Ann-Louise Eksborg om den nya Strålsäkerhetsmyndigheten sidan 4

Transkript

1 Bq Statens strålskyddsinstitut SSI # 1/08 Lek med laser kan leda till blindhet s.3 Nytt lyft för svensk strålskyddsforskning s.9 Så ska tillsynen av solarier bli bättre s.12 Ann-Louise Eksborg om den nya Strålsäkerhetsmyndigheten sidan 4 Bq 1/08 17 SSI verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön nu och i framtiden

2 B# 1/08q NYHETER: Lek med laserpekare kan leda till blindhet 3 REPORTAGET: Eksborg om vägen till en ny myndighet 4 MER LÄSNING: Tillsyn av solarier ska bli effektivare 7 Han bytte Nasa mot Karolinska Institutet 8 Grundforskning får efterlängtad injektion 8 UTBLICK: 60 års uranbrytning ger problem i Ukraina 11 MÄNNISKA OCH MILJÖ: Bytet till digital-tv minskade strålning 12 Magnetfält tros inte ge hjärt-kärlsjukdom 15 UTMANINGEN: Testa dina kunskaper 16 SSI går i graven, en ny myndighet föds DET NUMMER AV BQ du håller i handen är det sista som ges ut av Statens strålskyddsinstitut. ssi och Statens kärnkraftinspektion ski går ju den 1 juli samman för att bilda den nya Strålsäkerhetsmyndigheten. Förstärkt tillsyn av strålskydd och kärnkraftverkens säkerhet var enligt miljöminister Andreas Carlgren ett av skälen bakom beslutet av skapa en ny myndighet. Om hur Ann- Louise Eksborg, som ska leda Strålsäkerhetsmyndigheten, ser på den och andra utmaningar kan du läsa i det här numret av Bq. Tidningen har också försökt klämma människan Ann-Louise Eksborg på pulsen. Bq berättar även om att farliga laserpekare börjat säljas på internet med hjälp av reklam riktad till ungdomar. Användning av den här sortens laser till lek och hobby har inget berättigande, säger experten Ulf Wester vid ssi. Du kan också läsa om att det äntligen satsas på grundforskningen inom strålskydd. Bq har mött den brittiske forskaren Hooshang Nikjoo som lämnade den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa för att fortsätta sitt arbete inom mikrodosimetri vid Karolinska Institutet. Som redaktör för Bq vill jag passa på och tacka för alla intressanta synpunkter och kommentarer om form och innehåll jag fått sedan starten för ett år sedan. Hur en tidning för den nya Strålsäkerhetsmyndigheten skulle kunna se ut är en fråga vi arbetar med för fullt just nu. Har du själv någon idé? Tveka inte att dela med dig i så fall. Trevlig läsning! MATTIAS SKÖLD, RED. Bq En tidning från Statens strålskyddsinstitut (SSI) Redaktör: Mattias Sköld Ansvarig utgivare: Ulrika Lyth. E-post till redaktören: bq@ssi.se Statens strålskyddsinstitut (SSI) Postadress: Stockholm, telefon: , webbplats: Omslagsbild: Linus Meyer. Form: Citat Journalistgruppen, tryck: Arkpressen, Västerås STEFAN BORGIUS Bq är beteckningen för radioaktivitet i det internationella enhetssystemet. 1 becquerel innebär 1 radioaktivt sönderfall per sekund. 2 Bq 1/08

3 ISTOCKPHOTO/ROBERT KOHLHUBER Styrkan på de lasrar som säljs med fokus på ungdomar kan vara upp till 80 gånger över den nivå som ger ögonskador. laserstrålarna. Föreskrifterna säger också att den som använder laser i sin verksamhet ska vara väl förtrogen med de risker som är förenade med utrustningen. När det gäller bruk inom till exempel vård eller industri finns det en odiskutabel nytta med starka lasrar. För användning till lek och hobby finns det däremot inget berättigande, enligt Ulf Wester. Laserlek kan leda till blindhet ATT LASRAR BÖRJAT säljas till ungdomar gör att myndigheten ser över möjligheten att förbjuda försäljning till allmänheten. Statens strålskyddsinstitut tog upp problemet vid ett möte med nordiska strålskyddsmyndigheter i mars och har även tagit kontakt med Konsumentverket i frågan. Det här är en ny situation och jag tror att strålskyddsmyndigheter på många håll i världen upplever att det behövs restriktioner, säger Ulf Wester. MATTIAS SKÖLD SSI varnar för att många laser pekare som säljs på internet, med reklam riktad till ungdomar, är mycket starka och kan orsaka blindhet eller hudskador. PEKARNA KAN ENLIGT reklamen användas till att leka och bränna. En film som lagts ut på internet visar bland annat hur man kan bränna sönder plastleksaker och smälla ballonger med lasern. Den tekniska utvecklingen de senaste åren har gjort att laserpekarna blivit mindre, starkare och billigare. Styrkan på de lasrar som säljs med fokus på ungdomar kan vara upp till 80 gånger över den nivå som ger ögonskador. Lasrar har använts länge av företag inom nöjesindustrin för visuella effekter men tidigare var de för dyra och otympliga för att ha till lek eller hobby, säger strålskyddsinspektör Ulf Wester vid ssi. ENLIGT STATENS strålskyddsinstituts föreskrifter krävs tillstånd för att använda laserpekare som ger en ljusstråle som är starkare än 5 milliwatt. Utrustningen måste brukas på ett sådant sätt att ingen kan träffas av Lasern får inte träffa åskådare Användning av laserpekare med 5 milliwatt i uteffekt eller mer på allmän plats eller i luftrummet kräver tillstånd. För bruk inom underhållning, konst och reklam krävs att utrustningen monteras så att inga laserstrålar kan träffa åskådare. Lasrar indelas i olika klasser beroende på hur starka och farliga de är. Helt ofarliga lasrar återfinns i klass 1 och får användas i till exempel leksaker. De farligaste lasrarna finns i klass 3B och 4. Dessa är så starka att de kan ge permanenta ögonskador eller brännskador på huden. Bq 1/08 3

4 LINUS MEYER Utredare Eksborg håller tidtabellen 4 Bq 1/08

5 Ann-Louise Eksborg Ålder: 60 år. Familj: Make, två utflugna barn och ett barnbarn. Bor: I villa i Saltsjöbaden. Intressen: Friluftsliv, svampplockning, ridning och skidåkning. Läser: Har precis läst ut boken Havets vargar om ubåtskriget i Atlanten under andra världskriget. Läser annars gärna brittiska deckarförfattare som PD James. Äter: Gärna italiensk mat. Sushi. Tycker även om thailändskt och annat asiatiskt. Dricker: Single malt whisky. Bakgrund: Studentexamen vid Södra Latin Jur kand, Stockholms universitet Tingstjänstgöring vid Södra Roslags tingsrätt Hovrättsfiskal i Svea hovrätt T f byrådirektör i Rättshjälpsnämnden. Tingsfiskal i Svartlösa tingsrätt, Södertörn. Hovrättsassessor i Svea hovrätt Sekreterare i rättegångsutredningen Sakkunnig i justitiedepartementet Departementsråd vid Försvarsdepartementet Rättschef vid Försvarsdepartementet Generaldirektör för Statens haverikommission Utredare av och sedan generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten, KBM, Ann-Louise Eksborg säger att hon inte är så intresserad av maskiner utan är glad bara de funkar. Människor är mer komplexa och mer intressanta, tycker hon, och det gäller både när det går bra och när det är problem. Sedan Ann-Louise Eksborg den 1 november i fjol tog sig an uppgiften att smälta samman Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion till en ny myndighet har allt gått i ett rasande tempo. ANN-LOUISE EKSBORG har precis avslutat lunchen fil, müsli och knäckebröd med mjukost som hon intog vid skrivbordet när hon tar emot i Regeringskansliets lokaler på Regeringsgatan i Stockholm. Den 1 juli flyttar hon härifrån till sitt kontor på den nya Strålsäkerhetsmyndigheten i Solna, i den byggnad där Statens strålskyddsinstitut (ssi) i dag huserar. Det var många i personalen på både ssi och Statens kärnkraftinspektion (ski) som skakade på huvudet i höstas när det meddelades att den nya myndigheten skulle vara operativ redan den 1 juli Att till dess forma och bemanna en ny organisation för omkring 240 anställda, hitta lokaler, klara all pappersexercis och lösa oräkneliga praktiska problem, det var väl ändå inte möjligt? Men Ann-Louise Eksborgs organisationskommitté har hittills nått varje delmål på utsatt tid. Dagen före Bq:s intervju har avdelningscheferna i den nya Strålsäkerhetsmyndigheten presenterats, vilket betyder att arbetet gått in i en mera konkret fas med verksamhetsplanering. Ann-Louise Eksborg framstår som chosefri och jordnära. Hon beskriver sig som handlingsinriktad snarare än visionär. Jag tycker att det är kul att arbeta, jag tycker om att lära mig saker och jag gillar att träffa människor som kan sådant som jag själv inte kan. ATT HON TRIVS som chef hänger samman med intresset för människor. Jag är inte så intresserad av maskiner utan är glad bara de funkar. Människor är mer komplexa och mer intressanta och det gäller både när det går bra och när det är problem. Det är en stimulans att se om man kan lösa ett problem så att det blir bra för alla parter. Ann-Louise Eksborg har genom åren vid flera tillfällen fått visa att hon även har de hårda nypor och det mod som krävs för att fatta obekväma beslut. Att hennes nya jobb inte heller kommer att bli lätt, det har hon redan fått en fingervisning om. Bq 1/08 5

6 Vägen till den nya Strålsäkerhets myndigheten I maj 2007 meddelade regeringen att Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI) skulle läggas samman i en ny myndighet. Syftet var att ta tillvara betydande samordningsvinster och förstärka tillsynen av strålskydd och kärnkraftens säkerhet. Den 1 november utsågs Ann-Louise Eksborg till särskild utredare av sammanläggningen och chef för den nya myndighet som ska bildas den 1 juli Namnet på den nya myndigheten, som ska ha mellan 220 och 240 anställda (ungefär samma antal som SSI och SKI har tillsammans i dag), blir Strålsäkerhetsmyndigheten. Verksamheten delas upp i avdelningar för strålskydd, chef Carl-Magnus Larsson, radioaktiv säkerhet, chef Taina Bäckström, säkerhet i kärnkraftverken, Lennart Karlsson och en internationell avdelning, chef Leif Moberg. Stabschef blir Fredrik Hassel, kommunikationschef Ulrika Lyth och administrativ chef Per- Olof Nützman. Jag brukar inte skälla ut folk men det är klart att jag har temperament och jag kan ta en fajt om det behövs. Bildandet av en ny myndighet ska enligt miljöminister Andreas Carlgren leda till förstärkt tillsyn av kärnkraftens säkerhet och strålskyddet. Men eftersom sammanläggningen ska betalas inom ram, med myndighetens verksamhetsbudget, så blir det i praktiken mindre pengar till tillsyn än i dag. Det går inte att stärka tillsynen förrän sammanläggningen har betalats av. Det är jag väldigt tydlig med i det underlag som jag lämnar in till regeringen, säger Ann-Louise Eksborg och tillägger att hon även vid möten med miljöministern under våren kommer att trycka på att utökad tillsyn kräver mer pengar. Hon tycker att det är för tidigt att säga hur den stärkta tillsynen skulle kunna se ut, det vill hon först prata närmare med chefer och anställda om. Om det ska vara fler inspektioner, om man ska satsa på mera djupgående inspektioner eller om man ska inspektera på annat sätt, det vet inte jag i dagsläget. Frågan om skärpt tillsyn gäller inte bara kärnkraften, understryker Ann-Louise Eksborg. Även när det gäller sjukvården behöver tillsynen förstärkas. Att det går mer än tio år mellan varje gång myndigheten tittar på ett landsting till följd av bristande resurser, det är inte tillräckligt. ANN-LOUISE EKSBORG har redan tidigare varit med om att först skapa och sedan leda en myndighet. En lärdom från bildandet av Krisberedskapsmyndigheten, kbm, som föddes 2002, är att sammanslagningar kräver tid och stort tålamod. Hon tror att det kan dröja tre år innan den nya myndigheten har nått full kapacitet. En nyfödd myndighet springer inte, på sin höjd kryper den. Det kommer att ta mycket kraft i början bara att komma fram till hur myndigheten ska se på olika saker och hur den ska agera. Om man inte gör den läxan ordentligt så kommer det att straffa sig i längden. Hon tycker att personalen på både ssi och ski över lag verkar ha en positiv inställning till sammanläggningen. Men alla kan förstås inte gilla allt. Att många på ski tycker att det är lite tråkigt att flytta från Stockholms innerstad ut till Solna det har jag full förståelse för. Att ssi:s och ski:s verksamheter vilar på olika lagstiftning, strålskyddslagen respektive kärntekniklagen, har ibland framställts som ett hinder för ett samgående. Men juristen och före detta domaren Ann-Louise Eksborg tycker att svårigheterna överdrivits. Problemet är inte att det finns två lagar utan att det finns en diskussion om hur de ska tillämpas. Därför kommer hon att skriva till regeringen och föreslå att en utredning ser över om lagarna behöver ändras eller eventuellt slås samman. Min syn på saken som jurist är att som myndighet ska man vara glad över de befogenheter och maktmedel man har. Båda lagarna är verktyg och båda ska användas men sedan kanske regeringen behöver fixa verktygslådan så den blir lite effektivare. Ann-Louise Eksborg beskrivs av gamla medarbetare som humoristisk, med ett smittande gott humör. Kan hon bli arg också? Jag brukar inte skälla ut folk men det är klart att jag har temperament och jag kan ta en fajt om det behövs. Det fick man lära sig ganska bra på Försvarsdepartementet, bland ett antal generaler kan man inte vara alltför försynt. Ann-Louise Eksborg säger att hon förstås blir stressad ibland men att hon faktiskt kan gilla när det skorpar till sig riktigt rejält på jobbet. Antagligen får jag någon sorts kick av det. När jag var ung och satt i domstol och det ramlade in häktningsframställningar på fredag eftermiddag och man knappt hade någon tid på sig alls, det tyckte jag var ganska kul. MATTIAS SKÖLD Röster om Ann-Louise Eksborg Hon är mycket kunnig och rättvis och har stor erfarenhet av arbete inom statsförvaltningen. Ann-Louise är väldigt engagerad i sitt arbete och i sina medarbetare. Hon har glimten i ögat och en speciell humor som gav anledning till många glada skratt under den tid vi arbetade tillsammans. Lars Hedström, departementsråd i statsrådsberedningens krishanteringsfunktion, tidigare överdirektör vid Krisberedskapsmyndigheten, KBM. Hon är en mycket erfaren och duktig chef med stor integritet. Det har alltid varit lätt att samarbeta med henne. Jag uppskattar särskilt hennes goda humör och ibland drastiska humor. Christina Salomonson, generaldirektör i statsrådsberedningen och chef för Kansliet för krishantering. Har tidigare bland annat varit generaldirektör för Räddningsverket och Kustbevakningen, samt departementsråd vid Försvarsdepartementet. 6 Bq 1/08

7 SSI storsatsar på grundforskning Efter många år i bakvattnet har svensk grundforskning om strålskydd nu fått en rejäl injektion. SSI finansierar tre forskartjänster inom strålningsbiologi, radioekologi och strålningsdosimetri. DE TRE FORSKARNA får vardera två miljoner kronor årligen under tre års tid, en summa som även ska räcka till en doktorandtjänst och täcka en del driftskostnader. Efter prövning kan tjänsterna förlängas i tre år. Forskarna får också varsitt startbidrag på en halv miljon kronor, som till exempel kan gå till inköp av datorer och annan utrustning. Det här är väldigt glädjande. Den nationella kompetensen inom strålskyddet tryggas och samtidigt skapas förutsättningar för svenskt deltagande i internationella projekt, säger ssi:s forskningschef Leif Moberg. Leif Moberg hör till dem som länge engagerat sig för att få fram pengar till grundforskning, som ofta befunnit sig i skuggan av den tillämpade forskningen om strålning. ssi fick ansvar för tillämpad strålskyddsforskning 1977 och i början av 80-talet startade en debatt om att även stödet till grundforskningen måste tryggas på längre sikt. Professor Sören Mattsson presenterade 1994 ett utredningsförslag om att ge ssi ansvaret även för grundforskningen och drygt 7 miljoner kronor att fördela i forskningsstöd. Regeringen gick på utredarens linje och gav ssi uppdraget men däremot inga pengar att finansiera forskningen med. I MAJ 2005 SKREV ssi:s dåvarande generaldirektör Lars-Erik Holm och en rad representanter för forskarvärlden och olika organisationer en debattartikel på dn Debatt med krav på ökade forskningsanslag till strålningsområdet. Året därpå beslutade regeringen att ge ssi 10 miljoner kronor årligen till grundforskning inom strålskydd med start Summan har under 2008 i praktiken Leif Moberg, forskningschef vid SSI, anser att ett nationellt program inom grundläggande strålskyddsforskning är helt avgörande för att trygga kompetensen på sikt. krympt då den förestående sammanläggningen mellan Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion slukat även en del forskningspengar. Leif Moberg är dock hoppfull om att stödet till forskningen inte ska naggas i kanten i fortsättningen. Att ha fått till stånd ett nationellt program inom grundläggande strålskyddsforskning beskriver Leif Moberg som helt avgörande för att långsiktigt trygga kompetensen på området i Sverige. Det är viktigt att svenska forskare aktivt deltar i utvecklingen för att vi inom landet ska kunna förstå och lösa problem som uppstår, säger Leif Moberg. STEFAN BORGIUS DET FINNS FÖRSTÅS de som anser att strålskyddsforskningen helt kan drivas inom ramen för eu:s forskningsprogram. Men enligt Leif Moberg är det viktigt att åtminstone grundpelarna inom strålskyddsforskningen strålningsbiologi, radioekologi och strålningsdosimetri vilar på svensk mark. De forskare som sökte de ssi-finansierade tjänsterna fick själva ange vilket universitet de ville verka vid. Efter en internationell utvärdering av de sökande, beslut av ssi och överenskommelse med respektive institution hamnade två tjänster vid Stockholms universitet och en vid Karolinska Institutet. Att de tre forskare som valdes ut alla har utländsk anknytning ser Leif Moberg inte som någon nackdel. Tvärtom. Forskningen är till sin natur internationell. Det rör sig om forskare av hög internationell klass som kan tillföra mycket och stimulera och utveckla kompetensen i Sverige på de här områdena. MATTIAS SKÖLD De tre forskartjänsterna inom strålskydd Radioekologi: Docent Clare Bradshaw, Storbritannien. Ska bedriva forskning vid systemekologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon har tidigare varit verksam vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Inom radioekologin studeras radioaktiva ämnens spridning och omfördelning i miljön, liksom upptag och omsättning i människan och andra organismer i biosfären. Strålningsbiologi: Professor Andrzej Wojcik, Polen. Ska verka vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet. Kommer närmast från forskningsinstitut i Warszawa och Kielce. Inom strålningsbiologin studerar man joniserande och ickejoniserande strålnings biologiska effekter. Strålningsdosimetri: Doktor Hooshang Nikjoo, Storbritannien. Ska verka vid Enheten för medicinsk strålningsfysik, Karolinska Institutet. Strålningsdosimetri rör teorin bakom storheten absorberad dos liksom mätningar och beräkningar av denna storhet vid bestrålning av olika material och vävnader med joniserande strålning. Vad är grundforskning? Grundforskning handlar om att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte, enligt den internationella samarbetsorganisationen OECD:s definition.. Bq 1/08 7

8 Han ska ge lyft åt svensk grundforskning Doktor Hooshang Nikjoo, som närmast kommer från amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa, är en av de forskare som ska ge den svenska grundforskningen inom strålskydd en renässans. PÅ SKRIVBORDET I DET sparsamt inredda forskarrummet på Karolinska Institutets enhet för medicinsk strålningsfysik ligger cd-romskivan med en språkkurs i svenska fortfarande ouppackad. De flesta av Hooshang Nikjoos böcker och dokument från hans förra arbetsplats i Houston ligger ännu i en container i Rotterdams hamn. Så fort min dator kommer fram ska jag börja med svenskan, säger Hooshang Nikjoo, som förutom engelska och persiska även talar en del japanska efter en period som forskare vid ett japanskt universitet. Trots jobberbjudanden från både amerikanskt och japanskt håll valde Hooshang Nikjoo vid årsskiftet att flytta till Stockholm och Karolinska Institutet. Det beror delvis på att jag får närmare till familjen i Oxford men också på att Karolinska är en institution med gott rykte internationellt, säger Hooshang Nikjoo, som är född i Teheran men har levt större delen av sitt liv i Storbritannien. HOOSHANG NIKJOO innehar en av tre nyinrättade forskartjänster inom strålskydd som finansieras av Statens strålskyddsinstitut (ssi). Vid Karolinska Institutets enhet 8 Bq 1/08 för medicinsk strålningsfysik ska han utveckla sin forskning om hur man med matematiska modeller kan beräkna risken för skador på dna som exponeras för radionuklider. Forskningen om de biologiska konsekvenserna av joniserande strålning har betydelse inom bland annat medicinsk strålningsbehandling, diagnostik och rymdforskning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen intresserar sig för de stråldoser som astronauter utsätts för i rymden, där bakgrundsstrålningen är betydligt starkare än på jorden. Problemet ställs på sin spets inför den bemannade långfärd till mars som Nasa hoppas kunna genomföra inom de närmaste 30 åren. Hooshang Nikjoos forskning i mikrodosimetri handlar om att genom teoretiska studier beräkna risken för skador orsakade av strålning. Här utgör matematiska beräkningar, vid sidan av praktiska experiment, ett viktigt verktyg för att öka kunskapen om strålningens konsekvenser. MÅLET ÄR ATT KUNNA ge en fullständig matematisk beskrivning av de partikelspår som joniserande partiklar ger upphov till. Med dagens kunskap är den bild som forskarna kan skapa med matematiska modeller bara fragmentarisk. Att bygga teoretiska modeller för radioaktiva ämnens effekt på biologisk vävnad medför hantering av enorma mängder data. Till de matematiska beräkningarna Trots jobberbjudanden från USA och Japan valde Hooshang Nikjoo att flytta till Stockholm och Karolinska Institutet. kommer Hooshang Nikjoos forskargrupp att använda superdatorer som finns vid Kungliga Tekniska Högskolan, kth, som klarar en triljon beräkningar per sekund. De matematiska operationerna tar mellan några timmar och flera veckor i anspråk beroende på mängden data, berättar Hooshang Nikjoo. De tre tjänster som ssi finansierar är treåriga, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Men när Hooshang Nikjoo nu planerar verksamheten blickar han längre in i framtiden än så.

9 MATTIAS SKÖLD Doktor Hooshang Nikjoo Bakgrund: Född i Teheran men flyttade efter gymnasiet till London för att studera. Är sedan många år brittisk medborgare. Familj: Fru som arbetar som advokat. Två söner, 20 och 23 år gamla. Den ene utbildar sig till arkitekt, den andre är färdig ingenjör. Intressen: Argentinsk tango, något han började med i Houston och har fortsatt med i en tangogrupp i Stockholm. Hooshang och hans fru tycker över huvud taget mycket om att dansa. Han är mycket intresserad av Förenta Nationernas arbete och är aktiv i en förening för utövare av religionen Baha i. Det bästa med Stockholm: Ärligt talat har jag inte hunnit se så mycket av staden än. Men det är fantastiskt bra kommunikationer. Det mest överraskande med Sverige: Jag är för vånad över att alla människor tycks prata engelska, bra engelska. Vart jag än kommer, det är märkligt! Och så är jag förvånad över de höga skatterna. Jag hade visser ligen hört om det tidigare men förstod inte att de var så höga. För att forskningen inom mikrodosimetri ska leva vidare i Sverige även på lång sikt vill han driva projektet i nära samarbete med en disputerad forskare, som kan föra utvecklingen vidare i en framtida nationell forskargrupp. MEN FÖR ATT förverkliga de ambitiösa planerna och anställa ytterligare en forskare inom ramen för projektet räcker inte de två miljoner kronor om året som ssi skjuter till. Han har därför börjat söka ytterligare forskningsmedel både i och utanför Sve rige. Hooshang Nikjoo medger att omställningen från det mycket komfortabla sättet att bo och leva i Houston inte varit alldeles enkel. Från lägenheten i Järfälla, som han hyr tillfälligt, är steget långt i flera bemärkelser till det bostadskomplex utanför Nasa-området, med bekvämligheter som swimmingpool och gym, där han bodde fram till årsskiftet. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva stryka skjortor mer i livet. Det har jag inte gjort sedan jag var student, säger han och skrattar. Däremot trivs Hooshang Nikjoo väldigt bra med att vara tillbaka i en universitetsmiljö, där han känner sig mera hemma än i en myndighetsorganisation. Han säger också att han är rörd över de nya kollegornas omtanke och varma mottagande. Ända sedan de hämtade honom på flygplatsen har han fått hjälp och stöd med allt möjligt. Små saker som hur man köper biljett i tunnelbanan till exempel. Det kan verka banalt men sådant betyder mycket. MATTIAS SKÖLD Bq 1/08 9

10 . ISTOCKPHOTOS/HEIDI STEINBACH Det finns solarierör på den svenska marknaden som är starkare än den högsta tilllåtna styrkan, som motsvarar tropisk sol. SSI ger sig ut på solarieturné Tillsynen av solarier runt om i landet ska förstärkas. Inspektörer från Statens strålskyddsinstitut har därför gett sig ut på Sverigeturné för att hjälpa kommunerna att göra effektivare kontroller. DEN SOM SOLAR I solarium löper högre risk än andra att drabbas av hudcancer, en risk som blir större ju starkare effekt solarierören har. Enligt branschorganisationen Svensk solarieförening förekommer det rör på den svenska marknaden som är starkare än den i Sverige högsta tillåtna maxeffekten. Det är svårt att bedöma omfattningen men det råder ingen tvekan om att det finns rör ute på marknaden som är för starka, säger utredare Karin Westermark på ssi som reser runt i landet och lär ut solarietillsyn. Tillsammans med kollegan Ulf Wester utbildar hon kommunernas miljö- och hälsoskyddsinspektörer i hur de ska kontrollera att ett solarium klarar de krav som ssi ställer. Karin Westermark. Ulf Wester. De ska kolla att all formalia stämmer, att det finns exponeringsscheman så att kunderna ser hur länge de ska sola till exempel. Och så handlar det om att se till att rören inte är starkare än tillåtet, säger Karin Westermark. FORSKNING VISAR OCKSÅ att det finns ett tydligt samband mellan cancertyper som malignt melanom och solande i unga år. Hos människor som ännu inte nått 30-årsåldern utvecklas huden fortfarande, vilket gör den extra känslig för uv-strålning. Samtidigt visar ssi:s enkätundersökningar att 40 procent av landets kvinnor och män i åldern solat solarium någon gång det senaste året. I hela åldersgruppen är siffran 20 procent för kvinnor tio för män. ssi avråder generellt från att sola i solarium och särskilt personer med ljus och känslig hud samt unga under 18 år, säger strålskyddsinspektör Ulf Wester. Den 1 augusti i fjol övergick tillsynen av Sveriges solarier från ssi till kommunernas miljöförvaltningar. Tanken är att kontrollen ska bli effektivare och att det långsiktiga, förebyggande arbetet ska underlättas när tillsynen bedrivs på lokal nivå. Ett problem är okunskap. Kunderna tror ofta att de tål mer sol än de faktiskt gör och solarieägare vet i många fall inte vilka regler som gäller, säger Karin Westermark. Lika stark som tropisk sol Stadigt fler fall av hudcancer MATTIAS SKÖLD Solarier indelas i kategorier, så kallade UVtyper, efter sina strålningsegenskaper. I Sverige ska solarier vara av UV-typ 3, vilket innebär att de inte får ha högre styrka än tropisk sol. Antalet fall av hudcancer har ökat stadigt i Sverige sedan 1970-talet, varje år dör över 400 personer i den allvarligaste formen, malignt melanom. 10 Bq 1/08

11 Utblick Uranavfall stort miljöproblem i Ukraina Ukraina brottas med ett stort avfallsproblem efter 60 år av uranbrytning. Sverige deltar sedan ett år i arbetet med att kartlägga och utföra riskbedömningar vid övergivna anläggningar och deponier i landet. FN:S ATOMENERGIORGAN IAEA uppskattar att det finns över 90 miljoner ton rester från brytning och bearbetning av uran, som pågått sedan slutet av 1940-talet i Ukraina. De flesta avfallsdeponier finns utmed det mäktiga Dnieper-flodbältet men högar av uranrester förekommer på en rad olika platser i landet. Det finns stora mängder avfall i tättbefolkade områden, i vissa fall angränsar deponierna direkt till bostadsbebyggelse. SSI utbildar inspektörer i Georgien Statens strålskyddsinstitut (ssi) deltar tillsammans med myndigheter från åtta andra eu-länder i ett projekt för att utveckla och stärka den georgiska strålskyddsmyndigheten nrss, som funnits sedan Förutom tillsyn av verksamheter med strål- ning inom vård och industri har myndigheten att hantera de många herrelösa strålkällor med hög aktivitet som finns i landet, berättar Sten Grapengiesser som i mars var i huvudstaden Tblisi för att utbilda georgiska strålskyddsinspektörer. Många av de här strålkällorna är arv från den sovjetiska militärmakten. Militären hade bland annat radioaktiva ämnen som energikälla i så kallade rtg-generatorer, som användes för att lösa strömförsörjningen i fält. Generatorerna innehåller stora mängder radioaktiva substanser, oftast strontium-90, och det händer fortfarande att människor som kommit i kontakt med apparaterna får akuta strålskador på grund av den höga stråldosen. Utöver arbetet för att stärka tillsynen av strålskyddet är ssi engagerat i ett delprojekt för att öka kontrollen av strålkällor i landet, bland annat genom tillämpning av eu:s så kallade Hass-direktiv om registrering av starka strål källor. Det handlar också om att stärka kontrollen vid gränserna genom att utbilda tull och gränspolis för att hindra otillåten hantering och spridning av radioaktiva ämnen, säger Sten Grapengiesser. BOSSE ALENIUS Vid en nedlagd anläggning för uranutvinning utanför staden Dniprodzerzhinsk arbetar svenska och ukrainska experter tillsammans för att kartlägga avfallsrester och bedöma strålningsrisker. En nationell plan för att till år 2030 återställa områden som ödelagts till följd av uranutvinning har lagts fram, men ett genomförande skulle kräva betydande internationellt ekonomiskt stöd. För arbetarna som ska utföra återställningsarbetet vid anläggningen utanför Dniprodzerzhinsk är strålning från radongas och extern gammaexponering det största problemet, säger konsulten Irene Zinger som leder den svenska insatsen för ssi:s räkning. DET SVENSKA biståndsorganet Sida har satsat 1,4 miljoner kronor på projektet ssi kommer att ansöka om fortsatt finansiering för perioden eftersom arbetet hittills varit framgångsrikt, berättar Peter Keyser, tillförordnad chef för ssi:s stab för internationellt utvecklingssamarbete. Bistånd till Ryssland upphör MATTIAS SKÖLD Sveriges samarbete med Ryssland inom strålskydd och kärnsäkerhet räknas sedan årsskiftet inte längre som bistånd utan som internationellt miljösamarbete. Det är en följd av regeringens nya biståndspolitik med färre mottagarländer, där biståndet till bland annat Ryssland upphör. Statens strålskyddsinstitut bedriver sedan länge ett omfattande samarbete med ryska myndigheter inom bland annat personalstrålskydd, krisberedskap och hantering av avfall från kärnkraftindustrin. Den politiska kursändringen medför att finansieringen övergår från Sida till Miljödepartementet och att enbart projekt som är av svenskt intresse ska genomföras. Det innebär också ett tydligare fokus på närområdet kring Östersjön. Samarbetet med det ryska kärnkraftverket utanför Sankt Petersburg och kring avfallshanteringen i nordvästra Ryssland är exempel på projekt där det finns ett tydligt svenskt intresse, säger utredaren Zlatan Delalic vid ssi:s stab för internationellt utvecklingssamarbete. Vid ett möte mellan ssi och ryska hälsoministeriet fmba i februari slogs det fast att samarbetet ska stärkas när det gäller optimering av personalstrålskydd, risk- och miljökonsekvensanalyser samt informationsverksamhet riktad mot allmänheten. Bq 1/08 11

12 Människa och miljö Inget samband mellan magnetfält och hjärt- och kärlsjukdomar 12 Bq 1/08 Det är osannolikt att lågfrekventa magnetfält kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar konstaterar SSI:s vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält i sin rapport för ÅRS RAPPORT ÄR uppdelad i fyra olika frekvensområden: statiska fält, lågfrekventa fält (elf), intermediära fält (if) och radiofrekventa fält (rf). Nyligen publicerade studier på frivilliga försökspersoner visar att rörelser i mycket starka statiska magnetiska fält (>1 t) vid användning av magnetkameror inom sjukvården) leder till induktion av elektriska fält i kroppen och även till yrsel hos en del exponerade och har också beskrivit effekter på synen. De nya epidemiologiska resultat som publicerats under året om samband mellan elf-exponering och barnleukemi påverkar inte rådets tidigare slutsatser. En utvärdering av epidemiologiska studier visar att ett samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och exponering för lågfrekventa magnetfält är osannolikt. Forskare har även studerat sambandet mellan magnetfält och dna-skador. Ett flertal cellstudier har visat på effekter vid exponeringsnivåer som är omkring gånger högre än de nivåer som allmänheten kommer i kontakt med. Två djurstudier antyder att det kan finnas ett samband mellan starka fält och dna-skador. Däremot anser vetenskapliga rådet att det inte går att dra några säkra slutsatser eftersom studierna har begränsningar. Endast ett fåtal experimentella och epidemiologiska studier av hälsoeffekter från if-fält finns tillgängliga. EN NY STUDIE VISAR att helkroppsvärdet för sar vid exponering på längre avstånd från rf-sändare kan vara högre för korta personer eller barn, jämfört med för långa personer eller vuxna. Nyare och bättre studier på frivilliga försökspersoner har som regel inte lyckats bekräfta de samband som setts i tidigare, mindre och inte så välgjorda, studier. Under det senaste året har det presenterats få nya data om ett eventuellt samband mellan mobiltelefoni och hjärntumörrisk. ISTOCKPHOTO/CHRISTINE BALDERAS I rapporten kommenterar också rådet tre internationella utvärderingar som presenterades under 2007: who:s nyligen utgivna Environmental Health Criteria (ehc) Document on elf Fields, eu-kommissionens vetenskapliga kommitté scenihr (Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks) som har uppdaterat ett tidigare utlåtande från 2001 om hälsorisker vid exponering för elektriska och magnetiska fält och uk Stakeholder Advisory Group on elf emf (sage) som behandlat försiktighetsåtgärder i samband med kraftledningar och elektriska installationer i bostäder. LARS MJÖNES, RÅDGIVARE VID SSI Ett samband mellan lågfrekventa magnetfält och hjärt- och kärlsjukdomar anses vara osannolikt.

13 Människa och miljö Övergång till digital-tv gav svagare signal SSI har mätt radiofrekventa fält på 118 platser i landet. När det analoga tv-nätet släcktes och ersattes av digitala tv-sändningar medförde det en tydlig försvagning av tv-signalernas styrka. Det är en av de slutsatser som dras i en ny SSI-rapport (2008:13) om de miljömätningar av elektromagnetiska fält som myndigheten genomförde åren UNDER ÅREN har ssi inom ramen av sitt miljöövervakningsprogram utfört mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält på 118 platser i 17 kommuner. Undersökningen omfattar alla källor inom frekvensområdet 60mhz 2,6 ghz, såsom FM-radio, digital radio, analog och digital tv, mobiltelefonins basstationer för nmt, gsm900, gsm1 800 och umts (3g), dect-telefoni, olika källor inom 2,45 ghz-bandet samt övriga sändare för kommunikationsradio (mobil radio) och flygplansradar. Mätningar har gjorts i olika miljöer inom- och utomhus i tätort såväl som i mer glesbefolkade områden. JIMMY TRULSSON SYFTET MED DENNA studie var att få en uppfattning om vilka nivåer av radiofrekventa fält som allmänheten exponeras för i olika miljöer. Yrkesmässig exponering ingår inte i undersökningen, eftersom arbetstagare omfattas av Arbetsmiljöverkets regelverk. Exponering från den egna mobiltelefonen ingår inte heller i undersökningen. Vid användning av mobiltelefon intill huvudet kan exponeringen inte mätas med gängse metoder. Ofta är exponeringen från den egna telefonen betydlig högre än de nivåer som uppmättes i denna studie och kan dessutom variera kraftigt mellan olika individer. Telefonen får inte ge upphov till att den grundläggande begränsningen på 2 w/kg i huvudet överskrids. Alla telefoner som säljs ligger under denna nivå. Medianvärdet av den totala effekttätheten för samliga källor var 0,50 mw/m 2 för alla maxholdmätningar under Detta motsvarar 0,0094 procent av referensvärdet enligt ssi:s allmänna råd. Den högsta uppmätta effekttätheten var cirka 270 mw/m 2 vilket motsvarar 4,4 procent av referensvärdet. Mätresultaten visar stor spridning, på olika platser kan resultaten skilja flera tiopotenser. Varje mätvärde på respektive plats visar hur signalintensiteten såg ut vid mättillfället. Den uppmätta effekttätheten beror inte bara på sändarnas avstånd och deras sändarstyrka utan också på hur intensiv trafiken är i mobiltelefoninäten, olika omgivningsfaktorer och fädning. BASSTATIONER FÖR mobiltelefoni gav i genomsnitt det största bidraget till den totala exponeringen för radiofrekventa fält, särskilt basstationer för gsm900. På några platser kunde dock andra källor, t.ex. tv och radio, stå för det största bidraget. I samband med att de analoga tv-kanalerna släcktes 2007 och ersattes med digitala tv-kanaler kunde en tydlig minskning av tv-signalerna observeras. Den totala exponeringen från samtliga uppmätta källor och lite överraskande i synnerhet från basstationer för mobiltelefoni, verkar inte har ökat under de senaste åren enligt denna undersökning. wlan, tetra och wimax bidrar endast med en mycket liten del av den totala exponeringen. Att det ständigt görs tekniska framsteg inom trådlös kommunikation och nya tillämpningar tillkommer gör att det finns anledning för ssi att följa utvecklingen även fortsättningsvis. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är i dag dock mycket låg jämfört med eu:s och Sveriges referensvärden. UTREDARE GERT ANGER STRÅLSKYDDSINSPEKTÖR JIMMY TRULSSON Bq 1/08 13

14 VLADO JANZEKOV Tydliga mål gav minskad miljöpåverkan Ett målinriktat miljöarbete gjorde att SSI:s elförbrukning minskade med åtta procent förra året. SSI är en av få myndigheter som har ett certifierat ledningssystem för såväl miljö och kvalitet som arbetsmiljö. Ann-Louise Eksborg, som blir generaldirektör för den nya Strålsäkerhetsmyndigheten, är angelägen om att kvalitetsarbetet fortsätter. KVALITETSLEDNING HANDLAR OM att ringa in och åskådliggöra hur arbetet i en organisation bedrivs i syfte att öka effektiviteten. Genom att beskriva processerna för hur beslut fattas i företaget eller på myndigheten blir det enklare hitta brister i det pågående arbetet och att utvärdera genomförda insatser. Det handlar också om att sätta upp tydliga mål för arbetet. Statens strålskyddsinstitut blev 2007 en av de första myndigheterna att trippelcertifieras, då man tilldelades iso-certifikat för sitt ledningssystem för kvalitet och arbetsmiljö. Året innan hade ssi fått ett certifikat för sitt miljöledningssystem. Ann-Louise Eksborg, som ska leda den nya myndighet som skapas när ssi och ski läggs samman, tycker att det är angeläget att kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas. För en myndighet som arbetar med tillsyn och ställer krav på andra så är det klart att det är bra med en sådan genomlysning som certifieringen innebär, säger hon och tillägger att Strålsäkerhetsmyndigheten ju dessutom kommer att sortera under Miljödepartementet. Ann-Louise Eksborg. ELISABET ÖHLÉN, SOM ÄR miljösamordnare vid ssi, säger att myndighetens miljöledningssystem redan har gett mätbara resultat på flera områden. Vi minskade elförbrukningen med åtta procent förra året jämfört med 2006, ett mål som vi satte upp i enlighet med miljöledningssystemet principer. Vi har även minskat pappersförbrukningen under flera år i rad, säger hon. Miljöledningen har också lett till att farliga kemikalier tagits ur ssi:s labbverksamhet och att ett register upprättats för de kemikalier som fortfarande används. Enligt Elisabeth Öhlén har kvalitetsarbetet även lett till att man fått större kunskap om hur behoven ser ut hos de privatpersoner, yrkesverksamma, organisationer Elisabeth Öhlén. och andra som vänder sig till ssi. Vi gjorde en intressentanalys och kartlade olika gruppers behov. Ledningssystemet har tvingat oss att se på vår egen verksamhet ur ett utifrån-perspektiv, säger hon. KVALITETSARBETET SKA också fungera som en garant för en konsekvent bedömning i tillsyns- och tillståndsärenden. Rättssäkerheten ökar och risken för godtycke minskar. Det ska finnas tydliga rutiner så att alla inspektörer gör bedömningar och ställer krav efter samma måttstock. Elisabeth Öhlén är övertygad om att ledningssystemet även gör att organisationen som helhet blir starkare. Genomlysningen syftar bland annat till att inga uppgifter ska stå och falla med en enda person och att kompetensförsörjningen tryggas längre på sikt. Vid externa och interna revisioner fyra gånger om året går man igenom processer och rutiner för verksamheten. 14 Bq 1/08 Rätt svar i Utmaningen, sid 16. EKONOMI: Steve Jobs, KULTUR: Simone de Beauvoir, GEOLOGI: pimpsten, GEOGRAFI: Pommern, BILDEN: 1989.

15 Övningar ska ge bättre mätresultat SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT SSI ARRANGERADE I MARS en workshop om kalibrering av mätningar av radiofrekventa fält, riktad till myndigheter och företag i Norden. Syftet med workshopen, som hölls vid Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås, var att öka kunskapen om osäkerhet vid mätningar av radiovågor i verkliga miljöer. I en kontrollerad labb-miljö har vi bra koll på mätosäkerheter och kan kompensera för felkällor. I verkliga miljöer är felkällorna betydligt fler och dessutom varierar signalernas styrka, berättar strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson vid ssi som ledde workshopen. De deltagande grupperna fick själva utföra två olika mätningar. Den första gjordes i ekofria, skärmade rum där deltagarna fick mäta en gsm 900-signal och en umts-signal. Syftet var att kontrollera om mätinstrumenten och metoderna som grupperna använde gav ett korrekt resultat för en väldefinierad signal i labb-miljö. VID DEN ANDRA övningen fick varje grupp i uppdrag att mäta exponering för radiofrekventa fält, dels i ett konferensrum, dels utomhus på en balkong. Syftet var här att se hur resultaten varierar beroende på val av tidpunkt och position samt vilken metod och utrustning man använder. Under mötet gavs det även tillfälle till diskussion kring osäkerhet vid mätning och val av utrustning och metod. Jag tror att sådana här möten är betydelsefulla för att utbyta erfarenheter och utveckla samarbetet mellan olika aktörer i Norden, säger Jimmy Trulsson. Deltagare vid workshopen var bland andra Ericsson, Telia Sonera, den norska försvarsmakten, Saab Communication och flera nordiska myndigheter inom strålskydd och kommunikation. Resultaten kommer att analyseras av ssi och ska presenteras vid ett andra möte under hösten. Carl-Magnus Larsson leder SSI NY GENERALDIREKTÖR för ssi är sedan den 1 mars Carl-Magnus Larsson. Han tar över efter Lars-Erik Holm, som efter tolv år vid ssi utnämnts till generaldirektör för Socialstyrelsen. Larsson leder myndigheten fram till sammanläggningen med ski och bildandet av den nya Strålsäkerhetsmyndigheten den 1 juli. Carl-Magnus Larsson, som är docent i fysiologisk botanik, har varit avdelningschef vid ssi sedan Senast ledde han avdelningen för beredskap och miljöövervakning och han var tidigare chef för avdelningen för avfall och miljö. Lär dig radonmätning! SSI UTBILDNING ANORDNAR den maj en kurs för dig som vill ha fördjupad kunskap om radonmätning i inomhusluft. Deltagarna lär sig hur mätinstrument fungerar och hur man utför mätningar på ett riktigt sätt. För att kunna tillgodogöra sig kursen bör man tidigare ha gått Radon en grundläggande kurs. Innehåll: Mätmetoder och mätövningar Radonfysik Mätning av gammastrålning Kalibrering, med mera Avgift: kr. Kursmaterial, lunch och kaffe ingår. Plats: Statens strålskyddsinstitut, Solna strandväg 96, Solna. För anmälan eller mer information kontakta Andrea Wolde: , e-post andrea.wolde@ssi.se Bq 1/08 1/07 15

16 Utmaningen Testa dina kunskaper! Ju färre ledtrådar du behöver desto högre poäng. 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng 1: EKONOMI Vem är affärsmannen? Rankades av Fortune Magazine som USA:s mäktigaste affärsman Har stort inflytande inom både datoroch underhållningsindustrin. Född 1955 i Wisconsin. Hans biologiska föräldrar, som ännu gick i skolan, adopterade bort honom till ett par i Santa Clara, Kalifornien. Han började jobba som spelkonstruktör för speltillverkaren Atari efter att ha hoppat av college. Skapade bland annat spelet Breakout. Tillsammans med vännen Steve Wozniak konstruerade han hobbydatorn Apple I som tillverkades i 200 exemplar. Insåg tidigt värdet av snygg design vilket bäddade för succéer som imac och senare musikspelaren ipod. 2: KULTUR Vem var författaren Hon föddes 1908 in i en högborgerlig familj i Paris och var redan som ung besluten att ägna sitt liv åt studier och skrivande. Hennes idéer handlar till stor del om etik och frågan om hur man ska förhålla sig till sina medmänniskor. Studerade filosofi vid Sorbonne-universitetet och kom tidigt in på feminism och existentialism. Hennes livskamrat var filosofen Jean-Paul Sartre. De ligger begravda intill varandra på Montparnasse-kyrkogården i Paris. Hennes mest kända bok är Det andra könet. Därifrån kommer det berömda citatet Man föds inte till kvinna, man blir det. 3: GEOLOGI Vad heter bergarten? Är en porös vulkanisk bergart som bildas vid hastig avsvalning och stelning av gasrik lava. Är rik på kiselsyra och brukar variera i färg från vit, gulaktig till grå. Kan även förekomma i grönbrunt eller svart. Stenen ser nästan ut som en tvättsvamp på ytan och är full av rundade hålrum som är spår efter gasblåsor. Kan användas vid stentvättning av jeanstyger och som tillsats vid produktion av lättbetong. Tack vare sina hålrum är den lätt och kan flyta på vatten. Den sprids ofta vida omkring på världshaven. 4: GEOGRAFI Vad heter området? Ligger vid Östersjön, till övervägande del i nuvarande Polen men sträcker sig även in i östra Tyskland. Hade troligtvis keltisk befolkning under förhistorisk tid, som senare trängdes undan av germanska stammar. Området kom att ingå i tyska riket på 1100-talet som ett brandenburgskt län. Delades 1648 mellan Sverige och Brandenburg. Sverige avträdde sina sista besittningar i området till Danmark 1814 efter freden i Kiel. Året därpå föll det under preussiskt styre. Spelade viktig roll i den sovjetiska expansionen efter andra världskriget, då Polens gränser sköts västerut på Tysklands bekostnad. Vilket år? Ett flygplan av typen JAS 39 Gripen kraschar på Saabs flygfält i Linköping vid en testflygning. Rätt år = 8 poäng +/- 2 år = 4 poäng +/- 4 år = 3 poäng +/- 6 år = 2 poäng +/- 8 år = 1 poäng AKTUELLT/KATARINA LUNDBLAD Svar finns på sidan 14.