Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i. Östersunds kommun

Transkript

1 Rapport avseende Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i Östersunds kommun Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Granskare: Carina Hult, Sigtuna kommun Gunilla Oltner, Uppsala kommun Sören Berglund, Haninge kommun

2 (8) Inledning Östersund är en av kommunerna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och icke-kontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fallet kollegor inom partnerskapet. Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning Metoden prövades 2007 och utvecklades till årets granskning. Den kollegiala granskningen av Östersunds kommun hölls den 8 oktober 2009 och genomfördes utifrån en framtagen modell i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad på tre möten; ett med politiker (grupp 1), ett med tjänstemän i ledande ställning (chefer och utvecklare/utredare, grupp 2) och ett möte med tjänstemän (rektorer och verksamhetsnära personal, grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på frågor inom områdena; Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid. Du läser rapporten så här: Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena. En fråga (fet kursiv stil) följs av svar från de tre olika grupperna. En sammanfattande rapport från kommunernas samtliga granskningar kommer att tas fram utifrån partnerskapets alla 11 kommuner. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegiala granskningar samt generella svar och beskrivningar.

3 (8) Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och sammanfattande bedömning Det finns en klar vilja från både politikerna och tjänstemännen att driva barnkonventionsarbetet, även om tjänstemännen inte tidigare har förstått den politiska viljan. Politikerna är samstämmiga och tycker att beslutet om två politiker som kontaktpersoner per nämnd och som representanter för de olika blocken är en bra modell. Det är oklart för både en del av politikerna, tjänstemännen och den verksamhetsnära personalen att styrningen sker genom budgetprocessen och att barnkonventionen nämns där. Men man håller med när det påtalas. Ett förtydligande behövs i målstyrningsprocessen om hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen ska arbeta med barnkonventionen i respektive verksamhet. Det är positivt att Östersunds kommun försöker arbeta aktivt kring Barnkonventionens implementering. Vi fick även intrycket att det generellt sett (bland alla grupper) upplevs som positivt och viktigt att arbeta med denna typ av frågor, men det verkar finnas behov av tydligare direktiv gällande vem som skall arbeta med vilka frågor och hur (exempelvis vem bär ansvaret för att barn själva får kunskap om barnkonventionen, hur delegeras detta ansvar, hur mäter man att det efterlevs mm). Men det har skett en förändring sedan 2007 genom att det finns ett gemensamt uppdrag om barn. Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden för unga arbetar nära varandra i frågor när barn och unga har problem och ansvarsfördelningen kan då klargöras. Det finns nu en tvärsektoriell grupp med tjänstemän som tillsattes efter den förra granskningen. I gruppen diskuteras skol-, fritid-, social- och parkfrågor. Man är stolt över mycket och politikerna lyfter speciellt familjecentralerna, stödet till barn genom elevhälsan och att socialtjänsten arbetar så tydligt med barns perspektiv och har hittat ett fungerande arbetssätt men påtalar samtidigt att mätbara mål för barn och unga borde utvecklas. Det framkommer en oklarhet kring om utbildning i barnkonventionen sker i kommunen och det sägs att det finns behov av utbildningsinsatser i kommunorganisationen kring barnkonventionens intentioner. Uppföljning av barnkonventionens intentioner sker främst i den årliga välfärdsredovisningen. Vi föreslår en inventering av behovet av utbildning och information i nämnderna om kommunens skyldigheter med anledning av barnkonventionen och dess intentioner. Barnkonventionen är allas ansvar. Många nämner att de har begränsad kunskap om barnkonventionen, vilket kan få konsekvenser för dess implementering. Detta ämne berörs även i kritiken från FN:s barnrättskommitté, där de uttrycker att personal som arbetar med barn och/eller barnfrågor, har alldeles för lite kunskap om barnkonventionen. Det barn- och ungdomspolitiska inflytandet skulle kunna öka ytterligare om det utvecklades fler former av samarbete och mötesplatser för unga och barn i kommunen. I Östersund finns det olika sätt för barn och ungdomar att komma till tals men hur tar man tillvara på barn och ungdomars åsikter efter det och vet barn och unga att deras åsikter fått spela en roll i beslutet?

4 (8) Synen på arbetet med barnkonventionen ute i verksamheterna kan utvecklas. Idag verkar många fokusera på att det skulle innebära mer arbete och mer dokumentation, medan det i stället skulle kunna ses som en möjlighet, ett verktyg som i längden inte bara förbättrar arbetet med barn utan även förenklar det. I grupperna med verksamhetsnära personal saknar vi representanter från skolan. De intervjuade grupperna Grupp 1: Förtroendevalda Grupp 2: Förvaltningschefsrepresentanter Grupp 3: Verksamhetsnära personal Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens styrdokument? Politik Det har skett en förändring sedan 2007 genom att det finns ett gemensamt uppdrag om barn. Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden för unga arbetar nära varandra i frågor när barn och unga har problem och ansvarsfördelningen kan då klargöras. Det finns nu en tvärsektoriell grupp med tjänstemän. I gruppen diskuteras skol-, fritid-, social- och parkfrågor. Att Kommunstyrelsen har utsett två representanter i varje nämnd med uppdrag att verka för att respektive nämnd tillgodose barnens rättigheter var känt för de flesta men sas inte fungera i de flesta nämnder. Barnkonventionen syns i de budgetdirektiv som varje nämnd får enligt ansvarigt kommunalråd, vilket övriga förtroendevalda tycks vara ovetande om. Det framgår dock inte i övergripande styrdokument hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen planerar att arbeta med frågan i verksamheterna. En ny lokal plan finns för förskola och grundskola och konsekvensanalyser för barn och ungdomar görs då man är tvungen att spara. Fortbildning och utbildning i barnkonventionen säger sig en förtroendevald från varje politiskt block ha fått i barn- och ungdomsnämnden. Det framgår att det i kommunen finns ett antal styrdokument som tar fasta på barnkonventionens artiklar men i de olika nämndernas planer syns konventionstexten i varierande omfattning. I vård och omsorgsnämndens plan är barnkonventionen synlig. Flera av de förtroendevalda säger att det sitter i ryggmärgen att se till barnets bästa men att det inte alltid är dokumenterat. Den checklista som togs fram för ca tio år sedan och som skulle användas inför politiska beslut som rör barn och unga fungerade inte. För att säkra barnkonventionens avtryck över tid tycker politikerna det är det bra som det är, dvs att politiker med särskilt ansvar för barnkonventionen är utsedda i varje nämnd. En osäkerhet finns om hur uppföljningen av barnkonventionens avtryck går till. Välfärdbokslutet ger en bild och där framgår även att kommunens ungdomar besvarar ungdomsstyrelsens LUPP- enkät som ger svar på ungdomars syn på sin livssituation.

5 (8) Att använda välfärdsbokslutet som underlag för att varje nämnd ska ta sitt ansvar är ett förslag som framkommer. Det framkommer också att det råder en osäkerhet om hur mycket utbildning som behövs om barnkonventionen. Förvaltningschefer/ledningspersonal Socialtjänsten menar att barnkonventionen syns i verksamhetens styrdokument och att de är nedbrutna i de handlingsplaner som finns för socialtjänsten. På varje enhet bryts handlingsplanen ned ytterligare och en årlig uppföljning sker. Barns Behov i Centrum (BBIC)används som modell och är implementerad hos personalen. Individuella samtal med barn sker vid utredningar och behandling och även med de barn som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss). Barnperspektivet har varit tema på utbildning för personalen inom socialtjänsten. Inom utbildningsområdet beskrivs att förskola, skola och elevhälsa har planer som är nedbrutna utifrån skollagen, läroplanen och elevhälsoplanen. Hälsosamtal, klassråd, elevråd och individuella samtal förekommer med elever och det kan framkomma att miljön behöver anpassas utifrån barnet. Utbildning om barnkonventionen behövs. För idrott och kultur finns en plan men ingen direkt koppling finns till barnkonventionen. Man är medveten om att kunskapen om barnkonventionen är låg och att utbildning behövs. I den tvärsektoriella grupp som finns med yrkesverksamma från skola, fritid, kultur, folkhälsa beskrivs att det pågår arbete utifrån ett barnperspektiv. Barnkonventionen syns i planen för vård och omsorg men det saknas effektmål och uppföljning. Verksamhetsnära personal Samtliga säger att barnkonventionen finns med i budgethandlingen. Däremot säger man att konventionstexten inte finns med i avtalet för Mötesplats Unga och i avtalet med Ungdomsrådet. Föreståndaren för Gamla Tingshuset som föreningsdrivs med kommunala medel och som är ett hus i centrum för de äldre ungdomarna, beskriver att barnkonventionen finns med i avtalet och att en uppföljning av verksamheten sker regelbundet. Inom LSS verksamheten finns barnperspektivet, dvs föräldrarnas perspektiv, men barnens perspektiv saknas. Fritidsledarna uttrycker att de saknar de samverkansgrupper som fanns tidigare i geografiska områden för att barn inte skulle ramla mellan stolarna. Ett gemensamt ansvar togs av skola, socialtjänst, fritid och polis, med barnet i centrum. Ett bättre samarbete borde finnas mellan fritidsgårdarna och socialtjänsten. De anser samlat att det är bra med styrdokument som de kan utgå från vid utvärdering.

6 (8) Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Förtroendevalda Ungdomars synpunkter presenteras och det finns tydliga skillnader mellan tjejer och killar med vad de tycker är viktigt att kommunen satsar på. Arbete för unga, lika lön för kvinnor och män, bostäder för unga, skolan, fritid är viktigt och idrott för alla, inte bara för eliten. Det framkommer även att det saknas tydliga politiska signaler till tjänstemän, rektorer och andra om planer för hur dialoger med barn och unga ska säkerställas. En av politikerna anser att det behövs en plan för hur olika politiska partier ska släppas in i skolan, det är en demokratisk fråga och hur man ska ta hand om resultatet. Det nämns även att det finns s.k. förtroendeskolor/förskolor i olika geografiska områden som två ledamöter besöker, men att det behövs uppföljning. Ett ungdomsfullmäktige finns men det beror mycket på enskilda lärares initiativ för att få eleverna engagerade. Mötesplats för unga är ett projekt som har som mål att modernisera ungdomarnas mötesplatser och göra dem mer styrda av dem själva. Där kommer de unga till tals då dialog förs med politiker. Det finns ett Ungdomsråd sedan några år och de ungas engagemang går i vågor och just nu mest ned. Återkopplingen till unga efter dialoger anser de behöver förbättras och metoder för uppföljning behöver utvecklas. Förvaltningschefer/ledningspersonal Serviceförvaltningen, den verksamhet som ansvarar för mat, städ och vaktmästeri i skolan, påtalar att det är viktigt att knyta an till det värdegrundsarbete som pågår i skolan och t.ex. ha dialog med eleverna checklistan inte användes, att de inte visste vad politikerna ville, det saknades handlingsplaner för att de ska bli sedda och få inflytande. På avdelningen för vatten och renhållning finns inga speciella effektmål, men dialog med barn skulle vara möjligt gällande bad, fastigheter och lekparker. Uppföljning av barnkonventionsarbetet inom skolan sker genom enkät och samtal med elever och en sammanfattning av det ingår i Välfärdsbokslutet. Idrott och kultur menar att barnperspektivet förverkligas genom de brukarråd som finns inom idrotten, men det är inte barnens perspektiv som framkommer eftersom det är de vuxna som sitter i brukarråden. Det framkommer att ungdomsrådets roll är viktig men oklar. Man frågar sig hur de kan påverka mer? Projektet Mötesplats Unga är en lyckad metod där 10 fritidsgårdar ingår. Unga och vuxna arbetar där tillsammans med arrangemang och uppföljning och återkoppling sker med ungdomarna. Verksamhetsnära personal Fritidsgårdarna inbjuder årligen elever i årskurs 6 till den närbelägna fritidsgården för att visa vad de har att erbjuda. För att göra barn delaktiga i gårdarnas verksamhet kan de t.ex. ingå i den hjälpledargrupp som finns för fritidgårdens cafe och disko. Föreståndaren beskriver att han i Gamla Tingshuset vill skapa en attraktiv arena för ungdomar som ungdomarna själva är med och skapar och att ett nätverk behövs mel-

7 (8) lan de vuxna på fritidsgårdarna, i kyrkor, brandmän och politiker. Tingshuset behöver bli bättre på att saluföra sin verksamhet. Kökschefen beskriver att elever deltar i matråd där de får kunskap om konsekvenser av bra respektive dålig mat. Framtid Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om 4 år? Förtroendevalda Återkommande sägs att det behövs uppföljning av de insatser och planer som det beslutas om. Politikerna säger också att de borde bli bättre på att engagera sig och stötta sina chefer, bli bättre på förankring. Både inom stadsbyggnad och kultur saknar politikerna dialog med barn och unga, de säger att de har ju styrdokumenten. Man uttrycker att fler bostäder för unga behövs, både hyresrätter och bostadsrätter. Att minska glappet mellan politiker, lärare och ungdomar sägs också vara betydelsefullt för att marknadsföra kommunen gemensamt. Inom nästa mandatperiod ser man att det bildats en kommitté för mänskliga rättigheter vilken har ansvar även för barnkonventionen. Kommittén ska vara beredande och ange hur de olika nämnderna ska arbeta och ta ansvar och bli mer raktisk. Kommunalrådet nämner projektet Ungas psykiska hälsa som kommunen fått statliga medel för, som en viktig utvecklingssatsning. Östersund vill bli en ungdomskommun! Förvaltningschefer/ledningspersonal Man uttrycker att utbildning om barnkonventionen behöver skräddarsys. Mer resurser behöver avsättas. Ett tydligt uppdrag har getts Mötesplats Unga vilket man är nöjd med och vill arbeta vidare med. Man säger att det är viktigt att se helheten, en bättre koppling mellan skola, fritidsgård, idrott och kultur. Någon behöver driva det. Man säger att en kvalitetssäkring av barnkonventionen behövs och effektmål tas fram. Det är viktigt att ta reda på barnens syn på kommunens olika ansvarsområden som rör dem. Verksamhetsnära personal De säger att utbildning om barnkonventionen behövs. En fritidsgård för unga med funktionshinder behöver tillskapas och att de bör använda styrdokumenten eftersom en utvärdering kan göras utifrån de mål som satts upp. Genom att ha artikel 12 som mål kan exempelvis Tingshuset arbeta för att de ska bli bättre på att nå ut till unga. Allmänt säger man att det är viktigt att bli bättre på att möta unga på deras sätt.

8 (8) Bilaga 1 Deltagare Förtroendevalda - grupp 1 Carina Zetterström, 2:e v ordf ks Björn Sandal, ordf barn- och utbildningsnämnden Jananders Mattsson, v. ordf barn- och utbildningsnämnden Stefan Konradsson, ordf socnämnden & ledamot i ks Göte Murén, ordf i miljö- och samhällsnämnden & ersättare i ks Karin Thomasson, ordf kultur- och fritidsnämnden & ledamot i ks Sverker Jonsson, v ordf utförarstyrelsen Emanuel Sandberg, ledamot i ks Anders Edvinsson, ledamot i vård- och omsorgsnämnden Förvaltningschefer/tjänstemän i ledande ställning grupp 2 Liselotte Johansson, kultur- och fritidskansliet Marika Sahlin, avd ch. Socialförvaltningen Marianne Laurin-Jacobsson, Barn- och utbförvaltn. (chef elevhälsan) Benny Brovinger, Barn- och utbförvaltn. (chef fritidsgårdsverksamheten) Jorma Putaansuu, adm. ch. teknisk förvaltning Ulf Sandberg, controller serviceförvaltningen Peter Andrén, bitr. fvch vård- och omsorgsförvaltningen Annika Källgård, Barn- och utbildningsförvaltningen DELTOG EJ Verksamhetsnära personal grupp 3 Eva Nilsson, serviceförvaltningen/kökschef Ingvar Blomström, barn- och utb-förvaltn. fritidsledare fritidsgård Marlene Malle Magnusson, barn- och utb.förvaltning fritidsledare fritidsgård Nina Nordström, vård- och omsorgsförvaltningen LSS-handläggare Ann-Christin Enberg-Ericsson, vård- och omsorgsförvaltningen elevhem Nicole Lindsjö, samhällsbyggnad stadsträdgårdsmästare Bertil Magnusson, samhällsbyggnad hälsoskyddsinspektör Malin Cedert-Wahlström, kommunledningsförvaltningen samordnare ungdomsfrågor Erik Sätre, Föreningen G:a Tingshuset verksamhetsledare Joakim Halvarsson, Teknisk förvaltning, enhetschef Storsjöbadet DELTOG EJ Lena Johansson, Barn- och ungdomsförvaltningen, lärare vid åk 1-5 skola DELTOG EJ Malin Cedert-Wahlström, kommunledningsförvaltningen samordnare ungdomsfrågor Erik Sätre, Föreningen G:a Tingshuset verksamhetsledare