STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige. Antagen /Reviderad

Transkript

1 STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige Antagen /Reviderad

2

3 3 (56) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen skall utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av nämndernas bokslut samt de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bidra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämndsspecifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts.

4 4 (56) INNEHÅLL PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL... 3 INNEHÅLL... 4 FRAMTID SALAS BUDGETSKRIVELSE... 7 VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN... 9 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET VERKSAMHET KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI BUDGET 2012 OCH VERKSAMHETSPLAN REVIDERING AV STRATEGISK PLAN INVESTERINGSPLAN EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN BEFOLKNING, DEMOGRAFI EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 42

5 5 (56) Tabellförteckning Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Etableringschef Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medborgarkontor Tabell 13 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medfinansiering av cykelbanorr Tabell 14 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Elektroniska surfplattor Tabell 15 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Drift/Investeringsbidrag Sala Hembygds- och fornminnesföreningr Tabell 16 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Liv och rörelse i centuim Tabell 17 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Demokratiberedningen Tabell 18 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader, Allmänna val Tabell 19 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader, Val till EU-parlament Tabell 20 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Förbättrad vinterväghållning Tabell 21 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Lokalstrateg Tabell 22 Förändring av ram: Bygg-och miljönämnden, Bostadsanpassningsbidrag Tabell 23 Förändring av ram: Överförmyndarnämnden, Resultatanalys. Sänkta kostnader Tabell 24 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Resultatanalys. Basresurser Tabell 25 Förändring av ram: Skolnämnden, Ökat behov av förskoleplatser Tabell 26 Förändring av ram: Skolnämnden, Barnomsorg obekväm arbetstid veckans alla dagar Tabell 27 Förändring av ram: Skolnämnden, Kulturgaranti Tabell 28 Förändring av ram: Vård och omsorgsnämnden, basresurs för vård- och omsorgsboenden Tabell 29 Förändring av ram: Vård och omsorgsnämnden, Förstärkning till Individ och familjeomsorg Tabell 30 Förändring av ram: Vård och omsorgsnämnden, Ersätta Lundinska (LSS-boenden) Tabell 31 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Etableringsfunktion Tabell 32 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medborgarkontor Tabell 33 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Liv och rörelse i centrum och på landsbygden Tabell 34 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Liv och rörelse i centrum och på landsbygden Tabell 35 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Elektroniska surfplattor Tabell 36 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Demokratiberedningen Tabell 37 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Lokalstrateg Tabell 38 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Upphandlingssystem Tabell 39 Förändring av ram: Kultur och fritidsnämnden, Ökade driftskostnader Idrottshallen och Täljstenen Tabell 40 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, basresurser... 33

6 6 (56) Tabell 41 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, nytt vård- och omsorgsboende Tabell 42 Investeringsbudgetens nettoanslag (2012) och investeringsplan (2013 och 2014) Tabell 43 Nyckeltal, årlig procentuell förändring Tabell 44 Skatter, bidrag, utjämning, mkr Tabell 45 Fyra år i sammandrag Tabell 46 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser Tabell 47 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser Tabell 48 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser) Tabell 49 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser Tabell 50 Driftbudget/plan (2012 i 2012 års prisnivå, tkr) Tabell 51 Driftbudget/plan (2013 i 2012 års prisnivå, tkr) Tabell 52 Driftbudget/plan (2014 i 2012 års prisnivå, tkr) Tabell 53 Beslutade förändringar i strategisk plan Tabell 54 Ramberäkning driftbudget (2012 i 2012 års prisnivå, tkr) Tabell 55 Ramberäkning driftbudget (2013 i 2012 års prisnivå, tkr) Tabell 56 Ramberäkning driftbudget (2014 i 2012 års prisnivå, tkr) Tabell 57 Investeringsbudget/plan Tabell 58 Noter (1 6)... 53

7 7 (56) FRAMTID SALAS BUDGETSKRIVELSE Återhämtningen i den svenska ekonomin har gått fort och är stark, BNP beräknas öka med 4,6 % i år och 3,8 % år Hög ökningstakt i investeringar och privat konsumtion bidrar starkt till denna konjunkturuppgång. Regeringen räknar med en kraftig återhämtning på arbetsmarknaden med fler sysselsatta och därmed förbättrade skatteinkomster till kommunerna. Däremot är det svårt att beräkna effekterna av det förstärkta grundavdraget för pensionärer och den kompensation som utlovats för detta genom en motsvarande höjning av utjämningsbidraget. Även om den totala arbetslösheten fortfarande är hög, 6,7 % och 13,8 % för ungdomar (april 2011) så ser vi glädjande ett ökat antal lediga jobb och att allt fler arbetssökande kommer ut snabbare i jobb. Orosmolnen finns i den internationella bilden med flera hårt skuldtyngda finanser i många europeiska länder samt den politiska instabila situationen i Nordafrika och Mellanöstern. Ett annat hot mot ekonomin är naturligtvis effekterna av tsunamin och kärnkraftsolyckan i Japan. Sverige har en liten exportberoende ekonomi. Spekulation och rädsla inför framtiden kan skapa kraftiga negativa konjunktureffekter på kort sikt. Andra osäkra effekter på ekonomi och administration har ökade myndighetskrav på dokumentation, kvalitet, tillsyn och säkerhet i många kommunala verksamheter. Av regeringens vårproposition (2010/11:100) framgår att det tillfälliga statsbidraget till kommunerna år 2011 på 2,1 miljarder försvinner 2012, att de generella statsbidragen minskar ytterligare med nästan 1 miljard på grund av införandet av den nya gymnasieskolan och att ingen statlig satsning på sommarjobb sker under En genomgång av nämndernas samlade äskanden för drift hamnar på drygt 66 mkr utöver plan för Skulle alla önskningar tillgodoses skulle skatten behöva öka med ca 2 kr vilket är en ekonomisk orimlighet Investeringsvolymerna för 2012 och 2013 är fortfarande höga. Den största enskilda posten är vård- och omsorgsboende på sammanlagt 135 mkr. Höga investeringskostnader frestar på likviditet och soliditet och medför ökade drift och kapitaltjänstkostnader. En balanserad utbyggnadsvolym är nödvändig i framtiden. Det statliga balanskravet skall utgöra riktmärke varför budgeterna över en flerårsperiod måste innebära ett resultat som långsiktigt vidmakthåller en god ekonomisk ställning. Den nya majoriteten, Framtid Sala, har för avsikt att inte höja skatten under innevarande mandatperiod utan reformer skall rymmas inom de givna ekonomiska ramarna. Årets budget blir med nödvändighet stram och återhållsam i relation till inkomna framställningar. Om framtida behov inom vård, skola och omsorg skall kunna tillgodoses måste en radikal effektivisering ske av förvaltning och administration. Framtid Sala har tagit initiativ tillsammans med Landstinget Västmanland för att se hur man gemensamt kan nyttja och utveckla sjukhusområdet, överläggningar kommer också att genomföras för att pröva om kommunalförbund kan vara aktuellt för närsjukvården (hemtjänst, hemsjukvård och psykiatri). Effektivisering, ökad service av kommunal verksamhet samt livligare demokrati förväntas bli resultatet av den översyn och förändring av politiker- och förvaltningsorganisationen som initierats under 2011 och som börjar genomföras, om fullmäktige så beslutar, med början

8 8 (56) Framtid Sala valde i sin första budget i dec 2011 att särskilt föreslå satsningar och sätta igång processer som bidrar till att uppfylla vår avsiktsförklaring vid maktskiftet, redovisade i tolv punkter. Vi går nu vidare med satsningar 2012 som bidrar till att uppfylla detta. Idag bor drygt personer i Sala kommun. Vår vision är att kommunen vid 400 års jubileum har passerat invånare. En förutsättning för ökad inflyttning är att fler bostäder byggs och fler arbetstillfällen kan erbjudas. Det är därför av stor vikt att kommunen intensifierar sitt arbete med för att stödja entreprenörsanda, företagsetableringar och företagsutveckling i syfte att skapa arbetstillfällen, ökad tillväxt och inflyttning till kommunen. En god framförhållning med planer, aktivt näringslivs- och etableringsarbete samt konsultativa förhållningssätt är viktiga verktyg för att lyckas med dessa ambitioner. Men också att det råder hög kvalitet och tillgänglighet inom barnomsorg, skola och vård och omsorg samt att Sala kommun blir ett hållbart samhälle med god livskvalitet. Några axplock ur årets budget. För att mer intensivt kunna arbeta med företagsetableringar och företagsutveckling i syfte att skapa arbetstillfällen, ökad tillväxt och inflyttning till kommunen inrättar vi tjänst och funktion som etableringschef. Genom inrättande av ett medborgarkontor med lättillgänglig service blir det enklare för medborgarna att få hjälp och svar på sina frågor. Pengar avsätts så att Salas politiker får surfplattor som ett led i att effektivisera administration och spara på miljön. Liv och rörelse utsträcks nu även till landsbygden genom omfördelning av tidigare avsatta pengar till projekt i centrum. Snökaoset har varit påfrestande de senaste vintrarna. Vi satsar nu resurser för att justera gränserna för snöröjning till 5 cm istället för som tidigare 10 cm. Det ökar framkomligheten särskilt för utsatta grupper. Ökade resurser ges för att klara av behovet av bostadsanpassningsbidrag. Lokalfrågorna har blivit alltmer strategiska och därför inrättas en tjänst som lokalstrateg för samordning och effektivisering av kommunens behov av lokaler för sin verksamhet. Gymnasieskolorna tilldelas extra resurser för att klara av ny läroplan men också för att kunna genomföra nödvändiga omstruktureringar och utvecklingsinsatser med hänsyn till ökad konkurrens från friskolor och minskade elevkullar. En satsning sker på barn- och ungdomar i form av nya förskoleavdelningar för att möta den ökade efterfrågan på förskoleplatser, barnomsorg på obekväm arbetstid införs veckans alla dagar. Den stora satsning för vård och omsorg kommer 2013 då ett nytt vårdboende med 80 platser färdigställs. I budgeten redovisas ett antal olika utredningsuppdrag av vikt. Främst gäller det skolans framtida lokalbehov, genomförandeplan och kostnadsbild för Vision Lärkan samt Vårdoch omsorgsnämnden behov av förbättringar och omstruktureringar av verksamhetslokaler i ett helhetsperspektiv. Uppdragen är tagna som särskilda beslut i kommunstyrelsen.

9 9 (56) VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN En långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska vara utgångspunkt för allt arbete i Sala kommun Invånarna i Sala kommun ska må bra, ha framtidstro och känna att man bor i en säker och trygg kommun. Man skall känna att man har inflytande och är delaktig i samhället och dess utveckling. I Sala kommun ska den sociala ekonomin i samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn stimuleras eftersom den bidrar till mångfald i samhället och för människor närmare varandra - det sociala kapitalet ökar. Därmed skapas bättre förutsättningar för en god samhällsutveckling. Sala kommun ska präglas av livskraft i hela kommunen.

10 10 (56) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING Mål: Ett växande Sala En positiv befolkningsutveckling har stor betydelse för kommunens framtid, såväl när det gäller kommunens framtida skatteintäkter som för att nya idéer, tankar och erfarenheter skall berika vår bygd. Sala har under en längre tid haft relativt stabil befolkningsutveckling. Vid utgången av 2010 uppgick antalet invånare till Visionen är att Sala kommun år 2024 har passerat invånare. Det innebär att kommunen måste kraftfullt verka för och stödja entreprenörsanda, företagsetableringar och företagsutveckling i syfte att skapa fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och inflyttning till kommunen. En förutsättning för ökad inflyttning och företagande är att fler bostäder byggs, att det råder hög kvalitet och tillgänglighet inom barnomsorg, skola och vård och omsorg samt ett Sala kommun blir ett hållbart samhälle med god livskvalitet. Kommunens fysiska planering ska vara ett verktyg för att öka kommunens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för attraktiva miljöer för boende, arbete och rekreation. Under 2008 påbörjades ett arbete med fördjupad översiktsplan för Sala stad, där privatpersoner, föreningar, organisationer och företag inbjöds att delta i en dialog och ge sina

11 11 (56) synpunkter på framtiden. Planprocessen fortgår under 2011 med samråd. Planen kommer att färdigställas och läggas fram för antagande Arbetet med en ny översiktsplan för hela Sala kommun påbörjades under I samband med detta arbete skall bl. a områden aktuella för landsbygdsutveckling pekas ut där bl. attraktiva miljöer på landsbygden, i strandnära lägen, tas tillvara för boende. Som en grund för arbetet har ortsanalyser genomförts för vissa av kommunens mindre tätorter. Fem ortsanalyser har genomförts och två återstår. Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Sala utvecklas när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Befolkningsutvecklingen är positiv Antalet fastställda detaljplaner för bostadsbyggande och näringsverksamhet ökar 9 st. 5 st. 5 st. Försäljningsvärdet på fastigheter ökar (medelvärde tkr) Antalet lägenheter ökar + 68t Sala förbättrar sin placering på Svenskt Näringslivs ranking med 20 % Förändring% 11 % Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där närhet och trygghet ger en bra livsmiljö. Brett utbud av arbetstillfällen, ett attraktivt boende, bra infrastruktur, goda kommunikationer och en aktiv kultur- och fritidsverksamhet är viktiga ingredienser i den attraktiva Kommunen. Boendemiljöer ska planeras så att de skapar förutsättningar för gemenskap och kontakt mellan olika generationer och människor med olika bakgrund.

12 12 (56) Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Sala har en bra livs- och boendemiljö när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Medborgarna ger Sala i SCB:s medborgarundersökning minst betyget 65 (skala 0 100) som en bra plats att leva och bo på. Sala förbättrar sin placering på Fokus ranking av kommunerna som en bra plats att bo på. (Salas placering av 290 kommuner) Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling De bärande idéerna och målen för energi- och klimatarbetet i Sala kommun, som de redovisas i den av kommunfullmäktige antagna klimatstrategin, ska ges genomslag i all kommunal verksamhet. De allmänna kommunikationerna och pendlingsmöjligheterna inom och till och från Sala kommun ska förbättras så att vi får tillgång till en större och flexiblare arbetsmarknad, bättre studiemöjligheter och ett bredare kultur- och fritidsutbud. De samhällsfinansierade resorna ska samordnas för att kunna utnyttjas mer flexibelt. De gröna näringarna, dvs. alla näringsverksamheter som har sitt ursprung från jordbruk, skogsbruk, trädgård och vatten, ska tas tillvara för en långsiktigt hållbar utveckling lokalt. Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Sala har en långsiktigt miljömässig hållbar utveckling när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Uppvärmning av kommunens fastigheter har ersatts med förnyelsebara bränslen Indikatorn avser antal återstående anläggningar som drivs med olja Andelen lokalt producerad energi ökar av den totala energianvändningen Antal resor med kollektivtrafik ökar Totala mängden hushållsavfall minskar. Indikatorn avser insamlat mängd hushållsavfall (Kg/inv) Utsläpp från bilar minskar 2 560kg 2 728kg 2 802kg Andelen inköpta ekologiskt producerade råvaror till kostverksamheten ökar. Utvecklingen skall ske inom ramen för S.M.A.R.T.konceptet 10 % - -

13 13 (56) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET VERKSAMHET Mål: Nöjda medborgare och brukare För att vara en attraktiv kommun måste medborgare och kunder/brukare vara nöjda med den kommunala service som ges och med kvaliteten på densamma. Det sammanlagda betygsindexet, nöjd medborgarindex, för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna ligger på genomsnittet för de av landets kommuner som deltog i SCB:s medborgarundersökning.

14 14 (56) Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Salas medborgare är nöjda med kvaliteten och service när: Utfall 2010 Utfall 2008 Utfall 2007 de i SCB:s medborgarundersökning ger verksamheten lägst betyget 55 (skala 0 100) Mål: God service av hög kvalitet Kommunen ska tillhandahålla god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgarna. Alla medborgare skall i sina kontakter med kommunens alla verksamheter bemötas med respekt. I många fall kan kommunens och medborgarnas uppfattning om god service väntas sammanfalla med varandra. I några fall är det viktigt att kommunen på ett tydligt och sakligt sätt kommunicerar vilket uppdrag kommunen har och vilka begränsningar som finns. Detta kan beskrivas genom serviceförklaringar. Serviceförklaringarna är ett verktyg att klargöra för medborgarna vilken service/kvalitet på kommunens tjänster som de kan förvänta sig. Kommunen måste arbeta systematiskt och strukturerat med kvalitetsförbättringar, där en väl utarbetad och etablerad klagomålshantering, där avvikelser rapporteras och åtgärdas, kan vara ett viktigt inslag för att mäta måluppfyllelse och differens mellan kommunens beslutade serviceåtagande och medborgarnas förväntningar. Kvaliteten på kommunens tjänster kan i många fall mätas genom den officiella statistiken, exempelvis inom skolområdet, där betygspoäng och andel godkända elever är mått på vilken kvalitet som kommunen erbjuder sina medborgare. I andra fall är det kunden/brukaren som står för bedömningen av kvaliteten och ofta då utifrån sina egna subjektiva förväntningar.

15 15 (56) Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Sala har en bra kvalitet och service i verksamheten när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal (1) inom vård och omsorg får fler barn, ungdomar och vuxna sina individuella behov av stödinsatser tillgodosedda i sin hemmiljö Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola ökar Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt 88% 84% 88% 1)Se verksamhetsplan för Vård och omsorg för indikatorsammanställning. Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Demokratin ska utvecklas. En viktig del är medborgarnas möjligheter till inflytande. Medborgarna ska få tillgång till information om vad som händer i kommunen och informationen ska bygga på kommunikation. Det ska vara enkelt att ta del av kommunens utbud av service och tjänster oavsett om medborgaren kontaktar kommunen via telefon, besök eller via Internet. För att underlätta för medborgarna ska kommunens utbud av e-tjänster öka. Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Salas medborgare är med och påverkar och har inflytande när: de i SCB:s medborgarundersökning bedömer möjligheten till inflytande och påverkan till minst 45 (skala 0 100) Utfall 2010 Utfall 2008 Utfall

16 16 (56) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Kommunens medarbetare ska erbjudas goda möjligheter till utveckling i ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Medarbetarnas samlade motivation, erfarenhet och kompetens är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Nya moderna IT-lösningar, som ska bidra till effektiva arbetsprocesser, kommer att ställa krav på ny kunskap. God hälsa är en tillgång både för individen och för hela organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i arbetet med att minska sjukfrånvaron, sjukdomsrelaterade kostnader och få en effektivare verksamhet.

17 17 (56) Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när: Andelen skador/olycksfall/brott minskar till 50 % av totalt antal registreringar Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall % 41 % 59% Sjukfrånvaron understiger 5 % 4,1% 4,6% 5,5% Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. När medarbetarna får information och inflytande ökar förutsättningarna för delaktighet. Att kunna påverka och förbättra sin egen situation, gör dessutom arbetet roligare och mer produktivt. Ambitionen är att varje enskild arbetstagare ska känna sig sedd, hörd, bekräftad och delaktig i det som sker på den egna arbetsplatsen. Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Kommer att mätas med medarbetarenkäter Mål: Tydligt och bra ledarskap Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Enligt värdegrunden i vår personalidé ska ledarnas och medarbetarnas förhållningssätt kännetecknas av öppenhet, tillit, respekt och delaktighet. Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Sala har ett tydligt och bra ledarskap när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Kommer att mätas med medarbetarenkäter - - -

18 18 (56) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling Kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i delårsrapporten och årsbokslutet. Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 årets resultat uppgår till minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 8% 1,9 % 1,6 % ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: skatteintäkter, statsbidrag, utjämning förändring från föregående år i % 5,5% 0,8 % 4,0 % nettokostnadsökning förändring från föregående år i % 6,1% 0,05 % 5,5 % nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag avvikelse driftredovisning, mkr 3,4 3,3-2,7

19 19 (56) BUDGET 2012 OCH VERKSAMHETSPLAN Ekonomiska förutsättningar Driftbudget/plan (ramberäkningarna) för åren utgår från justerad budget 2011 uppräknad med 1,7 % till 2012 års prisnivå. Justeringarna avser tilläggsanslag samt kapitalkostnader. Driftbudget/plan redovisas i fast prisnivå. Resultatbudget/plan är uppräknad med ytterligare 1,7 % 2013 och Justering har skett enligt senaste skatteunderlagsprognos. Resultatbudget/plan redovisas i löpande priser. Resultatmålet för 2012 har satts till 1 %. Förutom nedanstående ramförändringar redovisas även i tabell 43 sid 39, tidigare beslut i strategisk plan som påverkar ramtilldelningen för perioden. I Tabell sid 41redovisas en sammanställd redovisning av de justerade driftsramarna. Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning Förändring av ram: Etableringschef Sala kommun är i behov av en etableringschef för näringslivsutveckling som kan möta och svara på företags behov och önskningar att vilja etablera sig i kommunen. Syftet är att i samarbete med Företagarcentrum utveckla ett gott näringslivs- och innovationsklimat som gör att fler företag väljer att etablera sig i Sala. Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Etableringschef Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Etableringschef 400 tkr 700 tkr* 700 tkr 700 tkr *) Budgetuppräkningen från 2011 till 2012 blir 300 tkr då 400 tkr tillsköts i strategisk plan 2011 Förändring av ram: Medborgarkontor Genom medborgarkontoret erbjuds medborgarna bättre tillgänglighet genom att de kan vända sig till ett ställe där de kan få hjälp och svar på sina frågor utan att behöva söka sig runt i förvaltningsorganisationen. Genom att medborgarkontoret tar hand om de enkla rutinfrågorna och ärendena kan specialisterna i förvaltningarna ägna sig åt mer kvalificerad handläggning. Etablerandet av medborgarkontoret är ett led i kommunens arbete med att skapa en 24-timmars kommun där medborgarna kan utföra många tjänster själva via

20 20 (56) hemsidan. Kommunstyrelsen beslöt i april 2011 att inrätta ett medborgarkontor från och med 1 januari tkr anvisas till personal- och driftkostnader. Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medborgarkontor Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Medborgarkontor tkr tkr tkr Förändring av ram: Byggnation av cykelleder Sala Södra I Strategisk plan finns tkr avsatt för cykelleder i investeringsbudgeten. Under medfinansierar Sala kommun etapp 2, enligt Projektplan för cykelleder Sala södra, med tkr. Under 2013 beräknas etapp 3 kunna genomföras. Sala kommun medfinansierar etappen med 1285 tkr under förutsättning av Trafikverkets ekonomiska medverkan med minst 1/3 av totalkostnaden. Medfinansiering av etapp 4 beslutas i strategisk plan , dock med högst tkr. Tabell 13 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medfinansiering av cykelbanorr Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Medfinansiering av cykelbanor tkr tkr Förändring av ram: Elektroniska surfplattor Under hösten 2011 förväntas samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, 26 stycken, erhålla surfplatta som ett led i att effektivisera administration och spara på miljön går vi vidare med kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, 66 stycken. Driften för sammanlagt ytterligare cirka 70 stycken surfplattor 2012 beräknas till 170 tkr per år för 3G-avgifter med mera. Tabell 14 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Elektroniska surfplattor Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011 Elektroniska surfplattor tkr 170 tkr 170 tkr Förändring av ram: Fönsterrenoveringar Väsby kungsgård, Sala Hembygds- och fornminnesförening Sala Hembygds- och fornminnesförening äskar drift/investeringsbidrag från kommunen 2012 med 75 tkr till medfinansiering av nödvändiga fönsterrenoveringar på kungsgården.

21 21 (56) Länsstyrelsen i Västmanland har beviljat bidrag ur byggnadsvårdsmedel med 91 tkr för Tabell 15 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Drift/Investeringsbidrag Sala Hembygds- och fornminnesföreningr Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Drift/Investeringsbidrag 0 75 tkr Förändring av ram: Liv och rörelse i centrum I budget finns avsatt tkr för att skapa ett centrum som sjuder av liv och rörelse. Sala kommuns evenemangsbidrag avser stödja olika former av evenemang, events, konserter, festivaler m.m. i syfte att stimulerar ute- och nöjeslivet i centrum. Summan minskas med 300 tkr för för att möjliggöra sådana aktiviteter på landsbygden i Salas orter. Tabell 16 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Liv och rörelse i centuim Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Liv och rörelse i centrum tkr -300 tkr -300 tkr -300 tkr Liv och rörelse i på landsbygden 300 tkr 300 tkr 300 tkr Förändring av ram: Demokratiberedningen Kommunfullmäktige har utsett en demokratiberedning där samtliga partier i kommunfullmäktige finns representerade. Demokratiberedningen har till uppgift att utveckla former för samverkan med och deltagande från medborgarna, särskilt ungdomar och lyfta fram och främja värdet av samspel och dialog både inom kommunens organisation och med medborgarna samt att vara remissinstans för demokratifrågor inom kommunen. Demokratberedningen saknar budget. 100 tkr tillförs i budget/plan Tabell 17 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Demokratiberedningen Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: ungdomsfullmäktige Demokratiberedningen 200 tkr 100 tkr 100 tkr 100 tkr

22 22 (56) Förändring av ram: Valkostnader. Allmänna val 2014 är det allmänna val. Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning tillförs 700 tkr år 2014 för att kunna genomföra allmänna val Tabell 18 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader, Allmänna val Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Allmänna val 0 * * 700 tkr *) Budgeten för 2012 och 2013 påverkas även genom en ramminskning med -100 tkr jämfört med 2011, beslutad i strategisk plan Förändring av ram: Valkostnader. Val till EU-parlamentet 2014 är det val till EU-parlamentet. Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning tillförs 700 tkr år 2014 för att kunna genomföra EU-valet 2014 Tabell 19 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader, Val till EU-parlament Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011 EU-val tkr Tekniska nämnden Förändring av ram: Förbättrad vinterväghållning En justering av gränserna för snöröjning av gatorna till 5 cm skulle medföra en kvalitetshöjning och förbättring vintertrafiksituationen på gator och vägar i kommunen. 650 tkr tillförs år 2012, år 2013 och år 2014 för förbättrad vinterväghållning. Nämnden ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för snöröjningsprioritering. Tabell 20 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Förbättrad vinterväghållning Tekniska nämnden Utgångsläge Budget 2011 Vinterväghållning tkr 650 tkr 650 tkr 650 tkr Förändring av ram: Lokalstrateg

23 23 (56) Våren 2011 har med all önskvärdhet visat på behovet av en lokalstrateg för övergripande och strategisk samordning av kommunens behov av lokaler. Indikation på behovet av en sådan fr.o.m. redovisades redan i oppositionens förslag till budget i juni 2010 Tabell 21 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Lokalstrateg Tekniska nämnden Utgångsläge Budget 2011 Lokalstrateg tkr 700 tkr 700 tkr Energistrateg I 2011 års budget finns 500 tkr avsatt för en ny tjänst inom lokalförvaltarna för att jobba med energieffektivisering av kommunens lokaler. Genom samverkan/samordning av resurser för energirådgivare, energieffektiviseringsstöd, uthållighetssamordnare uppnås avsedda effekter utan att nya pengar behöver tillföras för * *I jämförelse med budget 2011 minskas budgetramen med -500 tkr enligt tidigare beslut i strategisk plan Bygg- och miljönämnden Förändring av ram: Resultatanalys. Bostadsanpassning Anslaget för bostadsanpassningsbidraget har under många år varit för lågt i förhållande till faktiskt utfall. För att mer överensstämma med de ökade kostnaderna under senare år utökas anslaget med 500 tkr Tabell 22 Förändring av ram: Bygg-och miljönämnden, Bostadsanpassningsbidrag Bygg-och miljönämnden Utgångsläge Budget 2011 Bostadsanpassningsbidrag 2 500tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr Överförmyndarnämnden Förändring av ram: Resultatanalys. Sänkta kostnader Resultatet 2010 visade på nästan tkr i överskott. Bedömningen är att ramen för kan sänkas med 750 tkr. Tabell 23 Förändring av ram: Överförmyndarnämnden, Resultatanalys. Sänkta kostnader Överförmyndarnämnden Utgångsläge Budget 2011 Sänkta kostnader 3 792tkr -750 tkr -750 tkr -750 tkr

24 24 (56) Kultur- och fritidsnämnden* Förändring av ram: Lokalbehovsprogram. Skridsko/Bandybana Kultur- och fritidsnämnden har begärt 127 tkr för ökade hyreskostnader för iordningsställande av isyta för skridsko och bandybana. I strategisk plan tilldelades 1000 tkr utöver de 1000 tkr som redan beslutats för att täcka ökade hyreskostnader. Ökade hyreskostnader för isytan för skridsko och bandy beräknas kunna täckas av tidigare anslag. *) I strategisk plan tillsköts medel för hyreskostnader för relaxavdelning. I avvaktan på utredningsuppdraget för relaxavdelningen har budgetramen justerats för perioden justerats med -100 tkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förändring av ram: Resultatanalys. Basresurser Nämnden fick 2010 och tkr extra i tilldelade basresurser och äskar fortsättning av dessa under 2012 och En nödvändig anpassning av resurserna måste ske som en följd av minskade elevkullar 2013 och En omstrukturering av gymnasieutbildningarna och översyn av programutbudet och samläsningar behövs för att anpassas till en acceptabel kostym men också till de krav som kan ställas på moderna och attraktiva utbildningar. I 2011 års budget finns avsatt tkr till förstärkning av basresurser. Tabell 24 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Resultatanalys. Basresurser Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utgångsläge Budget 2011 verksamhet gymnasieskolor Basresurser tkr 2 500tkr* 2 500tkr 2500tkr *)Beslutet skall ses utifrån beslut i strategisk plan där medel enbart tillsköts för 2011, inte för de följande åren.

25 25 (56) Skolnämnden Förändring av ram: Ökat behov av förskoleplatser Fyra nya avdelningar på Gärdestaområdet startar under hösten Förvaltningen har fått resurser för tre avdelningar i 2011 års budget men den bör kunna hållas pga. av senare start. Tabell 25 Förändring av ram: Skolnämnden, Ökat behov av förskoleplatser Skolnämnden Utgångsläge Budget Förskoleverksamheten Ökat behov av förskoleplatser tkr tkr* tkr tkr *)Nämndens budgetram för 2012 har uppräknats med 5 750tkr jämfört med 2011 pga. helårseffekter tkr har sedan tidigare tillskjutits i strategisk plan Förändrad ram: barnomsorg obekväm arbetstid veckans alla dagar Fler barn till föräldrar med obekväma arbetstider bereds möjlighet till barnomsorg Tabell 26 Förändring av ram: Skolnämnden, Barnomsorg obekväm arbetstid veckans alla dagar Skolnämnden Utgångsläge Budget Barnomsorg obekväm arbetstid 416 tkr 750 tkr 750 tkr 750 tkr Förändring av ram: Kulturgaranti Fullföljande och färdigställande av Sala kulturskola i kombination med kulturgaranti för att utveckla undervisningens innehåll och pedagogiska form Tabell 27 Förändring av ram: Skolnämnden, Kulturgaranti Skolnämnden Utgångsläge Budget 2011 Kulturgaranti tkr 700 tkr

26 26 (56) Vård- och omsorgsnämnden Förändring av ram: basresurs vård- och omsorgsboenden För att upprätthålla kvalitet och säkerhet inom vård- och omsorgsboenden Tabell 28 Förändring av ram: Vård och omsorgsnämnden, basresurs för vård- och omsorgsboenden Vård och omsorgsnämnden Utgångsläge Budget 2011 Basresurs för vård- och omsorgsboenden tkr tkr tkr tkr Förändring av ram: Förstärkning till Individ och familjeomsorg Till följd av ärendeökning och för att garantera rättsäkerhet för individen och arbetsmiljö för personalen inom Barn, Vuxna, Familjerätt, Familjehem och Försörjningsstöd anvisas 450 tkr till Individ och familjeomsorg Tabell 29 Förändring av ram: Vård och omsorgsnämnden, Förstärkning till Individ och familjeomsorg Vård och omsorgsnämnden Utgångsläge Budget 2011 Förstärkning till Individ och familjeomsorg tkr 450 tkr 450 tkr 450 tkr Förändring av ram: Ersätta Lundinska (LSS-boenden) Tabell 30 Förändring av ram: Vård och omsorgsnämnden, Ersätta Lundinska (LSS-boenden) Vård och omsorgsnämnden Utgångsläge Budget 2011,hyror LSS boenden Ersätta Lundinska (LSS-boenden), ökade hyror tkr 101 tkr 101 tkr

27 27 (56) REVIDERING AV STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige fastställde , 60, strategisk plan Kommunfullmäktige reviderade den strategiska planen. Förändringarna av kommunstyrelsens och nämndernas driftramar samt ändringar i investeringsplanen framgår i detta avsnitt. Förändringar har även skett avseende skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning efter senaste prognos. I övrigt har de ekonomiska sammanställningarna reviderats utifrån kommunfullmäktiges beslut. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Förändringarna bygger på prognos från Sveriges kommuner och landsting justerad med egen befolkningsprognos. Befolkningsprognosen uppgår till invånare. Skatteintäkter, bidrag och utjämning Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Strategisk plan 1 045, , ,3 Reviderad strategisk plan 1 044, , ,1 Förändring -0,8-10,7-12,2 Förändring av kommunstyrelsens och nämndernas ramar I juni 2011 såg återhämtningen i den svenska ekonomin att gå fort. Sala kommun, liksom flertalet andra svenska kommuner, utgick i sina budgetarbeten för 2012 med högkonjunktur i blick. SKL beräknade att BNP skulle öka med 4,6 % och för år 2012 med 3,8 % Nu är läget annorlunda. Uppbromsning i den svenska ekonomin innebär en halvering av tillväxttakten och en svag sysselsättningsutveckling När skatteintäkter och statsbidrag i reala termer kraftigt minskas påverkar det direkt resultatbudgeten. Avvikelsen från budget i juni 2012 rör sig om ca 6 miljoner utifrån en befolkningsprognos på Förutsättningarna för den kommunekonomiska planeringen har ändrats radikalt under senare år beroende på snabba och kraftiga förändringar i den internationella ekonomin, inte minst påverkad av bank- och finanskriser i Sydeuropa och Nordamerika. Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen har i sitt betänkande Spara i goda tider visat på möjligheterna att underbalansera budgeten enstaka år om det på förhand har byggts upp en resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk. Syftet är att skapa förutsättningar att kunna möta starka nedgångar och kriser i samhällsekonomin utan att behöva panikbromsa att kunna omfördela intäkter över tid för att främja en stabil, kommunal verksamhet och därigenom gagna som helhet stabiliteten i samhällsekonomin. Lagstiftning förväntas kunna träda i kraft

28 28 (56) I budgetskrivelsen i juni höjdes ett varnande finger för orosmolnen i den internationella ekonomin med flera hårt skuldtyngda finanser i många europeiska länder samt den politiska instabila situationen i Nordafrika och Mellanöstern. Som andra osäkra effekter på ekonomi och administration nämndes ökade myndighetskrav på dokumentation, kvalitet, tillsyn och säkerhet i många kommunala verksamheter. Det tillfälliga statsbidraget till kommunerna år 2011 på 2,1 miljarder försvinner 2012, de generella statsbidragen minskar ytterligare med nästan 1 miljard på grund av införandet av den nya gymnasieskolan och ingen statlig satsning på sommarjobb sker under Regeringens höstproposition innebär inga förändringar i dessa avseenden. Reproräntan ligger f.n. oförändrad på 2 %. Under 2011 har fullmäktige beslutat att bejaka att hemsjukvården flyttas över till kommunerna i Västmanland 1 jan 2012 genom skatteväxling på 16 öre. Beslut föreligger också om att rekommendera att Landstinget Västmanland blir regional kollektivtrafikmyndighet 1 jan Skatteväxling på 3-5 öre är förutskickad. Uppföljning av ekonomi och verksamhet, månadsrapport september 2011, visar att årets resultat beräknas kunna uppnå 1 % -målet. Ytterst besvärligt är att nämnderna sammanlagt gör ett negativt resultat på ca 12,6 miljoner. Om budgeten för 2013 skall kunna hållas utan skattehöjning måste ett intensifierat aktivt arbete ske med att effektivisera och prioritera kommunens olika verksamheter. Föreliggande revidering av Strategisk plan blir med nödvändighet mycket stram och återhållsam i relation till inkomna framställningar och behov. Det statliga balanskravet skall utgöra riktmärke varför budgeterna över en flerårsperiod måste innebära ett resultat som långsiktigt vidmakthåller en god ekonomisk ställning. Den nya majoriteten, Framtid Sala, har för avsikt att inte höja skatten 2012 utan verksamhet skall bedrivas och ev. reformer skall inrymmas inom de givna ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning Förändring av ram: Etableringsfunktion Sala kommun är i behov av en funktion för näringslivsutveckling som kan möta och svara på företags behov och önskningar att vilja etablera sig i kommunen. Syftet är att i samarbete med Företagarcentrum utveckla ett gott näringslivs- och innovationsklimat som gör att fler företag väljer att etablera sig i Sala. Tabell 31 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Etableringsfunktion Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Etableringsfunktion tkr 700 tkr 700 tkr Reviderad strategisk plan -350 tkr -350 tkr -350 tkr NY RAM ETABLERINGSFUNKTION 350 TKR 350 TKR 350 TKR

29 29 (56) Förändring av ram: Medborgarkontor Genom medborgarkontoret erbjuds medborgarna bättre tillgänglighet genom att de kan vända sig till ett ställe där de kan få hjälp och svar på sina frågor utan att behöva söka sig runt i förvaltningsorganisationen. Genom att medborgarkontoret tar hand om de enkla rutinfrågorna och ärendena kan specialisterna i förvaltningarna ägna sig åt mer kvalificerad handläggning. Etablerandet av medborgarkontoret är ett led i kommunens arbete med att skapa en 24-timmars kommun där medborgarna kan utföra många tjänster själva via hemsidan. Tabell 32 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medborgarkontor Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Medborgarkontor tkr tkr tkr Reviderad strategisk plan -500 tkr -500 tkr -500 tkr NY RAM MEDBORGARKONTOR 700 TKR 700 TKR 700 TKR Förändring av ram: Liv och rörelse i centrum I budget finns avsatt tkr för att skapa ett centrum som sjuder av liv och rörelse. Sala kommuns evenemangsbidrag avser stödja olika former av evenemang, events, konserter, festivaler m.m. i syfte att stimulerar ute- och nöjeslivet i centrum. Summan minskas med 300 tkr för Tabell 33 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Liv och rörelse i centrum och på landsbygden Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Liv och rörelse i centrum tkr 700 tkr 700 tkr 700 tkr Reviderad strategisk plan -300 tkr -300 tkr -300 tkr NY RAM LIV OCH RÖRELSE I CENTRUM 400 TKR 400 TKR 400 TKR Förändring av ram: Liv och rörelse på landsbygden I Strategisk plan antagen i juni finns 300 tkr avsatt till Liv och rörelse på landsbygden. Summan minskas med 100 tkr för

30 30 (56) Tabell 34 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Liv och rörelse i centrum och på landsbygden Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: Liv och rörelse på landsbygden 300 tkr 300 tkr 300 tkr Reviderad strategisk plan -100 tkr -100 tkr -100 tkr NY RAM LIV OCH RÖRELSE LANDSBYGDEN 200 TKR 200 TKR 200 TKR Förändring av ram: Elektroniska surfplattor Under hösten 2011 förväntades samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, 26 st., erhålla surfplatta som ett led i att effektivisera administration och spara på miljön. Läget för närvarande är att utredning pågår om lämplig mjukvara, bl. a införande av s.k. appar. Jag föreslår att första halvan av 2012 får bli en försöksperiod där kommunstyrelsens ledamöter och ersättare får tillgång till elektroniska surfplattor och en utvärdering får ge vid handen hur kommunen kan gå vidare till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. Driften för sammanlagt ytterligare 36 st. surfplattor 2012 beräknas till 65 tkr per år, 3G-avgifter mm. Tabell 35 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Elektroniska surfplattor Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011 Elektroniska surfplattor tkr 170 tkr 170 tkr Reviderad strategisk plan -105 tkr -105 tkr -105 tkr NY RAM ELEKTRONISKA SURFPLATTOR 65 TKR 65 TKR 65 TKR Förändring av ram: Demokratiberedningen I avvaktan på beslut och kostnadseffekterna av föreslagen ny politisk organisation tas föreslagen budget för Demokratiberedningen bort.

31 31 (56) Tabell 36 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Demokratiberedningen Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2011: ungdomsfullmäktige Demokratiberedningen 200 tkr 100 tkr 100 tkr 100 tkr Reviderad strategisk plan -100 tkr -100 tkr -100 tkr NY RAM DEMOKRATIBEREDNINGEN 0 TKR 0 TKR 0 TKR Ett förslag till ny politiska organisationen och sedermera förändring av den förvaltningsorganisationen, planeras att besluta om i december Vilka ekonomiska effekter det medför i nuläget är svårt att beräkna men en prel. teoretisk uppskattning av merkostnader för arvoden, ersättningar mm beräknas till tkr. Tekniska nämnden Förändring av ram: Lokalstrateg I avvaktan på förslag om utredning av behovet av ett lokalbolag i syfte att övergripande och strategiskt samordna kommunens behov av lokaler utgår inrättande av tjänst som lokalstrateg. Tabell 37 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Lokalstrateg Teknisk nämnd Utgångsläge Budget 2011 Lokalstrateg tkr 700 tkr 700 tkr Reviderad strategisk plan -700 tkr -700 tkr -700 tkr NY RAM LOKALSTRATEG 0 TKR 0 TKR 0 TKR Förändring: Nytt datasystem för kommunal upphandling Ett nytt system för att hantera upphandlingar behövs då nuvarande system stängs ned vid årsskiftet. Upphandlingsfunktionen kan skötas digitalt och effektivitetsvinsten kan användas till att i större utsträckning kunna lägga tid på uppföljning av existerande avtal.

32 32 (56) Tabell 38 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Upphandlingssystem Teknisk nämnd Utgångsläge Budget 2011 Upphandlingssystem 0 90 tkr 90 tkr 90 tkr Kultur- och fritidsnämnden Förändring av ram: Ökade driftskostnader Idrottshallen och Ungdomsverksamheten i Täljstenen Idrottshallen är Salas huvudanläggning för inomhussporter, innebandy, handboll och basket. Under dagtid fungerar den som Salas högstadieskolors gymnastikhall. Under 2011 har en välbehövlig renovering inletts. I etapp ett har själva matcharenan iordningställts till en modern, fullstor matcharena. Här kan även konserter och andra publika arrangemang som inte är av idrottskaraktär arrangeras. Ungdomsverksamheten flyttar in i Täljstenen fr. om årsskiftet Allmän uppfräschning, el- och miljösanering samt förbättrad ventilation ökar driftkostnaderna. Tabell 39 Förändring av ram: Kultur och fritidsnämnden, Ökade driftskostnader Idrottshallen och Täljstenen Kultur- och fritidsnämnd Utgångsläge Budget 2011 Ökad drift idrottshallen och täljstenen tkr 518 tkr 518 tkr Skolnämnden Förändring av ram: Ytterligare behov av förskoleplatser Skolnämnden har inkommit med begäran om ramförstärkning med tkr 2012, tkr 2013 och tkr 2014 för utökad verksamhet inom förskolan. Totalt behövs fem nya avdelningar skapas i Sala tätort samt viss utvidgning i Ransta, Sätrabrunn och Möklinta. Ambitionen är att planera utifrån barngrupps-storlekar på 14 respektive 20 barn. Behovet föreligger fr. o m15 augusti. Kommentar: Tas upp till behandling och beslut tidig vår Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förändring av ram: Resultatanalys. Basresurser Nämnden fick 2010 och tkr extra i tilldelade basresurser och äskar fortsättning av dessa under 2012 och En nödvändig anpassning av resurserna måste ske som en följd av minskade elevkullar 2013 och En omstrukturering av gymnasieut-