FN:s Standardregler och WHO:s Handikappbegrepp Sidan 2. Lagen om likabehandling på högskolan Sidan 3

Transkript

1 1 Innehåll Inledning Sidan 2 FN:s Standardregler och WHO:s Handikappbegrepp Sidan 2 Bakgrund Sidan 3 Lagen om likabehandling på högskolan Sidan 3 Funktionshinderbegreppet Sidan 3 Avgränsning Sidan 4 Vanliga funktionshinder Sidan 4 Stödåtgärder Sidan 4 Riktlinjer för antagning av studenter med funktionshinder Sidan 5 Riktlinjer för stödåtgärder åt studenter med funktionshinder Sidan 6 Vad studenten behöver göra själv Sidan 7 Bilaga 1: Funktionshinder och stödåtgärder Sidan 8 Bilaga 2: Handlingsplan Sidan 17

2 2 Inledning Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har sedan länge haft en policy för att underlätta för funktionshindrade studenter att läsa på högskolan. Den grundläggande tanken har varit att främja likabehandling på högskolan och att motverka den okunskap om och otillgänglighet för funktionshindrade som finns i vårt samhälle. Idag finns både direktiv från EU, en deklaration från FN samt en lag om likabehandling på högskolan som beskriver på vilket sätt högskolor/universitet skall underlätta för studenter med funktionshinder att läsa där. För att följa de angivna direktiven kommer KTH utarbeta en handlingsplan varje år med de åtgärder som behöver vidtas för att funktionshindrade studenter skall ha en bra studiemiljö. Olika funktionshinder betyder olika typer av svårigheter för individen. Samma funktionshinder hos två individer kan yttra sig olika beroende på individen och miljön. Genom att utgå från individ och diagnos skall varje funktionshindrad student kunna få den anpassning som gör det möjligt för honom eller henne att studera. KTH har en samordnare som skall samordna resurser och vägleda studenter och personal i frågor rörande funktionshindrade studenter FN:s standardregler och WHO:s Handikappbegrepp 1993 antog FN:s generalförsamling standard regler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar delaktighet och jämlikhet. Den politiska och moraliska grunden för detta är de internationella reglerna om mänskliga rättigheter. Reglerna uttrycker klara principiella ståndpunkter när det gäller möjligheter, rättigheter och ansvar. De ger konkreta förslag om hur ett land/stat kan skapa ett tillgängligt samhälle även för människor med funktionshinder. Världshälsoorganisationens (WHO) handikappklassifikation menar att handikappbegreppet är miljörelaterat. Med begreppet handikapp avses en person som av fysiska eller psykiska skäl har betydande svårigheter att klara den dagliga livsföringen. Handikappbegreppet ses som relation mellan människan och miljön då svårigheterna som uppstår för individen är situationsbundna. En person kan vara funktionshindrad i en miljö men inte i en annan. WHO klassificerar skada, sjukdom, funktionsnedsättning genom följande avgränsade nivåer. Skada (impairment)- på organnivå. Funktionsnedsättning (disability) på personnivå. Handikapp (handicap) på situationsnivå. I en tillfredställande miljö är inte personen handikappad även om funktionsnedsättningen finns kvar hos individen. Bakgrund: 1 maj år 2000 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare.

3 Både rubrik och innehåll visar på att människor med funktionsnedsättningar är aktiva medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Regeringen anser att tre arbetsområden ska prioriteras under de kommande åren och de är: Att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer Att skapa ett tillgängligt samhälle Att förbättra bemötandet av människor med funktionshinder. Det innebär att statliga myndigheter bör integrera handikapperspektivet i sin verksamhet och vara ett föredöme när det gäller att göra verksamhet, information och lokaler tillgängliga. I propositionerna Den öppna högskolan (2001/02:15) och Lika behandling av studenter på högskolan (2001/02:27) beskrivs vikten av att motverka diskriminering av studenter beroende på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. 3 Lagen om likabehandling på högskolan: utfärdade Sveriges riksdag Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter på högskolan. Lagen syftar till att göra högskolan mer tillgänglig och att motverka diskriminering. Vad avser funktionshinder skall högskolan bl. a inom ramen för sin verksamhet: Bedriva ett målinriktat arbete för att främja studenters lika rättigheter. Vidta åtgärder för att förebygga att en student utsätts för ett uppträdande som kränker hans eller hennes integritet i högskolestudierna. Högskolan skall årligen upprätta en handlingsplan för åtgärder som behöver vidtas för att främja studenternas lika rättigheter samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som högskolan avser att påbörja och avsluta under det kommande året. Högskolan får inte missgynna en student eller sökande genom att behandla honom/henne mindre förmånligt än andra studenter pga. funktionshinder. I det ligger också att högskolan skall göra lokaler tillgängliga och användbara så att situationen blir likvärdig för en student med funktionshinder. Funktionshinders begreppet: Begreppet funktionshinder är enligt Lagen om likabehandling på högskolan definierat på följande sätt: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller förväntas uppstå. Avgränsning För att KTH skall tillhandahålla stödåtgärder krävs att studenten har en dokumenterad diagnos på ett varaktigt funktionshinder. De stödåtgärder som KTH tillhandahåller skall vara knutna till studier på högskolan och skall endast ses som ett komplement till de insatser som individen har rätt till från samhället i övrigt.

4 4 Vanliga Funktionshinder: Dyslexi i olika former: Synskador av olika grad. Hörselskador av olika grad. Neuropsykiatriska diagnoser som te x Asperger och DAMP/ADHD. Rörelsehinder Somatiska diagnoser som ger t ex rörelsehinder Psykiska funktionshinder. För mer information om varje funktionshinder se bilaga. 1. om funktionshinder och stödåtgärder. Stödåtgärder: Studenter med funktionshinder har rätt till stödåtgärder. De stödåtgärder som KTH erbjuder de funktionshindrade studenterna skall utgå ifrån individen och vara anpassade efter de funktionshinder som studenten har. De vanligaste stödåtgärderna är: Anteckningshjälp : studenten får hjälp av en kurskamrat som antecknar och kopierar anteckningar åt studenten. Längre skrivtid vid tentamen och kontrollskrivning. Hemtentamen kan också förekomma i de fall funktionshindret är av en sådan art att det kan behövas. Möjlighet till muntlig tentamen Möjlighet till kopierat overhead material före föreläsning. Möjlighet till anpassad tentamen med datoranvändning. Stödundervisning / handledning Individuell studieplan. Tillgång till teckentolk för studenter med hörselskador Kurslitteratur överfört till annat media via TPB (tal och punktskriftsbiblioteket) för synskadade, blinda studenter eller studenter med dyslexi. Personlig assistans för studenter som är i behov av detta. Den personliga assistenten på högskolan ersätter inte assistans som beviljats i enlighet med LASS, LSS eller insatser via SOL. Anpassat studierum.

5 Riktlinjer vid antagning av nya studenter med funktionshinder: 5 De sökande som söker till universitet och högskolor placeras i en eller flera urvalsgrupper beroende på vilka meriter de sökande har. Den sökande kan konkurrera i flera urvalsgrupper samtidigt. Om den sökande vill begära individuell prövning p g a medicinska skäl har han/hon rätt att göra det. För att bli antagen som student till universitet eller högskola krävs av alla sökande att de uppfyller behörighetskraven. Om en sökande under sin gymnasietid eller under den tid som den sökande skulle förvärva meriter för högre studier, hade sådana funktionshinder eller sådana medicinska skäl att det verkar negativt på studierna och därmed betygen, kan söka via särskilda skäl med individuellt beaktande på medicinska skäl. Om en sökande anger medicinsk förtur skall den sökande uppfylla nedanstående kriterier: 1. Vara behörig dels genom de grundläggande behörighetskraven och dels genom de särskilda krav som kan gälla för tillträde till vissa kurser eller program Detta styrkes genom sedvanliga meriter som betyg, högskoleprov eller studie omdöme från folkhögskola. 2. Den sökande skall på alla sätt som står till förfogande visa att han/hon gjort allt för att höja sina meriter och gjort högskoleprovet. 3. Skälen som den sökande anger för att särskilda skäl skall beaktas skall styrkas genom aktuellt läkarintyg eller diagnos. 4. Den sökande skall själv beskriva omständigheterna kring funktionshindret samt förklara och motivera sin ansökan. Riktlinjer för stödåtgärder åt studenter med funktionshinder För att en student skall få tillgång till stödåtgärder på KTH, skall studenten ha varit i kontakt med samordnaren för funktionshindrade studenter på KTH och fått ett intyg med rekommenderade stödåtgärder. Studenten skall kunna uppvisa ett läkarintyg eller en diagnos utfärdat av behörig person som styrker att studenten har ett funktionshinder. Samordnaren går tillsammans med studenten igenom vilka stödåtgärder kan bli aktuella utifrån läkarintyg och/eller diagnos. Samordnaren utfärdar sedan ett intyg där aktuella stödåtgärder beskrivs. Samordnaren tar kontakt med studievägledare och i vissa fall även studierektor eller motsvarande för att gå igenom de stödåtgärder som studenten är berättigad till. De stödåtgärder som en student får tillgång till bekostas av det så kallade handikappkontot. För att något skall debiteras handikappkontot skall det vara sanktionerat av samordnaren för funktionshindrade studenter. För att få tillgång till stödåtgärder i rätt tid krävs att studenten tar kontakt med samordnaren under antagningen till utbildningen. Studenten skall också redan på ansökan till högskolan ange om han/hon är i behov av stöd åtgärder.

6 Jämkning av kursplan: Om en kurs eller del av kurs har ett sådant innehåll att den funktionshindrade studenten på grund av sin funktionsnedsättning inte kunnat delta i eller tillgodogöra sig kursen eller delar av kursen bör detta klargöras i samtal mellan studenten, utbildningsledning och samordnaren. Detta samtal bör hållas vis kursstarten eller på inrådan av någon part. Med utgång från detta samtal bör studierektor / motsvarande i samråd med studievägledare besluta om anpassning av studierna. Jämkning av här avsett slag kan innebära ett en viss kurs / moment faller bort. Tid som blir frilagd pga detta skall nyttjas för fördjupning av studierna inom annat ämne/moment. 6 Jämkning av innehåll i examinations- och examensbevis: Om en jämkning av kursplan innebär ett bortfall av något utbildningsinnehåll som betraktas som väsentligt och självklart ingående i utbildningen skall jämkningen samt uppgift om dagen för beslutet framgå av beviset. Den här formen av jämkning kan innebära att studenten inte får en fullständig examen. De beslutsfattare som är berörda är skyldiga att informera studenten om detta. Individuell studiegång: I de fall funktionshindret innebär att studenten behöver en långsammare studietakt än normalt skall studenten tillsammans med studievägledaren i samråd med samordnare och studierektor/ motsvarande upprätta en individuell studieplan. Bemötande av studenter med funktionshinder: En student med funktionshinder vill kunna vara som alla andra studenter och bli bemött på samma sätt. En student skall inte behöva försvara att han/hon har ett funktionshinder utan få det stöd han/hon har rätt till. Det skall i övrigt ställas samma krav på en funktionshindrad student som på andra studenter på KTH. Vad behöver studenten göra själv: Studenten behöver själv redan i ansökan till program på KTH ange om han/hon är i behov av stödåtgärder. Studenten ansvarar själv i god tid för att kontakta samordnaren för att få stödåtgärder. Studenten ansvarar själv för att informera personal och studenter om sitt funktionshinder alternativ vid behov sker informationen tillsammans med samordnaren.

7 Studenten skall också om inte annat är överenskommet ta kontakt med berörd personal för att få tillgång till de stödåtgärder som studenten beviljats via samordnaren. 7 Studenten skall själv ta kontakt med samordnaren då han/hon upplever att stödåtgärderna behöver revideras eller andra problem uppstår.

8 8 Bilaga 1 Funktionshinder och stödåtgärder Det finns många olika typer av funktionshinder. Det går inte att beskriva alla i denna skrift. De korta beskrivningar som finns i denna bilaga skall endast ses som en översikt över funktionshindret. Det finns lika många varianter på ett funktionshinder som det finns funktionshinder. Avsikten med denna bilaga är att öka förståelsen för en del av de svårigheter som studenter med olika typer av funktionshinder har. Genom att erbjuda stödåtgärder som på olika sätt kompenserar de svårigheter som studenten har kommer den funktionshindrade studenten att kunna studera på en likvärdig nivå som andra icke funktionshindrade studenter. De stöd åtgärder som beskrivs i samband med ett funktionshinder är också bara ett axplock av de möjligheter till stödåtgärder som finns. Genom att öka förståelsen minimerar KTH också de fördomar och missuppfattningar som finns kring funktionshinder och högskolestudier. Det är viktigt att förstå att en student som har ett funktionshinder ibland inte vill tala om att han/hon har det här funktionshindret. Ungdomar har behov av att känna ett sammanhang och att inte avvika från mängden. Alla studenter vill kunna känna att de presterar goda resultat av egen kraft. En funktionshindrad student behöver stödåtgärderna för att just kunna prestera av egen kraft. De stödåtgärder som används generellt av de flesta grupper av funktionshindrade studenter är: Anteckningshjälp. Kopierat overheadmaterial före föreläsning. Stödundervisning (Rekommenderas endast i de fall studentens funktionshinder är så gravt att det är svårt att delta i ordinarie undervisning. Kan även förekomma i andra specifika situationer.) De mer specifika stödåtgärderna anges i följande text under respektive funktionshinder.

9 9 Neuropsykiatriska funktionshinder /Psykiska funktionshinder Aspergers syndrom: Orsak: Orsaken till Aspergers syndrom är fortfarande inte helt klarlagt, vissa studier tyder på en typ av hjärnskada. Andra studier tyder på kromosomavvikelser. Ytterligare andra studier tyder på att ärftlighet spelar en väsentlig roll. Personer med Asperger blir ofta missförstådda eftersom det inte syns på dem att de har ett funktionshinder. De kan lätt uppfattas som ohyfsade av sin omgivning. Dessa personer har en normal eller hög intelligens men kan ha följande symptom: Bristande förmåga och inlevelse (empati ) begränsad socialförmåga till socialt umgänge. Bristande förmåga att organisera sin tillvaro vilket leder till tvångsmässighet och krav på rutiner. Bristande förmåga att få sammanhang och mening i sina upplevelser. Speciella begränsade intressen Tal -, språk, och kommunikationsproblem, motorisk klumpighet. Även andra symptom kan utvecklas hos en person med Asperger, likväl saknar en del av de uppräknade symptomen. De största svårigheterna brukar vara den sociala förmågan vilket leder till problem i kontakten med andra människor. Detta gör att en person med Asperger ofta kan känna sig missförstådd och kränkt då omgivningen inte förstår det avvikande beteendet. Behandling: Det finns inte idag någon behandling för Aspergers syndrom. Däremot kan mycket göras med habiliterande (anpassande) insatser. Det är viktigt med noggrann information till alla berörda. Det tillsammans med stödåtgärder och anpassade krav kan ge grunden för ett långsiktigt rehabiliteringsarbete. Med rätt bemötande och stödinsatser redan från tidig ålder ges individen möjlighet att bli relativt välfungerande och självständig som vuxen. En student med Asperger kan tendera till att bara göra det som är kul men blir å andra sidan väldigt duktig på det. Det är vanligt att Asperger har mycket hög intelligens på ett område samtidigt som han/hon visar väldigt lite intresse för andra ämnen. Det gäller därför att individen blir motiverad för att för att kunna lyckas i sina studier. Stöd: En person med Asperger behöver ofta stora och kontinuerliga insatser för att studierna och studiesituationen skall bli bra. Lämpliga stödåtgärder kan vara: Sprida information om Asperger bland lärare, studenter och övrig personal. Alternativa tentamensformer Anpassade krav, exempelvis vid laborationer och projekt Stöd/kontaktperson

10 10 DAMP/ MBD Orsak: DAMP (dysfunktion i fråga om avledbarhet/aktivitetskontroll, motorikkontroll och perception) eller som det tidigare kallades MBD (minimal brain dysfunktion), är mycket vanligt. Pojkar drabbas tre gånger så ofta som flickor. Mellan 2 till 7 % av alla barn i Sverige bedöms vara DAMP - barn. Orsaken till DAMP är biologisk och varierar. Störningar i hjärnfunktionen kan ha uppstått vid födelsen, under nyföddhetsperioden eller det första levnadsåret. Symptom: Begåvningen hos individer med DAMP är normal. Det finns också mycket begåvade individer med DAMP. Likväl har praktiskt taget alla med DAMP en mycket ojämn begåvning med stora svårigheter inom vissa områden och normal eller mycket god funktion inom andra. Barn med DAMP har vanligtvis svåra koncentrationssvårigheter, är lättdistraherade, ouppmärksamma, motoriskt klumpiga och fumliga. Det föreligger svårigheter i att samordna kroppsrörelser. Ibland- men långt ifrån alltid - finns en påtaglig hyperaktivitet och barnet har stora svårigheter att sitta still. Det kan lika gärna vara så att barnet trots stora koncentrationssvårigheter är stillsamt och mycket passivt. Många har auditiva, och visuella perceptionsstörningar. De kan ha svårt att höra varifrån ljuden kommer och hur de egentligen låter, eller svårt att med synen urskilja former, hur de hänger ihop och se hur detaljerna tillsammans bildar en helhet. Vissa barn med DAMP har också svårigheter i sociala kontakter och svårigheter med att förstå hur andra människor känner. Känslan för tid och rum kan också vara störd. Det är vanligt att barn med DAMP även har läs- och skrivsvårigheter. Behandling: Barnet får lära sig att hantera sina svårigheter. DAMP är ingenting som försvinner. Med rätt insatser; stöd och vägledning är det goda möjlighet för en individ med DAMP att utvecklas och fungera bra som vuxen även om svårigheterna inte försvinner Stöd: För att en student med DAMP skall ha samma möjligheter att studera som andra studenter behöver både läraren och studenterna veta vilka insatser som kan göras. Lämpliga stödåtgärder kan vara: Att sprida information om DAMP bland lärare, studenter samt övrig personal. Alternativa tentamensformer. Anpassade krav, exempelvis vid laborationer. Stöd/kontaktperson.

11 Psykiska funktionshinder De psykiska funktionshindren är många, schizofreni, manodepressivitet, social fobi, är några exempel på några av dessa funktionshinder. Orsak: Orsakerna kan vara flera. I vissa fall tror man att det är ärftligt betingat och har neurokemiska orsaker. I andra fall kan det vara svåra upplevelser som försatt individen i ett psykotiskt tillstånd eller en kombination av flera orsaker. Det är olika när de psykiska funktionshindren debuterar, hur länge de varar och om de går att behandla. Det är vanligt att en kris eller stressituation är den utlösande faktorn. Symptom: Det är vanligt att individer med ett psykiskt funktionshinder har en förvrängd veklighetsuppfattning. Man har svårt att ta in och bearbeta intryck på samma sätt som en individ utan dessa svårigheter. Det kan vara svårt att orientera sig i tid och rum och att tolka vad andra människor i omgivningen avser med vad de säger. I vissa fall kan de leda till regelrätta panikkänslor som yttrar sig som fysiska symptom. Personen upplever att det inte går att andas och får en kraftig hjärtklappning etc. För t e x en individ med social fobi är det svårt att genomföra en redovisning då det är svårt att vistas bland människor över huvudtaget. Behandling: Det finns många olika behandlingar beroende på funktionshindret. Medicinering är vanlig, ibland är det under perioder och för vissa är det livslångt. Andra behandlingsformer kan vara terapier te x kognitivterapi, psykodynamisk terapi, och beteende terapi för at benämna några. 11 Stöd: För att studenter med psykiska funktionshinder skall kunna studera på samma villkor som andra studenter kan lämpliga stödåtgärder vara: Att sprida kunskap om det aktuella funktionshindret till lärare, studenter och övrig personal. Alternativa tentamens- och redovisningsformer. Anpassade krav, exempelvis vid laborationer. Stöd / kontakt person.

12 12 Fysiska och somatiska funktionshinder. Astma/Allergi Orsak: Allergi anses vara till stor del ärftlig. Det kan röra sig om hösnuva, eksem nässelfeber eller slemhinnebesvär - allt från lindriga till livshotande besvär. Astma o allergi är mycket vanligt och utlöses ofta av ämnen som vanligtvis finns i både inomhus och utomhusmiljö: pollen, damm och dammkvalster, nickel och krom, formelaldehyd, klor, och andra kemikalier, starka dofter, tobaksrök mm.. Symptom: En individ med astma har känsliga slemhinnor. Ett astmaanfall uppstår genom att luftrörens slemhinnor drar ihop sig samtidigt som de svullnar och det bildas segt slem. Individen får svårt att andas och behöver medicin och/eller akutsjukvård. Behandling: Allergi går inte att bota. Astma och allergi håller man i schack genom en kombination av medicinering och förebyggande åtgärder. Stöd: För att en student med Astma/allergi skall kunna studera på lika villkor som en student utan dessa besvär krävs en så bra och dammfri miljö som möjligt. Lämpliga stödåtgärder kan vara: Alternativa tentamenslokaler där man vet att ventilationen är god. Alternativa tentamenstillfällen i de fall där astma/allergi skapar trötthet och inverkar på tentamensperioden. Dyslexi Orsak: Dyslexi har en biologisk grund och är också ärftligt. Idag i Sverige anges att cirka ca 10 % av befolkningen har läs och skrivsvårigheter. Specifika läs och skrivsvårigheter har den som trots god undervisning, normal förmåga, inte lyckas lära sig läsa och skriva tillfredställande. Symptom: Individer med dyslexi har vanligtvis något eller flera av följande svårigheter: Läser långsamt, läser fel på små ord, läser inte rätt, lägger till eller delar av ord, hör ej skillnad på kort eller lång vokal, kastar om bokstäver, har svårt att förstå innehållet av en text då all energi går åt till avkodning. Problem med att stava, dålig handstil.

13 Behandling: Barn med dyslexi får idag hjälp av special pedagoger i skolan för att träna vissa moment. I övrigt finns ingen behandling för dyslexi och den går inte att träna bort då det har biologiska orsaker. Stöd: Följande stödåtgärder kan vara lämpliga för en person med dyslexi: Att kopiera med större text då det är lättare att läsa. Att längre tid på ges tentor. Att muntlig tenta kan göras. Att tentor spelas in på band. Möjlighet att använda formelsamling efter examinators godkännande. Möjlighet till att tentera enskilt. Att få kurslitteraturen överfört till annat media via TPB (Tal och Punktskriftsbiblioteket ). 13 Hörselskada Hörselskadad är den som är född med hörselnedsättning eller som blivit hörselskadad under uppväxten eller i vuxen ålder. Orsak: Orsaken till hörselskadan kan vara ärftligt betingad eller förvärvad. Hörselskadan delas in i två typer beroende på var skadan finns: ledningshinder och sensorieneural hörselnedsättning. Vid ledningshinder finns en nedsatt förmåga att överföra luftens vibrationer från ytterörat till vätskan i innerörat. Vid sensorineural finns skadan någonstans i innerörat, hörselnerven eller hörselcentrum i hjärnan. Hörselskadan kan också vara en kombination av ledningshinder och senorineural hörselnedsättning. Symptom: En hörselskada innebär allt från lätt hörselnedsättning till total dövhet. Hörselskada är en nedsatt förmåga att uppfatta ljud. En form av sensorineural hörselnedsättning är tinnitus, ett ständigt ljud i öronen. Det innebär att varje gång det blir tyst (t ex vid föreläsning eller tentamen) hörs ett störande ljud i form av pip, brus eller dunkande. Den som drabbats upplever stor trötthet och svårighet att koncentrera sig. Behandling: Behandling av ledningshinder sker kirurgiskt medan senorineural hörselnedsättning kan rehabiliteras tekniskt med hörapparat och andra hjälpmedel. Vid tinnitus kan det mildra med ett annat ljud som ligger på en annan frekvens.

14 14 Stöd: För att hörselskadade studenter skall ha samma möjligheter att studera som andra studenter kan lämpliga stödåtgärder vara: Tolkstöd (tecken/skrivtolk) Att skriftlig tentamen kan göras i de fall när den är muntlig Anpassade grupper vid laborationer, färre personer ger större möjlighet att följa med då det är mindre störande ljud. Tillgång till rum med dator och läsplats där det kan vara ljudfritt. Vid tinnitus som kan variera (vissa dagar mår man bättre,andra sämre) kan det vara bra med alternativa tentamenstillfällen. Narkolepsi Orsak: Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som orsakas av störningar i den centrala nervsystemet som reglerar sömn och vakenheten. Sjukdomen är inte psykisk men kan utlösas av stress eller andra svåra situationer. Symptom: Narkolepsi kan yttra sig genom onormal trötthet, plötsliga sömnattacker som inte går att förhindra och att individen tappar kontrollen över sina muskler. Ett ytterligare tecken på narkolepsi är dålig nattsömn, som i sin tur medför stor trötthet på dagarna. Behandling: Det går inte att bota narkolepsi men det finns medicin så att en narkoleptiker kan fungera utan större problem. För en del narkoleptiker räcker det med att vara i rörelse för att fungera. Stöd: För att en student med narkolepsi skall kunna studera på samma villkor som andra studenter finns följande stödåtgärder: Alternativa tentamenstillfällen. Alternativa tentamensformer t ex muntlig tentamen. Rörelsehinder Orsak: Det kan finnas många orsaker till att en individ har ett rörelsehinder. För att förenkla har vi valt följande kategoriindelning: Medfödda skador - t ex cerebral pares, ryggmärgsbråck etc. Sjukdom - MS, cancer, reumatism etc. Traumatisk skada - trafikolycka eller liknande.

15 15 Symptom: Då rörelsehindren är många och av olika art innebär det att vissa rörelsehindrade kan ha ett hinder som innebär att vissa dagar mår man bra(t ex vid reumatism) och kan röra sig nästan normalt medan andra dagar klarar individen inte av att förflytta sig från en säng till en stol. Andra rörelsehinder kan innebära förlamningar som ger en hel och varaktig rörelsenedsättning. Vissa rörelsehinder kan också vara kombinerade med stor smärta. Rörelsehinder är ett funktionshinder som vanligtvis syns på utsidan. Den tillhörande smärtan är inget som går att bedöma utifrån vad som är synligt. Det är därför viktigt att ha hela bilden av funktionshindret innan det går att bedöma vilka stödåtgärder som är lämpliga för högre studier. Stöd: Det är viktigt att studenter med rörelsehinder tillsammans med berörd personal undersöker vilken tillgänglighet som finns på respektive institution, främst i labbsalarna. Ofta kan man hitta alternativa lösningar på plats och därigenom möjliggöra en så naturlig studiesituation som möjligt. För att bemöta våra rörelsehindrade studenter och ge dem en optimal studiesituation behöver lärare och studenter veta vilka insatser som är möjliga. Lämpliga stödåtgärder/anpassningar kan vara: Personlig assistans för förflyttningar inom KTH Anpassad studieplan så att en del av studierna kan skötas hemifrån. Synskada Enligt svensk definition är man synskadad när man har stora svårigheter att läsa tryckt text exempelvis i en dagstidning, trots bästa korrektion med glasögon och svårt att orientera sig i okända miljöer. Vid prövning av synskärpan testas förutom synskärpan också synfältet på båda ögonen. Orsak: Det kan finnas många orsaker till synskador, det kan vara ärftliga fel på ögonen, ögonsjukdomar, sjukdomar i synerven eller hjärnan samt allmän sjukdomar(då främst diabetes). Symptom: En grav synskada innebär förlust av ledsyn, det vill säga oförmåga att orientera sig i främmande miljö med hjälp av synen. Som för alla funktionshinder finns det olika graderingar av skadan och man är nödvändigtvis inte blind bara för att man har en synskada. Stöd: För att studenter med synskador skall ha samma möjlighet att studera som andra studenter kan följande stödåtgärder vara lämpliga: Tillgång till data utrustning med förstoring på KTH. Kopiering med större text då det är lättare att läsa. Möjlighet till muntlig tentamen. Att tentor spelas in på band Kurslitteratur överfört till annat media via TPB. Lektörs hjälp vid vissa arbeten.

16 16 Wiplash Orsak: Whiplash är en nackskada som vanligtvis har uppstått efter en trafikolycka. Vid olyckan kastas huvudet bakåt eller framåt beroende på hur man blir påkörd. Huvudet som är tungt, kan i hastig acceleration av kroppen åstadkomma en pisksnärtsliknande rörelse i halsryggen. Det kan leda till en övertänjning av halsryggens vävnader och där ge skador utan att man egentligen har slagit sig. Oftast handlar det om övergående smärtor och stelhet i nacken, huvudvärk, yrsel och domningar. För somliga kan besvären bli livslånga Symptom: De symptom som är vanliga är; huvudvärk. yrsel, dålig sömn, nackvärk, skulderbesvär, hjärtsymptom, bröstryggsbesvär, ländryggsbesvär, bäckendysfunktion, ögon- och öron symptom, bettstörning, ansiktssmärta, halsbesvär, smärta och domningar i armar och händer, symptom utlösning av fysisk aktivitet och psykisk stress, förlorad simultan kapacitet, fumlighet etc. Behandling: Det är inte alltid det finns behandling att ge dessa individer utan de är tvungna att hitta sätt att leva med sina symptom. Sjukgymnastik, smärtbehandling och vila kan i vissa fall ge lindring men oftast handlar det om att anpassa miljön så att individen inte behöver utsätta sig för ytterligare påfrestning. Stöd: Eftersom det för studenter med wiplash ibland är svårt att delta på föreläsningar då de tidvis har svårt att sitta eller stå, har svårt att koncentrera blicken på tavlan etc., så är kan det vara lämpligt med följande stödåtgärder: Tekniska hjälpmedel på KTH - te x ett ståbord. Tillgång till vilrum. Alternativa tentamenstillfällen, tentamensformer.

17 17 Bilaga 2 KTH:s handlingsplan avseende studenter med Funktionshinder. Handlingsplanen kan ses som ett led i ett bestående engagemang vid KTH med att göra utbildningen tillgänglig för alla studenter i enlighet de övergripande målen, FN: s standardregler, den nationella handlingsplanen, lagen om likabehandling på högskolan, samt KTH s policydokument för funktionshindrade studenter. Det är viktigt att institutionerna har goda kunskaper om en students rättigheter och behov även när det gäller en student med funktionshinder. Ansvar och arbetsfördelning skall vara välkänd för alla. Handlingsplanen innehåller mål och åtgärder för perioden och har utarbetats utifrån FN:s 22 standardregler. Mål För nå målet att alla studenter skall kunna studera på samma villkor måste ett beaktande av de funktionshindrades villkor prägla verksamheten i det dagliga arbetet på alla nivåer inom KTH. Redan vid utformningen av verksamheten skall handikappsperspektivet införlivas. De strategiskt viktiga målen är: Organisatorisk tillgänglighet. Fysisk och teknisk tillgänglighet Pedagogisk tillgänglighet Tillgänglig kommunikation och information Tillgänglig administration. Organisatorisk tillgänglighet REGEL 1 - Ökad medvetenhet "Staterna bör öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning om deras rättigheter, behov, och möjligheter och om vad de kan bidra med." Mål 1: KTH skall ha en öppen och genomtänkt organisation där tillgänglighetsfrågor ur funktionshinderperspektiv har en hög prioritet. Mål 2: Öka medvetenheten bland anställda och studenter vad avser funktionshinder. Åtgärder. Utse en referensgrupp kring funktionshindersfrågor på KTH med representanter från olika berörda verksamheter. Referensgruppen skall vara ett rådgivande organ för högskoleledningen och andra aktörer i frågor rörande studenter med funktionshinder. Referensgruppen ansvarar för uppföljning och revidering av nämnda åtgärder i handlingsplanen och avger årligen rapporter till grundutbildningsutskottet. Utse en central kontaktperson med samordningsansvar för studenter med funktionshinder tillika sammankallande av referensgruppen för funktionshindersfrågor.

18 Vid varje utbildningsprogram utse ansvarig person för studenter funktionshinder. 18 Regel 4- Stöd och Service Staterna bör garantera utvecklingen av tillgång på stöd och service, inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar kan bli oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. Mål 3: KTH skall utforma stöd och service så att det är överskådligt och lätt tillgängligt för den som är i behov av insatsen. Mål 4: De insatser som ges i form av stöd och service skall utgå ifrån individen och ha varaktighet. Åtgärder: Ansvaret för olika åtgärder och samordningen mellan olika verksamheter skall tydliggöras KTH skall i enlighet med regleringsbrevet årligen avsätta medel för stöd i studiesituationen för studenter med funktionshinder. Klara och tydliga riktlinjer skall utformas kring det stöd och den service som är tillgänglig för funktionshindrade studenter på KTH. Fysisk/teknisk tillgänglighet Regel 5 - Tillgänglighet "Staterna bör inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utvecklingen mot full delaktighet. Oavsett vilka eller hur stora funktionshinder människor har, skall staten a) införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig. b) se till att de få tillgång till information och möjlighet till kommunikation." Mål 5 : KTH skall eftersträva en miljö som är så anpassad att det finns goda förutsättningar att studera och forska inom högskolan. Alla studenter skall erbjudas en god studiemiljö såväl fysisk/teknisk som psykosocial. Vid förhyrning och byggnationer av lokaler skall dessa vara tillgängliga för studenter med funktionshinder i enlighet med riktlinjerna för en tillgänglig stadsförvaltning samt planoch bygglagen om funktionshinder. KTH skall i möjligaste mån tillhandahålla och förbereda teknisk utrustning för funktionshindrade studenter i studieaktiva utrymmen. Säkerhets- och arbetsmiljörutiner som finns på KTH skall utformas så att de omfattar även funktionshindrade studenter. Åtgärder: Inventera KTH:s lokaler avseende tillgänglighet för funktionshindrade studenter. Placeringen av KTH:s Samordnare för funktionshindrade studenter skall vara lätt tillgänglig för alla studenter med funktionshinder.

19 19 Pedagogisk tillgänglighet Regel 6 - Utbildning " Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. De bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen. Mål 6: KTH skall i möjligaste mån ge varje student med funktionshinder ett individuellt anpassat stöd så att studenten kan bedriva sina studier på lika villkor. Åtgärder: Utarbeta ett tydligt informationsmaterial, t ex en funktionshinderspolicy som tydligt visar vilka möjligheter och rättigheter en student med funktionshinder har samt vilka typer av stödåtgärder som finns att tillgå på KTH. Utarbeta ett tydligt informationsmaterial i form av en handledning för lärare och annan personal om studiesituation och bemötande av funktionshindrade studenter samt pedagogiska möjligheter för att undanröja hinder i studiesituationen. Regel 13 - Forskning " Staterna tar det yttersta ansvaret för att kunskap om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar samlas in och sprids och också för att stöd ges till forskning på alla områden, inklusive det som är till hinder för deras liv." Mål 7: Möjliggöra för studenter med funktionshinder att bedriva forskning och forskningsstudier på KTH. Åtgärder: Informera funktionshindrade studenter om de möjligheter och stödformer som finns på KTH för att bedriva forskning. Tillgänglig Administration Regel 14 - Policy och planering " Staterna skall se till att handikappaspekter beaktas i alla relevanta policysammanhang och i planering." Mål 8: Funktionshindersperspektivet skall införlivas i utformningen av KTH: s alla verksamheter. KTH skall ha en tydlig och tillgänglig administration och information för både redan antagna och presumtiva studenter. Åtgärder: Genomföra och uppdatera KTH:s funktionshinderspolicy samt informera om handlingsplanen.

20 20 Tillgänglig kommunikation och information Regel 19 - Personalutbildning " Staterna är ansvariga för att det på alla nivåer finns lämplig utbildning för all personal som deltar i planeringen och genomförandet av program och service för människor med funktionsnedsättningar. Mål 9: Alla anställda skall ha en god medvetenhet och kunskap om olika funktionshinder och handikapp. Medvetandegöra alla anställda om funktionshindrade studenters rättigheter att studera på lika villkor. Åtgärder: Införa information om funktionshindrades studenters rättigheter och olika behov vid introduktions- och pedagogiska vidareutbildningar. Erbjuda alla anställda information och vägledning kring funktionshinder, möjligheter och svårigheter vid akademiska studier. KTH:s informations- och pedagogiska material skall vara anpassat så att även personer med funktionshinder kan ta del av dem. Regel 22- Internationellt samarbete " Staterna ska delta aktivt i internationellt samarbete när det gäller åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet." Mål 10: KTH skall delta aktivt i samarbete med internationella partners inom handikappområdet. KTH skall verka för att även studenter med funktionshinder kan ta del av det internationella utbytet. Åtgärder: KTH skall genom information stimulera funktionshindrade studenter att studera, praktisera och forska i andra länder. KTH skall genom att skapa en god studiemiljö medverka till att funktionshindrade studenter från andra länder har möjlighet att studera vid KTH. Utvärdering Handlingsplanen gäller till Uppföljning kommer att ske av nämnda åtgärder och kommer att årligen rapporteras till Grundutbildningsutskottet. Under 2006 kommer handlingsplanen att revideras och förslag till ny handlingsplan utarbetas.

21 21 Förslag till aktivitetsplan Aktivitet Ansvarig Aktivitet tidplan Organisatorisk tillgänglighet Ökad medvetenhet Prefekter Utse kontaktpersoner att sitta med i referensgruppen för funktionshinderfrågor. Under 2004, därefter kontinuerligt Stöd och Service Rektor KTH skall årligen avsätta särskilda medel för stöd i studiesituationen för funktionshindrade studenter i enlighet med regleringsbrevet. Kontinuerligt Samordnaren för funktionshindrade studenter Samordna och tillhandahålla praktiskt och ekonomiska stöd och serviceinsatser för funktionshindrade studenter Kontinuerligt Prefekter Informera personalen om KTH: s funktionshinderspolicy och handlingsplan. Kontinuerligt Fysisk/teknisk Tillgänglighet Akademiska hus Den yttre miljön skall anpassas så att personer med funktionshinder lätt nå KTH: s lokaler. Kontinuerligt Lokalplaneringsenheten Genomföra en kartläggning över rådande tillgänglighet inom KTH:s byggnader och lokaler. Upprätta en handlingsplan över bristerna så att de kan åtgärdas och därefter uppdateras kontinuerligt. All nybyggnation inom KTH skall utformas med beaktan på olika funktionshinder i enlighet med gällande lagstiftning. Kontinuerligt Samordnare för funktionshindrade studenter Inventera och uppdatera anpassad teknik i det rum som är avsatt som resursrum för funktionshindrade studenter därefter kontinuerligt

22 22 Pedagogisk tillgänglighet Utbildning Studierektorer/ kursansvariga Beakta funktionshindrade studenter vid bokning av lokaler, planering av litteraturlistor, genomförandet av undervisning samt examination. Kontinuerligt Samordnaren för funktionshindrade studenter Utarbeta informationsmaterial kring pedagogiskt stöd och bemötande av funktionshindrade studenter. Kontinuerligt Kunskap och forskning Forskarutbildningsutskottet Informera om de möjligheter och stödformer som finns för att bedriva forskning. Kontinuerligt Tillgänglig administration Policy och planering Grundutbildningsutskottet Fastställa KTH:s handlingsplan avseende funktionshindrade studenter 2004, därefter kontinuerligt. Samordnare för funktionshindrade studenter Uppdatera KTH:s funktionshinderspolicy samt handlingsplan. Kontinuerligt Tillgänglig information och kommunikation. Personalenheten Införa funktionshindersaspekten vid introduktions- och pedagogisk vidareutbildning av personal. 2004, därefter kontinuerligt Informationsenheten/CU Tillse att KTH:s informationsmaterial är tillgängligt även för personer med funktionshinder. Kontinuerligt Prefekter Tillse att val av pedagogiskt material är anpassat så att det är tillgängligt även för studenter med funktionshinder. Kontinuerligt

23 Internationellt Samarbete Utvärdering Internationella kansliet Referensgruppen för funktionshinders frågor KTH skall genom information och stimulera mobiliteten för studenter med funktionshinder att studera, praktisera och forska i andra länder. KTH skall genom information öka antalet studenter med funktionshinder från andra länder. Följa upp nämnda åtgärder och rapportera till Grundutbildningsutskottet. Årligen, med start januari