Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i Haninge kommun

Transkript

1 Rapport avseende Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i Haninge kommun Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Granskare: Carina Hult, Sigtuna kommun Gunilla Oltner, Uppsala kommun Göran Qvarnström, Östersunds kommun

2 (10) Inledning Haninge är en av kommunerna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och icke-kontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fallet kollegor inom partnerskapet. Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning Metoden prövades 2007 och utvecklades till årets granskning. Den kollegiala granskningen av Haninge kommun hölls den 26 oktober 2009 och genomfördes utifrån en framtagen modell i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad på tre möten; ett med politiker (grupp 1), ett med tjänstemän i ledande ställning (chefer och utvecklare/utredare, grupp 2) och ett möte med tjänstemän (rektorer och verksamhetsnära personal, grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på frågor inom områdena; Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid. Du läser rapporten så här: Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena. En fråga (fet kursiv stil) följs av svar från de tre olika grupperna. En sammanfattande rapport från kommunernas samtliga granskningar kommer att tas fram utifrån partnerskapets alla 11 kommuner. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegiala granskningar samt generella svar och beskrivningar.

3 (10) Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och sammanfattande bedömning Haninge har arbetat med att förbättra styrning och ledning för implementeringen av Barnkonventionen, men det finns fortsatta utvecklingsmöjligheter för att få konventionens intentioner att nå ända ut i verksamheterna. Det finns en politisk ambition, och det bör gå förverkliga den genom att formulera mål och bestämma indikatorer för dessa. Granskarna ser det som positivt att flera förvaltningar utgår från värderingar i Barnkonventionen (icke diskriminering, barnets bästa, barns inflytande). Flera goda exempel hittar vi vid flera olika förvaltningar skolan (synvändan), certifiering av goda föreningar, barns delaktighet i planeringar av fysisk miljö, socialförvaltningens arbetssätt etc. Arbetet med Barnkonventionen tycks dock ibland vara beroende av eldsjälar och projekt. Flera pekade på behovet av utökad samordning mellan förvaltningarna. Att Barnkonventionen ska vara ledstjärna i det kommunala arbetet syns, men uppfattas inte alltid tydligt utifrån den övergripande planen Haninges mål och budget Målen som rör barn och unga är uppdelade på flera målområden vilka kan uppfattas som otydliga och i viss mån överlappande. Granskarna upplever att barnkonventionen ses som en ledstjärna för det politiska engagemanget i frågorna. Den verksamhetsnära personalen tycker inte alltid att det finns tydliga målsättningar för hur de ska arbeta med barns rättigheter, vilket politiker och förvaltningschefer menar att det gör. Skolplanen lyftes fram som ett bra styrdokument. Särskolans resultat upplevs som en stor framgång där barnen idag mår bättre nu än tidigare. Haninge har utvecklat flera intressanta inflytandeprojekt bland annat inom stadsbyggnadskontoret, socialförvaltningen och fritidsförvaltningen. Svårigheterna med en bra återkoppling till de unga, är Haninge liksom i många andra kommuner ett utvecklingsområde. I skolan finns kanske de största utmaningarna och utvecklingsmöjligheterna. Ungdomsrådet tycks mycket aktivt och är välfungerande, men verkar bestå av en engagerad och utvald skara från gymnasiet. Representanterna är förvisso demokratiskt valda men representativiteten kan som för många ungdomsråd diskuteras. Rådet fungerar också som remissinstans inför vissa kommunala beslut. Återkopplingen till ungdomar som deltagit i delaktighetsprojekt uppfattar vi fungerar ofta, men osäkerhet om detta finns hos en del företrädare, varför detta kanske är ett fortsatt utvecklingsområde. De intervjuade grupperna Gruppen verksamhetsnära personal var den första gruppen som utfrågades under dagen vilket kan innebära att följdfrågorna blir något annorlunda än när granskarna har den formella styrkedjan i kommunen klar för sig. Många i denna grupp var hämtade relativt högt upp i förvaltningshierarkierna. Flera ingår även i den särskilda samordningsgrupp för Barnkonventionen som Haninge kommun tillsatt. De förtroendevalda var den andra gruppen i ordningen att bli utfrågad under dagen. Endast representanter från majoriteten deltog, men man uttryckte att när det gäller frågorna utifrån Barnkonventionen råder det ingen politisk oenighet kring. Möjligen fanns det några skilda uppfattningar om hur man kan förverkliga konventionens intentioner men majoriteten menade att detta var endast marginella skillnader.

4 (10) Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens styrdokument? Politik Barnkonventionen finns angivet som styrdokument inledningsvis i socialnämndens övergripande plan. Vidare menar man att Barnkonventionens intentioner finns invävda i målformuleringarna och i nämndens nedbrutna planer. I kommunens skolplan och skolnämndernas Mål och strategi finns Barnkonventionen med som ett utvecklingsområde. De förtroendevalda upplever att det blivit tydligare att dessa frågor ska prioriteras genom att varje nämnd har utsett en ledamot för barnfrågor. Man har även en särskild samverkansgrupp tillsatt inom majoriteten. Man menar vidare att BRÅ-arbetet främst riktas till barn och unga och man har en särskild lokal BRÅ-grupp för skolorna Ungsam. Inom äldreomsorgsnämnden anser man att Barnkonventionen finns med genom att man alltid har leksaker på äldreboendena samt att man tillskapar praktikplatser på äldreboendena för gymnasiets elever vid omvårdnadsprogrammet. Man har även tydliggjort att barn ska stöttas i samband med att en mor-/farmor/far är på väg att lämna jordelivet. För kommunstyrelsens del menar man att man har lagt fast ungdomsrådets verksamhet utifrån Barnkonventionens intentioner. Haninge vill dessutom vara ett föredöme i Mellansverige vad gäller ungdomsrådsverksamhet. Man har fattat beslut om att fylla gapet mellan fritidsgårdarna och det kommersiella utbudet genom att tillskapa ett Ungdomens hus. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde är barn och unga prioriterade. Man anser att Barnkonventionen ses som en ledstjärna, inte som ett kortsiktigt mål som man bara ska uppfylla. Barns och ungas synpunkter ska uttryckligen tas in i samhällsplaneringen. I stadsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan framgår tydligt att barns och ungas inflytande ska säkras. Man ser sin certifiering av föreningar i kommunen som ett viktigt medel att leva upp till Barnkonventionen. Man har genomfört trygghetsinventeringar av vistelse- och förflyttningsområden för unga och ser det som en satsning i Barnkonventionens anda. Förvaltningschefer Den kommunala skolplanen som tagits enhälligt i kommunfullmäktige och är en strategi för kunskapsutveckling, anser man vara ett tydligt bevis för hur Barnkonventionen omvandlats till ett kommunalt styrdokument. Som underliggande dokument för skolplanen ligger bl.a. barnens rätt att få lära sig. Kommunens hela fokus är lagt på detta och man menar att många barn inte får denna rätt tillgodosedd i landet idag, vilket man tror är en väsentlig anledning till barns bristande psykiska hälsa. Man har utifrån skolplanen introducerat ett antal metoder som bryter sociala mönster vilka icke är utvecklande för de unga. Kommunfullmäktiges mål och budget innehåller en skrivning om Barnkonventionen som olika avdelningar inom stadsbyggnadsförvaltningen brutit ner i sin verksamhetsplan. I en ny stadsdel, Vegastaden, är de unga med och ger sin syn på en framtida ny stadsdel. Bl.a. parkerna har tagit med barn och unga i planeringen.

5 (10) Kommunfullmäktiges mål och budget anger att det är en av kommunens huvuduppgifter att med FN:s barnkonvention som ledstjärna tillgodose barns och ungas behov. Man menar dock samtidigt att Barnkonventionen inte ger förvaltningarna någon ledning av hur målen ska prioriteras. Man tycker att målen är alltför allmänt hållna. Socialtjänsten menar att Barnkonventionen tydligt syns i socialtjänstlagen och andra lagar som styr deras verksamhet. I uppdraget till socialtjänsten ingår att genomföra brukarenkäter vilka också innefattar barnenkäter. Verksamhetsnära personal Man menar att kommunstyrelsen beskriver Barnkonventionens styrande funktion i allmänna ordalag. Förvaltningarna får själva formulera sina mål. Inom området kultur och fritid finns i år mindre skrivet än tidigare år, då man har 3 mål som nu försvunnit i fullmäktiges hantering. Man menar ett fullmäktige har formulerat tre övergripande mål om hållbar utveckling, vilka man operationaliserat utifrån områdena utbildning, hälsa och miljö. De nya operationaliserade målen upplevs av en del som otydligare i jämförelse med tidigare mål. Alla i skolan har inte uppfattat tydligt formulerade kommunala mål utifrån Barnkonventionen. Läroplanerna som man arbetar utifrån kan man dock se att de utgår ifrån Barnkonventionen. Man är överens om att fullmäktigemålen styr enligt styrkedjan Mål Strategi Lokala åtaganden. Man efterlyser ändå den diskussion som föranleddes av den tidigare kopplingen från Barnkonventionen till fullmäktigemålen. Man uppfattar att fullmäktige har lättare att sätta mål än att följa upp alla satta mål. Det råder lite delade meningar om hur man aggregerar målen från verksamhetsnivån till fullmäktigenivån. När det gäller fritidsgårdsverksamheten tycker man att det är svårt att sätta upp konkreta mål som kan följas upp med tydliga indikatorer, men med mera samverkan borde det gå. Man kan behöva stöd från andra att bryta ner och formulera mål. Man menar att det nog behövs samverkan mellan såväl olika verksamhetsområden som mellan olika nivåer i kommunen för att tydliggöra kopplingen mellan Barnkonventionen och verksamhetsplaner. Man menar att det behövs mer samverkan mellan alla stuprör, man anser att områdena blivit ännu smalare som sugrör. Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Förtroendevalda De förtroendevalda ser svårigheter att utgå ifrån barnperspektivet och inte ifrån barns perspektiv, men menar att man kanske skulle kunna följa upp genom någon mätning av hur ofta barn tillfrågats, för att få reda på i vilken grad barnens perspektiv beaktas. Det är viktigt att ha personal som är kunnig i att samtala och umgås med barn. Man vill inte ha en särskild organisation utan det är viktigt att tänkandet omfattar alla Förvaltningschefer Kultur och fritidsnämnden genomför en livsstilsundersökning bland skolklasser i grundskolan och gymnasiet med fokus på kultur- och fritidsvanor. Man anser det vik-

6 (10) tigt att göra något åt situationen att barn och unga idag mår sämre än de gjorde tidigare. Insatser i särskolan visar att man kan göra skillnad. Med hjälp av uppföljningar följer man barnens utveckling genom totalenkäter till föräldrar gällande både för- och grundskolan. Genom att man sedan ett par år tillbaka har separata chefer för förskolan och för grundskolan anser man sig ha fått ett bättre fokus på just de barn det gäller. Verksamhetsnära personal När det gäller de olika perspektiven barn-, barnrätts- och barns perspektiv tycker man att man från att tidigare försökt sätta på sig barnglasögonen numera involverar barnen direkt i vissa projekt. När man har med barnen hela vägen i planeringsarbetet menar man att man på det sättet även klarar den så viktiga återkopplingen till barnen. Man påpekar vikten av att bygga hållbara strukturer för t ex samverkan skola socialtjänst. Det är också viktigt att samverkan sanktioneras uppifrån, något som också bör framgå av styrdokumenten. Man driver en verksamhet kallad synvändan för att ta rea på vad det är som påverkar de resultat man får i kommunens skolor. Synvändan har även ett individuellt perspektiv. Alla faktorer undersöks barnens, skolans, lärarnas, organisationens. Arbetet har pågått i fyra år men är ännu inte helt implementerats. Vid utredningar finner man numer att det är situationen som påverkar barnens resultat mer än faktorer hos barnen. Det finns en tjänstemannagrupp i Haninge för arbetet med Barnkonventionen. Från förtroendemannahåll anser man att det varit ett tydligt önskemål och nu håller man på att tillskapa så kallade expertråd med unga medborgare. Ett problem man pekar på är dock att det fortfarande bygger på att det finns eldsjälar i organisationen. Man tycker ibland att det är svårt att komma in i skolvärlden. Rektorerna är viktiga men upplevs ibland svåra att samverka med de har en väldig makt över sin verksamhet och är ibland svåra att styra över av de kommunala tjänstemännen. Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Förtroendevalda Man har inbjudit unga att delta i trygghetsvandringarna. Man uttrycker att barnens rätt alltid måste sättas i främsta rummet och då kan det t ex handla om att barn kan fara illa i sina egna bostadsmiljöer. Kommunens livsstilsundersökning ger svar på vad de unga önskar tillgång till i kommunen samt att de vill vara med och påverka mer än de upplever att de får vara. Man kanske behöver en som man kallar tillgänglighetsutvecklare. Det finns en uppfattning bland de förtroendevalda att de unga vill vara med och ha roligt men vill inte delta i ansvarstagandet. De unga ville t ex inte ta på sig att vara faddrar för att lära de yngre att inte förstöra och på detta vis bidra till minskad skadegörelse. Detta trots att

7 (10) faddrarna erbjöds pengar för en sådan insats, pengar att användas till att göra något roligt. Barn och unga deltog genom ungdomsrådet i framtagandet av kommunens skolplan. Det är viktigt att koppla barnens önskelista till vad som är barns bästa. Barnperspektivet bör enligt denne således alltid vara överordnat barnets perspektiv. När det gäller återkopplingen till de unga som varit delaktiga i något kommunalt projekt råder osäkerhet om hur detta går till eller om det sker. Den återkoppling man kan se är vissa delar i de protokoll som upprättas i samband med att beslut fattas. Förvaltningschefer När man frågat de unga vad de önskar sig av kommunen säger de sig vilja ha mer bio, filmklubb, disco och annan dans. Av gymnasieeleverna anser närmare hälften att de får vara med och bestämma om skolans innehåll och om arbetssätten. När studieresultaten följts upp har man funnit skillnader som man antar är relaterat till bristande förmågor hos ledningen. Man fortsätter därför med en djupare analys för att vinna klarhet i förhållandena. Samtidigt håller man också på med en analys av varför ungdomarna idag mår sämre jämfört med för några år sedan. Man vill från både fullmäktiges sida och verksamheternas håll arbeta gemensamt med analys och förbättringsförslag att tas med i budgetarbetet för Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med att få med barn och unga i ökad omfattning i sitt planarbete. Man menar här att återföring till ungdomarna ges genom de rapporter som skrivs för att säkra att man uppfattat de ungas synpunkter riktigt. Inom skolan tror man ofta att delaktighet kan kanaliseras genom olika organ för inflytande, men viktigast anser man den dagliga dialogen mellan lärare och elev vara. Där handlar det om elevernas eget perspektiv på skolan. De unga anser, enligt skolans företrädare, att återkopplingen på utförda arbetsuppgifter är viktigast. Det är viktigast för de unga att bli lyssnade till. Man menar vidare att den bästa informationen om kvaliteten i skolan får man av eleverna. Inom socialtjänsten möter man alltid barn och ungdomar ensamma för att kunna följa upp insatser för dem. Man arbetar också särskilt med att stödja flickor bland de ensamkommande flyktingbarnen. Socialtjänsten upplever att domstolarna nu oftare börjat sätta barnens rätt framför föräldrarnas, även om man ofta upplever målkonflikter här. Verksamhetsnära personal Fritidsgårdspersonalen uppfattar ofta att alla barn och ungdomar inte kommer till tals. När man önskar att fritidsgårdsungdomarna ska få påverka påpekar man att det är viktigt att prestera snabba resultat och återkopplingar. De i många sammanhang lite nedlåtande åsikterna om att ungdomarna bara får vara med och påverka färgen på gardinerna, är kanske därför ändå ett viktigt område att börja med.

8 (10) Man upplever att omfattningen av skadegörelse hänger intimt samman med graden av delaktighet som man erbjuder barnen. Här behövs det kommunikation mellan nivåerna och inte minst så behöver rektorerna stödja lärarna i hur viktigt det är att lyssna på barnen. Inom stadsbyggnadsförvaltningen har man skapat en informell framtidsgrupp där man utvecklar samverkan med bland annat skolan. Man har under flera år planerat för ett ungdomens hus i Haninge och i maj 2010 planerar man att öppna ett sådant. Här anser man att det förekommit mycken delaktighet från barnens och de ungas sida, men det är oklart hur det varit med representativiteten. Verksamheten tycker att de förtroendevalda oftare borde fråga efter hur det har gått med de beslut man fattat. Framtid Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om 4 år? Förtroendevalda Man håller på att ta fram en folder som beskriver för alla hur mål- och styrkedjan ser ut när det gäller barns och ungas bästa och dess välbefinnande. Även barn och unga bör få vara med och välja ut vilka områden i Barnkonventionen som är viktigast för de unga i Haninge. Det är viktigt att skapa ett hållbart system som bygger upp barns och ungas kunskaper om Barnkonventionen och ständigt utvecklar de unga i kommunens verksamheter. SET (Social Emotionell Träning) används idag i kommunen och upplevs ge en positiv effekt. Det är viktigt att säkerställa en uthållighet i arbetet utifrån Barnkonventionen. Man upplever idag en politisk enighet om målen utifrån Barnkonventionen, men det kan finnas viss oenighet om formerna för att driva Barnkonventionsarbetet. Man menar att barns rättigheter är ovillkorliga (icke förhandlingsbara) så länge de utgår ifrån barnens mänskliga rättigheter. (Rättigheter kontra möjligheter/absoluta krav kontra allmänna önskemål, menar man behöver tydliggöras.) Man anser att det behöver mätas eller följas upp bättre vad man beslutat. Det som mäts det blir utfört! Man bör också tydligare återkoppla till verksamheten vad man tycker om resultaten utifrån de beslut man fattar. Förvaltningschefer Man tror att man kommer att väga in barns perspektiv allt mer i samhällsbyggnadsarbetet. Certifieringen av föreningslivet ska genomföras fullt ut. Man tror att man kommer att få duktiga elever i sina skolor. Samverkan tror man kommer att utvecklas än mer, inte minst gällande barn som är i behov av stöd. Man hoppas även kunna satsa mer på fritiden i de områden av kommunen som idag behöver mer eller idag får mindre insatser. Några känner en tveksamhet till Barnkonventionen som styrmedel, men diskussioner om andan i konventionen är givande. Konventionen i sig kan upplevas som fluffig men anses av andra ändå kunna nyttjas som styrdokument. Barnkonventionen bidrar

9 (10) till att sätta barnen i fokus tidigare var det snarare organisationen och de vuxna som var i fokus. Några tycker det tar tid att diskutera Barnkonventionen på ett allmänt plan. Det är bra att konventionen formulerat barns rättigheter vilket ju gör att man måste fundera över hur man ger barnen dessa rättigheter. Man menar att man måste avläsa kommunens insatser direkt på barnen. Avslutningsvis tycker man att Barnkonventionen kan vara ett bra stöd att styra verksamheten utifrån. Verksamhetsnära personal Fler barn ska ha plats i föreningslivet vilket gör att man nu arbetar med ledarskapsutbildningar. Man vill luckra upp gränsen mellan unga och äldre genom att låta de äldre som vill få gå till skolorna och äta lunch. Gemensamma parkplatser för förskolor och äldreboenden är något man också hoppas på. Man hoppas kunna mäta resultaten av insatser utifrån Barnkonventionens intentioner. Naturlig sammansättning och harmoni myntar man som ett begrepp för att få med alla och undvika alla former av utanförskap. Man ska bli bättre på att samråda med barn och unga för att få med dem i kommunens planeringar. Kanske måste man finna nya eller åtminstone otraditionella mötesplatser där barnen och de unga finns bl a på nätet. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att kommunen ska försöka bli årets ungdomskommun senast Önskvärt vore att ungdomar är med och driftar några mötesplatser. Ungdomslotsar åringar kan vara samtalspartners som en länk mellan tjänstemän och ungdomar. Ungdomsrådet utbildas i hur man möter politiker och tjänstemän. Nu arbetar man med SET (Social Emotionell Träning) i skolan vilket man hoppas ska visa på resultat i framtiden. Det är viktigt att man dokumenterar de goda exemplen. Lärarna utbildas mer i socialt samspel med barn och unga. Man har en vision om att det formas en paraplyorganisation för alla barn- och ungdomsfrågor i samtliga kommunala verksamheter.

10 (10) Bilaga 1 Deltagare Förtroendevalda - grupp 2 Gilbert de Wendel, ordf. ks Marie Litholm, ordf. socialnämnden & ansvarig i ks för Barnkonventionen Martina Mossberg, ledamot i grund- och förskolenämnden Saga Karlsson, BRÅ Åke Holmström, 1:e vice ordf. äldreomsorgsnämnden Tommy Lundin, ordf. stadsbyggnadsnämnden & ledamot i ks Tjänstemän i ledande ställning grupp 3 Lars Liljegren, fvch. Kultur & Fritid Björn Wahlberg, stadsbyggnadschef Mats Öhlin, skolchef Anna Grannå Mårtensson, utbildningsförv. (centralt stöd) Karin Eklöf, avdch. socialförv. Tjänstemän grupp 1 Johan Kant, Rektor Inger Dahlberg, samordnare drogprevention socialförv. Rolf Ljungström, utvecklingssekr. äldreomsorgsförv. Marika Dagebrink, verksamhetscontroller kommunstyrelseförv. Mattias Schriever-Abeln, planingenjör stadsbyggnadsförv. Maria Borup, planingenjör stadsbyggnadsförv. Petra Lindvall, stadsträdgårdsmästare stadsbyggnadsförv. Kalle Hovell, fritidsledare