsningar med tekniken, vilket skulle kunna tolkas som ett uttryck för teknikrädsla, vilket inte är en helt ovanlig föreställning när det gäller relationen kvinnor omsorg teknik (jämför Falulkner 2003, Cockburn 1983). Eftersom personalen också kan ses som en teknikvan grupp finns dock andra rimligare tolkningar. En sådan är att nattpatrullen tillhör en kvinnodominerad verksamhet inom offentlig sektor, som ofta är föremål för nedskärningar och besparingar, vilket troligtvis spelar en stor roll för de farhågor som personalen, och även de anhöriga, uttrycker i förhållande till utveckling och implementering av teknik inom verksamhetsområdet. Detta eftersom det finns en föreställning om att teknik kan komma att ersätta personalen. Ytterligare ett sätt att förstå personalens föreställningar om tekniken går att koppla till på vilket sätt deras kunskaper och nuvarande arbetssätt värderas i förhållande till ett arbetssätt som skulle bli än mer teknikintensifierat. För att förändringar, exempelvis införandet av ny teknik, ska accepteras har tidigare studier (Norén 2005) pekat på att den kunskap som personalen besitter erkänns som värdefull. Samtidigt tolkar personalen i denna studie införandet av teknik som något som skulle kunna ersätta snarare än värdesätta deras kunskaper och arbete. Å andra sidan framhåller personalen att arbetsbelastningen skulle kunna öka 36 94

95 Bilaga 5 i och med ett införande av teknik, då denna möjligtvis kan upptäcka sådant som personalen inte upptäcker eftersom de enbart är hos kunderna under en begränsad tid varje natt. Dock finns det en annan sida av detta eftersom personalen frågar sig om tekniken kan upptäcka det som personalen kan registrera med sina sinnen och erfarenheter. Ingen nattillsyn är den andra lik och måste förstås som en komplex del av nattpatrullens verksamhet, en verksamhet som bland annat åsyftar att bidra till kunders och deras anhörigas trygghet. Huruvida tekniken kan bidra till upplevelser av trygghet är därmed en viktig faktor för inställningen till införandet av teknik som en del av nattillsyn. Under vissa förutsättningar upplevs tekniken som trygg. Det faktum att tekniken testats inom ramen för en verksamhet som kunderna, och även anhöriga, känner tillit till medför att tekniken kopplas samman med trygghet. En faktor som, ur kunders perspektiv, bidrar till att den testade tekniken inte upplevs som lika trygg som annan teknik, så som trygghetslarm, är att den inte har samma direkta mänskliga respons. En förutsättning för att personalen ska känna tillit till tekniken är att de själva får se hur tekniken fungerar och att det finns rutiner för att säkerställa att tekniken fungerar. Den trygghet som mänsklig kontakt mellan kunder och personal bidrar till överordnas den trygghet tekniken antas kunna skapa av samtliga aktörer och den mänskliga kontakten kan inte alltid ersättas. Tekniken som testats i projektet uppfattas inte som integritetskränkande då den inte ser och hör vad kunderna gör. Det är detta som skiljer denna teknik från användandet av kameror, vilket är en teknik som bara anses acceptabel i undantagsfall till exempel på sjukhus och i hemmet om någon är mycket allvarligt sjuk. Överlag uppfattas inte övervakning av den teknik som testats i projektet som mer negativ och integritetskränkande än den övervakning som det innebär när personal kommer till kundernas hem. Av analysen ovan blir slutsatsen att det finns skäl att gå vidare med och utveckla den teknik som testats i projektet Trygg om natten, men det finns vissa frågor som behöver tas i beaktande. Som föreliggande studie har visat är det centralt att utgå från de aktörer som på något sätt är berörda av tekniken. Såväl kunder som anhöriga och personal har lyft olika perspektiv och viktiga frågor i relation till tekniken, vilket understryker denna studies socialkonstruktivistiska ansats, det vill säga hur vi alla gör och skapar teknik tillsammans. Några frågor, att beakta vid en eventuell vidare utveckling av tekniken och vidare studier som rör införande av teknik i hemtjänstens arbete, som vi särskilt vill lyfta fram är följande: På vilka villkor kan tekniken införas och vem får bestämma över vem som ska ha tekniken? Vilket inflytande har kunderna över om de ska ha tekniken i sitt hem? Vilket inflytande har personalen och hur beaktas deras kunskaper och erfarenheter när det ska avgöras vem som ska ha tekniken och inte? Var går gränserna för vad tekniken kan upptäcka? Kan den upptäcka om en kund fryser, är törstig, ligger obekvämt eller mår dåligt? Vilka risker kan avhjälpas med hjälp av tekniken och vilka risker kan eventuellt skapas genom införandet av tekniken? Kan tekniken utformas så att den blir anpassningsbar för kunders varierande situationer och behov och inte begränsa deras liv? Om en kund vill sitta uppe och lösa korsord på natten, hur ska tekniken då förstå att allt är bra? 37 95

96 Bilaga 5 Referenser Adams, A., Murata, K. & Orito, Y. (2009). The Japanese sense of information privacy. AI & Society, 24, s Berner, B. (2003). Introduktion: Vad har teknik med genus att göra? i Berner, B. (red.).(2003). Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag. Berner, B. (1999). Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång. Lund: Arkiv förlag. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Cockburn, C. (1983). Brothers: Male dominance and technological change. London: Pluto Press. Demiris, G., Parker Oliver, D., Giger, J., Skubic, M. & Rantz, M. (2009). Older adults privacy considerations for vision based recognition methods of eldercare applications. Technology and Health Care. Vol. 17, sid Essén, A. (2008). The two facets of electronic care surveillance: An exploration of the views of older pepople who live with monitoring devices. Social Science & Medicine. Vol. 67, Nr. 1, Sid Essén, A. (2003). Kvarboende och äldrevård i hemmet med modern teknik vad hämmar utvecklingen?. Arbetsrapport, Institutet för Framtidsstudier, 2003:5. Faulkner, W. (2003). Teknikfrågan i feminismen. i Berner, B. (red.). (2003). Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag. Foucault, M. (2004). Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag. Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. Giddens, A. (1996). Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur. Haggerty, K.D. & Gaszo, A. (2005). Seeing Beyond the Ruins: Surveillance as a Response to Terrorist Threats. Canadian Journal of Sociology. Vol 30, Nr 2, s Krekula, C., Närvänen, A-L. & Näsman, E. (2005). Ålder i Intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr 2-3, s Lianos, M. (2003). Social Control After Foucault. Surveillance and Society, Nr 1/3, s Lohan, M. & Faulkner, W. (2004). Masculinities and Technologies. Some Introductory Remarks. Men and Masculinities. Vol. 5 No. 4 April 2004 p Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Bokförlaget Thales

97 Bilaga 5 Neuman, W L. (2006). Social research methods. Qualitative and quantitative approaches. Sixth edition. London: Pearsons. Norén D. (2005). Ett kompetensutvecklingsprogram för äldreliv, äldrevård, äldreomsorg. KK- stiftelsen. Palm, E. (2010). När vården flyttar hem till dig. Etikk i praksis. Nordic Journal of Applied Ethics, 4 (2), s SOU 2005:66. Makt att forma samhälle och sitt eget liv. Jämställdhetspolitiken mot nya mål. Stockholm: Fritzes. SOU 2002:29. Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. Stockholm: Fritzes. Zuboff, S. (1988). In the Age of the Smart Machine. New York: Basic Books. Åström, E. (2001). Vardagslivet, så skiftande och olika till sin karaktär. Om att studera vardagen och människans handlingsutrymme från ett inkluderande perspektiv. I Ellegård, K. & Wihborg, E. (red.) (2001). Fånga vardagen. Ett tvärvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Östlund, B. (1996). Tanter och teknik. I Sundin, E. & Berner, B. (red). (1996). Från symaskin till cyborg. Stockholm: Nerenius & Santérus förlag. Internet &lpos=rubrik_

98 Bilaga 5 Bilaga 1: Intervjuguide kunder och anhöriga Om personen Syn på teknik och det teknikiska systemet Trygghet Integritet Etik Vardagsliv Övrigt Bilaga 2: Intervjuguide personal Om personen Syn på teknik och det teknikiska systemet Trygghet Integritet Etik Arbetssätt och profession Organisering av arbetet Övrigt 40 98

99 Bilaga 6 Teknisk slutrapport En teknisk studie i projektet Trygg om Natten Jens Lundström Laboratoriet för Intelligenta system Högskolan i Halmstad

100 Bilaga 6 Sammanfattning Nattpatrullen är en verksamhet inom Hemtjänsten som utför hemtjänst men också grundläggande hemsjukvård på natten mellan nio på kvällen till sju på morgonen. En av de arbetsuppgifter som nattpatrullen har är att utföra tillsyner hos dess kunder, denna tekniska studie har utvärderat hur teknik kan komplettera denna tillsynsverksamhet. Metoder såsom Associationsanalys, Beslutsträd och Random Forests har applicerats på data från en mängd sensorer insamlat under 2-4 veckor ifrån 14 olika kunders hem. Delresultat visar att kunders allmänna aktivitet i bostaden under nattetid kan detekteras men resultatet visar även att befintliga sensorer från företaget Neat Electronics tillsammans med metoder för att hitta mönster i data kan detektera och förutspå kunders beteende. Förutom kvantifierbara resultat har en mängd kunskap införskaffats om utplacering av sensorer, system för datainsamling, analysmetoder och framtida utmaningar. Jag vill tacka de av nattpatrullens kunder som har deltagit i denna studie för deras stora engagemang där både tid och ork har krävts, ett stort tack! 2 100

101 Bilaga 6 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 4 Introduktion... 6 Metod och genomförande... 9 Översikt och design av experiment... 9 Urval av kunder... 9 Datainsamling Systembeskrivning Dagbok Sensorer i bostad Analysmetoder Förbehandling av data Metod för uppskattning av allmän aktivitet Metoder för att undersöka beteendemönster Utvärdering av sensorn FlexiForce Resultat Uppskattning av allmän aktivitet med rörelsedetektorer Analys av tre kunder Analys av alternativa sensorer för detektion av kund i säng Allmänna observationer vid installation och kontroll av system Diskussion Slutsatser Litteraturförteckning Bilaga A Beslutsträd för kund A Bilaga B Dagboksformulär

102 Bilaga 6 Bakgrund och syfte Målet med denna rapport är att beskriva den tekniska studie som utförts inom ramen för utvecklingsprojektet Trygg om Natten. Tre parter och deras behov har format arbetet som ligger till grund för denna rapport: nattpatrullen, nattpatrullens kunder och företaget Neat Electronics. Dessa parter har under projektets gång träffats och flera behov har identifierats varvid de viktigaste anses som: nattpatrullens behov av att göra ett jobb med högre kvalitet och resurseffektivitet, nattpatrullens kunders behov av trygghet och individuell anpassning samt Neat Electronics önskan att växa som företag. Nattpatrullen är en verksamhet inom Hemtjänsten som utför hemtjänst men också grundläggande hemsjukvård på natten mellan nio på kvällen till sju på morgonen. Vårdtagaren, benämns som kund i denna rapport, har ofta ett trygghetslarm installerat i bostaden genom vilken kunden kan larma till hemtjänstcentralen. Nattpatrullen kör bil i par till kunderna efter ett förutsatt schema för planerade tillsyner och insatser. Ett typiskt besök är av typen tillsyn vilket innebär att en kunds tillstånd kontrolleras, såsom om kunden finns i sängen och om kunden har andning, ofta befinner sig kunden liggande i sin säng och sover när nattpatrullen anländer till plats. Ett sådant besök uppskattas ta ungefär en minut. Ett annat fall är när kunder larmar via trygghetslarmet av olika anledningar, vilket kan resultera i ett oplanerat besök hos kunder där olika insatser kan ges, t.ex. som att hjälpa en kund tillbaka till sängen från toaletten. I ett andra fall kan det vara svårt för kunden att larma för att kunden har gjort sig illa som vid t.ex. ett fall på toaletten som inte upptäcks förens vid nästa schemalagda besök. Oavsett om ett besök är av typ tillsyn eller insats så bildas vid besöket en ögonblicksbild av kundens tillstånd. Informationen som kommer ut vid dessa ögonblicksbilder är viktig för beslutshanteringen och kan ligga till grund för när nästa besök skall ske. Beslut grundas också på personalens tidigare erfarenhet (ögonblicksbilder) av kunderna och givetvis beslutet taget av biståndshandläggaren. Tidigt i projektet diskuterades problemen med att nattpatrullen inte har en kontinuerlig översikt av kundernas tillstånd. Ibland måste en nattpatrull köra ifrån en kund där insats pågår då en annan kund larmat akut, stora sträckor och osäkerhet i kundernas tillstånd kan ge upphov till att fel kunder prioriteras. Fyra grundfrågor identifierades som viktiga för nattpatrullens personal att svara på angående en kunds tillstånd: Finns kunden hemma? Finns kunden i sängen? Är kunden vid liv? Är kunden aktiv? Det utförda tekniska arbetet av projektet Trygg om Natten tog avstamp i att hitta metoder för att svara på ovanstående fyra frågor. Framför allt har arbetet handlat om att undersöka hur teknik kan komplettera nattpatrullens tillsynsverksamhet. De fyra frågorna kan anses triviala att svara på med dagens tillgång till dagens relativt avancerade och ekonomiskt tillgängliga sensorer. Vid en fördjupning i individers olika bostadsmiljöer, levnadsmönster och sensorers begränsningar är dessa frågor inte längre triviala att svara på. Sådana försvårande omständigheter gäller framför allt för den sista frågan Är kund aktiv? 4 102

103 Bilaga 6 En tydlig avgränsning, som också försvårar sökandet efter en lösning, är att bevara kundens integritet genom att arbeta utan någon form av sensor baserad på kamerateknik. Detta beslut togs tidigt i projektet. Att genomföra en sådan här studie tillsammans med företaget Neat Electronics har inneburit att lösningar har sökt i ett perspektiv av kostnadseffektivitet och hållbarhet. Ett naturligt steg har varit att leta efter lösningar som innehåller företagets redan framtagna produkter såsom sensorer och trygghetslarm. Förutom den föreliggande tekniska studien har flera andra delarbeten och studier genomförts. Ett exempel är den samhällsvetenskapliga studie där kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik har studerats. En stor mängd informationsmöten med kunder och personal har också genomförts. Dessa delar har också format de tekniska delarna i projektet, när teknik och människa skall interagera är det av stor betydelse att lyssna på människan

104 Bilaga 6 Introduktion Begreppet Ambient Intelligence (AmI) är starkt kopplat till denna studie och kan beskrivas som en digital miljö vars syfte är att uppfatta individen för att därefter resonera utifrån insamlat data och återkoppla på ett sätt som gagnar individen (Cook, Augusto, & Jakkula, Ambient Intelligence: Technologies, applications, and opportunities, 2009). Ett exempel på applikation i hemmet skulle kunna vara automatisk identifiering av vem som kommer hem och därefter anpassning av ljud- och ljusnivåer, TV-program och nyhetsflöden. Ett sådant system skulle ha egenskaper som avkänning, anpassning och möjlighet till att ge respons. Dessa är nyckelegenskaper som förväntas ingå i teknologi med AmI, andra egenskaper är transparens, intelligens och förmåga att vara tillgängligt överallt (sv. ubikvitär från eng. ubiquitous) (Cook, Augusto, & Jakkula, Ambient Intelligence: Technologies, applications, and opportunities, 2009). Kommersiella exempel visar sällan upp produkter och system där alla nämnda egenskaper är representerade. Ett exempel på realiserad AmI är Fujitsus system för övervakning av ett hotells badrockar, handdukar och sängkläder (Fujitsu Frontech North America Inc., 2010). Värmebeständiga och tvättåliga passiva radiosändare (RFID) framtagna av Fujitsu möjliggör spårning av beklädnad, systemet beräknar själv borttappad beklädnad. Ett annat exempel på applikationer av AmI är Intelligenta Hem (eng. Smart Homes). Forskningsområdet har växt sig stort de senaste åren och förutom universitet har också företag såsom Philips (HomeLab invigt 2002) byggt upp laboratorier av intelligenta hem (Research, Philips, 2003). Ett av målen med HomeLab är att studera människors rörelsemönster inom hemmet för att därefter kunna anpassa hemmet efter individen. HomeLab upptäckte tidigt i studien att komplexitet och storlek på datamängden insamlat från sensorer installerade i lägenheterna ställer krav på analysmetoderna som används för att hitta icke-triviala beteendemönster. Behovet av metoder inom området Data Mining växer därför sig stort. Data Mining är ett samlingsnamn för tekniker som används för att extrahera tidigare okänd och potentiellt användbar information ifrån en datamängd (Witten & Frank, 2005). Aztiria et al. beskriver en generell modell för AmI system vilken ursprungligen definierades av EU:s kommission för information och kommunikations teknologi (Aztiria, Izaguirre, & Augusto, Learning patterns in ambient intelligence environments: a survey, 2010): Sensing Environment Reasoning Acting Figur 1 Generell modell vilken förklarar Ambient Intelligence (Aztiria, Izaguirre, & Augusto, Learning patterns in ambient intelligence environments: a survey, 2010) I det första steget, Sensing, ingår att känna av individens eller miljöns olika tillstånd. I det föreliggande projektet ligger fokus på att mäta individens tillstånd istället för miljön. Reasoning är 6 104

105 Bilaga 6 det andra steget och syftar till att systemet skall resonera sig fram till tillförlitliga slutsatser som beskriver individens mönster. I denna rapport beskriver vi hur analysmetoder använts för att lära beteenden hos de individer vars hem utrustats med sensorer. Modellens tredje steg, Acting, involverar att agera proaktivt i miljön utifrån de slutsatser som beräknats av systemet. Projektet har fokuserat mindre på själva beslutshanteringen av de mönster som automatiskt upptäckts i det ifrån individerna insamlade data. Frågan är kunden aktiv? knyts tills forskningsområdet AmI genom behovet att kunna lära sig normalbeteenden för nattpatrullens kunder. För att kunna detektera avvikande aktivitet för en specifik kund måste systemet, eller nattpatrullen, som utvärderar detta också ha lärt sig vad som är normal aktivitet. Som exempel tas den fiktiva kunden Göran som kan gå ur sin säng på egen hand under natten och också gör detta regelbundet. Systemet lär sig att Görans rutiner och jämför framtida sängurstigningar med den modell som föregående nätter bidragit till. Avvikelser kan då vägas samman genom att t.ex. mäta tiden det tar för ett badrumsbesök, vilken väg som Göran tar till toaletten och vilken tid det tar medans att Göran lämnade sängen och tills att badrumsdörren öppnades. En annan kund är Felicia som sedan länge har en höftskada och som därmed inte kan stiga ur sängen på egen hand. Förutom att Felicias bor i annan lägenhet med annan sensorplacering bör ett sådant system också karakterisera normalaktiviteten med andra egenskaper än med Göran. En stor avvikelse skulle i Felicias fall kunna vara att systemet detekterar att Felicia stigit ur sängen, vilket inte alls behöver vara en stor avvikelse i Görans fall. Ett sådant system behöver några av de grundegenskaper som modellen för AmI föreslår: avkänning, anpassning, intelligens och ubikvitet. Metoder för att upptäcka och förstå beteendemönster hos individer i hem utrustade med sensorer är ett aktivt forskningsområde. En intressant undersökning av Tapia et al. genomfördes genom att använda sensorer med liten formfaktor designade för att mäta lägesförändringar, såsom vattenkran på eller av (Tapia, Intille, & Larsson, 2004). Omkring 80 stycken sensorer installerades i två hem hos människor som levde ensamma. Mätningarna pågick i 14 dagar där syftet var att utveckla metoder för att klassificera vilken aktivitet som personen utförde. Målet på sikt i studien var att kunna mäta försämringar i hälsa vilka antas korrelera med försämrad möjlighet att genomföra dagliga aktiviteter såsom laga mat eller städa. Resultatet visade svårigheter med att låta den studerade personen själv digitalt anteckna vilken aktivitet som utfördes för stunden. Istället fick forskarna manuellt gå igenom insamlat data med de studerade personerna och indirekt observera vilken aktivitet som utförts. Olika modeller byggdes för förutspå varje aktivitet och tester visade att en noggrannhet upp till 89 % nås vid klassificering av pågående aktiviteter. Studien tog hänsyn till förhållandet i tid mellan de olika sensorsignalerna, vilket också benämns som den temporala aspekten vilken också uppmärksammats som viktig för att upptäcka beteendemönster i andra studier (Aztiria, Augusto, Basagoiti, Izaguirre, & Cook, 2012) och (Cook, Augusto, & Jakkula, Ambient Intelligence: Technologies, applications, and opportunities, 2009). I en liknande studie av Cook och Schmitter-Edgecombe undersöks metoder för att kvantifiera avvikelser för en sekvens av sensorhändelser i förhållande till en tidigare lärd aktivitetsmodell (Cook & Schmitter-Edgecombe, Assessing the Quality of Activities in a Smart Environment, 2009). Fem aktiviteter var i fokus: ringa ett samtal och fråga efter recept, tvätta händerna i handfatet, laga havregrynsgröt, äta havregrynsgröt tillsammans med medicin och diska upp. För att träna upp aktivitetsmodellerna ombads 20 personer att utföra de fem aktiviteterna i ett intelligent hem utrustat med olika typer av sensorer såsom rörelsedetektorer och tillståndssensorer för vattenkran och spis. Även i denna studie visade sig den temporala aspekten av insamlat data vara av värde för modellens noggrannhet. Hur väl en aktivitet utförts sätts i relation till hur sannolik händelsen är i förhållande till den tränade modellen. Om sannolikheten för en viss aktivitet ligger 7 105

106 Bilaga 6 utanför två standardavvikelser från aktivitetsmodellens sannolikhetskurva så anses aktiviteten vara avvikande. Studiens resultat visade stor noggrannhet på att klassificera aktiviteter men svårigheter att detektera fel i aktiviteterna upptäcktes. Ett av problemen var att det injicerade felet i en aktivitet oftast var försumbar i förhållande till variansen för den tränade aktivitetsmodellen. Aztiria et al. tar upp en viktig problematik i en nyligen publicerad studie (Aztiria, Augusto, Basagoiti, Izaguirre, & Cook, 2012). Flera modelleringsmetoder genererar så kallade black-box modeller vilka ofta är svåra att intuitivt tolka. Exempel på sådana metoder är Artificiella Neuronnät (ANN) eller Support Vector Machines (SVM). Systemet som Aztiria et al. presenterar modellerar sannolika beteendemönster med hjälp av, för människor förståeliga, regler vilka kan uppdateras genom ett röststyrt gränssnitt. För att studera hur teknik kan komplettera nattpatrullen, med fokus på om kunden är aktiv, antas att människor har regelbundna mönster även på natten som kan detekteras med sensorer ifrån Neat Electronics i kombination med algoritmer kopplade till metoder från data mining. Initiala resultat ifrån en större studie från mätningar på 265 personer omkring 33 månader visar att även natten innehåller regelbundna beteendemönster (Kaye, o.a., 2011). Problemställningen i trygg om natten projektet är utmanande då dessa beteendemönster inte förefaller lika starka på natten som på dagen. Tillika ses utmaningar att validera vilka unika aktiviteter som förflutit under natten då kameror valts bort. Att låta kunden själv anteckna vilken aktivitet som gjorts under natten anses ansträngande och inte tillförlitligt och har därför uteslutits i denna studie. Liknande studier har rapporterat svårigheter med denna form av självanteckning trots att speciella verktyg togs fram för att underlätta processen (Tapia, Intille, & Larsson, 2004). Studien med nattpatrullens kunder riktas därför till att modellera ett generellt beteendemönster på natten istället för att detektera mönster för specifika aktiviteter. De mönster som identifieras av systemet bör också vara i sådan form att de kan tolkas utan svårigheter av användaren. I nästa kapitel beskrivs de metoder som använts vid genomförandet av studien och hur projektets olika delar motiverat designval vid datainsamlingen ifrån de 15 personer som accepterat att vara med i studien

107 Bilaga 6 Metod och genomförande Detta kapitel beskriver de metoder som använts för den tekniska studien i utvecklingsprojektet som pågick mellan januari 2011 och augusti Metodbeskrivningen omfattar följande delar: översikt, design av experiment, datainsamling och analysmetoder. Översikt och design av experiment Det teknikdrivna perspektivet har genomsyrat utvecklingsarbetet från design till analys. Majoriteten av de sensorer som inkluderats i projektet har utvecklats av företaget Neat Electronics och valts ut för att undersöka vilken potential en sådan plattform förväntas ha att lösa nattpatrullens problemställning. Som initialt arbete för denna rapport utfördes en förstudie för att beskriva ett system för datainsamling i kundernas hem, se bilaga 2 till Slutrapport Trygg om Natten. Förstudien beskrev också början till den design av studie som till slut skulle användas i detta arbete. Experimentet är designat enligt följande: sensorer installeras i kundens hem som mäter olika egenskaper såsom rörelse i ett visst rum och hur inaktiv kunden är. Mätdata ifrån kundens beteende lagras automatiskt och digitalt utan att kunden har krav på sig att interagera med tekniken. Under samma period fortgår ordinarie insatser och tillsyner av nattpatrullen men med tillägget att dagbok förs under varje besök. Dagböckerna syfte är att beskriva i vilket tillstånd kunden befinner sig i när insatsen eller tillsynen genomförs. Dessa två datakällor sensordata och dagböcker analyseras sedan för att utvärdera hur teknik kan användas för att komplettera nattpatrullens verksamhet. Dagbok förd av nattpatrullen Analys av dagböcker och mätdata från kunders hem Mätdata från sensorer i kundens hem Figur 2 Design av experiment En central del i studien handlar om de kunder som valt att medverka efter att ha blivit tillfrågade. Urvalet grundade sig på ett flertal kriterier vilka beskrivs nedan. Urval av kunder I dialog med hemtjänstens biståndshandläggare vid Halmstad och Falkenbergs kommun föreslog biståndshandläggarna omkring 30 kunder för studien varav 15 kunder till slut valde att medverka. Flera kriterier för ett urval av kunder sattes upp utifrån ett tekniskt perspektiv: Kunden skall ha beslut om tillsyn eller insats ifrån nattpatrullen. Kunden skall bo själv i lägenhet eller hus. Kunden skall inte äga husdjur såsom hund eller katt. Studien avgränsas därmed till en miljö där enbart kunden, under nattetid, själv antas vara den person som sensorerna mäter, förutom vid nattpatrullens besök. Förutom dessa kriterier fanns önskemål om att kunden skulle vara aktiv under natten. Med aktiv menas att kunden själv skall ha möjlighet till att stiga upp ur sin säng och röra sig i hemmet. Ett beslut om tillsyn eller insats ifrån nattpatrullen innebär att nattpatrullen kan vid besök hos kunden föra dagbok som sedan är till hjälp för att analysera insamlat data men också för att validera om kunden finns i hemmet, ligger i sängen och om kunden sover eller är vaken. En annan begränsning i urvalet var kravet att kunden inte skulle ha en 9 107

108 Bilaga 6 demensdiagnos och vara medveten om att kunden tackar Ja till ett projekt som innebär mätningar i hemmet. Av de 15 kunder som medverkade i studien var 10 bosatta i egen lägenhet och övriga i eget hus. 11 av 15 kunder bodde centralt i Halmstad eller Falkenberg. Den genomsnittliga åldern var 82 år och majoriteten var kvinnor (13 av 15 kunder). Alla kunder hade beslut om insats vilken utförs av nattpatrullen, en del av kunderna hade också beslut om tillsyn under natten. Av 15 kunder ansågs 9 som aktiva kunder enligt den ovan nämnda definitionen. Två mätningar fick avbrytas under pågående insamling. En mätning fick avbrytas på grund av att kunden hastigt blev sjuk och en annan kund hade inte längre behov av tillsyn under natten. Datainsamling Datainsamlingen har styrts av den tillgängliga hårdvaran och de krav som projektet haft på vad som skall mätas och detekteras i kundernas hem. Systemets beskrivning och metodiken för att placera och installera sensorerna beskrivs i detta delkapitel. Som en avvägning mellan antal kunder, antalet mätsystem på fem stycken och projektets tid så valdes mätperioden till först två veckor men ökades sedan till tre till fyra veckor för att säkerhetsställa att ogiltiga mätningar inte upptog för stor del av mängden insamlat data. Systembeskrivning Systemet har till uppgift att samla in larm utlösta ifrån fyra olika typer av sensorer som sedan analyserats för att upptäcka kundernas närvaro och beteendemönster. Systemet i sin helhet kan följas i Figur 3 där de olika systemkomponenterna och hur de kommunicerar illustreras. En dator vid högskolan i Halmstad har en mjukvara installerad som tidigare utvecklats av Neat Electronics. Mjukvaran tar emot och lagrar de larm som inkommer ifrån trygghetslarmet NEO via en larmmottagare över telefonlinjen. Vidare placerades trygghetslarmet NEO i kundens hem konfigurerat för att ta emot larm trådlöst ifrån fyra olika typer av sensorer. För att säkerhetsställa att systemet enbart skickar vidare larm under den tid som nattpatrullen är verksam (klockan 21-07) så användes en vanlig timer för att bryta strömmen under dagstid för trygghetslarmet NEO. I-ATOM är en sensor som mäter inaktivitet, kunden fick bära runt sensorn runt handleden. Sensorn ser ut som en ordinarie larmknapp kopplad till ett trygghetslarm men för att undvika missförstånd syddes sensorn in ett sportarmband som dolde larmknappen. I-ATOM skickar ett larm ifall kunden har varit inaktiv i en timme efter att senaste aktivitet upptäcktes med samma sensor, där aktivitet beräknas som rörelse antingen av armen i sig eller vid t.ex. gång. En annan typ av sensor som användes var rörelsedetektorn PIR som är byggd på att upptäcka förändringar i temperatur över ett optiskt definierat område. Tre till fyra PIR användes vid varje installation hos kund. Om PIR är korrekt inställd skickar sensorn ett larm till NEO när kunden kommer inom ett definierat område framför sensorn. DOOR är en sensor som upptäcker ifall en dörr öppnas genom att känna av en magnet monterad i dörrkarmen. Sensorn som benämns BED är en sensor av typ Emfit (Neat Electronics AB, 2012), som placeras under bäddmadrassen och som övervakar de små rörelser en kund generar när hon ligger i sängen (som andning och hjärtslag). Efter 15 sekunder då kunden stigit upp ur sängen skickas BED ett larm till NEO om att kunden stigit upp ur sängen. En tes angående denna sensor är att om kunden slutar att andas eller om hjärtat slutar slå så kommer att larm att skickas till NEO om att kunden har stigit upp ur sängen, vilket då inte är sant. Sensorn kan antagligen således inte mäta om kunden avlidit i säng. Därför undersöktes kompletterande sensorer och ett alternativ har utvärderats initialt, sensorn FlexiForce, detta

109 Bilaga 6 experiment beskriv i delkapitel Utvärdering av sensorn FlexiForce. En annan komponent som utvecklats eller säljs av NEAT Electronics (se mörkgröna delar av Figur 3) är NPU vilken är en radiomottagare som kommunicerar med en dator via USB. NPU har möjlighet att lagra alla radiolarm som skickas på de frekvenser som används av sensorerna i systemet. Figur 3 Systemarkitektur för insamling av mätdata Vidare är NPU kopplad till en dator med liten formfaktor, Mini PC (CompuLab, 2012), som placerades under eller bredvid kundens säng. På detta sätt möjliggjordes dubbel lagring av de larm som skickades av sensorerna, något som visade sig vara värdefullt då en del begränsningar i relation till projektets krav påträffades med NEO i denna konfiguration, vilket förklaras i delkapitlet Allmänna observationer vid installation och kontroll av system. Utöver NPU enheten var också, väldigt känsliga vågar, så kallade lastceller kopplade till Mini Pc:n. Lastcellerna tjänar som referenssystem till den ordinarie sängsensorn, BED. Data från lastcellerna har hjälpt till verifiera att kunden verkligen har klivit ur sängen när BED har signalerat larm. Lastcellernas utsignal förstärktes och samplades med A/D-omvandlaren ADS1232REF från Texas Instruments (Texas Instruments, 2012). En egen mjukvara utvecklades för att sampla med 80Hz genom kommunikation med ADS1232REF. Fyra stycken lastceller monterades under varje sängben, sängbenen placerades i en speciellt utvecklad aluminiumprofil för bästa kontakt. För de sängar som monterats med stora hjul så användes en annan aluminiumprofil utvecklad för att monteras mellan hjulet och sängen. Problem upptäcktes i de drivrutiner som följde med ADS1232REF och ledde till att mätdatorn kraschade regelbundet, därför fick projektet fokusera enbart på att mäta ifrån en av de fyra lastcellerna. Mini Pc:n kopplades inte till Internet och backup utfördes därför kontinuerligt genom regelbundna besök hos kunden. Tidssynkronisering mellan larmdatorn vid Högskolan i Halmstad och Mini Pc:n

110 Bilaga 6 gjordes manuellt före installation. Tidssynkronisering mellan MiniPc:n och de dagboksanteckningar som utfördes av nattpatrullen möjliggjordes genom att låta nattpatrullen använda förinställda klockor som tilldelades varje larmbil. För att försäkra sig om att kundens säkerhet inte äventyrades på grund av installerad teknik togs en del åtgärder. Den största åtgärden var att efter varje installation i bostaden testades det ordinarie trygghetslarmet genom att be kunden larma så att en kommunikation upprättades och verifierades med larmcentralen. Dagbok Ett viktig data i denna studie är den dagbok som nattpatrullen för vid varje kundbesök där mätutrustningen finns installerad. De uppgifter som eftersöks är: Start- och sluttid för besöket. Är kunden hemma? Ligger kunden i sin säng? Om kunden inte ligger i sin säng var befinner hon sig då? Sover kunden? Övriga upplysningar såsom utförd insats eller om kunden skadat sig eller dylikt. För ett exempel på en fiktivt förd dagbok se Bilaga B. Sensorer i bostad Sensorernas placering i bostaden är av stor vikt för att mäta de egenskaper som eftersträvades vilka var: Rörelse i enskilt rum. Förflyttning mellan olika delar av lägenheten. Urstigning ur säng. Inaktivitet Mätning av urstigning ur säng och inaktivitet mäts genom tidigare nämnda BED och I-ATOM. Rörelse i enskilt rum togs i beaktande genom att intervjua kunden i vilka rum hon normal befinner sig i under nattetid. Därefter placerades sensorer på högre höjd där optiken riktades neråt för att täcka så stort område av rummet som möjligt. Maximalt fyra PIR sensorer användes per installation. För att detektera förflyttning mellan rum analyserades planlösningen så att passager mellan olika rum (där kunden förväntades vara aktiv) utrustades med PIR sensorer på hög höjd med optiken riktad neråt. För att minimera brus försökte PIR sensorerna placeras så att dessa inte överlappade varandras täckningsområden. Analysmetoder De insamlade larmen har förbehandlats och sedan använts i de olika analyser vars resultat presenteras i föreliggande studie. Detta delkapitel beskriver de olika stegen för dessa analyser. Förbehandling av data De rådata som insamlas via det system som installerats hos kunderna består av en textfil där larm står listade tillsammans med attributen: datum, klockslag, larmtyp, unikt sensor ID, och eventuellt tillhörande felkod. Denna textfil går igenom en process där en del problem åtgärdas

111 Bilaga 6 Borttagning av periodiska testlarm En del av sensorerna ger ifrån sig periodiska testlarm såsom DOOR och I-ATOM. Frekvensen på denna periodicitet är känd och därmed kan larmen tas bort. Borttagning av larm med felkod Sensorerna signalerar ibland en felkod, vid till exempel vid låg batterinivå. Felkoderna för respektive sensor identifierades och togs bort automatiskt med hjälp av ett script utvecklat i beräkningsverktyget Matlab. Borttagning av larm som inte direkt verifierats av NEO Även om de larm som använts vid de olika analyserna har lagrats av NPU enheten så påverkar NEO den larmsekvens som lagras. Om NEO är avstängd eller om NEO inte svarar direkt på ett skickat larm så skickas upp till sex efterföljande larm ifrån respektive sensor. Genom att automatiskt analysera, i tid, sådana repetitiva larm kan dessa larm tas bort. Detta gjordes med hjälp av ett script i Matlab. Borttagning av larm som genererats av Nattpatrull Vid de tillsyner och insatser som nattpatrullen utför hos kunder genereras en hel del larm som inte är kopplade till kundens beteende. För att ta bort dessa larm processas insamlat data med följande algoritm: För varje besök B i noterat i dagboken { Om B i faller inom ramen för aktuell mätperiod { T S Antecknad för besökets start T E Antecknad tid för besökets slut Om minst två dörrlarm finns inom tidsperioden T S -T E med tolerans ±ε { Om två larm matchar T S och T E inom toleransen ±γ { M S matchat larm för start av besök med dörrlarm M E matchat larm för start av besök med dörrlarm Ta bort dörrlarmen M S och M E och alla larm mellan dessa dörrlarm } } } } där ε och γ valdes till 10 minuter. En problematik kan uppstå om dörren står öppen under besöket och därmed inte genererar två distinkta larm. Dagboksanteckningar som ligger utanför toleranserna använda i algoritmen kommer också att ge upphov till att larm inte tas bort. I de fall där metoderna Beslutsträd och Random Forests användes så tillämpades även manuell borttagning av de besök som ovanstående algoritm inte lyckats ta bort. Metod för uppskattning av allmän aktivitet För att uppskatta om kunden har en allmän aktivitet i lägenheten användes data ifrån rörelsedetektorer, PIR, som installerats i lägenheten. Genom att automatiskt analysera attributet ifall

112 Bilaga 6 kunden inte ligger i sängen fört av Nattpatrullen i dagboken ställs frågan, kan aktivitet i bostaden vid dessa tillfällen detekteras? Varje sådant tillfälle identifierades genom att tillämpa ett script skrivet i Matlab. Dörrlarm matchades mot starten av ett besök gjort av nattpatrullen på liknande sätt som beskrivits i algoritmen ovan. Därefter analyserades tiden, de historiska larm, strax före besöket genom att räkna antalet larm ifrån de olika rörelsesensorerna. Tre olika historiska tidsfönster användes: 10, 20 och 30 minuter. Metoder för att undersöka beteendemönster Allmän aktivitet, som detekteras med den ovan beskrivna metoden, ger en uppfattning om ifall kunden är aktiv någonstans i bostaden. För att utvinna mer användbar kunskap ifrån den sekvens av larm som samlats in så beskrivs metoder kopplade till Data Mining i detta delkapitel. Associationsanalys Att hitta mönster i sekvenser av händelser, till exempel att larm A ofta följs av larm B, kan liknas vid att leta efter associativa regler (eng. association rules) i ett dataset. Associativa regler definieras som att hitta regelbundenheter i data utefter två mått: noggrannhet och support (Witten & Frank, 2005). Noggrannhet beräknas i denna studie som andelen av en larmtyp som efterföljs av en annan larmtyp i förhållande till alla fall av den orsakande larmtypen, vilket ger en siffra mellan 0 och 1 där 0 betyder ett icke troligt samband och där 1 betyder att alla tillfällen då larmtyp A löser ut så följs detta direkt efter larmtyp B. Support är antalet av en viss larmtyp som följer det upptäckta sambandet vilket är ett mått på vilken tilltro som kan sättas till regeln. I denna studie används endast sambandet till föregående larmtyp för att hitta mönster, liknande studier har använt samma metodik (Aztiria, Augusto, Basagoiti, Izaguirre, & Cook, 2012). Algoritmen för att beräkna samband är relativt enkel och bygger på att iterera genom samtliga larmtyper och räkna efterföljande larm, på detta sätt genereras en sannolikhetsmatris som beskriver samband mellan olika larmtyper (Agrawal & Srikant, 1995). Algoritmen implementerades i Matlab. En annan metod som använts i studien är Beslutsträd där flera av de sekventiellt föregående larmen har använts för att lära sig kundens beteendemönster. Beslutsträd Beslutsträd är en väl etablerad metod som kan liknas vid att ställa en rad frågor (Duda, Hart, & Stork, 2001) för att klassificera vilken larmtyp som kommer efter ett antal föregående larmtyper och dess mellantider. Följden av frågor beror på svaren på de redan ställda frågorna och kan involvera olika egenskaper till exempel såsom vilket var föregående larm? eller är tiden förfluten mellan föregående larm och larmet före det över åtta sekunder? På detta sätt representerar frågorna en trädstruktur, där noder representerar frågor. Till sist leder sista frågan fram till ett löv som tilldelar egenskaperna en klass (en larmtyp). Genom att det går att studera strukturen på det byggda trädet så tillåter detta också förståelse för modellen, vilket inte alla klassificeringsmetoder tillåter. Trädstrukturen byggs upp genom att automatiskt klyva datamängden (genom att dela noder) i delar som maximerar till exempel beslutträdets klassificeringsnoggrannhet (Duda, Hart, & Stork, 2001). Beslutsträd och andra klassificerare valideras oftast genom att använda en del av datasetet för träning och en annan oftast mindre del för validering av en tränad modell, kallad testset. Genom att alternera vilka delar som skall användas som tränings- och testset så kan bättre validering av modellen uppskattas då antalet observationer är begränsat, så kallad cross-validation (Witten & Frank, 2005). Verktyget RapidMiner (Rapid-I, 2012), byggd på öppen källkod, användes för att träna och utvärdera beslutträd. De egenskaper som använts för att träna och validera beslutsträd i studien är följande: 1. Föregående larmtyp, Event

113 Bilaga Larmtypen två steg bak i tiden, Event-2 Larmtypen tre steg bak i tiden, Event-3 Förfluten tid mellan Event-1 och Event-2 Förfluten tid mellan Event-2 och Event-3 Tidsperiod indelad i fyra olika perioder: Early night (klockan 21-23) Night (klockan 00-02) Early morning (klockan 03-05) Morning (klockan 06-07) För varje enskilt larm associeras dessa egenskaper och bildar en observation. Random Forests Random Forests (RF) bygger på att flera beslutsträd tränas individuellt med slumpmässiga variationer för att sedan viktas ihop (Breiman, 2001). För att metoden skall ha en bra klassificeringsförmåga förutsätts att beslutsträden är olika och har hög noggrannhet. Ett sätt att göra så att de individuella beslutsträden blir olika är att låta slumpmässigt välja ut antalet egenskaper som kandiderar för att dela varje enskild nod i beslutsträdet. RF har visat sig mäta sig bra som klassificerare för en mängd olika typer av problem (Verikas, Gelzinis, & Bacauskiene, 2011). Verktyget RapidMiner användes för att bygga modeller även med Random Forests. Utvärdering av sensorn FlexiForce För att undersöka möjligheten att komplettera Emfit-sensorn för att mäta statisk vikt så har FlexiForce sensorn A401 använts. Tre parallellkopplade sensorer limmades fast på en befintlig Emfitsensor för att få ett större täckningsområde när en person ligger i sängen, se Figur 4. De tre parallellkopplade sensorerna anslöts sedan till en spänningsdelare. Figur 4 - FlexiForce sensorer monterade på Emfit-sensor

114 Bilaga 6 Figur 5 - Koppling för spänningsdelare Ifrån anslutningen Vut, Figur 5, anslöts en A/D-omvandlare, med 12-bitars single-ended anslutning, av typ Measuring Computing USB-1208LS. Spänningsdelaren är lämplig till att användas för applikationer där en brytning skall detekteras. Den statiska resistorn i spänningsdelaren valdes godtyckligt vid tester utanför installationen i sängen

115 Bilaga 6 Resultat Fyra olika typer av experiment beskrivs i denna rapport vars resultat presenteras i detta kapitel. Det första experimentet innefattar en uppskattning av rörelsedetektorernas förmåga att uppfatta allmän aktivitet i bostaden. Totalt kunde 14 av 15 kunders data användas för analys då en mätning fick avbrytas tidigt i mätperioden. Uppskattning av allmän aktivitet med rörelsedetektorer Analysen inrymmer varje dokumenterat besök av nattpatrullen där kunden inte påträffats i sin säng utan i övriga delar av bostaden. Totalt antal dokumenterade besök, N D, av nattpatrullen för respektive kund kan ses i Tabell 1. Kund Aktiv kund N D N PS N M N A30 N A20 N A10 A Ja B Ja C Ja D Nej E Nej F Ja G Ja H Nej I Nej J Nej K Nej L Nej M Ja N Ja Tabell 1 - Uppskattning av rörelsedetektorernas förmåga att uppfatta allmän aktivitet. där N PS beskriver antalet besök som faller inom den period då mätsystemet var aktivt och där kunden påträffades i sin bostad men inte liggandes i sin säng. Kolumn N M representerar antalet av N PS där dörrlarm kan synkroniseras mot dagboksanteckningen. Därefter har larm ifrån rörelsedetektorerna sökts under 30, 20 och 10 minuter före nattpatrullens besök som utlösts av ett dörrlarm vilket presenteras som N A30, N A20 och N A10. Som exempel, kund A har besökts vid 45 tillfällen varav vid 13 tillfällen har kund A inte befunnit sig i sängen. Av dessa 13 tillfällen kan 10 tillfällen synkroniseras mot larm genererade av dörrlarmet. Vid en analys av 30 minuter tillbaka i tiden från det att besöket ägde rum kan alla 10 tillfällen visa på aktivitet i lägenheten. Vid 20 och 10 minuters storlek på analysfönstret kan 8 av 10 visa på aktivitet genom larm ifrån rörelsedetektorerna. De fall där N M inte motsvaras av N PS kan förklaras genom avstängd dörrsensor, att dagbokstiden inte motsvarar klockan för mätsystemet samt att dörren inte stängts igen helt mellan ingång och utgång ifrån bostad. Resultatet i Tabell 1 visar svårigheten med att automatiskt synkronisera dagbok med dörrlarm men även att för de fall där synkronisering fungerar så täcker ett fönster på 30 minuter majoriteten av de tillfällen där personen befunnit sig utanför sängen. Om en högre upplösning på aktivitet i bostad önskas så kan andra typer av sensorer övervägas

116 Bilaga 6 Analys av tre kunder För att belysa utmaningar och möjligheter som visats i samband med analysen av insamlat data fokuserar detta kapitel på tre kunder vars data anses representera allmän problematik. De tre kunderna benämns A, B och C och vars data sammanfattas enligt Tabell 2: Kund N N Aktiv N L N F Placering IR-sensorer A 14 Ja 309 (185) 140 Kök, badrum, hall och vardagsrum. B 27 Ja 529 (165) 77 TV-rum, badrum, kök och hall. C 21 Ja 415 (325) 244 Kombinerat vardags- och sovrum, badrum och kök. Tabell 2 - Specifikation av data för representativa kunder. där N N är antalet insamlade nätter och N L det totala antalet insamlade larm före filtrering av larm genererade av nattpatrullen (inom parantes visas antal larm återstående efter automatisk och manuell filtrering). N F representerar antalet observationer som genererats utifrån återstående larm efter filtrering enligt delkapitel Beslutsträd. Analys av mönster för kund A Givet relativt få installerade sensorer hos kunderna kan det resulterade larmmönstret, vid visuell granskning, se ut att vara komplext och svårttolkat, ett exempel är larmmönstret för kund A, se Figur 6. Figur 6 - Larm under 14 nätter illustrerat för kund A (ej filtrerat data). Där den vertikala axeln representerar datum, horisontell axel tid under natten och där färgerna representerar larmtyp enligt Tabell 3. Färgkod Larmtyp Placering Benämning Dörrsensor Ytterdörr DOOR Sängsensor Säng BED OFF Inaktivitetssensor Handled WRIST IR Kök PIR-1 IR Badrum PIR-2 IR Hall PIR

117 Bilaga 6 IR Vardagsrum PIR-4 Tabell 3 - Specifikation av sensorer hos kund A. Associationsanalys för A För att extrahera kunskap om kundens beteende ifrån dessa händelser tillämpades som första steg associationsanalys. Analysen genomfördes genom att beräkna frekvensen hos efterföljande larm enligt en-till-en metoden beskriven i delkapitel Metod för uppskattning av allmän aktivitet. Figur 7 visar larmsamband där varje cirkel motsvarar en larmtyp enligt benämning i Tabell 3. Pilarna illustrerar ett funnet samband mellan två larm enligt en noggrannhet större eller lika med 0.4. Pilarnas intensitet motsvarar minskade noggrannhet, en mörk pil motsvarar ett starkt samband och en ljus pil ett svagare samband. Figur 7 - Associationsanalys för kund A. Figur 7 visar ett starkt samband mellan ett larm för urstigning ur säng och aktivitet i badrum (PIR-2). Vidare visas att kund A löser ut larm i köket (PIR-1) ofta i samband med ett föregående larm i vardagsrummet (PIR-4). Ett svagare samband visas också mellan besök på badrum och ett besök i vardagsrummet. En problematik som uppkommer på grund av att alla larm genererade av nattpatrullens besök ej filtrerats bort automatiskt visas genom sambandet mellan IR-detektor i hall (PIR-3) och öppning av ytterdörr. De resulterande sambanden blir därmed missvisande och påpekar betydelsen av att lösa problemet med att detektera om flera personer finns i lägenheten. Det upptäckta beteendemönstret för kund A blir mer tydligt då sambandet presenteras i tabellform, se Tabell 4. Noggrannhet Övergång T ög T m N 1.0 BED OFF -> PIR-2 00:18:32 00: PIR-4 -> PIR-1 00:02:49 22: PIR-2 ->PIR-4 01:57:29 22: PIR-3 -> DOOR 00:03:15 22:58 19 Tabell 4 - Samband för kund A med konfidenströskel

118 Bilaga 6 Sambandet som beskriver urstigning ur säng och rörelse i badrummet grundar på data från nio tillfällen (N multiplicerat med noggrannhet kallas även Support) under de 14 nätterna, samtliga (nio) sänglarm leder alltså till badrumslarm. Uppskattningen visar att tiden mellan urstigning och rörelse i badrum har ett estimerat medelvärde på 18 minuter (Tög) vilket inträffar omkring midnatt (Tm mediantid). Tabell 4 kan översättas automatiskt till förståeliga meningar vilket gav följande resultat: Stiger ur sängen och förflyttar sig sen till badrummet vilket tar i genomsnitt 18 minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 22. Lämnar vardagsrummet och förflyttar sig sen till köket vilket tar i genomsnitt 2 minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 22. Lämnar badrummet och förflyttar sig sen till vardagsrummet vilket tar i genomsnitt en timme och 57 minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 22. Lämnar hallen och öppnar sedan ytterdörren vilket tar i genomsnitt 3 minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 22. Kunskapen ifrån de två första meningarna blir mer förståeliga då dessa sätts i relation till sensorernas placering och hemmets planlösning. Som exempel ligger vardagsrummet i anslutning till köket vilket förklarar den korta tiden mellan larmen. Förståelsen för den tredje meningen är inte lika intuitiv. Rörelsesensorer har inte installerats i övriga rum som t.ex. sovrum. Därmed kan kunden A tillbringat tid i sovrummet vilket skulle förklara den långa mellantiden på nästan två timmar. Noggrannhetsnivån (konfidensnivån som bestämmer vilka samband som skall filtreras) på 0.4 valdes godtyckligt, vid associationsanalys gjord vid noggrannhetsnivå 0.3 tillkommer tre mönster: Är inaktiv och förflyttar sig sen till köket vilket i genomsnitt tar 13 timmar och femton minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 22. Öppnar ytterdörren och förflyttar sig sen till hallen vilket tar i genomsnitt 0 minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 22. Är inaktiv och förblir inaktiv vilket tar i genomsnitt en timme och 29 minuter. Detta inträffar vanligtvis runt klockan 02. Det först tillkomna mönstret antas vara brus som tillkommit då larm ifrån föregående natt ingått i analysen, därav också den långa tiden mellan de två händelserna som beräknats som medelvärde av alla aktuella mellantider. Det andra mönstret hör ihop med de besök ifrån nattpatrullen som inte lyckats att automatiskt filtreras. Det sista mönstret inträffar då kund A, enligt visuell kontroll av insamlat data, oftast ligger i sängen vilket då förklarar inaktiviteten. Problematiken med att välja en bra nivå för noggrannhet är tydlig, för låg nivå inkluderar brus i form av mönster utan något värde. En för hög nivå kan i sin tur exkludera intressanta samband. Summerat utifrån ovanstående analys kan några slutsatser dras för ett typiskt beteende för kund A: A kan gå ur sin säng på egen hand och ta sig till badrummet under natten. A spenderar tid i kök och vardagsrum under sen kväll. A är ofta inaktiv runt klockan två på natten. Vid jämförelse med profilen av kund A som antecknats vid dialog med A överensstämmer med ovanstående slutsatser

119 Bilaga 6 Associationsanalysen visar att det föregående larmet har stor påverkan vilken typ av larm som följer därefter. Nästa analyssteg använder metoderna Beslutsträd och Random Forests för att prediktera larmtyp genom att använda flera av de föregående larmen och dess temporala egenskaper. Prediktion av händelser för kund A 140 observationer, se Tabell 2, användes för att utvärdera om mönster även kan upptäckas med RF och beslutsträd. I de använda observationerna har larm genererade av besök först tagits bort automatiskt samt med manuell efterkontroll för att undvika brus i modellen. De tre föregående larmen och dess temporala egenskaper användes i modellen. En beslutsträdsmodell tränades och validerades genom cross-validation där 10 olika indelningar av det använda datasetet tillämpades. Noder klyvs genom att maximera modellens noggrannhet. Resultatet visas i Tabell 5 med en så kallad confusion matrix som visar hur olika larmtyper klassificeras i förhållande till varandra. Noggrannhet för modellen uppskattas till 37.9 %. Predikterad klass Korrekt klassificering PIR-2 PIR-3 PIR-1 BED WRIST PIR-4 DOOR Precision PIR % PIR % PIR % BED % WRIST % PIR % DOOR % Känslighet 50 % 0 % 50 % 25 % 22 % 30 % 0 % Tabell 5 - Confusion matrix för modell A med beslutsträd. I Tabell 5 definieras känslighet som andelen korrekt klassificerade larm av en viss larmtyp i förhållande till alla sanna observationer av samma larmtyp. Precision är andelen av korrekt klassificerade larm av en viss larmtyp i förhållande till alla observationer som har fått den klassen tilldelat i klassificeringen. I förhållande till en prediktionsmodell byggd på slump med 14 % teoretisk noggrannhet för varje klass så har den tränade modellen generaliserat en del beteenden, se PIR-2 (badrum), PIR-1 (kök) och PIR- 4 (vardagsrum). Rörelsesensorerna i badrummet, köket och vardagsrummet har alltså en trolig sekvens som föregår ett sådant larm. Detta kan också tydas genom förväxlingen av t.ex. klasserna PIR-1 och PIR-2 se Tabell 5. Larm som inte naturligt föregås av en sekvens har låg känslighet, se PIR-3 (hall) och DOOR (ytterdörr). Genom att analysera det beslutsträd som byggs upp går det att förstå modellen (Bilaga A). Den egenskap som diskriminerar olika larm till störst del är det föregående larmet, se egenskapen Event-1 i Figur 8 (och Bilaga A) som tilldelats som rot till övriga noder. Figur 8 illustrerar en del av hela beslutsträdet i Bilaga A. Förutom att hitta de samband som associationsanalysen också hittat visar Figur 8 också att temporala egenskaper såsom tidsperiod har betydelse för modellen. Som exempel visar den grönmarkerade beslutsvägen i Figur 8 att kunden A frekvent väljer att gå till vardagsrummet efter att ha besökt toaletten om det är tidig natt (klockan 22-24)

120 Bilaga 6 Figur 8 - Del av beslutsträd för A genererad med hjälp av RapidMiner För att kvantifiera betydelsen av den temporala egenskapen för dessa data byggdes modeller med RF för tre partiella dataset: ett med alla egenskaper, ett dataset utan tidsperiod samt ett dataset utan de två mellantider som beräknats för Event-1, Event-2 och Event-3. Antalet träd som användes i modellerna var 300 då konvergens i noggrannhet nåde detta antal. Antalet delningar per nod sattes till log n (D)+1 där D är antalet egenskaper. Noggrannheten för dessa modeller estimerades genom cross-validation med 10 uppdelningar av använt data, se Tabell 6. Egenskaper för Noggrannhet Event-T 1, Event-T 2, Event-T 3, ET 12, ET 23, TP 42.9 % Event-T 1, Event-T 2, Event-T 3, ET 12, ET % Event-T 1, Event-T 2, Event-T 3, TP 33.6 % Tabell 6 - Noggrannhet för dataset med och utan temporala egenskaper för data från kund A. Resultatet i Tabell 6 visar att borttagning av temporala egenskaper minskar modellens uppskattade noggrannhet. Den RF modell med alla egenskaper resulterade i Tabell 7. Predikterad klass Korrekt klassificering PIR-2 PIR-3 PIR-1 BED WRIST PIR-4 DOOR Precision PIR % PIR % PIR % BED % WRIST % PIR % DOOR % Känslighet 63 % 0 % 61 % 0 % 22 % 30 % 0 % Tabell 7 - Confusion matrix för modell Random Forests (kund A). Modellen som är byggd med RF för alla egenskaper visar en något bättre precision och känslighet för klasserna PIR-1 och PIR-2 jämfört med modellen byggd på beslutsträd. Analys av mönster för kund B Kund B liksom A anses vara aktiv, d.v.s. har förmågan att ta sig upp ifrån sängen själv. Kund B har dock svårt för att gå upp ur sängen själv och gör sällan det på grund av risken för fall. Larmmönstret för kund B illustreras i Figur 9 och Tabell