STUDIEANVISNING RETORIK: ATT SKRIVA, 738G27 (7,5 HP)

Transkript

1 STUDIEANVISNING RETORIK: ATT SKRIVA, 738G27 (7,5 HP) Kursansvarig: Britta Önnegren, tel: Examinator: Britta Önnegren, tel: Administratör: Olivia Hallberg, tel Tidsperiod: vecka 14 23,

2 LÄRANDEMÅL Se kursplan för Retorik: Att skriva. UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen sker dels i form av föreläsningar, dels i form av seminarier. Ett av seminarierna är lärarlöst. INNEHÅLL Kursen inleds med en föreläsning om skrivande med vidhängande övningar. En preliminär gruppindelning sker vid föreläsningen (A, B, C). Föreläsning 2 handlar om skriven retorik med övningar och exempel. Därefter kommer en föreläsning från Academic work med tips om hur man skriver brev och cv samt hur man förbereder sig inför en anställningsintervju. Vid föreläsning 4 ges tips om vad man ska tänka på när man skriver ett reportage. Se 1 Debattartikel Du ska skriva en debattartikel med utgångspunkt i någon samhällsfråga som diskuteras för närvarande eller som du vill väcka debatt om. Utgå gärna från någon artikel du har läst eller något radio- eller tv-program du har hört eller sett. Om du väljer att göra en direkt replik, ange då detta i en ingress och bifoga gärna det material du refererar till. Syftet med denna uppgift är att öva att på ett seriöst sätt ta ställning i en aktuell fråga och uttrycka detta övertygande i skrift. Att argumentera innebär att påverka och helst också att övertyga. Den logiska strukturen och ordvalet kan vara avgörande för hur mottagaren uppfattar textens budskap. Tänk på att börja din artikel med en inledning som fångar läsarens intresse och där du formulerar din huvudtanke (tes). Därefter följer textavsnitt i vilka du argumenterar logiskt för denna huvudtanke. Lämna inga lösa trådar hängande i luften. Det du skriver måste leda till något. Argumentationen ska knytas ihop och utmynna i en följdriktig avslutning. Tänk dig att artikeln ska publiceras under rubriken Debatt i någon svensk dagstidning. Omfånget på artikeln bör vara 1 A4-sida. Läs debattartiklar i exempelvis Dagens Nyheter, Östgöta Correspondenten, Svenska Dagbladet, Aftonbladet eller Expressen för att få några uppslag. Texten får gärna vara tvåspaltig och marginaljusterad. Artikeln ska inledas med en ingress och vara försedd med mellanrubriker alternativt radrubrik (t.ex. fetlagda nyckelord i början av delavsnittets första rad). Förse gärna artikeln med en bild, tabell, ryckcitat eller liknande som förtydligar och förstärker argumentationen. Opponering Vid seminariet diskuteras texterna i respektive grupp om 6 8 personer (A1, A2 etc). Opponering på debattartiklarna ska besvara följande frågor: Vad är tesen? Vilka argument för tesen förs fram? Vilka argument mot tesen förs fram? Vilka retoriska och stilistiska grepp har skribenten använt? Är argumentationen relevant? Motivera dina svar. Är argumentationen trovärdig? Motivera dina svar. Är texten på en lämplig språklig nivå? Vad kan förbättras? Är layouten och strukturen tydlig och klar? 2

3 Skicka din artikel via e-post till din grupp samt till seminarieledaren cirka en vecka innan seminariet. I Lisam finns en lista där gruppindelningen framgår med namn och e-postadresser till samtliga i respektive grupp. Till seminariet ska du ha läst debattartiklarna från samtliga i din grupp samt skrivit ner förslag till förbättringar som du lämnar muntligt/skriftligt till deltagarna. En vecka efter debattartikelseminariet ska du skicka in en reviderad version av din text till seminarieledaren. Du ska ta hänsyn till den kritik som framkommit från seminarieledaren och seminariedeltagarna i din grupp och revidera texten. Skriv en reflektion där du redogör för dina val. Se 2 Genomgång av personligt brev och cv Du ska till detta seminarium ha skrivit ett personligt brev och ett cv som du skickar till medlemmarna i din grupp samt till läraren. Du ska också ha läst de andra gruppmedlemmarnas brev och cv:n och vara beredd att ge konstruktiv kritik på dessa. Detta sker genom en diskussion på seminariet då du får ge kommentarer till respektive skribent. Lärarens kommentarer lämnas också vid detta tillfälle. Se 3 Muntlig presentation i grupp av Svenska skrivregler Uppgiften är att i grupper om 2 4 personer (A1a, A1b etc.) klart och koncist presentera några avsnitt ur Svenska skrivregler (2008). Varje presentation får ta 10 minuter i anspråk. Redogör för reglerna för respektive delområde. Framställningen ska åskådliggöras grafiskt genom en bildspelspresentation, på OH, tavla eller på stencil. Klarläggande exempel ska visas och övriga i seminariegruppen ska få några övningsuppgifter att lösa (till exempel 6 8 uppgifter på OH). Rubrikerna nedan hänvisar till kapitelrubriker i Svenska skrivreglers (2008) innehållsförteckning. Samma information finns även i följande skrivregler: Myndigheternas skrivregler: /Mynd-skrivreg pdf och TT;s skrivregler: Grupp 1a: Kap. 4. Citat och anföring Grupp 1b: Kap. 6. Avstavning Grupp 2a: Kap. 7. Stavning och ordformer Grupp 2b: Kap. 8. Stor och liten bokstav Grupp 3a: Kap. 9. Ett ord eller flera. Kap. 10 Förkortning Grupp 3b: Kap. 11 (ej 11.12). Tal och siffror Grupp 4a: Kap Skiljetecken Grupp 4b: Kap Skiljetecken Kap Specialtecken Se 4 Muntlig presentation i grupp av valbar litteratur Gruppen (A1, A2 etc.) ska presentera en bok om retorik. När respektive grupp har valt en bok kontrollerar ni att boken inte redan är vald i Nyhetsfeed i Lisam. Om boken inte är tagen skriver ni in gruppnamn (A1, A2 etc.) + titeln på boken i Nyhetsfeed. Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna bok. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel PowerPoint. Gruppen ansvarar själv för att dator eller andra hjälpmedel finns tillgängliga. 3

4 Tid för själva presentationen: cirka 10 minuter. Syftet med presentationen är att studenten ska få inblick i olika böcker om retorik. Seminariet är lärarlöst och närvarolistan lämnas till seminarieledaren vid Se 5. Se 5 Reportage Inför uppgiften att skriva ett reportage bör du ha besökt en utställning, ett vernissage, sett en film eller konsert eller kanske helt enkelt ha upplevt en speciell plats, miljö, händelse eller träffat intressanta/ovanliga/spännande människor. Syftet med att skriva ett reportage är att öva förmågan att för en bred och heterogen publik presentera och mer eller mindre kritiskt granska ett ämne av allmänkulturellt intresse. En någorlunda kritisk hållning är viktig; du bör undvika att enbart presentera eller beskriva det som du har sett eller upplevt. Texttypen förutsätter eller kräver någon slags värdering, subjektivt tyckande eller personligt engagemang utan att för den skull recensera det fenomen som fokuseras. Tänk på att placera objektet för ditt skrivande i ett större (historiskt, ideologiskt, kulturellt, socialt etc.) sammanhang. Ett annat syfte med uppgiften är att öva redigering, dvs. att till en egen text skriva en lämplig ingress, sätta lämplig rubrik och passande mellanrubriker och ge texten en tilltalande layout. Tänk på att ett reportage har som syfte att informera men också bredda och fördjupa informationen kring ett givet ämne. Innehållet bör vara aktuellt, men måste inte vara dagsaktuellt; ett reportage kan följa upp sådant som tidigare rapporterats i tidningsnotiser och artiklar. Avseende utformning, tenderar reportage att vara mer utförliga än sakliga tidningsartiklar och de har också friare form eller disposition. Bilder, illustrationer och faktarutor är ganska vanliga. Stilen i ett reportage kan vara relativt subjektiv eller personlig. Det är vanligt att skribenten märks. Ibland kan skribenten även anta rollen som intervjuare, vilket motiverar direkt anföring. Reportage, som texttyp betraktad, tillåter miljöbeskrivningar och andra detaljer. Omfånget på reportaget bör vara 2 4 A4-sidor. Exempelmaterial kan du finna i tidskrifter eller magasin som exempelvis Vagabond, Café, Femina och Månadens Journal. Ett annat alternativ är att titta i helgbilagorna till dags- och kvällstidningar. Reportaget skickas via e-post till din grupp samt till seminarieledaren cirka en vecka innan seminariet. Vid seminariet diskuteras texterna i respektive grupp (A1, A2 etc.). En vecka efter reportageseminariet ska du skicka in en reviderad version av din text till seminarieledaren. Du ska ta hänsyn till den kritik som framkommit från seminarieledaren och seminariedeltagarna i din grupp och revidera texten. Skriv en reflektion där du redogör för dina val. Se 6 Genomgång av tenta i svenska skrivregler Till seminariet ska du ha gått igenom den tenta som har lagts upp på Lisam och svaren diskuteras i gruppen. Se 7 Att hantera referenser Du ska till seminariet ha skickat en referenslista, som du har skrivit i någon annan kurs till samtliga deltagare i din grupp (A1, A2 etc.) samt till seminarieledaren. Under seminariet diskuterar gruppen hur referenser hanteras och hur det påverkar texten. 4

5 Se 8 Granskning av professionellt skrivna texter (gruppuppgift) Du ska tillsammans med din grupp (A1, A2 etc) välja en text som ni anser vara välskriven. Texten skickas sedan till samtliga i respektive grupp (A, B, C, D) samt till seminarieledaren. Grupperna ska vid seminariet presentera den text de har valt samt leda diskussionen om texten. Gruppen ska motivera varför texten är bra vad gäller språk, innehåll, struktur och layout. Inför seminariet ska alla studenter ha läst varandras texter för att kunna delta i diskussionen. Varje grupp får totalt 10 minuter för redovisning och diskussion. Inlämningsuppgift: analys av en professionellt skriven text (individuell uppgift) Du ska skriva en analys av en professionellt skriven text. Du får inte använda den text som ni valde vid se 8. Du ska använda dig av och hänvisa till minst tre böcker som finns nämnda i litteraturlistorna. Koppla gärna analysen till exempelvis den bok du läste till litteraturseminariet (muntlig presentation i grupp av valbar litteratur). Den valda texten kan vara en faktatext, debattartikel, hemsida, reportage eller liknande. Texten kan vara l till 4 sidor lång och analysen bör vara cirka 2 sidor lång med punktstorlek 12 i Times New Roman. Du kan i texten till exempel ange retoriska grepp som används samt ge exempel på hur logos, ethos och pathos används. Du kan även kommentera språket utifrån Svenska skrivregler. Diskutera gärna layouten. Motivera dina synpunkter med exempel från texten, som bifogas. Källhänvisningarna ska vara korrekta och inlämningsuppgiften avslutas med en korrekt skriven referenslista (se Lathund för rapportskrivning). Inlämning till respektive seminarieledare ska ske via e-post en vecka efter seminarium 8. EXAMINATION OCH BETYG Obligatoriska uppgifter: debattartikel, reportage, personligt brev med cv, opponering av gruppmedlemmarnas personliga brev med cv, debattartiklar och reportage, presentation i grupp av Svenska skrivregler och presentation av valbar litteratur om retorik, genomgång i grupp av referenslistor och analys av professionellt skriven text samt inlämningsuppgift. Betyg: U G VG. Betygskriterier För godkänd krävs aktivt deltagande vid seminarierna samt godkända uppgifter. Vid betygsättning vägs återkoppling till kurskamrater samt även egna reflektioner in. Godkänd för cv och brev väl strukturerat distinkt språkligt utformat översiktligt, lättläst (relevant information) cv innehåller rak information om t.ex. utbildning Väl godkänd för cv och brev mycket väl strukturerat mycket distinkt språkligt utformat framhäver sökandes kompetens och egenskaper på ett mycket relevant och fokuserat sätt 5

6 brev innehåller personlig ton som sätter in cv:t i ett sammanhang mycket tilltalande layout Godkänd för debattartikel Tesen ska framgå tydligt Layouten ska främja läsbarhet och tydliggöra budskapet Argumenten ska vara sakliga, relevanta och väl valda Bemötandet av motargument ska kännas trovärdigt Retoriska grepp ska användas på ett professionellt sätt Väl godkänd för debattartikel Förutom ovanstående kriterier gäller också att Studenten har en attityd som passar ämne och målgrupp Studenten visar engagemang Retoriska grepp används på ett mycket professionellt sätt Artikeln är mycket väl strukturerad Artikeln är mycket distinkt språkligt utformat En lämplig balans mellan ethos, logos och pathos bör finnas Godkänd för reportage reportaget innehåller pathos (känslor) reportaget innehåller fakta (logos) som gör att reportaget också informerar om en företeelse på ett mer generellt plan (ska vara bra balans mellan pathos och logos) repliker (en person är synlig och blir ett exempel i reportaget) platsbeskrivning/miljöbeskrivning som gör att läsaren får en tydlig bild inledning och avslutning är genomtänkta speglar flera sidor av ett ämne, en plats, en resa, t.ex. både positiva och negativa sidor författaren tar inte själv ställning tydlig struktur Väl godkänd för reportage Förutom ovanstående kriterier gäller också att studenten visar mycket god kunskap och stor självständighet avseende språk, struktur, layout och innehåll samt mycket god förmåga att ta till sig de normer som gäller för texttypen. Den språkliga och formmässiga gestaltningen ska vara väl utvecklad. målgruppen ska framgå tydligt och språket ska anpassas efter målgruppen inledning och avslutning är väl genomtänkta, t.ex. en cirkelkomposition, eller en uppmaning att följa Godkänd för inlämningsuppgiften genomtänkt och väl genomförd analys korrekta hänvisningar till källorna korrekt språkbehandling och logisk struktur 6

7 Väl godkänd för inlämningsuppgiften Förutom ovanstående kriterier gäller också mycket väl genomtänkt och genomförd analys välutvecklade och väl underbyggda resonemang relevant urval av litteratur utförlig och tydlig koppling mellan litteraturen och egen reflektion minst fyra analyspunkter (t.ex. logos, ethos, pathos, retoriska grepp, användning av svenska skrivregler) ska belysas i texten. Länk till LiU-sidan angående hantering av disciplinärenden ÅTERKOPPLING Något som har en mycket viktig pedagogisk poäng är självskattningar och kamratgranskning dvs när studenter ger återkoppling till sig själva och till varandra. Återkopplingen i kursen består av att läraren och studenterna opponerar på varandras prestationer (debattartikel, reportage, personligt brev med cv, muntlig presentation i grupp av Svenska skrivregler och presentation av valbar litteratur om retorik, genomgång i grupp av analysen av professionellt skriven text samt inlämningsuppgift). Dessutom har studenterna en inlämningsuppgift, som sedan kommenteras skriftigt av läraren senast 10 dagar efter dead-line för inlämningsuppgiften. LÄRARE Seminarieledare: Gunnar Gårdemar gunnar.gardemar@liu.se Seminarieledare: Maria Thunborg maria.thunborg@liu.se Seminarieledare: Bigitte Saxtrup birgitte.saxtrup@liu.se Seminarieledare: Britta Önnegren britta.onnegren@liu.se Kursens hemsida: 7

8 KURSLITTERATUR Svenska skrivregler (2008). Utgivna av Svenska språknämnden. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Merkel, Magnus, Axelsson, Ulrika, Önnegren, Britta (2011) Lathund för rapportskrivning Hämtad REFERENSLITTERATUR Andreasson-Ek Per, Andréasson Kenth & Edwardsson Åke (1999) Börja skriva. Stockholm: Ordfront förlag. Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Hansén, Stig; Thor, Clas (1990). Att skriva reportage. Stockholm: Ordfronts förlag. Larsson, Sören (1994). Berättande journalistik. Stockholm: Natur och Kultur. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur. Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik. Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Ord och stil 32. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Norstedts Akademiska Förlag. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Sundqvist I (2006) Journalistik. Malmö:Liber. Tekniken bakom språket (2008). Red. Rickard Domeij. Språkrådets skrifter 9. Stockholm: Norstedts. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrifter utgivna av Svenska språknämnden. Thelander, Stefan (1998). Hitta vinklar: verktyg för skribenter. Lund: Studentlitteratur. 8

9 Valbar litteratur förslag på böcker. Kom gärna med egna förslag. Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan. Doxa. Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur. Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Utbildningsstaden AB. Grinde, Janne Lindqvist (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2013). Argumentationens retorik. Handbok. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2013). Argumentations retorik. Övningar och analyser. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur. Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1995). Från tanke till text. Studentlitteratur. Klarspråk lönar sig (2006). Regeringskansliet. Stockholm: Fritzes Legl, Elisabeth (2006). Att skriva texter i vården. Lund: Studentlitteratur. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur. Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes. Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna. Åstorp: Rhetor förlag. Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93. Norstedts akademiska förlag. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 94. Norstedts akademiska förlag. 9

10 Retoriska och stilistiska grepp Attitydmarkering ståndpunkten markeras med hjälp av ord som tyvärr eller som tur är. Auktoritetstrick att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. professor Eld, läkare... Bemötande av motargument mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt. Citat ett citat kan förstärka en tes. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Emotiva ord värdeladdade ord t.ex. miljövänligt och miljöfarligt. Fakta exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. I valet röstade 78 % för förslaget. Faktaurval undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes. Generaliseringar exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. Facket rasar mot regeringen (facket = 2 ombudsmän). Ironi att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Jämförelser jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas. Majoritetstrick sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. 78 % har samma uppfattning. Paralipsis att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. Det går t.o.m. rykten om... Personangrepp att uttala sig ofördelaktigt om någon. Retoriska frågor frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Självklarheter att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. Det vet ju alla... Statustrick att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, Björn Borg... Upprepningar tretalsupprepning är vanligt, t.ex. I have a dream Vaghet vaga ord som bra kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. Resultatet blev bra... Vi-tricket att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. Vi här i Linköping... 10