Kollegial granskning Borlänge kommun. med fokus på. Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Transkript

1 Kollegial granskning 2009 Borlänge kommun med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Katharina Eisen, Hannah Lidström, Gävle kommun Cecilia Ljung, Stina Liljedahl, Karlskoga och Degerfors kommuner Haidi Bäversten, Västerås kommun

2 Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och bedömning Samtliga grupper är överens om att barnrättsfrågorna är viktiga, men granskningsgruppen upplever att det finns mer att jobba med vad gäller att skapa en röd tråd mellan de olika nivåerna, från politik till verksamhet. Inom samtliga nivåer jobbar man mycket med barnkonventionen, men man lyfter inte sambandet till sina centrala styrdokument. De verksamhetsnära tjänstemännen beskriver dock hur barnkonventionens intentioner återfinns i de egna närmsta styrdokumenten. De verksamhetsnära tjänstemännen har även erfarenheter av att man i deras verksamheter pratar om barnkonventionen varje dag, men att man då använder andra ord. Politikergruppen visar en tvetydighet i sin diskussion kring barnkonventionsarbetets organisation. Dels beskriver man att det finns en styrgrupp, men samtidigt säger man att det inte finns någon formaliserad organisation för arbetet. Granskningsgruppen upplever att politikerna ändå anser att en tydlig formaliserad organisation är en framgångsfaktor för långsiktigt arbete. Barnkonventionen och barnrättsfrågor lyfts som ett arbete som bör vara långsiktigt, så växer de upp, och så kommer det nya. Generellt var det ett större engagemang i diskussionerna i politikergruppen än i tjänstemannagrupperna, vilket visar på ett starkt politiskt intresse i frågorna över partigränserna. Då den lokala tjänstemannen gav information om ungdomarnas tyckande lyftes det i samtliga grupper in nya infallsvinklar och pågående arbeten inom området. Detta kan tyda på att det förekommer mycket mer arbete i barnkonventionens anda i Borlänge än vad som framkom under gruppernas dialoger. Granskningsgruppens upplevelse är att samtliga grupper tyckte att det var ett värde i sig att mötas i forum liknande detta. Deltagare från alla grupper uttryckte att man såg nya kopplingar och fick med sig nya idéer. Granskningsgruppen rekommenderar att Borlänge ser över den egna organisationen och tydliggör den röda tråden i barnkonventionsarbetet. Detta för att medvetandegöra arbetet med barnkonventionen genom hela organisationen. Vetskapen om att samtliga verksamheter inom kommunen jobbar på samma sätt, att man strävar mot samma mål borde generera en större känsla av meningsfullhet, delaktighet och sammanhang. I detta arbete är samverkan viktig, vilket man verkar vara på god väg med i Borlänge. Känslan av att stuprören försvinner ger en öppenhet mellan förvaltningarna. En strategi som granskningsgruppen ser som möjlig fortsättning är att tydliggöra barnkonventionen som styrdokument i det praktiska arbetet. Granskningsgruppen vill slutligen poängtera att det viktigaste är att barnkonventionens intentioner efterlevs i det praktiska arbetet, vilket granskningen visar att man gör i Borlänge. 2

3 Inledning Borlänge är en av kommunerna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ickekontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fallet kollegor inom partnerskapet. Den etiska aspekten är viktig vid kollegial granskning och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning Metoden prövades 2007 och utvecklades till årets granskning. Den kollegiala granskningen av Borlänge kommun hölls den 15 oktober 2009 och genomfördes utifrån en framtagen strategi i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad i tre möten; ett med politiker (grupp 1), ett med tjänstemän (chefer och utvecklare/utredare, grupp 2) och ett möte med tjänstemän (rektorer och verksamhetsnära personal, grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på frågor inom områdena; Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid. För att göra barn och ungdomar delaktiga i den kollegiala granskningen, fick varje kommun i partnerskapet uppgiften att föra en dialog med barn och unga. Samtliga elva kommuner förseddes med samma frågor från den så kallade Lupp-enkäten som är verktyget för Ungdomsstyrelsens lokala uppföljning av ungdomspolitiken. Kommunerna fick själva välja i vilken omfattning man skulle fråga och i vilken form det skulle ske. Resultat se bilaga 2. Du läser rapporten så här: Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena. En fråga (fet kursiv stil) följs av svar från de tre olika grupperna. En sammanfattande rapport från kommunernas samtliga granskningar kommer att tas fram utifrån partnerskapets alla 11 kommuner. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegiala granskningar samt generella svar och beskrivningar. 3

4 Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Politik - grupp 1 Barnets perspektiv finns med i alla beslut enligt beslut i Kommunfullmäktige. Kommunen har antagit fyra nya fullmäktigemål, varav barn och unga är ett av dessa prioriterade mål - Borlänge prioriterar barn och ungdomar. Barnperspektivet ska finnas med när beslut tas. Det finns en checklista som är beslutad i kommunfullmäktige. Inom skolan finns en gemensam skolplan som gäller både grund- och gymnasieskolan. I denna plan är demokrati en viktig prioritering. Barnkonventionen är inte uttryckt, men andemeningen finns. Utgångspunkten är att barn ska vara delaktiga i alla beslut som berör dem. Tjänstemän grupp 2 Barn och unga är en prioriterad målgrupp enligt beslut i Kommunfullmäktige. Barnperspektivet är knutet till en bilaga. Denna bilaga visar på att barnperspektivet beaktas inom socialförvaltningen. Biblioteksplanen har sin grund i FN:s barnkonvention. Inom skolan finns en ny skolplan som är beslutad i Kommunfullmäktige. I skolplanen är demokrati ett viktigt område och barnkonventionen både beaktas och uttrycks. Barn och skolnämnden använder en barnchecklista som beaktas vid varje ärende. Miljö och byggnadsförvaltningen lämnar, liksom andra förvaltningar, uppgifter till ett kommunövergripande barnbokslut. Tjänstemän grupp 3 I styrdokument för förskolans verksamhet lyfts barnkonventionen. I skolans skolplan synliggörs barnkonventionen. I socialförvaltningens bokslut beskrivs hur barnkonventionen har uppfyllts. Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Politik - grupp 1 Det finns en styrgrupp som ligger organisatoriskt på Kommunstyrelsen. Styrgruppen är medvetet placerad på Kommunstyrelsen för att ha mandat att driva arbetet och styra kommunens olika förvaltningar åt samma håll. Styrgruppen består av politiker, men man knyter även till sig tjänstemän. Det saknas en formaliserad organisation för att få till en röd tråd mellan organisation och handling. Det hjälper inte att bara ha en organisation utan man måste också se att det händer något i praktiken, som till exempel användande av barnbilaga, bokslut och checklista. En organisation som alla känner till är en framgångsfaktor. Samordnaren för hållbar utveckling jobbar med barnbilaga och barnbokslut. Detta arbete har utvecklats mer och mer. Barnbilagan preciserar vad man förväntas göra under året med barnkonventionen. Därefter följs arbetet upp i barnbokslutet för att se hur det gått och hur långt kommunen kommit i sitt arbete. Bokslutet fungerar som en uppföljning. Det finns en barnkonventionsansvarig i varje nämnd som har uppdraget att bevaka barnkonventionen. 4

5 Tjänstemän grupp 2 Barnkonventionen ligger under hållbar samhällsbyggnad där samordnaren för hållbar utveckling har uppdraget. Organisationen är väl förankrad hos all personal. Alla nämnder gör en barnbilaga. Citat från deltagande tjänsteman: Bra att ni kopplar uppdraget barnkonventionen till samordnaren för hållbar utveckling, men det första ni borde tänka på är att barnkonventionen är en del av budgetarbetet som återkommer årligen och som berör alla nämnder och förvaltningar. Tjänstemän grupp 3 Det finns arbetsgrupper som arbetar med barnkonventionsfrågor, bokslut och hantering av detta med tidsplan och uppgiftsinlämning. Hur syns barnrättsperspektivet i din dagliga verksamhet? Politik - grupp 1 I Kommunstyrelsens styrgrupp drivs arbetet med barnbokslut och barnbilaga. I Kommunfullmäktige finns ett beslut om att alla nämnder ska ha möten med barn. Barn har varit delaktiga i process med vägbygge. Demokratifrågorna prioriteras i skolan. Där tas hänsyn till barns och ungdomars perspektiv, både övergripande och i själva undervisningen. Man frågade exempelvis barn hur de ville att vägen skulle se ut genom intervjuer. Arbetet har fått bra resultat. Alla barn var också med vid invigningen av vägen. Tjänstemän grupp 2 Inom förskolan diskuteras frågan vem verksamheten är till för, barnen eller föräldrarna? Innebörden av barns perspektiv diskuteras. Det finns riktlinjer för att prata direkt med barn. Det finns gruppverksamhet för barn till föräldrar med konflikter. Man har jobbat målinriktat med att introducera BBIC barns behov i centrum. En fokusförändring har skett. Inom integrationsarbetet finns barnplaner. Det har nyligen genomförts ett samlat mottagande av barnen i åtta veckor för att barnen ska få det så bra som möjligt. Tjänstemän grupp 3 Tjänstemännen uppger att det finns uttryckt att de ska jobba utifrån barnkonventionen. I arbetsgrupper arbetar de med detta varje år. Där diskuteras hur arbetet genomförts och om man har hållit fokus utifrån barnkonventionen. Citat från deltagande tjänsteman: Erfarenheten är att vi pratar om detta varje dag, men vi använder andra ord. I skolan pratar vi värdegrund. Man jobbar med barnen i centrum och jobbar hela tiden med frågan om hur vi kan göra mer för att utveckla arbetet. Man har gjort om utredningarna inom socialförvaltningen och utgår från barnet i samtalet. Citat från deltagande tjänsteman: Det är ingen som säger till mig att jag ska jobba med barnkonventionsperspektivet, men jag gör det ändå. Jag vill verka för barns rättigheter i det lilla. Skolan har en likabehandlingsplan och värdegrundsarbete. I praktiken innebär detta att arbeta med eleverna i diskussion kring vad det innebär att vara en god kamrat, 5

6 skyldigheter och rättigheter, mobbningsförebyggande och hemlig kompisvecka. Allt detta är uttryck för barnkonventionen. Borlänge är med i ett nätverk, ENID (Elevnätverk i Dalarna). Syftet med nätverket är att skapa mer delaktighet. Inom skolan informerar rektor barn och föräldrar att de kan överklaga rektorns beslut. Inom förskolan utgår verksamheten från det lilla barnet. Förskolan jobbar med delaktighet och inflytande med hjälp av tema och lekens roll. Hur beaktas barnrättsperspektivet vid beslut, under rådande ekonomiska förutsättningar? Hur göra på bästa sätt? Hur agera? Skäl till agerande? Politik - grupp 1 Skolan har fått utökad budget vilket är den enda posten som är utökad. Denna prioritering är till förmån för barnen generellt, andra får mindre i sammanhanget. Vi tar hänsyn till barnperspektivet vid exempelvis skolnedläggningsfrågan. Är det ur ett barnperspektiv att lägga ner en skola, för att få bättre personaltäthet för barn. Genom dialogen görs ett medvetet val där konsekvenser diskuteras. Tjänstemän grupp 2 Inför årets budget är det barn och unga som har prioriterats. Kultur och fritidsnämnden visar att man klart prioriterar barn och ungdom. Föreningar inom fritidssektorn kan inte få bidrag om de inte bedriver verksamhet mot barn- och ungdom. Politiken säger att barn och unga ska prioriteras. Det finns 12 fritidsgårdar kvar, vilket är nästan alla. Det blir konsekvenser ur ett barnrättsperspektiv, när det finns risk för nedskärningar. Tjänstemän grupp 3 Vi ska beakta barnperspektivet men i besparingstider är det inte så lätt i praktiken, men det är ändå uttryckt tydligt från politiken. Detta är så komplext. Viljan och styrdokument finns, men nyckeltalen saknas. Då kan det ibland vara tungt att säga att man utgår från barnkonventionen. Hur följs barnkonventionsarbetet upp? (Exempelvis genom revision, bokslut eller plan ) Politik - grupp 1 Barnbokslut Barnbilaga Checklista Genom styrgruppen Tjänstemän grupp 2 Tillsynsbesök på skolor/förskolor där frågor som berör exempelvis delaktighet och inflytande tas upp. I detta träffas inte så många förskolebarn detta är ett utvecklingsområde. Det finns en kommunal strategi som handlar om uppväxtvillkor, och om samverkan kring tidiga insatser vilket genomsyrar verksamheten. Denna strategi har ett starkt barnperspektiv. Årlig överläggning där man diskuterar kvalitetssäkring av bibliotek, fritidssektorn m.m. 6

7 Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Politik - grupp 1 Gymnasienämnden besökte alla skolor under förra verksamhetsåret. Mötte elever, personal. Fokus var det vardagliga inflytandet över utbildningens upplägg. Borlänge har ett ungdomsråd som har gemensamma träffar med Kommunfullmäktige. Ungdomsrådet är just nu på väg uppåt då det ingår fler yngre som är engagerade. Det är positivt nu med större spridning i åldrarna. Nu finns även elever från skolår 7-9 med. Ett samarbete mellan styrgruppen för barnkonventionen och ungdomsrådet ska börja. Det innebär att samla de resurser som jobbar mot barn och unga för att man ska gå åt samma håll och vara sampratade. Det finns mer att göra vad gäller klassråd och elevråd. Vi behöver bli bättre vad gäller inflytande och vi är medvetna om att vi behöver göra något. Det är ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Eleverna tycker att de har för lite att säga till om (gymnasiet). Generellt är det dock så att med stigande ålder tycker elever att de har mindre att säga till om. Man är ute och träffar elever, personal och skolledning kring detta. Här har vi mycket kvar att göra, även vad gäller formella råd som elevråd etc. Det pågår ett arbete för att bli bättre på att hitta former för möten. Det är inte helt enkelt men vi är medvetna om att här behöver vi göra något. Borlänge kommun deltar i ett utvecklingsprojekt tillsammans med region Dalarna. Det är ett utvecklingsarbete i barnkonventionens anda. Borlänge är lite av en motor i detta arbete som innebär erfarenhetsutbyte. Arbetet påbörjades före sommaren. Kommundirektörer, Kommunstyrelsens ordförande och ungdomsansvariga från tre kommuner, Smedjebacken, Ludvika och Borlänge, är med i processen. Tjänstemän grupp 2 Nästan alla beslut i skolan har med delaktighet och inflytande att göra. Det finns klassråd och elevråd. Elever finns med när lärare ska anställas. Vi försöker göra elever delaktiga och ge dem inflytande så långt det är möjligt. Ungdomsrådet har kontinuerliga träffar med politiker. Det är nära till samtal mellan ungdomar samt mellan unga och politiker. Det finns gårdsråd och cafémöten på fritidsgårdarna. Fritidsledarnas prioriteringar och arbete utgår från ungdomarna. Ungdomarna förstår inte alltid att det är deras åsikter som är utgångspunkt. Vi jobbar med att utbilda fler i vad inflytande och medinflytande m.m. är. Vi medvetandegör elever när de har delaktighet. Ungdomar tänker på praktiska saker. Det finns många andra saker som ingår. Vi vill involvera barn och skolor i tidiga planeringsskeden inom översiktsplansarbete. Det innebär en tidig övning i medborgarskap. Medborgarna har en rättighet att delta i samhällsplanering. Detta är abstrakt även för vuxna. Ungdomsrådet är en remissinstans till samhällsplaneringsärenden. Tjänstemän grupp 3 Ibland har barn inget inflytande alls. Om ett barn inte vill träffa sin förälder så är det sällan domstolen lyssnar på detta. Barn förleds att tro att de kan ha inflytande, men i verkligheten är det föräldrar som bestämmer. Barn har inflytande genom klassråd, elevråd, mentorsråd. 7

8 Borlänge deltar i ENID (Elevnätverk i Dalarna). ENID innebär utbildning av elevråd för att få mer kunskap. Det behövs mer stöd från vuxna lärare i råden, där det idag finns motstånd. I förskolan har barnen möjlighet att göra egna val. Man pratar om regler och hur man ska vara med kompisar. På fritidsgårdarna finns gårdsråd. Det är inte så lätt att få delaktighet alla gånger. Namnet gårdsråd funkade inte därför kallas det numera stormöte istället. Fritidsledaren sätter upp en liten post-it lapp på anslagstavlan som informerar om att det ska vara stormöte. Vid bestämd tid stängs verksamheten och de som inte kan eller vill får gå hem, övriga deltar på mötet. Det genomförs ett möte varje termin. Mötet innebär att man kopplar tillbaka från förra mötet och man talar om hur det hängde ihop med ungdomarnas önskemål och aktiviteter. Reflektioner utifrån kommuntjänstemannens enkät till med barn/unga i Borlänge. Enkäten har besvarats av ungdomsrådet, ett elevråd, samt en klass i en av kommunens 7-9 skolor (frågor och svar från redovisad undersökning se bilaga 2). Politik - grupp 1 En upplevelse av att det är så svårt och systematiserat. Barnen tänker partiledare etc. När vi är ute och pratar med barn och unga så är det inget märkvärdigt. Politiker måste kanske marknadsföra att de är helt vanliga människor som är kontaktbara. Vi tycker att vi är tillgängliga, men det tycker inte de unga. Det här måste vi ta på allvar. Vi måste hitta andra former. Det finns hopp. De som väljer att engagera sig når ofta fram. Skolan måste bli bättre på demokratifrågor. Många elever gör detta för att de måste, men så finns det en och annan som vill. Vid val skickar skolan ut ungdomar till valstugorna. De flesta elever är inte så intresserade utan gör för att de måste. Det är viktigt att komma ihåg att det även är många vuxna som inte vet hur man kan göra sin röst hörd. Politik skrämmer mer än att det lockar. Att påverka är något positivt, och man vill vara med. Vad gäller politiker så vet nog ungdomarna inte vad politik är. Men bakom det ordet gömmer sig allt som finns i deras närhet. Skulle man istället fråga om ungdomarna vill påverka sin fritid så skulle alla säga ja. Barn vill påverka det som är nära dem. Vi måste erbjuda konkreta möjligheter att påverka annars blir det för abstrakt. Ungdomarna måste få möjligheter och kunskap. Demokrati är inte alltid att få igenom sin vilja. Att visa hur beslut tas är själva nyckeln. Hade nog varit ännu sämre resultat om man frågat äldre. Många kopplar politiker till riksdagspolitiken i Stockholm. Ungdomarna vet nog inte vem politikern är, men det kan vara någon de känner. Målet är att kunna prata med en politiker precis som med vem som helst. Man får det svar man förtjänar. Om man skulle ändra abstraktionsnivån i frågorna och konkretisera mer skulle nog svaren vara mer positiva. Vi måste erbjuda konkreta möjligheter att påverka. Skapa plattformer och koka ner det i skolans värld. Skolan misslyckas i samhällskunskapsundervisningen. Det ska inte bara vara allmänt tyckande. Demokrati kan inte vara att få som man vill utan man ska förstå innebörden av att delta i en demokrati. Så växer de upp, och så kommer det nya. 8

9 Tjänstemän grupp 2 Glad och hoppfull då det finns intresse för samhällsfrågor. Det är svårt att tolka ungdomars svar att de inte har inflytande, svårt att veta vad det står för utan diskussion. Dagens ungdom är kunniga och duktiga och intresserade. Undrar hur resultaten skulle bli om man frågade ett gäng vuxna? Bra att fråga dessa frågor då det ger en möjlighet att reflektera. Jag har stor respekt för ungdomar. De tycker mycket! Vi har en tendens att vilja ta in ungdomar i vårt system. Vi måste gå till deras system. Inflytande innebär en skyldighet för oss att söka upp ungdomarna. Då får vi svar. Ibland kan vi använda svaren, ibland inte. Känslan att få tycka är viktig. Det saknas ett forum för unga för kontakter och information. En kommunal Barnhemsida vore ett bra forum. Chatt och webb är ett verktyg för ungdomar att bearbeta starka händelser. Hur ser inflytandet i Borlänge ut ur ett bredare spektrum? Barn som inte gör sin röst hörd, hur hittar vi dem? Vi måste vara otraditionella och hitta nya vägar. Det finns en besvikelse över hur samhället styrs. Argumentet bygger på svaren att man inte vill träffa politiker och inte är intresserad av politik eller samhällsfrågor. Ungdomar vill påverka men de är inte intresserade av politik eller politiker. Detta är ingen nyhet, det var lika förr. Ungdomarna efterlyser fler synliga vuxna i skolan. Detta är viktigt att ta till sig. Rekommenderar att genomföra Ungdomsstyrelsens enkät Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Lupp-undersökningen ger en bra bild av vad ungdomar tycker. Vi har en fantastisk skolplan. Utifrån denna görs verksamhetsplaner. Vad gäller fysisk aktivitet kan man nog få samma svar på andra skolor i Borlänge. Det finns ett starkt föreningsliv. Tjänstemän grupp 3 En enkät är på gång att genomföras på fritidsgårdarna. Enkäten är riktad till ungdomarna. Resultatet visar på vad ungdomsrådet tycker. Svaren är inte representativa. En av grupperna var en fotbollsklass med vad man kan anta motiverade föräldrar, andra grupper kanske skulle ge andra svar. Det är inte många invandrare som svarat. Bilden stämmer inte överens med den höga barnfattigdom som finns i Borlänge. Vad säger svaren egentligen om Borlänges ungdomar? Det är viktigt med struktur så ungdomarna kan vara delaktiga och förstår var de är i processen. Det är också viktigt att återkoppla till dem. Ungdomarna förstår inte alltid att man tagit hänsyn till det de varit med och tyckt om Svårt för barn och unga att hitta vägar och ta till sig information. Det är svårt att som ung få en objektiv bild av det hela. Vuxna ska vara synliga. Vill man veta vad barn och unga tycker så måste man skapa relationer med dem. Relation leder till frågor och funderingar. Politiker måste visa sig ute. Rektorn ska vara ute bland barnen, på det sättet kan man få en bra dialog. På fritidsgården finns det vuxna som de unga kan anförtro sig åt. Ungdomarna får hela tiden vara med och bestämma på Cozmoz 1. Ungdomsrådet tillsammans med Kommunstyrelseledamöter genomför Open Space. På mötet, som utgår från ungdomarna, har man alltid ett tema. Det är viktigt att prata med politiker. Vi ska bjuda in kontaktpolitiker till elevrådet. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill samråda med ungdomar. Små barn är dock svårare att nå, då blir det istället föräldrar. Vi har försökt att få kontakt med ungdomar, men har haft 1 Ungdomshus 9

10 begränsat med dialog med unga. Ärendena ska gå fort, vilket i detta fall är ett hinder. Processerna tar så lång tid att barnen hinner byta skola. Stadsarkitekten är intresserad och besöker gärna verksamhet och tar emot praktikanter. Fritidsgårdsverksamheten bjuder politiker på julbord. Detta är ett uppskattat möte som knyter kontakter. Framtid hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Vad har hänt om 4 år? Politik - grupp 1 Lärare är utbildade i barnkonventionen. Barnkonventionen är också en stor del i skolplanen. Arbetet har tagit några steg framåt och ska ha satt sig mer. Klassråd och elevråd ska ha utvecklats. Det mångkulturella arbetet måste prioriteras. Det är en stor utmaning att skapa mötesplatser. Vi vill ej ha främlingsfientlighet. Kommunala ekonomin oroar. Det är viktigt att man orkar hålla i barnkonventionsarbetet. Tillgängligheten gällande kollektivtrafik har utvecklats och kan utvecklas mer. Vill bocka av utvecklingen av kollektivtrafiken. Har utvecklats tillräckligt. Nu är det dags för andra prioriteringar. Det finns mötesplats och webbplats kring miljöfrågor. Kommunen måste jobba vidare med barnfattigdomen. Många barn växer upp i torftiga miljöer. Har en förhoppning på att det minskat men det finns en stor risk att det kommer att öka. Förbättra för de hundratal barn som placeras. Vi ska höja ribban så hemmen som finns blir bättre. Uppföljning måste skärpas! Idag finns det brister. Det finns kulturella mötesplatser. Vi fortsätter att utveckla IUP (individuell utvecklingsplan). Utveckling av webbsystemet Rexnet. Vi har mycket att ge varandra! Hoppas på samverkan med rådsverksamhet. Det finns en familjecentral i Borlänge idag. Det finns inga pengar just nu, men det är en bra ide. Vi kan utveckla de former som finns idag. Mycket hänger på ekonomin. Öppna förskolan och föräldracafét ska stödjas fortsättningsvis. Det är småpengar i sammanhanget. Utveckla ungdomsrådet. Utveckla barnbokslutet. Jobben är en kritisk fråga. Kommer arbetslöshet att öka så kommer det ge effekt i samhället. Slår ihop utbildningsnämnderna förskola till gymnasiet. Bättre förutsättning för att samverka och åtgärda tidigt. Mål i Kommunfullmäktige är fokusområden i kommunen. Barn och ungdomsfrågor finns i alla verksamheter tvärsektoriellt. Målen hjälper till att lyfta fram dessa frågor. Vi har jobbat med barns frihet att vistas ute på stan, att förflytta sig själva. Frågor som hur vi hanterar kriminalitet/trygghet ute och på nätet är i fokus liksom arbetet med att få barnet att förstå vad de utsätter sig för på nätet. Politiker finns där ungdomar finns. Exempelvis inom föreningsliv, på nätet, på stan. Vi måste tänka i nya banor. De barn som vi aldrig hör (ej ungdomsrådet), där har vi inte lagt örat mot marken än. Det är ett utvecklingsområde. 10

11 Inge barn och ungdomar framtidstro! Det är det viktigaste. Vi är överens på pappret, men en stor uppgift är att överföra pappersprodukten i fasta strukturer (mental beredskap), att gå från ord till handling. Gäller politiker, tjänstemän och ungdomar/barn. Vi måste jobba med kulturen i vår organisation. Hur ändrar vi fokus? Kollegial granskning, ett bra sätt att jobba med utveckling av Barnkonventionsarbetet. Tjänstemän grupp 2 Politiken vill göra allt. Man måste dock våga prioritera. Vad betyder de vackra orden med tanke på dagens ekonomi? Prioriteras barnen? Finns barnrättsperspektivet? Borlänge har genomfört LUPP-enkäten för att få en bild av hur ungdomar tänker. Ny styrmodell med organisation finns som tar bort stuprör. Sektorer har lagts ihop och stuprören har luckrats upp utifrån målen i Kommunfullmäktig. Vi har kommit en bit framåt och har en helhetssyn. Positivt för samverkan och utvecklingen. Vi fortsätter att lära oss mer. Vi är en bra bit på väg, men fyra år är ett kort perspektiv i detta sammanhang. Jag hoppas att vi har kommit längre inom segregation/utanförskap än vi har idag Rexnet är utvecklat för kommunikation så barn, föräldrar och lärare har ett gemensamt forum. Vi har kommit en bit på väg i det tidiga förebyggande arbetet. Den trassliga ekonomin kommer kanske att sätta spår som vi måste reparera framöver. Bättre förutsättningar att jobba med detta med den nya organisationsmodellen. Inte stuprör eller sugrör. Det kommer handla mycket mer om samverkan inom skola, polis och socialtjänst. Tror att detta kommer få ett stort genomslag. Då har vi familjecentral nummer två. Då finns generella föräldrautbildningar och en samsyn på vad som är verksamt. Halva förvaltningen går i pension inom fem år. Förändring på gång i och med nya personer som kommer anställas. Fler unga i arbetslivet, och mer flickor än pojkar. Yngre har mycket att tillföra. Framtiden ser ljus ut. Fortsätta det påbörjade arbetet. Internt, samverkan och förebyggande. Jag känner oro inför budget. Vad innebär detta för de mest utsatta barnen? Fortsatta kraftiga besparingar för Borlänge är att vänta. Allt mer kommer att dras över mot barn och ungdom. Vi vuxna får betala allt mer av vår fritid. Mycket kommer hända. Det traditionella föreningslivet kommer att förändras utifrån ungdomars syn, under de närmaste åren. Främjande och förebyggande insatser får finnas kvar för att på lång sikt minska utanförskapet för våra barn och unga. Samverkan folkhälsa, barnkonvention och ungdomsråd. Nya styrmodellen har öppnat många nya dörrar redan nu. Ser det som positivt. Verksamhetsrevision visar hur vi samverkar med ungdomar i kommunen. Tjänstemän grupp 3 Utveckla samarbete och använda varandras resurser ännu mer över gränserna. Nya arenor i samhällsdebatten. Använda den nya teknologin. Tillgång till en bra förskola finns. Finns inte idag då det är långa köer. Regering och riksdag har flyttat perspektivet från ett föräldra- till ett barnperspektiv. Satsar på barns och ungas uppväxtvillkor. Snabba ärenden och snabba besked med återkoppling. Inte mötas i skollokaler. Istället möte via webb. 11

12 Bilaga 1: Deltagarlista på kollegial granskning i Borlänge Grupp 1, Politiker Jan Bohman (s) ordf gymnasienämnden John Thornander (fp) gruppledare Jonas Hillerström (kd) gruppledare Lena Reyier Ingman (c) oppositionsråd Marianne Nordlöf (s) kommunalråd, ordf barn- och skolnämnd och styrgrupp barnkonventionen Marianne Qvist (s) ordf miljö- och byggnadsnämnden Nils Gossas (mp) kommunalråd och ledamot i styrgrupp Nils Persson (s) kommunstyrelsens ordförande Olle Rydell (s) andre vice ordf socialnämnden Ulla Olsson (m) oppositionsråd Grupp 2, Tjänstemän (chefer och utredare/utvecklare) Alf Helander, utredare/utvecklare fritid och kulturnämnden Anette Wikblom, enhetschef utrednings- och behandlingsenhet Birgit Hedkvist, kanslichef Håkan Bergeå, tf stadsbyggnadschef Jan Lidén, utredare Kerstin Hermansson, beställarkanslichef Kerstin Årre, bibliotekschef Lena Angberg, socialchef Linda Zetterström, utredare/utvecklare omsorgsnämnden Lotta Olsson, miljöchef Monica Malmqvist, enhetschef för ungdomsenheten Pär Jerfström, gymnasiechef Sonja Sahlin, lokala BRÅ Steve Johnson, samhällsbyggnadschef Torunn Ohlsson, vik enhetschef integrationsenheten Åsa Algott, utredare/utvecklare barn- och skolnämnden Grupp 3, Tjänstemän (rektorer och verksamhetsnära personal) Annika Sjödin, ungdomsenhetens fritidsgårdar Christina Eriksson, stadsbyggnadskontoret Gertrude Forslund, Tjärnaskolan Göran Haglind, Domnarvetsskola Margareta Gåfvels, Kulturcentrum Asken Margit Leman, RE socialt arbete Mikael Fältsjö, rektor Peter Östlund, Cozmoz Thomas Ahlin, enhetschef socialförvaltningen 12

13 Bilaga 2 Delaktighet och inflytande Totalt antal 38 Flickor 14 Pojkar 25 Föräldrar födda i Född i Sverige Sverige Utomlands 5 1

14 Vad gör du på din fritid? Surfar/chattar på Internet 37 Umgås med kompisar 36 Idrottar 35 Hjälper till hemma 30 Gå runt på stan 27 Spela datorspel 21 Tittar på sportevenemang 17 Läser 16 Skateboard/snowboard 13

15 Hur mycket VILL du bestämma om? Schemat 34 Skolmiljön inne och ute 30 Skolmaten 27 Hur ni ska arbeta? och regler 26 Läxorna 19 Vad du får lära dig 16 Proven 15 Vilka böcker 13

16 Hur mycket FÅR du bestämma? Hur ni ska arbeta 16 Skolmiljön inne 10 Vad du får lära dig 7 Vilka böcker 6 Skolmiljön ute 5 Regler 4 Proven 3 Schemat 2 Skolmat 1 Läxor 1

17 Intresserad av politik? Mycket intresserad 1 Ganska intresserad 7 Inte särskilt 20 Inte alls 16

18 Deltagit eller tänkt delta i aktivitet? Skriva på namninsamling 10 Bära märken /symboler 6 Skriva insändare 4 Delta i lagliga demonstrationer 2

19 Viktigast att satsa på? Skapa arbeten för unga 30 Skola 27 Arbetsmiljö i skolan 23 Arbete mot kriminalitet 22 Sjukvård 21 Lika lön kvinnor/män 18 Arbete mot alkohol/droger 18

20 Möjligheter föra fram åsikt? Mycket stora 1 Ganska stora 4 Ganska små 5 Mycket små 11 Vet inte 17

21 Vill du påverka? Vad? Ja 5 Nej 4 Arbete mot rasism, kollektivtrafik, skola och utbildning, allt som rör unga, allt

22 Varför inte? Är inte tillräckligt intresserad 18 Har inte tid 13 Ingen lyssnar nog 8 Kan för lite om hur 4 På väg att flytta 4

23 Till vem eller vart? Vet inte 22 Vill inte 8 Personlig kontakt 6 Ex ungdomsråd 5 Förening, media, annat 1

24 Viktigt att träffa beslutsfattare? Mycket viktigt 12 Ganska viktigt 11 Varken eller 3 Inte särskilt 7 Inte alls 5

25 Skulle du vilja träffa politiker? Ja Nej 11 27

26 Intresserad av? Samhällsfrågor Andra länder Mycket 3 Ganska 12 Inte särskilt 16 Inte alls 8 Mycket 2 Ganska 23 Inte särskilt 13 Inte alls 1