Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet Östersunds kommun 25 februari 2009 Therese Runarsdotter Revisionskonsult

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR METOD OCH AVGRÄNSNING BARNKONVENTIONEN OCH VERKSAMHETSSTYRNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STYRDOKUMENT REVISIONELL BEDÖMNING INFORMATION OCH UTBILDNING REVISIONELL BEDÖMNING ARBETET MED BARNKONVENTIONEN I ÖSTERSUND REVISIONELL BEDÖMNING UPPFÖLJNING AV BARNKONVENTIONEN REVISIONELL BEDÖMNING BARN/UNGDOMARS INFLYTANDE ÖVER KOMMUNAL VERKSAMHET UNGDOMSRÅDET REVISIONELL BEDÖMNING...15 Bilaga 1; Kommentarer kring barnkonventionen Bilaga 2: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande Therese Runarsdotter Revisionskonsult Torbjörn Stark Uppdragsledare

3 1 Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Östersunds kommuns förtroendevalda revisorer, granskat hur kommunstyrelsen och nämnderna omsätter FN:s barnkonventions intentioner i den kommunala verksamheten. Som en del i arbetet med barnkonventionen är Östersunds kommun med i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande, bl.a. för erfarenhetsutbyte av olika metoder. Kommunstyrelsen har även utsett två representanter i varje nämnd med uppdrag att verka för att nämnden tillgodoser barnens rättigheter. Granskningen visar att det finns ett antal styrdokument i kommunen som tar fasta på barnkonventionens artiklar, dock framkommer konventionen i varierande omfattning i nämndernas sektorsplaner. Det framgår dock inte i övergripande styrdokument hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen planerar att arbeta med frågan i verksamheterna. Mätbara mål för barn och unga kan också utvecklas. Vi konstaterar även att det finns behov av utbildningsinsatser i kommunorganisationen kring barnkonventionen intentioner. Uppföljning av barnkonventionens intentioner sker främst i den årliga välfärdsredovisningen. Några barnkonsekvensanalyser genomförs inte i kommunen och granskningen visar även att arbetet med att säkerställa ett ungdomspolitiskt inflytande kan utvecklas. I syfte att utveckla verksamheten ger vi följande förslag: Förtydliga i målstyrningsprocessen än mer hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen ska arbeta med barnkonventionen i respektive verksamhet, Fortsatt utveckla mätbara/uppföljningsbara mål för barn och unga i kommunen, Inventera behovet av utbildning och information i styrelser och nämnder om kommunens skyldigheter med anledning av barnkonventionen och dess intentioner, Säkerställ att politiker och tjänstemän vid behov erhåller utbildning i att samtala med barn/ungdomar och hur de kan arbeta med barns och ungdomars inflytande, Säkerställ att kommunen på övergripande nivå följer upp att samtliga nämnder och styrelser arbetar med barnkonventionens artiklar och intentioner, Säkerställ att kunskapen finns för hur nämnderna ska uppmärksamma barnkonventionens intentioner i de delar av nämndernas verksamhet som berör barn och unga, Fortsätt utveckla indikatorer för att mäta resultaten i arbetet, Att kommunstyrelsen, utifrån fullmäktiges direktiv om att utveckla nya former av samarbete som stärker de ungas inflytande, delaktighet och makt över verksamheten, säkerställer att det skapas en god mötesplats och en god dialog med barn och ungdomar i Östersunds kommun. På så sätt kan det ungdomspolitiska inflytandet öka ytterligare. 1

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Sverige har godkänt FN:s barnkonvention och har därmed bundit sig folkrättsligt att förverkliga den. I proportionen 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige finns fastlagt en nationell strategi, som bl.a. säger följande: Kommuner och Landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning. Kommunen och Landsting bör erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. 21 % av Östersunds befolkning är under 18 år och de är i stor utsträckning beroende av beslut tagna av kommunerna. Skolan, fritiden, olika former av stöd till familjen, närmiljön, vägar och kollektivtrafik är några av de frågor som är viktiga även för barn och ungdomar. FN:s barnkonvention innehåller synsätt, som innebär att barnets perspektiv ska lyftas fram i alla de beslut som berör barn och barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. Genom att anlägga ett barnperspektiv kan det bidra till att beslut med bättre kvalitet fattas och att befintliga resurser används effektivare. Det kan även leda till att kommunen förebygger problem och/eller minskar kostnader i framtiden. 2.2 Uppdrag och revisionsfrågor Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet som tar fasta på barnkonventionens artiklar och som säkerställer barnperspektivet? Vilket stöd har nämnderna fått i arbetet med att formulera mål och riktlinjer för att arbeta med barnens rättigheter? Hur tar nämnderna och styrelsen hänsyn till barnens rättigheter i planering och genomförande av verksamheten, d v s i vilken mån görs barnkonsekvensanalyser? Hur arbetar nämnderna med att utvärdera arbetet med barnkonventionen, vad utvärderas det mot, vilka metoder används och hur avrapporteras det? Sker samarbete med andra kommuner inom området? Hur förs dialogen med olika organ som representerar barn och ungdomar? Hur säkerställer kommunstyrelsen att kompetens finns inom kommunen att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter? 2

5 2.3 Metod och avgränsning Granskningen har fokuserats på kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden. Dessutom har en översiktlig genomgång gjorts i kommunens övriga nämnder där representanter från förvaltningarna fått besvara ett antal frågeställningar kring hur barnkonventionen införlivas i verksamheten. Jämtlands gymnasieförbund ingår inte i granskningen. Intervjuer har genomförts med politiker och tjänstemän inom respektive förvaltning, totalt ett 15-tal personer. Intervju har även genomförts med ordförande och vice ordförande i Ungdomsrådet. En granskning har skett av övergripande planerings- och uppföljningsdokument, samt nämndernas motsvarigheter. Granskningen har delgivits flertalet intervjuade tjänstemän för faktagranskning. 3 Barnkonventionen och verksamhetsstyrning Enligt artikel 4 i FN:s konvention om barnets rättigheter, ska de stater som ratificerat barnkonventionen vidta åtgärder för att säkerställa att konventionen blir verklighet. Detta betyder att staten ska vidta lämpliga åtgärder gällande lagstiftning, administrativa förfaranden och andra handlingar för att säkerställa att de överensstämmer med konventionen. I Sverige har delar av ansvaret hamnat på kommuner och landsting som enligt riksdagsbeslut bör inrätta system för att följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Vi har därför granskat vilka styrdokument som finns med bäring på barnkonventionen och hur ansvaret för genomförande av barnkonventionen är fördelat i Östersunds kommun. 3.1 Övergripande mål och styrdokument Arbetet med barnkonventionen ingår som en del i styrelsens och nämndernas uppdrag och ansvar. Ansvaret för att omsätta barnkonventionens principer i den kommunala verksamheten finns inom olika delar av kommunen medan fullmäktige har det yttersta ansvaret. Utifrån kommunens styrmodell konkretiseras inriktningsmål i sektorsplaner för varje verksamhet. Sedan antar respektive nämnd årligen ett antal formulerade effektmål som kan innehålla aktiviteter som ska genomföras under året i syfte att uppnå beslutade, övergripande mål. Av flertalet intervjuer framkommer att nämnderna inte har fått något särskilt riktat stöd med att formulera mål och riktlinjer för att arbeta med barnkonventionen och barnens rättigheter. Av en intervju framgår motsatsen, dvs. att stöd getts för detta ändamål. Det beskrivs främst vara fyra dokument som är styrande för kommunens arbete med barnkonventionen; den årliga budgeten, målen för folkhälsa, kulturplanen och skolplanen. I övrigt finns nämndernas sektorsplaner som i varierande grad utgår från barnkonventionen. 3

6 Dessa presenteras utförligare under rubrik 5 där respektive förvaltnings arbete med barnkonventionen tydliggörs. Budget 2009 I budget för verksamhetsår 2009 med flerårsplan står att utöver det fastlagda ansvaret för respektive nämnd/styrelse har alla nämnder och styrelser två övergripande uppgifter; dels att alltid utgå från den övergripande visionen och de av fullmäktige fastställda kommungemensamma målen och strategierna, dels ansvaret för att kostnaderna inte får överstiga de intäkter som nämnden har. Vidare står att bokslutet ska kompletteras med ett välfärdsbokslut som ska följa upp hur medborgarna mår och arbetet utvecklas för att öka kopplingen till visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Fokus på barnen är tydlig i den sociala strategin och detta ska följas upp kontinuerligt tillsammans med externa samarbetspartners. I strategin för ett hållbart Östersund har fullmäktige sagt att kommunen ska arbeta för ett barnens Östersund, där barnkonventionen är ett självklart politiskt redskap för alla. Fortsatt beskrivs att ytterligare satsningar krävs för att förbättra situationen för barn och unga och exempel på hur arbetet ska ske för att nå detta. Vidare står att Ungdomsrådet har formats till en spännande arena för unga människor. I arbetet med Mötesplats Unga ska det formas en ny och modern satsning på ungdomarnas Östersund. Detta kan inte ske utan ett aktivt deltagande av de unga själva och deras föreningar. Nya former av samarbete ska utvecklas som stärker de ungas inflytande, delaktighet och makt över verksamheten och Östersund ska sträva efter att utses till årets ungdomskommun i Sverige. Kommunen har avsiktligt valt att inte använda en s.k. barnbilaga som samlar de aktiviteter och resurser som kommunen lägger på barn och ungdom finns inte i den årliga budgeten. Istället har kommunen valt att fokusera på barn och unga i välfärdsbokslutet. Folkhälsoarbetet Personal- och organisationsutskottet hanterar frågor kring folkhälsa och ett folkhälsoråd bestående av kommunledningsgruppen är upprättat för arbetet. Kommunen har även inrättat en utredare för folkhälsa på kommunledningsförvaltningen och sedan tidigare finns en verksamhetscontroller med övergripande ansvar för folkhälsan. Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige i budget prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för perioden : Ökat välbefinnande för barn och ungdomar, Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar, Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre, 4

7 Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Målet gällande välbefinnande för barn och ungdomar kan kopplas till artikel 6 och 12 i barnkonventionen som handlar om barnets rätt till liv och utveckling samt till delaktighet och inflytande. Plan för lärande (skolplanen) Skolplanen (beslutad av KF ) utgår från riksdagens nationella mål och riktlinjer samt internationella styrdokument och den hänvisar till FN:s barnkonvention. Ett antal mål i skolplanen har kopplingar till barnkonventionen, bl.a inflytande (artikel 12), bemötande och arbetet mot mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling (artikel 2 och 6) samt målet om kunskapsutveckling (artikel 6). Även artikel 28 som handlar om barnets rätt till utbildning, artikel 29 som handlar om utbildningens innehåll och artikel 31 som handlar om att respektera och främja barnens rätt till att delta i det kulturella och konstnärliga livet täcks delvis genom formulerade mål i skolplanen. Planen betonar även att nämndens verksamheter ska genomsyras av värdegrundsarbete och demokratiska värderingar där alla som arbetar och går i skolan ska beakta varje människas egenvärde. Läroplan för förskolan, grundskolan, likabehandlingsplaner samt elevhälsoplan är också styrande dokument inom skolområdet som hänvisar till barnkonventionen. Plan för kultur Planen (beslutad av KF ) är inriktad för alla boende och besökare i kommunen och utgår från tillgång/tillgänglighet, inflytande, bemötande och kompetens vilket är de utvecklingsområden som antagits av fullmäktige i tidigare budgetskrivelser. Ett inriktningsmål är att med utgångspunkt i FN:s barnkonventions artikel 31 öka barns och ungdomars kulturella upplevelser. Planen utgår även från artikel 2 som handlar om diskriminering då den framhåller att den kulturella verksamheten ska vara tillgänglig för alla artikel 6 om rätten till liv och utveckling och från artikel 12 om delaktighet och inflytande då medborgare, föreningar/organisationer och kulturarbetare ska ha inflytande och känna delaktighet i planering av stöd till kulturell verksamhet. 3.2 Revisionell bedömning Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet som tar fasta på barnkonventionens artiklar och som säkerställer barnperspektivet? Vilket stöd har nämnderna fått i arbetet med att formulera mål och riktlinjer för att arbeta med barnens rättigheter? Vår bedömning är att det, på övergripande nivå, finns ett antal styrdokument som tar fasta på barnkonventionens artiklar. Fullmäktiges direktiv är att kommunen ska arbeta för ett barnens Östersund, där barnkonventionen är ett självklart politiskt redskap för alla. Nämn- 5

8 derna har sedan att ta fasta på fullmäktiges direktiv om barnkonventionen i sina styrdokument. Detta sker dock i varierande omfattning mellan nämnder och förvaltningar. I övergripande styrdokument står dock inte preciserat hur barnperspektivet ska tillämpas eller hur kommunen konkret planerar att arbeta med barnkonventionens artiklar i sin verksamhet. Ett styrdokument som fokuserar specifikt på målgruppen barn och unga, exempelvis ett ungdomspolitiskt handlingsprogram, finns inte i kommunen. Vi menar att ett sådant mål- och styrdokument än mer kan öka fokus på barn och unga och därmed ytterligare kan säkerställa att barnkonventionens intentioner införlivas i kommunorganisationen. Granskningen visar att de verksamheter som arbetar direkt mot barn och unga synes arbeta med barnkonventionen som styrinstrument. De förvaltningar vars verksamhet mer indirekt påverkar barn och unga har inte i samma utsträckning upprättat system och strukturer för att försöka säkerställa ett barnperspektiv. Varken den årliga budgeten eller nämndernas årliga sektorsplaner innehåller en s.k. barnbilaga som samlar de aktiviteter och resurser som respektive nämnd lägger på barn och unga, detta är dock ett avsiktligt val av kommunen. Vi upplever att det är svårt att få en samlad bild/samordning av hur kommunen arbetar och följer upp barnkonventionen, med undantag för det övergripande välfärdsbokslutet samt genom uppföljningen av Partnerskapet (se vidare avsnitt 6). Förutom fullmäktiges direktiv om barnkonventionen finns inga övriga centrala direktiv, mål eller riktlinjer för hur barnkonventionen/barnens rättigheter ska integreras i den löpande verksamheten. Vi menar att mätbara mål som tar fasta på barn och unga kan utvecklas ytterligare. Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Förtydliga i målstyrningsprocessen än mer hur barnkonventionen ska tillämpas eller hur kommunen ska arbeta med barnkonventionen i respektive verksamhet, Fortsatt utveckla mätbara/uppföljningsbara mål för barn och unga i kommunen. 4 Information och utbildning Kommunstyrelsen beslutade ( ) att beakta behovet av utbildning kring barnkonventionen i samband med förtroendemannautbildningen efter höstens val Det är svårt att få en tydlig och samlad bild av det totala antalet genomförda utbildningsoch informationsinsatser i kommunen när det gäller barnkonventionen. Det har genomförts några riktade utbildnings-/informationsinsatser till bl.a. fullmäktiges ledamöter, förvaltningschefer och i viss mån till tjänstemän inom barn- och utbildningssektorn, socialtjänsten och fritidssektorn. Dock beskriver ansvarig tjänsteman för Partnerskapet att det 6

9 aktiva deltagandet inte varit så stort vid flertalet av dessa tillfällen. Däremot har, enligt intervjuer, inte så många personalgrupper, ex. rektorer/lärare erbjudits detta. Diskussioner och planering av utbildning i barnperspektivet och barnkonventionen intentioner har pågått tillsammans med Rädda Barnen, Landstinget och Universitetet. Flertalet intervjuade tjänstemän anser att innebörden av barnkonventionen och framförallt hur kommunen ska förhålla sig till den behöver uppdateras i någon form inom kommunorganisationen. Flertalet av intervjuade politiker upplever att de erhållit en tillfredsställande utbildningsinsats inför uppdraget. Fler utbildningsinsatser planeras framöver. 4.1 Revisionell bedömning Beroende på nämndernas verksamhetsområde så varierar naturligtvis kunskapen om barnkonventionens principer. Viss utbildning om barnkonventionen för politiker och personal har genomförts men av granskningen framkommer att det finns ytterligare behov av utbildnings- och informationsinsatser, främst bland tjänstemännen. Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Inventera behovet av utbildning och information i samtliga styrelser och nämnder om kommunens skyldigheter med anledning av barnkonventionen och dess intentioner, Säkerställ att politiker och tjänstemän vid behov erhåller utbildning i att samtala med barn/ungdomar och hur de kan arbeta med barns och ungdomars inflytande 5 Arbetet med barnkonventionen i Östersund Av både intervjuer och olika dokument framgår att omfattande satsningar och aktiviteter görs i linjer med barnkonventionens principer och att tilldelade budgetramar medger ett barnperspektiv. Flertalet av dessa aktiviteter/projekt spänner över flera förvaltningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens mål i budget 2009 innehåller till viss del ett uttalat barnperspektiv. Ett mål är att kommunen ska skapa förutsättningar för unga att utveckla moderna mötesplatser. Detta projekt har pågått i ca 2 år och en översyn av befintliga mötesplatser (fritidsgårdar m.m.) har genomförts och viss utredning pågår. Projektet syftar till en modernisering av insatserna för barn/ungas fritid där dessa människor och deras organisationer får makt och inflytande över verksamheten. Kultur- och fritidsnämnden har bl.a. tilldelats 700 tkr för 2009 och 500 tkr för 2010 som ska nyttjas som ett utökat uppdrag till föreningen G:a Tingshuset. 7

10 För att synliggöra barnkonventionen i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten, beslutade kommunstyrelsen att samtliga nämnder skulle utse två representanter med uppdrag att, utifrån Barnkonventionens intentioner, verka för att nämnden tillgodoser barns rättigheter samt att utveckla en levande dialog med barn. Samtliga nämnder har utsett dessa ledamöter. Kommunstyrelsen beslutade att Östersund skulle delta i det då nybildade Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Överenskommelsen gällde till och med år Under 2008 beslutade kommunerna att förlänga Partnerskapet fyra år. Partnerskapet är ett samarbete med tolv svenska kommuner 1 kring barnkonventionens genomförande i det vardagliga kommunala arbetet 2. Tanken med partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå det mål som riksdag och regering beslutat om samt leda till förbättrad och fördjupad kunskap, bl.a genom att utveckla samtalsformer mellan barn och unga och förtroendevalda och tjänstemän. Östersunds kommun har utsett en förtroendevald på kommunstyrelsenivå samt en kontaktperson på tjänstemannanivå som representerar kommunen vid partnerskapsmöten. Under kommunstyrelsen sorterar även utredaren för folkhälsa. Denne ansvarar för folkhälsofrågor och följer upp de folkhälsopolitiska målen i välfärdsbokslutet. Utredaren beskriver att det är mer intresse och fokus på folkhälsofrågor idag än för några år sedan och barnkonventionen är en del av folkhälsoarbetet. Däremot beskrivs det inte finnas så många mätbara effektmål inom nämnderna för barn och unga att följa upp ännu. Ledningsgruppen för främjande arbete bland barn och ungdom 3 (främjandegruppen) är ett samverkansforum för de nämnder som hanterar frågor som berör barn och ungdom och som administreras av kommunledningsförvaltningen. Av intervjuer framkommer att flertalet frågor kring barn/unga lyfts i gruppen som sedan sprids internt i kommunorganisationen. Bl.a. har vikten av att stärka mobiliseringstanken för kamp mot alkohol och droger påtalats. Östersunds kommun deltar även i Nätverket för Barnkonventionen i Jämtlands län där arbetet med barnkonventionen delges varandra. Här ingår, förutom Östersund, Krokoms 1 Deltagande kommuner är i dagsläget Borlänge, Gunnareds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Sigtuna, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro och Östersund. 2 Se bilaga 2 för mer info kring överenskommelsen och områden som Partnerskapet ska koncentrera sig på. 3 Består av presidierna från barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsnämnden samt representanter från kommunstyrelsen. 8

11 kommun, Bräcke kommun, Strömsunds kommun, Länsstyrelsen, Landstinget och Rädda Barnen. Barn- och utbildningsnämnden Intervjuade inom nämnd och förvaltning beskriver att barnets bästa alltid beaktas då de också är verksamhetens målgrupp. Fördelning av resurser till skolorna, schemaläggning och rektors pedagogiska ledarskap ska ske utifrån elevernas behov. Eleverna ges delaktighet och inflytande genom klassråd, elevråd, matråd, hälsosamtal etc. Intervjuade poängterar dock att det ständigt behövs fortsatt arbete för att eleverna ska ges ökade möjligheter till inflytande/delaktighet. Elevinflytande och gott bemötande mäts även regelbundet genom enkäter i årskurs 4, 6 och 8. Resurser har även lagts på att ytterligare utveckla elevhälsan och utbildningar för elevskyddsombud samt på projektet förstärkt föräldrastöd tillsammans med landstinget, föräldrar, länsstyrelsen m.fl. Skolverket genomförde under 2007 en utbildningsinspektion i kommunen. I inspektionsrapporten står bl.a att elevhälsoarbetet överlag är väl strukturerat där Elevhälsan och resurscentrum fyller en viktig funktion för elever och är ett stöd för personalen. När det gäller delaktighet och inflytande så finns stora skillnader mellan och inom skolorna om elever upplever att de har något reellt inflytande. Även elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lärandet varierar i hög grad mellan skolorna. Socialnämnden Nämnden ansvarar för flertalet verksamhetsområden som berör barn och unga (försörjningsstöd, missbruksvård, barnavårdsutredningar etc). Plan för socialtjänsten (beslutad av KF ) utgår från utvecklingsområdena tillgång/tillgänglighet, inflytande, bemötande och kompetens med bäring på barn och unga. Barnkonventionen är ett prioriterat strategiområde och barnperspektivet är prioriterat oavsett vilken huvudinriktning respektive verksamhet har. Strategin beskriver också att socialtjänstens arbete enligt barnkonventionen bör utvecklas ytterligare. Barnperspektivet ska tydligt uppmärksammas i socialtjänstens utredningar av åtgärder och insatser och barnens behov och upplevelser skall särskilt beaktas (artikel 3, 6, 12). Socialtjänsten ska även arbeta för integration mot diskriminering och rasism (artikel 2). Inom IFO har utredningsmetoden BBIC 4 införts för att ytterligare sätta barnet i fokus i utredningarna samt i uppföljningar av vården. Utbildning i BBIC pågår och nämnden har ansökt om förlängd prövolicens. Samtliga handläggare har på de enheter där barn/ungdomars situation utreds fått utbildning (totalt drygt 200 tjänstemän och politiker). Förvaltningen har även utbildat berörd personal om barnsamtal. Förvaltningen satsar även 4 Barns behov i centrum. 9

12 mycket resurser på förebyggande arbete och hemmaplanslösningar, bl.a. familjecentralen där föräldra- och barnhälsovård socialtjänst och öppen förskola samarbetar. Trots detta ökar placeringarna på institution och i familjehem. Andra insatser för att öka barn och ungas välbefinnande är verksamheterna Fjärilen, Trappan, Bubblan och resurscentrum tillsammans med BoU-förvaltningen. En viktig insats för ungdomarnas hälsa är även den länsövergripande mobiliseringen för kamp mot alkohol och droger i Jämtlands län. Projektet innefattar föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning och lokala främjandegrupper (BRÅ-grupper). Barn och ungdomar beskrivs alltid komma till tals i utredningar och vid uppföljning av insatser, ex vid uppföljning av familjehemsplaceringar hålls enskilda samtal med barnet/ungdomen. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden ansvar bl.a. för kommunens kulturskola och biblioteksverksamhet samt för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. Nämnden har barn och ungdomar som prioriterad målgrupp vad gäller stöd till föreningar och kravet för bidrag till barn- och ungdomsorganisationer är bl.a att föreningen bedriver verksamhet i en trygg social miljö och verkar för barn och ungdomars goda utveckling. Den samlade biblioteksservicen till barn och ungdomar är också ett prioriterat målområde. Någon intervju med tjänsteman inom kultur- och fritidsnämndens kansli har inte kunnat genomföras. Miljö- och samhällsnämnden Nämnden ansvarar för många frågor som berör barn; t.ex. trafiksäkerhet, parker och lekplatser. Lagstiftningen styr i många fall och kräver anpassning till barns behov av säker och hälsosam miljö. Plan för trafik (beslutad av KF ) beskriver att bl.a. FN:s barnkonvention påverkar trafikpolitiken i Östersund och att styrdokumentet därmed gäller. Utvecklingsområdena i planen är trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet och framkomlighet, miljö och folkhälsa, demokrati och inflytande och bemötande och kompetens. Under området trafiksäkerhet och trygghet är en strategi att beakta barnkonventionen; Kommunens framtida trafikplanering och trafiksäkerhetsarbete ska alltid beakta barnperspektivet. Trafikundervisning i förskolan/skolan ska förbättras. Kommunen ska i all sin verksamhet verka för att Konventionen om barns rättigheter efterlevs. Ansvariga inom nämnd och förvaltning beskriver ett engagemang för barnens bästa. T.ex. satsar man på trygghetsvandringar, anpassade lekplatser och säkrare busshållplatser. Vid översiktsplanering finns nu även ett mål om hälsokonsekvensbedömningar framtaget. Vård- och omsorgsnämnden Nämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionshindrade. Det är främst inom handikappomsorgen som det i första hand är aktuellt med ett barnperspektiv. Flertalet insatser inom handikappomsorgen styrs av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 10

13 (LSS). Lagen är en rättighetslagsstiftning och ger vissa funktionshindrade rätt till insatser. Barn och ungdomar omfattas, precis som vuxna, av lagstiftningen vilket innebär att funktionshindrade barn och ungdomars rättigheter tillgodoses genom denna lag. Plan för vård och omsorg (beslutad av KF ) fokuserar på tillgång/ tillgänglighet, bemötande och inflytande, kultur, fritid och folkhälsa samt kompetens. Planen har ingen direkt koppling till barn och unga som målgrupp men har barnkonventionens grundprinciper som ideologisk grund. Planens inriktningsmål beskriver att alla ska bemötas respektfullt och få god vård och behandling, bättre folkhälsa etc. Förvaltningschef beskriver att förvaltningen lyfter fram gruppens behov som helhet, t.ex. gruppen funktionshindrade och då hamnar fokus indirekt även på barn och unga. Det finns dock inget forum inom förvaltningen där barn och ungas synpunkter och åsikter tas tillvara. Enligt handikapprådets ordförande så är det relativt sällan som barn och ungas perspektiv diskuteras. 5.1 Revisionell bedömning Hur tar nämnderna och styrelsen hänsyn till barnens rättigheter i planering och genomförande av verksamheten, d v s i vilken mån görs barnkonsekvensanalyser? I barnkonventionens artikel 3 uttrycks att alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga..skall barnets bästa komma i främsta rummet. Detta krav kan i praktiken omsättas genom att det inför planering och beslut genomförs barnkonsekvensanalyser, dvs. en förhandsprövning av de konsekvenser som ett beslut kan få för barn/unga. Granskningen visar att det i Östersunds kommun idag inte genomförs strukturerade och dokumenterade barnkonsekvensanalyser, t.ex. när beslut ska fattas eller verkställande ska planeras. Vid viss planering och beslut har en dialog även skett med ungdomsrådet för att inhämta synpunkter, bl.a. inom projektet Mötesplatser unga. Ansvarig tjänsteman i kommunen för Partnerskapet beskriver att några kommuner inom projektet har undersökt vad en sådan analys kan tänkas innehålla. Det sker visst strukturerat och systematiskt arbete inom nämnder och förvaltningar med att ta reda på barn och ungdomars synpunkter och önskemål. Bl.a genomför barn- och utbildningsförvaltningen årliga enkäter och kommunstyrelsen har genomfört, och planerar en ny LUPP-enkät (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Intervjuade politiker och tjänstemän beskriver dock att barnets bästa alltid finns med i bakhuvudet vid planering, beslut och verkställighet. Granskningen visar att det i kommunen görs ett stort antal satsningar på projekt och andra aktiviteter för barn och ungdomar och som är i linje med barnkonventionens artiklar och principer. Kommunstyrelsen har, genom att utse ledamöter i respektive nämnd som ska 11

14 tillgodose barnkonventionens intentioner samt genom medlemskapet i Partnerskapet, prioriterat frågan politiskt. Av intervjuer framkommer dock att det inte sker några strukturerade träffar mellan dessa utvalda politiker specifikt rörande arbetet med barnkonventionen och Partnerskapets arbete är inte känt hos all personal ute på förvaltningarna. Mot bakgrund av genomförd granskning gör vi följande noteringar: - Det har genomförts några riktade utbildnings-/informationsinsatser om barnkonventionen till politiker och tjänstemän, dock har ibland deltagandet varit dåligt, - Många av de aktiviteter som genomförs sker på initiativ av enskild nämnd/förvaltning/verksamhet. Det finns dock exempel på motsatsen. - Det saknas övergripande metoder/hjälpmedel för att arbeta med barnkonventionen ex. barnkonsekvensanalyser, barnbokslut, checklistor. - Det finns inget barn- och ungdomspolitiskt program som samlar mål, aktiviteter och uppföljning av barn och unga i kommunen, - Möjligheterna till samverkan/samordning mellan nämnder är inte fullt utnyttjade. 6 Uppföljning av barnkonventionen Uppföljning av arbetet inom Partnerskapet Övergripande uppföljning av Partnerskapets arbete och erfarenheter av barnkonventionen under de första tre åren har samlats in och resultatet visar att arbetet med barnkonventionen har nått olika långt i de tolv kommunerna. Under våren 2007 skedde en kollegial granskning av barnkonventionens genomförande i Östersunds kommun. Värderingarna från denna uppföljning återfinns i bilaga 3. Årsredovisning I årsbokslutet följs alla verksamheters effektmål upp och i vilken grad de uppnåtts. I årsredovisning 2007 redovisas inget resultat specifikt mot barnkonventionens artiklar. Däremot redovisas resultat som har med barnkonventionens principer att göra, främst i sammanfattningen av välfärdsredovisningen. Välfärdsredovisning Kommunen upprättar årligen en välfärdsredovisning som tas fram i samverkan med representanter från kommunen förvaltningar i gruppen utvecklingsforum - folkhälsa. I välfärdsredovisningen för 2007 (det senast upprättade) har kommunen politiskt lagt stort fokus på målgruppen barn (0-18 år) och ungdomar (16-24 år) samt äldre. Redovisningen sker gentemot ett antal målområden som återfinns inom den nationella folkhälsopolitiken samt de lokala utvecklingsområdena ökat psykiskt välbefinnande för barn och unga, goda matvanor och minskad droganvändning. Inom målområdet ökat psykiskt välbefinnande följs barnens och ungdomarna hälsa, delaktighet och inflytande, kränkande behandling, 12

15 trygg miljö, fritid, alkoholvanor etc. upp. Barnkonventionen nämns inte i bokslutet, även om delarna som berör barn och unga direkt kan kopplas till den. Resultatet av LUPPenkäten är också ett viktigt underlag i välfärdsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning Bl.a ligger barnkonventionen som grund för kommunens skolplan. Skolverkets senaste inspektion kritiserade kommunen för att kvalitetsredovisningarna inte uppfyllde förordningens krav. Under 2007 har arbetet pågått med att åtgärda dessa brister och en ny mall kommer att användas för redovisningen I den kommunövergripande kvalitetsredovisningen för 2007 (den senast upprättade) framgår inte att barnkonventionen legat till grund för uppföljningen. Det nämns bl.a. att pågående arbeten för utveckling av elevinflytandet även ska ges fortsatt stöd, elevhälsans hälsoenkät för att följa barn och ungas hälsa, hälsokontroller och projektet förstärkt föräldrastöd Någon uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen skedde inte p.g.a. att alla enheter inte utarbetat likabehandlingsplaner. Övrig uppföljning I kommunfullmäktiges utvärderingsplan för 2006 var ett inriktningsmål för nämnderna att följa upp hur barnkonventionen var ett levande dokument i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten. utvärderingarna visar att barnkonventionen under 2006 inte hade varit ett aktivt dokument i vardagen inom främst tekniskt förvaltning och serviceförvaltningen. Av uppföljningen framkom att de politiska, generella målområdena inte uppmärksammats i alla nämnder och att inom barnkonventionens område pågår vissa insatser och projekt som kan komma att utveckla det kommunala arbetet. Under 2007 och 2008 har det inte skett någon särredovisning av barnkonventionen där nämnderna kort har beskrivit hur man arbetat inom området. Detta inriktningsmål har inte följts upp sedan Revisionell bedömning Som nämnts tidigare så gör kommunen inga barnkonsekvensanalyser eller barnbokslut och det finns inget övergripande system för uppföljning och utvärdering av kommunens arbete specifikt rörande barnkonventionen. Av dokumentation och intervjuer framkommer att uppföljningen av barn och unga istället främst sker i välfärdsredovisningen och det är positivt att fokus ligger på denna målgrupp. Vi menar dock att detta bokslut än mer kan fokusera på barnkonventionen. Mätbara mål för barn och ungdomar är också ett utvecklingsområde. Det är därför svårt att få ett samlat grepp om den uppföljning som görs angående barnkonventionens artiklar och intentioner. Även om det genomförs en mängd aktiviteter och projekt inom nämnder och förvaltningar med insatser och resultat så är det svårt att få en samlad bild mot barnkonventionens principer. Av den anledningen anser vi att det är svårt, att 13

16 på en övergripande nivå, ge en rättvisande bild av hur väl Östersunds kommun svarar upp mot de krav som barnkonventionen ställer. Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Säkerställ att kommunen på övergripande nivå följer upp att samtliga nämnder och styrelser arbetar med barnkonventionens artiklar och intentioner. Säkerställ att kunskapen finns för hur nämnderna ska uppmärksamma barnkonventionens intentioner i de delar av nämndernas verksamhet som berör barn och unga Fortsätt utveckla indikatorer för att mäta resultaten i arbetet. 7 Barn/ungdomars inflytande över kommunal verksamhet 7.1 Ungdomsrådet Ungdomsrådet ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen. Inom kommunledningsförvaltningen, utveckling och tillväxt, finns en studentsamordnare knuten till rådet. Rådet är ett forum där unga ges möjlighet att påverka och få inblick i samhällsutvecklingen lokalt. Det består av 11 ledamöter och fem ersättare. Representanterna kommer från kommunala skolor och friskolor och är mellan år. Utöver det finns arbetsgrupper som arbetar med speciella intresseområden. Idag finns tre grupper som arbetar med rådets fokusgrupper; ungdomens hus, kollektivtrafik och fler ungdomsledamöter till rådet Rådet träffas ca 1ggr/månad. Fem kontaktpolitiker från olika nämnder är knutna till rådet och tanken är att politikerna ska medverka vid rådets möten. Enligt intervjuade politiker ska ungdomsrådet vända sig till dem när de har saker de vill lyfta. Rådet erhåller mycket material/många frågor på remiss vilket av rådet och politiker beskrivs fungera till viss del. Bl.a framkommer synpunkter att det finns bättre sätt att ställa frågor till ungdomarna. Rådet har även bl.a. inbjudits till främjandegruppen. Ungdomarna ser det som mycket viktigt att kunna driva egna aktiviteter/ ärenden och ungdomsrådet vill särskilt lyfta fram följande frågor: Kultur- och fritidsaktiviteter: Det finns för få samlingsplatser/aktiviteter för ungdomar som passerat fritidsgårdsålder, främst på kvällar och på helger, Skolfrågor: Kvalitén på elevråden på skolorna varierar mycket och det är sällan som det lyfts relevanta frågor som har med skolfrågor och inflytande att göra, Det är viktigt att kontaktpolitiker prioriterar Ungdomsrådets möten och åsikter för en bra dialog och ett gott samarbete. Det är inte alltid politiker har kommit på rådets möten och samarbetet/engagemanget beskrivs vara mycket personbundet, Ungdomsrådet önskar en bättre och mer strukturerad återkoppling av de åsikter och synpunkter som de lämnar till berörda politiker och tjänstemän i olika frågor, 14

17 Mer information/utbildning till ungdomar kring den politiska beslutsprocessen 7.2 Revisionell bedömning Utifrån gjorda iakttagelser lämnar vi följande förslag: Att kommunstyrelsen, utifrån fullmäktiges direktiv om att utveckla nya former av samarbete som stärker de ungas inflytande, delaktighet och makt över verksamheten, säkerställer att det skapas en god mötesplats och en god dialog med barn och ungdomar i Östersunds kommun. På så sätt kan det ungdomspolitiska inflytandet öka ytterligare. 15

18 Kommentarer kring barnkonventionen: Bilaga 1 FN:s konvention om barnens rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen dessutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I propositionen 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige framhålls att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. En av förutsättningarna för att stärka barnets rättigheter som samhällsmedborgare är att alla aktörer aktivt verkar för att synliggöra ett barnperspektiv, och i samband med detta betonas kommuners och landstingens roll. Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i arbetet, och erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. Kraven på arbets- och beslutsprocesser i landsting och kommuner ställs i huvudsak utifrån barnkonventionens artikel 4 om barnkonventionens genomförande, grundprinciperna i artiklarna 2, 3, 6 och 12 samt artiklarna 42 och 44 om informationsinsatser. Grundprinciperna är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. Detta är inte samma sak som identisk behandling. FN:s barnrättskommitté framhåller att olika behandling inte behöver innebära diskriminering. Det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olika behandling är rimliga och objektiva. Detta ställer stora krav på kartläggning av barn och ungas villkor i kommunen, och hur dessa villkor kan variera beroende på etnicitet, kön, geografi, språk, religion, socioekonomiskt ursprung, och funktionshinder. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller 16

19 andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc. som skall ha barnens bästa i fokus. Denna paragraf är relevant för all verksamhet inom kommunen där barn och ungdomar berörs t ex planering av gator och vägar, byggande av nya bostadsområden, etc. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. Ett instrument för att tydliggöra hur olika åtgärder påverkar barn är så kallade barnkonsekvensanalyser. FN:s barnrättskommitté har fastställt några sammanhang där de särskilt rekommenderar att man bör göra barnkonsekvensanalyser. Det är vid antagande eller fastställande av till exempel: Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter. Lagstiftning eller föreskrifter. Årlig budget, såväl på nationell som regional och lokal nivå. Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället. Andra instrument för att följa upp denna artikel är barnchecklistor, barnbilagor, barnbokslut, kartläggningar, och samordningsfunktioner för barnkonventionsarbetet. Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar dock även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. 17

20 Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. Andra artiklar i barnkonventionen som handlar om delaktighet och inflytande är artikel 13 som säger att barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Artikel 14 berör barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. Modern forskning visar att möten med barn och unga öppnas nya möjligheter för samhället och för beslutsfattare. Erfarenheten ifrån att involvera barn och unga i beslutsprocessen är att förändringarna skapat en ökad kvalitet i beslut, processer och säkerställa att resurser används på bästa möjliga sätt. Artikel 4 och andra artiklar Artikel 4 handlar om vilka åtgärder de stater som skrivit under barnkonventionen skall vidta för att säkerställa att barnkonventionen blir verklighet. Detta betyder att har ett land ratificerat konventionen, så åtar sig staten att vidta alla lämpliga åtgärder gällande lagstiftning, administrativa förfaranden och andra handlingar för att säkerställa att de överensstämmer med konventionen. För att genomföra de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, ska konventionsstaterna vidta åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Detta innebär att när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör kompenserande åtgärder övervägas. Det betyder dock inte att barn alltid kan vara fredade från nedskärningar, men kommittén lägger stor vikt vid att man i budgetarbetet har ett barnperspektiv och att verksamheter för barn inte skärs ned oproportionerligt mycket i förhållande till andra verksamheter. Artikel 42 handlar om att konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Detta betyder att även landsting och kommuner har ansvar för att informera om barnkonventionen. Artikel 44 behandlar konventionsstaternas skyldighet att rapportera om de åtgärder som de vidtagit för att arbeta i enlighet med barnkonventionen. 18

21 Bilaga 2 Partnerskapet för barnkonventionens genomförande och kollegial uppföljning 2007 Partnerskapet är ett s.k. arbetande partnerskap, vilket innebär att idéer och beslut omsätts i praktiskt handling i de tolv kommunerna. Områden som Partnerskapet främst ska koncentrera sig på är: Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande, Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen, Utveckling av metoder/indikatorer för att mäta resultaten i arbetet, I verksamhetsplanen slår deltagarna fast att de ska: Beskriva och utveckla arbetsmetoder, modeller m.m, Samla goda exempel, idéer och erfarenheter, Sprida kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt Samverka med andra aktörer som arbetar med eller utifrån barnkonventionen, Inbjuda till mötesplatser för lärande Genomföra kollegial granskning, Samordna det löpande arbetet via en särskild utsedd tjänsteman. Överenskommelse: Kommunen ingår i det fortsatta gemensamma Partnerskapet, vilket innebär att: En verksamhetsplan tas fram, följs upp och eventuellt revideras efter två år, Kommunen fortsatt bidrar med en lokal kontaktperson som inom ramen för sin tjänst får uppdrag att aktivt medverka i Partnerskapets utvecklingsarbete, Kommunen utser en förtroendevald på kommunstyrelse/stadsdelsnivå som representerar kommunen vid partnerskapsmöten, Kommunen står för egna kostnader (kost, resa och logi) som uppstår när Partnerskapet möts, Kommunen ansvarar för att anta utmaningar inom Partnerskapet, Kommunen deltar i en ny kollegial granskning hösten 2009, där bl.a varje kommuns utmaningar granskas. Sammanfattande resultat av värderingar i kollegial uppföljning 2007: Den kollegiala granskningen ska främst ses som rådgivande och icke-kontrollerande. 19

22 Förvaltningschefs-/ordförandegruppen: Grupperna mycket intresserade och engagerade vad gäller Barnkonventionen. Det finns en klar politiskt vilka att driva Barnkonventionsarbete, bl.a genom att utse representanter för arbetet i respektive nämnd. Politikerna visar en brist på insikt vad som är viktigt att bestämma över, man behöver stanna upp och lyssna hur man kommer förbi hinder och problem. Detta vill de dock förbättra. Östersund har en bra struktur för sitt arbete med Barnkonventionen, men det är viktigt att tillse att det fungerar i praktiken. Det har genomförts men vi pratar inget om utvärderingar eller om uppföljningar. Vi behöver lära oss mer. Kunskapen om Barnkonventionen är oklar, man är inte riktigt säker på om det varit utbildning i barnkonventionen eller inte. Att arbeta med Barnkonventionen finner man är mycket viktigt men man är inte säker på hur det ska gå till och vad som ska göras. Politikerna berättade att man ofta var ute och träffade verksamheterna men mötte inte barnen. Tjänstemannagruppen: Gruppen såg inte riktigt vad barnkonventionen innebar och kom på sig själva med att just ja, det är ju det här vi jobbar med. Man saknade utbildning i Barnkonventionen och undrade var checklistan tagit vägen? Tjänstemännen lyfter behov i att få utbildning i att prata med barn, bättre samverkan och allmän information om vad som gäller inom den förvaltning man arbetar på. Man håller inte med om att politikerna ger stöd i t.ex. samhällsplanering och man efterfrågar kraftfullt ett tydligare uppdrag från politikerna. Tjänstemännen säger att de inte har förstått att det finns en så tydlig vilja från politikerna att arbeta med Barnkonventionen. De vill att politikerna ska var mycket tydligare och peka med hela handen. Tjänstemännen tycker att det är mycket viktigt att barn/ungdomar är med och bestämmer om sin egen verksamhet. På frågan om vad som barn och ungdomar ska bestämma om får vi svar visar en god vilja men att det inte har tagit frågan på allvar och det finns inga strukturer för detta. De frågor som ungdomar ska bestämma om handlar mest om färg på väggen eller vilka gardiner som ska hängas upp. Några av tjänstemännen berättar att de länge har arbetar med att prata med barn i viktiga frågor och de har stor kunskap att diskutera med barn och ungdomars delaktighet.det märks att det behövs något mer, det saknas en handlingsplan och det behövs sannolikt en tvärsektoriell arbetsgrupp och en styrgrupp som hanterar frågan. 20

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun

Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Vimmerby kommun arbetar sedan flera år med intentionerna i FN:s barnkonvention.

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Granskning av kommunens hantering av styrdokument Granskning av kommunens hantering av styrdokument Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...... 3 1 Bakgrund och syfte......

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport. Strömsunds kommun. Verkställighet av beslut. Anneth Nyqvist. December 2012

Revisionsrapport. Strömsunds kommun. Verkställighet av beslut. Anneth Nyqvist. December 2012 Revisionsrapport Verkställighet av beslut Strömsunds kommun Anneth Nyqvist December 2012 2013-01-25 Anneth Nyqvis, projektledare Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 2.1

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan 1. Bakgrund/historik Hösten 2004 antog riksdagen två mål för den nationella ungdomspolitiken: - Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt:

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 SIMRISHAMNS KOMMUN Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 Handlingsplanen är framtagen av kommunledningskontoret. Handlingsplanen finns också på simrishamn.se under

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Barnrättsbaserat arbete

Barnrättsbaserat arbete Barnrättsbaserat arbete Varför ett barnrättsbaserat arbete? Alla som jobbar med eller för barn inom offentlig verksamhet har ett delegerat ansvar att utgå från barnkonventionen. Även föräldrar och vårdnadshavare

Läs mer

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor Revisionsrapport Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor Ängelholms kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer