Behandling av infektiösa diarrésjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av infektiösa diarrésjukdomar"

Transkript

1 Behandlingsrekommendation Behandling av infektiösa diarrésjukdomar Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Statens legemiddelkontroll i Norge ett expertmöte om infektiösa diarrésjukdomar den november Rekommendationerna från mötet presenteras här. Huvudbudskap Var restriktiv med antibiotika. Bakteriella diarrésjukdomar är som regel självläkande inom en vecka. Endast svår enterit skall empiriskt behandlas med antibiotika. Antibiotikaprofylax mot turistdiarré rekommenderas ej. Medicinska riskgrupper kan erbjudas möjlighet till tidig självbehandling vid turistdiarré Ge loperamid för symtomatisk behandling av turistdiarré. Epidemiologi Tarminfektioner utgör ett betydande medicinskt problem i stora delar av världen, framför allt i de fattiga länderna där infektiös diarré också svarar för en betydande mortalitet. Även i industrialiserade länder som Sverige är infektioner i tarmkanalen en stor sjukdomsgrupp, men sjukdomsförloppet är som regel kortvarigt och godartat och epidemisk spridning är mindre vanlig. Diarré är dock en mycket vanlig orsak till sjukvårdskontakt och tillståndet kan leda till hög sjukfrånvaro från arbete eller skola. I utvecklingsländerna är morbiditeten högst hos mellan sex och tolv månaders ålder, med ett genomsnittligt antal av 4,3 diarréepisoder per och år. Motsvarande siffror för industrialiserade länder är dåligt kända, men det är uppenbart att talen är betydligt lägre. Globalt sett är infektiös diarrésjukdom en av de vanligaste dödsorsakerna. Årligen inträffar mer än 3 miljoner dödsfall bland i Asien, Afrika och Latinamerika. Virusinfektioner är sannolikt den vanligaste orsaken till inhemsk diarré i industrialiserade länder, medan bakterier som enterotoxinbildande E. coli (ETEC), salmonella, shigella och campylobacter svarar för den största delen av utlandsförvärvad sjukdom. Under senare år har ett ökande antal fall av diarrésjukdom rapporterats från industrialiserade länder. Bland tänkbara förklaringar kan nämnas förändringar inom födoämneshantering och livsmedelsteknologi, innefattande global produktion och distribution. Ett ökat resande och förändrade matvanor bidrar också till ändrade infektionsrisker. Med tilltagande bruk av bredspektrumantibiotika ökar också risken för antibiotikaassocierad diarré, såsom toxinutlöst enterokolit orsakad av Clostridium difficile. Även förändringar i samhällslivet kan öka förutsättningarna för spridning av tarminfektioner, t ex genom tillkomsten av fler och större grupper inom omsorgen eller genom omorganisation av sjukvården. Dessutom har allt fler personer i befolkningen nedsatt infektionsförsvar till följd av exempelvis HIV-infektion och immunsuppressiv behandling, vilket innebär större mottaglighet för tarminfektioner. Rotavirus är den viktigaste orsaken till akut gastroenterit hos under två år och orsakar närmare 1 miljon dödsfall i världen/år. I industrialiserade länder föreligger en hög morbiditet. Cirka

2 50% av diarréerna under vintermånaderna orsakas av rotavirus. Calicivirus är en viktig orsak till nosokomiala och födoämnesburna diarréutbrott och har under de senaste åren orsakat ett stort antal gastroenteritutbrott i Sverige. Klinik Sjukdomsbilden vid infektiösa tarmsjukdomar är mycket varierande men kan grovt indelas i följande tre kliniska grupper: Icke-inflammatorisk sjukdom Kardinalsymtom är frekventa, vattentunna och voluminösa diarréer utan blod eller slem. Ibland förekommer illamående och kräkningar. Patienten har vanligen varken feber eller tenesmer. Sjukdomen orsakas av bakteriella enterotoxiner, protozo- eller virusinfektion i tunntarmen (Tabell I). Globalt sett är ETEC, kolera och rotavirus de viktigaste orsakerna till "icke-inflammatorisk" sjukdom, medan födoämnesrelaterade bakteriella toxiner och virus dominerar i Norden. Inflammatorisk sjukdom Avföringarna är ofta slemmiga och blodiga men ej så voluminösa. I regel föreligger feber, buksmärtor och ibland tenesmer. En mikrobiell invasion av kolons mukosa ger upphov till en inflammatorisk skada. Den kliniska bilden kan påminna om den man ser vid inflammatorisk tarmsjukdom, t ex ulcerös kolit. Globalt dominerar campylobacter, salmonella och shigella som orsak till infektiös kolit (Tabell I). I tempererade områden tillkommer dessutom Yersinia enterocolitica. Entamoeba histolytica förekommer framför allt efter utomeuropeiska resor. Antibiotikaassocierad diarré orsakad av C. difficile är ett ökande nosokomialt problem. Systemisk infektion Vid systemisk spridning av bakterierna domineras tillståndet av feber och allmänpåverkan. Buksmärtor och diarré kan förekomma. Septisk sjukdom orsakas framför allt av salmonellabakterier, t ex S. typhi och S. paratyphi. Entamoeba histolytica kan sprida sig extraintestinalt och ge upphov till bland annat leverabscess.

3 Tabell I. Icke-inflammatorisk Inflammatorisk sjukdom Systemisk infektion sjukdom Bakterier Bakterier Bakterier Enterotoxinbildande Escherichia coli (ETEC) Vibrio cholerae (Aeromonas, Plesiomonas) Campylobacter Shigella Salmonella Yersinia enterocolitica Clostridium difficile Salmonella typhi Salmonella paratyphi (övrig Salmonella, Campylobacter, Yersinia enterocolitica) Preformerade toxiner Staphylococcus aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Enterohemorragisk E. coli (EHEC) Enteroinvasiv E. coli (EIEC) Vibrio parahaemolyticus Protozoer Protozoer Protozoer Giardia intestinalis Cryptosporidium parvum Entamoeba histolytica Entamoeba histolytica (Extraintestinal infektion) Virus Rotavirus Calicivirus (t ex Norwalk) Enteriska adenovirus Astrovirus Diagnostik Diagnostiken av infektiösa diarrésjukdomar baseras huvudsakligen på epidemiologisk anamnes, klinisk bild (se ovan) och mikrobiologisk undersökning. För avgränsning mot icke-infektiös inflammatorisk tarmsjukdom fordras ibland rektosigmoidoskopi. Mikrobiell diagnostik blir aktuell i de fall specifik behandling kan vara indicerad eller då epidemiologiska skäl föreligger. I regel genomförs bakteriologisk fecesodling 1-3 gånger. Man bör vara frikostig med att odla på prover från personer som insjuknat efter utlandsresa eller i samband med diarréutbrott hos flera personer, liksom på patienter med misstänkt EHEC-infektion (misstanken måste preciseras i remissen). Även för personer som tillhör s k riskgrupper, dvs de som handhar oförpackade livsmedel, vårdpersonal som arbetar företrädesvis med späd, åldringar eller immunsupprimerade individer, <5 år på institution och personer som uppenbart inte kan iaktta adekvat personlig hygien, bör provtagningen vara generös. Rutinmässig bakteriologisk undersökning av feces omfattar: salmonella, shigella, campylobacter och Y. enterocolitica. Odling avseende andra enteropatogena mikroorganismer förutsätter i regel särskilda kliniska och epidemiologiska indikationer. Undersökning avseende virus (immunologiska, t ex ELISA, och elektronmikroskopiska tekniker) är indicerad framför allt vid utbrott av

4 diarrésjukdom. Diagnostiken avseende protozoer bygger främst på mikroskopi av feces. Serologiska undersökningar har liten plats vid rutindiagnostik av infektiösa tarmsjukdomar utom vid komplikationer såsom reaktiv artrit eller vid misstänkt invasiv amöbainfektion. Vid sporadiska fall av okomplicerad diarrésjukdom saknas i regel indikation för bakteriologisk utredning. Vid långvarig diarré och/eller efter utlandsresa rekommenderas bakteriologisk undersökning och i utvalda fall protozodiagnostik. Vid inflammatorisk sjukdomsbild med feber och blodig diarré tas rutinmässigt bakterieodling och dessutom utförs protozodiagnostik vid sannolik utomeuropeisk smitta. Clostridium difficiletoxinanalys på feces bör ske vid nosokomial diarrésjukdom samt vid diarré i samband med antibiotikabruk. Vid anhopning av diarréfall bör bakterie- och virusdiagnostik utföras på ett begränsat antal nyinsjuknade patienter tills etiologin är klarlagd. Om det anses nödvändigt att undersöka ytterligare patienter för att karakterisera och avgränsa utbrottet, begränsas undersökningarna till den påvisade etiologin. Vid nosokomiala utbrott kan det vara aktuellt att inkludera C. difficile-diagnostik. Vid misstanke om systemisk infektion kompletteras undersökningarna enligt ovan med blod- och urinodling. Om invasiv amöbainfektion misstänks utföres även serologi. Icke antimikrobiell behandling Vätskebehandling Ersättning av vätska och elektrolyter är det mest angelägna vid behandling av diarré och intorkning. I inledningen av en diarréepisod samt i fortsatt lindriga fall är valet av dryck inte så väsentligt. Det viktigaste är att patienten dricker; ml efter varje lös avföring kan vara lämpligt för i åldern 2-10 år. Saft, te, fil- och yoghurtprodukter, men även mjölk och vatten, är exempel på drycker som är acceptabla. Läskedrycker, sportdrycker och juicer är vanligen hypertona (över 700 mosm/l) på grund av sitt höga kolhydratinnehåll och ger därmed en osmotisk diarré. I allmänhet innehåller de också otillräckliga mängder salter för att vara av värde vid uppvätskning. Om man väljer att i ett tidigt skede använda dem för att förebygga intorkning bör de spädas med lika delar rent dricksvatten. Buljong och salta kex kan vara bra alternativ som saltkälla. Om diarrén pågått ett tag och intorkning föreligger, bör en balanserad socker-saltlösning (Oral Rehydration Salts, ORS) användas. Se ruta! Optimal sammansättning av ORS-lösning enligt WHO/Unicef mmol/l Glukos * Natrium Kalium Citrat 8-12 Klorid Total osmolalitet *) minst samma koncentration som natrium

5 Ett flertal alternativ finns tillgängliga på apotek, exempelvis Semper Vätskeersättning (Sverige) och Gem Nycomed Pharma (Norge). Små föredrar ofta en rismjölsbaserad produkt. Vuxna bör även nyttja ORS, t ex i form av Resorbtabletter. En hemlagad vätskeersättning kan bestå av en halv tesked (2,5 ml) bordssalt och två matskedar (30 ml) druvsocker (alternativt tre matskedar - 45 ml - vanligt socker) på en liter vatten. Dehydrering hos korrigeras beroende på grad av intorkning. Vid måttligt svåra fall ges ml ORS/kg under 4-6 timmar. Börja att med sked ge ml var 15-20:e minut och öka sedan gradvis mängden tills et kan dricka normalt. Om et kräks, ge endast en tesked varannanvar tredje minut. Fortsatta förluster noteras och ersätts t ex genom att ge 5-10 ml ORS/kg efter varje lös avföring. Så snart rehydreringen är genomförd kan patienten börja äta normalkost. Även mjölk och mjölkbaserade produkter kan då användas, dvs laktosfria produkter är ej nödvändiga. Amning bör fortgå som vanligt. Även hos vuxna bör förlusterna värderas och ersättas. En inledande uppvätskning av en svårt intorkad vuxen individ kan kräva ersättning med upp till 4-5 liter/6 timmar men oftast är halva mängden tillräcklig. Om diarrén fortsätter ges t ex en ORS-lösning motsvarande 200 ml vätska/lös avföring. Inte heller hos vuxna är särskild "skonkost" - annat än undantagsvis - nödvändig. Vid svår dehydrering eller när peroral tillförsel inte fungerar skall vätska och elektrolyter ges intravenöst. Behandlingen bör individualiseras efter elektrolytstatus och grad av intorkning. Vid uppvätskning av en måttligt intorkad (5%) men i övrigt frisk patient ges 12,5 ml/kg/timme under fyra timmar. Exempel på lämpliga infusionslösningar är Ringer-acetat, Rehydrex med glukos 25 mg/ml och Ringer-glucos. Motilitetshämmande medel Loperamid är en syntetisk opioid som absorberas i mycken liten grad och har dokumenterad antisekretorisk och motilitetshämmande effekt. Den har inte heller övriga opiaters CNS-effekter och är därför det enda preparat i denna grupp som kan rekommenderas. Effekten är bäst dokumenterad hos vuxna med turistdiarré och ses tydligast om medlet sätts in tidigt - inom det första dygnet i sjukdomsförloppet. Effekten är ej visad vid akut infektiös diarré hos under tolv år. Det bör understrykas att behandlingen endast är symtomatisk och att rehydrering vid behov bör forsätta. Loperamidoxid, som också finns på marknaden är en prodrug till loperamid Övriga medel Aktivt kol och kaolin har ingen dokumenterad effekt vid diarré. Vismutsubsalicylat, som ej är godkänt läkemedel i Sverige eller Norge, har en måttlig effekt både som behandling och som profylax vid turistdiarré. Vinsterna är dock små varför det ej kan rekommenderas. Kolestyramin, som prövats vid antibiotikaassocierad diarré, har inte någon dokumenterad effekt. Bioterapeutika (probiotika) Mjölksyraproducerande bakterier såsom laktobakterier, bifidobakterier och fekala streptokocker har endast en låggradig och varierande effekt som profylax mot turistdiarré och vid behandling av akut infektiös diarré. Jästsvampen Saccharomyces boulardii kan ha viss skyddande effekt mot antibiotikaassocierad diarré men knappast av sådan omfattning att den generellt kan rekommenderas för kliniskt bruk.

6 Antibiotikabehandling vid bakteriella tarminfektioner Bakteriella diarrésjukdomar är i regel självläkande inom en vecka och behöver sällan behandlas med antibiotika. Understödjande behandling med vätska och salter är oftast tillräckligt. Patienten är vanligen betydligt förbättrad när ett eventuellt odlingssvar föreligger och i de flesta fall har antibiotika endast marginell effekt på symtomen. Globalt ses ett ökande antal isolat av flertalet bakteriella tarmpatogener, som är resistenta mot äldre antibiotika, t ex ampicillin och trimetoprim-sulfa. Detta innebär att kinoloner blivit förstahandsmedel vid de svåra bakteriella enteriter som bör behandlas. Dessvärre har en utbredd användning av kinoloner - inom såväl human- som veterinärmedicinen - lett till en kraftigt ökande resistens hos framför allt campylobacter i många delar av världen, inklusive Sverige, där upp emot % av stammarna är resistenta. Kinolonresistens hos shigella och salmonella är fortfarande ovanlig, men ett ökande antal resistenta isolat har rapporterats under senare år. Denna oroande utveckling är ytterligare ett skäl till att antibiotika skall användas restriktivt vid bakteriella tarminfektioner. Empirisk behanding Endast svår akut enterit (t ex kolitbild med frekventa, blodiga, slemmiga diarréer och hög feber) skall behandlas empiriskt med antibiotika. Dessa patienter bör i första hand behandlas peroralt med ciprofloxacin 500 mg x 2 eller norfloxacin 400 mg x 2 i fem dygn efter det att blod- och fecesodling tagits. Patienter som ej kan ta tabletter erhåller ciprofloxacin intravenöst i dosen 400 mg x 2. Idag saknas bra behandlingsalternativ, men i de fall kinoloner ej bör användas kan trimetoprim-sulfa prövas - 160/800 mg x 2 till vuxna och 6/30 mg/kg/dygn till (obs resistensproblematik). Vid svår sjukdomsbild kan ciprofloxacin användas även till i dosen 20 mg/kg/dygn uppdelad på två doser. Vid klinisk misstanke om C. difficile-infektion och svår enterit, se nedan. Salmonella Antibiotikabehandling är alltid indicerad vid septisk salmonellos inklusive tyfoid/paratyfoid och fokal extraintestinal infektion. Ciprofloxacin ges i regel per os i dosen mg x 2 till vuxna och intravenöst i dosen 400 mg x 2 till svårt påverkade patienter. Barn behandlas i första hand med trimetoprim-sulfa 6/30 mg/kg/dygn om bakterien är känslig. Då resistenssituationen och sjukdomsbilden så kräver kan ciprofloxacin 20 mg/kg/dygn användas till och vid tyfoidfeber är ceftriaxon 2 g x 1 till vuxna samt mg/kg/dygn till ett alternativ. Cefalosporiner är dock ej optimala behandlingsalternativ då de ej är verksamma intracellulärt. Kloramfenikol i dosen 50 mg/kg/dygn är ett annat alternativ, som kan ges både till vuxna och (max 3 g/dygn). Behandlingstiden vid tyfoidfeber bör vara dagar. Vid extraintestinal infektion måste behandlingstiden individualiseras. Vid salmonellaenterit skall antibiotikabehandling endast övervägas till patienter med svår sjukdom (se ovan). Man bör dock vara liberal med antibiotikabehandling till immunsupprimerade individer, patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, proteser, kärlgrafter eller kända aneurysm. Behandlingen är då ciprofloxacin 500 mg x 2 eller norfloxacin 400 mg x 2 i minst fem dygn. Vid långvarigt smittbärarskap (>3-6 månader), framför allt hos personer med riskyrken, kan behandling med norfloxacin 400 mg x 2 eller ciprofloxacin mg x 2 i tre veckor prövas. Inför ställningstagande till behandling av långvarigt bärarskap hos bör infektionsläkare/pediatriker kontaktas.

7 Shigella Shigellainfektion behandlas med norfloxacin eller ciprofloxacin i tre dygn i doser som ovan. Då resistensmönstret tillåter ges trimetoprim-sulfa eller ampicillin - behandlingstid 5 dygn. Om bakterien är resistent mot trimetoprim-sulfa och ampicillin kan även behandlas med ciprofloxacin 20 mg/kg/dygn uppdelat i två doser. Campylobacter Antibiotikabehandling av campylobacterinfektion är endast indicerad vid svåra diarrétillstånd och då ges erytromycin i dosen 500 mg x 2 i 5-10 dagar (dosen är 40 mg/kg/dygn). Septiska infektioner behandlas med ledning av resistensmönstret. Yersinia enterocolitica Dokumenterad effekt av antibiotikabehandling vid okomplicerad yersinios saknas liksom vid reaktiv artrit. Vid svår eller långdragen sjukdomsbild kan ett kinolonpreparat, doxycyklin eller trimetoprimsulfa prövas. EHEC Med nuvarande kunskap om eventuella effekter eller bieffekter av antibiotika bör man avstå från antibiotikabehandling av EHEC. Clostridium difficile Om möjligt seponeras pågående antibiotikabehandling. Vid lättare symtom bör man avvakta med behandling, eftersom 25% av patienterna tillfrisknar inom 2-3 dygn utan specifik terapi. Vid måttligt svår infektion ges metronidazol 400 mg x 3 i tio dygn. Allvarlig pseudomembranös kolit behandlas peroralt med vankomycin mg x 4 i tio dygn. Vid ileus/toxisk dilatation ges metronidazol 500 mg x 3 intravenöst i kombination med vankomycin 500 mg x 4 via duodenalsond eller rektalt. I dessa svåra fall skall kirurgi övervägas. Vid recidiv upprepas den primära behandlingen i tio dygn. Vid upprepade recidiv finns ingen etablerad behandling. Bäst effekt tycks ha uppnåtts med vankomycin i nedtrappningsdosering eller rektal instillation av bakteriesuspensioner. Effekten av S. boulardii är knappast av sådan omfattning att den kan rekommenderas för rutinmässigt bruk. Patienter med upprepade recidiv bör remitteras till infektionsläkare.

8 Tabell III. Patogen Manifestation Preparatval Dos Behandlings-duration Salmonella sepsis och fokal infektion ciprofloxacin mg x 2 minst dygn enterit (endast utvalda fall, se texten) norfloxacin ciprofloxacin 400 mg x mg x 2 minst 5 dygn minst 5 dygn bärarskap (>3-6 månader) norfloxacin ciprofloxacin 400 mg x mg x 2 3 veckor 3 veckor Shigella enterit norfloxacin ciprofloxacin 400 mg x mg x 2 3 dygn 3 dygn enterit (endast Campylobacter utvalda fall, se texten) erytromycin 500 mg x dygn Yersinia enterocolitica enterit se texten Clostridium difficile lätta fall (se texten) medelsvåra fall metronidazol 400 mg x 3 10 dygn svåra fall metronidazol vankomycin 400 mg x mg x 4 10 dygn 10 dygn metronidazol 500 mg x 3 i.v. 10 dygn ileus/toxisk kombinerat 500 mg x 4 via dilatation med duodenalsond vankomycin eller rektalt Profylax och behandling av turistdiarré Diarrrésjukdomar är det vanligaste hälsoproblemet hos turister och drabbar cirka en tredjedel av alla resenärer i u-länderna. Sjukdomen är i regel lindrig och hälften av de insjuknade är symtomfria inom två dygn. Feber och kräkningar förekommer i 10-15% av fallen, medan en inflammatorisk sjukdomsbild med blodig och slemmig avföring ses hos 5-10%. Etiologin till turistdiarré är oftast bakteriell. ETEC anses vara orsaken i cirka 40% av fallen, medan salmonella, shigella och campylobacter vardera endast förekommer i 5-10%. Virus och protozoer tycks mera sällan vara orsak till turistdiarré.

9 Profylax Generell profylax avseende föda och dryck. I princip gäller det klassiska rådet "cook it, boil it, peel it - or forget it" Levande laktobakterier har en låggradig och varierande skyddseffekt mot turistdiarré. Antibiotika bör inte rutinmässigt ges som profylax p g a risk för resistensutveckling och biverkningar. Vissa medicinska riskgrupper kan i stället erbjudas möjlighet till tidig självbehandling (se nedan). Vaccination har generellt sett begränsad effekt mot turistdiarré. Oralt koleravaccin ger gott skydd mot kolera under minst tre år och ett cirka 60-70%-igt skydd mot ETEC-orsakad diarré under tre månader. Vaccinets skyddseffekt mot turistdiarré generellt är endast 20-25%. Vaccin mot tyfoidfeber finns tillgängligt i såväl oral som parenteral form. Skyddseffekten anses vara upp till 70% för båda vaccintyperna och varar i 2-3 år. Hur kostnadseffektivt det är med vaccinering beror på vilka orsaker till turistdiarrén som dominerar på det aktuella resmålet. Det är knappast indicerat att vaccinera mot tyfoidfeber vid resor inom Europa och vid charterresor till vanliga resmål i andra världsdelar. Behandling Upprätthåll vätske- och saltbalansen (se tidigare avsnitt). Loperamid rekommenderas vid lindrig till medelsvår diarré och bör insättas tidigt. Dosen får ej överskrida 8 tabletter (16 mg) per dygn och behandlingen bör ej pågå >48 timmar vid kontinuerlig självbehandling. Om besvären kvarstår efter denna tid bör patienten söka läkare. Försiktighet rekommenderas vid inflammatorisk sjukdomsbild. Loperamid skall ej ges till <12 år eller till gravida. Tidigt insatt självbehandling med antibiotika (ciprofloxacin 500 mg x 2 alternativt norfloxacin 400 mg x 2 under tre dygn) bör efter individuell bedömning övervägas till vuxna patienter som tillhör medicinska riskgrupper, t ex inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit, Mb Crohn) svårinställd insulinkrävande diabetes mellitus tidigare reaktiv artrit måttlig till svår hjärt-kärlsjukdom symtomgivande HIV-infektion immunsuppression Möjlighet till självbehandling med antibiotika kan också erbjudas personer som reser under primitiva förhållanden inom högriskområden (Latinamerika, Afrika och Asien) långt från god sjukvård. Denna behandling sätts in om symtomen inte lindras inom 24 timmar vid icke-inflammatorisk sjukdom och snarast vid inflammatorisk sjukdomsbild. Det saknas dokumentation som stöd för användning av kol och olika bakteriepreparat vid behandling av turistdiarré.

10 Behandling av viral enterit Under de senaste 25 åren har virus visat sig vara viktiga agens till akuta gastroenteriter hos och vuxna. Fyra kategorier av virus har identifierats: rotavirus (grupp A, B, C), astrovirus, calicivirus och enteriska adenovirus. Specifik antiviral terapi saknas och behandlingen är således symtomatisk med vätskeersättning (se tidigare avsnitt). Immunterapi De immunologiska mekanismerna för induktion av ett protektivt immunsvar mot rotavirus är ännu inte identifierade. Hos med rotavirusinfektion har oral administrering av humant gammaglobulin, komjölk och kolostrum innehållande hög halt av rotavirusantikroppar dock visat sig ha en gynnsam effekt på det kliniska förloppet och förkortat diarréduration och virusutsöndring. Ett intressant alternativ är bioterapeutika/probiotika i form av laktobaciller som möjligen har en skyddande och immunstimulerande effekt. Dokumentationen är dock ännu för sparsam för att vara underlag för generella behandlingsrekommendationer. Vacciner Den kliniska betydelsen av rotavirus har resulterat i utvecklandet av ett flertal levande orala vaccinkandidater. Ett oralt tetravalent (4-serotyper) vaccin har i inledande studier visat sig ge ett 80%-igt skydd mot svår diarré i u-land såväl som i i-land. Vaccinet planeras att ges i tre doser före sex månaders ålder. Om förhoppningarna på detta vaccin infrias kommer sannolikt den höga morbiditeten och mortaliteten i i- respektive u-land att kunna reduceras betydligt. Intestinala protozosjukdomar Patogena intestinala protozoer kan framkalla sjukdom i människans tunn- eller tjocktarm eller i båda. Många infektioner är självbegränsande och fordrar ej behandling. Flera intestinala protozoinfektioner har emellertid fått ökad aktualitet och spridning, då de ofta drabbar individer med nedsatt immunförsvar, t ex patienter med AIDS. Entamoeba histolytica är invasiv och kan åstadkomma infektion såväl i kolon som extraintestinalt. Man kan genetiskt särskilja den apatogena Entamoeba dispar från den morfologiskt identiska patogena Entamoeba histolytica. Enligt rekommendationer från WHO/PAHO/UNESCO (1997) är behandling ej nödvändig om E. dispar kan identifieras. De flesta infestationer (90%) anses orsakade av E. dispar, men ännu finns inga diagnostiska rutinmetoder. Så länge sådana metoder saknas bör fynd av entamöba i feces föranleda behandling. Entamoeba coli anses vara apatogen, men påvisas ibland hos individer med långvariga diarrétillstånd. Behandling med luminala amöbicider har vid dessa tillstånd använts med framgång. Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis) är den vanligast förekommande tarmparasiten, som kan ge upphov till tunntarmsdiarré. Obehandlad leder diarrén ibland till långvariga malabsorptionstillstånd. Infektionen är emellertid ofta självbegränsande. Behandlingssvikt är ej helt ovanlig och kan i vissa fall bero på terapiresistens, varvid byte av preparat rekommenderas. Blastocystis hominis klassificeras numera som protozo. Dess kliniska relevans är tveksam men den påvisas ibland vid diarrétillstånd och kan då eventuellt behandlas efter konsultation med infektionsklinik. Balantidium coli kan orsaka allvarlig och livshotande kolit eller ge upphov till kronisk infektion. Behandling bör ske i samråd med infektionsspecialist.

11 Cryptosporidium parvum ger upphov till tunntarmsdiarréer. Vattenburna epidemier förekommer och infektionen ses emellanåt hos och hos resenärer från varma klimat. Allvarlig infektion ses hos individer med kongenital immunbrist och immunsuppressiv behandling samt hos HIVinfekterade. Tillståndet är svårbehandlat och kroniska tillstånd förekommer. Isospora belli åstadkommer en självbegränsande tunntarmsinfektion hos immunkompetenta individer men skall behandlas vid kroniskt förlopp hos den immunsupprimerade värden. Cyclospora cayetanensis kan påvisas hos individer med långdragen tunntarmsdiarré samt hos HIVinfekterade. Microsporidia utgör en egen klass av protozoer av vilka ett fåtal species förekommer hos människa. Parasiten framkallar tunntarmsinfektion hos HIV-infekterade. Några arter ger även symtom från luftvägar, gallvägar, urinvägar, CNS och ögats medier. Behandling har viss effekt. Postinfektiös malabsorption eller tropisk sprue. Flertalet intestinala protozoinfektioner drabbar tunntarmen, vars morfologi därvid förändras, vilket i sin tur kan medföra malabsorptionssyndrom. Tillståndet blir ofta kroniskt och fordrar specifik behandling. BEHANDLING AV INTESTINALA PROTOZOSJUKDOMAR Entamoeba histolytica

12 Tabell IV. BEHANDLING AV INTESTINALA PROTOZOSJUKDOMAR Entamoeba histolytica Asymtomatiskt bärarskap Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 20 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Paromomycin p.o. (licenspreparat) 25 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Akut intestinal infektion Metronidazol p.o. vuxna 800 mg var 8:e tim x X mg/kg/d (delat på 3 doser) x X (max 2,4 g/d) Tinidazol p.o. vuxna 2 g x 1 x III mg/kg x 1 x III, max 2 g båda följda av Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 20 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Extraintestinal infektion Dränage av leverabscess Metronidazol p.o/ i.v vuxna mg var 8:e tim x X mg/kg (delat på 3

13 doser) x X (max 2,4 g/d) Tinidazol p.o. vuxna 2 g x 1 x III-V mg/kg x 1 x III, max 2 g ev tillsammans med Klorokin p.o. vuxna 500 mg x 1 x XXI 8 mg/kg (av saltet) x 1 x XXI och/eller Tetracykliner p.o. t ex lymecyklin vuxna 300 mg x 2 x X men alltid åtföljt av Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 20 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Graviditet Paromomycin p.o. (licenspreparat) mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Entamoeba coli (Se text!) Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 25 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis) Metronidazol p.o. vuxna 600 mg x 2 x VI (<25 kg) 12,5 mg/kg/ x 2 x VI Tinidazol p.o. vuxna och >25 kg 2 g x 1 x I

14 vuxna Furazolidon p.o. (licenspreparat) och mg x 4 x VI >25 kg Graviditet Paromomycin p.o. (licenspreparat) mg x 3 x V-X Andra preparat med viss effekt mot Giardia intestinalis är albendazol, meflokin, doxycyklin, rifampicin, azitromycin. Blastocystis hominis (Se text!) mg/kg/d (delat på 3 Metronidazol p.o. doser) x VII (max 2,4 g/d) Balantidium coli vuxna Tetracykliner, t ex p.o. p.o. doxycyklin lymecyklin och >12 år 100 mg x 2 x X 300 mg x 2 x X vuxna Viss effekt ses även med bacitracin, ampicillin, metronidazol, paromomycin. Cryptosporidium parvum Albendazol p.o. (licenspreparat) 400 mg x 2 x X Paromomycin p.o. (licenspreparat) mg/kg x 3 x X Spiramycin p.o. (licenspreparat 3-4 g/d x XXX Azitromycin p.o. vuxna 500 mg x 1 x V 10 mg/kg x 1 x V Isospora belli Sulfametoxazol-trimetoprim p.o. 800 mg/160 mg 1 tabl x 2 till symtomfrihet och lika länge till

15 Pyrimetamin-sulfadoxin p.o. 1 g x 4 x III-IV Cyclospora cayetanensis Ingen effektiv behandling finns. Microsporidia Albendazol p.o. (licenspreparat) 400 mg x 2 x XXVIII Postinfektiös malabsorption eller tropisk sprue Disackaridfri kost vuxna Tetracykliner t ex p.o. doxycyklin och > mg x 2 x XIV år vuxna p.o. lymecyklin och > mg x 2 x XIV år tillsammans med 10 mg x 3 x X, följt av 10 mg x 2 x X och därefter 5 Folsyra p.o. mg dagligen i underhållsdos till symtomfrihet eller längre; reducerad dos efter ålder Smittskyddsaspekter Livsmedel - föda och vatten - är den dominerande smittkällan vid bakteriell infektiös diarré. För att hindra livsmedelsburna infektioner är korrekt förvaring och beredning av mat viktig, liksom den personliga hygienen. (Se faktaruta med WHOs "Ten golden rules for safe food preparation".) Produktions- och distributionskedjan bör såväl nationellt som internationellt organiseras så att konsumenten säkras livsmedel som är fria från sjukdomsframkallande mikroorganismer. Detta innebär att regler och kontrollsystem måste följas och att sådana regler omfattar både djur- och livsmedelssidan. Personer med pågående diarré ska som regel stanna hemma från arbetet. För att minska risken för

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Infektioner i mag-tarmkanalen

Infektioner i mag-tarmkanalen 139 Marlene Wullt, Infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Inledning Tarminfektioner är ett betydande medicinskt problem med framför allt hög mortalitet hos barn i låginkomstländer. Även

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Akuta tarminfektioner hos vuxna Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Akuta tarminfektioner hos vuxna Rapporten är framtagen av Bo Svenungsson

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Innehållsförteckning, Gastroenterit

Innehållsförteckning, Gastroenterit Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng

KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng Seminarier Föreläsningar Gruppövningar Klinik Inläsning 23% Laborationer 22% 24% 31% Mål Kursen skall ge grundläggande kunskaper om etiologi, patofysiologi,

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-21

Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-21 Parasitkompendium Utfärdad av: Bo Claesson Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-21 Provtagning För provtagning till Parasitlab, Baktlab. Sahlgrenska sjukhuset, se www.bakteriologi.se

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010 Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Sid. Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE Historia Spreds i Europa på 1500-talet (Columbus?) Stor spridning i Sverige på 1800-talet 1905 påvisades Treponoma Pallidum

Läs mer

Gastroenterit hos barn

Gastroenterit hos barn Gastroenterit hos barn Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings län fastställt i medicinsk programgrupp, primärvård 2000-XX-XX (Undertitel) Inledning Infektiös gastroenterit är, globalt sett, efter nedre

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Nr 1/2014 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Antalet anmälningar enligt smittskyddslagen har ökat med 25 % från 2012. Anledningen är en ökad smittspridning av klamydia där vi

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2012

SGF Nationella Riktlinjer 2012 SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Antibiotikaprofylax inför gastrointestinal endoskopi Kontakperson: Per-Ove Stotzer, Medicinkliniken, Sahlgrenska

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer