Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet Östersunds kommun 25 februari 2009 Therese Runarsdotter Revisionskonsult

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR METOD OCH AVGRÄNSNING BARNKONVENTIONEN OCH VERKSAMHETSSTYRNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STYRDOKUMENT REVISIONELL BEDÖMNING INFORMATION OCH UTBILDNING REVISIONELL BEDÖMNING ARBETET MED BARNKONVENTIONEN I ÖSTERSUND REVISIONELL BEDÖMNING UPPFÖLJNING AV BARNKONVENTIONEN REVISIONELL BEDÖMNING BARN/UNGDOMARS INFLYTANDE ÖVER KOMMUNAL VERKSAMHET UNGDOMSRÅDET REVISIONELL BEDÖMNING...15 Bilaga 1; Kommentarer kring barnkonventionen Bilaga 2: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande Therese Runarsdotter Revisionskonsult Torbjörn Stark Uppdragsledare

3 1 Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Östersunds kommuns förtroendevalda revisorer, granskat hur kommunstyrelsen och nämnderna omsätter FN:s barnkonventions intentioner i den kommunala verksamheten. Som en del i arbetet med barnkonventionen är Östersunds kommun med i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande, bl.a. för erfarenhetsutbyte av olika metoder. Kommunstyrelsen har även utsett två representanter i varje nämnd med uppdrag att verka för att nämnden tillgodoser barnens rättigheter. Granskningen visar att det finns ett antal styrdokument i kommunen som tar fasta på barnkonventionens artiklar, dock framkommer konventionen i varierande omfattning i nämndernas sektorsplaner. Det framgår dock inte i övergripande styrdokument hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen planerar att arbeta med frågan i verksamheterna. Mätbara mål för barn och unga kan också utvecklas. Vi konstaterar även att det finns behov av utbildningsinsatser i kommunorganisationen kring barnkonventionen intentioner. Uppföljning av barnkonventionens intentioner sker främst i den årliga välfärdsredovisningen. Några barnkonsekvensanalyser genomförs inte i kommunen och granskningen visar även att arbetet med att säkerställa ett ungdomspolitiskt inflytande kan utvecklas. I syfte att utveckla verksamheten ger vi följande förslag: Förtydliga i målstyrningsprocessen än mer hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen ska arbeta med barnkonventionen i respektive verksamhet, Fortsatt utveckla mätbara/uppföljningsbara mål för barn och unga i kommunen, Inventera behovet av utbildning och information i styrelser och nämnder om kommunens skyldigheter med anledning av barnkonventionen och dess intentioner, Säkerställ att politiker och tjänstemän vid behov erhåller utbildning i att samtala med barn/ungdomar och hur de kan arbeta med barns och ungdomars inflytande, Säkerställ att kommunen på övergripande nivå följer upp att samtliga nämnder och styrelser arbetar med barnkonventionens artiklar och intentioner, Säkerställ att kunskapen finns för hur nämnderna ska uppmärksamma barnkonventionens intentioner i de delar av nämndernas verksamhet som berör barn och unga, Fortsätt utveckla indikatorer för att mäta resultaten i arbetet, Att kommunstyrelsen, utifrån fullmäktiges direktiv om att utveckla nya former av samarbete som stärker de ungas inflytande, delaktighet och makt över verksamheten, säkerställer att det skapas en god mötesplats och en god dialog med barn och ungdomar i Östersunds kommun. På så sätt kan det ungdomspolitiska inflytandet öka ytterligare. 1

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Sverige har godkänt FN:s barnkonvention och har därmed bundit sig folkrättsligt att förverkliga den. I proportionen 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige finns fastlagt en nationell strategi, som bl.a. säger följande: Kommuner och Landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning. Kommunen och Landsting bör erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. 21 % av Östersunds befolkning är under 18 år och de är i stor utsträckning beroende av beslut tagna av kommunerna. Skolan, fritiden, olika former av stöd till familjen, närmiljön, vägar och kollektivtrafik är några av de frågor som är viktiga även för barn och ungdomar. FN:s barnkonvention innehåller synsätt, som innebär att barnets perspektiv ska lyftas fram i alla de beslut som berör barn och barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. Genom att anlägga ett barnperspektiv kan det bidra till att beslut med bättre kvalitet fattas och att befintliga resurser används effektivare. Det kan även leda till att kommunen förebygger problem och/eller minskar kostnader i framtiden. 2.2 Uppdrag och revisionsfrågor Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet som tar fasta på barnkonventionens artiklar och som säkerställer barnperspektivet? Vilket stöd har nämnderna fått i arbetet med att formulera mål och riktlinjer för att arbeta med barnens rättigheter? Hur tar nämnderna och styrelsen hänsyn till barnens rättigheter i planering och genomförande av verksamheten, d v s i vilken mån görs barnkonsekvensanalyser? Hur arbetar nämnderna med att utvärdera arbetet med barnkonventionen, vad utvärderas det mot, vilka metoder används och hur avrapporteras det? Sker samarbete med andra kommuner inom området? Hur förs dialogen med olika organ som representerar barn och ungdomar? Hur säkerställer kommunstyrelsen att kompetens finns inom kommunen att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter? 2

5 2.3 Metod och avgränsning Granskningen har fokuserats på kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden. Dessutom har en översiktlig genomgång gjorts i kommunens övriga nämnder där representanter från förvaltningarna fått besvara ett antal frågeställningar kring hur barnkonventionen införlivas i verksamheten. Jämtlands gymnasieförbund ingår inte i granskningen. Intervjuer har genomförts med politiker och tjänstemän inom respektive förvaltning, totalt ett 15-tal personer. Intervju har även genomförts med ordförande och vice ordförande i Ungdomsrådet. En granskning har skett av övergripande planerings- och uppföljningsdokument, samt nämndernas motsvarigheter. Granskningen har delgivits flertalet intervjuade tjänstemän för faktagranskning. 3 Barnkonventionen och verksamhetsstyrning Enligt artikel 4 i FN:s konvention om barnets rättigheter, ska de stater som ratificerat barnkonventionen vidta åtgärder för att säkerställa att konventionen blir verklighet. Detta betyder att staten ska vidta lämpliga åtgärder gällande lagstiftning, administrativa förfaranden och andra handlingar för att säkerställa att de överensstämmer med konventionen. I Sverige har delar av ansvaret hamnat på kommuner och landsting som enligt riksdagsbeslut bör inrätta system för att följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Vi har därför granskat vilka styrdokument som finns med bäring på barnkonventionen och hur ansvaret för genomförande av barnkonventionen är fördelat i Östersunds kommun. 3.1 Övergripande mål och styrdokument Arbetet med barnkonventionen ingår som en del i styrelsens och nämndernas uppdrag och ansvar. Ansvaret för att omsätta barnkonventionens principer i den kommunala verksamheten finns inom olika delar av kommunen medan fullmäktige har det yttersta ansvaret. Utifrån kommunens styrmodell konkretiseras inriktningsmål i sektorsplaner för varje verksamhet. Sedan antar respektive nämnd årligen ett antal formulerade effektmål som kan innehålla aktiviteter som ska genomföras under året i syfte att uppnå beslutade, övergripande mål. Av flertalet intervjuer framkommer att nämnderna inte har fått något särskilt riktat stöd med att formulera mål och riktlinjer för att arbeta med barnkonventionen och barnens rättigheter. Av en intervju framgår motsatsen, dvs. att stöd getts för detta ändamål. Det beskrivs främst vara fyra dokument som är styrande för kommunens arbete med barnkonventionen; den årliga budgeten, målen för folkhälsa, kulturplanen och skolplanen. I övrigt finns nämndernas sektorsplaner som i varierande grad utgår från barnkonventionen. 3

6 Dessa presenteras utförligare under rubrik 5 där respektive förvaltnings arbete med barnkonventionen tydliggörs. Budget 2009 I budget för verksamhetsår 2009 med flerårsplan står att utöver det fastlagda ansvaret för respektive nämnd/styrelse har alla nämnder och styrelser två övergripande uppgifter; dels att alltid utgå från den övergripande visionen och de av fullmäktige fastställda kommungemensamma målen och strategierna, dels ansvaret för att kostnaderna inte får överstiga de intäkter som nämnden har. Vidare står att bokslutet ska kompletteras med ett välfärdsbokslut som ska följa upp hur medborgarna mår och arbetet utvecklas för att öka kopplingen till visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Fokus på barnen är tydlig i den sociala strategin och detta ska följas upp kontinuerligt tillsammans med externa samarbetspartners. I strategin för ett hållbart Östersund har fullmäktige sagt att kommunen ska arbeta för ett barnens Östersund, där barnkonventionen är ett självklart politiskt redskap för alla. Fortsatt beskrivs att ytterligare satsningar krävs för att förbättra situationen för barn och unga och exempel på hur arbetet ska ske för att nå detta. Vidare står att Ungdomsrådet har formats till en spännande arena för unga människor. I arbetet med Mötesplats Unga ska det formas en ny och modern satsning på ungdomarnas Östersund. Detta kan inte ske utan ett aktivt deltagande av de unga själva och deras föreningar. Nya former av samarbete ska utvecklas som stärker de ungas inflytande, delaktighet och makt över verksamheten och Östersund ska sträva efter att utses till årets ungdomskommun i Sverige. Kommunen har avsiktligt valt att inte använda en s.k. barnbilaga som samlar de aktiviteter och resurser som kommunen lägger på barn och ungdom finns inte i den årliga budgeten. Istället har kommunen valt att fokusera på barn och unga i välfärdsbokslutet. Folkhälsoarbetet Personal- och organisationsutskottet hanterar frågor kring folkhälsa och ett folkhälsoråd bestående av kommunledningsgruppen är upprättat för arbetet. Kommunen har även inrättat en utredare för folkhälsa på kommunledningsförvaltningen och sedan tidigare finns en verksamhetscontroller med övergripande ansvar för folkhälsan. Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige i budget prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för perioden : Ökat välbefinnande för barn och ungdomar, Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar, Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre, 4

7 Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Målet gällande välbefinnande för barn och ungdomar kan kopplas till artikel 6 och 12 i barnkonventionen som handlar om barnets rätt till liv och utveckling samt till delaktighet och inflytande. Plan för lärande (skolplanen) Skolplanen (beslutad av KF ) utgår från riksdagens nationella mål och riktlinjer samt internationella styrdokument och den hänvisar till FN:s barnkonvention. Ett antal mål i skolplanen har kopplingar till barnkonventionen, bl.a inflytande (artikel 12), bemötande och arbetet mot mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling (artikel 2 och 6) samt målet om kunskapsutveckling (artikel 6). Även artikel 28 som handlar om barnets rätt till utbildning, artikel 29 som handlar om utbildningens innehåll och artikel 31 som handlar om att respektera och främja barnens rätt till att delta i det kulturella och konstnärliga livet täcks delvis genom formulerade mål i skolplanen. Planen betonar även att nämndens verksamheter ska genomsyras av värdegrundsarbete och demokratiska värderingar där alla som arbetar och går i skolan ska beakta varje människas egenvärde. Läroplan för förskolan, grundskolan, likabehandlingsplaner samt elevhälsoplan är också styrande dokument inom skolområdet som hänvisar till barnkonventionen. Plan för kultur Planen (beslutad av KF ) är inriktad för alla boende och besökare i kommunen och utgår från tillgång/tillgänglighet, inflytande, bemötande och kompetens vilket är de utvecklingsområden som antagits av fullmäktige i tidigare budgetskrivelser. Ett inriktningsmål är att med utgångspunkt i FN:s barnkonventions artikel 31 öka barns och ungdomars kulturella upplevelser. Planen utgår även från artikel 2 som handlar om diskriminering då den framhåller att den kulturella verksamheten ska vara tillgänglig för alla artikel 6 om rätten till liv och utveckling och från artikel 12 om delaktighet och inflytande då medborgare, föreningar/organisationer och kulturarbetare ska ha inflytande och känna delaktighet i planering av stöd till kulturell verksamhet. 3.2 Revisionell bedömning Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet som tar fasta på barnkonventionens artiklar och som säkerställer barnperspektivet? Vilket stöd har nämnderna fått i arbetet med att formulera mål och riktlinjer för att arbeta med barnens rättigheter? Vår bedömning är att det, på övergripande nivå, finns ett antal styrdokument som tar fasta på barnkonventionens artiklar. Fullmäktiges direktiv är att kommunen ska arbeta för ett barnens Östersund, där barnkonventionen är ett självklart politiskt redskap för alla. Nämn- 5

8 derna har sedan att ta fasta på fullmäktiges direktiv om barnkonventionen i sina styrdokument. Detta sker dock i varierande omfattning mellan nämnder och förvaltningar. I övergripande styrdokument står dock inte preciserat hur barnperspektivet ska tillämpas eller hur kommunen konkret planerar att arbeta med barnkonventionens artiklar i sin verksamhet. Ett styrdokument som fokuserar specifikt på målgruppen barn och unga, exempelvis ett ungdomspolitiskt handlingsprogram, finns inte i kommunen. Vi menar att ett sådant mål- och styrdokument än mer kan öka fokus på barn och unga och därmed ytterligare kan säkerställa att barnkonventionens intentioner införlivas i kommunorganisationen. Granskningen visar att de verksamheter som arbetar direkt mot barn och unga synes arbeta med barnkonventionen som styrinstrument. De förvaltningar vars verksamhet mer indirekt påverkar barn och unga har inte i samma utsträckning upprättat system och strukturer för att försöka säkerställa ett barnperspektiv. Varken den årliga budgeten eller nämndernas årliga sektorsplaner innehåller en s.k. barnbilaga som samlar de aktiviteter och resurser som respektive nämnd lägger på barn och unga, detta är dock ett avsiktligt val av kommunen. Vi upplever att det är svårt att få en samlad bild/samordning av hur kommunen arbetar och följer upp barnkonventionen, med undantag för det övergripande välfärdsbokslutet samt genom uppföljningen av Partnerskapet (se vidare avsnitt 6). Förutom fullmäktiges direktiv om barnkonventionen finns inga övriga centrala direktiv, mål eller riktlinjer för hur barnkonventionen/barnens rättigheter ska integreras i den löpande verksamheten. Vi menar att mätbara mål som tar fasta på barn och unga kan utvecklas ytterligare. Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Förtydliga i målstyrningsprocessen än mer hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen ska arbeta med barnkonventionen i respektive verksamhet, Fortsatt utveckla mätbara/uppföljningsbara mål för barn och unga i kommunen. 4 Information och utbildning Kommunstyrelsen beslutade ( ) att beakta behovet av utbildning kring barnkonventionen i samband med förtroendemannautbildningen efter höstens val Det är svårt att få en tydlig och samlad bild av det totala antalet genomförda utbildningsoch informationsinsatser i kommunen när det gäller barnkonventionen. Det har genomförts några riktade utbildnings-/informationsinsatser till bl.a. fullmäktiges ledamöter, förvaltningschefer och i viss mån till tjänstemän inom barn- och utbildningssektorn, socialtjänsten och fritidssektorn. Dock beskriver ansvarig tjänsteman för Partnerskapet att det 6

9 aktiva deltagandet inte varit så stort vid flertalet av dessa tillfällen. Däremot har, enligt intervjuer, inte så många personalgrupper, ex. rektorer/lärare erbjudits detta. Diskussioner och planering av utbildning i barnperspektivet och barnkonventionen intentioner har pågått tillsammans med Rädda Barnen, Landstinget och Universitetet. Flertalet intervjuade tjänstemän anser att innebörden av barnkonventionen och framförallt hur kommunen ska förhålla sig till den behöver uppdateras i någon form inom kommunorganisationen. Flertalet av intervjuade politiker upplever att de erhållit en tillfredsställande utbildningsinsats inför uppdraget. Fler utbildningsinsatser planeras framöver. 4.1 Revisionell bedömning Beroende på nämndernas verksamhetsområde så varierar naturligtvis kunskapen om barnkonventionens principer. Viss utbildning om barnkonventionen för politiker och personal har genomförts men av granskningen framkommer att det finns ytterligare behov av utbildnings- och informationsinsatser, främst bland tjänstemännen. Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Inventera behovet av utbildning och information i samtliga styrelser och nämnder om kommunens skyldigheter med anledning av barnkonventionen och dess intentioner, Säkerställ att politiker och tjänstemän vid behov erhåller utbildning i att samtala med barn/ungdomar och hur de kan arbeta med barns och ungdomars inflytande 5 Arbetet med barnkonventionen i Östersund Av både intervjuer och olika dokument framgår att omfattande satsningar och aktiviteter görs i linjer med barnkonventionens principer och att tilldelade budgetramar medger ett barnperspektiv. Flertalet av dessa aktiviteter/projekt spänner över flera förvaltningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens mål i budget 2009 innehåller till viss del ett uttalat barnperspektiv. Ett mål är att kommunen ska skapa förutsättningar för unga att utveckla moderna mötesplatser. Detta projekt har pågått i ca 2 år och en översyn av befintliga mötesplatser (fritidsgårdar m.m.) har genomförts och viss utredning pågår. Projektet syftar till en modernisering av insatserna för barn/ungas fritid där dessa människor och deras organisationer får makt och inflytande över verksamheten. Kultur- och fritidsnämnden har bl.a. tilldelats 700 tkr för 2009 och 500 tkr för 2010 som ska nyttjas som ett utökat uppdrag till föreningen G:a Tingshuset. 7

10 För att synliggöra barnkonventionen i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten, beslutade kommunstyrelsen att samtliga nämnder skulle utse två representanter med uppdrag att, utifrån Barnkonventionens intentioner, verka för att nämnden tillgodoser barns rättigheter samt att utveckla en levande dialog med barn. Samtliga nämnder har utsett dessa ledamöter. Kommunstyrelsen beslutade att Östersund skulle delta i det då nybildade Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Överenskommelsen gällde till och med år Under 2008 beslutade kommunerna att förlänga Partnerskapet fyra år. Partnerskapet är ett samarbete med tolv svenska kommuner 1 kring barnkonventionens genomförande i det vardagliga kommunala arbetet 2. Tanken med partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå det mål som riksdag och regering beslutat om samt leda till förbättrad och fördjupad kunskap, bl.a genom att utveckla samtalsformer mellan barn och unga och förtroendevalda och tjänstemän. Östersunds kommun har utsett en förtroendevald på kommunstyrelsenivå samt en kontaktperson på tjänstemannanivå som representerar kommunen vid partnerskapsmöten. Under kommunstyrelsen sorterar även utredaren för folkhälsa. Denne ansvarar för folkhälsofrågor och följer upp de folkhälsopolitiska målen i välfärdsbokslutet. Utredaren beskriver att det är mer intresse och fokus på folkhälsofrågor idag än för några år sedan och barnkonventionen är en del av folkhälsoarbetet. Däremot beskrivs det inte finnas så många mätbara effektmål inom nämnderna för barn och unga att följa upp ännu. Ledningsgruppen för främjande arbete bland barn och ungdom 3 (främjandegruppen) är ett samverkansforum för de nämnder som hanterar frågor som berör barn och ungdom och som administreras av kommunledningsförvaltningen. Av intervjuer framkommer att flertalet frågor kring barn/unga lyfts i gruppen som sedan sprids internt i kommunorganisationen. Bl.a. har vikten av att stärka mobiliseringstanken för kamp mot alkohol och droger påtalats. Östersunds kommun deltar även i Nätverket för Barnkonventionen i Jämtlands län där arbetet med barnkonventionen delges varandra. Här ingår, förutom Östersund, Krokoms 1 Deltagande kommuner är i dagsläget Borlänge, Gunnareds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Sigtuna, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro och Östersund. 2 Se bilaga 2 för mer info kring överenskommelsen och områden som Partnerskapet ska koncentrera sig på. 3 Består av presidierna från barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsnämnden samt representanter från kommunstyrelsen. 8

11 kommun, Bräcke kommun, Strömsunds kommun, Länsstyrelsen, Landstinget och Rädda Barnen. Barn- och utbildningsnämnden Intervjuade inom nämnd och förvaltning beskriver att barnets bästa alltid beaktas då de också är verksamhetens målgrupp. Fördelning av resurser till skolorna, schemaläggning och rektors pedagogiska ledarskap ska ske utifrån elevernas behov. Eleverna ges delaktighet och inflytande genom klassråd, elevråd, matråd, hälsosamtal etc. Intervjuade poängterar dock att det ständigt behövs fortsatt arbete för att eleverna ska ges ökade möjligheter till inflytande/delaktighet. Elevinflytande och gott bemötande mäts även regelbundet genom enkäter i årskurs 4, 6 och 8. Resurser har även lagts på att ytterligare utveckla elevhälsan och utbildningar för elevskyddsombud samt på projektet förstärkt föräldrastöd tillsammans med landstinget, föräldrar, länsstyrelsen m.fl. Skolverket genomförde under 2007 en utbildningsinspektion i kommunen. I inspektionsrapporten står bl.a att elevhälsoarbetet överlag är väl strukturerat där Elevhälsan och resurscentrum fyller en viktig funktion för elever och är ett stöd för personalen. När det gäller delaktighet och inflytande så finns stora skillnader mellan och inom skolorna om elever upplever att de har något reellt inflytande. Även elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lärandet varierar i hög grad mellan skolorna. Socialnämnden Nämnden ansvarar för flertalet verksamhetsområden som berör barn och unga (försörjningsstöd, missbruksvård, barnavårdsutredningar etc). Plan för socialtjänsten (beslutad av KF ) utgår från utvecklingsområdena tillgång/tillgänglighet, inflytande, bemötande och kompetens med bäring på barn och unga. Barnkonventionen är ett prioriterat strategiområde och barnperspektivet är prioriterat oavsett vilken huvudinriktning respektive verksamhet har. Strategin beskriver också att socialtjänstens arbete enligt barnkonventionen bör utvecklas ytterligare. Barnperspektivet ska tydligt uppmärksammas i socialtjänstens utredningar av åtgärder och insatser och barnens behov och upplevelser skall särskilt beaktas (artikel 3, 6, 12). Socialtjänsten ska även arbeta för integration mot diskriminering och rasism (artikel 2). Inom IFO har utredningsmetoden BBIC 4 införts för att ytterligare sätta barnet i fokus i utredningarna samt i uppföljningar av vården. Utbildning i BBIC pågår och nämnden har ansökt om förlängd prövolicens. Samtliga handläggare har på de enheter där barn/ungdomars situation utreds fått utbildning (totalt drygt 200 tjänstemän och politiker). Förvaltningen har även utbildat berörd personal om barnsamtal. Förvaltningen satsar även 4 Barns behov i centrum. 9

12 mycket resurser på förebyggande arbete och hemmaplanslösningar, bl.a. familjecentralen där föräldra- och barnhälsovård socialtjänst och öppen förskola samarbetar. Trots detta ökar placeringarna på institution och i familjehem. Andra insatser för att öka barn och ungas välbefinnande är verksamheterna Fjärilen, Trappan, Bubblan och resurscentrum tillsammans med BoU-förvaltningen. En viktig insats för ungdomarnas hälsa är även den länsövergripande mobiliseringen för kamp mot alkohol och droger i Jämtlands län. Projektet innefattar föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning och lokala främjandegrupper (BRÅ-grupper). Barn och ungdomar beskrivs alltid komma till tals i utredningar och vid uppföljning av insatser, ex vid uppföljning av familjehemsplaceringar hålls enskilda samtal med barnet/ungdomen. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden ansvar bl.a. för kommunens kulturskola och biblioteksverksamhet samt för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. Nämnden har barn och ungdomar som prioriterad målgrupp vad gäller stöd till föreningar och kravet för bidrag till barn- och ungdomsorganisationer är bl.a att föreningen bedriver verksamhet i en trygg social miljö och verkar för barn och ungdomars goda utveckling. Den samlade biblioteksservicen till barn och ungdomar är också ett prioriterat målområde. Någon intervju med tjänsteman inom kultur- och fritidsnämndens kansli har inte kunnat genomföras. Miljö- och samhällsnämnden Nämnden ansvarar för många frågor som berör barn; t.ex. trafiksäkerhet, parker och lekplatser. Lagstiftningen styr i många fall och kräver anpassning till barns behov av säker och hälsosam miljö. Plan för trafik (beslutad av KF ) beskriver att bl.a. FN:s barnkonvention påverkar trafikpolitiken i Östersund och att styrdokumentet därmed gäller. Utvecklingsområdena i planen är trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet och framkomlighet, miljö och folkhälsa, demokrati och inflytande och bemötande och kompetens. Under området trafiksäkerhet och trygghet är en strategi att beakta barnkonventionen; Kommunens framtida trafikplanering och trafiksäkerhetsarbete ska alltid beakta barnperspektivet. Trafikundervisning i förskolan/skolan ska förbättras. Kommunen ska i all sin verksamhet verka för att Konventionen om barns rättigheter efterlevs. Ansvariga inom nämnd och förvaltning beskriver ett engagemang för barnens bästa. T.ex. satsar man på trygghetsvandringar, anpassade lekplatser och säkrare busshållplatser. Vid översiktsplanering finns nu även ett mål om hälsokonsekvensbedömningar framtaget. Vård- och omsorgsnämnden Nämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionshindrade. Det är främst inom handikappomsorgen som det i första hand är aktuellt med ett barnperspektiv. Flertalet insatser inom handikappomsorgen styrs av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 10

13 (LSS). Lagen är en rättighetslagsstiftning och ger vissa funktionshindrade rätt till insatser. Barn och ungdomar omfattas, precis som vuxna, av lagstiftningen vilket innebär att funktionshindrade barn och ungdomars rättigheter tillgodoses genom denna lag. Plan för vård och omsorg (beslutad av KF ) fokuserar på tillgång/ tillgänglighet, bemötande och inflytande, kultur, fritid och folkhälsa samt kompetens. Planen har ingen direkt koppling till barn och unga som målgrupp men har barnkonventionens grundprinciper som ideologisk grund. Planens inriktningsmål beskriver att alla ska bemötas respektfullt och få god vård och behandling, bättre folkhälsa etc. Förvaltningschef beskriver att förvaltningen lyfter fram gruppens behov som helhet, t.ex. gruppen funktionshindrade och då hamnar fokus indirekt även på barn och unga. Det finns dock inget forum inom förvaltningen där barn och ungas synpunkter och åsikter tas tillvara. Enligt handikapprådets ordförande så är det relativt sällan som barn och ungas perspektiv diskuteras. 5.1 Revisionell bedömning Hur tar nämnderna och styrelsen hänsyn till barnens rättigheter i planering och genomförande av verksamheten, d v s i vilken mån görs barnkonsekvensanalyser? I barnkonventionens artikel 3 uttrycks att alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga..skall barnets bästa komma i främsta rummet. Detta krav kan i praktiken omsättas genom att det inför planering och beslut genomförs barnkonsekvensanalyser, dvs. en förhandsprövning av de konsekvenser som ett beslut kan få för barn/unga. Granskningen visar att det i Östersunds kommun idag inte genomförs strukturerade och dokumenterade barnkonsekvensanalyser, t.ex. när beslut ska fattas eller verkställande ska planeras. Vid viss planering och beslut har en dialog även skett med ungdomsrådet för att inhämta synpunkter, bl.a. inom projektet Mötesplatser unga. Ansvarig tjänsteman i kommunen för Partnerskapet beskriver att några kommuner inom projektet har undersökt vad en sådan analys kan tänkas innehålla. Det sker visst strukturerat och systematiskt arbete inom nämnder och förvaltningar med att ta reda på barn och ungdomars synpunkter och önskemål. Bl.a genomför barn- och utbildningsförvaltningen årliga enkäter och kommunstyrelsen har genomfört, och planerar en ny LUPP-enkät (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Intervjuade politiker och tjänstemän beskriver dock att barnets bästa alltid finns med i bakhuvudet vid planering, beslut och verkställighet. Granskningen visar att det i kommunen görs ett stort antal satsningar på projekt och andra aktiviteter för barn och ungdomar och som är i linje med barnkonventionens artiklar och principer. Kommunstyrelsen har, genom att utse ledamöter i respektive nämnd som ska 11

14 tillgodose barnkonventionens intentioner samt genom medlemskapet i Partnerskapet, prioriterat frågan politiskt. Av intervjuer framkommer dock att det inte sker några strukturerade träffar mellan dessa utvalda politiker specifikt rörande arbetet med barnkonventionen och Partnerskapets arbete är inte känt hos all personal ute på förvaltningarna. Mot bakgrund av genomförd granskning gör vi följande noteringar: - Det har genomförts några riktade utbildnings-/informationsinsatser om barnkonventionen till politiker och tjänstemän, dock har ibland deltagandet varit dåligt, - Många av de aktiviteter som genomförs sker på initiativ av enskild nämnd/förvaltning/verksamhet. Det finns dock exempel på motsatsen. - Det saknas övergripande metoder/hjälpmedel för att arbeta med barnkonventionen ex. barnkonsekvensanalyser, barnbokslut, checklistor. - Det finns inget barn- och ungdomspolitiskt program som samlar mål, aktiviteter och uppföljning av barn och unga i kommunen, - Möjligheterna till samverkan/samordning mellan nämnder är inte fullt utnyttjade. 6 Uppföljning av barnkonventionen Uppföljning av arbetet inom Partnerskapet Övergripande uppföljning av Partnerskapets arbete och erfarenheter av barnkonventionen under de första tre åren har samlats in och resultatet visar att arbetet med barnkonventionen har nått olika långt i de tolv kommunerna. Under våren 2007 skedde en kollegial granskning av barnkonventionens genomförande i Östersunds kommun. Värderingarna från denna uppföljning återfinns i bilaga 3. Årsredovisning I årsbokslutet följs alla verksamheters effektmål upp och i vilken grad de uppnåtts. I årsredovisning 2007 redovisas inget resultat specifikt mot barnkonventionens artiklar. Däremot redovisas resultat som har med barnkonventionens principer att göra, främst i sammanfattningen av välfärdsredovisningen. Välfärdsredovisning Kommunen upprättar årligen en välfärdsredovisning som tas fram i samverkan med representanter från kommunen förvaltningar i gruppen utvecklingsforum - folkhälsa. I välfärdsredovisningen för 2007 (det senast upprättade) har kommunen politiskt lagt stort fokus på målgruppen barn (0-18 år) och ungdomar (16-24 år) samt äldre. Redovisningen sker gentemot ett antal målområden som återfinns inom den nationella folkhälsopolitiken samt de lokala utvecklingsområdena ökat psykiskt välbefinnande för barn och unga, goda matvanor och minskad droganvändning. Inom målområdet ökat psykiskt välbefinnande följs barnens och ungdomarna hälsa, delaktighet och inflytande, kränkande behandling, 12

15 trygg miljö, fritid, alkoholvanor etc. upp. Barnkonventionen nämns inte i bokslutet, även om delarna som berör barn och unga direkt kan kopplas till den. Resultatet av LUPPenkäten är också ett viktigt underlag i välfärdsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning Bl.a ligger barnkonventionen som grund för kommunens skolplan. Skolverkets senaste inspektion kritiserade kommunen för att kvalitetsredovisningarna inte uppfyllde förordningens krav. Under 2007 har arbetet pågått med att åtgärda dessa brister och en ny mall kommer att användas för redovisningen I den kommunövergripande kvalitetsredovisningen för 2007 (den senast upprättade) framgår inte att barnkonventionen legat till grund för uppföljningen. Det nämns bl.a. att pågående arbeten för utveckling av elevinflytandet även ska ges fortsatt stöd, elevhälsans hälsoenkät för att följa barn och ungas hälsa, hälsokontroller och projektet förstärkt föräldrastöd Någon uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen skedde inte p.g.a. att alla enheter inte utarbetat likabehandlingsplaner. Övrig uppföljning I kommunfullmäktiges utvärderingsplan för 2006 var ett inriktningsmål för nämnderna att följa upp hur barnkonventionen var ett levande dokument i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten. utvärderingarna visar att barnkonventionen under 2006 inte hade varit ett aktivt dokument i vardagen inom främst tekniskt förvaltning och serviceförvaltningen. Av uppföljningen framkom att de politiska, generella målområdena inte uppmärksammats i alla nämnder och att inom barnkonventionens område pågår vissa insatser och projekt som kan komma att utveckla det kommunala arbetet. Under 2007 och 2008 har det inte skett någon särredovisning av barnkonventionen där nämnderna kort har beskrivit hur man arbetat inom området. Detta inriktningsmål har inte följts upp sedan Revisionell bedömning Som nämnts tidigare så gör kommunen inga barnkonsekvensanalyser eller barnbokslut och det finns inget övergripande system för uppföljning och utvärdering av kommunens arbete specifikt rörande barnkonventionen. Av dokumentation och intervjuer framkommer att uppföljningen av barn och unga istället främst sker i välfärdsredovisningen och det är positivt att fokus ligger på denna målgrupp. Vi menar dock att detta bokslut än mer kan fokusera på barnkonventionen. Mätbara mål för barn och ungdomar är också ett utvecklingsområde. Det är därför svårt att få ett samlat grepp om den uppföljning som görs angående barnkonventionens artiklar och intentioner. Även om det genomförs en mängd aktiviteter och projekt inom nämnder och förvaltningar med insatser och resultat så är det svårt att få en samlad bild mot barnkonventionens principer. Av den anledningen anser vi att det är svårt, att 13

16 på en övergripande nivå, ge en rättvisande bild av hur väl Östersunds kommun svarar upp mot de krav som barnkonventionen ställer. Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Säkerställ att kommunen på övergripande nivå följer upp att samtliga nämnder och styrelser arbetar med barnkonventionens artiklar och intentioner. Säkerställ att kunskapen finns för hur nämnderna ska uppmärksamma barnkonventionens intentioner i de delar av nämndernas verksamhet som berör barn och unga Fortsätt utveckla indikatorer för att mäta resultaten i arbetet. 7 Barn/ungdomars inflytande över kommunal verksamhet 7.1 Ungdomsrådet Ungdomsrådet ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen. Inom kommunledningsförvaltningen, utveckling och tillväxt, finns en studentsamordnare knuten till rådet. Rådet är ett forum där unga ges möjlighet att påverka och få inblick i samhällsutvecklingen lokalt. Det består av 11 ledamöter och fem ersättare. Representanterna kommer från kommunala skolor och friskolor och är mellan år. Utöver det finns arbetsgrupper som arbetar med speciella intresseområden. Idag finns tre grupper som arbetar med rådets fokusgrupper; ungdomens hus, kollektivtrafik och fler ungdomsledamöter till rådet Rådet träffas ca 1ggr/månad. Fem kontaktpolitiker från olika nämnder är knutna till rådet och tanken är att politikerna ska medverka vid rådets möten. Enligt intervjuade politiker ska ungdomsrådet vända sig till dem när de har saker de vill lyfta. Rådet erhåller mycket material/många frågor på remiss vilket av rådet och politiker beskrivs fungera till viss del. Bl.a framkommer synpunkter att det finns bättre sätt att ställa frågor till ungdomarna. Rådet har även bl.a. inbjudits till främjandegruppen. Ungdomarna ser det som mycket viktigt att kunna driva egna aktiviteter/ ärenden och ungdomsrådet vill särskilt lyfta fram följande frågor: Kultur- och fritidsaktiviteter: Det finns för få samlingsplatser/aktiviteter för ungdomar som passerat fritidsgårdsålder, främst på kvällar och på helger, Skolfrågor: Kvalitén på elevråden på skolorna varierar mycket och det är sällan som det lyfts relevanta frågor som har med skolfrågor och inflytande att göra, Det är viktigt att kontaktpolitiker prioriterar Ungdomsrådets möten och åsikter för en bra dialog och ett gott samarbete. Det är inte alltid politiker har kommit på rådets möten och samarbetet/engagemanget beskrivs vara mycket personbundet, Ungdomsrådet önskar en bättre och mer strukturerad återkoppling av de åsikter och synpunkter som de lämnar till berörda politiker och tjänstemän i olika frågor, 14

17 Mer information/utbildning till ungdomar kring den politiska beslutsprocessen 7.2 Revisionell bedömning Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Att kommunstyrelsen, utifrån fullmäktiges direktiv om att utveckla nya former av samarbete som stärker de ungas inflytande, delaktighet och makt över verksamheten, säkerställer att det skapas en god mötesplats och en god dialog med barn och ungdomar i Östersunds kommun. På så sätt kan det ungdomspolitiska inflytandet öka ytterligare. 15

18 Kommentarer kring barnkonventionen: Bilaga 1 FN:s konvention om barnens rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen dessutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I propositionen 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige framhålls att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. En av förutsättningarna för att stärka barnets rättigheter som samhällsmedborgare är att alla aktörer aktivt verkar för att synliggöra ett barnperspektiv, och i samband med detta betonas kommuners och landstingens roll. Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i arbetet, och erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. Kraven på arbets- och beslutsprocesser i landsting och kommuner ställs i huvudsak utifrån barnkonventionens artikel 4 om barnkonventionens genomförande, grundprinciperna i artiklarna 2, 3, 6 och 12 samt artiklarna 42 och 44 om informationsinsatser. Grundprinciperna är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. Detta är inte samma sak som identisk behandling. FN:s barnrättskommitté framhåller att olika behandling inte behöver innebära diskriminering. Det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olika behandling är rimliga och objektiva. Detta ställer stora krav på kartläggning av barn och ungas villkor i kommunen, och hur dessa villkor kan variera beroende på etnicitet, kön, geografi, språk, religion, socioekonomiskt ursprung, och funktionshinder. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller 16

19 andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc. som skall ha barnens bästa i fokus. Denna paragraf är relevant för all verksamhet inom kommunen där barn och ungdomar berörs t ex planering av gator och vägar, byggande av nya bostadsområden, etc. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. Ett instrument för att tydliggöra hur olika åtgärder påverkar barn är så kallade barnkonsekvensanalyser. FN:s barnrättskommitté har fastställt några sammanhang där de särskilt rekommenderar att man bör göra barnkonsekvensanalyser. Det är vid antagande eller fastställande av till exempel: Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter. Lagstiftning eller föreskrifter. Årlig budget, såväl på nationell som regional och lokal nivå. Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället. Andra instrument för att följa upp denna artikel är barnchecklistor, barnbilagor, barnbokslut, kartläggningar, och samordningsfunktioner för barnkonventionsarbetet. Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar dock även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. 17

20 Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. Andra artiklar i barnkonventionen som handlar om delaktighet och inflytande är artikel 13 som säger att barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Artikel 14 berör barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. Modern forskning visar att möten med barn och unga öppnas nya möjligheter för samhället och för beslutsfattare. Erfarenheten ifrån att involvera barn och unga i beslutsprocessen är att förändringarna skapat en ökad kvalitet i beslut, processer och säkerställa att resurser används på bästa möjliga sätt. Artikel 4 och andra artiklar Artikel 4 handlar om vilka åtgärder de stater som skrivit under barnkonventionen skall vidta för att säkerställa att barnkonventionen blir verklighet. Detta betyder att har ett land ratificerat konventionen, så åtar sig staten att vidta alla lämpliga åtgärder gällande lagstiftning, administrativa förfaranden och andra handlingar för att säkerställa att de överensstämmer med konventionen. För att genomföra de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, ska konventionsstaterna vidta åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Detta innebär att när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör kompenserande åtgärder övervägas. Det betyder dock inte att barn alltid kan vara fredade från nedskärningar, men kommittén lägger stor vikt vid att man i budgetarbetet har ett barnperspektiv och att verksamheter för barn inte skärs ned oproportionerligt mycket i förhållande till andra verksamheter. Artikel 42 handlar om att konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Detta betyder att även landsting och kommuner har ansvar för att informera om barnkonventionen. Artikel 44 behandlar konventionsstaternas skyldighet att rapportera om de åtgärder som de vidtagit för att arbeta i enlighet med barnkonventionen. 18

21 Bilaga 2 Partnerskapet för barnkonventionens genomförande och kollegial uppföljning 2007 Partnerskapet är ett s.k. arbetande partnerskap, vilket innebär att idéer och beslut omsätts i praktiskt handling i de tolv kommunerna. Områden som Partnerskapet främst ska koncentrera sig på är: Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande, Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen, Utveckling av metoder/indikatorer för att mäta resultaten i arbetet, I verksamhetsplanen slår deltagarna fast att de ska: Beskriva och utveckla arbetsmetoder, modeller m.m, Samla goda exempel, idéer och erfarenheter, Sprida kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt Samverka med andra aktörer som arbetar med eller utifrån barnkonventionen, Inbjuda till mötesplatser för lärande Genomföra kollegial granskning, Samordna det löpande arbetet via en särskild utsedd tjänsteman. Överenskommelse: Kommunen ingår i det fortsatta gemensamma Partnerskapet, vilket innebär att: En verksamhetsplan tas fram, följs upp och eventuellt revideras efter två år, Kommunen fortsatt bidrar med en lokal kontaktperson som inom ramen för sin tjänst får uppdrag att aktivt medverka i Partnerskapets utvecklingsarbete, Kommunen utser en förtroendevald på kommunstyrelse/stadsdelsnivå som representerar kommunen vid partnerskapsmöten, Kommunen står för egna kostnader (kost, resa och logi) som uppstår när Partnerskapet möts, Kommunen ansvarar för att anta utmaningar inom Partnerskapet, Kommunen deltar i en ny kollegial granskning hösten 2009, där bl.a varje kommuns utmaningar granskas. Sammanfattande resultat av värderingar i kollegial uppföljning 2007: Den kollegiala granskningen ska främst ses som rådgivande och icke-kontrollerande. 19

22 Förvaltningschefs-/ordförandegruppen: Grupperna mycket intresserade och engagerade vad gäller Barnkonventionen. Det finns en klar politiskt vilka att driva Barnkonventionsarbete, bl.a genom att utse representanter för arbetet i respektive nämnd. Politikerna visar en brist på insikt vad som är viktigt att bestämma över, man behöver stanna upp och lyssna hur man kommer förbi hinder och problem. Detta vill de dock förbättra. Östersund har en bra struktur för sitt arbete med Barnkonventionen, men det är viktigt att tillse att det fungerar i praktiken. Det har genomförts men vi pratar inget om utvärderingar eller om uppföljningar. Vi behöver lära oss mer. Kunskapen om Barnkonventionen är oklar, man är inte riktigt säker på om det varit utbildning i barnkonventionen eller inte. Att arbeta med Barnkonventionen finner man är mycket viktigt men man är inte säker på hur det ska gå till och vad som ska göras. Politikerna berättade att man ofta var ute och träffade verksamheterna men mötte inte barnen. Tjänstemannagruppen: Gruppen såg inte riktigt vad barnkonventionen innebar och kom på sig själva med att just ja, det är ju det här vi jobbar med. Man saknade utbildning i Barnkonventionen och undrade var checklistan tagit vägen? Tjänstemännen lyfter behov i att få utbildning i att prata med barn, bättre samverkan och allmän information om vad som gäller inom den förvaltning man arbetar på. Man håller inte med om att politikerna ger stöd i t.ex. samhällsplanering och man efterfrågar kraftfullt ett tydligare uppdrag från politikerna. Tjänstemännen säger att de inte har förstått att det finns en så tydlig vilja från politikerna att arbeta med Barnkonventionen. De vill att politikerna ska var mycket tydligare och peka med hela handen. Tjänstemännen tycker att det är mycket viktigt att barn/ungdomar är med och bestämmer om sin egen verksamhet. På frågan om vad som barn och ungdomar ska bestämma om får vi svar visar en god vilja men att det inte har tagit frågan på allvar och det finns inga strukturer för detta. De frågor som ungdomar ska bestämma om handlar mest om färg på väggen eller vilka gardiner som ska hängas upp. Några av tjänstemännen berättar att de länge har arbetar med att prata med barn i viktiga frågor och de har stor kunskap att diskutera med barn och ungdomars delaktighet.det märks att det behövs något mer, det saknas en handlingsplan och det behövs sannolikt en tvärsektoriell arbetsgrupp och en styrgrupp som hanterar frågan. 20

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Revisionsrapport Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Katrineholms kommun september 2009 Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Tillämpning av barnkonventionen

Tillämpning av barnkonventionen Revisionsrapport Tillämpning av barnkonventionen Mjölby kommun juni 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning samt rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Eskilstuna kommun Januari 2009 Tobias Bjöörn Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 3 2 Bakgrund

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till

Läs mer

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Revisionsrapport* Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun Augusti 2009 Johan Bokinge *connectedthinking Signatur Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund och revisionsfråga

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun 2016 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Stadsbyggnadsnämnden Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun Förslag

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program

Barn- och ungdomspolitiskt program 1 Barn- och ungdomspolitiskt program Antaget av kommunstyrelsen 2014-02-10 8 Antaget av kommunfullmäktige 2014-03-03 11 Bilderna är tagna på en Framtidsverkstad Norberg som hölls på Mariagården den 22

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003 2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD kv^éc Uppsala KOMMUN t. to KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2012-05-03 BUN-2012-0132.00 Barn- och u n g d o m s n ä m n d e n Motion, väckt

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-03-27 46 Reviderad: Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun 2(8) INNEHÅLL INLEDNING... 3 Barnperspektiv... 4 Medverkande tjänstemän...

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i. Östersunds kommun

Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i. Östersunds kommun 2009-10-08 Rapport avseende Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i Östersunds kommun Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Granskare: Carina Hult,

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) 2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA 1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet

Läs mer