Information om bakterier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om bakterier"

Transkript

1 om bakterier

2 2 om bakterier Bacillus cereus Bacillus cereus är en bakterie som normalt förekommer i vår omgivning, i jord och vatten. Därmed förekommer bakterien i livsmedelsprodukter som haft kontakt med jord såsom färska och torkade grönsa-ker, ris, bönor, kryddor och dessutom i mjölk och mejeriprodukter. Mjölk förorenas ofta av B.cereus via kornas juver, mjölkningsutrustning och även från den omgivande miljön. Bakterier av släktet bacillus tillhör de som kan bilda en speciell överlevnadsform, en spor, som är motståndskraftig mot såväl upphettning och uttorkning som mot mycket sura miljöer där bakterier vanligen inte överlever. Sporer av B.cereus överlever således både pastörisering och den värmebehandling som normal matlagning innebär. B.cereus kan orsaka två olika typer av matförgiftningar. Kräkvarian-ten karaktäriseras av en kort inkubationstid (0,5-6 timmar), illamående & och kräkningar. Vid diarrévarian-ten är inkubationstiden längre (8-16 timmar eller mer) och symtomen är diarré, magsmärtor och ibland illamående. Diarrévarianten, vilken är den vanligaste, orsakas av det toxin som bakterierna bildar när de nått tarmen.vid den andra typen av matförgiftning som B.cereus kan orsaka bildas toxiner av bakterierna redan i livsmedlet, framför allt stärkelsehaltiga livsmedel såsom ris och pastarätter. Toxinet är stabilt mot värme och klarar passagen genom magsäcken bra och kan utöva giftverkan i tarmen. Vid denna typ av matförgiftning behövs ingen tillväxt av B.cereus i tarmen, varför insjuknandet sker snabbt. Det föreligger förmodligen en kraftig underrapportering av antalet matförgiftningar förorsakade av B.cereus, då sjukdomsförloppet oftast är kortvarigt och sällan leder till kontakt med sjukvården. Matförgiftningar orsakade av B.cereus beror ofta på felaktig hantering av tillagade livsmedel. Det är viktigt att snabbt kyla ner maten och sedan förvara i kyla, gärna så kallt som 4 C eftersom vissa stammar av B.cereus kan växa i kyltemperaturer däröver. Långvarig varmhållning vid temperaturer som tillåter bakteri-etillväxt kan också vara riskabelt. Då B.cereus är normalt förekommande i vår omgivning och kontinuerligt kommer in i våra livsmedel, är det endast en korrekt hantering av de tillagde livsmedlen som helt kan skydda oss från matförgiftningar orsakade av denna bakterie.

3 3 om bakterier Campylobacter Campylobacter lever i tarmkanalen på många såväl vilda som tama däggdjur och fåglar. Bakterien sprids vidare till djurens omgivande miljö, ytvatten, opastöriserad mjölk och via slakthantering till köttråvaror. Denna bakterie behöver en atmosfär med reducerat syreinnehåll, temperatur på 30 C-45 C för att växa och den är känslig för uttorkning. Vid fryslagring, som ju innebär torka för bakterierna, reduceras därför alltid antalet levande Campylobacter. Men trots att det kan tyckas vara en bakterie med höga krav på omgivningen för att växa så är den en bakterie att ta på allvar i matförgiftningssammanhang. Infektionsdosen är nämligen låg även för personer med god hälsa. Tillväxt i livsmedlet är därför oftast inte nödvändig för att orsaka infektion. Genom noggrann tillagning där hela livsmedlet upphettas till minst 70 C undviks dock risken för matförgiftning av Campylobacter. Mat som skall ätas utan föregående värmebehandling är det mycket viktigt att man skyddar från kontaminering av Campylobacter. Campylobacter är kanske den vanligaste orsaken till bakteriell diarrésjukdom i Sverige trots att man t ex inom kycklingindustrin gjort mycket för att minska problemet. Under 90-talet förekom två stora utbrott, med flera tusentals personer sjuka, och då var det dricksvattnet som vart smittkälla.

4 4 om bakterier Clostridium botulinum Clostridium botulinum förekommer allmänt i naturen; i jord, förmultnande växtmaterial och i bottenslammet i sjöar och hav. Det är en anaerob bakterie med förmågan att ombilda sig till härdig spor vilken tål kraftig upphettning t ex kokning. Botulinumsporer förekommer framför allt i fisk, både utanpå fiskar samt i deras tarmkanaler. När fisken rensas kan bakterierna föras över till själva fiskköttet. Cl. botulinum bildar toxiner, vilka det finns sju olika typer av och fyra av dessa är kraftfullt giftiga för människan. Så länge bakterien befinner sig i sporform är den ofarlig men när förutsättningarna i omgivningen förbättras för bakterien kan sporerna åter gro ut till växande bakterier. För att det skall ske krävs bl a en anaerob miljö vilket det är i vakuumförpackningar. Salthalt och ph är två andra parametrar som är av betydelse för om sporer av Cl. botolinum skall gro ut till bakterier igen. Man skall därför alltid noggrant följa beprövade recept vid inläggning av sill. Tillväxt kan ske i så låg temperatur som 3 C vilket är skälet till att kylkraven är extra stora på fisk och fiskprodukter. Toxinerna är relativt värmeinstabila och förstörs efter ca 6 minuter vid 80 C. Matförgiftning förorsakas, med undantag för spädbarnsbotulism, inte av tillväxt av Cl. botulinum i tarmen utan det toxin som bakterien bildar under förökningen i livsmedlet. Toxinet påverkar nervsystemet och är mycket kraftfullt. Ett gram anses kunna döda en miljon människor. Symptomen kommer efter timmar och börjar ibland med illamående, kräkningar och diarré innan de neurologiska problemen börjar med dimsyn och muntorrhet, följt av dubbelseende, tal- och sväljsvårigheter samt muskelsvaghet. Slutligen inträder andningsförlamning. Sjukdomsförloppet är ofta långdraget och respiratorbehandling i ett par månader förekommer. Synrubbningar kan kvarstå i upp till ett år. Förr var dödligheten hög och sjukdomen mycket fruktad så man har inom industrin vidtagit åtgärder som varit lyckade och nu är det mycket ovanligt med matförgiftning pga Cl. botulinum. De fall av botulism som man dock har haft på senare tid har berott på felaktig hantering och/eller tillagning. Bland fallen kan nämnas varmrökt vakuumförpackad lax som förvarats vid för hög temperatur i butik, och en hemlagad sillinläggning, där för lite ättika i förhållande till mängden fisk använts. Utbrott har även relaterats till konserverade grönsaker, frukt och kött.

5 5 om bakterier Clostridium perfringes Även Clostridium perfringes är en anaerob, toxinbildande bakterie som kan övergå i sporform. Den förekommer allmänt i jord, damm och vatten, men även i tarmen hos däggdjur inklusive människor. I och grönsaker, kryddor mm. Som med alla (sporbildande) bakterier är snabb nedkylning, ordentlig upphettning och korrekt varmhållning oerhört viktig. Matförgiftningar orsakade av Cl. perfringes sammankopplas därför med bl a köttgrytor som tillagas och hanteras på ett felaktigt sätt. Stora volymer medför att korrekt hantering försvåras eller kräver en större insats och följaktligen är denna matförgiftning vanlig inom storkök och restaurang. 15 C och 50 C gror sporerna och tillväxten börjar. Vid optimala temperaturer kan bakterietantalet fördubblas var tionde minut. Om man ätit livsmedel med höga halter av enerotoxinproducerande Cl.perfringes drabbas man efter 8-24 timmar av buksmärtor, illamående och kraftiga diarréer. Sjukdomen går över på något dygn. Gamla och sjuka kan dö av infektionen. För dom som minns ärtsoppan som serverades på äldreboendet i Tierp så var det Clostridium perfringes som var den extra ingrediensen.

6 6 om bakterier EHEC Den normalt sett harmlösa tarmbakterien Escherichia coli finns i några toxinbildande varianter varav EHEC har fått mest uppmärksamhet på senare tid. Toxinet som EHEC bildar ger inte bara blodiga diarréer utan kan även skada andra organ, främst njurarna. EHEC finns i tarmkanalen hos kor. Vid flera stora EHEC-utbrott utomlands har smittämnet återfunnits i livsmedelprodukter av malet nötkött. EHEC-bakterier har även återfunnits på grönsaker och frukter där de förmodligen hamnat genom bevattning med förorenat vatten eller gödsling. EHEC har mycket god förmåga att klara sura miljöer vilket är en bidragande orsak till den låga infektionsdosen, mindre än 100 bakterier behövs för att orsaka sjukdom. Livsmedel som tidigare ansetts säkra pga sitt låga ph (t ex juice, yoghurt och salami) är inte säkra ur EHEC-synpunkt. Eftersom tillväxt inte är nödvändig i och med den låga infektionsdosen är det tillräcklig värmebehandling av hela livsmedlet som kan skydda oss från matförgiftning. God personlig hygien är givetvis också viktigt. Smitta kan spridas direkt från person till person. De fall av EHEC-infektioner som varit i Sverige har föranlett en rekommendation till barn i förskoleålder att de inte skall besöka gårdar med kor och inte äta kallrökt korv.1995 fick en pojke bestående skador på hjärnan efter en EHEC-infektion och nyligen har ett barn dött av de njurskador som en EHEC-infektion gett.

7 7 om bakterier Listeria monocytogenes Bakterien Listeria monocytogenes kan orsaka sjukdomen listerios hos den infekterade. Dödligheten om man insjuknar i listerios är så hög som %. Framför allt personer inom vissa riskgrupper drabbas. Riskgrupperna är gravida samt personer med nedsatt immunförsvar; exempelvis äldre människor, personer med diabetes, AIDS eller som genomgår viss cancerbehandling. Symptomen kan vara mer eller mindre diffusa influensaliknande besvär, blodförgiftning, hjärn- eller hjärnhinneinflammation samt klassiska mag- och tarmbesvär. Vid blodförgiftning kan L.monocytogenes infektera flera olika organ i kroppen och symptombilden kan därför variera mycket. Vid listerios hos gravida kan fostret smittas och följden bli missfall eller att det nyfödda barnet insjuknar. L.monocytogenes är allmänt spridd i naturen och finns i vatten, i vegetationen samt hos både tama och vilda djur. Eftersom bakterien är så allmänt förekommande finns den därmed på många av våra livsmedelsråvaror. Den kan även bilda s k biofilm på ytor i fuktiga miljöer och kontaminera livsmedlen. Dessa biofilmer kan vara besvärliga att få bort. Även under kylförvaring kan L.monocytogenes växa till farliga halter i ett kontaminerat livsmedel. Bakterien växer också bra i vakuumförpackningar. Ett ännu mera gynnsamt läge får den om den slipper konkurrens från andra bakterier, t ex i ett nyss värmebehandlat livsmedel, då ju endast ett fåtal andra bakterier finns kvar. L monocytegenes dör vid vanlig matlagningstemperatur, så det är framförallt livsmedel som skall ätas kalla som är riskabla. Exempel på sådana livsmedel är förpackad rökt och gravad fisk, patéer, förpackat smörgåspålägg och lagrade dessertostar (mögel- och kittostar). Tillhör man någon av riskgrupperna bör man vara särskilt uppmärksam eller helt undvika dessa typer av livsmedel. Värsta utbrottet var nog i Frankrike på 90-talet då 279 personer insjuknade efter att ha ätit en kall charkdelikatess. Av dessa dog 63 personer och 22 fick missfall. Troligen har dålig hygien möjliggjort spridning av bakterien via skärverktyg.

8 8 om bakterier Salmonella Salmonella är ett släktnamn för flera bakterier. Den vanligaste sjukdomen orsakad av Salmonella är lokal tarminfektion, salmonellos, med feber, kräkningar och buksmärtor. Vissa andra bakterietyper av släktet Salmonella ger en systemisk infektion, en blodförgiftning som kan orsaka följdsjukdom i andra specifika organsystem i kroppen. De flesta salmonellainfektionerna i tarmen spontanläker men följdsjukdomar i övriga organ kan i värsta fall vara kroniska. Ett fåtal salmonellatyper är multiresistenta och därmed svåra att behandla. Salmonella kan förutom hos människa orsaka sjukdom hos många olika, både vilda och tama djurslag, bland annat däggdjur, fåglar och reptiler. Vid sjukdom förökar sig bakterien i tarmen och sprids därefter via avföringen. Ett stort tillskott till spridningen av Salmonella orsakar de friska bärare bland såväl människor som djur som utan tecken på sjukdom utsöndrar bakterien, periodvis eller kontinuerligt, med avföringen. På det sättet kontamineras till exempel många livsmedel, djurfoder och miljöer. Vanligaste spridningsvägen till människan är via mat eller vatten och de viktigaste smittkällorna är fjäderfä, ägg och svinskött. Bakteriens breda anpassningsförmåga gör att mycket varierande typer av livsmedel kan vara smittkällor, t ex kryddor, böngroddar, bakverk, anka och nötkött. Direktspridning från människa till människa eller från djur till människa förekommer också. Salmonella trivs i såväl aerob som anaerob miljö och anpassar sig således till hur mycket syre som finns i omgivningen. Bakterierna kan normalt sett inte föröka sig i kylskåpstemperatur men överlever flera månader eller år vid frysgrader. Den är även tålig för uttorkning och kan finnas i produkter som kakaopulver, choklad, kryddor och pasta. Bakterien dör emellertid vid vanlig matlagningstemperatur, dvs cirka 70 C men om socker- och fettinnehållet i livsmedlet är högt (t ex choklad) tål bakterien värmen bättre.

9 9 om bakterier Staphylococcus aureus Staphylococcus aureus finns hos både varmblodiga djur och människor, på huden, i näsa och öron och ofta i höga halter i sår. Livsmedel kontamineras oftast genom att de hanteras med förorenade händer. Extra stor risk är såldes mat som hanteras mycket med händerna efter tillagning eller utan tillagning t ex pizza, kebab, sallad och kallskuret. Då S.aureus tål uttorkning ovanligt bra kan den överleva och etablera sig i produktionslokaler och även därifrån förorena livsmedel. Multiresistenta varianter påträffas regelbundet i sjukhusmiljöer där de via operationssår kan ge upphov till allvarliga infektioner. I maten kan S.aureus bilda toxiner vilka är mycket stabila mot värme. För att skydda sig från matförgiftning av denna bakterie gäller det att inte ge bakterierna chansen att föröka sig för det är då toxinet bildas. Med god handhygien vid mathantering och snabb nedkylning av livsmedel som inte ska ätas omedelbart kan man följaktligen förhindra matförgiftning av S.aureus. I och med att matförgiftningen sker genom att toxin bildats i maten går insjuknandet snabbt. Inom 0,5-6 timmar får den drabbade illamående, magkramper, kräkningar och diarréer. Huvudvärk och kallsvettning förkommer också ofta. Sjukdomsförloppet är relativt kortvarigt men häftigt. Den sjuke går från att tro att han skall dö, till att önska sig död för att sedan plötsligt tillfriskna. Allt är över på ca tre dygn, förutsatt att personen inte är svag av andra orsaker samtidigt.

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Projekt Bacillus cereus

Projekt Bacillus cereus Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är

Läs mer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen

Läs mer

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Bakterier, virus, mögel och parasiter Bakterier, virus, mögel och parasiter Bacillus cereus I jord och jorddamm. Bakterien finns i form av s.k. sporer överallt i vår omgivning inklusive på de råvaror som vi använder vid matlagningen. Det gäller

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (5) Rapport provtagningsprojekt 2010 Dnr 2010.2397.1 Sammanfattning Under maj månad 2010 utförde miljöförvaltningen provtagningar

Läs mer

PROJEKT. Salladbufféer

PROJEKT. Salladbufféer PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring

Läs mer

Provtagning av sallader

Provtagning av sallader MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av sallader En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Dan Lennartsson 2010-03-18 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Sallader är en produkt som

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5

Läs mer

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Miljökontoret Dnr 2010-3671 Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Annelie Vestergren augusti 2010 Sammanfattning Livsmedelsgruppen genomförde under mars till maj

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona

Läs mer

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561 RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 13 Kost efter transplantation Kost efter njurtransplantation, hjärt- och/eller lungtransplantation och allogen stamcellstransplantation 134 Nutritionspärm kap 13 134

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll Kontrollhandbok för storhushåll Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll Innehåll Inledning... 3 1 Skolor och förskolor... 4 1.1 Tillagningskök på förskola och

Läs mer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso-

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL Faktalådan Innehållsförteckning sid INTRODUKTION 1 A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL 4 A.1 BIOLOGISKA FAROR 4 A.1.1 Mikrobiologiska faror 6 A.1.1.1 Bakterier 6 A.1.1.1.1 Sjukdomsframkallande gramnegativa

Läs mer

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen 1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt 2013. Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt 2013. Åsa Fredriksson Joakim Johansson Rapport Restauranger tillsynsprojekt 2013 Åsa Fredriksson Joakim Johansson SAMMANFATTNING Under år 2013 har miljökontoret i Luleå utfört offentlig livsmedelskontroll på restauranger och pizzerior inom

Läs mer

Personlig hygien Händerna

Personlig hygien Händerna Livsmedelslagen 5 Livsmedel som yrkesmässigt saluhålles får ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt som

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 212 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Sofie Ivarsson och Margareta Löfdahl (Smittskyddsinstitutet)

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar

barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar Viktigt att kunna leva som alla andra, men det innebär också livslång daglig medicinering som

Läs mer

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Smitta och smittspridningsvägar Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Normalflora Mikroorganismer i/på kroppen finns där utan att orsaka infektioner Näsa-mun-svalg, magtarmkanal och huden (hårsäckar, körtelgångar)

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004 Sammanställda av Roland Lindqvist, Anna Westöö (SLV) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (SMI) 11 oktober 2005 Mycket av vår kunskap om matförgiftningar

Läs mer

Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999

Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999 Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999 Rapport 7/000 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.malmo.se 1(9) Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999 Projektet

Läs mer

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013 Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Margareta Löfdahl (Folkhälsomyndigheten)

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord Inledning Enligt Livsmedelverket matförgiftas betydligt fler människor i Sverige än vad som finns i den

Läs mer

Julbordsprojekt 2008

Julbordsprojekt 2008 Julbordsprojekt 2008 Projektsammandrag December 2008 Hälsoinspektörer Liisa Haavisto, Annika Porthin och Mattias Finell Inledning Julborden som serveras i många restauranger inför julen innebär ofta en

Läs mer

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och

Läs mer

Pizzaprojekt. hösten 2011. Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona

Pizzaprojekt. hösten 2011. Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona Pizzaprojekt hösten 2011 Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona Sammanfattning Under hösten och vintern 2011 har miljökontoren

Läs mer

Kontrollhandbok storhushåll och restaurang Del III

Kontrollhandbok storhushåll och restaurang Del III Kontrollhandbok storhushåll och restaurang Del III Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll Utkast till kontrollhandbok för storhushåll och restaurang, del III 1 Innehåll

Läs mer

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr: Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2016-917 Innehåll 2 Sammanfattning Under de senaste åren har det blivit populärt att

Läs mer

Kontroll av sushirestauranger

Kontroll av sushirestauranger SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 3/2007 Kontroll av sushirestauranger MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN MARS 2007 Rapport 3/2007 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Claes Ericsson

Läs mer

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Hygieninformation för livsmedelsföretag Livsmedels INFORMATION Februari 2010 Hygieninformation för livsmedelsföretag LIVSMEDELSHYGIEN Att hantera livsmedel är ett ansvarsfullt arbete. Maten ska inte bara vara god och nyttig, den ska också vara

Läs mer

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm.  16 maj Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)

Läs mer

Madeleine Kais Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm

Madeleine Kais  Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm Legionella, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda Januari 1977

Läs mer

Råbiff och hamburgare rått eller hur stekt

Råbiff och hamburgare rått eller hur stekt Råbiff och hamburgare rått eller hur stekt Helena Rosén 2017-05-10 Hur kan EHEC-bakterier hamna i livsmedel? EHEC-bakterier kan hamna i livsmedel eller vattnet som kontaminerats med avföring från djur

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015 Sammanfattning Miljöförvaltningen har som de senaste två åren under december 2015 utfört kontroll på restauranger som arrangerar julbord eller serverar julmat.

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

PROJEKT. Rengöringskontroll med ATP-mätare. Tillsynsprojekt 2010

PROJEKT. Rengöringskontroll med ATP-mätare. Tillsynsprojekt 2010 PROJEKT Rengöringskontroll med ATP-mätare Tillsynsprojekt 2010 Besöksadress Klostergatan 1, Sölvesborg Telefon, vxl 0456-816 000 Fax 0456-194 56 E-post miljokontoret@miljovast.solvesborg.se Webbplats www.miljovast.se

Läs mer

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser.

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser. Bilaga Mikrobiologi 1. Allmänt om mikroorganismer Mikro betyder liten. Mikroorganismerna är så små, att de inte kan ses med blotta ögat. För att kunna studeras måste bakterier därför förstoras i mikroskop

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

, n] Kommuner i samarbete

, n] Kommuner i samarbete 2015-01-15 TÖREBODA Dm: 2015.Ma006, MARIESTAD GULlSPÅNG, n] Kommuner i samarbete 2 Miljä- och byggnadsfärvaltningen Kyrkogatan 2, 52 6 Mariestad Tel: 0501-56005, 56020,56030 E-post: mbn@ mariestad.se.j

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje kommun

Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje kommun Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för livsmedelsvetenskap Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje

Läs mer

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum HYGIENKOMPETENSTEST / MODELLSERIE I Observera: bara ett svarskryss / fråga. Svarstiden är 45 minuter. Man får avlägsna sig från testtillfället tidigast 30 minuter efter att testet började. Man godkänns

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

Konservering ur ett historiskt perspektiv

Konservering ur ett historiskt perspektiv Konservering ur ett historiskt perspektiv Pär Svahnberg, 2014-09-24 2014-09-24 Konservering 1 Introduktion Conservo = bevara eller vidmakthålla Metod att förbättra ett livsmedels hållbarhet utan att nämnvärt

Läs mer

Provtagning av semlor

Provtagning av semlor Provtagning av semlor Länsprojekt 2015 Kommunerna i Jönköpings län Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Projektets genomförande och omfattning... 6 Kontroll... 6 Provtagning...

Läs mer

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Oktober 2014 Material framtaget i projektet: Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan, 2012-2013 med stöd från Jordbruksverket Dnr 19-666/12 Projektledare: Pernilla Arinder, SIK Projektgruppen: SLU,

Läs mer

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Dec 2010 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 3 2010 Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Vaksamhet viktigt hos både blivande mödrar, mödrahälsovården och myndigheter AV SOFIE IVARSSON SMITTSKYDDSINSTITUTET

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Vetenskapligt yttrande om märkning med sista förbrukningsdag Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen

Vetenskapligt yttrande om märkning med sista förbrukningsdag Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen Vetenskapligt yttrande om märkning med sista förbrukningsdag Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen Bakgrund Den 12 december 2011 begärde Livsmedelsverkets Rådgivningsavdelning ett yttrande

Läs mer

Tips och råd om trygg matlagning

Tips och råd om trygg matlagning Anvisningar om trygg matlagning Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat. Laga inte mat till andra om du är sjuk. Håll kök, skärbrädor och köksredskap rena. Tvätta grönsaker omsorgsfullt före användning.

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Historien om Ingemars Whiskeysenap

Historien om Ingemars Whiskeysenap M AT i K a l m a r 2007 (Årgång 13) Information till livsmedelsbranschen Historien om Ingemars Whiskeysenap Ingemar Andersson i Rinkabyholm började med att tillverka senap genom att prova ut recept, och

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av salladsbufféer i butik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Tillväxt av bakterier vid avsvalning, förvaring och upptining

Tillväxt av bakterier vid avsvalning, förvaring och upptining Rapport 2 del 1-2017 Tillväxt av bakterier vid avsvalning, förvaring och upptining Riskhanteringsrapport av Åsa Rosengren Innehåll Förord... 3 Tillväxt bakterier vid avsvalning av värmebehandlad mat...

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre

Läs mer

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Svarare

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Svarare HYGIENKOMPETENSTEST / MODELLSERIE Observera: bara ett svarskryss / fråga. Svarstiden är 45 minuter. Man får avlägsna sig från testtillfället tidigast 20 minuter efter att testet började. Man godkänns för

Läs mer

EGENKONTROLL MED FAROANALYS

EGENKONTROLL MED FAROANALYS EGENKONTROLL MED FAROANALYS OCH KRITISKA STYRPUNKTER guide för genomförandet av egenkontroll i små livsmedelsföretag Författat av Maria Söderlund, Miljö och hälsoskyddsprogrammet vid Umeå universitet,

Läs mer

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs

Läs mer