PRELIMINÄR RAPPORT. Godstransporter i Örebro län 1 (34) Datum: Beteckning: preliminär rapport
|
|
- Anna-Karin Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum: Beteckning: preliminär rapport 1 (34) Godstransporter i Örebro län PRELIMINÄR RAPPORT Vectura/Transport & Samhälle/Trafikanalys Siamak Baradaran Box, Transportstrateg siamak.baradaran@vectura.se Växel: Telefon:
2 Sammanfattning Vectura 2 (34)
3 1 Innehåll Vectura 3 (34)
4 Vectura 4 (34) 2 Inledning 2.1 Bakgrund Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet Godsflöden i östra Mellansverige, som ingår som en del i det övergripande projektet En bättre sits Godsflöden i östra Mellansverige bygger delvis på slutsatser från projektet SATSA 4:1 Effektiv transportlogistik (Stockholms län). Projektet sker i samverkan med Interreg IVC-projektet EU 2020 going local där projektet Godsflöden i östra Mellansverige kommer att användas som ett exempel på hur EU 2020-strategin förverkligas i Sverige. Regionförbundet Örebro län är kommunernas och landstingets gemensamma organisation för regionens tillväxt- och utvecklingsarbete. Regionförbundet är projektägare och deltar tillsammans med Länsstyrelsen Stockholms län, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Uppsala län, Regionförbundet Östsam, Länsstyrelsen Västmanlands län, Regionförbundet Örebro län och Region Gotland, samt trafikverksregionerna Stockholm och Öst i projektet Godsflöden i Östra Mellansverige. Kartläggningen sker i nära samverkan med näringslivsrepresentanter i respektive län. Projektet Effektiv transportlogistik (SATSA 4:1), som genomförts av Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting m.fl., behöver kompletteras för att ge underlag för utveckling av hållbara godstransporter och för planering av infrastruktur. Bristfälliga kunskaper om godsflöden på regional nivå har även framkommit i projektet. Rapporten inleds med en kortfattad beskrivning av den metod som har använts för visualisering av godsflödena inom ramen för detta projekt. Därefter ges en nulägesbeskrivning av översiktliga trender kring transporter och huvudsakliga godsnoder i länet, samt en nulägesbild av godstransporterna i länet utifrån en intervjustudie. Därefter presenteras den geografiska visualiseringen av transporter i länet i relation till produktion och konsumtion. Flödena presenteras både totalt och fördelat på ett urval av varugrupper. I nästföljande kapitel presenteras validering av det material som har använts vid visualiseringen av godsflöden. Slutligen ges förslag på fortsatt arbete. 2.2 Syfte Projektet Godsflöden i östra Mellansverige syftar till att bidra till att öka kunskapen av godstransporter i östra Mellansverige genom att:
5 Vectura 5 (34) presentera godsflöden i kartor tillsammans med kluster av produktion och konsumtion av olika varugrupper, sammanställa statistik och information om godsnoder, genomföra djupintervjuer av ett urval av respondenter i respektive län, genomföra en bred enkätundersökning, vidareutveckla en tidigare metod för kartläggning av godstransporter Ett ytterligare syfte med projektet är att vidareutveckla en tidigare metod för kartläggning och visualisering av godsflöden. 2.3 Avgränsningar Målet med detta projekt är att möjliggöra analyser på övergripande och generell nivå. Den utvecklade metoden har stora frihetsgrader och medger även analyser med betydligt högre upplösningsnivå. De faktorer som begränsar analyserna är följande. Geografisk avgränsning: Det är länen i östra Mellansverige, d.v.s. Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Örebro och Gotlands län, som undersöks i projektet. För att öka förståelsen av transportflöden till och från länen har vi även använt data tillhörande transporter i angränsande geografiska områden till länen i östra Mellansverige. Tidsmässig avgränsning: Tillgång till statistik och övrig data har en avgörande roll i projektet. I vårt fall är flera av datakällorna från olika årtal. Data om till exempel branschstatistik kan fås för alla år genom nationalräkenskaperna medan tillgången på flödesdata är begränsad till vissa år. I det här projektet har vi i samråd med beställargruppen valt att arbeta med 2006 års data. En stor anledning till detta, förutom tillgång till detaljerade data, är att datamaterialet har använts i flera sammanhang, till exempel av Trafikverket för bland annat kapacitetsuppdraget. Det faktum att datamaterialet har figurerat i olika utredningar innebär att datakvalitén är mer känd och att bristerna i många fall är mer synliga och utpekade. 3 Metod Under genomförandeprocessen har vi i samråd med beställargruppen definierat en metod för att dels hantera olika datakällor, dels en metod för att sammanväva olika
6 Vectura 6 (34) datamaterial och visualisera dessa i GIS-miljö. I detta kapitel redogörs för vilka data som har samlats in och använts, samt för hur dessa ska kombineras i GISmiljö. 3.1 Generellt om datakvalitet En betydande avgränsande faktor i projektet är tillgång till tillförlitlig detaljerad statistik. Den statistik som finns tillgänglig avser nästan uteslutande aggregerade data på en generell nivå. Dessutom har statistiken samlats in från många olika datakällor med egna felkällor (t.ex. nationalräkenskaperna, varuflödesundersökningen (VFU), lastbilsundersökningen (LbU) m.fl.) och genom kända utredningar och diverse statistik, samt genom intervjuer och enkätundersökningar 1. Som det påpekades är i särklass det största problemet med nämnda datakällor att de saknar information på detaljerad nivå. Information om till exempel produktion och konsumtion av varor baseras på branschstatistiken, vilket finns enbart tillgänglig på rikets nivå. Informationen bryts förstås ner till lämpliga nivåer men en kvalitetskontroll av data på nedbruten nivå är inte möjlig eftersom det saknas observationer eller annan användbart referens data på detaljerad nivå. Genomförda intervjuer och enkätundersökningar har visserligen varit informativa men på grund av projektets begränsade resurser är de inte tillräckliga för att vara representativa.. På grund av nämnda problem är det mycket svårt att påvisa riktigheten i de analyser som görs. 3.2 Representation av produktion och konsumtion I detta projekt redovisas tillgång till och efterfrågan på varor genom omräkning av statistik om antal anställda i olika produktionsbranscher på nationell nivå till produktion och konsumtion av varugrupper i ton. Statistik om antal anställda hämtas från SCB och ger information om antal anställda inom olika näringsgrupper, så kallade SNI 2 -grupper. I samband med arbetet med den nationella godstransportmodellen framställdes en så kallad nyckel som räknar om antal anställda inom olika SNI till antal ton producerade och konsumerade varugrupper, där varje varugrupp representerar aggregat av olika varor. Denna så kallade nyckel har använts och i och med detta är de varugrupper som redogörs för i projektet direkt jämförbara mot resultat från Trafikverkets godsanalyser.
7 Vectura 7 (34) Varumängderna skall därefter brytas ned till lämpliga geografiska nivåer för att representera lokal produktion och konsumtion av varugrupper. För att kunna uppfylla projektets syften avseende detaljeringsgrad av analyser har vi i samråd med beställargruppen valt att bryta ned datamaterialet till så kallad SAMS-nivå 3. Denna indelning har dessutom fördelen att statistik avseende hundratals bakgrundsvariabler samlas in regelbundet och underhålls av SCB, vilket är ytterst användbart i många planeringssammanhang. Observera att data avseende produktion och konsumtion av varor är framräknade ur aggregat avseende rikets nivå och därefter nerbrutet till SAMS-nivå. Datamaterialet är alltså inte observerade produktions- och/eller konsumtionsvolymer och bör således användas med stor försiktighet. Nedbrytningsmodellen som redogjordes för ovan är en enkel modell och bygger på antagandet att varje individ som arbetar inom viss industri bidrar till lika stor del av produktionen i landet. Resultatet grundas inte på var individen geografisk befinner sig, hur stor/effektiv den lokala industrin denne arbetar i, hur nära producenten är i förhållande till efterfrågade industrier, vilka omlastningsnoder som finns i närheten eller vilka transportsätt som är möjliga. Det pågår flera olika forskningsprojekt för att ta fram bättre nedbrytningsmodeller och resultat från dessa kan implementeras då dessa är klara och validerade. Lokalisering av produktion och konsumtion är förstås avgörande i förståelsen av godsets transportmönster. Syftet i det här projektet är att ta fram en övergripande beskrivning av transporter. I det sammanhanget är det relevant att istället för att redogöra för enskilda producenter och konsumenter, försöka fånga de stora s.k. kluster av producenter och konsumenter eftersom det är framförallt dessa kluster som är dimensionerande för transporterna. Det är med andra ord intressant att hitta anhopningar av polygoner med sådana avvikande värden som inte kan anses vara slumpmässiga. I detta projekt har vi valt att generera ett lokalt, rumsligt associationsmått, s.k. Getis-Ord 4 eller G i -värde. Om flera områden redovisar stora positiva G i -värden innebär det att dessa områden kan ses som ett kluster med
8 Vectura 8 (34) positiva associationer gällande en viss egenskap. På liknande sätt kan det finnas områden med negativa associationer. Detta illustreras med Figur 1 där den vänstra kartan visar områden med industrier som producerar livsmedel. Kartan till höger visar flera kluster av områden med hög konsumtion av livsmedel (ju mörkare färg desto större konsumtion). Analys av dessa kluster kan hjälpa oss att identifiera större områden med högre produktion eller konsumtion. Av naturliga skäl bör dessa kluster ligga i närheten av transportkorridorer för den aktuella varugruppen. 3.3 Representation av varuflöden För att kunna kartlägga transporter av varor behövs information om: vilka varor/varugrupper produceras och var, var dessa varor konsumeras, hur varorna transporteras mellan produktionsställen och konsumtionsställen, inklusive eventuella omlastningar Ett allmänt problem med godstransportanalyser är att ovan nämnda information nästan alltid saknas helt. Detta beror på att informationen är ytterst strategisk i sin natur och kan påverka respektive parts konkurrenssituation. Det bästa dataunderlag som finns framställs av SCB genom den så kallade varuflödesundersökning (VFU). Resultat från VFU är sekretessbelagt och är enbart tillgängligt aggregerat på läns-
9 Vectura 9 (34) nivå, det vill säga ett enda tal för hela länet. Detta är inte direkt användbar då syftet är att identifiera transportströmmarna. För att identifiera transportströmmarna finns därför inte så många vägar att gå annat än att antingen göra egna undersökningar och fråga alla relevanta företag eller simulera transporterna med hjälp av aggregerade data. SAMGODS är en sådan modell som simulerar transporter och är i dagsläget den enda modellen som ger beräknade transportmängder av varugrupper per transportslag och rutt. Information om transporter med olika transportmedel och storleken på dessa är modellerade flöden vilka har genererats av den nationella godsmodellen SAMGODS. Det är viktigt att komma ihåg att de resultat som visas i denna rapport till största del är baserade på modellerade data och ska därför tolkas och användas med omdöme. För att kunna producera underlag för planering med hjälp av datamaterialet bör mer fokuserade studier göras och materialet bör kompletteras med ytterligare referensdata/kunskap. Transporter redogörs för på s.k. länk-nivå som representerar en väg-, järnvägs-, sjöfarts- eller flygsträcka där transporter sker. De godskvantiteter i ton som transporteras redogörs för på tre olika sätt. 1. Som totala transporter, d.v.s. summan av transporter av alla varugrupper per transportsätt och länk (lastbil, järnväg, sjöfart, etc.). 2. Dels som ovan men med ytterligare information om var transporterna startar och slutar. Dessa redogörs för som fyra olika typer av transporter: a. Transporter inom länet, d.v.s. transporter med både start och destination inom det egna länet. b. Import, d.v.s. transporter med start på annat håll men med destination inom länet. c. Export det vill säga transporter med startpunkt inom länet men som har destination utanför länet. d. Transittransporter, d.v.s. transporter med både start och destination utanför länet. 3. Dels som transporter indelade efter varugrupper, transportsätt och rutt. 3.4 Geografisk beskrivning Hittills har rapporten beskrivit de data och statistik som har insamlats och förberetts. Dessa data redogör för olika aspekter vilka tillsammans ska kunna
10 Vectura 10 (34) representera hur transporter sker i geografin. De så kallade SAMS-polygonerna representerar areor med olika koncentration av produktion och konsumtion av olika varor, medan transportflödesdata beskriver flöden mellan dessa polygoner. De viktiga knutpunkterna där lastning och omlastning av varor sker (i kapitel xxx beskrivs för dessa i detalj) beskriver i sin tur platser i vissa SAMS-polygoner där olika transportsätt kombineras i form av olika trafiknät som möts, t.ex. där vägar, järnvägar och hamnar. Inom ramen för detta projekt har nämnda datakällor tagits in och anpassats till GIS 5 -miljö. Användningen av GIS möjliggör visualisering av datamaterial i kartform, vilket, till skillnad från tabeller och grafer, kan beskriva betydligt fler aspekter av redovisade data. Detta är nödvändigt när godstransporter studeras. Det är till exempel svårt att i tabell- eller graf-form bilda en uppfattning om på vilka avstånd produktions- och konsumtionsställen är. Deras avstånd är ju avgörande för hur gods transporteras. Tre så kallade GIS-datalager har bildats för SAMS-polygoner, transportnäten, samt viktiga knutpunkter. Dessa GIS-datalager kan visas i kart-form, var och en för sig eller tillsammans genom s.k. overlay-teknik där kartlagren läggs ovanpå varandra och tillsammans representerar en sammansatt bild.
11 Vectura 11 (34) Kartan i Figur 2 visar lokalisering av producerande och konsumerande kluster av livsmedelrelaterade industrier. Graden av klustrens konsumtion redogörs med hjälp av röda cirklar där cirklarnas radier anger konsumtionens storlek. Viktiga omlastningsnoder har lagts in som ett datalager ovanpå datalagret för konsumtion/produktion. Detta ger information om hur nära omlastning mellan olika transportmedel sker i förhållande till dessa kluster. I Figur 3 syns samma information som i Figur 2 och ett nytt datalager avseende transportflöden av livsmedel indelade på länkar för olika transportmedel. Linjernas tjocklek anger flödets storlek för varje specifik länk. De streckade linjerna avser länkar med noll flöde av livsmedel. Samtliga flöden visas i tusentalston per år.
12 Kartan i Figur 4 visar samma information som tidigare men här redogörs även för varugruppens årliga transporterade varuvärde i miljoner kronor. Detta redovisas som lila cirklar längs transportlänkar. Cirklarnas radier anger varuvärdets storlek. Vectura 12 (34)
13 Vectura 13 (34) 4 Generell bild över transporter i Östra Mellansverige och länet 4.1 Generell bild av godstransporter 6 Godstransporterna i Sverige har generellt sett ökat över tiden, vilket framför allt beror på den ökade internationella handeln. Detta innebär att varorna transporteras allt längre sträckor. Framför allt har de långväga lastbilstransporterna ökat, samt utrikes sjöfart. Östra Mellansverige i stort transporterar mycket högvärdigt gods då man jämför med landet i övrigt. Örebro län kännetecknas av mycket gods- och logistikverksamhet. Det finns mycket lagerverksamhet med tillhörande varuflöden i länet, och det finns även varuproducerande företag. Sveriges viktigaste järnvägsknutpunkt finns i Hallsberg där stora delar av godstrafiken på järnväg passerar eller omlastas Transporter inom, till, från eller igenom länet Detta avsnitt redovisar transporter inom länet, import, export och transittransporter för respektive varugrupp. Detta visas i ton/år och värdet i kronor/år.
14 Vectura 14 (34) Kommentar [RL1]: visar transporter inom länet i ton/år (läses av på vänster axel) och värdet i miljoner kronor/år (läses av på höger axel). De varugrupper som det transporteras mest av inom Örebros län är kolbaserade kemikalier och tjära och sågade och hyvlade trävaror. Den sistnämnda varugruppen är den som även har högst värde i kronor totalt. Däremot är de mest högvärdiga varugrupperna livsmedel och djurfoder och maskiner, apparater och transportmedel.
15 Vectura 15 (34) visar import till länet i ton/år (vänster axel) och värdet i miljoner kronor/år (höger axel). sågade och hyvlade trävaror är den mest importerade varugruppen. Därefter kommer gödsel och livsmedel/djurfoder. Maskiner, apparater och transportmedel är en högvärdig/högförädlat varugrupp som utgör störst värde i kronor av importen. visar export från länet i ton/år (vänster axel) och värdet i miljoner kronor/år (höger axel). Den största exportvaran är sågade och hyvlade trävaror. Därefter kommer livsmedel/djurfoder, som ihop med maskiner, apparater och transportmedel står för de högsta värdena i kronor.
16 visar transittransporter genom Örebros län i ton/år (vänster axel) respektive värdet i miljoner kronor/år (höger axel). Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall är den varugrupp som har tydligt störst andel av transittransporterna. Däremot är det den högvärdiga/högförädlade varugruppen maskiner, apparater och transportmedel som står för det högsta värdet i pengar totalt. Vectura 16 (34)
17 Vectura 17 (34) 4.2 Viktiga godsnoder i länet I transportsystemet är godsnoder centralt och har en avgörande betydelse för förutsättningarna för transportströmmarna. Noder kan vara hamnar, flygplatser, bangårdar, lastbilsterminaler, kombiterminaler, etc. Noderna, eller terminalerna, är utformade på olika sätt beroende på typ av gods som ska hanteras, vilka transportsätt som möjliggörs, vilken funktion i transportsystemet noden ska ha m.m. Exempelvis finns det vid vissa hamnar, bangårdar eller flygplatser möjlighet att omlasta gods mellan trafikslag med enhetslaster (i huvudsak container och trailers), d.v.s. noden är en kombiterminal. I detta kapitel beskrivs de viktigaste hamnarna, flygplatserna, bangårdarna, lastbilsterminalerna och viktigaste logistikområdena i länet. Varje avsnitt börjar med en introduktion av de viktigaste noderna ur ett regionalt perspektiv, för att sen presentera nodernas funktion i länet. Kapitlet är i huvudsak baserat på statistik, rapporter och information från webbsidor. I Figur 10 nedan visas en karta över hamnar, flygplatser, bangårdar samt vägar och järnvägar i Östra Mellansverige.
18 Vectura 18 (34) Hamnar I Östra Mellansverige finns följande hamnar som är medlemmar i Sveriges Hamnar: Hargs Hamn, Norrtälje Hamn, Kapellskär, Stockholms Hamn, Mälarhamnar (Västerås och Köping), Södertälje hamn, Nynäshamn, Oxelösunds Hamn, Norrköping och Gotlands hamnar. Hamnar är viktiga för Sveriges och regionens import och export då stora godsmängder transporteras som sjötransporter. Ofta konkurrerar hamnarna med varandra då de specialiserar sig på samma marknadssegment. I figuren nedan visas hanterade godsmängder över kaj i respektive hamn i regionen. Störst godsmängder i Östra Mellansverige hanteras i Oxelösund, där stora mängder torrbulk hanteras. Gävle hamn, som angränsar till Östra Mellansverige, är den största containerhamnen i regionen och har influens på regionens transporter. Även containerhamnarna i Södertälje och Norrköping spelar stor roll för containerflödena i regionen. Kapellskär och Stockholms hamnar hanterar störst mängder rullande gods (trailers, lastbilar, etc.), vilket resulterar i stora lastbilsflöden till och från dessa hamnar. Norrköpings hamn är den hamn som hanterar störst mängd olja i Östra Mellansverige. I de flesta av hamnarna i Östra Mellansverige lossas det mer gods än vad det lastas, vilket visar att gods som hanteras i hamnar framför allt ankommer till regionen. Godset distribueras sen från hamnarna till olika destinationer.
19 Vectura 19 (34) Hanterade godsmängder över kaj (tusentals ton) I Örebro län finns så vitt vi vet inga hamnar. Däremot benämns kombiterminalen i Hallsberg (Hallsbergsterminalen) för torrhamn. Den beskrivs i avsnittet nedan. En torrhamn kan beskrivas som en inlandsterminal där man kan lämna in och hämta ut gods såsom vid den egentliga, vattennära hamnen 7. Torrhamnskonceptet underlättar användandet av järnvägstransporter till och från hamnen. I torrhamnen kan en rad aktiviteter som normalt utförs i hamnen förläggas. Till dessa räknas lagring av gods och tomma lastbärare, förtullning samt stuffning och strippning av lastbärare Bangårdar och lastplatser för järnväg Bangårdar har en central funktion i järnvägsnätet där tågbildning sker. Bangårdar delas i huvudsak upp i rangerbangårdar och övriga bangårdar. Rangerbangårdar definieras av att de har större funktionalitet (utdragsspår, växlingsautomatik, vall med infarts- och/eller utfartsgrupp och riktningsspår) jämfört med övriga bangårdar 8. I Östra Mellansverige finns rangerbangårdar i Hallsberg, Tomteboda och Västerås, där Hallsberg är den största rangerbangården och är central för
20 Vectura 20 (34) godstrafiken i Sverige. Hallsbergs rangerbangård Hallsbergs rangerbangård är Sveriges största rangerbangård. Efter ombyggnad 2004 uppgick kapaciteten till vagnar per år 9. Genom sitt geografiska läge har bangården en strategisk placering i Sveriges godsflöden och kan sägas utgöra navet i svensk godstrafik på järnväg. Hallsberg är framför allt en viktig nod för vagnlasttrafiken då stora mängder vagnar rangeras här. Tåg ankommer till rangerbangården ifrån norr och söder via Godsstråket genom Bergslagen och från öst och väst via Västra Stambanan. Rangering sker vid bangården så att vagnar kan spridas vidare i järnvägsnätet. I anslutning till rangerbangården finns även en kombiterminal, Hallsbergsterminalen, som är ett stort logistiskt område utanför Hallsberg. Kombiterminalen har dessutom en nära anslutning till E18/E20. På terminalområdet finns en kombiterminal med tre fullängdsspår för tåg (750 meter vardera), en torrhamn och ett antal logistikföretag såsom Hangartner och CargoNet. Dessutom finns stora ytor för varmlager och kallager. År 2012 hanterades ca TEUs i terminalen 10. De flesta av lastbilarna (ca bilar/dag) går i riktning mot Västerås och Stockholm, och det går även enstaka bilar mot Göteborg/Oslo. Mycket av godset som hanteras i terminalen är koloniala matvaror. Mellan Göteborgs hamn och Hallsbergsterminalen går det tågpendlar. Dessutom finns det tågrelationer med andra hamnar på kontinenten Flygplatser Liksom hamnar, är flyget viktigt för Sveriges och regionens import och export. Vissa destinationer nås dessutom endast via flyg. Stockholm Arlanda står för den allra största flygfrakten i Sverige och i regionen då flygplatsen fungerar som ett nationellt nav. Västerås och Örebro är de flygplatser i Östra Mellansverige som näst efter Arlanda har störst mängd flygfrakt, men volymerna är små jämfört med Arlanda, se Figur 12nedan. Örebro flygplats är framför allt en flygplats för resenärer, men hanterade år 2011 även 5900 ton flygfrakt, enligt Transportstyrelsens statistik. Flygfrakten står för en mycket liten del av de totala godstransporterna räknat i ton men en betydligt större andel mätt i varuvärde, enligt Varuflödesundersökningen. De varor som fraktas med flyg utgörs till stor del av elektronisk apparatur, datorer, 9 Banverket (2006), Anläggningsbeskrivning Hallsbergs rangerbangård
21 Vectura 21 (34) kameror och liknande samt delar till dessa. Det högvärdiga godset som flygs kan gå långa sträckor med bil till och från flygplatserna eftersom många små mängder gods samkörs och koncentreras till några utvalda flygplatser flygfrakt 2012 post Statistiken för flygfrakt är uppdelad på frakt och post då ingen ytterligare uppdelning i godskategorier finns tillgängligt. En betydelsefull aspekt med statistiken över flygfrakten är att det endast är frakt som flygs som ingår i statistiken. Frakt som säljs som flygfrakt, men som går på lastbil (d.v.s. truckas) ingår inte i denna statistik, utan ingår istället som gods på väg. Enligt Swedavia står den flygfrakt som ingår i statistiken för ca 45 % av den totala flygfraktvolymen. Flygfrakt kan innebära olika typer av varugrupper, men ofta handlar det om varor som skickas mellan länder och som har tillräckligt högt varuvärde för att det ska vara lönsamt att flyga varorna Lastbilsterminaler Lastbilsterminaler är viktiga för att uppnå ett effektivt transportflöde av lastbilstransporterna. Speditörer och åkerier bygger ofta upp terminalsystem där godsförsändelser från närområdet ofta samlastas i lastbilar och körs till en terminal nära destinationen. Ofta används då större lastbilar på de längre avstånden. För upphämtning till en terminal, eller distribution ut till kund, används ofta mindre
22 Vectura 22 (34) lastbilar. Det är framför allt styckegods 11 som transporteras via terminaler, större försändelser går antingen direkt mellan avsändare och mottagare, eller i rutter med ett fåtal större sändningar. Lastbilsterminaler är ofta lokaliserade nära befolkningstäta områden för att underlätta upphämtning och distribution, samt nära viktiga knutpunkter, logistikområden eller kombiterminaler. I länet finns större lastbilsterminaler i exempelvis Örebro, där både DSV och DHL har sina styckegodsterminaler. Vad gäller lastbilstrafiken går de stora godsmängderna direkt från avsändare till mottagaren. Lastbilsterminalerna är i huvudsak viktiga för styckegods, dvs gods i mindre sändningar Övriga viktiga logistikområden i länet Branschtidningen Intelligent Logistik har listat Sveriges viktigaste logistikområden år Göteborg hamnar på första plats, därefter kommer flera områden i Östra Mellansverige på topp-tio-placering, nämligen Norrköping/Linköping, Örebroregionen, Norra Storstockholm, Eskilstuna/Strängnäs och Västerås/Köping. Örebro län är ett viktigt logistikområde då den geografiska placeringen nära befolkningstäta områden gör länet fördelaktigt för transporter och logistik. Stora godsstråk på järnväg passerar länet, framför allt i det nord-sydliga stråket, men även i det öst-västliga stråket (översiktskarta över godsstråk?). Vid viktiga logistikområden finns ofta flera olika typer av terminalverksamheter samlade, t.ex. i anslutning till en flygplats finns en lastbilsterminal och vid en hamn finns även en bangård lokaliserad. Detta innebär att kombiterminaler ofta finns i anslutning till större logistikområden. Det finns flera kombiterminaler i Örebro län, exempelvis Hallsbergsterminalen som beskrivits ovan, mellan vilka det sker viss konkurrens. En annan kombiterminal med logistikverksamhet är Törsjöterminalen söder om Örebro som har anknytning till Godsstråket genom Bergslagen. Exempelvis DHL har verksamhet här. Idag hanterar Örebroregionens kombiterminaler ca TEU/år, men studier har visat att regionen har potential för större volymer 12. Örebroområdet ingår i Trafikverkets strategiskt utpekade kombitrafiknät 13.
23 Vectura 23 (34) 4.3 Nulägesbild från intervjuer I Örebro län har fem företag intervjuats, främst transportföretag. Intervjuerna har därmed gett ett urval av perspektiv med tyngdpunkt på transportföretag Generell bild av godstransporterna i länet Örebro län kännetecknas av mycket lagerverksamhet med tillhörande flöden men det finns även varuproducerande företag. Lageranläggningarna är koncentrerade till Örebro med omnejd. Dessa anläggningar förser ibland enbart den svenska marknaden men ibland också den nordiska marknaden. För inrikes transporter är det nästan enbart lastbil som används, dels pga. att transportavstånden ofta är mindre än 40 mil och dels pga. bristande utbud av kombitransporter. Mycket av utgående gods transporteras till Stockholmsområdet och Göteborg samt Skåne, utrikes går mycket till Norge och Finland. Transporter till Norrland är det obalans på medan andra transportrelationer är relativt väl balanserade. Vart inkommande gods kommer ifrån har det inte framkommit en enhetlig bild av, men en hel del kan antas komma från leverantörer i Sverige. Det som går med kombitransport är till och från Göteborgs hamn men även vagnslaster med tåg anländer från kontinenten vilket främst sprids till Mälardalen Transportutförande Transporterna till lageranläggningarna i länet följer produktionscykeln med inleveranser på förmiddagen och utleveranser på eftermiddagen och ibland på kvällen. Andra verksamheter har ett mer kontinuerligt flöde av gods Val av transportupplägg Ett företag använder tågtransporter med inrikes destinationer. Destinationen av deras tåg styrs av det som kommer in till deras terminal. Detta gör att de kräver flexibilitet hos tågoperatören att ställa om mellan olika destinationer. Transportkostnad är styrande vid val av transportör. Idag kan även mindre transportföretag uppvisa statistik över levererad kvalitet vilket lett till att än mer fokus läggs på transportpriset. Många företag har idag tidsfönster inom vilka transporterna ska ankomma och avgå. Detta har både positiva och negativa sidor. Det kan innebära kortare väntetider men också längre körsträckor. Många kunder har ettåriga prisavtal. Transportörerna tillåts inte skriva avtal som förbinder kunder att transportera en viss volym med dem. Större kunder är dock ändå trogna under avtalsperioden medan mindre kunder kan byta transportör vecka till vecka.
24 Vectura 24 (34) Kvalitet på transporterna Kvaliteten på transporterna är generellt bra och störningarna få. Det som orsakar störningar för lastbilstransporterna är olyckor och vinterväder. Snöröjningen av järnvägen har blivit bättre men vinterproblemen orsakar ändå störningar. Transporternas miljöprestanda efterfrågas generellt men att vidta åtgärder som innebär servicesänkningar accepteras inte Förslag på åtgärder för ökad miljöprestanda Att elektrifiera järnvägsterminaler är något som skulle innebära miljönytta. Även bättre vägar skulle innebära miljönytta men framförallt lägre olycksrisk. Alternativa bränslen för fjärrgående lastbilar efterfrågas. De större transportörerna medverkar i teknikutvecklingsprojekt. Längre lastbilar är något som skulle innebära mindre utsläpp och trafik per transporterat ton. Utbudet av kombitransporter är dåligt samtidigt som potentialen anses vara begränsad genom Örebros centrala placering Viktig infrastruktur för länet Regionens vägar är av skiftande kvalitet. Mot Mälardalen är det generellt sett bra kvalitet, väg 51 mot Norrköping är ibland problematisk. Även vägarna 49 och 50 mot Jönköping, väg 50 mot Falun samt E20 mot Göteborg skulle behöva förbättras. Kombiterminalerna i Hallsberg och Örebro nämns som viktiga. 5 Geografisk analys av produktion, konsumtion och transporter av varugrupper I detta kapitel presenteras modellberäknade godsflöden (som avser år 2006) visualiserade i GIS tillsammans med kluster av produktion och konsumtion. Kapitlet inleds med några översiktliga bilder över godsflödena i länet och/eller Östra Mellansverige. Därefter presenteras ett urval av varugrupper som Stockholms län har identifierat som särskilt intressanta. Godsflödena kommenteras och relateras grovt till annat material. Det finns brister i kvaliteten på de modellberäknade godsflödena, se avsnitt xxx. 5.1 Godsflöden i ÖMS och i Örebro län
25 Vectura 25 (34)
26 Vectura 26 (34)
27 Vectura 27 (34) 5.2 Godsflöden i länet per varugrupp Sågade och hyvlade trävaror (varugrupp 6) Kluster av produktion finns kring Laxå, Degerfors, Lekeberg och Karlskoga. Konsumtion sker kring Karlskoga, Lekeberg, Nora, Degerfors och Laxå och viss konsumtion sker i Lindesberg. Det är inte så mycket produktion och konsumtion i Örebro.
28 Vectura 28 (34) På järnväg går det mesta längs Godsstråket genom Bergslagen, genom Örebro. Visst flöde även på Värmlandsbanan mellan Laxå och Degerfors och vidare till/från Karlstad. Litet flöde längs Västra stambanan, samt mellan Ljusnersberg och Kopparberg. Hallsberg och Örebro är viktiga knutpunkter (Linda ). På väg går det mesta mellan Lindesberg och Örebro (väg 50) och vidare längs E20. Visst flöde finns även mellan Laxå och Karlskoga (väg 205) Livsmedel och djurfoder (varugrupp 11) Kluster av konsumtion kring Örebro, Kumla, Ljusnersberg, Hällefors och Laxå. På järnväg går det mesta längs Godsstråket genom Bergslagen och på väg E18 och främst E20. Omlastning av gods sker i Hallsberg Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall (varugrupp 18) Konsumtion och visst kluster av produktion vid Hällefors, Ljusnersberg, Karlskoga, väster om Örebro. Flödena på väg är störst på E20, men även E18. Visst flöde även längs väg 50 (både norr om Örebro och söder om Hallsberg) och väg 49. På järnväg går godset framför allt på Godsstråket genom Bergslagen med omlastning i Kumla/Hallsberg Kolbaserade kemikalier och tjära (varugrupp 23) Konsumtion och produktion sker norr om Karlskoga och Nora. Järnvägsflödet är mycket stort på Värmlandsbanan, samt på Västra stambanan. Det är även ett tydligt järnvägsflöde längs Godsstråket genom Bergslagen. På väg transporteras godset på E18 och E20, samt väg 50 och väg 49. Omlastning mellan väg och järnväg sker i Hallsberg.
29 Vectura 29 (34) Maskiner, apparater och transportmedel, samt delar därtill (varugrupp 26) Huvudsaklig produktion och konsumtion i Lindesberg. Mycket liten konsumtion i de större orterna. På järnväg går godset främst på Godsstråket genom Bergslagen. Det mesta tycks vara transit-transporter med eventuell omlastning i Hallsberg???. Vägflödena är störst på E18, E20, väg 50, 49 och 51?? 6 Validering I detta kapitel presenteras en sammanfattande version av den validering av datamaterialet som har gjorts, förutom det som redan har presenterats i föregående kapitel. I den tekniska rapporten Validering ges en mer utförlig presentation av valideringen. För att få en uppfattning om hur väl presenterade transporter, produktion och konsumtion stämmer överens med befintlig data jämförs den med befintlig statistik. Branschstatistiken för produktion och konsumtion har jämförts med motsvarande uppgifter ur Varuflödesundersökningen (VFU 2004/2005). Godsflöden modellerade i Samgods har jämförts med VFU 2004/2005 och Lastbilsundersökningen (LbU 2006). Både branschstatistiken för produktion och konsumtion och de modellerade godsflödena representerar år För valideringen av den beräknade branschstatistiken för produktion kan konstateras att den är 6 % större än produktionen i VFU för hela riket. För östra Mellansverige (exklusive Gotland 14 ) är den 13 % större än produktionen i VFU. Detta kan bl.a. bero på att transporter som görs från platser där ingen arbetar saknas (t.ex. vissa grustransporter). För valideringen av den beräknade branschstatistiken för konsumtion konstateras att den är 8 % större än konsumtionen i VFU. För östra Mellansverige (exklusive Gotland) är den 5 % större än motsvarande resultat i VFU.
30 Vectura 30 (34) De modellberäknade godsflödena för alla trafikslag har jämförts med statistik över inrikes vägtransporter från 2006 års Lastbilsundersökning (LbU). Trots att enbart inrikes lastbilstransporter jämförs mot totala godsflöden så är resultatet av LbU på länsnivå i de flesta fall större än modellerat resultat, se Figur 16. Skulle transporter på järnväg och utrikes lastbilstransporter läggas till LbU skulle skillnaderna bli ännu större på länsnivå. För de sju länen tillsammans är skillnaden mellan LbU och modellerat resultat 22 % för avgående gods och 7 % för inkommande gods. Resultatet på nationell nivå omfattar både inrikes och utrikes transporter. LbU är i detta fall 9 % lägre än modellerad data, vilket är rimligt. Enligt VFU från 2004/2005 var den sammanlagda avgående godsmängden i Sverige ca 282 miljoner ton. Motsvararande resultat från de modellberäknade godsflödena är ca 368 miljoner ton. Att VFU inte täcker in samtliga varor avspeglas återigen i den stora skillnaden. För inkommande transporter är skillnaden något större. När det gäller transportarbetet på järnväg har modellerad data för de sju länen jämförts med observerad data från Trafikverket för år För att minimera risken för dubbelräkning av observerade godsflöden har ett medelvärde av två intilliggande läns transportarbete på järnväg använts för varje län. Skillnaderna mellan observerad och modellerad data blir stora för Stockholm, Uppsala och Östergötland (se Figur 17).
31 Vectura 31 (34) 6.1 Uppmätta kontra modellerade flöden Jämförelser har gjorts mellan Samgods-flöden och flöden ur IPA. IPA-flöden är faktiskt uppmätta flöden med lastbil och buss, s.k. ÅDT 15 (de röda flödena i Fel! Hittar inte referenskälla.). De svarta flödena i Fel! Hittar inte referenskälla. är Samgods-flöden omvandlade till antal lastbilar för att kunna jämföra med ÅDT. Både Samgods och ÅDT-mätningar visar på stora vägflöden på de stora vägarna till och från Stockholm, se Fel! Hittar inte referenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla.. De båda flödena på väg E4 ser ut att ungefär överensstämma och flödena på E18 ser också ut att vara realistiska.
32 Vectura 32 (34)
33 Vectura 33 (34) 7 Hur går vi vidare I detta projekt har vi gjort en preliminär analys av flöden av varugrupper med hjälp av Samgods-flöden visualiserade i GIS i relation till kluster av produktion och konsumtion. Detta ger en ökad förståelse för sambandet mellan visualiserade godstransportflödena och dess uppkomst från produktion och konsumtion. Vid faktisk användning av materialet är det viktigt att kvalitetssäkra materialet ytterligare, exempelvis med transportstatistik och intervjuer med experter på godstransporter i regionen och länet.
34 Vectura 34 (34) För att få en helhetsbild av varugrupper och transportstråk med koppling till sjöoch flygtransporter kan en studie genom djupintervjuer med speditörer göras. Transporter av en viss varugrupp kan se ut på många olika sätt, trots att gruppen har liknande förutsättningar. För att få en ökad kunskap om särskilt intressanta marknadssegment eller varugrupper och dess drivkrafter kan ett antal fallstudier av intressanta försörjningskedjor i regionen göras. 8 Källor 9 Bilagor
Datum: Maj 2013 1 (20) Teknisk Rapport
1 (20) Teknisk Rapport 2 (20) 3 (20) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information om godstransporter
Läs merDatum: Maj 2013 1 (60) Östergötlands län
Datum: Maj 2013 1 (60) Östergötlands län 2 (60) 3 (60) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av
Läs merDatum: Maj 2013 1 (60) Västmanlands län
Datum: Maj 2013 1 (60) Västmanlands län 2 (60) 3 (60) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information
Läs merDatum: Maj 2013 1 (62) Uppsala län
Datum: Maj 2013 1 (62) Uppsala län 2 (62) 3 (62) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information
Läs merDatum: Maj (66) Örebro län
Datum: Maj 2013 1 (66) Örebro län 2 (66) 3 (66) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information
Läs merDatum: Maj 2013 1 (50) Gotlands län
Datum: Maj 2013 1 (50) Gotlands län Datum: Maj 2013 2 (50) Datum: Maj 2013 3 (50) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt
Läs merDatum: Maj 2013 1 (30) Gemensam rapport
Datum: Maj 2013 1 (30) Gemensam rapport Datum: Maj 2013 2 (30) Datum: Maj 2013 3 (30) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt
Läs merDatum: Maj 2013 1 (30) Gemensam rapport
Datum: Maj 2013 1 (30) Gemensam rapport 2 (30) 3 (30) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information
Läs merDatum: Maj 2013 1 (60) Södermanlands län
Datum: Maj 2013 1 (60) Södermanlands län 2 (60) 3 (60) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av
Läs merDatum: Maj 2013 1 (86) Stockholms län
Datum: Maj 2013 1 (86) Stockholms län 2 (86) 3 (86) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information
Läs merGodsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige
Godsflöden Östra Mellansverige Bakgrund Gods allt viktigare för regional utveckling Stråk och noder pekas ut av staten Behov av underlag inför nästa planomgång Problem Vi vet inte hur godsflödena målpunkter,
Läs merBifogat finns Region Örebro läns yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen.
TRN 2017-0055-105 Från: karin.wallin@regionorebrolan.se Till: TRF Funk Registrator Ärende: TRN 2017-0055 Datum: den 2 mars 2018 08:50:03 Bilagor: 11 SB Svar på remiss om förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen.pdf
Läs merVaruflödesundersökningen 2016
Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837
Läs merRemissvar Örebro län
Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,
Läs merRätt spår 2 FULL TRIM!
Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1
Läs merStorregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen
Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen Godstransporter en bärande del av samhället Transporter = grunden för en fungerande handel/varuförsörjning Kapacitet Kvalitet Regelbundenhet Förutsägbarhet
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merStockholm Årsta Kombiterminal
Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka
Läs merRAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING
RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs merUtveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods
Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods Energimyndighetens programkonferens för Energieffektivisering inom transportsektorn 15 november 2017 Peter Bark Bakgrund
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Godsflöden i Norra Sverige Samgods är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser och prognoser för godstransporter Användningsområden för
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs merStorregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen. Samrådsdag 12 oktober 2018
Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen Samrådsdag 12 oktober 2018 Genomförandeprocess Okt 2017 H1 2018 H2 2018 2019 Projektplan Inventering, underlag Uppdatering/komplettering Delrapport
Läs merKristin Quistgaard
Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
Läs merB. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.
Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.
Läs merÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merKombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg
Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt
Läs merTrafikslagsbyte för godstransporter
Trafikslagsbyte för godstransporter - Underlag till utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2012:05) Andreas Forsgren CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM; Umeå universitet; 901
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merLastbilstrafik miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 2017, varav 99 % i inrikestrafiken.
Lastbilstrafik 217 42 miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 217, varav 99 % i inrikestrafiken. 3,1 miljarder 3,1 miljarder km kördes, varav 93 % i inrikestrafiken. 455 miljoner 455 miljoner
Läs merOptimering av NCCs klippstation för armeringsjärn
Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat
Läs merLogistikföretagen och deras utbud
Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merÖrebro län Månad
Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215
Läs merGodsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt
Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt Jonas Westin Lars Westin Olof Olsson Henrik Norin CERUM Report Nr 43/2016 ISBN 978-91-7601-484-4 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 43/2016 ISBN 978-91-7601-484-4
Läs merRemiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens
Läs merResor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011
Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet
Läs merKartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION
Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION Den skånska logistiksektorn i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten "Kartläggning
Läs merAnalys av godsflöden i Skåne KORTVERSION
Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen
Läs merThe No.1 port in Scandinavia
THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens
Läs merÖrebro län Månad
Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215
Läs merRemiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021
Tjänsteställe, utfärdare Datum Beteckning Företagsamma och tillgängliga regionen 2009-06-11 Dnr: 09-298 Fredrik Idevall Remiss 1 (9) Till Enligt sändlista Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro
Läs merEn Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet
En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen
Läs merTransportForsK. Intermodala transporter av snabbrörligt gods. Peter Bark. Transportforum 9 januari 2015
TransportForsK Transportforum 9 januari 2015 Peter Bark Inledning I projekt Intermodala transportsystem för snabbrörligt gods har flöden av snabbrörligt gods samt förutsättningar för att etablera intermodala
Läs merÖrebro län Månad
Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215
Läs merGodstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3
Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon:
Läs merKoldioxidutsläpp från olika typtransporter
RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för
Läs merGenerella strategier: Innebär att:
Strategierna och dess innebörd är en hjälp för att nå programmets mål. Det är var och en ansvar som arbetar direkt eller indirekt mot målen i programmet att följa strategierna. Generella strategier: 1.
Läs merTransporternas roll för landsbygdens framtid
Transporternas roll för landsbygdens framtid Utmaningar för företagen i Jönköpings län Åslög Kantelius och Tommy Eriksson CLOSER Vårt nuvarande engagemang Hållbara Transportkorridorer Regionen bevakar
Läs merGods- och industristråket!
E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna
Läs merett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.
ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merLogistikföretagen och deras utbud
Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merTransporter, miljö och klimathot
Transporter, miljö och klimathot Logistik och samhällsutveckling Jönköping, 18-1919 mars 29 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (presenterat
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merFysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping
Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare
Läs merAnläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1
Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till
Läs merLastbilstrafik miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i inrikestrafiken.
Lastbilstrafik 2018 45 miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i 481 miljoner 481 miljoner ton gods fraktades, varav 99 % i 43 miljarder 43 miljarder tonkilometer genomfördes, varav
Läs merBakgrund. Validering basprognos inför
Bakgrund Validering basprognos inför 160401 Sammanfattning Dalarna Gävleborg Sammanfattning Västernorrland Örnsköldsvik och Härnösand. Vid Ånge är trafiken skev och överskattas. Lastbilstrafiken med släp
Läs merÖstgötaperspektivet. Godstransporter och miljö. Norrköping 28 November2011
Östgötaperspektivet Godstransporter och miljö Norrköping 28 November2011 Norsk matematik - okonventionella lösningar på kända problem De olika perspektiven Det offentligas roll - Förutsättningsskapande
Läs merArkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro
Arkets namn R-T- Län T-län Kommun Månad 1 215 Län län Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215 Jan-mars
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merKombinera mera för miljöns skull
Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under
Läs merVÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR
VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRegional statistik om utsläpp till luft per bransch
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just
Läs merResurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet
Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige
Läs merett starkt lyft för framtiden
ett starkt lyft för framtiden För att ge våra kunder en förstklassig service arbetar vi kontinuerligt med bland annat teknik och utbildning. Vi tar hänsyn till önskemål, går igenom rutiner och utvärderar
Läs merVerksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010
Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag
Läs merGodsstrategi - från mål till åtgärder
Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merEnhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet
Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning
Läs merKombiterminaler i Östra Mellansverige
Kombiterminaler i Östra Mellansverige Banverket, Östra banregionen BRÖT PM 38/2005 Kombiterminaler i Östra Mellansverige Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län
Läs merBantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan
Bantrafik 217 229 miljoner resor gjordes på järnväg under 217 159 miljoner resor gjordes på spårväg 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan 15 568 km järnvägsspår finns i Sverige 13 331 miljoner personkilometer
Läs merFramtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen
Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merBilaga B Trafikutbud etapp 1
Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merKombitransporter i Sverige och Europa
Kombitransporter i Sverige och Europa Vill du vara med och minska CO 2 -utsläppen och samtidigt få en fördelaktig transportekonomi? Utveckling Linjer i Sverige och Europa Fördelar Miljö och emissioner
Läs merYttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Malmgren Tobias Datum 2018-01-31 Diarienummer KSN-2017-4337 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merEn Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation
Läs merGodsstrategi Västra Götaland
Godsstrategi Västra Götaland 2014-03-17 Idag vill vi.. Informera om att arbetet pågår Få er input till fortsatt arbete Bjuda in er i det fortsatta arbetet Vad jag skall prata om Vårt uppdrag Varför gemensam
Läs merArkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro
Arkets namn R-T- Län T-län Kommun Månad 1 215 Län län Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215 Jan-mars
Läs merArkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro
Arkets namn R-T- Län T-län Kommun Månad 1 215 Län län Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215 Jan-mars
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Validering Samgods 2040 Region Väst
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Validering Samgods 2040 Region Väst Varugrupper 2 Metodik Förslag på metodik för framtida valideringar: Godsflöden på speciellt utvalda länkar Godsflöden på utvalda stråk
Läs merBild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige
Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste
Läs merValidering Samgods Småland och Blekinge
[Motpartens ärendeid NY] 1(5) Validering Småland och Blekinge Region Syd har genomfört en begränsad validering av den första versionen av 1804 för basår 2014 och prognosår 2040. I arbetet har vi tagit
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs merEn Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande
En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland
Läs merYttrande över utredning om Karlsborgsbanan
D ATU M 2012-10-19 Regionutvecklingsnämnden Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan Skaraborgs Kommunalförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning. Förbundet vill framföra
Läs merFöretagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Läs mer