Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala

Transkript

1 Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare Göteborg den 29 mars 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON E-POST peter.molnar@amm.gu.se HEMSIDA

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Om magnetfält Magnetfält i hemmet Exponering Magnetfält från kraftledningar Mätning på plats Beräkning av exponering Slutsatser exponeringsbedömning Miljömedicinsk bedömning Referenser

3 1. Sammanfattning Utifrån mätningar och beräkningar av magnetfälten på förskolan, samt en litteratursammanställning över hälsorisker som beskrivits vid dessa nivåer, är vår bedömning att det inte föreligger någon förhöjd risk för hälsoeffekter till följd av exponeringen för elektromagnetiska fält. 2. Bakgrund Verde Shamoun vid lokalförvaltningen, Göteborgs kommun kontaktade Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) för att få en bedömning av exponeringsnivåer och eventuella hälsoeffekter av magnetfält genererade av de kraftledningar som går intill en förskola i Kortedala. Detta efter att föräldrar till ett av barnen på förskolan uttryckt sin oro över för hälsoeffekter från kraftledningen för barnen som går på förskolan. Förbi förskolan går två kraftledningar á 130 kv med tre ledningar vardera som ägs av Vattenfall. Kraftledningarna ingår i det svenska kraftnätet och det momentana effektuttaget i det aktuella ledningsavsnittet beror dels på det aktuella energibehovet, men också på hur distributionen av energi fördelas i kraftnätet. Vid t.ex. avbrott eller underhåll i en ledning styrs distributionen om till andra kraftledningar för att säkerställa energibehovet. 3

4 Bild 1: Utomhus på förskoletomten med kraftledningen i bakgrunden. Staketet avgränsar förskolans område. 3. Om magnetfält Elektromagnetiska fält alstras överallt där det finns elektrisk ström och finns bl.a. nära kraftledningar och kring elektriska ledningar och installationer i byggnader (t.ex. transformatorstationer). De magnetiska fälten kan till skillnad från de elektriska inte skärmas av, utan passerar igenom byggnader. Styrkan på magnetfälten mäts i enheten tesla (T), eller oftast mikrotesla (μt, dvs. en miljondels Tesla). Magnetfältets styrka beror på avståndet från installationen/apparaten. Från en lång rak ledare avtar magnetfältet proportionellt med avståndet, från en trefas kraftledning ungefär som avståndet i kvadrat, och från en punktkälla som avståndet i kubik. Detta innebär att ett magnetfält som är 8 µt på 10 m avstånd, på 20 m avstånd ger: 4 µt (från en rak ledare), 2 µt (från en trefas kraftledning), och 1µT (från en punktkälla). 4

5 3.1. Magnetfält i hemmet Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 μt och i mindre tätorter ungefär 0,05 μt (Myndigheternas informationsbroschyr: Magnetfält och hälsorisker). En nyligen genomförd studie 2010 under ledning av Prof. Yngve Hamnerius vid Chalmers där 97 hem i Göteborg, Borås och Marks kommun undersöktes (ej publicerad ännu) uppmättes genomsnittliga magnetfält i bostäder i Göteborg på 0,1 µt, dvs. samma nivå som tidigare rapporterats. Hamnerius studie visar även att hälften av de undersökta bostäderna i Göteborg har magnetfältsnivåer under 0,05 µt, 74 % av bostäderna har under 0,1 µt, och endast några enstaka bostäder har magnetfält över 0,4 µt. Bidrag från olika källor beror på dels avståndet till källan och på hur länge man exponeras för magnetfältet. Även i våra bostäder finns det utrustningar som alstrar magnetfält. I tabell 1 nedan redovisas några vanliga elektriska apparater i bostäder och magnetfältens styrka på några olika avstånd. Tabell 1. Typisk styrka på magnetfält hos olika hushållsutrustningar (punktkällor) vid olika avstånd. 0,1 m 0,5 m 1 m Borrmaskin 20 µt 0,4 µt <0,05 µt Dammsugare, 1600 W 6 µt 0,3 µt <0,05 µt Hårtork 30 µt 0,5 µt <0,05 µt Klockradio el-ansluten 2,1 µt 0,14 µt 0,08 µt Mikrovågsugn, 700 W 14 µt 1,5 µt 0,3 µt Platt datorskärm, 19 tum <0,05 µt <0,05 µt <0,05 µt TV, ej platt 0,8 µt 0,1 µt <0,05 µt Elspis 0,8 µt 0,1 µt <0,05 µt Magnetfältets styrka för det normala användningsavståndet anges i fet stil När man beräknar den totala sammanlagda exponeringen, eller så kallad tidsvägd exponering, måste man ta hänsyn till både magnetfältsnivåerna och exponeringstid, dvs. magnetfält gånger tid (i form av andel av dag eller år). I tabell 2 nedan visas några exempel på hur exponeringstiden och avståndet till några elektriska utrustningar och kraftledningen påverkar exponeringen. T.ex. om man torkar håret med en hårtork i ca 2 minuter bidrar hårtorken ungefär lika mycket till dygnsexponeringen som en klockradio vid sängen på 50 cm avstånd från huvudet när man sover (8 timmar). 5

6 Tabell 2. Exempel på hur exponeringstid och avstånd till en elektrisk apparat eller de aktuella kraftledningarna påverkar exponeringen av magnetfält. Elektrisk utrustning Avstånd Magnetfält Tid Exponeringstillskott (m) (µt) (tid/dygn) (utslaget på ett dygn)* Hårtork 0, min 0,04 0, min 0,10 Klockradio el-ansluten 0,5 0,14 8 timmar 0,05 0,25 1,12 8 timmar 0, kv kraftledningar a ,20 24 timmar (helår) 0, ,20 4 timmar 0,03 b * magnetfältets styrka gånger den tidsandel av ett dygn som man exponeras för respektive källa (µt). a Baserat på effektuttaget juli 2010 juni b Omräknat som medeltillskott per dygn under hela året. 4. Exponering 4.1. Magnetfält från kraftledningar Magnetfälten från kraftledningar beror på kraftledningens storlek och på vilket avstånd från ledningen man befinner sig på. En något förenklad graf över typiska magnetfältsnivåer från olika typer av kraftledningar på olika avstånd redovisas i figur 1. Figur 1. En schematisk graf över typiska magnetfält från olika typer av kraftledningar och hur magnetfälten avtar med avstånd från kraftledningen. För en 400 kv kraftledning (den största i Sverige) utsätts man för ca 12 µt rakt under denna och för ca 0,4 µt på 100 m avstånd. 6

7 4.2. Mätning på plats Besök på förskolan och mätning av magnetfält med magnetfältsmätare BMM-3 genomfördes onsdag 15 februari mellan kl. 13 och 15. Med på plats var Peter Molnár, Miljöfysiker, VMC, Martin Tondel, Vårdenhetsöverläkare, VMC, samt Verde Shamoun, lokalförvaltningen, Marjan Do Rosario Hane, förskolechef, och Ann-Britt Karlsson, skyddsombud. Mätningarna genomfördes enligt följande: Magnetfältet mättes mitt under den närmaste ledningen, på en höjd en meter ovan mark, vid staketet som avgränsar förskolans område närmast kraftledningen, och sedan i steg om 5 meter vinkelrätt mot kraftledningen, mot förskolan fram till skolans yttre fasad (vid vinkeln på byggnaden). Därefter mättes magnetfältet utanför staketet, bort från förskolan, på samma sätt för att få en fullständig magnetsfältsprofil. Magnetfältet mättes även i några extra punkter (vid fasaden närmast kraftledningen och på bergsknallen nära ishallen där barnen ofta leker), se bild nedan. Bild 2. Foto över förskolan med markering över mätsträckor (heldragen innanför förskolans område och streckad utanför), samt två övriga mätpunkter. 7

8 3.3. Beräkning av exponering VMC kontaktade ägaren av kraftledningen (Vattenfall) och fick tillgång till underlagsdata på effektflödet under perioden juli 2010 till juni 2011 (ett år) med timupplösning, samt data på effektflödet under den dag mätningar på plats genomfördes. Vi har beräknat medeleffekten för ett kalenderår och med hjälp av effekten vid mättillfället skalat om värdena till årsmedelvärde av magnetfältet. I figur 2 nedan redovisas magnetfältets styrka vid mättillfället samt det beräknade årsmedelvärdet av magnetfältet. Vid mättillfället var det uppmätta magnetfältet lite högre än årsmedelvärdet vilket är förväntat eftersom vi förbrukar mer el under vinterhalvåret jämfört med sommarhalvåret. Noterbart är även att avklingningen med ökat avstånd från kraftledningarna inte överensstämmer helt mellan de uppmätta värdena vid mättillfället och de beräknade årsmedelvärdena. Detta beror på att de två parallella kraftledningarnas ledningar har en inbördes placering för att minimera magnetfälten och inte har samma belastning hela tiden, ibland är det mycket effekt i den ena, och ibland är det mer i den andra. Hur snabb avklingningen är beror på hur relationen mellan effekterna i de två kraftledningarna ser ut; ibland motverkar magnetfälten från de olika ledarna varandra bättre och ibland sämre, dvs. det totala magnetfältet försvagas mer eller mindre. Magnetfält (µt) Staketets placering Kraftledningens ledare Avstånd från närmaste ledare (m) Uppmätt vid besök på plats Beräknat årsmedelvärde Figur 2. Magnetfältsprofil vinkelrätt från ledningarna. Avstånd 0 = vid staketet, negativa avstånd utanför förskolan, och 60 m vid fasad i vinkeln på förskolan. I figuren är även positionerna för kraftledningarnas ledare markerade. 8

9 Som kan ses i figur 2 (den röda tjocka linjen) är magnetfältets värde ca 25 meter från staketet 0,1 µt, dvs. samma storlek som det typiska värdet i bostäder i Göteborg. Om barnen skulle befinna sig i området nära staketet (avstånd ca 5-10 meter från staketet) under längre tid blir deras exponering under den tid de befinner sig där ca 0,2 µt. På bergsknallen nära ishallen (gul stjärna på Bild 2) uppmättes magnetfält på ca 0,1 µt. På övriga platser utomhus och inomhus är tillskottet från kraftledningen lägre än 0,1 µt. När man gör en exponeringsbedömning av magnetfält måste man ta hänsyn till den totala exponeringen både på förskolan och hemma. I nedanstående beräkning av exponeringen för barn på förskolan har vi antagit att exponeringen i den permanenta bostaden är 0,1 µt. Om vi antar att barnen som mest är ute och leker i området nära staketet fyra timmar per dag varje dag och övrig tid befinner sig på andra platser (utom- eller inomhus på förskolan, eller på annan plats, t.ex. hemma), dvs. exponeras för en typisk medelexponering på 0,1 µt, innebär det att medelexponeringen för ett dagisdygn som mest blir: (4 0, ,1) 24 = 0,12 µt Ett barn som vistas i ett genomsnittligt hem i Göteborg hela dagen får en dygnsmedelexponering på 0,1 µt. Det innebär med andra ord att ett barn på förskolan som mest endast får en marginellt högre exponering jämfört med att vistas hemma Slutsatser exponeringsbedömning Det faktum att förskolan ligger nära de kraftledningar som går strax utanför förskolans område innebär i det aktuella fallet att barnens (eller personalens) exponering för magnetfält är jämförbart med den exponering man kan förvänta sig att ha i hemmet. 4. Miljömedicinsk bedömning Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009 innehåller ett kapitel om riskbedömning av elektromagnetiska fält (Miljöhälsorapport 2009). Världshälsoorganisationen gjorde år 2007 en mer fullständig hälsoriskbedömning av ELF - extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (WHO 2007). Kunskapen om olika hälsoeffekter av elektromagnetiska fält utifrån vetenskapliga studier sammanfattas i dessa rapporter och handlar om de magnetfältsnivåer (0-100 khz) som förekommer i arbetslivet och den allmänna miljön. Vår riskbedömning baseras huvudsakligen på båda dessa rapporter, men med en uppdatering av de sammanställningar av de epidemiologiska studierna som publicerats efter Det övervägande antalet studier är gjorda på elektromagnetiska fält i frekvensområdet 50 Hz som används i våra hem och i kraftledningar. 9

10 De epidemiologiska studierna tyder på att elektromagnetiska fält skulle kunna öka risken för insjuknande i leukemi hos barn för exponeringsnivåer betydligt under det gällande referensvärdet på 100 μt (50 Hz). Epidemiologiska studier tyder på en möjlig sådan riskökning vid nivåer över cirka 0,4 μt. Det saknas emellertid någon biologisk mekanism och experimentell forskning som skulle kunna förklara hur så svaga magnetfält skulle kunna orsaka leukemi och andra förklaringar till resultaten i studierna kan därför föreligga. För andra sjukdomar är resultaten mer motstridiga och några säkra slutsatser om samband med magnetfältsexponering kan inte göras. Utifrån de mätningar och beräkningar av magnetfälten som gjorts på förskolan motsvarar exponeringen den barnen har i hemmet varför den sammanfattande riskbedömningen blir att det inte föreligger någon ökad risk för sjukdom till följd av magnetfälten från kraftledningarna. 5. Referenser Environmental Health Criteria (EHC) Document on ELF Fields. WHO; Doc No. 238, downloadable from the WHO EMF Project website Miljöhälsorapport (2009). Stockholm: Socialstyrelsen. Myndigheternas informationsbroschyr: Magnetfält och hälsorisker (2009). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Strålsäkerhetsmyndigheten. alt-och-halsorisker-low.pdf 10