Energiplan och klimatstrategi

Transkript

1 Energiplan och klimatstrategi Stenungsunds Kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsning Framtagning, uppföljning och revidering Struktur 6 2 Energiläget Stenungsunds energitillförsel Stenungsunds energianvändning Industrin Transporter Service Hushåll Fjärrvärme Stenungsunds Energi och Miljö AB Stenungsundshem AB Kommunens egen förvaltning 21 3 Växthusgaser Koldioxid Metan Dikväveoxid (lustgas) Fluorerade gaser (HFC, FC och SF 6 ) 21 4 Elförsörjning 21 5 Energikällor Förnybara energikällor El från vattenkraft El från vindkraft Solenergi Biobränsle Biogas Avfall Jordvärme Torv Vågenergi Förnybara drivmedel Spillvärme Fjärrvärme och närvärme Inte förnybara energikällor El från kärnkraft El från oljekraftverk Fossila bränslen Fossila drivmedel 21 6 Miljökonsekvensbeskrivning 21 7 Mål 21 8 Energi- och klimatmål

3 Källor 21 Bilagor Lag (1977:439) om kommunal energiplanering Fakta växthusgaser Nationella miljömålen Stenungsunds kommuns mål i Energiplanen och klimatstrategin 21 Figur och tabellförteckning Figur 1Total energitillförsel Källa SCB... 8 Figur 2 Total energianvändning Källa SCB... 9 Figur 3 Energianvändning per invånare 2004 samt energianvänding per invånare exkl industrin Källa SCB.. 10 Figur 4 Energianvändning fördelat på energislag i industrin Källa SCB Figur 5 Energislagen fördelning i procent i industrin 2004 Källa SCB Figur 6 Användning av olika energislag i vissa industrier Källa Stenungsunds kommun Figur 7 Användning av restgaser från processerna i vissa industrier Källa Stenungsunds kommun Figur 8 Energianvändning i transportsektorn Källa SCB Figur 9 Utveckling av energianvändning i transportsektorn Källa SCB Figur 10 Trafikflöde på väg E6 Källa Vägverket Konsult Figur 11 Antal fordon per dygn på väg 170 Källa Vägverket Figur 12 Antal lastbilar per dygn på väg 170 Källa Vägverket Figur 13 Körsträcka per bil och invånare Källa SCB Figur 14 Procentuell andel personbilar i trafik efter tjänstevikt och motoreffekt Källa SCB Figur 15 Resandeutveckling med buss i Stenungsunds region Källa Västtrafik Figur 16 Resandeutveckling med buss i Stenungsunds tätort Källa Västtrafik Figur 17 Resandeutveckling buss i Stenungsunds tätort efter bussnummer Källa Västtrafik Figur 18 Resandeutveckling med tåg Källa Västtrafik Figur 19 Karta över cykelvägar i Stenungsunds kommun samt i tätorten Källa Stenungsunds kommun Figur 20 Energianvändning i servicesektorn Källa SCB Figur 21 Energislagens fördelning i servicesektorn 2004 Källa SCB Figur 22 Energianvändning i hushållssektorn Källa SCB Figur 23 Energislagens fördelning i hushållssektorn 2004 Källa SCB Figur 24 Fördelning av energianvändningen i hushållssektorn på hustyp Källa SCB Figur 25 Energianvändning i småhus Källa SCB Figur 26 Energislagens fördelning i småhus Figur 27 Energianvändning i flerbostadshus Källa SCB Figur 28 Energislagens fördelning i flerbostadshus 2004 Källa SCB Figur 29 Utveckling antal kunder i fjärrvärmen Källa SEMAB Figur 30 Bränslefördelningen i fjärrvärmenätet Källa SEMAB Figur 31 Prognos för 2007 energiförbrukning Stenungsundshem Källa Stenungshem Figur 32 Värmeförbrukning kommunens fastighetsförvaltning Källa Stenungsunds kommun Figur 33 Elförbrukning i kommunens egen förvaltning Källa Stenungsunds kommun Figur 34 Utsläpp av koldioxid i kommunens förvaltning år 2006 Källa Stenungsunds kommun Figur 35 Utsläpp olika växthusgaserna omräknat till koldioxidekvivalenter kg/inv Figur 36 Koldioxidutsläpp per invånare 2004 sam koldioxidutsläpp per invånare exkl industrin Källa SCB Figur 37 Koldioxidutsläpp fördelat på sektorer för Källa SCB Figur 38 Utsläpp koldioxid vissa industrier Källa Industrierna Figur 39 Installerad mängd HFC och läckage. Källa Stenungsunds kommun Figur 40 Eldistributionsområden i Stenungsunds kommun Källa Stenungsunds kommun Figur 41 Återvunnet trä och ris vid Kärr och Kläpps återvinningsstationer Källa Stenungsunds kommun Figur 42 Organiskt avfall levererat till TRAAB Källa TRAAB Figur 43 Installerade värmepumpar Källa Samhällsbyggnad Figur 44 Variationer i jordens temperatur de senaste 140 åren samt 1000 åren Källa FN: s klimatpanel IPCC 21 Figur 45 Grafer över mål för utsläpp av koldioxidutsläpp Källa Stenungsunds kommun Figur 46 Områden för energi- och klimatarbetet i Stenungsunds kommun Tabell 1 Energianvändning per invånare 2004 Källa SCB Tabell 2 Antal småhus 2003 efter använda energislag. Källa SCB Energistatistik för småhus Tabell 3 Befintlig och möjlig utbyggnad fjärr- och närvärme i MWh Källa SEMAB

4 Tabell 4 Utsläppskällor koldioxid i kommunens förvaltning Källa Stenungsunds kommun Tabell 5 Utsläpp av koldioxid per invånare och år fördelat på sektorer Källa SCB Tabell 6 Utsläpp av metan från husdjur 1990 och 2003 Beräkning Stenungsunds kommun Tabell 7 Utsläpp av dikväveoxid från stallgödselhantering 1990 och 2003Beräkning Stenungsunds kommun Tabell 8 Utsläpp av dikväveoxid från åkermark 1990 och 2003 Beräkning Stenungsunds kommun Tabell 9 Miljöproblem och miljömål i energisektorn Källa Energi som miljömål 2006, Energimyndigheten Tabell 10 Luftföroreningars effekter och källo. Källa Luftkvalitén i tätorter 2005 IVL rapport

5 1 Inledning Stenungsund kommun arbetar aktivt för att utveckla kommunen och har antagit en vision som ska vara vägledande för allt arbete och all verksamhet i kommunen. Den utgör också grunden för energiplanen och klimatstrategin. Vision 2015 Stenungsund det goda kustnära samhället med framtidstro och utveckling För att nå det goda hållbara samhället måste också energisystemet i kommunen vara resursoch energieffektivt med ökad andel förnybara energislag. Stenungsunds kommun vill göra energiförsörjningen tryggare samtidigt som klimatförändringarna bekämpas och företagen och industrin görs mer konkurrenskraftigt. Användning av energi har haft en avgörande roll i utvecklingen till dagens samhälle. Samtidigt har det skapat ett samhälle som har blivit alltmer sårbart och har många brister i långsiktig hållbarhet. Miljöpåverkan beror på hur mycket energi vi använder, vilken energi och vilken teknik vi använder för att omvandla energin. För en långsiktig hållbar utveckling krävs att samhällets olika verksamheter anpassas till vad naturen och människan tål. Det krävs många olika insatser från olika aktörer i samhället för att åstadkomma en omställning av energisystemet i en miljövänlig och hållbar riktning. Det ställer stora krav på alla plan internationellt, nationellt, regionalt och lokalt både på samhället och på enskilda individer att medverka till ett förändrat och miljöanpassat energisystem. Kommunen har under lång tid arbetet med energi- och klimatprojekt vilket lett till mycket låg energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter samt i Stenungsundshems fastighetsförvaltning. Fjärrvärmen är till största delen baserad på spillvärme och omfattande investering har gjorts i en miljöanpassad gatubelysning. Energirådgivning har funnits sedan statsbidrag funnits och ett Agenda-21 program antogs Kommunen vill bidra till att energi- och klimatmålen uppnås i samhället. Kommunen och dess bolag ska vara föregångare i energiarbetet och fungera som en inspirationskälla i arbetet med att göra energiförsörjningen i kommunen säker, miljöanpassad, energieffektiv och grundad på förnyelsebara energikällor. Kommunen kan vara föredöme, driva projekt, öka kunskaperna om ny teknik och ge andra förutsättningar och möjligheter att agera och vidta åtgärder inom området. 1.1 Syfte Alla kommuner ska enligt lag ha en aktuell energiplan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Energiplanen och klimatstrategin för kommunen beskriver nuläget i kommunen och syftar till att ge en analys över energiläget, växthusgasutsläpp samt elförsörjning i Stenungsunds kommun. Den redovisar ett handlingsprogram för den närmaste tiden och innehåller mål och åtgärdsförslag för hur vi i Stenungsunds kommun kan bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan inom energiområdet

6 Energiplanen och klimatstrategin ska: Ge en helhetsbild av energianvändningen i Stenungsund och vara underlag för hur kommunen kan påskynda omställningen till ett hållbart samhälle Vara miljöanpassad och styra mot långsiktig hållbar användning av energin samt minskad klimatpåverkan Ange mål och åtgärder på både lång och kort sikt för inriktningen av den lokala energi- och klimatpolitiken 1.2 Avgränsning Energiplanen och klimatstrategin omfattar Stenungsunds kommun. Planen är ett omfattande och brett dokument och berör många olika sektorer i samhället. Den omfattar både kommunen som geografiskt område och kommunen som förvaltningsorganisation. Planen beskriver sektorerna industri, transporter, service och hushåll. SCB:s statistik ligger till grund för stor del av analyserna men många andra har bidraget till underlaget. 1.3 Framtagning, uppföljning och revidering Planen och strategin är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadskontoret har samordnat arbete som har tagits fram och sammanställts i nära samarbete med Miljökontoret och Samhällsbyggnadskontoret, av Eva Nylén, projektanställd för uppdraget. Planen ska hållas fortlöpande aktuell och var ett levande dokument genom en process som leder till ständig förbättring. Mål och åtgärder förslås ha en årlig uppföljning, utvärdering och redovisning till kommunstyrelsen. Det ska vara en del av den årliga uppföljningen av verksamheterna och omfatta en nulägesbeskrivning av energiåtgärder och måluppfyllelse. Åtgärderna är av olika status, många följs upp i det löpande arbetet på förvaltningarna medan nya uppföljningsrutiner behöver utarbetas för andra. För sammanställningen svarar samhällbyggnadskontoret i samarbete med energirådgivaren. Kommunfullmäktige fastställer och antar planen enligt Lag om kommunal energiplanering (SFS 1977: 439). Revidering av planen ska ske varje mandatperiod. Planen omfattar perioden Vid revidering ska hela energiplanen och klimatstrategin utvärderas, åtgärder planeras och nya mål formuleras och antas av kommunfullmäktige. 1.4 Struktur Utgångspunkt för energiplanen och klimatstrategin är Stenungsunds kommuns miljöplan, den kommunala politiken för hållbar utveckling samt regeringens riktlinjer för energi-, klimatoch hållbarhetspolitik. De åtgärder som presenteras i planen är inte tillräckliga för att nå den målsättningen som finns fastställd. Planen ska därför ses som ett levande dokument som ska följas upp årligen. Avslutade och pågående åtgärder ska utvärderas och nya åtgärder kommer till för fortsatt utveckling inom energi- och klimatområdet. Frågor kring finansiering av de åtgärder som formulerats avses behandlas i samband med det årliga budgetarbetet i kommunen

7 Målen är uppdelade i Övergripande mål som anger det tillstånd som är önskvärt i kommunen i framtiden samt Mål som är inriktingsmål och anger vad som ska uppnås på kortare sikt fram till år 2015 (finns i bilaga 4). Energi- och klimatmålen är indelad i åtta olika områden, fyra områden som omfattar fysiska investeringar med direkta miljöeffekter och fyra områden som omfattar strategisk planering med indirekta miljöeffekter. Områden i energiplan och klimatstrategi Fysiska investeringar direkta miljöeffekter 1. Energieffektivisering och förnybara energikällor Strategisk planering indirekta miljöeffekter 5. Klimatanpassning 2. Miljöanpassade transporter 6. Upphandling och inköp 3. Avfall är energiresurs 7. Hållbar samhällsbyggnad 4. Skydd och skötsel av landskapet 8. Information och utbildning

8 2 Energiläget 2.1 Stenungsunds energitillförsel Den totala energitillförseln uppgick år 2004 till GWh samt insatt från vindkraftverk och värmekraftverk 34 GWh, av detta utgjorde den totala stutliga energianvändningen GWh och omvandlings- och distributionsförluster 155 GWh. Av energitillförseln stod övrigt, som är rest- och bränngaser i industriprocesser, för 57 procent, el för 24 procent följt av naturgas 8 procent I kommunen finns många elintensiva företag och tillförsel av el har totalt ökat med 30 procent mellan Energitillförseln av bensin är lika stor som 1990 medan tillförseln av diesel har ökat med 120 procent. Även tillförseln av eldningsolja har ökat med nästan 120 procent. Under 2004 började naturgas användas i Stenungsund. Biobränsle har ökat med cirka 50 procent sedan Fjärrvärmen har byggts ut och ökat med 8 procent för samma tid. Kol, koks och torv avfall används inte i kommunen. I slutet av 1990-talet började vindkraften byggdas ut. I kommunen finns också tillförsel från värmekraftverk. Statistiken för industrisektorn är bristfällig före 2003 varför stora osäkerheter finns för tillförsel av rest- bränngaser. Innan industrin började använda rest- och bränngaser i processerna kan en stor del ha facklats bort och fanns därmed heller inte med i statistiken enligt SCB. Total energitillförsel Stenungsunds kommun El-energi Fjärrvärme MWh/år Övrigt, rest- och bränngaser Stenkol Diesel Eldningsolja 1 Bensin Träbränsle o avfall Naturgas Gasol Eldningsolja> Figur 1Total energitillförsel Källa SCB Förnybara energikällors andel är låg. Energi från biobränsle uppgick till MWh och vindkraft till MWh, totalt MWh år Till förnybara energikällor räknas bland annat biobränsle, vattenkraft, vindkraft och solenergi

9 2.2 Stenungsunds energianvändning Totalt användes MWh i kommunen procent av all energi användes av industrin. Transportsektorn ensam använde MWh, ungefär lika mycket energi som hushålls- och servicesektorerna tillsammans. Hushålls- och servicesektorn har ökat energianvändningen med knappt nio procent perioden och transportsektorn har ökat med 34 procent för samma period. Befolkningsökningen för samma period har varit 22 procent. Total energianvändning Stenungsunds kommun Hushåll 2 % Transporter 3 % MWh/år Service 1 % Industri 94 % Figur 2 Total energianvändning Källa SCB Energianvändning per invånare Den energiintensiva industrins etablering i Stenungsund innebär att energianvändning per invånare är mycket hög och uppgår till KWh/inv Motsvarande nyckeltal för länet var kwh/inv. respektive kwh/inv. för riket. Det är därför angeläget att titta separat på sektorerna transport, hushåll och service vilket framgår av figur 3 och tabell 1. Högst andel, 42 procent har transporterna följt av hushåll på 37 procent och service på 21 procent av energianvändningen

10 Energianvändning per invånare efter sektor 2004 Service 1% Transporter 3% Hushåll 2% Industri 94% Energianvändning per invånare efter sektor 2004 exkl industrin Hushåll Transporter 21% 42% Service 37% Figur 3 Energianvändning per invånare 2004 samt energianvänding per invånare exkl industrin Källa SCB Energianvändningen per invånare i transportsektorn är hög i kommunen jämfört med länet och riket. Servicesektorns energianvändning per invånare ligger under läns- och riksnivå medan hushållssektorns användning ligger något över nivån i länet. Se nedanstående tabell. Energianvändning per invånare 2004 kwh/inv. Stenungsund Västra Götalands län Riket Industri Transporter Service Hushåll Tabell 1 Energianvändning per invånare 2004 Källa SCB

11 2.2.1 Industrin Stenungsunds är en utpräglad industrikommun och har genomgått en snabb utveckling sedan början av 1960-talet, då Vattenfalls värmekraftverk och den petrokemiska industrin etablerades. Idag är Stenungsund det enda petrokemiska centret i Sverige och också världsledande inom området. Några av de större företagen är Akzo Nobel Surface Chemistry AB, Borealis AB, Hydro Plymers AB, Perstorps Oxo AB, Rodoverken AB och Vattenfall. Stenungsund har en mycket energiintensiv industri på grund av produktionsökning. Utvecklingen har inneburit en omfattande ökad användning av energi vilket borde kunna innebära möjligheter för energieffektiviseringar inom sektorn. Den höga andelen fossil energi innebär stora utsläpp av koldioxid. En del av den uppkomna spillvärmen används till värme i fjärrvärmenätet men spillvärmen skulle kunna utnyttjas ytterligare. Industrin har också omfattande transporter. Utredning pågår om transportsamordningar med samlastning samt överföring av gods till järnväg eller båt. Miljötillsynen och användning av bästa möjliga teknik (BAT) kan vara ett verktyg för att påskynda energieffektivisering i industrin. Energianvändningen inom industrisektorn uppgick 2004 till MWh vilket motsvarar 94 procent av kommunens totala energianvändning. Statistikunderlaget för industrisektorn längre tillbaka i tiden är bristfällig. För åren 2003 och 2004 finns bättre underlag. Av statistiken framgår att industrin är mycket elberoende och har allt sedan 1990 baserat stor del av produktionen på el. Elanvändningen har ökat med 27 procent mellan åren Under samma period har produktionen ökat väsentligt. Den slutliga energianvändningen inom industrin bestod av 77 procent fossil energi och 23 procent el. Posten övrigt i statistiken avser rest- eller bränngaser från olika processer som används i industrin. Tidigare har dessa gaser i stor utsträckning facklats bort. Huvuddelen av energin är bränngaser från processerna som uppgick till 62 procent av industrins energianvändning. Totalt sett har ökad produktion mellan lett till ökad energianvändning på 2,35 procent vilket motsvarar MWh. Industrin har under 2004 gått över till att använda naturgas istället för eldningsolja, samtidigt har utnyttjandet av bränngaser från produktion och el ökat. Industrin började använda gasol i större utsträckning under Energianvändning fördelat på energislag i industrin MWh/år Stenkol Diesel Eo 1 Eo 2-5 Gasol Naturgas Avfall Övrigt Fjärrvärme El-energi Figur 4 Energianvändning fördelat på energislag i industrin Källa SCB

12 Energianvändning i industrisektorn 2004 El-energi 23% Fjärrvärme 0% Diesel 0% Eo 1 2% Eo 2-5 2% Gasol 3% Naturgas 8% Avfall 0% Övrigt 62% Figur 5 Energislagen fördelning i procent i industrin 2004 Källa SCB Nedan har en sammanställning har gjorts för ett urval av industrierna fram till och med 2006 som visar på en fortsatt minskad användning av olja och gasol och ett ökat utnyttjande av naturgas och av rest- bränngaser från processerna. Användning av olika energislag i ett urval industrier MWh Diesel Eo 1 Avfall Eo5 Gasol Naturgas Figur 6 Användning av olika energislag i vissa industrier Källa Stenungsunds kommun Utnyttjandet av restgaser i ett urval industrier MWh Figur 7 Användning av restgaser från processerna i vissa industrier Källa Stenungsunds kommun

13 2.2.2 Transporter Trafikens energianvändning har ökat med 34 procent mellan 1990 till Det är förbrukningen av diesel som svarar för ökningen vilket bör innebära att det motsvaras av ökad lastbilstrafik. Enligt Vägverkets statistik har trafiken totalt på väg 170 ökat med 44 procent och lastbilstrafiken ökat med 68 procent mellan Mätt per invånare används mer bränsle till transporter i Stenungsund jämfört med länet och riket. Stenungsundsbon kör mer bil än andra. De kör längre sträcka per år och också längre sträcka per invånare än genomsnittet i Sverige. Andelen stora och tunga bilar ökar i antal samtidigt som andelen småbilar minskar. En handlingsplan för hur bilberoendet och trafiken i tätorten kan minska bör tas fram. För att minska koldioxidutsläppet från bilar och påskynda utvecklingen bör möjligheter till alternativa drivmedel och tankställen utredas. Tillverkning av RME sker i kommunen. Utredning bör göras hur infrastrukturen kring RME kan utvecklas både vad gäller för drivmedel och som ersättning för eldningsolja. Kommunen är väl utbyggt för cykling men det finns ingen statistik som visar resandeutvecklingen för cykel. Satsningar bör genomföras för en ökad gång- och cykeltrafik till centrum och arbete. Resandeutvecklingen med buss i Stenungsund har varit negativ men åtgärder har vidtagits för att bryta trenden. Antalet resande hade en topp 2002 och har sedan minskat och var 2006 lägre än Nästan samtliga busslinjer i Stenungsunds tätort har minskat resandeantal. Resande med tåg ökar något. För att minska bilberoendet bör satsningar göras på kollektivtrafiken. Antalet resande 2006 var tusen. En ökning med 15 procent innebär samma antal resande som Alternativa drivmedel i kollektivtrafiken bör utredas som exempelvis övergång till RME. Båttransporter sker till industrin men underlag saknas för någon bedömning av utvecklingen. Kommunen bör vara föregångar och kan i sen egen förvaltning minska klimat- och miljöbelastningen av den egna personalens resor i tjänsten och kommunens egna transporter. Det kan ske på många olika sätt som; resepoliy/mötespolicy, bilpool, tjänstecyklar, utbildning i sparsam körning, ruttplanering för minskad körsträcka i hemtjänst o. dyl. uppmuntra till anställda att åka cykel/kollektivt/samåka till arbetet och video- eller telefonmöten. Transporterna utgörs av privatbilism, kollektivtrafik och godstransporter med lastbil. Transportsektorns energianvändning uppgick 2004 till totalt MWh. År 2004 utgjorde bensin 59 procent och diesel 41 procent av transportsektorns energianvändning. Användningen av energi har totalt ökat med 34 procent mellan och trenden är en fortsatt ökning. Bensinanvändningen minskade något i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet men har därefter ökat och låg 2004 på samma nivå som Dieselanvändningen ökade snabbt fram till 2000 och har därefter ökat långsammare. Energianvändningen per invånare för transporter är hög i kommunen jämfört med både länet och riket, se tabell 1 under avsnittet Stenungsunds energianvändning

14 Energianvändning i transportsektorn MWh/år Bensin Diesel Total energi Figur 8 Energianvändning i transportsektorn Källa SCB Utveckling energianvändning till transporter MWh/år Figur 9 Utveckling av energianvändning i transportsektorn Källa SCB Biltrafik Genom kommunen går E 6 som är en mycket trafikerad väg. Länsväg 160 går mot Stenungsunds tätort och leder vidare mot Tjörn och Orust är likaså en högt trafikerad väg. Väg 170 är tillfartsvägen till Stenungsunds tätort. Väg 650 leder mot Ucklum. På väg E6 passerar det söder om Stenungsunds kommun fordon per dygn varav är lastbilar antalet fordon minskar till respektive norr om tätorten. Stenungsund har mycket genomgångstrafik norrut mot Uddevalla och Oslo samt västerut mot Orust och Tjörn. För ytterliggare information se nedanstående tabell. Väg E6 Årsdygnstrafik Varav lastbilar Söder om Stenungsund Efter avfart till väg Norr om Stenungsund Figur 10 Trafikflöde på väg E6 Källa Vägverket Konsult

15 På väg 170, som är en av de viktigaste vägarna in i Stenungsund, är årsdygnstrafiken fordon varav 860 är tunga lastbilar. Av nedanstående diagram framgår ökningen på väg 170. Statistiken visar en total ökning av antalet fordon per dygn med 44 procent mellan åren och en ökning med 68 procent för den tunga lastbilstrafiken för samma period. Även på väg 160 som är en genomfartsled till Orust och Tjörn, är trafiken omfattande med cirka fordon per dygn. Antal Antal fordon per dygn på väg 170 ökning 44 % mellan % 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Antal fordon Ökning mellan åren Figur 11 Antal fordon per dygn på väg 170 Källa Vägverket Antal Antal lastbilar per dygn på väg 170 ökning 68 % mellan % Lastbil Ökning mellan åren Figur 12 Antal lastbilar per dygn på väg 170 Källa Vägverket Bilinnehav och körsträckor Bilinnehavet per invånare är högre i Stenungsund än både i länet och i riket. Antalet registrerade bilar per 1000 invånare var 502 stycken i kommunen jämfört med 449 i länet och 459 i riket. I kommunen var 0,2 procent av de registrerade fordonen miljöbilar år 2005 vilket är lägre än länets 0,7 procent. Statistiken visar också att den vanlige Stenungsundsbon kör sina bilar längre sträcka per år och också längre sträcka per invånare än både genomsnittet för länet och för riket. Många andra kommuner i länet visar samma utveckling. Dock har Stenungsund ovanligt bra möjligheter till kollektiva och snabba transporter som tågstation, motorväg och expressbussar. Se nedanstående diagram

16 Körsträcka per bil och invånare Körsträcka per bil Stenungsund Länet Riket Stenungsund Länet Riket Körsträcka per invånare Figur 13 Körsträcka per bil och invånare Källa SCB En tydlig trend i Sverige är att andelen tunga och starka bilar ökar i antal medan andelen lätta och svaga bilar minskar. Det innebär att andelen bilar som är bensinslukande ökar i antal. Utvecklingen som framgår av nedanstående diagram visar ingen annorlunda utvecklingen i Stenungsund jämfört med länet och riket. Procentuell andel personbilar i trafik efter tjänstevikt och motoreffekt 50 Procent ,3 35,3 30,1 28,9 27,8 11,8 13,6 15,2 4, Lätta/svaga tunga/starka Figur 14 Procentuell andel personbilar i trafik efter tjänstevikt och motoreffekt Källa SCB Kollektivtrafik Buss Tåg En långsiktig hållbar utveckling kräver en ökad satsning på kollektivtrafiken. Västtrafik svarar för kollektivtrafiken i kommunen både för buss och för tåg. Möjligheterna att resa och att pendla med tåg och buss är mycket goda i Stenungsund. Genom kommunen från Strömstad i norr till Göteborg i söder går Bohusbanan. För att få bättre turtäthet behöver dock banan övervakningssystem förbättras samt på sikt byggas ut till dubbelspår. Mot Göteborg går också många bussar som innebär bekväma och korta restider. Flest resande har Röd express som trafikerar till Göteborg. Antalet resande uppgick 2006 till

17 Resandeutvecklingen med buss är negativ i Stenungsund och har minskat allt sedan Mellan åren 2005 och 2006 har antalet resande minskat resande med nästan 2 procent. Enligt Västtrafiks resvaneundersökning har resandet ökat med 32 procent mellan vilket är mycket mer jämfört Västsverige i övrigt som ökat med 10 procent mellan Totalt resande med buss i Stenungsunds region Express- och tätortsbussar Antal Figur 15 Resandeutveckling med buss i Stenungsunds region Källa Västtrafik Resandeutvecklingen inom Stenungsunds tätort totalt är mycket negativ och har varit sjunkande ända sedan Totalt antal resande uppgick 2006 till vilket är 3,5 procent lägre än Antalet resande är nu lägre än Resandeutveckling Stenungsunds tätort linjerna Antal Figur 16 Resandeutveckling med buss i Stenungsunds tätort Källa Västtrafik Flest antal resande i tätorten har linjerna 330 och 331 som båda har över resande per år. Linjerna 332 (Brehålt-Jörlanda-Stora Höga), linje 334 (Stenungsund-Ucklum- Stenungsund) samt linje 337 (Stenungsund-Ödsmål-Svenshögen) har alla haft ett ökat antal resenärer de senaste åren. Samtliga övriga linjer har ett minskat antal resande. För att bryta trenden har en ny tätortstrafik införts. Under 2006 har ändringar gjorts i linjerna och nya linjer tillkommit. Resultatet av den förändringen syns inte i statistiken ännu. Tre olika busslinjer trafikerar nu tätorten i stället för två. Ny kvällstrafik har införts i Stora Höga och bussen går nu ner i bostadsområdena. Sex avgångar har införts på Röd express på grund av ökat resande. Förändringarna har uppfattats positivt och kommer förhoppningsvis avspeglas i kommande statistik

18 Resandeutveckling buss Stenungsunds tätort Antal Figur 17 Resandeutveckling buss i Stenungsunds tätort efter bussnummer Källa Västtrafik För att öka antalet resande med kollektivtrafik finns det planer om ett nytt resecentrum och en ny regionaltågstation med koppling till bussystemet. Bohuståget har haft en positiv utveckling och har fördubblat antalet resande de senaste två åren. Antalet resande uppgick 2006 till Resandeutveckling med tåg Bohuståget Göteborg-Strömstad Figur 18 Resandeutveckling med tåg Källa Västtrafik Gång- och cykelvägar Gång och cykelvägarna inom Stenungsunds tätort är väl utbyggda både mellan stadsdelarna och inom dessa. Det finns också gång- och cykelväg från Jörlanda i söder till Ödsmål i norr. Utöver dessa finns ett antal mindre vägar som kan vara lämpade för cykel och friluftsliv

19 Figur 19 Karta över cykelvägar i Stenungsunds kommun samt i tätorten Källa Stenungsunds kommun I kommunens översiktsplan anges planerade cykelvägar vilka är följande Ödsmål-Kolhättan Svenshögen badplatsen i Svenshögen Stora Höga Ucklum Svenshögen vid väg 650 Båt Farleden utanför Stenungsund längs Hakefjorden och Halsefjorden är en av de mest trafikerade i landet. Fritidsbåtturismen är mycket omfattande i dessa farvatten och mycket tyngre båttrafik passerar. Ett stort antal fartyg angör hamn i Stenungsund årligen. Hamnen används nästan uteslutande av industrin. En del av sten- och krossprodukter transporteras också på båt. Båttransporterna kan på sikt få större betydelse. Möjligheter till att överföra lastbilstransporter till båt bör utredas Service Sektorn omfattar offentlig verksamhet såsom kommunal- och landstingsförvaltning samt drift av avlopps- och reningsverk, el- och vattenverk samt gatu- och vägbelysning. I servicesektorn ingår också övriga tjänster som innefattar bland annat restauranger, hotell och butiker. Se också den inledande texten i nästa avsnitt, hushåll som beskriver byggnader och lokalers energianvändning. Energianvändningen i sektorn uppgick 2004 till MWh vilket motsvarar en procent av kommunens totala energianvändning. Energianvändning ökade fram till 2000 och har därefter minskat. Jämfört med Västra Götalands län och riket är energianvändningen per invånare låg i servicesektorn. Den helt dominerande energikällan 2004 var el-energi vars andel var 87 procent. Tio procent av energianvändningen var fjärrvärme och resten knappt tre procent utgjordes av fossil energi, eldningsolja. Oljeanvändningen har minskat kontinuerligt sedan

20 Energianvändning i servicesektorn fördelat på energislag MWh/år Diesel Eldningsolja Fjärrvärme El-energi Figur 20 Energianvändning i servicesektorn Källa SCB Energislagens fördelning i servicesektorn 2004 Eldningsolja 3% Fjärrvärme 10% El-energi 87% Figur 21 Energislagens fördelning i servicesektorn 2004 Källa SCB Hushåll Energianvändningen i bostäder och lokaler motsvarar ungefär 40 procent av Sveriges totala energianvändning och cirka 30 procent av koldioxidutsläppen. Produktion och användning av våra byggnader står för en stor del av miljöpåverkan i samhället. Merparten av de byggnader som finns kommer att användas i minst 50 år därför är det synnerligen viktigt att energianvändningen och miljöbelastningen minskar. Energieffektiviteten måste börja i hushållen. Detta kan ske genom energieffektivisering som exempelvis, minska driftsel genom nyinvesteringar i energisnåla hushållsapparater eller genom att energibesparande åtgärder genomförs vid renoveringar och att förbättringar görs av isolering i byggnader. Obligatoriska krav på energicertifieringar vid nybyggnationer är en annan åtgärd. Elberoendet är helt dominerande i hushållssektorn. Elberoendet kan minskas genom energieffektiviseringar i bostadsbeståndet. Användning av förnybara energikällor som solfångare, biobränsle och vindkraft ska öka. Oljeanvändningen har minskat samtidigt som

21 användningen av biobränsle har ökat. Hushållssektorn använder 10 procent mer energi per invånare än länet som helhet. Det innebär att det finns utrymme för energieffektiviseringar för hushållen. Andelen fjärrvärme i småhus år 2004 enligt SCB, är liten endast tre procent medan andelen fjärrvärme i flerbostadshus är 73 procent. Oljeberoendet för flerbostadshus har sjunkit kontinuerligt och uppgick till endast fyra procent eller MWh år 2004, den bör fasas ut helt. En ökad utbyggnad och förtätning av fjärrvärmen bör ske, speciellt till småhus. Energi från spillvärme bör öka i fjärrvärmen och gasolanvändningen i fjärrvärmen bör på sikt fasas ut till naturgas/rme. För att minska energibehovet i framtiden bör energirutiner vid bygglov utarbetas. Installation av värmepumpar har ökat och uppgick 2006 till 243. Värmepumpar bör installeras i eluppvärmda hus dit fjärrvärmen inte kan byggas ut. Antalet solfångare är okänt. Kommunen bör utreda hur träavfall avfall i kommunen kan användas till energiutvinning inom kommunen, på så sätt minskas också transporterna. År 2006 samlades träavfall in motsvarande MWh in som transporterades till andra kommuner. Energin motsvarar förbrukningen av värme i nästan 400 småhus. Insamling av organiskt avfall kan öka och bör tas tillvara för energiutvinning inom kommunen. Organiskt avfall transporteras idag till Vänersborg för utvinning av biogas. Kommunen ska vara föregångare och kommunens egna fastigheter bör värmas med fjärrvärme eller biobränsle år 2015 och elförbrukningen i kommunens fastigheter ska enligt uppställda mål minska. Energianvändningen i hushållssektorn MWh/år Eldningsolja 1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi Figur 22 Energianvändning i hushållssektorn Källa SCB Under 2004 förbrukades totalt MWh i hushållssektorn i Stenungsunds kommun. Det motsvarar två procent av den totala energianvändningen. Av den totala energianvändningen 2004 svarade el-energi för 53 procent, fjärrvärme för 22 procent, träbränsle för 18 procent och eldningsolja för 7 procent. Total energianvändningen i hushållssektorn har också ökat med drygt sju procent mellan åren , samtidigt har det skett en omfattande befokningsökning. Efter en topp i energianvändningen 1995 har energianvändningen sjunkit kontinuerligt fram till För 2004 ses en svag ökning av energianvändningen. Oljeanvändningen har minskat samtidigt som användningen av biobränsle har ökat. Hushållen i Stenungsund förbrukar 10 procent mer energi per invånare och år än hushållen i västra Götalands län, se tabell

22 Energislagens fördelning hushållsektorn 2004 Eldningsolja 1 7% Träbränsle 18% El-energi 53% Fjärrvärme 22% Figur 23 Energislagens fördelning i hushållssektorn 2004 Källa SCB Hushållssektorn kan delas in efter hustyper. I kommunen fanns det lägenheter Av dessa var i småhus och resten var lägenheter i flerbostadshus. Mest energi används till småhusen, 67 procent, flerbostadshusen använder 27 procent av sektorns energianvändning och fritidshusen sex procent. Fördelning av energianvändningen i småhus, flerbostadshus, fritidshus 2004 Flerbostadshus 27% Fritidshus 6% Småhus 67% Figur 24 Fördelning av energianvändningen i hushållssektorn på hustyp Källa SCB Energianvändningen i småhus De flesta Stenungsundsbor bor i eget småhus. Småhusen svarar för 67 procent av den totala energianvändningen i hushållssektorn och energianvändningen har ökat med nio procent mellan perioden 1990 till Ökning kan förklaras av att antalet småhus har ökat samma period med 797 stycken. Eventuella minskningar genom energieffektiviseringar i småhusen motsvaras av ökad energianvändning i nya hus. Elanvändningen uppgår till 62 procent och är den vanligaste energikällan, biobränslets andel är 27 procent, olja åtta procent och från fjärrvärme kommer endast tre procent av energin till småhusen. Energianvändningen av el ökade fram till och med 2001 för att sjunka kraftigt och har därefter åter ökat vilket kan förklaras av den omfattande installationen av värmepumpar som har skett fanns det 243 värmepumpar installerade i kommunen. För perioden har en kraftig minskning av användning av eldningsolja skett till förmån för biobränsle. Användningen av olja har minskat med 62 procent sedan 1990 medan biobränsle har ökat med 65 procent för samma tid

23 Energianvändning i småhus MWh/år Eldningsolja Träbränsle Fjärrvärme El-energi Figur 25 Energianvändning i småhus Källa SCB Energislagens fördelning i småhus 2004 Eldningsolja 8% Träbränsle 27% El-energi 62% Fjärrvärme 3% Figur 26 Energislagens fördelning i småhus 2004 Statistiska Centralbyrån har år 2003 gjort en fördjupad analys över energianvändningen i småhussektorn i Sverige. Av den kan följande sammanställas för Stenungsund. Se också tabell 2 på nästa sida. El är vanligast för uppvärmning av småhus drygt 37 procent. Det är nästan dubbelt så många hus som värms med direktverkande el jämfört med vattenburen el. Näst vanligast är en uppvärmning med en kombination av el och biobränsle cirka en fjärdedel av småhusen värms på detta sätt. Det är ungefär lika vanligt med enbart biobränsle som med olja, vardera drygt fem procent. För samtliga småhus i Sverige är andelen ungefär nio procent vardera. Andelen hus med fjärrvärme är låg 7,3 procent. I riket totalt är andelen småhus som är anslutna till fjärrvärme 8,6 procent

24 Använda energislag år 2003 Antal småhus Procent av samtliga småhus Genomsnittli g energianvändning /m 2 El direkt ,8 150,8 El vattenburen ,3 130,2 Olja 290 5,3 143,5 Olja och biobränsle 188 3,4 173,0 Olja, el och biobränsle 74 1,3 180,7 Olja och el 208 3,8 191,7 El och biobränsle ,8 172,2 Enbart biobränsle 288 5,2 176,1 Berg/jord/sjövärmepump 258 4,7 78,2 Fjärrvärme 400 7,3 111,1 Annat 385 7,0 126,3 Samtliga ,7 Tabell 2 Antal småhus 2003 efter använda energislag. Källa SCB Energistatistik för småhus 2003 Energianvändningen i flerbostadshus Cirka en tredjedel av bostadsbeståndet utgör lägenheter i flerbostadshus. Antalet lägenheter år 2006 uppgick till lägenheter. De huvudsakliga energikällorna för flerbostadshus är fjärrvärme, som uppgår till 73 procent samt el som utgör 23 procent av energianvändningen. En mycket liten del endast fyra procent av energianvändningen i flerbostadshusen kommer från eldningsolja vilken motsvarar cirka MWh. Energianvändning i flerbostadshus MWh/år Eldningsolja 1 Fjärrvärme El-energi Figur 27 Energianvändning i flerbostadshus Källa SCB

25 Energislagens fördelning i flerbostadshus 2004 El-energi 23% Eldningsolja 1 4% Fjärrvärme 73% Figur 28 Energislagens fördelning i flerbostadshus 2004 Källa SCB Energianvändning i fritidshus Sex procent av hushållssektorns energianvändning används av fritidshusen. I kommunen finns det fritidshus som förbrukar cirka MWh per år. Så gott som all energi kommer från el. Fritidshusbebyggelsen har ökat sin energianvändning med över 14 procent sedan

26 2.3 Fjärrvärme Stenungsunds Energi och Miljö AB Stenungsunds Energi och Miljö AB (SEMAB) producerar och distribuerar fjärrvärmen i Stenungsunds kommun. De flesta hyresfastigheter, skolor och kommunala fastigheter är anslutna till fjärrvärmen. Under senare år har även villor börjats anslutas. Fjärrvärmen har utvecklats kraftigt och totalt anslutna anläggningar uppgick den 31 december 2006 till 910 stycken. Utveckling över antal kunder Antal kunder LIP-projektet Idag År Det är i Norum, d.v.s. Stenungsund - huvudorten i kommunen, som fjärrvärmenät finns och där utbyggnaden de närmaste åren kommer att ske. I dagsläget är det inte ekonomiskt försvarbart att bygga ut nätet eller investera i en ny anläggning i någon av de mindre orterna i kommunen, undantaget Ödsmål. Ödsmål har en potential i och med att det ligger nära Perstorp Oxo som också är spillvärmeleverantör. Figur 29 Utveckling antal kunder i fjärrvärmen Källa SEMAB Utbyggnadsmöjligheterna inom Stenungsund är dock fortfarande stora. Munkeröds industriområde, Strandnorum, Kyrkenorum II, Västra Söbacken samt nya exploateringsområden är alla intressanta objekt. Dessutom finns enskilda fastigheter av intresse så som Hotell Stenungsbaden. SEMAB: s framtidsplaner sträcker sig fram till 2012 då vi förväntas ha en abonnerad effekt på 44 MW mot dagen 34 MW. Fjärr- och närvärme i Stenungsund - befintlig och möjlig utbyggnad MWh Invånare Befintlig fjärrvärme 2006 Möjlig utbyggnad 2015 Befintlig närvärme 2006 Möjlig utbyggnad 2015 Kommentarer Norum Stora Höga Jörlanda Ingen planering idag Spekeröd men möjligt på längre Svenshögen sikt Ucklum 878 Ödsmål Summa Tabell 3 Befintlig och möjlig utbyggnad fjärr- och närvärme i MWh Källa SEMAB Fjärrvärmeanläggningen består av ett lågtemperatursystem och energibehovet täcks till största delen (ca 90 procent) av spillvärme. Resterande behov täcks idag av egen förbränning i fyra hetvattenpannor som huvudsakligen utnyttjar gasol som bränsle. Förbrukningen av gasol (eller olja) varierar mellan åren beroende på antalet driftstörningar i spillvärmeleveransen samt hur kallt det året har varit. Vid kalla temperaturer räcker inte spillvärmen från Perstorp Oxo till och förbrukningen av i första hand gasol ökar

27 Planer och förhoppningar finns på att utöka leveransen av spillvärme samt att byta ut gasolen mot naturgas. Utredningar om detta pågår. Utläppet av koldioxid per producerad MWh varierar under åren beroende på användning av gasol men uppgick 2006 till 0,028 ton. Naturgasen ger cirka 13 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med gasol. 80 Bränslefördelning SEMAB Tillsatt energi (GWh) Total energi Spillvärme Gasol Olja El Värmepump 10 0 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Figur 30 Bränslefördelningen i fjärrvärmenätet Källa SEMAB 2.4 Stenungsundshem AB Stenungsundshem äger och förvaltar bostäder och lokaler i Stenungsund och är kommunens största fastighetsägare. Stenungsundshem har lägenhet med en sammanlagd yta av m 2 samt 157 lokaler med en yta av m 2. I Stenungsundshem bor ca hyresgäster d.v.s. ungefär var 6:e kommuninvånare. Lägenheterna finns till övervägande del i centrala Stenungsund samt i ett antal radhusområden i kommunens ytterområden. Stenungsundshem har antagit en miljöpolicy och är miljödiplomerat 2007 av Göteborgs Miljökontor. Förväntad energiförbrukning Stenungsundshem 2007 Fastighetsel 3612 MWh Värmepump 50 MWh Fjärrvärme MWh Figur 31 Prognos för 2007 energiförbrukning Stenungsundshem Källa Stenungshem

28 Energianvändningen i fastighetsförvaltningen kommer år 2007 att bestå av fjärrvärme, 84 procent och av driftsel nästan 16 procent. Resterande, en mycket liten del av energin, används till en värmepump. Fastigheterna är till 99 procent anslutna till fjärrvärmen och endast en procent av fastighetsbeståndet värms med eldningsolja. Under 2007 planeras en värmepump installeras och eldningsoljan helt fasas ut. Stenungsundshem har från mitten av 90-talet bedrivit ett aktivt energispararbete. Stenungsundshem har en energigrupp där alla strategiska beslut fattas. I energigruppen ingår alla nyckelpersoner och VD. Några av åtgärderna som genomförts är datoriserad styrning av värme och varmvatten. Frånluftsfläktarna har bytts ut och försetts med tryckstyrd årstidsanpassad styrning. Vattenbesparing har inneburit besparningar på varmvattnet. Genom ett aktivt arbete har bostadsbolaget kommit ner till nivåer där det tillhör några av de framgångsrikaste bostadsbolagen i Sverige. 2.5 Kommunens egen förvaltning I kommunens egen fastighetsförvaltning har ett medvetet arbete bidraget till minskad energiförbrukning till uppvärmning samt ett minskat oljeberoende. Förvaltningsbyggnaden har tilläggsisolerats. Ekenässkolan har konverterat från oljeuppvärmning till uppvärmning via värmepump. Delar av Nösnäsgymnasiet, Sundahallen, Kyrkenormumskolan och Folktandvården i Kommunhuset har installerat nya tekniska system för elektronisk rumsstyrning och/eller värmeåtervinning. Vidare har värmepumpar installerats på Röda Nyborg och centralförrådet. Dessutom har belysningsåtgärder gjorts på Sundahallen, Stenungsundsskolan och Kristinedalsskolans idrottshall. Knappt sex procent av värmeenergin kom från olja under Fjärrvärmen svarade för 76 procent, elvärme för tio procent, värmepump för fem procent och biobränsle för tre procent av energin. Prognoserna pekar mot lägre energiförbrukning och ännu mindre användning av olja. Förbrukningen av elenergi visar dock på en ökande trend. Värmeförbrukning kommunens fastighetsförvaltning efter olika energislag KWh Värmepump Elvärme Elvärme Oljepannor Fjärrvärme Figur 32 Värmeförbrukning kommunens fastighetsförvaltning Källa Stenungsunds kommun

29 Elförbrukning kommunens fastighetsförvaltning MWh Figur 33 Elförbrukning i kommunens egen förvaltning Källa Stenungsunds kommun Utsläpp av koldioxid från kommunens verksamheter uppgick 2006 till drygt 968 ton. Fjärrvärmen svarade för störst andel med 30 procent av utsläppen. Inköpt bensin svarar för en fjärdedel av utsläppen, olja för uppvärmning 22 procent och inköpt diesel för 12 procent samt milersättning för 11 procent av kommunens egna koldioxidutsläpp. Positivt är att under 2006 började etanol användas i kommunens bilflotta och förbrukningen uppgick till fyra procent av bensinförbrukningen. Utsläppskälla Mått Ton CO 2 Procent Inköpt bensin 111,96 m 3 244,42 25 Milersättning privat mil 110,47 11 Inköpt diesel 42,66 m 3 114,34 12 Inköp etanol (E85) 4,53 m 3 1,55 0 Olja för uppvärmning 788 MWh 213,61 22 Fjärrvärme MWh 284,34 30 Totalt 968, Tabell 4 Utsläppskällor koldioxid i kommunens förvaltning Källa Stenungsunds kommun Utsläpp koldioxid i kommunens förvaltning 2006 Inköpt bensin Inköpt diesel 9% Fjärrvärme 4% Inköpt etanol 10% 0% Milersättning 4% Olja uppvärmning 73% Figur 34 Utsläpp av koldioxid i kommunens förvaltning år 2006 Källa Stenungsunds kommun

30 3 Växthusgaser Den gas som bidrar mest till förstärkning av växthuseffekten är koldioxid. Den svarar för 80 procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige. Koldioxiden kommer från användning av fossila bränslen som olja, kol, naturgas, diesel och bensin. Andra gaser som släpps ut och påverkar klimatet negativt är dikväveoxid (lustgas) och metan. Växthuseffekten förstärks ytterligare av att atmosfären också tillförs helt nya växthusgaser, framställda av människan. HFC (fluorkolväten) som nu uppträder i snabbt ökande halter i atmosfären. Fluorkarboner FC 4 och Svavelhexaflourid SF 6 är mycket starka klimatgaser som framförallt kommer från industriprocesser. Koldioxid är den dominerande växthusgasen och utsläppet av de övriga är betydligt mindre, även om de har starkare påverkan på klimatet räknat per molekyl. Gasernas inverkan på växthuseffekten räknas om till koldioxidekvivalenter för att se hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid. Se vidare bilaga om fakta växthusgaser. I detta avsnitt görs en analys av Stenungsunds kommuns utsläpp av växthusgaser. Värdena för koldioxid avser statistik fram till och med 2004 och baseras på Statistiska centralbyråns energibalanser. För metan och dikväveoxid har beräkningar gjorts för jordbrukssektorn, medan några lokala beräkningar energi och transport inte har gjorts. Metanutsläpp från avfall har behandlats. Industrin har omfattande utsläpp koldioxid därefter är det transporterna som svarar för de mesta koldioxidutsläppen. Det är i dessa två sektorer som åtgärder får störst effekt på utsläppen. Inom hushålls- och servicesektorn har omfattande åtgärder genomförts som inneburet minskat utsläpp av koldioxid såsom övergång till biobränsle, installation av värmepumpar och anslutning till fjärrvärme. Metan och dikväveoxid kommer till stor del från jordbruket. I kommunen har antalet djur minskat samtidigt som åkerarealen har minskat vilket innebär att utsläppen från dessa två växthusgaser har minskat stadigt. För Fluorkarboner och Svavelhexaflourid som båda är starka växthusgaser har ingen analys gjorts men gaserna används i platsindustrin respektive eldistribution varför kartläggning bör göras för att bedöma om det finns behov av åtgärder. För att visa på förhållanden mellan de olika växthusgaserna i Stenungsunds kommun har nedanstående tabell sammanställts med växthusgasutsläpp per invånare och år. Utsläpp koldioxidekvivalenter Kg/inv. Antal invånare 2004; Koldioxid från industri Koldioxid transporter Koldioxid från hushåll 150 Koldioxid från service 55 Metan från energi och transporter Ej beräknat Metan från jordbruk 125 Metan från avfall 0 Dikväveoxid från energi och transporter Ej beräknat Dikväveoxid från jordbruk 242 Fluorerade gaser Okänt