Behandling av infektiösa diarrésjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av infektiösa diarrésjukdomar"

Transkript

1 Behandlingsrekommendation Behandling av infektiösa diarrésjukdomar Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Statens legemiddelkontroll i Norge ett expertmöte om infektiösa diarrésjukdomar den november Rekommendationerna från mötet presenteras här. Huvudbudskap Var restriktiv med antibiotika. Bakteriella diarrésjukdomar är som regel självläkande inom en vecka. Endast svår enterit skall empiriskt behandlas med antibiotika. Antibiotikaprofylax mot turistdiarré rekommenderas ej. Medicinska riskgrupper kan erbjudas möjlighet till tidig självbehandling vid turistdiarré Ge loperamid för symtomatisk behandling av turistdiarré. Epidemiologi Tarminfektioner utgör ett betydande medicinskt problem i stora delar av världen, framför allt i de fattiga länderna där infektiös diarré också svarar för en betydande mortalitet. Även i industrialiserade länder som Sverige är infektioner i tarmkanalen en stor sjukdomsgrupp, men sjukdomsförloppet är som regel kortvarigt och godartat och epidemisk spridning är mindre vanlig. Diarré är dock en mycket vanlig orsak till sjukvårdskontakt och tillståndet kan leda till hög sjukfrånvaro från arbete eller skola. I utvecklingsländerna är morbiditeten högst hos mellan sex och tolv månaders ålder, med ett genomsnittligt antal av 4,3 diarréepisoder per och år. Motsvarande siffror för industrialiserade länder är dåligt kända, men det är uppenbart att talen är betydligt lägre. Globalt sett är infektiös diarrésjukdom en av de vanligaste dödsorsakerna. Årligen inträffar mer än 3 miljoner dödsfall bland i Asien, Afrika och Latinamerika. Virusinfektioner är sannolikt den vanligaste orsaken till inhemsk diarré i industrialiserade länder, medan bakterier som enterotoxinbildande E. coli (ETEC), salmonella, shigella och campylobacter svarar för den största delen av utlandsförvärvad sjukdom. Under senare år har ett ökande antal fall av diarrésjukdom rapporterats från industrialiserade länder. Bland tänkbara förklaringar kan nämnas förändringar inom födoämneshantering och livsmedelsteknologi, innefattande global produktion och distribution. Ett ökat resande och förändrade matvanor bidrar också till ändrade infektionsrisker. Med tilltagande bruk av bredspektrumantibiotika ökar också risken för antibiotikaassocierad diarré, såsom toxinutlöst enterokolit orsakad av Clostridium difficile. Även förändringar i samhällslivet kan öka förutsättningarna för spridning av tarminfektioner, t ex genom tillkomsten av fler och större grupper inom omsorgen eller genom omorganisation av sjukvården. Dessutom har allt fler personer i befolkningen nedsatt infektionsförsvar till följd av exempelvis HIV-infektion och immunsuppressiv behandling, vilket innebär större mottaglighet för tarminfektioner. Rotavirus är den viktigaste orsaken till akut gastroenterit hos under två år och orsakar närmare 1 miljon dödsfall i världen/år. I industrialiserade länder föreligger en hög morbiditet. Cirka

2 50% av diarréerna under vintermånaderna orsakas av rotavirus. Calicivirus är en viktig orsak till nosokomiala och födoämnesburna diarréutbrott och har under de senaste åren orsakat ett stort antal gastroenteritutbrott i Sverige. Klinik Sjukdomsbilden vid infektiösa tarmsjukdomar är mycket varierande men kan grovt indelas i följande tre kliniska grupper: Icke-inflammatorisk sjukdom Kardinalsymtom är frekventa, vattentunna och voluminösa diarréer utan blod eller slem. Ibland förekommer illamående och kräkningar. Patienten har vanligen varken feber eller tenesmer. Sjukdomen orsakas av bakteriella enterotoxiner, protozo- eller virusinfektion i tunntarmen (Tabell I). Globalt sett är ETEC, kolera och rotavirus de viktigaste orsakerna till "icke-inflammatorisk" sjukdom, medan födoämnesrelaterade bakteriella toxiner och virus dominerar i Norden. Inflammatorisk sjukdom Avföringarna är ofta slemmiga och blodiga men ej så voluminösa. I regel föreligger feber, buksmärtor och ibland tenesmer. En mikrobiell invasion av kolons mukosa ger upphov till en inflammatorisk skada. Den kliniska bilden kan påminna om den man ser vid inflammatorisk tarmsjukdom, t ex ulcerös kolit. Globalt dominerar campylobacter, salmonella och shigella som orsak till infektiös kolit (Tabell I). I tempererade områden tillkommer dessutom Yersinia enterocolitica. Entamoeba histolytica förekommer framför allt efter utomeuropeiska resor. Antibiotikaassocierad diarré orsakad av C. difficile är ett ökande nosokomialt problem. Systemisk infektion Vid systemisk spridning av bakterierna domineras tillståndet av feber och allmänpåverkan. Buksmärtor och diarré kan förekomma. Septisk sjukdom orsakas framför allt av salmonellabakterier, t ex S. typhi och S. paratyphi. Entamoeba histolytica kan sprida sig extraintestinalt och ge upphov till bland annat leverabscess.

3 Tabell I. Icke-inflammatorisk Inflammatorisk sjukdom Systemisk infektion sjukdom Bakterier Bakterier Bakterier Enterotoxinbildande Escherichia coli (ETEC) Vibrio cholerae (Aeromonas, Plesiomonas) Campylobacter Shigella Salmonella Yersinia enterocolitica Clostridium difficile Salmonella typhi Salmonella paratyphi (övrig Salmonella, Campylobacter, Yersinia enterocolitica) Preformerade toxiner Staphylococcus aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Enterohemorragisk E. coli (EHEC) Enteroinvasiv E. coli (EIEC) Vibrio parahaemolyticus Protozoer Protozoer Protozoer Giardia intestinalis Cryptosporidium parvum Entamoeba histolytica Entamoeba histolytica (Extraintestinal infektion) Virus Rotavirus Calicivirus (t ex Norwalk) Enteriska adenovirus Astrovirus Diagnostik Diagnostiken av infektiösa diarrésjukdomar baseras huvudsakligen på epidemiologisk anamnes, klinisk bild (se ovan) och mikrobiologisk undersökning. För avgränsning mot icke-infektiös inflammatorisk tarmsjukdom fordras ibland rektosigmoidoskopi. Mikrobiell diagnostik blir aktuell i de fall specifik behandling kan vara indicerad eller då epidemiologiska skäl föreligger. I regel genomförs bakteriologisk fecesodling 1-3 gånger. Man bör vara frikostig med att odla på prover från personer som insjuknat efter utlandsresa eller i samband med diarréutbrott hos flera personer, liksom på patienter med misstänkt EHEC-infektion (misstanken måste preciseras i remissen). Även för personer som tillhör s k riskgrupper, dvs de som handhar oförpackade livsmedel, vårdpersonal som arbetar företrädesvis med späd, åldringar eller immunsupprimerade individer, <5 år på institution och personer som uppenbart inte kan iaktta adekvat personlig hygien, bör provtagningen vara generös. Rutinmässig bakteriologisk undersökning av feces omfattar: salmonella, shigella, campylobacter och Y. enterocolitica. Odling avseende andra enteropatogena mikroorganismer förutsätter i regel särskilda kliniska och epidemiologiska indikationer. Undersökning avseende virus (immunologiska, t ex ELISA, och elektronmikroskopiska tekniker) är indicerad framför allt vid utbrott av

4 diarrésjukdom. Diagnostiken avseende protozoer bygger främst på mikroskopi av feces. Serologiska undersökningar har liten plats vid rutindiagnostik av infektiösa tarmsjukdomar utom vid komplikationer såsom reaktiv artrit eller vid misstänkt invasiv amöbainfektion. Vid sporadiska fall av okomplicerad diarrésjukdom saknas i regel indikation för bakteriologisk utredning. Vid långvarig diarré och/eller efter utlandsresa rekommenderas bakteriologisk undersökning och i utvalda fall protozodiagnostik. Vid inflammatorisk sjukdomsbild med feber och blodig diarré tas rutinmässigt bakterieodling och dessutom utförs protozodiagnostik vid sannolik utomeuropeisk smitta. Clostridium difficiletoxinanalys på feces bör ske vid nosokomial diarrésjukdom samt vid diarré i samband med antibiotikabruk. Vid anhopning av diarréfall bör bakterie- och virusdiagnostik utföras på ett begränsat antal nyinsjuknade patienter tills etiologin är klarlagd. Om det anses nödvändigt att undersöka ytterligare patienter för att karakterisera och avgränsa utbrottet, begränsas undersökningarna till den påvisade etiologin. Vid nosokomiala utbrott kan det vara aktuellt att inkludera C. difficile-diagnostik. Vid misstanke om systemisk infektion kompletteras undersökningarna enligt ovan med blod- och urinodling. Om invasiv amöbainfektion misstänks utföres även serologi. Icke antimikrobiell behandling Vätskebehandling Ersättning av vätska och elektrolyter är det mest angelägna vid behandling av diarré och intorkning. I inledningen av en diarréepisod samt i fortsatt lindriga fall är valet av dryck inte så väsentligt. Det viktigaste är att patienten dricker; ml efter varje lös avföring kan vara lämpligt för i åldern 2-10 år. Saft, te, fil- och yoghurtprodukter, men även mjölk och vatten, är exempel på drycker som är acceptabla. Läskedrycker, sportdrycker och juicer är vanligen hypertona (över 700 mosm/l) på grund av sitt höga kolhydratinnehåll och ger därmed en osmotisk diarré. I allmänhet innehåller de också otillräckliga mängder salter för att vara av värde vid uppvätskning. Om man väljer att i ett tidigt skede använda dem för att förebygga intorkning bör de spädas med lika delar rent dricksvatten. Buljong och salta kex kan vara bra alternativ som saltkälla. Om diarrén pågått ett tag och intorkning föreligger, bör en balanserad socker-saltlösning (Oral Rehydration Salts, ORS) användas. Se ruta! Optimal sammansättning av ORS-lösning enligt WHO/Unicef mmol/l Glukos * Natrium Kalium Citrat 8-12 Klorid Total osmolalitet *) minst samma koncentration som natrium

5 Ett flertal alternativ finns tillgängliga på apotek, exempelvis Semper Vätskeersättning (Sverige) och Gem Nycomed Pharma (Norge). Små föredrar ofta en rismjölsbaserad produkt. Vuxna bör även nyttja ORS, t ex i form av Resorbtabletter. En hemlagad vätskeersättning kan bestå av en halv tesked (2,5 ml) bordssalt och två matskedar (30 ml) druvsocker (alternativt tre matskedar - 45 ml - vanligt socker) på en liter vatten. Dehydrering hos korrigeras beroende på grad av intorkning. Vid måttligt svåra fall ges ml ORS/kg under 4-6 timmar. Börja att med sked ge ml var 15-20:e minut och öka sedan gradvis mängden tills et kan dricka normalt. Om et kräks, ge endast en tesked varannanvar tredje minut. Fortsatta förluster noteras och ersätts t ex genom att ge 5-10 ml ORS/kg efter varje lös avföring. Så snart rehydreringen är genomförd kan patienten börja äta normalkost. Även mjölk och mjölkbaserade produkter kan då användas, dvs laktosfria produkter är ej nödvändiga. Amning bör fortgå som vanligt. Även hos vuxna bör förlusterna värderas och ersättas. En inledande uppvätskning av en svårt intorkad vuxen individ kan kräva ersättning med upp till 4-5 liter/6 timmar men oftast är halva mängden tillräcklig. Om diarrén fortsätter ges t ex en ORS-lösning motsvarande 200 ml vätska/lös avföring. Inte heller hos vuxna är särskild "skonkost" - annat än undantagsvis - nödvändig. Vid svår dehydrering eller när peroral tillförsel inte fungerar skall vätska och elektrolyter ges intravenöst. Behandlingen bör individualiseras efter elektrolytstatus och grad av intorkning. Vid uppvätskning av en måttligt intorkad (5%) men i övrigt frisk patient ges 12,5 ml/kg/timme under fyra timmar. Exempel på lämpliga infusionslösningar är Ringer-acetat, Rehydrex med glukos 25 mg/ml och Ringer-glucos. Motilitetshämmande medel Loperamid är en syntetisk opioid som absorberas i mycken liten grad och har dokumenterad antisekretorisk och motilitetshämmande effekt. Den har inte heller övriga opiaters CNS-effekter och är därför det enda preparat i denna grupp som kan rekommenderas. Effekten är bäst dokumenterad hos vuxna med turistdiarré och ses tydligast om medlet sätts in tidigt - inom det första dygnet i sjukdomsförloppet. Effekten är ej visad vid akut infektiös diarré hos under tolv år. Det bör understrykas att behandlingen endast är symtomatisk och att rehydrering vid behov bör forsätta. Loperamidoxid, som också finns på marknaden är en prodrug till loperamid Övriga medel Aktivt kol och kaolin har ingen dokumenterad effekt vid diarré. Vismutsubsalicylat, som ej är godkänt läkemedel i Sverige eller Norge, har en måttlig effekt både som behandling och som profylax vid turistdiarré. Vinsterna är dock små varför det ej kan rekommenderas. Kolestyramin, som prövats vid antibiotikaassocierad diarré, har inte någon dokumenterad effekt. Bioterapeutika (probiotika) Mjölksyraproducerande bakterier såsom laktobakterier, bifidobakterier och fekala streptokocker har endast en låggradig och varierande effekt som profylax mot turistdiarré och vid behandling av akut infektiös diarré. Jästsvampen Saccharomyces boulardii kan ha viss skyddande effekt mot antibiotikaassocierad diarré men knappast av sådan omfattning att den generellt kan rekommenderas för kliniskt bruk.

6 Antibiotikabehandling vid bakteriella tarminfektioner Bakteriella diarrésjukdomar är i regel självläkande inom en vecka och behöver sällan behandlas med antibiotika. Understödjande behandling med vätska och salter är oftast tillräckligt. Patienten är vanligen betydligt förbättrad när ett eventuellt odlingssvar föreligger och i de flesta fall har antibiotika endast marginell effekt på symtomen. Globalt ses ett ökande antal isolat av flertalet bakteriella tarmpatogener, som är resistenta mot äldre antibiotika, t ex ampicillin och trimetoprim-sulfa. Detta innebär att kinoloner blivit förstahandsmedel vid de svåra bakteriella enteriter som bör behandlas. Dessvärre har en utbredd användning av kinoloner - inom såväl human- som veterinärmedicinen - lett till en kraftigt ökande resistens hos framför allt campylobacter i många delar av världen, inklusive Sverige, där upp emot % av stammarna är resistenta. Kinolonresistens hos shigella och salmonella är fortfarande ovanlig, men ett ökande antal resistenta isolat har rapporterats under senare år. Denna oroande utveckling är ytterligare ett skäl till att antibiotika skall användas restriktivt vid bakteriella tarminfektioner. Empirisk behanding Endast svår akut enterit (t ex kolitbild med frekventa, blodiga, slemmiga diarréer och hög feber) skall behandlas empiriskt med antibiotika. Dessa patienter bör i första hand behandlas peroralt med ciprofloxacin 500 mg x 2 eller norfloxacin 400 mg x 2 i fem dygn efter det att blod- och fecesodling tagits. Patienter som ej kan ta tabletter erhåller ciprofloxacin intravenöst i dosen 400 mg x 2. Idag saknas bra behandlingsalternativ, men i de fall kinoloner ej bör användas kan trimetoprim-sulfa prövas - 160/800 mg x 2 till vuxna och 6/30 mg/kg/dygn till (obs resistensproblematik). Vid svår sjukdomsbild kan ciprofloxacin användas även till i dosen 20 mg/kg/dygn uppdelad på två doser. Vid klinisk misstanke om C. difficile-infektion och svår enterit, se nedan. Salmonella Antibiotikabehandling är alltid indicerad vid septisk salmonellos inklusive tyfoid/paratyfoid och fokal extraintestinal infektion. Ciprofloxacin ges i regel per os i dosen mg x 2 till vuxna och intravenöst i dosen 400 mg x 2 till svårt påverkade patienter. Barn behandlas i första hand med trimetoprim-sulfa 6/30 mg/kg/dygn om bakterien är känslig. Då resistenssituationen och sjukdomsbilden så kräver kan ciprofloxacin 20 mg/kg/dygn användas till och vid tyfoidfeber är ceftriaxon 2 g x 1 till vuxna samt mg/kg/dygn till ett alternativ. Cefalosporiner är dock ej optimala behandlingsalternativ då de ej är verksamma intracellulärt. Kloramfenikol i dosen 50 mg/kg/dygn är ett annat alternativ, som kan ges både till vuxna och (max 3 g/dygn). Behandlingstiden vid tyfoidfeber bör vara dagar. Vid extraintestinal infektion måste behandlingstiden individualiseras. Vid salmonellaenterit skall antibiotikabehandling endast övervägas till patienter med svår sjukdom (se ovan). Man bör dock vara liberal med antibiotikabehandling till immunsupprimerade individer, patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, proteser, kärlgrafter eller kända aneurysm. Behandlingen är då ciprofloxacin 500 mg x 2 eller norfloxacin 400 mg x 2 i minst fem dygn. Vid långvarigt smittbärarskap (>3-6 månader), framför allt hos personer med riskyrken, kan behandling med norfloxacin 400 mg x 2 eller ciprofloxacin mg x 2 i tre veckor prövas. Inför ställningstagande till behandling av långvarigt bärarskap hos bör infektionsläkare/pediatriker kontaktas.

7 Shigella Shigellainfektion behandlas med norfloxacin eller ciprofloxacin i tre dygn i doser som ovan. Då resistensmönstret tillåter ges trimetoprim-sulfa eller ampicillin - behandlingstid 5 dygn. Om bakterien är resistent mot trimetoprim-sulfa och ampicillin kan även behandlas med ciprofloxacin 20 mg/kg/dygn uppdelat i två doser. Campylobacter Antibiotikabehandling av campylobacterinfektion är endast indicerad vid svåra diarrétillstånd och då ges erytromycin i dosen 500 mg x 2 i 5-10 dagar (dosen är 40 mg/kg/dygn). Septiska infektioner behandlas med ledning av resistensmönstret. Yersinia enterocolitica Dokumenterad effekt av antibiotikabehandling vid okomplicerad yersinios saknas liksom vid reaktiv artrit. Vid svår eller långdragen sjukdomsbild kan ett kinolonpreparat, doxycyklin eller trimetoprimsulfa prövas. EHEC Med nuvarande kunskap om eventuella effekter eller bieffekter av antibiotika bör man avstå från antibiotikabehandling av EHEC. Clostridium difficile Om möjligt seponeras pågående antibiotikabehandling. Vid lättare symtom bör man avvakta med behandling, eftersom 25% av patienterna tillfrisknar inom 2-3 dygn utan specifik terapi. Vid måttligt svår infektion ges metronidazol 400 mg x 3 i tio dygn. Allvarlig pseudomembranös kolit behandlas peroralt med vankomycin mg x 4 i tio dygn. Vid ileus/toxisk dilatation ges metronidazol 500 mg x 3 intravenöst i kombination med vankomycin 500 mg x 4 via duodenalsond eller rektalt. I dessa svåra fall skall kirurgi övervägas. Vid recidiv upprepas den primära behandlingen i tio dygn. Vid upprepade recidiv finns ingen etablerad behandling. Bäst effekt tycks ha uppnåtts med vankomycin i nedtrappningsdosering eller rektal instillation av bakteriesuspensioner. Effekten av S. boulardii är knappast av sådan omfattning att den kan rekommenderas för rutinmässigt bruk. Patienter med upprepade recidiv bör remitteras till infektionsläkare.

8 Tabell III. Patogen Manifestation Preparatval Dos Behandlings-duration Salmonella sepsis och fokal infektion ciprofloxacin mg x 2 minst dygn enterit (endast utvalda fall, se texten) norfloxacin ciprofloxacin 400 mg x mg x 2 minst 5 dygn minst 5 dygn bärarskap (>3-6 månader) norfloxacin ciprofloxacin 400 mg x mg x 2 3 veckor 3 veckor Shigella enterit norfloxacin ciprofloxacin 400 mg x mg x 2 3 dygn 3 dygn enterit (endast Campylobacter utvalda fall, se texten) erytromycin 500 mg x dygn Yersinia enterocolitica enterit se texten Clostridium difficile lätta fall (se texten) medelsvåra fall metronidazol 400 mg x 3 10 dygn svåra fall metronidazol vankomycin 400 mg x mg x 4 10 dygn 10 dygn metronidazol 500 mg x 3 i.v. 10 dygn ileus/toxisk kombinerat 500 mg x 4 via dilatation med duodenalsond vankomycin eller rektalt Profylax och behandling av turistdiarré Diarrrésjukdomar är det vanligaste hälsoproblemet hos turister och drabbar cirka en tredjedel av alla resenärer i u-länderna. Sjukdomen är i regel lindrig och hälften av de insjuknade är symtomfria inom två dygn. Feber och kräkningar förekommer i 10-15% av fallen, medan en inflammatorisk sjukdomsbild med blodig och slemmig avföring ses hos 5-10%. Etiologin till turistdiarré är oftast bakteriell. ETEC anses vara orsaken i cirka 40% av fallen, medan salmonella, shigella och campylobacter vardera endast förekommer i 5-10%. Virus och protozoer tycks mera sällan vara orsak till turistdiarré.

9 Profylax Generell profylax avseende föda och dryck. I princip gäller det klassiska rådet "cook it, boil it, peel it - or forget it" Levande laktobakterier har en låggradig och varierande skyddseffekt mot turistdiarré. Antibiotika bör inte rutinmässigt ges som profylax p g a risk för resistensutveckling och biverkningar. Vissa medicinska riskgrupper kan i stället erbjudas möjlighet till tidig självbehandling (se nedan). Vaccination har generellt sett begränsad effekt mot turistdiarré. Oralt koleravaccin ger gott skydd mot kolera under minst tre år och ett cirka 60-70%-igt skydd mot ETEC-orsakad diarré under tre månader. Vaccinets skyddseffekt mot turistdiarré generellt är endast 20-25%. Vaccin mot tyfoidfeber finns tillgängligt i såväl oral som parenteral form. Skyddseffekten anses vara upp till 70% för båda vaccintyperna och varar i 2-3 år. Hur kostnadseffektivt det är med vaccinering beror på vilka orsaker till turistdiarrén som dominerar på det aktuella resmålet. Det är knappast indicerat att vaccinera mot tyfoidfeber vid resor inom Europa och vid charterresor till vanliga resmål i andra världsdelar. Behandling Upprätthåll vätske- och saltbalansen (se tidigare avsnitt). Loperamid rekommenderas vid lindrig till medelsvår diarré och bör insättas tidigt. Dosen får ej överskrida 8 tabletter (16 mg) per dygn och behandlingen bör ej pågå >48 timmar vid kontinuerlig självbehandling. Om besvären kvarstår efter denna tid bör patienten söka läkare. Försiktighet rekommenderas vid inflammatorisk sjukdomsbild. Loperamid skall ej ges till <12 år eller till gravida. Tidigt insatt självbehandling med antibiotika (ciprofloxacin 500 mg x 2 alternativt norfloxacin 400 mg x 2 under tre dygn) bör efter individuell bedömning övervägas till vuxna patienter som tillhör medicinska riskgrupper, t ex inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit, Mb Crohn) svårinställd insulinkrävande diabetes mellitus tidigare reaktiv artrit måttlig till svår hjärt-kärlsjukdom symtomgivande HIV-infektion immunsuppression Möjlighet till självbehandling med antibiotika kan också erbjudas personer som reser under primitiva förhållanden inom högriskområden (Latinamerika, Afrika och Asien) långt från god sjukvård. Denna behandling sätts in om symtomen inte lindras inom 24 timmar vid icke-inflammatorisk sjukdom och snarast vid inflammatorisk sjukdomsbild. Det saknas dokumentation som stöd för användning av kol och olika bakteriepreparat vid behandling av turistdiarré.

10 Behandling av viral enterit Under de senaste 25 åren har virus visat sig vara viktiga agens till akuta gastroenteriter hos och vuxna. Fyra kategorier av virus har identifierats: rotavirus (grupp A, B, C), astrovirus, calicivirus och enteriska adenovirus. Specifik antiviral terapi saknas och behandlingen är således symtomatisk med vätskeersättning (se tidigare avsnitt). Immunterapi De immunologiska mekanismerna för induktion av ett protektivt immunsvar mot rotavirus är ännu inte identifierade. Hos med rotavirusinfektion har oral administrering av humant gammaglobulin, komjölk och kolostrum innehållande hög halt av rotavirusantikroppar dock visat sig ha en gynnsam effekt på det kliniska förloppet och förkortat diarréduration och virusutsöndring. Ett intressant alternativ är bioterapeutika/probiotika i form av laktobaciller som möjligen har en skyddande och immunstimulerande effekt. Dokumentationen är dock ännu för sparsam för att vara underlag för generella behandlingsrekommendationer. Vacciner Den kliniska betydelsen av rotavirus har resulterat i utvecklandet av ett flertal levande orala vaccinkandidater. Ett oralt tetravalent (4-serotyper) vaccin har i inledande studier visat sig ge ett 80%-igt skydd mot svår diarré i u-land såväl som i i-land. Vaccinet planeras att ges i tre doser före sex månaders ålder. Om förhoppningarna på detta vaccin infrias kommer sannolikt den höga morbiditeten och mortaliteten i i- respektive u-land att kunna reduceras betydligt. Intestinala protozosjukdomar Patogena intestinala protozoer kan framkalla sjukdom i människans tunn- eller tjocktarm eller i båda. Många infektioner är självbegränsande och fordrar ej behandling. Flera intestinala protozoinfektioner har emellertid fått ökad aktualitet och spridning, då de ofta drabbar individer med nedsatt immunförsvar, t ex patienter med AIDS. Entamoeba histolytica är invasiv och kan åstadkomma infektion såväl i kolon som extraintestinalt. Man kan genetiskt särskilja den apatogena Entamoeba dispar från den morfologiskt identiska patogena Entamoeba histolytica. Enligt rekommendationer från WHO/PAHO/UNESCO (1997) är behandling ej nödvändig om E. dispar kan identifieras. De flesta infestationer (90%) anses orsakade av E. dispar, men ännu finns inga diagnostiska rutinmetoder. Så länge sådana metoder saknas bör fynd av entamöba i feces föranleda behandling. Entamoeba coli anses vara apatogen, men påvisas ibland hos individer med långvariga diarrétillstånd. Behandling med luminala amöbicider har vid dessa tillstånd använts med framgång. Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis) är den vanligast förekommande tarmparasiten, som kan ge upphov till tunntarmsdiarré. Obehandlad leder diarrén ibland till långvariga malabsorptionstillstånd. Infektionen är emellertid ofta självbegränsande. Behandlingssvikt är ej helt ovanlig och kan i vissa fall bero på terapiresistens, varvid byte av preparat rekommenderas. Blastocystis hominis klassificeras numera som protozo. Dess kliniska relevans är tveksam men den påvisas ibland vid diarrétillstånd och kan då eventuellt behandlas efter konsultation med infektionsklinik. Balantidium coli kan orsaka allvarlig och livshotande kolit eller ge upphov till kronisk infektion. Behandling bör ske i samråd med infektionsspecialist.

11 Cryptosporidium parvum ger upphov till tunntarmsdiarréer. Vattenburna epidemier förekommer och infektionen ses emellanåt hos och hos resenärer från varma klimat. Allvarlig infektion ses hos individer med kongenital immunbrist och immunsuppressiv behandling samt hos HIVinfekterade. Tillståndet är svårbehandlat och kroniska tillstånd förekommer. Isospora belli åstadkommer en självbegränsande tunntarmsinfektion hos immunkompetenta individer men skall behandlas vid kroniskt förlopp hos den immunsupprimerade värden. Cyclospora cayetanensis kan påvisas hos individer med långdragen tunntarmsdiarré samt hos HIVinfekterade. Microsporidia utgör en egen klass av protozoer av vilka ett fåtal species förekommer hos människa. Parasiten framkallar tunntarmsinfektion hos HIV-infekterade. Några arter ger även symtom från luftvägar, gallvägar, urinvägar, CNS och ögats medier. Behandling har viss effekt. Postinfektiös malabsorption eller tropisk sprue. Flertalet intestinala protozoinfektioner drabbar tunntarmen, vars morfologi därvid förändras, vilket i sin tur kan medföra malabsorptionssyndrom. Tillståndet blir ofta kroniskt och fordrar specifik behandling. BEHANDLING AV INTESTINALA PROTOZOSJUKDOMAR Entamoeba histolytica

12 Tabell IV. BEHANDLING AV INTESTINALA PROTOZOSJUKDOMAR Entamoeba histolytica Asymtomatiskt bärarskap Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 20 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Paromomycin p.o. (licenspreparat) 25 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Akut intestinal infektion Metronidazol p.o. vuxna 800 mg var 8:e tim x X mg/kg/d (delat på 3 doser) x X (max 2,4 g/d) Tinidazol p.o. vuxna 2 g x 1 x III mg/kg x 1 x III, max 2 g båda följda av Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 20 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Extraintestinal infektion Dränage av leverabscess Metronidazol p.o/ i.v vuxna mg var 8:e tim x X mg/kg (delat på 3

13 doser) x X (max 2,4 g/d) Tinidazol p.o. vuxna 2 g x 1 x III-V mg/kg x 1 x III, max 2 g ev tillsammans med Klorokin p.o. vuxna 500 mg x 1 x XXI 8 mg/kg (av saltet) x 1 x XXI och/eller Tetracykliner p.o. t ex lymecyklin vuxna 300 mg x 2 x X men alltid åtföljt av Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 20 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Graviditet Paromomycin p.o. (licenspreparat) mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Entamoeba coli (Se text!) Diloxanidfuroat p.o. (licenspreparat) vuxna 500 mg x 3 x X 25 mg/kg/d (delat på 3 doser) x X Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis) Metronidazol p.o. vuxna 600 mg x 2 x VI (<25 kg) 12,5 mg/kg/ x 2 x VI Tinidazol p.o. vuxna och >25 kg 2 g x 1 x I

14 vuxna Furazolidon p.o. (licenspreparat) och mg x 4 x VI >25 kg Graviditet Paromomycin p.o. (licenspreparat) mg x 3 x V-X Andra preparat med viss effekt mot Giardia intestinalis är albendazol, meflokin, doxycyklin, rifampicin, azitromycin. Blastocystis hominis (Se text!) mg/kg/d (delat på 3 Metronidazol p.o. doser) x VII (max 2,4 g/d) Balantidium coli vuxna Tetracykliner, t ex p.o. p.o. doxycyklin lymecyklin och >12 år 100 mg x 2 x X 300 mg x 2 x X vuxna Viss effekt ses även med bacitracin, ampicillin, metronidazol, paromomycin. Cryptosporidium parvum Albendazol p.o. (licenspreparat) 400 mg x 2 x X Paromomycin p.o. (licenspreparat) mg/kg x 3 x X Spiramycin p.o. (licenspreparat 3-4 g/d x XXX Azitromycin p.o. vuxna 500 mg x 1 x V 10 mg/kg x 1 x V Isospora belli Sulfametoxazol-trimetoprim p.o. 800 mg/160 mg 1 tabl x 2 till symtomfrihet och lika länge till

15 Pyrimetamin-sulfadoxin p.o. 1 g x 4 x III-IV Cyclospora cayetanensis Ingen effektiv behandling finns. Microsporidia Albendazol p.o. (licenspreparat) 400 mg x 2 x XXVIII Postinfektiös malabsorption eller tropisk sprue Disackaridfri kost vuxna Tetracykliner t ex p.o. doxycyklin och > mg x 2 x XIV år vuxna p.o. lymecyklin och > mg x 2 x XIV år tillsammans med 10 mg x 3 x X, följt av 10 mg x 2 x X och därefter 5 Folsyra p.o. mg dagligen i underhållsdos till symtomfrihet eller längre; reducerad dos efter ålder Smittskyddsaspekter Livsmedel - föda och vatten - är den dominerande smittkällan vid bakteriell infektiös diarré. För att hindra livsmedelsburna infektioner är korrekt förvaring och beredning av mat viktig, liksom den personliga hygienen. (Se faktaruta med WHOs "Ten golden rules for safe food preparation".) Produktions- och distributionskedjan bör såväl nationellt som internationellt organiseras så att konsumenten säkras livsmedel som är fria från sjukdomsframkallande mikroorganismer. Detta innebär att regler och kontrollsystem måste följas och att sådana regler omfattar både djur- och livsmedelssidan. Personer med pågående diarré ska som regel stanna hemma från arbetet. För att minska risken för

PM Medicinskt. Gastroenterit

PM Medicinskt. Gastroenterit Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Infektioner i mag-tarmkanalen

Infektioner i mag-tarmkanalen 139 Marlene Wullt, Infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Inledning Tarminfektioner är ett betydande medicinskt problem med framför allt hög mortalitet hos barn i låginkomstländer. Även

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårning mag-tarm sjukdomar Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Akuta tarminfektioner hos vuxna Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Akuta tarminfektioner hos vuxna Rapporten är framtagen av Bo Svenungsson

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på? Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade

Läs mer

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré! Några praktiska råd vid tillfällig diarré! Drick mycket och ofta. En vuxen ska dricka minst 2 liter vätska/dygn fördelat på minst 6 gånger. Undvik kolsyrade drycker och mjölk. Drick istället morots- eller

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårningsutbildning 2016 Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan

Läs mer

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 12 Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium difficile i sjukvården Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Innehållsförteckning, Gastroenterit

Innehållsförteckning, Gastroenterit Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos

Läs mer

Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika

Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Artikelnr 2008-130-10 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2008 2 Förord

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1- 6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

INFEKTIONER I MAG-TARMKANALEN

INFEKTIONER I MAG-TARMKANALEN INFEKTIONER I MAG-TARMKANALEN Marlene Wullt, Infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Inledning Tarminfektioner är ett betydande medicinskt problem med framför allt hög mortalitet hos barn

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION

Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling och användning av vaccin vid meningokockfall Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2011

Smittspårningsutbildning 2011 Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 HÄLSOSAMTALET Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 Hepatit B Hepatit C HIV Amöbiasis Giardiasis Gulsot typ B (Hepatit B) Gulsot typ B (Hepatit B) Hepatit; Hepar = levern, -it = inflammation

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng

KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng Seminarier Föreläsningar Gruppövningar Klinik Inläsning 23% Laborationer 22% 24% 31% Mål Kursen skall ge grundläggande kunskaper om etiologi, patofysiologi,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Azatioprin (Imurel) är ett värdefullt behandlingsalternativ vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit med förhållandevis litet biverkningar

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor

Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor Behandlingsrekommendation Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor Profylax med zidovudin och elektivt kejsarsnitt sänker risken för smittöverföring av HIV från mor till barn radikalt. Detta

Läs mer

Kikhosta- smittspårning

Kikhosta- smittspårning Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION ANTIBIOTIKAREAKTIONER ANTIBIOTIKADOSERING (BARN) HERPESINFEKTIONER HUD/MJUKDELSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTIONER TARMINFEKTIONER URINVÄGSINFEKTIONER

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer