Retorik: att tala, 7,5 hp (738G26), HT 2011

Transkript

1 Retorik: att tala, 7,5 hp (738G26), HT 2011 Inledning Kursen är upplagd kring tre föreläsningar och sex seminarier. I kursen ingår ett antal förberedda och oförberedda anföranden. De förberedda anförandena eller uppgifterna är högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valfri litteratur, argumenterande presentation, debattövning och analys av ett tal. Du kan använda tavla, dator och OH-projektor eller andra hjälpmedel som du finner lämpliga. Vid något tillfälle ska du använda dator och projektor. Utnyttja gärna de möjligheter som finns i datorprogrammet med någon eller några animeringar. Dina presentationer kommer att bedömas av opponenter i gruppen, av övriga kursdeltagare samt av läraren. Till presentationerna ska du ha med ett manus. Detta ska vid eventuell begäran visas upp. Obs! Föredragen inleds med en presentation av dig själv i den talarsituation du befinner dig. Det är viktigt att du vid de tidsbestämda övningarna håller dig inom tidsramen. Vid något tillfälle kan du välja att tala inför en negativt inställd publik för att få uppleva hur det känns. Detta är frivilligt och om du väljer att pröva detta ange till seminarieledaren vid vilket tillfälle det ska ske. Publiken får då i så fall anta en negativ attityd. Videoinspelning (för eget bruk) sker vid den argumenterande presentationen. Informerande, underhållande och argumenterande tal För att nå åhörarna måste talaren vädja till dem med hjälp av logos, ethos och pathos. Beroende på vilken typ av tal man håller och vilket syftet är med talet fokuserar man på en av dessa tre, men de andra måste finnas med i någon grad. Nedanstående mall kan vara till hjälp när du bygger upp ditt tal. logos ethos pathos Talarens plikter undervisa roa, behaga röra Talets innehåll information personlighet känslor Talarens kunnig pålitlig engagerad egenskap Påverkan genom fakta, logik utstrålning engagemang, Typ av tal undervisande, informerande underhållande, t.ex. ståuppkomiker värderingar övertygande 1

2 Föreläsningar Fö 1 Argumentation Fö 2 Presentationsteknik Fö 3 Röstbehandling Seminarier Se 1 Högläsning Du ska läsa upp en text för din seminariegrupp. Tänk på betoningar, tempo och pausering. Vid dialog, försök att variera dig så att de olika karaktärerna kommer fram. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan förbättras (se kriterier s. 6). Varje student läser sin text i 3 4 minuter. Även om det är en uppläsning är det viktigt att då och då ha ögonkontakt med lyssnarna. Träna många gånger hemma, gärna med publik. Momentet är lärarlöst. Närvarolista skrivs och lämnas till seminarieledaren vid Se 2. Se 2 Informerande presentation Du ska förbereda en presentation som ska handla om språklig kommunikation. Presentera gärna något ämne som du själv är intresserad av. Förslag på ämnen: Retorik (retorikens historia, retoriska grepp, en duktig talare eller ett känt tal) Manligt och kvinnligt språk Fackspråk (lumparsnack, sotarmoj, m.m.) Att kommunicera med djur (t.ex. en jämförelse mellan hundens och människans språk) Konstnärens/författarens kommunikation med betraktaren/läsaren Språklig manipulation i massmedia (t.ex. reklam) Dolda budskap Ironi Talängslan Det är viktigt att du håller dig inom tidsramen och gör en så fängslande presentation som möjligt. Var beredd att svara på frågor! Tid för presentationen: 4 5 minuter. Se 3 Muntlig gruppredovisning av valfri litteratur I grupper om 2 4 personer ska ni presentera en bok om retorik. Förbered diskussionsfrågor. Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna bok. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel PowerPoint och OH. Kanske är det lämpligt att läsa ett citat eller att genomföra ett rollspel? Det finns en mängd olika framställningsformer: en filmsnutt på dvd, bilder, dialog/frågor till åhörarna. Variation är välkommet både för att väcka och behålla kurskamraternas intresse och för att inspirera och ge idéer till framtida presentationer. Tid för själva presentationen: cirka 10 minuter. 2

3 Se 4 Argumenterande presentation Du ska träna på att hålla ett mer argumenterande föredrag, eftersom du i många situationer i verkligheten kommer att ställas inför liknande uppgifter. Din uppgift är att sälja något; en produkt eller en idé; vara talare vid en varumässa, företagsmässa, ett Speaker's Corner eller annan tänkt talsituation. Ämnet du väljer kan vara hämtat från ditt utbildningsområde. Du bör använda någon form av hjälpmedel för att illustrera din framställning. Väljer du att presentera en produkt kan du gärna demonstrera den. Använd retoriska och stilistiska grepp för att göra presentationen så övertygande som möjligt. Tesen (huvudbudskapet) du driver ska komma fram tydligt och klart, inledningsvis och avslutningsvis. Den ska underbyggas av minst tre välformulerade argument och nyanseras av något motargument, som du bemöter. Tid för presentationen: 4 minuter. Videoinspelning för eget bruk. Se 5 Debattövning Övningen går till på följande sätt: två lag (2 4 personer/lag) debatterar mot varandra i cirka 15 minuter. Gruppen (bestående av två lag) om 4 till 8 personer bestämmer vilka som ska debattera för respektive emot ett ämne. Era ställningstaganden i debatten behöver inte vara era egna utan ni kan spela en roll. Tänk på att man i arbetslivet kanske måste propagera för något som företaget stödjer men som man själv inte till fullo stödjer. Man kanske tycker att saker från båda sidor är bra men i en debatt bör man inte vackla mellan blocken. Förbered er noga genom att samla material med hjälp av exempelvis tidningar, böcker, intervjuer m.m. Strukturera argumenten och var beredd på motståndarens argumentation. Improvisera dock under själva debatten. Lyssna noga på det motståndarna säger och anpassa replikerna till detta, så att det verkligen blir en dialog. Var övertygande i framförandet. Använd retoriska grepp under debatten, men det ska ske i hövlig ton med respekt för motparten. Tänk på hur ni ska formulera er slutreplik, men var beredda på att ni kan behöva modifiera den beroende på vilken riktning debatten tog. Träffas gärna innan debatten och lägg upp er taktik. Vi singlar slant om vem som får inleda debatten och alltså har ett visst tolkningsföreträde. Den som inte fick börja, får i stället vara den som får sista ordet. Vid debattseminariet väljs en debattledare ur publiken. Debattledaren bör tänka på följande: Presentera deltagarna och ämnet Låt varje lag presentera sin ståndpunkt i 30 sekunder Låt alla komma till tals För tillbaka dem som hamnat utanför ämnet Hjälp fram tysta och osäkra och dämpa storpratare Låt deltagarna ur publiken komma in i debatten Ge en signal när det är cirka en minut kvar av debattiden (den som just då talar får avsluta det argument han/hon utvecklar och eventuellt får motståndaren också ge en kort replik) Låt varje lag säga några avslutande ord i 30 sekunder Avsluta debatten. 3

4 Förslag till debattämnen Bli vegetarian Förbjud vissa hundraser Sänk bensinpriset Tillåt dödshjälp Öka antalet skolidrottstimmar Inför hårdare fängelsestraff Inför dödsstraff Sänk myndighetsåldern Öka systembolagets öppettider Sänk pensionsåldern till 60 år Avskaffa monarkin Kaffe ska vara gratis för studenter Fri fart på alla vägar Kvotering är det bästa sättet att öka jämställdheten Avskaffa kärnkraften Kom gärna med egna förslag! Övningen utvärderas i gruppen efter varje debatt, då ni diskuterar hur de olika deltagarna agerat. Protokoll på ½ 1 A4-sida skickas till seminarieledaren. Momentet är lärarlöst. Se 6 Analysera ett tal eller delar av ett tal alternativt en reklamföreteelse, debattartikel eller liknande Syftet med denna uppgift är att analysera ett tal eller delar av ett tal alternativt en reklamföreteelse, debattartikel eller liknande och ange de retoriska grepp som talaren eller skribenten har använt sig av. Hur har denne lyckats med sin uppgift? Ta med en utskrift av det du har tänkt använda dig av till seminarieledaren, alternativt usbminne om du vill visa något. Dator och projektor samt OH finns vid seminariet så att du kan peka på de grepp du talar om. Tid för den muntliga analysen: 8 minuter. I presentationen ingår att sätta in åhörarna i situationen (visa film, låt dem läsa talet, debattartikeln etc.). 4

5 Retoriska och stilistiska grepp Fakta Exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. Faktaurval Förtigande av ofördelaktig fakta. Emotiva ord Värdeladdade ord t.ex. "miljövänligt" och "miljöfarligt". Bemötande av motargument Mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. Attitydmarkering Ståndpunkten markeras med hjälp av ord som "tyvärr" eller "som tur är". Retoriska frågor Frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Majoritetstrick Sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. "78 % har samma uppfattning". Auktoritetstrick Att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. "professor Svensson, läkare..." Statustrick Att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, "Björn Borg..." Generaliseringar Att ett fåtal personer får representera många t.ex. "Facket rasar mot regeringen" (facket = 2 ombudsmän). Citat Citat kan förstärka tesen. Vaghet Vaga ord som "bra" kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. "Det var ju bra..." Självklarheter Att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. "Det vet ju alla..." Vi-tricket Att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. "Vi här i Linköping..." Upprepningar Att övertyga genom att upprepa. Tretalsupprepning är vanligt. Nytta och moral Hänvisa till plånbok och hjärta. Jämförelser Jämför t.ex. lönerna i Sverige med lönerna i Bangladesh. Överdrifter Att överdriva. Att uttala sig negativt eller positivt om någon. Personangrepp Att uttala sig ofördelaktigt om någon. Ironi Att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Paralipsis Att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. "Det går t.o.m. rykten om..." 5

6 Opponering muntlig framställning Du ska ge synpunkter på de muntliga framställningarna. Var positiv, konkret och konstruktiv men ge också exempel på något som kan förbättras. Motivera dina synpunkter. Utgå vid bedömningen gärna från följande punkter: Innehåll Presentationen av talaren Inledning Disposition; röd tråd Avslutning Framförande Röstbehandling Röststyrka Taltempo Betoning Artikulation (tydligt uttal) Språkbehandling Stilnivå Ordval Teknik Allmänt uppträdande (ledigt eller spänt) Lyssnarkontakt Engagemang Kroppsspråk Hjälpmedel Vid muntlig framställning i grupp Gruppsamverkan Helhet Samspel Övergångar 6

7 Examination A. Genomförda och godkända uppgifter: muntliga redovisningar. B. Studiesammanfattning: skriftlig redovisning. A. Uppgifter Alla uppgifter genomförs inför en grupp av åhörare, vilket i detta fall blir kursdeltagarna. Om läraren bedömer att du inte har fullgjort någon uppgift på ett tillräckligt bra sätt kan du få göra om uppgiften senare. Exempel på undermålig utförd uppgift kan vara att du inte följt uppgiftsinstruktionen eller att du uppenbart inte förberett dig på ett bra sätt. Om du är frånvarande från en lektion och inte gör din uppgift kan du få göra den vid ett senare tillfälle. Således kan du då få genomföra två tal under samma lektionspass. B. Studiesammanfattning I den avslutande studiesammanfattningen som är ett verktyg för lärande och examination och som på denna kurs är en viktig examinationsuppgift, ska du försöka att bedöma din utveckling under kursen som talare vid oförberedda respektive förberedda uppgifter. Vad du skriver i sammanfattningen är intressant för dig själv, eftersom det hjälper dig att upptäcka dina egna utvecklingsmöjligheter. För läraren kan studiesammanfattningen ge en uppfattning om vad du har lärt dig och hur du har utvecklats. Studiesammanfattningen kan byggas upp kring nedanstående punkter: Tankar och känslor under kursens gång: Hur uppfattade jag intellektuellt och emotionellt uppgifterna? Hur planerade jag och genomförde jag dem? Vilka hinder, svårigheter och problem mötte jag? Hur löste eller undvek jag problemen? Hur upplevde jag att ge och få respons? Starka och svaga sidor hos mig som talare: Vad lärde jag mig? Vilka nya kunskaper, nya insikter upptäckte jag? Hur har min medvetenhet ökat? Är jag nöjd med resultatet av mina ansträngningar? Vad är jag mindre nöjd med? Varför? Vilka starka, svaga eller nya sidor hos mig själv upptäckte jag eller fick bekräftade? Strategier för mitt lärande: Vad ska jag tänka på i fortsättningen? Vilka starka sidor kan jag bygga på? Vilka svaga sidor måste jag försöka förbättra? Vilka kunskapsområden eller färdigheter är det viktigt att jag utvecklar? Vilka attityder och känslor har jag nytta av att försöka förändra eller förstärka? Videoinspelningen ska kommenteras av dig. Omfång: Cirka två A4-sidor ( ord med 12 punkters storlek). Försök att förklara, motivera och exemplifiera dina tankar och slutsatser genom att referera till det som ingått i kursen. 7

8 Betygskriterier för Godkänd för muntliga presentationer Budskapet ska framgå tydligt Tidsramarna ska hållas Presentationen ska vara väl förberedd Lämpliga hjälpmedel ska användas Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt Ögonkontakt ska hållas med publiken Betygskriterier för Väl godkänd för muntliga presentationer Utöver kriterierna för godkänd ska studenten: visa närvaro och engagemang använda retoriska grepp i sin framställning skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna Förslag på litteratur för redovisning av valfri litteratur Adelswärd, Viveka (1991). Prat, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Brombergs. Adelswärd, Viveka (2009). Till struntpratets lov. Brombergs. Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan. Doxa. Axelsson, Ulrika (2011). Talängslan. Förstå, utmana och förändra.studentlitteratur. Backlund, Britt (1991). Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Backlund, Britt (red.) (2000). Talandets lust och vånda. Tänkt och talat om språk och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Frank förlag. Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Natur och kultur. Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Utbildningsstaden AB. Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: Att lyckas som talare. Stockholm: Ekerlid. Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik. Konsten att övertyga. Malmö: Liber. Hellspong, Lennart (2008). Förhandlingens retorik. Samtalskonst för arbete, skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 8

9 Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur. Holmqvist, Torbjörn (1992). Presentationsteknik. Malmö: Almqvist & Wiksell. Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Johannesson, Kurt (2001). Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik. Nordstedts. Juhlin, Lotta (1999). Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken. Lund: Studentlitteratur. Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes. Renberg, Bo (2003). Bra skrivet. Väl talat. Studiehandledning i skrivande och praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s ). Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Strömquist, Siv (1996). Talarskolan. Talprocessen teori och tillämpning. Malmö: Gleerups. Stuart, Christina (2002). Tala för dig själv. En komplett handbok i hur du kommunicerar effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö: Richter. van der Viet, Paul (2010) Tala dig till ledarskap. Studentlitteratur. Åkerblom, Jenny (2002). Tala för publik. Förberedelse och genomförande. Stockholm: Liber. 9

10 Schema för kurs 738G26 HT 2011 Datum och tid Moment Lärare Grupp Sal Vecka 39, 2011 Tis 27 sept Fö1 Introduktion. argumentation Britta Önnegren A,B,C KY21 Vecka 40, 2011 Tis 4 okt Fö2 Information om IKT-studion Linnea Timm Björk A,B,C Se1 Högläsning Icke lärarlett Se A Se1 Högläsning Icke lärarlett Se B Språkverkstaden Se1 Högläsning Icke lärarlett Se C IKK4220 Vecka 41, 2011 Tis 11 okt Fö3 Presentationsteknik Ulrika Axelsson A,B,C IKK 4260 Vecka 42, 2011 Tis 18 okt Se2 Informerande presentation Ulrika Axelsson A KG Se2 Informerande presentation Britta Önnegren B Se2 Informerande presentation Vecka 43, 2011 Ulrika Axelsson C IKK:s bibliotek Tis 25 okt Fö3 Röstbehandling Karin Westberg A,B,C KY25 Vecka 44, 2011 Tis 1 nov Se Se Se3 Tis 8 nov Se4 Gruppredovisning av valfri litteratur Gruppredovisning av valfri litteratur Gruppredovisning av valfri litteratur Argumenterande presentation, videoinspelning Vecka 45, 2011 Ulrika Axelsson A IKK 4220 Britta Önnegren B IKK 4260 Britta Önnegren C IKK 4260 Ulrika Axelsson A KG Se4 Argumenterande presentation, videoinspelning Britta Önnegren B Se4 Argumenterande presentation, videoinspelning Ulrika Axelsson C Vecka 46, 2011 Tis 15 nov Se5 Debattövning Icke lärarlett Se A Key1 10

11 15-17 Se5 Debattövning Icke lärarlett Se B Key Se5 Debattövning Icke lärarlett Se C Språkverkstaden Vecka 47, 2011 Tis 22 nov Se6 Analys av tal etc. Ulrika Axelsson A IKK Se6 Analys av tal etc. Britta Önnegren B Se6 Analys av tal etc. Britta Önnegren C Vecka 48, 2011 Tis 29 nov Uppsamling Ulrika Axelsson A,B,C Språkverkstaden Uppsamling Britta Önnegren A,B,C K6 Vecka 49, 2011 Studiesammanfattningen skickas till resp. lärare senast tisdag 6 december Obligatorisk närvaro vid 1 av de icke lärarledda seminarierna. Kursansvarig och seminarieledare: Britta Önnegren britta.onnegren@liu.se Seminarieledare: Ulrika Axelsson ulrika.axelsson@liu.se Administratör: Vera Pichler vera.pichler@liu.se Studievägledare: Elisabet Kloow elisabet.kloow@liu.se Kursens hemsida: 11