MATFÖRGIFTNING och MAGINFLUENSA

Transkript

1 MATFÖRGIFTNING och MAGINFLUENSA Allmänt Patologi Anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen Vätskebehandling vid kraftigt dehydrerande förlopp i samband med diarré Diet, allmäna åtgärder Eventuella komplikationer Konventionell farmakoterapi Fytofarmaka Allmänt Patologi Här har inte upptagits för Nordiska länder ovanliga sällsynta tillstånd. Namn: Maginfluensa, magsjuka eller matförgiftning Orsak Förekomst Symtombild m.m akterier Clostridium botulinum (botulism) Campylobacter jejuni (C. jejuni) Salmonella spp. Shigella spp Clostridium perfringens Clostridium difficile-associerad infektion (CDI) Yersinia enterocolitica Sillinläggningar eller andra dåligt inlagda konserver (gäller ej vegetabilier) I råmjölk eller rå, otillräckligt tillagad kyckling Infekterad föda, vanligen kött, fågel och ägg Från råa grönsaker eller kall, fuktig föda såsom potatis eller äggsallad I kött och fågel samt såses, mestadels mat som tillagsts 24 timmar före förtäring och inte upphettats nog ordentligt ehandling med betalaktamantibiotika och klindamycin är förenad med störst risk för CDI. Men även protonpumpshämmare eller cytostatika kan predisponera för CDI Hetta upp maten till cirka 70 C. ra hygien i samband med matlagningen är viktig så att bakterien inte förs över till ett livsmedel som inte ska värmas upp innan det äts. Förgiftningen blockerar nervimpulser och ger förlamning i bland annat andningsmuskulaturen. Motgift finns, men behandling med respirator kan vara nödvändigt. Sjukdomsfall som kommer under behandling i tid har en god prognos. Feber, frossa och blodiga diarréer. C. jejuni är en av de vanligaste orsakerna till Guillain-arrés syndrom vilket beror på att antikropparna mot C. jejuni kan i sällsynta fall korsreagera med nervvävnad. Shigella dysenteriae bildar shigatoxin, ett proteinsynteshämmande ämne som vilket ger en kraftfullare infektion än de andra Shigellaarterna. Gastroenterit. Diarréer, kräkningar och magont men också halsont, feber, huvudvärk och ledinflammation.

2 Escherichia coli (E. coli) Listeria monocytogenes (L. monocytogenes) Dålig hygien och otillräckligt upphettad mat I coleslaw, vissa mejeriprodukter, och kall, behandlat kött Staphylococcus aureus (S. aureus) I salladsdressingar, skinka, ägg, bakverk med vaniljkrämsfyllning, acillus cereus majonnäs, och potatissallader Virus Calicivirus Giardia intestinalis Protozoer Entamoeba histolytica Förgiftning med skaldjur Vanligast som nosokomial smitta och livsmedelssmitta och drabbar alla åldrar, medan de övriga virusgrupperna framför allt ses hos barn. Majoriteten av fallen orsakad av den fakultativa patogenen. Orsakas av toxiner från alger som skaldjuret i fråga förtär Livsmedelsverket: Diarré med lite fast avföring men mycket blod, uppträder upp till 3 dagar efter att kontaminerad föda intagits. Mycket svår blodig diarré, framför allt hos barn, kan orsakas av infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC). Infektionen kan leda till utveckling av det livshotande tillståndet hemolytiskt uremiskt syndrom, HUS. Det har i enstaka studier visats att risken för HUS kan vara högre för de patienter som behandlas med antibiotika som således inte bör sättas in vid misstänkta eller konfirmerade fall av EHEC; infektionen ska ej heller behandlas med motilitetshämmande medel. Enterotoxinproducerande E. coli (ETEC) = turistdiarré Feber, yrsel, värk i skelettet och frossa. Drabbar i regel gravida kvinnor, nyfödda barn, äldre och personer som av olika anlendingar har försvagat immunförsvar. Gastroenterit., ibland med feber 8 16 timmar efter intag av toxininnehållande mat. Sjukdomen är kortvarig och infektionen brukar vara självläkande. En diarrésjukdom som kan leda till svår inflammatorisk kolit ibland med påverkat allmäntillstånd. Domningar och parestesier runt munnen eller i armar och ben, sväljsvårigheter, talsvårigheter. Stundtals mycket allvarliga Anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen Campylobacterinfektion Giardiainfektion Infektion med Cryptosporidium Infektion med E. histolytica Infektion med EHEC Kolera Paratyfoidfeber Salmonellainfektion Shigellainfektion Tyfoidfeber Vibrioinfektion exklusive kolera Yersiniainfektion Vätskebehandling Har stor betydelse i behandlingen av kraftigt dehydrerande förlopp. Dehydrering korrigeras beroende på graden av intorkning

3 Lindriga fall Måttligt svår dehydrering hos vuxna Dryck t ex te eller vatten. Undvik hypertona lösningar (läsk, sportdryck, fruktjuice). Måttligt svår dehydrering hos barn (5% av kroppsvikten) ml ORS/kg kroppsvikt under 4 6 timmar. örja med sked och ge ml var 15:e minut och öka sedan gradvis mängden. Om kräkningar, ge ORS med sked varannan minut. Fortsatta förluster ersätts med 5 10 ml ORS/kg kroppsvikt efter varje lös avföring. Amning bör fortgå som vanligt. Cirka 50 ml ORS/kg kroppsvikt (2 5 L) under 4 6 timmar. Ersätt förlusterna med ca 5 ml ORS/kg kroppsvikt efter varje lös avföring. Svåra fall Inläggning ORS: (Oral Rehydration Salts) 1 liter vatten, 2 msk socker, ½ tsk salt Diet, allmäna åtgärder Undvikande av dehydration vätsketillförsel Korn- eller risavkok är lindrande vid inflammationer i magtarmkanalen Probiotika som Lactobacillus acidophilus eller L. bulgaricus, kan återställa den normala bakteriefloran i tarmarna. Även att ta om man vistas i trakter där risk för turistdiarré är hög Äppelcidervinäger har vissa antimikrobiella egenskaper men har studerats lite Man bör undvika fast föda till dess kräkningarna upphör, därefter lätta födoämnen, och försiktig övergång till som hårdbröd eller kex, bananer eller ris. Att smutta på kolsyrat vatten är ett tips. Pepparmyntste är både lokalbedövande, antidiarroiskt och antiinflammatoriskt, och verkar mycket gynnsamt vid symtomen vid maginfluensa. Vitamin A har i djurstudier visat sig ha ett visst skydd mot Salmonella bl.a genom aktivare immunsvar, fler studier är önskvärt Kalciumfosfat har i en djurstudie också visat sig ha en viss effekt mot Salmonella, man tror att ämnet förbättrar de kroppsegna bakteriernas tillväxt och kapacitet att undantränga patogena mikroorganismer Eventuella komplikationer Efter shigellos, leukocytproblem eller njurproblem Efter E. coliinfektion, njurproblem och blödningar Efter botulism, lång sjukhusvistelse (1-10 månader) med trötthet och andningssvårigheter i 1-2 år, eller muskelsvaghet som en följd av respiratorisk kollaps Efter salmonellos, Reiters syndrom och perikardit Efter campylobakterios, Guillain-arrés syndrom Konventionell farmakoterapi Vilka infektiösa enteriter erfordrar antibiotikaterapi? Indikation Preparat Dos till vuxna, per dag/antal dagar Initial empirisk behandling av svår enterit Campylobacterenterit allvarlig enterokolit Salmonellaenterit allvarlig enterokolit Salmonellasepsis Ciprofloxacin Erytromycin Ciprofloxacin Ciprofloxacin 500 mg x mg x mg x 2 x mg x 1 x mg x 2 x mg x 1 x mg x 2 x mg x 1 x 7 Dos till barn, per dag/antal dagar 10 mg/kg kroppsvikt x 2 20 mg/kg kroppsvikt x 1 20 mg/kg kroppsvikt x 2 x mg/kg kroppsvikt x 1 x 3 10 mg/kg kroppsvikt x 2 x 5 20 mg/kg kroppsvikt x 1 x mg/kg kroppsvikt x 2 x mg/kg kroppsvikt x 1 x 7 Shigellaenterit Ciprofloxacin 500 mg x 2 x 3 10 mg/kg kroppsvikt x 2 x 3 A Evidensvärdering a A A

4 Clostridium difficile Medelsvåra symtom första recidiv andra recidiv Svåra symtom 500 mg x 1 x 3 10 mg/kg kroppsvikt x 1 x 3 A Metronidazol Metronidazol Vankomycin Metronidazol el. vankomycin 400 mg x 3 x mg x 3 x mg x 4 x mg x 3 x mg x 4 x 5 35 mg/kg kroppsvikt/dygn x 5 35 mg/kg kroppsvikt/dygn x 5 10 mg/kg kroppsvikt x 4 x 5 35 mg/kg kroppsvikt/dygn x 5 10 mg/kg kroppsvikt x 4 x 5 a. Evidensvärdering: A. God evidens för en rekommendation.. Hygglig evidens för en rekommendation. C. Otillräcklig evidens för eller emot en rekommendation. Treatment of infectious diarrhoeal diseases. Läkemedelsverket, Statens legemiddelkontroll. 1999:1. A C C Fytofarmaka Flera fytofarmaka har en tydlig aktivitet och binder till Clostridium perfringens Δ-toxin (Skariyachan S et al.) Fytofarmaka, renisolerad substans Källa indningsenergi vid dockning (kcal/mol) Curcumin Curcuma longa 8,59 Eugenol Commiphora myrrha 6,18 Eukalyptol Eucalyptus globulus 5,69 Violaxantin Cucurbita pepo 5,23 Lutein Cucurbita pepo 5,20 Artemisinin Artemisia annua 5,14 Cadinan Commiphora myrrha 5,01 Ledol Ledum palustre 4,98 Karvakrol Nepeta cataria, Origanum vulgare 4,31 1. Allium sativum, Vitlök: Journal of Antimicrobial Chemotherapy visade i en studie att vitlök inte bara är effektivare än ciprofloxacin och erytromycin, utan verkar avgjort snabbare mot Campylobacter jejuni. Allicin Tiosulfinater utgör den aktiva principen i den antimikrobiella aktiviteten hos Vitlök. Genom hämning av tiolinnehållande enzymer i mikroorganismen genom en mycket snabb reaktion mellan tiosulfinater med tiolgrupper anses vara huvudmekanismen för den antimikrobiella effekten, allicin kan utan problem penetrera fofolipiddubbellagret/ bakterien cellväggar och interagera med tiolinnehållande enzymer (Lu X, 2011). 2. Andrographis: I doser om mg extrakt 2 ggr dagl. för att minska symtomen. 3. Hög avdödande verkan på C. jejuni har också Calendula officinalis, Matricaria recutita, Zingiber officinale och Salvia officinalis (Cwikla C et al.) 4. Honung har visat sig vara avdödande på ett flertal humanpatogena enterobakterier, även multiresistenta sådana (Voidarou C et al.) 5. Hydrastis canadensis Innehåller berberin, ett starkt antimikrobiellt ämne som har verkan vid bl.a Staphylococcus spp., Streptococcus spp., Chlamydia spp., Corynebacterium diphtheria, Escherichia coli, Salmonella typhi, Vibrio cholerae, Diplococcus pneumonia, Pseudomonas spp., Shigella dysenteriae, Entamoeba histolytica, Trichomonas vaginalis, Neisseria gonorrhoeae, Neisseria meningitidis, Treponema pallidum, Giardia lamblia, Leishmania donovani och Candida albicans.

5 6. En kombination av fytofarmaka, som används i Kina och Japan har visat sig vara effektiv vid matförgiftning orsakad av Listeria; kombinationen utgörs av: Panax ginseng, Astragalus membranaceus, Cinnamomum aromaticum, Zingiber officinale, Glycyrrhiza glabra, Paeonia officinalis och Scutellaria lateriflora (galericulata). 7. Polyfenoler som t.ex resveratrol och quercetin kan anses ha motverkande egenskaper gentemot Salmonella enterica serotyp Typhimuriumrelaterade gastriska, patogena processer. Flavonoider (som quercetin) kan modulera värdcellssvaret under en salmonellainfektion genom att skydda värdcellen från de toxiska effekterna som uppstår i samband med den bakteriella infektioner men också genom att öka graden av celldöd (Paolillo R et al.) 8. Salvia har en stark antibakteriell verkan; i koncentrationer om 0,1, 0,05, 0,025, 0,0125, 0,00625, 0,003125, 0,00156, 0,0005 och 0,00025 g dl -1 mot Salmonella typhi, Shigella sonnei, S. flexneri, Proteus vulgaris och Staphylococcus aureus. Salviaextraktets antibakteriella effekt vid 0,1 g dl -1 mot P. vulgaris, S. flexneri och S. sonnei var likvärdig med nitrofurantoin och ampicillin respektive. I koncentrationer om 0,1 och 0,05 g dl -1 hade samma effekter som ampicillin och streptomycin mot S. typhi. Vid 0,1, 0,05 och 0,25 g dl -1 mot S. aureus var samma som ceftazidim, kloramfenikol, gentamycin, neomycin och nitrofurantoin men hade en mer signifikant effekt jämfört med streptomycin och vancomycin (Shirazi MH et al.) 9. Trametes versicolor: Har immunförsvarsstegrande egenskaper. I ett försök med PSP och fructooligosackarider i drogen som provades in vitro mot bakterier visade en signifikant stegring av ifidobakterier, PSP höjde också nivåerna av Lactobaciller, men sänkte nivåerna av Clostridium ssp. Staphylococcus ssp. samt Enterococcus ssp. Däremot steg nivåerna av Streptococcus ssp. acterioides ssp. och Escherichia, dock inte signifikant (Yu ZT et al.) 10. Vaccinium myrtillus eller Tormentillae rhizoma har adstringerande egenskaper och är bara två av en lång serie adstringerande droger. 11. Campylobacter: Motverkande effekt på bakteriens vidhäftning var för etanolextrakt av Zingiber officinale och Glycyrrhiza glabra IC50 = <0,1 mg/ml och 0,65 mg/ml, respektive (ensch K et al.) Referenser: Abubakar I, Irvine L, Aldus CF, et al. A systematic review of the clinical, public health and cost-effectiveness of rapid diagnostic tests for the detection and identification of bacterial intestinal pathogens in feces and food. Health Technol Assess. 2007;11(36): eers MH, Porter RS, et al. The Merck Manual of Diagnosis and Therapy. 18th ed. Whitehouse Station, NJ: Merck Research Laboratories; 2006: ensch K, Tiralongo J, Schmidt K, Matthias A, one KM, Lehmann R, Tiralongo E. Investigations into the antiadhesive activity of herbal extracts against Campylobacter jejuni. Phytother Res Aug;25(8): lumenthal M, Goldberg A, rinckmann J, eds. Herbal Medicine: Expanded Commission E Monographs. oston, Mass: Integrative Medicine Communications; 2000:257. Chan YC, Wiedmann M. Physiology and genetics of Listeria monocytogenes survival and growth at cold temperatures. Crit Rev Food Sci Nutr. 2009;49(3): Cwikla C, Schmidt K, Matthias A, one KM, Lehmann R, Tiralongo E. Investigations into the antibacterial activities of phytotherapeutics against Helicobacter pylori and Campylobacter jejuni. Phytother Res May;24(5): Ferri. Ferri's Clinical Advisor 2011, 1st ed. Philadelphia, PA: Mosby; Lee MH, Kwon HA, Kwon DY et al. Antibacterial activity of medicinal herb extracts against Salmonella. Int J Food Microbiol. 2006;111(3): Lixandru, Dracea N, Dragomirescu C, et al. Antimicrobial activity of plant essential oils against bacterial and fungal species involved in food poisoning and/or food decay. Roum Arch Microbiol Immunol. 2010; 69(4): Lu X, Rasco A, Jabal JM, Aston DE, Lin M, Konkel ME. Investigating antibacterial effects of garlic (Allium sativum) concentrate and garlic-derived organosulfur compounds on Campylobacter jejuni by using Fourier transform infrared spectroscopy, Raman spectroscopy, and electron microscopy. Appl Environ Microbiol Aug;77(15): Lu X, Samuelson DR, Rasco A, Konkel ME. Antimicrobial effect of diallyl sulphide on Campylobacter jejuni biofilms. J Antimicrob Chemother Aug;67(8): Mandell: Mandell, Douglas, and ennett's Principles and Practice of Infectious Diseases 7th ed. Philadelphia, PA: Elsevier Inc.; Paolillo R, Carratelli CR, Rizzo A. Effect of resveratrol and quercetin in experimental infection by Salmonella enterica serovar Typhimurium. Int Immunopharmacol Feb;11(2):

6 Pigott D. Foodborne Illness. Emergency Medicine Clinics of North America. irmingham, AL: W Saunders; 2008:26(2). Rabbani GH, utler T, Knight J, Sanyal SC, Alam K. Randomized controlled trial of berberine sulfate therapy for diarrhea due to enterotoxigenic Escherichia coli and Vibrio cholerae. J Infect Dis May;155(5): Shirazi MH, Ranjbar R, Eshraghi S, Amin G, Nouri MS, azzaz N. Inhibitory effects of Sage extract on the growth of enteric bacteria. Pak J iol Sci Feb 1;11(3): Skariyachan S, Mahajanakatti A, Sharma N, Sevanan M. Selection of herbal therapeutics against deltatoxin mediated Clostridial infections. ioinformation. 2011;6(10): Voidarou C, Alexopoulos A, Plessas S, Karapanou A, Mantzourani I, Stavropoulou E, Fotou K, Tzora A, Skoufos I, ezirtzoglou E. Antibacterial activity of different honeys against pathogenic bacteria. Anaerobe Dec;17(6): Yu ZT, Liu, Mukherjee P, Newburg DS. Trametes versicolor extract modifies human fecal microbiota composition in vitro. Plant Foods Hum Nutr Jun;68(2):