Gävle kommun. Kollegial granskning med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Transkript

1 Kollegial granskning 2009 Gävle kommun med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Unni Öhman/Borlänge kommun Stina Liljedahl/Karlskoga och Degerfors kommuner Haidi Bäversten/Västerås stad

2 1 Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och synpunkter Sammanfattning Barnkonventionen finns med i många styrdokument för Gävle kommuns verksamheter. Det finns exempel på styrdokument där barnkonventionen uttryckligen finns med och andra exempel där dokumenten kan sägas återspegla barnkonventionens anda. Kommunfullmäktige har beslutat att kontrollverktygen barnchecklista och barnbokslut ska användas. Det framkommer att barnchecklistan används i varierande grad och på olika sätt i de olika nämnderna och att den är ett ifrågasatt verktyg. I Gävle har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för arbetet med barnkonventionen. Det finns en sammanhållande tjänsteman för barnkonventionen. Denne arbetar som strateg och är placerad inom området folkhälsofrågor. Det finns en tvärsektoriell tjänstemannagrupp där barnkonventionsarbetet diskuteras. Barnrättsperspektivet beaktas genom användning av återkommande enkäter och genom att aktivt söka en dialog med barn och unga. Gävle har valt att prioritera området skola i nästa års budget. Skolan har tagit fram en ny resursfördelningsmodell där medel styrs utifrån elevens individuella behov. I det vardagliga syns barnrättsperspektivet i de många prioriteringar och överväganden som dagligen görs. Ett gott samarbete mellan interna förvaltningar och externt med t ex landstinget ses som viktigt för att tillvarata barnrättsperspektivet. Arbetet med barnkonventionen följs upp i varierande grad och på varierande sätt. Kommunens bokslut ska spegla de fyra områdena hållbart samhälle, medborgare och brukare, medarbetare samt ekonomi. Muntliga barnbokslut ska upprättas men det har inte fungerat. Främst får man ett mått på hur långt man nått med arbetet genom enkäter och undersökningar, skolans kvalitetsredovisningar och uppföljningar av projekt. Det finns ett ungdomsråd i Gävle men aktiviteten i rådet varierar över tid. Nu satsar kommunen och anställer en ungdomsstrateg som ska arbeta med rådet. Från politiker, tjänstemän/chefer och tjänstemän/personal ges många exempel på när man i olika frågor eller i olika projekt haft en dialog med barn och unga för att få med deras perspektiv och synpunkter. Både politiker och tjänstemän uttrycker visioner för läget om fyra år. Flera uttrycker förhoppning om att man då fått ett annat synsätt på barns rättigheter och hur rättigheterna ska hanteras av organisationen. Flera beskriver att en utveckling av systematiken i arbetet har skett och att barn och unga gör sin röst hörd och blir lyssnade på i större utsträckning än idag. Från politikergruppen hörs också en maning till realism och att det tar lång tid att implementera barnkonventionen. Synpunkter o kommentarer Svaren från samtliga tre svarsgrupper uppvisar att man känner innehållet i sina styrdokument väl och kan beskriva på vilket sätt de förhåller sig till barnkonventionen. Det är granskarnas erfarenhet att det är en utmaning att genomföra barnchecklista. För att få acceptans för barnchecklistan krävs att den som ska fylla i checklistan ser den som ett värdefullt hjälpmedel. Det är inte ovanligt att den upplevs av tjänstemän som ett extra tidskrävande arbetsmoment i en, många gånger, tidspressad handläggningsprocess. Det kan

3 2 särskilt upplevas på detta vis om man inte haft med t ex dialog med barn och unga som ett naturligt och i förväg planerat moment i ärendeprocessen. Det kan också saknas kunskaper och insikt om de olika artiklarna i barnkonventionen. Det underlättar och är pådrivande om checklistan är tydligt efterfrågad av beslutsfattande politiker och chefer. Gävle har skapat en organisation för arbetet med barnkonventionen och den förefaller vara väl känd i organisationen. Uttrycket skolan först återkommer i de tre grupper som granskarna träffat. Den bild granskarna får är att barnrättsperspektivet finns med som ett inslag i budgeten för år 2010 och kommer till uttryck i en prioritering av skolan. Även i det vardagliga uppfattar granskarna en medvetenhet om barnrättsperspektivet och att man söker tillämpa det när prioriteringar måste göras. En tydlig och systematisk uppföljning av barnkonventionsarbetet är avgörande för att veta hur långt kommunen nått i barnkonventionsarbetet. Det är också en av framgångsfaktorerna enligt bl a Barnombudsmannen. Uppföljning av barnkonventionen är inte sällan en utmaning i kommunerna men väl genomfört kan det ge mycket värdefull information och sätta barnrättsperspektivet i fokus. Granskningsgruppen ser problem med att Gävle har beslutat sig för muntliga barnbokslut. Risken är stor att beslutet leder till att barnbokslutet inte uppfattas som lika efterfrågat eller kraftfullt som ett krav på ett skriftligt upprättat bokslut. Den bilden bekräftas också av att många konstaterar att det inte fungerat med muntliga redovisningar och att barnbokslut är ett tydligt utvecklingsområde. Granskarna kan konstatera att behovet och önskemålet att föra en dialog med barn och unga tas på största allvar i Gävle. Det framkommer att man aktivt söker olika vägar och använder olika modeller för att få till en dialog och öppna vägen för att barn och unga ska kunna påverka. Det är en utmaning att inrätta forum för ungdomsinflytande som håller över tid. Gävle använder olika modeller för dialog i olika frågor vilket många gånger är en mycket bra strategi. Det kan vara en framgångsfaktor att utifrån behov och med en stor lyhördhet och uppfinningsförmåga, skapa forum för dialog och inflytande när engagerande frågor uppstår. Granskarna ser en tydlig vilja till dialog i Gävle kommun, vilket redan har gett resultat genom de många exempel som beskrivs. Samtidigt hördes också röster för att mycket återstår innan barn och unga verkligen får möjlighet till ett reellt inflytande. Generellt framstod kunskaperna om barnkonventionen och dess andemening som goda. Granskarnas uppfattning är dock att politikergruppen ibland var något diffusa i sina svar. Tjänstemännen i grupp 1 var tydligare och personal/tjänstemän grupp 2 var tydligast och gav uttryck för vad som krävs för att få det gjort. Det kan tyda på att man behöver mer tid att diskutera barnkonventionens konkreta betydelse för den egna nämndens verksamhet. Granskarna upplevde vidare att Gävles förvaltningar går i otakt i arbetet med barnkonventionen. De mjuka områdena som skola och socialtjänst har kommit längre och har en större insikt i vad barnkonventionen kräver av dem än vad de hårda områdena ger uttryck för. Kanske behövs det även här mer kunskap och tid för diskussioner. Granskarna uppfattar det som att särskilt det tekniska området behöver få en ökad insikt om hur barnkonventionen påverkar deras verksamhet. Sammanfattningsvis är det granskarnas uppfattning att det finns ett betydande engagemang för att arbeta med barnkonventionen i Gävle och att man kommit förhållandevis långt på flera

4 3 områden. Detta engagemang bådar gott för framtiden när Gävle sätter segel för att uppnå vision Inledning Gävle är en av kommunerna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas med kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ickekontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fall kollegor inom partnerskapet. Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning Metoden prövades 2007 och utvecklades till årets granskning. Den kollegiala granskningen av Gävle kommun hölls den 12 november 2009 och genomfördes utifrån en framtagen strategi i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad på tre möten; ett med politiker grupp1, ett med tjänstemän/chefer grupp 2 och ett möte med tjänstemän och verksamhetsnära personal grupp 3. Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på frågor inom områdena; Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid För att göra barn och ungdomar delaktiga i den kollegiala granskningen, fick varje kommun i partnerskapet uppgiften att föra en dialog med barn och unga. Samtliga elva kommuner förseddes med samma frågor från den s k LUPP-enkäten som är verktyget för Ungdomsstyrelsens lokala uppföljning av ungdomspolitiken. Kommunerna fick själva välja i vilken omfattning man skulle fråga och i vilken form det skulle ske. Resultat se bilaga 2. Du läser rapporten så här: Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena. En fråga (fet kursiv stil) följs av svar från de tre olika grupperna. En sammanfattande rapport från kommunernas samtliga granskningar kommer att tas fram utifrån partnerskapets alla 11 kommuner. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegiala granskningar samt generella svar och beskrivningar.

5 4 Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Gävle har kommunövergripande mål som bygger på barnkonventionen. Nämnder och förvaltningar har i stor utsträckning också mål som bygger på barnkonventionen. Kommunfullmäktigebeslut finns om barnchecklista. Checklistan används olika mycket och på olika nivåer i ärendeprocessen. I vissa nämnder har man inte använt checklista alls och vissa nämnder har den med i processen vid ordförandeberedning eller beredningsutskott. Skolan har en ledande roll med fokus på barnperspektiv. för samtal direkt med berörda elever eller med elevråd i aktuella ärenden som t ex vid skolnedläggning. Barnbokslut är ett utvecklingsområde liksom barnchecklistan som kan utvecklas mer. I 2010-års budget prioriteras skolan. En ungdomsstrateg ska anställas och arbetet med barnkonventionen ska göras mer medvetet. Det finns en trafikstrategi som anger att Gävle ska ha ett barnperspektiv i trafikplanering. Ett aktuellt dokument är Gävle vision Den är framtagen efter diskussioner med bl a barn och unga. Ungdomar hade exempelvis som sommaruppdrag att göra en film som beskrev ungdomsfrågor. Den filmen fick sedan utgöra underlag för diskussioner med ungdomar inför skapandet av visionen. Inom socialtjänsten finns en handlingsplan för socialtjänsten som innehåller ett dokument där Barnkonventionen ingår. I planering av säkerhet i trafiken finns en dokumenterad koppling till barnkonventionen. Kommunfullmäktige har beslutat att det ska upprättas en barnchecklista till beslut. Barnchecklista är ett ifrågasatt verktyg och används inte alltid inom teknisk förvaltning. Gymnasieskolan har inget kommunalt styrdokument som nämner barnkonventionen men man arbetar ändå med barnkonventionen genom t ex elevernas rätt till inflytande. Barnkonventionen finns naturligtvis med i skolans övergripande styrdokument som läroplanen och i kursplaner. Gavlegårdarnas styrdokument är affärsplanen. I den återfinns inte barnkonventionen direkt men mångfald finns med och det innefattar också ålder. Affärsplanen återspeglar barnkonventionens anda. Årlig revision av planen skapar långsiktighet. I verksamhetsmålen för området bygg och miljö är inte barnkonventionen omnämnd. Många gånger riktar sig målsättningar till alla och då innefattas även barn och unga. Regelbundna revisioner av planer ger en långsiktighet i planeringen. Verksamheten BIG har barn 0-18 år som målgrupp. Verksamheten finns organisatoriskt under kommunstyrelsen och beaktar samtliga övergripande styrdokument som gäller. (BIG är förkortning av Brottsförebyggarna i Gävle. En

6 5 verksamhet där kommunens områden barn- och ungdom, kultur- och fritid, socialtjänst och polis samverkar) I skolplanen nämns inte barnkonventionen men den är skriven i konventionens anda. Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Kommunfullmäktige beslutar om övergripande styrdokument. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för arbetet med barnkonventionen Medlemskapet i partnerskapet spelar en viktig roll, likaså att en tjänsteman har barnkonventionen som sin arbetsuppgift. Kommunstyrelsen har tagit beslut om att Gävle ska delta i partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Barnkonventionen har sammanförts med området för folkhälsofrågor och en strateg har fått ansvaret för frågan. En grupp har bildats med tjänstemän från olika förvaltningar. Socialtjänstens representant i gruppen har tagit fram information och stått för utbildningsinsatser till chefer och handläggare. Det finns en tvärsektoriell tjänstemannagrupp som bildar ett nätverk där barnkonventionsarbetet diskuteras. Representanterna i nätverket ska vara bärare av barnkonventionen på sina respektive förvaltningar. Gavlegårdarna är inte representerat i gruppen. Det nätverk som gruppen bildar fyller en viktig funktion som idégivare, utbildare och diskussionsforum. Hur beaktas barnrättsperspektivet vid beslut? Skolan tar ett ansvar för att använda ett barnrättsperspektiv vid beslut. För att kunna tillämpa barnperspektiv görs årligt återkommande enkäter bland barn och unga. Forskning kring barn och unga används också som underlag för ett barnperspektiv. I arbetet med Gävles vision 2025 har barnrättsperspektivet varit med genom en aktiv dialog. Barn och unga har fått vara delaktiga och framföra sina åsikter bl a genom en ungdomsfilm som gjorts i gymnasieskolan.

7 6 Det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna arbetar aktivt med stadsdelsförnyelse. I det arbetet arbetar de genom dialog med barn och unga för att ta tillvara deras perspektiv. I ett svårt budgetläge kan det underlätta att ha ett nära samarbete med olika förvaltningar som t ex socialtjänsten. Inom skolan arbetar man med en ny resursfördelningsmodell där medel styrs utifrån elevens individuella behov. Det kan vara så att barnperspektivet stärks i ett läge med vikande elevunderlag. Budgetdirektiv att spara gör att vi måste minska antalet lekplatser men barnperspektiv styr genom dialog med barn och att det ska finnas en lekpark i varje stadsdel som är handikappanpassad. Unga skateboardåkare har varit med och utformat skateparken som finns i stadsdelen Öster. I svåra budgettider kan barnperspektivet på en aktiv fritid beaktas genom underlättande av spontanidrott istället för att bygga stora avancerade hallar och anläggningar. När Gavlegårdarnas hyresgäster inte kan betala hyran och vräkning blir aktuellt söker man, om det är en barnfamilj, samarbete med socialtjänsten i ett tidigt skede. För att bättre kunna tillvarata barnrättsperspektivet är det viktigt med samarbete och samverkan mellan förvaltningar. Ett aktivt samarbete med t ex socialtjänst och landsting gör att man i vissa fall kan tillvarata barnrättsperspektivet även om ekonomin är kärv. Samverkan och samarbete innebär i många fall en utmaning. Socialtjänsten är förhållandevis liten i Gävle vilket gör att utrymmet för förebyggande arbete är mycket begränsat. I det läget kan det vara svårt att ha ett barnrättsperspektiv i besluten. Hur syns barnrättsperspektivet i din dagliga verksamhet? Genom att föra samtal med barn och unga. Gävle har valt att prioritera skolan i nästa års budget. Skolan tar ett ansvar för att arbeta med barnperspektiv i hela sin verksamhet. Genom att uppmärksamheten riktas mot barn och elever. Genom dialoger i frågor som berör barn. Många gånger syns barnrättsperspektivet i den dagliga verksamheten i de prioriteringar och överväganden vi måste göra.

8 7 Hur följs arbetet med barnkonventionen upp? Återkoppling till politiken sker genom ett muntligt barnbokslut i några styrelser och nämnder och med skiftande kvalitet. Barnbokslut är ett utvecklingsområde. Det finns ett beslut i kommunfullmäktige från år 2004 att vi ska upprätta barnbokslut och att de ska vara muntliga. Det har inte fungerat. Inom skolan följs elevernas delaktighet och inflytande upp årligen genom kvalitetsredovisningar. Tekniska nämnden gör ingen särskild uppföljning med anledning av barnkonventionen. Gavlegårdarna arbetar i projekt och varje projekt följs upp. För tre år sedan infördes en modell (balanserad styrning) för planering och uppföljning. Bokslutet ska spegla de fyra områdena hållbart samhälle, medborgare och brukare, medarbetare samt ekonomi. Det fanns ett direktiv om muntligt bokslut för barnkonventionen men det har aldrig genomförts. Genom denna kollegiala granskning, enkäter och undersökningar, kvalitetsredovisningar och uppföljningar av projekt. Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Återkopplas till barn och unga efter att beslut har fattats i ärenden? Formellt så finns det ett ungdomsråd i Gävle men aktiviteten i rådet varierar över tid. Nu behöver det aktiveras och därför ska vi anställa en ungdomsstrateg som ska arbeta med ungdomsrådet. Tillsammans med SECO (Sveriges elevers centralorganisation) har gymnasieskolan försökt stimulera till ett aktivare elevrådsarbete. Eleverna har fått genomgå utbildning för att kunna utföra sina uppdrag i elevrådet. Jag brinner är ett projekt i Gävle som har engagerat ca 400 ungdomar. Det är ett projekt som främst är knutet till arbete mot droger men det kräver ungas engagemang och det har vi fått. Exempel på återkoppling ges. Inför ett arbete med att minska antalet lekplatser fördes en dialog med barn. Efteråt har kommunen mött barnen igen för att stämma av hur de upplevt förändringen. Även efter nedläggning av skolor har återkoppling gjorts för att följa upp vilka konsekvenser det gett.

9 8 Inom skolan görs årligen intervjuer med elever i årskurs 9. Detta skapar ett levande samtal som vi lär oss mycket av. I arbetet med kommunens planprocesser har vi gjort insatser för att få barn mer delaktiga. Särskilda möten har gjort att de fått beskriva sin närmiljö. Vi har försökt att involvera skolan i planarbetet för att de ska involvera elever. Detta har skett med varierande resultat utifrån lärarnas intresse att delta. Inom socialtjänsten pågår ett dagligt samtal om hur barnens röst kan synliggöras i alla utredningsprocesser. na är tydliga och efterfrågar barnens synpunkter. Vi har genomfört ungdomspaneler där vi diskuterat boendet utifrån ett ungdomsperspektiv och vi genomför kundenkäter där man förhoppningsvis väger in barnens synvinkel i svaren. I arbetet med planer för staden har vi vänt oss till allmänheten i stadsdelarna. Barn och unga har inte kommit till mötena och därför har vi på olika sätt vänt oss direkt till den gruppen. Så har skett när vision 2025 togs fram. Efter att det under en period varit stökigt i centrala Gävle skapades i dialog med ungdomar vandringsgäng bestående av vuxna och ungdomar. Syftet var att de skulle locka bort ungdomarna från centrum. Man erbjöd dem istället att få åka buss till Furuvik och delta i arrangemanget Stolt och nykter på skolavslutningen ungdomar åker till Furuvik och det har blivit väldigt positivt. Alkoholtester genomförs före och efter arrangemanget. Efter arbetet med vision 2025 återkopplades till barn och unga genom att planeringsunderlaget där deras åsikter framkom presenterades på nätet. Reflektioner utifrån kommuntjänstemännens dialog med barn och unga i Gävle. (Frågor och svar från redovisad undersökning se bilaga 2) 60 ungdomar i Gävle har besvarat en enkät. Det är slående att bara hälften vet hur man kontaktar en politiker. Unga kan överlag lite om hur man påverkar. Det är ett problem som borde hanteras. Vi bör allvarligt fundera på det som framkommit, inte minst vilka frågor ungdomarna tyckte var viktiga. Intressant att de för fram äldreomsorg som ett viktigt område att satsa på. Det visar på solidaritet. En fundering är vilken könssammansättning den svarande gruppen hade och finns det ett samband med svaren? Vi försöker lyssna till ungdomarna. I ungdomsfilmen som gjordes kom det fram att ungdomarna ville ha ett hängställe. Vi lyssnade och så invigde vi hängstället Sjömanskyrkan. En stor andel vill träffa politiker! Vi lägger stor vikt vid att möta representanter från t ex näringslivet och borde göra detsamma med möten med ungdomar. Vi borde ha öppna mötesplatser.

10 9 Svaren är inte förvånande men med tanke på att de här eleverna går samhällsprogrammet så borde de veta mer om hur man påverkar. Vuxna tycker också att det är svårt att påverka. Vi kan vara mer aktiva med att skapa möten med ungdomar. Vi kan t ex följa upp den här enkäten genom att möta dem och diskutera. En enkät ger oss viktig information. Vi får inte glömma att återkoppla den till ungdomarna. Det borde finnas förutsättningar att stimulera till ett engagemang eftersom många säger sig vara intresserade av samhället. Undersökningen visar en bild som funnits under en längre tid. Vi har inte lyckats förändra inställningen under en lång tid. Den här undersökningen bekräftar vad vi fick fram från en undersökning vi gjorde genom att samla ungdomar i bussar och ställa liknande frågor till dem. Det finns anledning att fråga sig hur ordet påverka uppfattas. Påverkar man även om man inte får som man vill? Intressant att de säger sig ha ett lågt intresse för politik men ett högt intresse av samhället där har vi en resa att göra. Vi måste ta till oss det ungdomarna säger. De är rädda om sin tid och väljer noga vilka möten de går till. Vi måste passa på och samordna oss med aktiviteter som intresserar dem och bygga på dem. Vi måste möta ungdomarna där de är. Att bli lyssnad på skapar mod att föra fram sin talan. Vi arbetar mycket med att stärka barnens självförtroende bl a genom Upptäcktsresan som syftar till att ge emotionell träning och stärka värdegrunden. Vi har mycket kvar att göra för att underlätta barns och ungas möjligheter att påverka. Skolan borde vara modigare och försöka med annat än bara elevråd. Framtid hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Vad har hänt om 4 år? Barnkonventionen kommer till uttryck i alla styrdokument på förvaltningsnivå. Vi har kontinuitet i arbetet och ett förändrat synsätt på barnkonventionen. Det är inte så enkelt som att barnkonventionen är helt implementerad om 4 år. Den här frågan går i vågor och det kommer den att göra om fyra år också. Vi måste vara realistiska vi säger nog samma saker om fyra år. Barn och unga prioriteras ännu mer än nu. Samhällsplaneringen har tagit till sig arbetssättet att beakta barns och ungas perspektiv. Barnkonsekvensanalyser kommer att förekomma mer i planeringsprocessen. Kanske har vi en barnrättsstrateg

11 10 En satsning på skolan först kommer att ge resultat. Barnen kommer att sättas i fokus och vi får en fortsatt utveckling av förståelsen vad ett barnperspektiv innebär. Vi lyssnar verkligen på barnen och ändrar vuxenperspektivet på barn till ett barnperspektiv. De beslut vi fattat i nutid får genomslag och barn och ungdomar kan ha sin bas i ett allaktivitetshus. Barn och ungdomar är aktiva och tänker tillsammans med oss politiker. Förståelsen för barnkonventionen är färskvara därför måste vi hålla den levande som en återkommande fråga. Metoder är etablerade för att jobba med barnkonventionen och vi inser vinsterna med att lyssna på barn. Barn och unga har insett att förändringar sker genom politisk påverkan. Skolan ses inte som en ensam ö utan som en del av samhället. Skolan ska göra politisk påverkan begriplig för eleverna. Kommunstyrelsen har sett till att samtliga förvaltningar arbetar med barnkonventionen. Skolan kommer först! Skolan måste lära ut till eleverna vad demokrati är. Förståelsen måste finnas där, sen kan vi fråga eleverna efter deras åsikter om t ex detaljplaner. Vi arbetar med stadsdelsförnyelse och utvecklar metoderna för att föra dialog med barn och unga. Skolorna har uppnående av barnkonventionen som ett kvalitetsmål som följs upp. Grunden läggs när barn får från tidig ålder utöva inflytande där de befinner sig. Senare kan inflytandet översättas till större sammanhang. Vi har kommit längre med barns reella inflytande. Gävleborna ska veta att vi arbetar med barnkonventionen. Barnchecklistan har utvecklats och blivit mer nyanserad. Vi frågar efter barns åsikter oftare än vi frågar efter de vuxnas åsikter. Vi har kommit längre med barns och ungas inflytande. Vi har hittat andra sätt att möta barn och unga. Vuxenlivet kliver fram och tar ett vuxenansvar för våra barn och unga. Idrottsrörelsen borde arbeta mer med trygghet. Barn och unga känner sig trygga och har en bra miljö att leva och växa upp i. I de olika stadsdelarna förs ett samtal med medborgarna. Samtalet har blivit mer utbrett och mer konkret riktat mot barn och unga.

12 11 Bilaga 1. Deltagarlista grupp 1 Roger Persson kommunalråd (mp) Peter Hasch ordf i nämnden Utbildning och arbete (s) Jens Leidermark ordf Barn och Ungdomsnämnden (s) Seppo Laine vice ordf Bygg- och miljönämnden (v) Marita Engström - kommunalråd (v) Krister Jönsson - oppositionsråd (fp) Lars-Göran Ståhl - ordf Kultur- och fritidsnämnden (s) Curt Nygren ordf tekniska nämnden (s) Tjänstemän/chefer grupp 2 Mats Ajax, miljö- och kvalitetschef Gavlegårdarna Johan Salmsson, personalsekreterare Utbildning och Arbete Göran Berfenstam, planeringsledare Kommunledningskontoret David Eldrot, förvaltningschef Tekniska kontoret Eva Westman, gruppchef Socialtjänsten Dick Lundberg, kvalitetschef Barn och ungdom Personal/tjänstemän grupp 3 Bodil Mellgren, utvecklingsstrateg Barn och Ungdom Pelle Matton, skolrepresentant BIG Helena Olsson, miljöutredare Bygg och miljö Hans Helmersson, projektledare Gavlegårdarna

13 12 Bilaga 2. Frågor till barn upp till 18 år inför avsnittet om delaktighet och inflytande 1. Vilket år är du född? st st st st st 2. Är du kille eller tjej? Tjej 40 st Kille 20 st 3. Vad gör du på din fritid? Idrottar/motionerar i klubb eller förening 33 st Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 19 st Går på sportevenemang 19 st Umgås med kompisar 54 st Deltar i föreningsverksamhet 4 st Går på café 37 st Gå på restaurang/pub/bar 33 st Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 0 st Går på konsert 5 st Går på teater/musikal/dansuppv. 1 st Går på museum/utställning 1 st Går runt på stan med kompisar 32 st Går på fest - 43 st Är ute i naturen 5 st Fiskar/jagar 2 st Sjunger/spelar instrument/skapar musik - 9 st Tränar dans/spelar teater 12 st Målar/syr eller liknande 5 st Spelar datorspel/tv-spel 13 st Surfar/chattar på internet 36 st Spelar om pengar på internet 2 st Besöker bibliotek (inte på skoltid) 3 st Åker skateboard/snowboard 3 st Mekar med bilar etc 3 st Spelar rollspel/levande rollspel 0 st Läser 21 st Skriver 6 st Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m 22 st 4. Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om? Vad du får lära dig 43 st Skolmiljön ute, t.ex. skolgården 16 st Vilka böcker/läromedel ni ska ha 22 st Reglerna i skolan 31 st Hur ni ska arbeta, t.ex. Läxorna 40 st grupparbete/projektarbete 50 st Proven 44 st Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och Skolmaten 51 st uppehållsrum 31 st Schemat 37 st 5. Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? Vad du får lära dig 11 st Vilka böcker/läromedel ni ska ha 4 st Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete 51 st Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum 7 st Skolmiljön ute, t.ex. skolgården 1 st Reglerna i skolan 6 st Läxorna 21 st Proven 28 st Skolmaten 0 st Schemat 0 st

14 13 6. Hur intresserad är du av politik? Mycket intresserad 7 st Ganska intresserad 16 st Inte särskilt intresserad 23 st Inte alls intresserad - 14 st 7. Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Skriva på en namninsamling 14 st Vara medlem i ett politiskt parti 6 st Ta kontakt med någon politiker 19 st Chatta/debattera politik på internet 8 st Skriva insändare 13 st Delta i olagliga demonstrationer 1st Bära märken som uttrycker en åsikt 6 st Måla politiska slagord 3 st Delta i bojkotter/köpstrejker 4 st Ockupera byggnader 0 st Delta i lagliga demonstrationer 10 st Skada andras egendom i protest 1 st 8. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? Arbete mot kriminalitet 29 st Skapa arbeten för unga 45 st Arbete mot främlingsfientlighet 28 st Ställen där ungdomar kan träffas - 22 st Bostäder för unga 20 st Stöd till föreningar 10 st Idrottsanläggningar 22 st Stöd till kulturverksamheter för unga 4 st Arbetsmiljö i skolan 20 st Djurens rättigheter 12 st Arbete för miljön 24 st Sjukvård 40 st Gator, vägar och cykelbanor 15 st Skola 43 st Jämställda löner 33 st Barnomsorg 28 st Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg 19 st Äldreomsorg 29 st Arbete för att minska användandet av Fritidsaktiviteter 15 st alkohol och droger bland unga - 22 st Ungas psykiska hälsa 24 st 9. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Mycket stora möjligheter 2 st Ganska stora möjligheter 5 st Ganska små möjligheter 20 st Mycket små möjligheter/inga möjligheter alls 17 st Vet inte 16 st 10. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Vad vill du påverka? Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Jag kan för lite om hur jag ska göra 24 st Jag tror inte att det spelar någon roll, de Jag är inte tillräckligt intresserad 18 st som bestämmer lyssnar inte ändå 15 st Jag har inte tid 23 st Jag ska flytta från kommunen 2 st Annat 2 st 11. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Personlig kontakt/någon jag känner 7 st Någon organiserad ungdomsgrupp som Politiskt parti eller politiskt jobbar med inflytande 1 st ungdomsförbund 9 st Vill inte påverka 2 st Förening eller organisation 8 st Annat 3 st Medierna 11 st Vet inte 32 st Tjänstemän eller politiker 10 st

15 12. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Mycket viktigt 21 st Ganska viktigt 24 st Varken viktigt eller oviktigt 8 st Inte särskilt viktigt 3 st Inte alls viktigt 0 st 13. Skulle DU vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Ja 31 st Nej 26 st 14. Hur intresserad är du av samhällsfrågor? Mycket intresserad 26 st Ganska intresserad 24 st Inte särskilt intresserad - 5 st Inte alls intresserad 2 st 15. Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? Mycket intresserad 21st Ganska intresserad 22 st Inte särskilt intresserad 12st Inte alls intresserad 3 st