VÅRT MÅL EUROPAS BÄSTA FÖRETAGARKLIMAT

Transkript

1 VÅRT MÅL EUROPAS BÄSTA FÖRETAGARKLIMAT Maj 2014

2 INNEHÅLL 3 Inledning 4 5 Europas bästa företagarklimat 6 7 Fem prioriterade områden för ett bättre företagarklimat 8 Småföretagsbarometern 9 11 Framgångar Vi har kommit lång väg, men inte hela vägen Här kämpar vi vidare Viktiga utredningar 19 Bli medlem! Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag. Företagarna är medlemsägda, medlemsstyrda och partipolitiskt obundna. Varje vecka söker tusentals företagare upp oss för juridisk rådgivning, anpassade förmåner, event och möten. Vi företräder ca företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Våra medlemmar gör oss till en stark och trovärdig röst i maktens korridorer. info@foretagarna.se

3 DET ÄR DU SOM FÖRETAGARE SOM SKAPAR JOBBEN. Även om du inte har några anställda så är det sannolikt så att du köper tjänster från andra. Det skapar också jobb och med jobb kommer skatteintäkter till kommun och landsting runt om i hela Sverige. De små företagen sysselsätter betydligt fler än både storföretagen och den offentliga sektorn. De riktiga, varaktiga jobben skapas av företagsamma människor som tar risker och som anställer. Småföretagen, och företagarna bakom dem, är den svenska ekonomins tillväxtmotor. Under de senaste 20 åren har 4 av 5 jobb skapats i små företag. Här finns den optimism, drivkraft och potential som för Sverige framåt. Det är för dig som Företagarna jobbar! Under de senaste decennierna har företagarklimatet förbättrats i Sverige. Men samtidigt har den internationella konkurrensen blivit allt tuffare. När jag reser runt i Sverige är det påtagligt hur många affärer som fått stänga igen samtidigt som större kedjor och näthandel tagit marknadsandelar. Förutsättningarna för konkurrenskraftigt företagande och därmed för framtidens jobb och välstånd förändras snabbt. Förutom att företagare måste se nya möjligheter måste också regelverk, attityder och utbildningssystem förändras och anpassas i samma omfattning och hastighet om Sverige ska kunna dra nytta av möjligheterna i denna nya värld. Här kommer Företagarnas opinionsbildning in som en viktig pusselbit. Det är med en bred folkrörelse, drygt 260 föreningar och hundratals aktiviteter varje vecka som vi påverkar politiker på lokal, regional och nationell nivå att bättre förstå vad småföretag behöver. Det är genom idogt arbete i utredningar, deltagande på seminarier och debatter, hundratals möten med politiker och tjänstemän, framtagande av nya fakta, debattartiklar, twitterinlägg som vi tillsammans flyttar specifika frågor och allmän Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna opinion för att det ska bli lättare och mer lönsamt att driva företag så att jobben kan bli fler. I denna broschyr sammanfattas våra politiska resultat under de senaste åren. Företagarna ser tillbaka på mycket framgångsrika år Vi har startat ett brett samtal om jobben, kavlat upp ärmarna och jobbat praktiskt med att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vi har formulerat förslag som blivit regeringens politik, stoppat några politiska förslag och förändrat många andra. Men vi slår oss inte till ro med detta. Nu tar vi krafttag för kommande mandatperiod. När allt fler pratar om #4av5jobb som vi har skapat, då är det dags för oss att lägga i ytterligare en växel. 3

4 EUROPAS BÄSTA FÖRETAGARKLIMAT Företagarna har som ett långsiktigt mål att Sverige ska ha Europas bästa klimat för små och medelstora företag. Att nå dit handlar naturligtvis om sakpolitiska framgångar lägre kostnader för att anställa, en arbetsrätt anpassad till småföretagens villkor, minskad regelbörda, bättre fungerande upphandlingar och mycket annat men också en ökad medvetenhet om de mindre företagens betydelse för jobb och välfärd. I Sverige har fyra av fem nya jobb skapats i företag med mindre än 50 anställda de senaste 20 åren. I rapporten Det nya företagandet (2012) beskriver vi drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2000-talet. Syftet var att hitta nya sätt att prata om våra frågor. Företagarna har i rapporten Ett jobb blir till (2013) tagit reda på vilka drivkrafter, överväganden och tankar som en företagare står inför när man funderar på att anställa. Rapporten öppnade upp att finna nya arenor och få nya grupper som inte annars lyssnar på oss att föra en dialog om att anställa. 4

5 VÅRT MÅL EUROPAS BÄSTA FÖRETAGARKLIMAT STRÖMSTAD KOMMUNALA SKATTEINTÄKTER Annat 5% 15% 46% 19% 15% Boende i kommunen Antal sysselsatta Varav i småföretag 3743 Antal företag 1668 Varav småföretag 1629 Kommunens ranking efter högst andel intäkter från småföretag Placering Länet 1 Landet 1 Undersökningen visar hur stor andel av kommunernas inkomstskatteintäkter som kommer från olika sektorer (små- och stora företag, offentlig sektor, pensionärer samt anställda i andra kommuner). Analysen bygger på statistik från UC över antalet företag i varje kommun, samt SCB-statistik över antal sysselsatta och boende i kommunen, antal pendlare, antal pensionärer etc. Samtliga uppgifter om inkomster och skatter avser år För mer information om hur vi gjort undersökningen besök vår hemsida Rapporten Välfärdsskaparna 2013 visade, nedbrutet på varenda kommun i Sverige, de små företagens betydelse för de kommunala skatteintäkterna. I de allra flesta kommunerna är det småföretagen och deras anställda som är de största skattebetalarna. Detta har öppnat upp för många nya samtal med kommunerna där våra medlemmar nu kan visa att de kommunala skatteintäkterna är kraftigt beroende av vad småföretag genererar genom sina anställda. När kommunpolitiker inser att småföretagen är deras viktigaste arbetsgivare lokalt, så förstår de också varför det är nödvändigt att alla företagens ärenden och tillstånd behandlas så raskt som möjligt. Kommunerna behöver tänka om då företagens behov varierar och inte längre passar in i den ordinarie mallen. 5

6 FEM PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ETT BÄTTRE FÖRETAGARKLIMAT Innan vi går in på våra politiska segrar, så finns här fem grundläggande reformområden för att främja det ansvarsfulla ägandet och de ägarledda företagen som Företagarna driver. GÖR DET BILLIGARE ATT ANSTÄLLA Företagarna vill se en översyn av skattesystemet. Sverige behöver internationell konkurrenskraft och incitament till företagande, arbete, utbildning och rörlighet. Det ska vara mer lönsamt att ta alla de risker, arbete och ansvar som det innebär att driva företag. Ta bort regler som missgynnar ägarledda företag. 1 2 Sänk företagens indirekta lönekostnader genom att sänka arbetsgivaravgifterna (ta bort den allmänna löneavgiften) med fokus på små företag. Ta bort företagens sjuklöneansvar. En bra början är slopat sjuklöneansvar för de minsta företagen. SKAPA BÄTTRE TILLGÅNG TILL KOMPETENT ARBETSKRAFT Anpassa Arbetsförmedlingens sätt att arbeta så det passar små företag. Vidareutveckla och permanenta Jobbsökarna. Förbättra lärlingssystemen. Reformera LAS. Trygghetssystemen måste ses över och utformas för att passa dagens näringsliv med allt kortare anställningar och med fler övergångar mellan olika anställningsoch företagarformer. Utbildning och innovationspolitik som passar små företag. Säkerställ att små företag i alla sektorer inkluderas i innovationspolitiken och att system utformas för att förbättra kopplingarna mellan näringslivet och innovationssystemets alla nivåer. Förbättra kopplingarna mellan utbildning och företagande på alla nivåer. 6

7 SKAPA BÄTTRE TILLGÅNG TILL 3 FINANSIERING AV FÖRETAG Bättre tillgång till riskkapital. Utveckla investeraravdraget ytterligare och sänk skatten på personaloptioner. Sätt press på bankerna. Inför inte hårdare kapitaltäckningsregler än övriga EU. Tillåt vinst i all verksamhet. Detta är helt nödvändigt för att skapa förutsättningar för privat företagande. Förenkla och förbättra 3:12-reglerna. Ta bort de regler som diskriminerar privat ägande jämfört med utländskt och institutionellt kapital. Se över och effektivisera det statliga riskkapitalet. SKAPA SUNDA VILLKOR PÅ 4 MARKNADERNA Stoppa osund konkurrens från offentlig sektor. Att offentlig sektor säljer varor och tjänster på marknaden snedvrider konkurrensen och tar marknad från de små företagen. Det bör även göras en översyn av om konkurrensreglerna är tillräckligt effektiva för att motverka offentlig säljverksamhet. Underlätta för små företag att delta i offentlig upphandling. Många små företag avstår från att delta i offentlig upphandling. Myndigheterna bör se över sitt kravställande, ställa relevanta krav och följa upp dem. Dessutom bör stora kontrakt så långt som möjligt delas upp. Krav på kollektivavtal kan inte accepteras då detta utestänger många småföretag. Öppna upp nya marknader för de små företagen. Arbetet med att öppna upp nya marknader för konkurrens och småföretagande måste fortsätta. På så sätt kan offentlig verksamhet effektiviseras och företagande och tillväxt stärkas. Lagen om valfrihetssystem (LOV) är ett mycket viktigt redskap för detta och måste värnas och användas. Utöver det bör fler kommuner införa utmaningsrätt. Minskad lokal regelbörda och snabbare handläggning. Regelbördan på lokal nivå spelar stor roll för företagen. En enkel och effektiv hantering av ärenden och lokal myndighetsutövning behövs. Närliggande kommuner bör försöka samordna sina regelverk och kontrollinsatser för att underlätta för små företag att expandera över kommungränserna. SKAPA BÄTTRE SOCIAL TRYGGHET ÅT 5 SMÅFÖRETAGARE Ge alla företagare trygghet vid sjukdom och föräldraledighet. Nyföretagare som driver aktiebolag måste ha samma möjlighet som dem som driver enskild firma att få ersättning baserat på tidigare inkomst som anställd under en uppbyggnadsfas. Företagare ska ha rätt till snabba och rättssäkra beslut. Myndigheter som ansvarar för social trygghet bör ha en servicegaranti, så att beslut om t.ex. sjukpenninggrundande inkomst inte tillåts ta månader. Rehabkedjan behöver anpassas för företagare, så att lönsamma företag inte tvingas till nedläggning därför att företagaren har en sjukskrivning på mer än sex månader. Precis som för anställda bör företagares ersättning baseras på aktuell och framtida inkomst. Idag baseras besluten om nivåer ofta på inkomsten ett par år tillbaka, vilket blir missvisande i ett företag som haft positiv tillväxt och bättre möjlighet att betala ut lön till ägaren. 7

8 SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN De små företagen är de överlägset största jobb- och tillväxtskaparna. Hur konjunkturen och tillväxtförutsättningarna ser ut är alltså av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Senaste Småföretagsbarometern visade att hela 65 procent av småföretagen anger att de ser expansionsutsikter. Småföretagsbarometern visar att det finns en tillväxtvilja och tillväxtpotential, och att småföretagen ser ljuset i konjunkturoch finansoron. Men för att det inte ska stanna vid ett ljus i horisonten behövs åtgärder för att skapa bättre tillväxtförutsättningar. FÖRETAGEN VILL VÄXA... Andel småföretag (1 49 anställda) som kan och vill växa. SER EXPANSIONSMÖJLIGHETER VILL VÄXA %... MEN DET FINNS TILLVÄXTHINDER % 20 Enskilt största tillväxthinder enligt Sveriges småföretag HÖGA ARBETS- KRAFTSKOSTNADER BRIST PÅ ARBETSKRAFT FINANSIERINGS- PROBLEM ARBETSRÄTT ANNAT 8

9 FRAMGÅNGAR De senaste åren har varit framgångsrika för Företagarna. Det är ett resultat både av vår långsiktiga strategi att tydligt visa, att det är de små företagen som skapar jobben och välfärden och att förändra bilden av företagandet, samt av kraftsamling inom hela organisationen, i vissa tunga frågor. Det visar också att i kombinationen av ett kansli med experter och vår starka lokala och regionala organisation finns kraften, viljan, kunskapen och inspirationen att påverka och förändra både den mer allmänna samhällsdebatten och konkreta politiska dagsfrågor. 9

10 INVESTERARAVDRAGET Avdraget som Företagarna föreslog och som trädde i kraft december 2013, ger små onoterade företag betydligt bättre möjligheter att skaffa finansiering. Detta är oerhört viktigt, eftersom vi samtidigt kan konstatera att svårigheterna att få bankfinansiering är fortsatt stora. Brist på finansiering är det, efter höga lönekostnader och svårigheter att hitta arbetskraft, det tredje stora strukturella tillväxthindret i Sverige. STOPP FÖR MÅNADS- UPPGIFTER Förslaget att företagen varje månad skulle behöva lämna detaljerade uppgifter om varje anställd. Här visade det sig verkligen att Företagarna är en modern folkrörelse. Företagare runt om i våra 260 föreningar skrev lokala insändare, facebooksgrupper bildades och politiker uppvaktades på allt från Konsum till partistämmor. Vi gjorde formella beräkningar som visade att regeringens underlag på kostnadseffekterna var grovt underdrivna, och att månadsuppgifter skulle bli ett dråpslag för småföretagen. Inledningsvis kämpade vi verkligen i motvind, mot i stort sett hela det politiska och organisatoriska maskineriet, men vann ändå till slut. Det är också extra roligt att vår kampanj uppmärksammades så mycket att vi fick det priset som Årets Lobbyist. 10

11 ETT SAMLAT UPPHANDLINGSSTÖD Det stöd vid offentlig upphandling som staten erbjuder upphandlande myndigheter och leverantörer har hittills varit uppdelat på flera olika aktörer, men en förändrad organisation har utretts. Företagarna har drivit frågan att allt stöd bör samlas på ett enda ställe, för tydlighet, kvalitet och enhetlighet. Regeringen har nu gått på denna linje, vilket är glädjande. GYMNASIAL LÄRLINGSANSTÄLLNING Företagarna har länge verkat för att införa ett traditionellt lärlingssystem i enlighet med kongressbeslut från Med regeringens förslag om en gymnasial lärlingsanställning så tas ett viktigt steg på vägen. Det kan bidra till att minska glappet mellan utbildning och jobb. Att den gymnasiala lärlingsanställningen dessutom undantas från LAS kan komma att leda till en ökad vilja att anställa ungdomar inom ramen för de yrkesinriktade gymnasieprogrammen. VINST I MARKNADSDOMSTOLEN VAD GÄLLER OSUND KONKURRENS FRÅN OFFENTLIG SEKTOR I januari 2014 vann Företagarna en viktig principiell seger. Marknadsdomstolen (MD) slog i en dom fast att Räddningstjänsten Dala Mitt bröt mot konkurrenslagen genom att vägra ett konkurrerande företag tillträde till ett övningsfält och förbjöd vid vite upprepning av detta. Det var ursprungligen Företagarna i Dalarna som gjorde anmälan till Konkurrensverket, som drivit ärendet ända till MD där de nu har vunnit. Detta är det första avgörandet från högsta domstolsinstans, utifrån konkurrensreglerna om offentlig säljverksamhet. Därför är domen betydelsefull för företagare runt om i Sverige. Detta visar att, även om det är långdragna processer, kan det vara värt att anmäla stat, kommuner och landsting som agerar på marknaden och snedvrider konkurrensen. JOBBSÖKARNA En annan praktisk och viktig seger är vårt och Arbetsförmedlingens gemensamma projekt Jobbsökarna. Det är ett utmärkt exempel på vad organisationen kan uträtta gemensamt på central och regional nivå. Genom att vi har personal från Arbetsförmedlingen som jobbar utifrån våra regionkontor, och anpassar sitt sätt att arbeta till småföretagens verklighet, har vi hittat omkring 1000 nya jobb och samtidigt minskat arbetskraftsbristen, som är ett av våra stora tillväxthinder. Det framgångsrika projektet fördubblas under Detta är opinionsbildning i praktiken som löser verkliga problem. MÖJLIGHET ATT VÄLJA EN DAGS KARENS Från januari 2013 kan enskilda näringsidkare välja en dags karenstid. Som enda företagarorganisation motsatte sig Företagarna att den som driver enskild firma eller handelsbolag skulle tvingas till sju dagars karens. Företagarna framförde bl.a. att så lång karens skulle slå mot nyföretagandet eftersom en person, som funderar på att gå från anställning, då drabbas av sju dagars karens istället för en. Detta fick vi så småningom gehör för. 11

12 VI HAR KOMMIT EN BIT, MEN INTE HELA VÄGEN SÄNKTA EGENAVGIFTER FÖR FÖRETAGARE Företagarna har länge drivit frågan om lägre arbetsgivaravgifter och sänkta egenavgifter med fokus på små företag. I höstbudgeten föreslog regeringen en sänkning med ytterligare 2,5 procentenheter vilket ger enskilda näringsidkare max kronor per person i lägre kostnader motsvarande 509 miljoner kronor per år. Egenavgifterna har därmed satts ned med totalt 7,5 procent upp till ett maxbelopp på kronor per år. På sikt behövs dock betydligt större sänkningar. Lägre arbetsgivaravgifter är den enskilt viktigaste frågan för att förbättra konkurrenskraften och företagarklimatet i Sverige, enligt Företagarnas medlemmar. Företagarna driver därför förslaget att ta bort den allmänna löneavgiften med fokus på små företag. Företagarna vill se ett Arbetsgivaravdrag, dvs en generell nedsättning av arbetsgivaravgiften med 9,88 procent (den allmänna löneavgiften) på lönesummor upp till 3,2 miljoner kronor, ungefär motsvarande tio anställda. Reformens kostnad medför i dagens statsfinansiella situation att den inte är möjlig att genomföra rakt av. Företagarna föreslår därför att dagens oöverskådliga flora av riktade nedsättningar av arbetsgivaravgiften till unga och äldre ersätts med detta arbetsgivaravdrag i enlighet med vårt förslag. En sådan reform är på kort sikt i stort sett statsfinansiellt neutral, dvs kostar inte staten något, efter automatiska effekter. 12

13 SLOPAT SJUKLÖNEANSVAR Företagens sjuklöneansvar är dyrt och dessutom i det närmaste omöjligt att planera för. En enskild anställds sjukdom kan bli dramatiskt dyr för företaget. Vart sjätte företag uppger att sjuklöneansvaret har medfört att det vid ett eller flera tillfällen låtit bli att anställa. Företagarna driver därför frågan att ta bort företagens sjuklöneansvar. Det finns i dagsläget ett högkostnadsskydd, men detta används i praktiken knappast. Sjuklöneansvaret innebär färre jobb i svenska företag, samtidigt som den saknar betydelse för sjuktalen. Ett slopande av företagens sjuklöneansvar skulle kunna skapa tals nya jobb i en tid då arbetslösheten framstår som en av vårt samhälles största utmaningar. Som ett alternativ till ett totalt borttagande har Företagarna föreslagit att införa en form av stege, som byggs upp på basis av dagens högkostnadsskydd men där de små företagen får ett helt eller mycket kraftigt förbättrad kostnadsskydd. I början av april föreslog regeringen också att ett sådant system införs från januari 2015 där sjuklönekostnaden sänks och differentieras mellan stora och små företag. Satsningen innebär för småföretag att i grova drag minskar den högsta sjuklönekostnaden ett litet företag kan råka ut för med omkring ca 75 procent för företag med lönesummor på max 3 mkr, dvs omkring 10 anställda. För ett litet företag träder därmed skyddet in efter ca 1,7 dagars sjukdom per anställd. En annan klart positiv del i förslaget är att ersättningen sker automatiskt. Företaget slipper administrativa kostnader för företagen. Förhoppningsvis kan detta steg följas av fler steg där kostnaderna ytterligare sänks för de små företagen. ÖKAD TRANSPARENS I BANKSEKTORN Trots en viss förbättring det senaste året upplever fortfarande omkring vart femte litet företag att det är svårare än normalt att få bankfinansiering. De kraftigt höjda kapitalkraven på svenska banker hotar att ytterligare försvåra och fördyra småföretagens finansiering via bank. Vi har därför samtidigt som vi drivit igenom investeraravdraget, på olika sätt, lyft frågan om bankernas diskriminering av småföretagen. Vi har lanserat vår kreditcheck på nätet och vi har fått regeringen att tillsätta en översyn av hur de nya kraven påverkar småföretagens kreditmöjligheter. 13

14 BLUFFAKTURORNA Egendomsskyddsutredningen, där Företagarna deltagit med en expert, föreslår att verksamhet som är kopplad till bluffakturor kriminaliseras i ett tidigare skede. Detta är något som Företagarna stridit för under många år. Bluffakturorna föreslås nu få en särskild paragraf i brottsbalkens bedrägerikapitel och blir förhoppningsvis till stor nytta för småföretagen. NYLIGEN TILLSATTA UTREDNINGAR OM SKATTEREGLERNA OM GENERATIONS- SKIFTE I SMÅ FÖRETAG OCH OM OPTIONSBE- SKATTNING Det är positivt att regeringen lyfter dessa viktiga frågor. Fortfarande är det dock en lång väg till faktiska lagförslag och förbättringar. SKATTEAVDRAG FÖR EGENPRODUCERAD EL Möjlighet för privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar att göra skatteavdrag om de producerar egen grön el i liten skala. På andra områden är dock behoven av en reformering av energipolitiken fortsatt stort. Företagarna har främst lyft frågorna om nätavgifter och om energibeskattningen för energiintensiva tjänsteföretag. DIREKTUPPHANDLINGSGRÄNS Företagarna har förordat en måttlig höjning av beloppsgränsen för direktupphandling. Regeringen har lagt fram ett lagförslag med höjda beloppsgränser. Höjningen är inte lika kraftig som en tidigare utredning föreslagit. Den är dock väl hög nivå enligt Företagarna, särskilt som det inte ställs krav på annonsering av större direktupphandlingar, t.ex. på myndighetens egen hemsida. ENTREPRENÖRSKAPSKOMMITTÉN Nyligen tillsatta utredningen som ska göra en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. 14

15 4 PROCENT ÄGANDEREGELN I FÅMANSFÖRETAGSREGLERNA Kravet på minst 4 procents ägarandel, för att kunna beräkna utdelning utifrån löneunderlag, riskerar att hindra generationsskiften och satsningar på att knyta nyckelmedarbetare till företaget, som delägare. Det skickar helt fel signaler till företagare och presumtiva delägare och kommer att leda till ökat skatteplanerande. STOR SKATTEREFORM Sedan den stora skattereformen 1991 har skattereglerna åter blivit ett lapptäcke, med över 500 ändringar. Det behövs därför en översyn av skattesystemet som ger internationellt konkurrenskraft och incitament till företagande, arbete, utbildning och rörlighet. KOLLEKTIVAVTAL OCH ARBETSRÄTT Kollektivavtal ska inte kunna påtvingas företagare och konfliktreglerna behöver reformeras. Det handlar om föreningsfrihet där ingen företagsform ska utestängas. Arbetsrätten måste ses över och utformas för att passa dagens näringsliv med allt kortare anställningar och med fler övergångar mellan olika anställnings- och företagarformer. Dagens modell medför inlåsning för dem som har jobb och utlåsning för alla andra. Turordningsreglerna ska baseras på kompetens och utformas på ett sådant sätt att behovet för det enskilda företaget beaktas. TRYGGHETSSYSTEM SOM PASSAR FÖRETAGARE Trygghetssystemen fungerar inte för den enskilde företagaren. De nämns också ofta som ett starkt bidragande skäl till att många väljer att inte starta eller driva företag. En stor översyn behövs av systemen vad gäller t ex rehab-kedjan, beräkning av SGI och A-kassa samt möjligheterna till opt-out och överlåtelse av föräldrapenning. TV-LICENS FÖR DATORER TV-LICENS DATORSKATT Radiotjänst har gjort en ny tolkning att företagare skall betala TV-licens för datorer, surfplattor och mobiler med möjlighet att ta emot tv-sändningar och även om de i praktiken mycket stora problemen att stänga av de funktionerna som radiotjänst föreslår som alternativ. Frågan handlar i grunden om huruvida småföretag ska tvingas betala en i praktiken obligatorisk avgift en extra skatt på företagande eller ej. 15

16 VI MOTARBETAR KRAV PÅ KOLLEKTIVAV- TAL VID UPPHANDLING Det förekommer idéer om att man kan börja ställa krav på att företag ska ha kollektivavtal för att komma ifråga i offentliga upphandlingar. Anledningen är ett nytt EU-direktiv om offentlig upphandling, som ska träda i kraft våren På vissa håll tolkas det som att direktivet öppnar för möjligheten att ställa krav på kollektivavtal. Företagarna håller inte med. Vi hoppas och bedömer att de nya reglerna kommer att innebära samma som gäller idag och idag är det inte tilllåtet att ställa krav på kollektivavtal! Företagarna motarbetar alla tankar på att nu börja ställa krav på kollektivavtal. Krav ska inte ställas utifrån gissningar om framtiden, utan utifrån de regler som faktiskt gäller! De flesta företag är små. Majoriteten (ca 60 procent) av de små företagen har inte kollektivavtal. De kan dock mycket väl ha anställningsvillkor som totalt sett är lika bra eller bättre än vad som gäller hos företag som har tecknat kollektivavtal. Det vore både oklokt och otillåtet att stänga dessa företag genom krav på kollektivavtal. Offentlig upphandling måste även i fortsättningen vara öppet för alla seriöst verkande små och stora företag utan diskriminering utifrån irrelevanta aspekter såsom facklig anslutning! VI VÄRNAR VALFRIHET OCH MÅNGFALD I VÄLFÄRDEN Lagen om valfrihetssystem (LOV) har visat sig underlätta etablering av nya och småskaliga vårdoch omsorgsföretag. LOV är ett viktigt verktyg för att skapa och bevara valfrihet och mångfald. LOV måste därför bevaras och komma i ökad tillämpning. Vi tror på lösningar som bygger på att medborgarens behov och önskemål sätts i fokus och där det för verksamheterna uppställs genomtänkta kvalitetskrav som sedan följs upp. I detta arbete anser vi att alla goda krafter bör tas tillvara oavsett om det handlar om offentligt, privat eller och ideellt drivna aktörer. Privata företag i välfärdssektorn är omdebatterade. Företagarna vill sansa debatten och sätta fokus på kvalitet och mångfald för fortsatt utveckling av välfärdssektorn. Att ifrågasätta driftformer hämmar småföretagande och utveckling i välfärdssektorn. Det är kvaliteten i verksamheterna som är det väsentliga. Företagarna anser att god kvalitet ska genomsyra all verksamhet i välfärdssektorn. Enskilda verksamheter som systematiskt underpresterar ska mönstras ut. ARBETSKRAFTSINVANDRING I december, år 2008 infördes en arbetskraftsreform som möjliggjorde för människor från tredje land att komma till Sverige för att arbeta eller starta företag. Arbetstillstånd med de nya reglerna beviljas bara om anställningen har avtalsmässiga villkor. Väntetiderna på arbetstillstånd är fortsatt alltför långa. För förlängningar är väntetiderna 7 10 månader vilket gör tiden i Sverige osäker för arbetskraftsinvandrarna och kräver en mycket lång framförhållning för företagen. För att bli certifierad arbetsgivare måste man ha ett rekryteringsbehov på minst 25 personer per år vilket direkt missgynnar småföretag. För företagsetablering är tiden 2 år. Därför arbetar Företagarna för en effektivare process som tillgodoser parternas behov av snabba och rättsäkra besked. Företagarna är också måna om att den nuvarande ordningen, som utgår från arbetsgivarens behov av arbetskraft, förblir intakt vilket innebär att facken inte ges mandat att pröva företagens behov i enlighet med det system som rådde före år

17 VI ÄR MED I VIKTIGA UTREDNINGAR En utredning som tillsätts är oftast det första steget i processen att ta fram ny lagstiftning. En offentlig utredning tillsätts av regeringen, som även ger utredningen direktiv angående vilka frågeställningar den ska utreda och lämna förslag om. NYSTARTZONSUTREDNINGEN om lägre arbetsgivaravgifter i områden med stort utanförskap. EFFEKTIVITETSDELEGATIONEN om produktiviteten i anläggningssektorn. ÄGARPRÖVNINGSUTREDNINGEN om krav på vandel på såväl företagledning som styrelseledamöter inom välfärdssektorn. UTREDNINGEN OM YRKESINTRODUKTION om införandet av yrkesintroduktionsanställningar, s.k. YA-jobb. UPPHANDLINGSUTREDNINGEN 2010 om översyn och utvärdering av upphandlingsreglerna ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. ÖVERPRÖVNINGSUTREDNINGEN om översyn av reglerna om överprövning av offentliga upphandlingar med syfte att öka effektiviteten i förfarandet. MEDDELARSKYDDSUTREDNINGEN om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. 17

18 Det bästa jobbet gör vi när du inte märker det VISSELBLÅSARUTREDNINGEN om skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott. FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN om skatteincitament för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Huvudbetänkandet ska föreslå skatteregler som gör att lånat och eget kapital i bolag ska behandlas lika. Slutligt förslag ska lämnas i mitten av juni Företagarna medverkar med en expert. SKATTEFÖRENKLINGSUTREDNINGEN om enklare skatteregler för enskilda näringsidkare. Ska lämna förslag i oktober EUROPEISKA KOMMISSIONENS HÖGNIVÅGRUPP OM FÖRETAGENS ADMINISTRATIVA BÖRDA. KONSUMENTTVISTUTREDNINGEN om tvister mellan konsumenter och näringsidkare, särskilt om Allmänna reklamationsnämndens roll och huruvida dess beslut ska vara bindande. Har betydelse för många av våra mindre hantverkare som ju huvudsakligen utför jobb åt privatpersoner/konsumenter. LÖSÖRESKÖPSUTREDNINGEN om tradition av lösöre ska krävas för att köpare ska uppnå sakrättsligt skydd från säljarens borgenärer vid köp av lösöre. REDOVISNINGSUTREDNINGEN implementering EU-direktiv bl.a. med förenkling av proceduren kring årsredovisningen. EGENDOMSSKYDDSUTREDNINGEN om starkt straffrättsligt skydd av äganderätten. UTSTATIONERINGSUTREDNINGEN om utstationering av arbetstagare inom EU/EES såsom Lex Laval. UTREDNINGEN OM ÅTGÄRDER MOT FAKTURA- BEDRÄGERIER om översyn av den civilrättsliga lagstiftningen kopplad till så kallad bluffakturor. UTREDNINGEN OM INHYRNING OCH FÖRETRÄ- DESRÄTT VID ÅTERANSTÄLLNING om uppkomna konsekvenser vid uppsägning på grund av arbetsbrist. EN NY MUTLAGSTIFTNING utredningen hade till uppgift att se över lagstiftningen liksom att revidera näringslivskoden på området. Koden förvaltas av Institutet mot mutor, IMM. KOMMUNALLAGSUTREDNINGEN om en bred översyn för modernisering och ändamålsenlig utformning av kommunallagen. 18

19 BLI MEDLEM I FÖRETAGARNA Du får vass opinionsbildning i frågor som stärker företagare Du får fri juridisk rådgivning, medlemsförmåner och affärstidningen Företagaren löpande under året. Du får ditt viktigaste nätverk - Genom våra 260 lokalföreningar finns vi alltid nära dig. Läs mer på Kontakta Företagarna på: eller medlemssupport@foretagarna.se

20 Häng med i debatten på Linkedin och Facebook! SMÅFÖRETAGEN #4av5jobb FIXAR JOBBEN Huvudkontor: Företagarna, Stockholm. Telefon info@foretagarna.se