Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger.
|
|
- Erika Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakgrund Länsstyrelsen i Uppsala län har i kompletteringsföreläggande för Vindpark Målarberget inkommit med följande begäran; Inge beräkning av sannolikheten att för personskada respektive dödsfall på grund av iskast från de planerade vindkraftverken om de uppförs utan system för avisning. En sådan beräkning som efterfrågas är inte möjlig att göra helt enkelt på grund av att antalet olyckor som inträffat är så få, faktiskt inte några alls, det gör det omöjligt att beräkna fram ett tillförlitligt resultat. Däremot kan förutsättningarna för ispåbyggnad och iskast och efterföljande risk i det aktuella området beskrivas, detta redogörs för nedan; Om isbildning Isbildning på vindkraftverk uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder men kan även inträffa på andra platser i samband med speciella väderförhållanden, såsom dimma, hög luftfuktighet till följd av frost samt vid underkylt regn. Isbildning bidrar till att vindkraftverkets rotorblad utsätts för obalans vilket medför ett ökat slitage, ökade underhållskostnader och kortare livslängd på vindkraftverket. Belastningen och obalansen som uppstår gör dock att vindkraftverkets reglersystem stänger av verket redan efter några kilograms totalbelastning och verkets energiutvinning uteblir helt. Vindkraftverkets förtjänst uteblir således. Innan verket stoppas på grund av belastningen finns risk att ispåbyggnad lossar från rotorbladen och slungas iväg, ett s.k. iskast uppkommer. Iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken med vindkraft, främst i kallt klimat, i fjälltrakter och på höga höjder. Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger. Geografiska förutsättningar för isbildning Risk för nedisning finns i hela landet men är påtagligt större i norra Sverige jämfört med de södra delarna. Risken för nedisning ökar med markhöjden, således räknas fjälltrakter som riskområden. Erfarenheter visar att isbildningsfrekvensen i större grad beror på det enskilda höjdläget än på vilken breddgrad vindparken är belägen. Man räknar dock med att den generella gränsen för den del av Sverige som främst riskerar påisning går vid linjen Karlstad - Gävle även om sydsvenska höglandet och enskilda positioner på hög markhöjd kan sägas ha förhöjd risk. Orsaken till att is är vanligare på vindkraftverk belägna på platser med hög marknivå i förhållande till havet är att vindkraftverken då kan befinna sig i moln där vattendropparna fastnar på vingarna och fryser. Mest utsatta är de västligaste och mest molniga delarna av Sverige, dvs. fjällområdena vid Lappland och Jämtland, eftersom vindarna i Sverige oftast kommer från sydväst och mest nederbörd därmed fälls ut i de västra delarna av landet och över fjällkedjan som skyddar inlandet. Målarberget i Västmanland ligger inte inom de delar av Sverige inom vilka förutsättningar för isbildning av betydelse anses föreligga, området befinner sig på en markhöjd om ca 140 möh och utgörs inte av högland. Området ligger heller inte havsnära med förhöjd risk för fuktiga vindar och heller inte i den del av landet som anses mest utsatt för isbildning. 1
2 I nedanstående kartbild, figur 1, framgår att området för Målarberget utsätts för lätt nedisning 2-7 dygn/år, vilket korresponderar med den vindmätning som utförts i området, se närmare beskrivning nedan. Figur 1. Antalet dygn/år när nedisning förekommer enligt WECO, som ett helt dygn räknas om nedisning beräknas förekomma någon gång under dygnet. Vädermässiga förutsättningar för isbildning Is bildas genom två olika processer: - nedisning i låga moln - nedisning på grund av nederbörd Speciellt gynnsamt väder för isbildning föreligger då luftfuktigheten överstiger 85 % i samband med temperaturer mellan 0 och -13. Även andra parametrar kan inverka såsom turbulens, vindhastighet, mängden solinstrålning men avgörande är temperatur och luftfuktighet. Förutsättningar för isbildning uppstår när det är fuktigt och kallt samtidigt liksom vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturväxlingar i samband med nederbörd. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. 2
3 Normalårsperioden anger följande snittemperaturer för Avesta, 6 km nordost om Målarberget (SMHI): Jan -5.3 Feb -5.1 Mars -1.4 April 3.6 Maj 10.1 Juni 14.9 Juli 16.2 Augusti 14.7 September 10.2 Oktober 5.6 November 0.2 Dec -3.7 Olika typer av ispåbyggnad Frost är ett tunt lager iskristaller som bildas när luftens vattenånga vid ingen eller mycket låg vindhastighet sublimerar, d.v.s. övergår från gasform till fast form, på en kall yta. Frost kan störa strömningen över vindturbinbladet och därmed minska energieffekten eftersom strömningen blir turbulent. Frostlagret som bildas är mycket tunt och eroderar snabbt och faller till marken som flingor. Frost utgör alltså ingen fara för omgivningen. Figur 2. Frostbildning på vindkraftverk i Aapua, Övertorneå kommun i Norrbotten Foto av Kent Larsson, Risuddens El AB 3
4 Dimfrost Dimfrost är den typ av isbildning som främst anses vara ett problem för vindkraft. Dimfrost uppkommer i två olika variationer, mjuk och hård. Den mjuka dimfrosten utgör ingen fara för omgivningen då densiteten är låg och då den faller av sker detta i form av flingor. Hård dimfrost däremot har en högre densitet och bildas ofta längre ut på rotorbladet vilket gör att den slungas iväg i större utsträckning. Dimfrost bildas i huvudsak vid drift i moln och kan vara ett stort problem för fjällbaserad vindkraft. I långsamstigande terräng föreligger inte förutsättningarna för drift i moln på samma sätt som i fjällvärlden eftersom molnbasen lättare anpassar sig i den mer långsamstigande terrängen jämfört med den kraftigare höjdskillnaden i fjälltrakter. Klaris Då luften innehåller stora till medelstora vattendroppar i samband med underkylt regn eller i moln kan klar is bildas på vingarna. Klar is har hög densitet vilket betyder att den väger mest i förhållande till sin volym och kan göra mest skada om den kastas iväg. Eftersom klarisen snabbt ger en obalans i vindkraftverket betyder det att det krävs en mycket liten mängd innan verket stängs av. Klar is bedöms vara den minst frekventa typen av is i Sverige. Snöblandat regn, nederbörd Förenklat uttryckt går skiljelinjen mellan torr och våt snö linjärt från 0 C och 100 % relativ luftfuktighet till +4 C och 50 % relativ luftfuktighet. Ovan skiljelinjen är snön våt medan den definieras som torr därunder. Snöblandat regn inträffar således per definition vid lufttemperatur över 0 C. Om det snöblandade regnet inte blåser undan eller smälter utan istället fastnar på kallare strukturer, lägger sig på horisontella ytor eller fångas i vindfällor kan fallande yttemperatur, t.ex. på grund av ökad utstrålning vid uppklarnande väderlek efter en kallfrontspassage eller sjunkande nattemperatur, orsaka svår nedisning. Störst risk för snöpåbyggnad uppkommer då det är vindstilla eftersom snömassorna lättare fastnar på vingarna, störst risk för nedfallande snö är således under vindkraftverket. Olika vindturbiner och fabrikat ger också olika förutsättningar för isbildning. Val av turbin för Målarberget har ännu inte gjorts utan kommer att ske i ett sent skede då vindkraftparken övergår i nytt ägande och står inför byggnation. Det slutliga valet görs med beaktande av flera faktorer. Maskinens lämplighet för det geografiska området är en parameter som vägs in ur flera aspekter och områdets benägenhet för isbildning är en av dessa. Resultat för det specifika området genom vindmätning Sedan juni 2012 pågår vindmätning i området för Målarberget. Mätning har skett i en 120 meter hög mast, centralt placerad i området. Mätningen sker med hjälp av icke uppvärmda sensorer och meteorologiska mätare placerade på olika höjder i masten vilka i sin tur är kopplade till en datalogger. På så sätt kan de väderdata som samlas in följas i realtid och resultatet för mätningen sparas var tionde minut dygnet runt och så har skett sedan mätningen påbörjades. Mycket tillförlitlig data av meteorologiska förhållanden, för den specifika platsen finns att tillgå för närmare 3 år. Mätningen är konform med den internationella standarden för vindmätning IEC Mätningen visar på att områdets förhärskande vindriktning är syd sydvästlig har mätningen pågått i 1034 dagar, med start i juni 2012 fram till skrivande stund i mars Känsligheten i skålanemometrarna (sensorer som snurrar och mäter vindhastigheten) är mycket 4
5 stor. Vid nedisning av en anomometer uppstår omedelbart en störning där störningen klassas som nedisning även om sensorerna inte stannat av helt och enbart en (1) av mastens flera sensorer har rapporterar störning. Nedisning noteras således under minsta möjliga förutsättningar. Under den tid som mätningen hittills pågått har det under 37 dagar noterats en störning (minskad rörelse av sensor i samband med låg temperatur) under minst en (1) 10-minutersperiod per dag. nov 2012 dec 2012 per år i n* 2 2 jan 2013 feb 2013 mars 2013 nov 2013 dec i n* i n* i n* 14 jan 2014 feb 2014 mars 2014 nov 2014 dec 2014 i n* jan 2015 feb i n* 8 37 * ingen notering Det ska tydliggöras särskilt: att störningen i mätningen inte talar om att isbildning faktiskt har skett utan den signalerar att det under dygnet, under minst en (1) 10-minutersperiod förelegat sådana meteorologiska förutsättningar för att någon form av ispåbyggnad skulle kunna ske. att varje period om 10 minuter noteras, därmed kan störningen vara betydligt kortare än att vara över hela dygnet och så kort som 10 minuter. att mätningen inte ger uppgift om vilken typ av isbildning som skulle kunna ske, frost, dimfrost eller klaris. att en störning noteras oavsett hur många sensorer som står stilla och på vilken höjd en störning skett. Förutsättningar för påisning föreligger inte förrän flertalet sensorer står stilla, så har skett under totalt 26 dagar under den hittills genomförda mätperioden med maximalt 7 dagar per år Beräkning av riskavstånd För att minimera risken för att allmänhet och egendom ska komma till skada är det enligt Boverket dock lämpligt att det finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor vistas ofta. I flera källor (WECO, Elforsk) har underlag för framräkning av riskavstånd för iskast från vindkraftverk i kallt klimat tagits fram. Dessa finns redovisade i flera rapporter bl.a. i Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. Rekommenderat riskavstånd för iskast när vindkraftverket är igång är följande: där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]. 5
6 d = ( D + H) * 1.5 Rekommenderat riskavstånd till vindkraftverket då det står stilla: där v är vindhastighet vid nav [m]. d = v * ( D/2 + H ) 15 Det framräknade riskavståndet rekommenderas för verk placerade i områden som betecknas som riskområden för nedisning. Beräkningen ger ett maximalt räckviddsområde, det verkliga området är mindre då det påverkas av vindriktningen då isen som släpper från vindkraftverket färdas med vindriktningen och verkets rörelse. Figur 3. Bilden visar i vilken riktning isen statistiskt sett tar vägen när ett vindkraftverk är i drift och is släpper från roterande delar. Som man kan se så är risken för att träffas av is, obefintlig om man närmar sig vindkraftverket rakt framifrån. Detta eftersom vinden blåser på framsidan kommer den också att ta med eventuell lös is och slunga den i vindens riktning. Bilden hämtad från Svensk Vindenergis Hälsa och säkerhetseminarium från 26 mars På ett stillastående vindkraftverk kan främst tung nederbörd som blötsnö lägga sig på maskinhuset. Pga. värmeutvecklingen från generatorn i maskinhuset glider det mesta av snölasten av men en tunn vattenhinna som bildas kan frysa till is. När denna sedermera faller ner utgör den en risk för den som vistas i vindkraftverkets närhet. Det här är dock en risk som föreligger för samtliga höga byggnader såsom hustak, master, kraftledningar och inte minst träden i skogen. Det är alltså ingen risk utmärkande för vindkraft. För den typ av vindkraftverk som anses lämpliga för Målarberget beräknas riskavståndet till 390 meter för vindkraftverk i drift. Beräkningen baseras på rotordiameter upp till 120m och navhöjd upp till 140m. För avstånd till vägar, järnvägar, kraftledningar och annan infrastruktur finns redan riktlinjer för avstånd 6
7 mellan anläggning och vindkraftverk och dessa varierar något mellan olika anläggningstyper. Gemensamt är dock att föreskrifterna i samtliga fall efterföljs för Målarberget. Frekvens av besökare inom området för Målarbergets vindkraftpark Förutsättningen att bli träffad av iskast från vindkraftverken hänger också samman med hur frekvent området och de ytor som kan betecknas såsom riskområden besöks under den tid av året då risk för iskast föreligger. För Målarberget kan konstateras att; - inga bostäder finns inom vindkraftsområdet eller inom riskavstånd enl. beräkning ovan - inga fritidsanläggningar befinner sig inom riskavståndet för vindkraftverken - inga allmänna vägar finns inom riskavståndet - inom området finns ingen dyrbar egendom som riskerar att skadas - området är mindre intressant för besök under vinterhalvåret och många vägar är oplogade - inga besöksmål av intresse under säsongen då eventuell påisning skulle kunna inträffa finns inom området. Utflyktsmål såsom Digerkällan besöks under de månader om året då risk för is inte föreligger. Det gäller även för andra besöksmål inom området av naturintresse karaktär exempelvis Komossens naturreservat och Bruksleden. - ingen arbetsplats ligger inom område för vindkraftparken. - risken för påisning på vindkraftverken är störst under väderförhållanden som brukar betecknas som busväder då besöken i skogen är mycket få om några alls. - den jakt som bedrivs i området under de kalla vintermånaderna sker företrädelsevis under dagar med mindre eller ingen nederbörd alls, under klara dagar med goda siktförhållanden då risken för isbildning är obefintlig. Under den mest aktiva jaktsäsongen föreligger inte risk för isbildning. Besöksfrekvensen inom området under den tid då risk för påisning föreligger är således mycket låg, i det närmaste obefintlig. Sannolikheten För att kunna beräkna sannolikheten för att någon ska bli träffad eller till och med dödad av nedfallande is från ett vindkraftverk i Målarberget måste kunskap finnas om: Antalet dagar per år då meteorologiska förhållanden för isbildning råder. Kunskap har inhämtats från pågående vindmätning i området, 7 dagar per år. Osäkerhetsfaktor; sannolikheten för att påisning faktiskt sker är okänd. Ett riskområde runt vindkraftverket har identifierats, 390 meter. Osäkerhetsfaktor; riskområdet påverkas av rådande vindstyrka och vindriktning, det framräknade riskområdet är att betrakta som ett worst case scenario. Exakt nedslagsplats för det nedfallande is kan omöjligen förutses. Osäkerhetsfaktorn är stor, beräkningar har utförts i studier där nedslagsfrekvensen för varje enskild 1 kvm ruta av det totala riskområdet är den parameter som har räknats fram i sannolikhetsberäkning, se figur 3. Det nedfallande objektets storlek och förutsättning för vållande av skada är ej känd. 7
8 Osäkerhetsfaktorn består i att objektets storlek och beskaffenhet är okänd och resultatet av en händelsekedja som ej är möjlig att kontrollera eller förutse. De ovanstående faktorerna ska sedermera kopplas till sannolikheten för att en person faktiskt befinner sig i området, just vid den aktuella tiden och på den aktuella platsen för ett iskast av den beskaffenhet att det förmår skada eller till och med döda. Någon vetenskaplig metod för beräkning av risken för att en människa ska träffas eller dödas av iskast från vindkraftverk finns inte att tillämpa. Flera undersökningar, beräkningsförsök och kartläggningar av förekomsten av iskast, risker för såväl människor, produktionsbortfall och risk för skador på vindkraftverken har belysts i flera fall av vilka några har använts som källor för denna skrift. Det har gjorts beräkningar (beskrivs i WECO rapport) för sannolikheten att alla former av isfragment från ett vindkraftverk faller inom varje yta om 1 kvm inom 400 meter från vindkraftverket. Resultatet kan avläsas i diagrammet nedan: Figur 4. Diagrammet visar sannolikheten för iskast inom varje yta om 1 kvm inom 400 meter från ett vindkraftverk. I detta fall med rotordiameter om 50 m. Vissa beräkningar har utförts baserade på antaganden blandat med vetenskapliga studier bl.a. presenterade TÜV Syd på Winterwind 2015 en beräkning för risken att träffas av iskast då vindkraftverk placerades intill en allmän väg där risken kalkylerades till 1 på vilket ansågs tolererbart. Risken (R) definieras här som summan av konsekvensen av en händelse (K) multiplicerat med frekvensen av händelsen (F), R = K x F. Bengt Göransson på Pöyry SwedPower har i sitt exempel beräknat risken utifrån ett vindkraftverk i drift till fem isdagar per år: Risken för att en tekniker ska träffas när han står vid tornet är 1 på 530 år. Risken för att en parkerad bil vid verket ska träffas är 1 på 27 år. Risken för att allmänhet som någon enstaka gång kommer till verket ska träffas är 1 på 1,3 miljoner år. Risken för att en människa som passerar på 50 meters avstånd är 1 på 53 miljoner år. Riskerna för allmänheten med is från vindkraft är mindre än att träffas av blixten, och för teknikerna mindre än att råka ut för en trafikolycka. 8
9 Avhjälpande och varning till allmänheten I de tillstånd som söks och beviljas i Sverige idag så förbinder sig projektören att sätta ut varningsskyltar för allmänheten inom de områden inom vilken risk för iskast förekommer och så har även skett för Målarberget. Krav på inhängning av vindkraftparker föreligger inte enligt Regeringsbeslut I 6, daterat Flera turbintillverkare erbjuder idag system för avisning men utformar också verken på så sätt att risken för ispåbyggnad ska göras så liten som möjligt vilket är av intresse främst för vindkraftsetableringar i norra Sverige och i fjälltrakter. Tekniken är dock alltjämt under utveckling och flera forskningsprojekt pågår. Varje år hålls ett seminarium Winterwind som fungerar som ett forum för frågan. Vindkraft i kallt klimat Vindkraft i kallt klimat är ett forsknings- och utvecklingsprogram i Energimyndighetens regi med fokus på tillämpningsområdet vindkraft i områden som karaktäriseras av kallt klimat. Under programperioden ska programmet bidra till att åstadkomma en kunskaps-, kompetens och teknikutveckling, som i förlängningen möjliggör en ökad utbyggnad av vindkraft i såväl det svenska som det globala energisystemet. Sammanfattning Området för Målarberget i Västmanland är inte beläget inom den del av Sverige som definieras såsom riskområde för isbildning, en generell linje brukar dras mellan Karlstad och Gävle. Topografiska (markhöjd, fjäll och berg) och lägesmässiga (hav och sjö) förutsättningar för platsen föreligger inte heller. Kartering och normalårsväderdata från SMHI samt de data som erhållits genom snart 3 års vindmätning visar inte på vädermässiga förhållanden som gör att området utsätts för annat än lätt nedisning 2-7 dagar per år. Att vädermässiga förutsättningar för isbildning föreligger är inte likställt med att ispåbyggnad sker på vindkraftverket och isen är av sådan beskaffenhet att den förmår skada. Oftast blir isbildningen till frostskikt som då det faller av fragmenteras och faller till marken såsom flingor. Klaris och tyngre is är sällsynt. Vid blötsnö och snöblandat regn föreligger alltid en risk för nedfall av snö vilken kan likställas vid nedfallande snö från träd och byggnader. Riskavstånd för infrastruktur och objekt av allmänt intresse har beaktats i enlighet med anvisningar om hänsynsavstånd till exempelvis vägar, järnvägar och kraftledningar, dessa redovisas i kartbilaga 17d till denna skrift. Inga bostäder, arbetsplatser, betande djur eller andra verksamheter finns inom räckhåll för vindkraftverken. Besöksfrekvensen i området under de dagar då risk för isbildning eller blötsnö kan förekomma är mycket låg i Målarberget. Området berörs inte av allmän väg, fritidsaktiviteter eller besöksmål under vintertid och jakt sker främst under goda siktförhållanden då risk för isbildning inte föreligger. I enlighet med villkor uppställda i ansökan kommer varningsskyltar att sättas upp i syfte att varna allmänheten om risken med iskast från vindkraftverken. 9
10 Risken för att någon ska skadas eller till och med dödas av nedfallande is från vindkraftverken i Målarberget har inte kunnat framräknas men ska med ovanstående i beaktande vägas mot övriga risker för vilken exponering sker dagligen, som blixtnedslag, skada pga. nedfallande träd, bilolycka etc. Generella beräkningsexempel visar på en sannolikhet att bli träffad av iskast är 1 på 1,3 miljoner år. I Sverige har ännu ( ) inget fall med personskada orsakat av iskast från vindkraftverk rapporterats och inte heller något dödsfall. Källor: G Ronsten, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13 G Ronsten, Mapping of icing for wind turbine applications, Elforsk rapport 08:40 Risk analysis of ice throw from wind turbines, DEWI, Deutsches Windenergie-Institut GmbH mfl. Helena Karlsson, Vindkraft i kallt klimat, beskrivning av iskast med hjälp av produktionsdata Tammelin mfl., WindEneergy in Cold Cimate (WECO), Finish Meteorological Institute, JOR3 CT Assessment of the ice throw and ice fall risks nearby wind energy installations, TÜV Süd, Winterwind SMHI, 10
Isens inverkan på vindkraftsvingar
Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft
Läs merElanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds
Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merKapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat
Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Isbildning och vindkraft I och med den allt mer nordliga exploateringen av vindkraft, då vindresurserna visat sig vara goda även i terräng med skog och kala fjällområden,
Läs merTAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK. Skuggeffektutredning. Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning
Page 1 of 9 Takanebacken_skuggeffektutr edning_ck161007-3cg Etha Wind Oy Frilundintie 2 65170 Vaasa Finland TAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK Skuggeffektutredning Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning
Läs merMätning av vindkraftljud
Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Innehåll Hur, vad och varför? Varför mäta? Vad påverkar en mätning? Hur mäter man? Erfarenhet från
Läs merLjudmätningar examensarbete
Ljudmätningar examensarbete Stor-Rotliden Paul Appelqvist Senior Specialist ÅF Ljud & Vibrationer 2012-11-30 1 Bakgrund Examensarbete på ÅF i sammarbete med Vattenfall Vindkraft AB och KTH/MWL. Syfte Att
Läs merMätning av vindkraftljud
Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Vad och Varför mäta? Emission Hur mycket låter vindkraftverket? Låter vindkraftverket mer eller mindre
Läs merSamrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk
Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merVindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge
Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark
Läs merMätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner
Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merRapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN
MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds
Läs merProgram Vindkraft i kallt klimat
Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merSannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Läs merHjuleberg Vindkraftpark
Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merBilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark
Bilaga 13. - Riskanalys brand Duvhällen vindpark UPPDRAG Riskanalys_brand_Duvhallen UPPDRAGSNUMMER 5473789000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Gabriella Nilsson DATUM GRANSKAD AV Martin Bjarke
Läs merVindkraftsprojekt Laxåskogen i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län
VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsprojekt i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län Beskrivning av utförda skuggberäkningar Bilaga 7 till miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merStorrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion
storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion
Läs merVindkraft i kallt klimat
Vindkraft i kallt klimat Beskrivning av iskast med hjälp av produktionsdata Helena Karlsson - Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola 2010-06-02 ii Sammanfattning
Läs merVindkraftsprojekt Norrberget i Sala kommun, Västmanlands län
VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsprojekt i Sala kommun, Västmanlands län Beskrivning av utförda skuggberäkningar Bilaga 1.10 till miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken
Läs merThe Swedish Energy Agency, D.nr.: , Project nr
1(5) The Swedish Energy Agency, D.nr.: 2009-001838, Project nr. 31464-1 Large scale, cost effective wind energy development in icing climates. Går det att avisa stora vindkraftverk på ett kostnadseffektivt
Läs merVindkraftsprojekt Målarberget i Avestas & Norbergs kommuner
VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsprojekt i Avestas & Norbergs kommuner Beskrivning av utförda skuggberäkningar Bilaga 1.10 till miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun
SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merGodkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Pärmbild Visualisering av det planerade bostadshöghuset, tillhandahållen av AB Svenska Bostäder. RAPPORT NR 2013-5 Författare: Uppdragsgivare: Leandra Caldarulo AB Svenska Bostäder Granskningsdatum: Granskare:
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merJämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Läs merLJUD. fall -beräkning.
VKS Vindkraft Sverige AB LJUD Ljud från vindkraftverk Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och består av ett aerodynamiskt, svischande ljud. För vindkraft tillämpas i Sverige som regel
Läs merMiljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merRAPPORT Markbygden vindkraftpark Bullerutredning Etapp 1
Bilaga 2 Bullerutredning RAPPORT Bullerutredning Etapp 1 2010-07-06 Upprättad av: Johanna Thorén Granskad av: Bengt Simonsson Uppdragsnr: 10137843 Vindkraftpark Markbygden Daterad: 2010-07-06 Bullerutredning
Läs merSlutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Läs merSamrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun
Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merLjudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober
Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-10-07 Forskningsprogram Vindkraft i kallt klimat Project
Läs merVindpark Grävlingkullarna Bilaga 10 PM Skuggor
Vindpark Grävlingkullarna Bilaga 10 PM Skuggor MEDVERKANDE Sweco Energuide AB Stockholm Uppdragsledare: Magnus Bergman Utredare och text: Gabriella Nilsson GIS: Gabriella Nilsson Granskare: Johnny Carlberg,
Läs merPM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN
FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON
Läs merBilaga E. Vindpark Östra Frölunda
Bilaga E Miljötillståndsansökan Detaljstudie Huvudlayout och alternativa layouter i förhållande till detaljplanelagda områden Vindpark Östra Frölunda Detaljstudie huvudlayout och alternativa layouter i
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merVindkraftsetablering på Granliden
UMEÅ UNIVERSITET 2009-10-26 Tillämpad fysik och elektronik Vindkraftsteknik 7,5 hp Vindkraftsetablering på Granliden Miljökonsekvensbeskrivning Gustav Lundqvist, gustav.lu@hotmail.com Erik Abrahamsson,
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merPILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA
PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVästra Derome vindkraftpark i Varbergs kommun Kontroll av ljud från vindkraftverk
RAPPORT 1 (7) Handläggare Elis Johansson Tel +46 10 505 84 22 Mobil +46 70 184 74 22 Fax +46 10 505 30 09 elis.johansson@afconsult.com Datum 2014-12-05 Varberg Energi AB Håkan Svensson Box 1043 432 13
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merTeknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas
Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5
Läs merBedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun
Sofia Malmsten RAPPORT NR 2013-18 Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun September 2014 Pärmbild Visualisering av Norrhusen vid nordvästra kajen, framtagen av Brunnberg & Forshed
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merRegional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk
Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merSvensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk
Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om
Läs merErfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013
Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark Stefan Stambej Power Väst 2013 Agenda Ø Jämtkrafts målsättning Ø Teknisk lösning på Kyrkberget Ø Erfarenheter efter drift med avisning Ø Teknisk
Läs merSnö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07
Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat
Läs merSannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Läs merSKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID
SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID Vindkraft är framtidens energikälla En oändlig naturresurs Ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ 2020 ska 50 % av Sveriges energi
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merLjudutbredning från vindkraftverk. 1 Teorin bakom ljud. Bilaga B7
Uppdragsnr: 10122794 1 (5) Bilaga B7 PM Ljudutbredning från vindkraftverk 1 Teorin bakom ljud Ljud är tryckförändringar i t ex luft som uppfattas av vår hörsel. Ljudets styrka, ljudnivån, uttrycks i flera
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Läs merSAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ
SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005
Läs merVälkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark!
Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! 2106-02-29 Syfte med informationsmötet Informera om: - Hur tillståndsansökan har tagits fram - Innehållet i tillståndsansökan
Läs merBilaga 3. Teknisk beskrivning
Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merEtt fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal
Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se
Läs merKontrollprogram för ljud från Hjuleberg vindkraftpark i Falkenbergs kommun
PM 1 (5) Handläggare Martin Almgren Tel +46 (0)10 505 84 54 Mobil +46 (0)70 184 74 54 Fax +46 10 505 44 38 martin.almgren@afconsult.com Datum 2014-10-27 Vattenfall Vindkraft AB Ivette Farias Uppdragsnr
Läs merMagnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Magnus Asp ABC AABCDEF- D BFDCDC Pärmbild Visualisering av det planerade höghuset, framtagen av Wingårdh Arkitektkontor AB. ABC Författare: Uppdragsgivare: Magnus Asp Trygg-Hansa Granskningsdatum: Granskare:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merTSFS 2016:95. beslutade den 6 september 2016.
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten; beslutade den 6 september 2016. Transportstyrelsen
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Läs merLjudutbredning Påverkan av väder och vind
Regionalt öppet seminarium Ljud från vindkraftverk 15 oktober 2012 Högskolan på Gotland Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Läs merMöte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Läs mer