2012:69. Magnetfält i bostäder. Författare: Torsten Augustsson Jimmy Estenberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012:69. Magnetfält i bostäder. Författare: Torsten Augustsson Jimmy Estenberg"

Transkript

1 Författare: Torsten Augustsson Jimmy Estenberg 2012:69 Magnetfält i bostäder Rapportnummer: 2012:69 ISSN: Tillgänglig på

2

3 Abstrakt Studien har gjorts inom ramen för myndighetens miljöövervakningsprogram på området elektromagnetiska fält. Syftet med studien var att uppskatta magnetfältsnivåer i svenska bostäder. Lågfrekventa magnetfält från bland annat järnväg, kraftledningar, transformatorstationer, hushållsapparater och vagabonderande strömmar mättes i 193 bostäder i Stockholms och Västra Götalands län. Mätningarna genomfördes under hösten 2010 och våren Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer utifrån resultaten att magnetfält upp till 200 nt (0,2 µt) i årsmedelvärde är att betrakta som normala för boendemiljö och att årsmedelvärden över 2000 nt (2 µt) kan anses vara kraftigt förhöjda. Dessa slutsatser har dock ingen koppling till eventuella hälsorisker utan är ett rent konstaterande utifrån de uppmätta magnetfältsnivåerna. Resultaten ligger i linje med liknande mätningar som gjordes år Det indikerar att magnetfältsnivåerna i svenska bostäder generellt bara har förändrats obetydligt under åren Underlaget är dock begränsat vilket gör att resultaten ska tolkas med försiktighet. Resultaten kan användas som vägledning vid utformningen av försiktighetsstrategier avseende allmänhetens exponering för lågfrekventa magnetfält i bostäder. Abstract The study is a part of the Authority s environmental assessment programme within the area of electromagnetic fields. The purpose of the study was to assess the strength of magnetic fields in Swedish dwellings. Low-frequency magnetic fields from sources such as railways, power lines, transformer stations, household appliances and stray currents were measured in 193 dwellings in the counties of Stockholm and Västra Götaland. These measurements were performed in the autumn of 2010 and spring of Based on these findings, the Swedish Radiation Safety Authority assesses that a magnetic field strength of up to 200 nt (0.2 µt) as an annual average is to be viewed as a normal level for residential environments and that annual averages exceeding 2000 nt (2 µt) may be considered to be sharply increased compared with normal levels. However, these conclusions have no link to any potential health risks and constitute an observation made solely from the levels of magnetic fields that were measured. The findings are on a par with the outcome of similar measurements performed in 1994, indicating that the levels of magnetic fields in Swedish dwellings generally only changed insignificantly between the years 1994 and The results should, however, be interpreted carefully in the light of the limited findings and data. The results can be used as guidance in the process of developing precautionary strategies regarding the general public s exposure to lowfrequency magnetic fields in dwellings.

4

5 Författare: Torsten Augustsson och Jimmy Estenberg 2012:69 Magnetfält i bostäder Datum: november 2012 Rapportnummer: 2012:69 ISSN: Tillgänglig på

6

7 Innehåll 1. Inledning Upplägg... 4 Urval... 4 Mätmetod... 5 Mätinstrument... 5 Dataanalys... 7 Felkällor Resultat... 9 Magnetfält i tätort och glesbygd Magnetfält på olika våningsplan Jämförelse med tidigare undersökning Slutsatser och diskussion... 12

8 2

9 1. Inledning Magnetfält alstras av elektriska strömmar. Där det finns el finns det därför också magnetfält. Magnetfältsmiljön i våra bostäder påverkas dels av yttre källor som närliggande kraftledningar och järnväg, men även av inre källor som hushållsapparater och hemelektronik. En del flerfamiljshus har transformatorstation i källaren. Den kan då ge förhöjda magnetfält i angränsande bostäder. I en del fastigheter uppkommer obalansströmmar i elnätet, så kallade vagabonderande strömmar. Dessa ger ofta utbredda magnetfält som kan variera kraftigt i styrka över dygnet. En sammanvägning av resultaten från över 20 epidemiologiska studier från hela världen visar ett tydligt statistiskt samband mellan förhöjda magnetfält i boendemiljö och ökad risk för barnleukemi. Studierna har observerat en ökad risk vid magnetfältsexponering som i årsmedelvärde har varit högre än cirka 0,4 mikrotesla (400 nt). Samtidigt är det viktigt att påpeka att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle finnas en strikt nivå där risken för barnleukemi ökar. Även om det inte har kunnat säkerställas att magnetfälten är orsaken till riskökningen så utgör studierna grund för vetenskaplig misstanke om koppling mellan förhöjda magnetfältsnivåer i hemmet och ökad risk för barnleukemi. Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut har därför klassat lågfrekventa magnetfält som möjligen cancerframkallande. Svenska myndigheter har sedan 1996 en försiktighetsstrategi kallad Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. I den står bland annat Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Det är inte specificerat vilka magnetfältsnivåer som ska betraktas som starkt avvikande från normal boendemiljö. Syftet med denna studie är att genom mätningar i svenska bostäder uppskatta magnetfälten i normal boendemiljö och därmed konkretisera hur myndigheternas försiktighetsstrategi för magnetfält kan tillämpas för bostäder. Resultaten från studien utgör även en viktig pusselbit i bedömningen av vilka effekter som ett eventuellt samband mellan magnetfält och barnleukemi kan ha ur ett svenskt folkhälsoperspektiv gjordes mätningar i bostäder som ligger mer än 300 m från närmaste kraftledning. Undersökningen redovisas i Socialstyrelsens rapport 1994:18 Magnetfältsmätningar i bostäder och på daghem. En jämförelse med data från studien görs senare i denna rapport. I Myndigheternas försiktighetsprincip från 1996 uppskattas att cirka 0,5 procent av bostadsbeståndet har ett magnetfält över 0,2 µt (200 nt) på grund av närhet till elektriska ledningar av olika typer. Uppskattningen ger inte en fullständig bild eftersom det finns många andra, både starkare och mer vanligen förekommande, källor till magnetfält i bostäder. Den här studien syftar till att uppskatta magnetfältets årsmedelvärde för bostäder snarare än individens exponering. Uppskattningen baseras på mätningar av magnetfältsnivåer i bostäder och inkluderar alla källor till lågfrekventa magnetfält. För att bedöma individens exponering behöver hänsyn tas till vistelsetid i de olika rummen. Studien är en del av myndighetens miljöövervakningsprogram inom området. 3

10 2. Studiens upplägg Studien delades upp i två delar. Den första delen utgjordes av ett forskningsprojekt som utfördes av Chalmers tekniska högskola under ledning av professor Yngve Hamnerius. Projektet finansierades av Strålsäkerhetsmyndigheten. Under forskningsprojektet specificerades mätmetoden och algoritmer för analys av data, därefter genomfördes mätningar i bostäder i Västra Götalands län under vinterlika förhållanden i oktober och november I den andra delen av studien genomförde Strålsäkerhetsmyndigheten mätningar i Stockholms län, huvudsakligen under våren Urval Att göra ett korrekt urval av bostäder är avgörande för att få representativa resultat för landet som helhet. Urvalet måste vara tillräckligt stort och innehålla olika bostadstyper med geografisk spridning. Det är dessutom viktigt att urvalet är gjort så slumpvis som möjligt. Annars skulle exempelvis bostäder nära kraftledningar kunna bli överrepresenterat, vilket skulle kunna leda till en överskattning av magnetfältsnivåerna i bostäder generellt. För mätningarna i Västra Götaland användes ett slumpvis urval som tidigare tagits fram för att uppskatta radonhalter i bostäder. Man undersökte intresse bland de 179 personer som tidigare hade accepterat radonmätningar vilket resulterade i ett urval av 97 bostäder fördelat på Göteborg (40), Borås (41) och Mark (16). 38 personer var inte nåbara så deltagandefrekvensen bland de tillfrågade blev alltså nästan 70 %. För mätningarna i Stockholms län uppmanades Strålsäkerhetsmyndighetens personal att delta i undersökningen genom att mäta magnetfält i sina bostäder. Det ledde till att 96 bostäder bland myndighetens 268 anställda mättes. Bostäderna var fördelade över stora delar av Stockholms län och inkluderade även några bostäder i Uppsala län, dessa var dock färre än tio. Det totala antalet bostäder i studien är dock för litet för att resultaten med tillräcklig säkerhet ska kunna anses vara representativa för landet som helhet. Värdena ger ändå en indikation på vilka magnetfältsnivåer som kan förväntas i svenska bostäder. För säkrare slutsatser hade 1000 bostäder i varje mätserie varit önskvärt. Tabell 1 visar fördelningen av det totala urvalet. I den här studien har resultaten för radhus och villor slagits ihop. Totalt Stockholms län Västra Götalands län Antal bostäder Antal villor och radhus Antal lägenheter Andel villor och radhus Andel lägenheter 63% 37% 55% 45% Tabell 1. Totalt urval och urval fördelat per län och bostadstyp. En nackdel med de använda urvalsmetoderna är att exempelvis personer som bor nära kraftledningar skulle kunna tänkas ställa upp i större utsträckning än andra eftersom de eventuellt kan vara mer intresserade av att få veta magnetfältsnivån i sin bostad. Det skulle i så fall kunna leda till att magnetfältsnivån generellt överskattas 71% 29% 4

11 något. Den relativt stora deltagandefrekvensen i kombination med den goda geografiska spridningen och den jämna fördelningen mellan lägenheter och villor gör dock att urvalet får anses tillräckligt representativt för den genomsnittliga bostaden inom de uppmätta länen. Mätinstrument De mätinstrument som använts i studien framgår av tabell 2. Alla mätinstrument har ett treaxligt mäthuvud, vilket innebär att mätningen kan göras oberoende av magnetsfältets riktning. Instrumenten ger ett effektivvärde ( där B i är ett effektivvärde för magnetfält med polarisationen i). Enviromentors ML1 och FieldFinder är de instrument som huvudsakligen har använts. De bostäder som har haft kortare avstånd än 400 meter till järnväg har istället mätts med Combinovas MFM10 eller MFM3000 för att även inkludera magnetfält från järnvägen, vilka har frekvensen 16,7 Hz. Instrument s/nr Frekvensområde Mätområde Mätosäkerhet Kalibrering ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT * ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT * ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT * FieldFinder Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT 2007* MFM Hz 2 khz 0, µt ± 2% * MFM Hz 2 khz 0, µt ± 2% * MFM Hz 400 khz 0, µT ± 1%, +0,002 µt * MFM Hz 400 khz 0, µT ± 1%, +0,002 µt Tabell 2. Mätinstrumenten som användes i studien. ML1 och FieldFinder är tillverkade av Enviromentor. MFM10 och MFM3000 är tillverkade av Combinova. *Jämförelsemätning gjordes mot en känd fältstyrka (1,00 µt) i en Helmholtz-spole. Två olika frekvenser användes; 50 Hz och 150 Hz. Avvikelsen för instrumenten ML1 och Field- Finder var mindre än 4%. Avvikelsen för MFM10 var mindre än 2% och 0-7% för MFM3000. Mätmetod Magnetfältsnivån varierar mellan olika platser i bostaden och förändras också med tiden. Hur stora och hur snabba förändringarna kan bli inom ett visst område eller en viss tid beror på källan som alstrar magnetfälten. Mätvärdesinsamlingen och dataanalysen har utformats för att så korrekt som möjligt uppskatta årsmedelvärdet för bostaden som helhet. Instruktion gavs att inte mäta direkt intill lokala magnetfältskällor för att undvika felskattningar av dygnsmedelvärdet. Magnetfälten från lokala källor som exempelvis batterieliminatorer är försumbara på bara någon decimeters avstånd och bör därför inte ges någon större vikt vid uppskattningen av en hel bostads dygnsmedelvärde. För att få en uppfattning av magnetfältsnivån i bostadens olika rum har momentana mätningar gjorts på olika positioner i upp till tre olika rum (sovrum, kök och vardagsrum). Magnetfältsnivån mättes på totalt 15 punkter i varje rum, fördelat på fem punkter i tre olika nivåer, se figur 1. Varje nivå har en centrumpunkt, dvs mätvärdet tas mitt i rummet. Resterande fyra punkter i nivån var vid hörnen, någon decimeter från väggarna. 5

12 6 Centrumpunkt Nivå 3 (160 cm över golvet) Nivå 2 (80 cm över golvet) Nivå 1 (Golv) 10 Figur 1. Rummets 15 mätpunkter. Figur 2 visar hur magnetfältet varierade över ett dygn i en bostad som ingick i studien. Dygnsvariationen påverkas av vilken eller vilka källor som alstrar magnetfälten och kan även bero på variationer i bostadens elförbrukning. Därför är det viktigt att göra en mätning som tar hänsyn till dygnsvariationen. Figur 2. Magnetfältets dygnsvariation på en fast plats i en bostad. De kraftiga variationerna beror troligtvis på vagabonderande strömmar. 6

13 För att uppskatta dygnsvariationen har en 24-timmarsmätning gjorts i samband med att rumsmätningarna genomförts. Under 24-timmarsmätningen placerades mätinstrumentet på en plats i sovrummet under, eller nära, en sovmöbel. Instrumentet har sedan under ett dygn mätt var 40:e sekund, alternativt en gång i minuten eller var 72:a sekund, beroende på instrument. Bostadens dygnsmedelvärde har sedan beräknats utifrån rumsmätningarna och 24- timmarsmätningen, se avsnitt Dataanalys. Dataanalys 24-timmarsmätningen har ofta startats precis innan instrumentet har lagts tillrätta under exempelvis sängen, det gör att det första värdet inte är representativt. Det har därför tagits bort från mätserien före beräkningen av dygnsmedelvärdet. I de enstaka fall då endast dygnsmedelvärde eller endast rumsmedelvärde har mätts så har de värdena fått utgöra bostadens viktade dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet för varje bostad (B bostad ) har beräknats enligt ekvation 1. Där har rumsmedelvärdena viktats för att ta hänsyn till magnetfältets variation över dygnet i den aktuella bostaden. Det har gjorts genom att dividera medelvärdet för 24- timmarsloggen med medelvärdet av de första 20 mätvärdena i 24-timmarsloggen. Viktningen mot de första värdena i loggen görs eftersom rumsmätningarna gjordes vid inledningen av 24-timmarsmätningen. Ekvation 1. Beräkning av bostadens viktade dygnsmedelvärde. I de fall som bostaden bara hade två eller ett rum användes istället ekvation 2 eller 3 för att beräkna magnetfältets dygnsmedelvärde i bostaden. Ekvation 2. Beräkning av magnetfältets viktade dygnsmedelvärde för bostäder med ett rum och kök. Ekvation 3. Beräkning av magnetfältets viktade dygnsmedelvärde för bostäder med ett rum. Felkällor Genom att identifiera felkällorna och förstå hur de påverkar resultaten kan felaktiga slutsatser undvikas. Man bör naturligtvis redan vid planeringen av studien försöka minimera felkällorna. Vikten av att ha ett representativt urval med tillräckligt antal bostäder har belysts i tidigare avsnitt. Men det finns givetvis även andra faktorer som kan påverka resultaten, och därmed slutsatserna, på oönskade sätt. En sådan faktor är instrumentens mätosäkerheter, vilka presenteras i tabell 2. Dessa bedöms dock i sammanhanget endast ha försumbar inverkan på resultatet. 7

14 Hanteringen av instrumentet under mätförfarandet är istället av större betydelse. Det kan exempelvis handla om att instrumentet inte hållits stilla vid punktmätningarna, att det flyttats under 24-timmarsmätningen, men det kan även förekomma direkta felavläsningar. Enstaka felaktiga avläsningar ger dock ingen väsentlig påverkan vid beräkningen av bostadens viktade dygnsmedelvärde. För att försöka minimera handhavanderelaterade felkällor har instruktion getts om att undvika att placera mätinstrumentet i närområdet av en möjlig punktkälla till magnetfält. För några få mätvärden har det varit uppenbart att en lokal punktkälla har gett oproportionellt bidrag. Dessa enstaka missvisande värden har då inte beaktats vid beräkningen av bostadens viktade dygnsmedelvärde. Instruktion har även getts om att mätinstrumentet ska hållas stilla vid punktmätningarna. Mätinstrumenten som mäter från 30 Hz är dock relativt okänsliga för rörelser. Figur 3 visar hur elförbrukningen för en eluppvärmd villa kan variera över året. Variationen i strömstyrka gör att det är rimligt att anta att även magnetfältsnivån varierar över året och är som högst under vintern. I denna studie samlades två mätserier in; en från Stockholms län under våren och en från Västra Götalands län under vinterlika förhållanden. Resultaten från Stockholms län antas bättre representera bostäders årsmedelvärden, medan de något högre värdena från Västra Götaland snarare är representativa för magnetfältsnivåer i bostäder under vintertid. Figur 3. Elförbrukning för en eluppvärmd villa samt utomhustemperatur. Även val av veckodag har betydelse eftersom det finns variationer i elförbrukning mellan olika veckodagar. Det har dock mindre inverkan på resultaten eftersom mätningarna var fördelade över veckans alla dagar. 8

15 3. Resultat Enheten för magnetfält, eller egentligen magnetisk flödestäthet, är tesla (T). Tesla är en stor enhet och därför brukar magnetfälten istället anges i miljondels tesla (mikrotesla, µt) eller som i den här rapporten i miljarddels tesla (nanotesla, nt). Nyckeltal från resultaten finns presenterade i tabell 3. När man läser resultaten är det viktigt att komma ihåg att de båda mätserierna inte är helt jämförbara eftersom de samlades in under olika årstider och därmed hade olika förutsättningar avseende strömförbrukning i bostäderna. Mätningarna i Stockholms län genomfördes på våren och dessa magnetfält får därmed anses ligga närmre årsmedelvärdet än vintermätningarna i Västra Götalands län. Totalt Stockholms län [vår] Västra Götalands län [vinter] Medianvärde för alla bostadstyper * 52 nt 85 nt Medianvärde för villor och radhus * 52 nt 75 nt Medianvärde för lägenheter * 62 nt 99 nt Bostad med lägst medelvärde 3 nt 3 nt 3 nt Bostad med högst medelvärde 1082 nt 706 nt 1082 nt Tabell 3. Dygnsviktade magnetfält för bostäderna. *Mätserierna bör inte slås samman eftersom de samlades in vid skilda årstider. Figur 4 visar andelen bostäder inom respektive magnetfältsintervall med upplösningen 50 nt. Det begränsade antalet bostäder i studien är anledningen till att vissa intervall är tomma. Figur 4. Magnetfältsfördelning för bostäderna. Ett annat sätt att överskådligt presentera resultaten är med en kumulativ fördelningsfunktion, se figur 5. Där går det att enkelt läsa ut hur stor andel av bostäderna som hade magnetfält som understeg en viss nivå. Figuren visar exempelvis att hälften av 9

16 bostäderna som mättes under våren hade magnetfält som i dygnsmedelvärde understeg 52 nt och att 94 % hade dygnsmedelvärde som understeg 200 nt. Figur 5. Andel bostäder med magnetfält som understeg en viss nivå. Magnetfält i tätort och glesbygd Underlaget från Västra Götalands län är för litet för att kunna anses vara representativt för landet som helhet och underlaget från Stockholms län är inte tillräckligt specificerat för att kunna delas upp i glesbygd/tätort. Det är därför inte möjligt att dra några säkra slutsatser avseende skillnader i magnetfält mellan tätort och glesbygd. Vissa slutsatser kan dock dras från tidigare studie, se avsnitt Jämförelse med tidigare undersökning på sidan 11. Magnetfält på olika våningsplan Vagabonderande strömmar kan ge betydande bidrag till magnetfälten i bostäder. Vagabonderande strömmar uppkommer exempelvis i elektriska installationer och fjärrvärmerör. Närheten till dessa är en anledning till att magnetfälten ofta kan vara starkare på bottenvåningen än högre upp i fastigheten. För de 71 mätta lägenheterna i Stockholms och Västra Götalands län hade lägenheterna på bottenvåningen medianvärdet 125 nt. Lägenheterna en trappa upp eller högre hade medianvärdet 79 nt. En felkälla som gör att resultaten bör tolkas med försiktighet är definitionen av våningsplan. Lägenheter en halv trappa upp skulle kunna räknas antingen som bottenvåningen eller en trappa upp. Dessutom förekommer i sällsynta fall lägenheter i suterrängutförande, som delvis ligger på bottenvåningen och delvis en trappa upp. 10

17 Jämförelse med tidigare undersökning År 1994 lät Socialstyrelsen tillsammans med Statens Strålskyddsinstitut mäta magnetfält i 175 bostäder och daghem i Stockholm och Bollnäs. Resultaten presenterades i SoS-rapport 1994:18. Mätinstrumenten som användes var av typen Combinova MFM10, se tabell 2 för teknisk specifikation. Urvalsmetoden, mätmetoden och databehandlingen skiljer något från studien som presenteras i denna rapport. I studien från 1994 exkluderades bostäder som låg närmre än 300 meter från större kraftledningar eller transformatorstationer. På så sätt fick man fram den genomsnittliga magnetfältsnivån för normalbostäder. Begränsningen innebar dock att den genomsnittliga bostadens magnetfältsnivå underskattades. Urvalet skedde genom dörrknackning enligt principen att inom ett i förväg valt område välja den bostad där man först öppnar dörren för mätoperatören. I flerbostadshus varierades lägenhetsurvalet genom att påringningarna började uppifrån i hälften av trappuppgångarna och nerifrån i hälften. Endast momentana värden mättes Det gjordes på en meters höjd över golvet i fem olika positioner i rummet. Högst två rum mättes i varje bostad. Varje position mättes tre gånger och sedan beräknades medelvärdet. Dygnsmedelvärden mättes inte, vilket gjorde att man inte kunde ta hänsyn till variationer över dygnet. Alla mätningar genomfördes dock under dagtid i april månad och ansågs därmed ge representativa årsmedelvärden. Med hänsyn till mätosäkerheter och naturliga årstidsberoende variationer i magnetfälten ligger resultaten i denna studie i linje med resultaten från Nyckeltal från aktuell studie och från studien 1994 presenteras i tabell 4. Stockholm 1994 Bollnäs 1994 Stockholms län 2011 Västra Götalands län 2010 Antal bostäder Medianvärde i alla bostadstyper 79 nt 34 nt 52 nt 85 nt Bostad med lägst medelvärde 19 nt 4 nt 3 nt 3 nt Bostad med högst medelvärde 521 nt 360 nt 706 nt 1082 nt Andel bostäder med mer än 200 nt 5% 4% 6% 15% Tabell 4. Jämförelse med nyckeltal från tidigare undersökning. Värdena från 1994 är inte lika tillförlitliga eftersom de baseras på momentana mätvärden och inte inkluderar dygnsmätning. I SoS-rapport 1994:18 konstateras att magnetfältsnivån i genomsnitt är högre i tätort än på glesbygd, att nivåerna är ungefär desamma i daghem som i bostäder, samt att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan radhus, villor eller lägenheter i Stockholm. Resultaten av Stockholmsmätningarna från 1994 visade även att lägenheter som ligger på bottenvåningen har högre magnetfält än lägenheter på andra våningsplan. För mätningarna i Bollnäs fanns ingen skillnad i magnetfält mellan våningsplanen. 11

18 4. Slutsatser och diskussion Det totala antalet bostäder i studien och deras geografiska spridning är för litet för att resultaten med tillräcklig säkerhet ska kunna anses vara representativa för landet som helhet. För säkrare slutsatser hade 1000 bostäder i varje mätserie varit önskvärt. Värdena ger ändå en indikation på vilka magnetfältsnivåer som kan förväntas i svenska bostäder. Magnetfältsnivån för bostaden ger dock inte information om individens faktiska exponering eftersom ingen hänsyn har tagits till hur vistelsetiden har fördelats mellan bostadens olika rum. Resultaten från mätningarna i Stockholms län ligger i linje med resultaten från tidigare mätningar (1994). Det tyder därmed på att allmänhetens exponering för lågfrekventa magnetfält i bostäder generellt bara har förändrats obetydligt under åren Magnetfältet i en bostad förväntas generellt ha en årsvariation på 20-60% i förhållande till årsmedelvärdet [Undersökningsrapport 1987:6, 50 Hz magnetfält i bostäder, Arbetarskyddsstyrelsen]. Mätningarna i Västra Götalands län genomfördes under vinterlika förhållanden medan mätningarna i Stockholms län genomfördes under våren då temperatur, ljusförhållanden och strömförbrukning kan antas vara typiska för årsmedelvärdet. De naturliga årstidsvariationerna i elförbrukning och därmed magnetfältsstyrka är en trolig förklaring till de generellt högre mätvärdena i Västra Götalands län. Vid framtida studier bör därför val av årstid och även veckodag beaktas. Ungefär 95% av bostäderna som mättes under våren hade uppskattade årsmedelvärden som understeg 200 nt. Värden upp till 200 nt i årsmedelvärde får därmed anses utgöra normala magnetfältsnivåer i svenska bostäder. Värden som överstiger denna nivå är att betrakta som förhöjda. Det statistiska underlaget är så begränsat att det saknas möjlighet att med tillfredsställande säkerhet kunna avgöra vad som är kraftigt förhöjd magnetfältsnivå. I bedömningen har istället en nivå på tio gånger över vad som kan anses normalt betraktats som kraftigt förhöjd nivå. Värden som överstiger 2000 nt i årsmedelvärde har därför bedömts vara kraftigt förhöjda för boendemiljö. Dessa slutsatser har dock ingen koppling till eventuella hälsorisker utan är ett rent konstaterande utifrån de uppmätta magnetfältsnivåerna. Det är i sammanhanget viktigt att observera att årsmedelvärdet för bostaden har beräknats utifrån ett genomsnitt av dygnsmedelvärdet och enstaka mätpunkter i flera rum. Det gör att högre magnetfältsnivåer normalt förekommer i enskilda rum och under vissa tider på dygnet. Inga av de uppmätta magnetfälten var dock ens i närheten av de nivåer som krävs för att medföra säkerställda hälsorisker. 12

19

20 2012:69 Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att samhället är strålsäkert. Vi arbetar för att uppnå strålsäkerhet inom en rad områden: kärnkraft, sjukvård samt kommersiella produkter och tjänster. Dessutom arbetar vi med skydd mot naturlig strålning och för att höja strålsäkerheten internationellt. Myndigheten verkar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Vi ger ut föreskrifter och kontrollerar genom tillsyn att de efterlevs, vi stödjer forskning, utbildar, informerar och ger råd. Verksamheter med strålning kräver i många fall tillstånd från myndigheten. Vi har krisberedskap dygnet runt för att kunna begränsa effekterna av olyckor med strålning och av avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen. Vi deltar i internationella samarbeten för att öka strålsäkerheten och finansierar projekt som syftar till att höja strålsäkerheten i vissa östeuropeiska länder. Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet. Hos oss arbetar drygt 250 personer med kompetens inom teknik, naturvetenskap, beteendevetenskap, juridik, ekonomi och kommunikation. Myndigheten är certifierad inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: Solna strandväg 96 Fax: Web: stralsakerhetsmyndigheten.se

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN 1(7) KV. TYGELN 2 SOLNA MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN STOCKHOLM 2014-10-14 Rev. 2015-03-02 ÅF-INFRASTRUCTURE Frösundaleden 2A 169 99 STOCKHOLM Uppdragsansvarig: Bo Juslin Tfn 010-50514 61 Fax 010-505

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

Magnetfält från induktiv elbilsladdning

Magnetfält från induktiv elbilsladdning Dokumentstatus: Godkänt Mätprotokoll Datum: 2016-06-30 Handläggare: Jimmy Estenberg Diarienr: SSM2016-3167 Magnetfält från induktiv elbilsladdning Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har mätt

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare Göteborg den 29 mars 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17 RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

I samband med detaljplanering kontrakterades Ramböll för utförande av mätning gällande elektromagnetiska fält (enhet mickrotesla, µt).

I samband med detaljplanering kontrakterades Ramböll för utförande av mätning gällande elektromagnetiska fält (enhet mickrotesla, µt). mätning Uppdrag Ringvägen Upplands-Bro, mätning elektromagnetiska fält Mötets syfte/typ Mätning / Utredning Mötesdatum 2016-10-10 Tid 10-16 Plats Byggarbetsplats, Kungsängens Kyrkby 2:1, Upplands-Bro förare

Läs mer

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson RAPPORT 2012-05-28 Reviderad Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson Dokument/Rapport-Kv. Kronan, Klippan-.doc RAPPORT Kund Bygg Fast Projekt AB Joakim Lindahl Grynbodgatan 14 211 33

Läs mer

Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar

Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar Sida: 1/6 MÄTPROTOKOLL Datum: 2010-03-03 Vår referens: SSM 2010/861 Författare: Jimmy Estenberg Fastställd: Hélène Asp, 2010-03-03 Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar Syftet med mätningarna var

Läs mer

Fältmätning av amatörradioanläggningar

Fältmätning av amatörradioanläggningar Dokumentstatus: Godkänt Rapport Datum: 2015-12-16 Handläggare: Jimmy Estenberg Diarienr: SSM2015-4097 Fältmätning av amatörradioanläggningar Sammanfattning Radiofrekventa elektriska och magnetiska fält

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den 1 september 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk 12-01738 Bilaga 2 Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk Vindkraftverk Effekt [MW] Toner [Hz] Absolut ljudtrycksnivå @ 1 upa[db] Normerad ljudtrycksnivå 1m Normerad ljudtrycksnivå

Läs mer

Mårtensdal i Hammarby

Mårtensdal i Hammarby Stockholm 7 april 2013 Stadsbyggnads- och exploateringsnämndens funktionshinderråd Bengt Håkansson Elöverkänsligas förening Mårtensdal i Hammarby Ny detaljplan april 2013 med ny transformatorstation och

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen

Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen 2012-08-10 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M 2010-000624 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-027 D11-0006905 1.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-027 D11-0006905 1.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (1) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-027 D11-0006905 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2011-05-06

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Yngve Hamnerius AB 3 oktober 2010 Yngve Hamnerius AB 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Göteborg den 17 januari 2011 Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd

Läs mer

Bruksanvisning Magnetic Field Logger ML-1

Bruksanvisning Magnetic Field Logger ML-1 EnviroMentor har både mätinstrumenten och kompetensen. Swedish EnviroMentor AB är ett ungt kunskapsföretag som samtidigt tillhör de äldsta i sin bransch. Alla våra mätinstrument har produktutvecklats i

Läs mer

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1(6) 1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1.1 Allmänt ML-1 1. 2. 3. Strömbrytare, av/på Anslutning för datorkommunikation Manöverknappar ML-1 startar alltid i klockläge.

Läs mer

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket Förord Inomhusmiljön ägnas stor uppmärksamhet vad galler dess betydelse för hälsan och valbefinnandet. En faktor i inomhusmiljön som kommit alltmer i blickpunkten är de elektriska och magnetiska fält som

Läs mer

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson 1 Elektriska och magnetiska fält i arbetslivet och i allmänna miljöer. Av: Göran Olsson 2 Elektriska och magnetiska fält Omedelbara effekter - Exponering

Läs mer

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D14-0002672 0.2. Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D14-0002672 0.2. Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning Dokumentslag Sida Rapport 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D14-0002672 0.2 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning Dokumentansvarig Sekretessklass

Läs mer

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen Elektromagnetiska fält omkring järnvägen 1 2 Förord Allt fler ställer frågor om elektromagnetiska fält. Vad är elektromagnetiska fält? Var i vår omgivning finns de? Påverkar elektromagnetiska fält vår

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Bruksanvisning Field Finder

Bruksanvisning Field Finder EnviroMentor har både mätinstrumenten och kompetensen. Swedish EnviroMentor AB är ett ungt kunskapsföretag som samtidigt tillhör de äldsta i sin bransch. Alla våra mätinstrument har produktutvecklats i

Läs mer

Inför inspektionen boka följande instrument :

Inför inspektionen boka följande instrument : Ytterligare information om utredning vid klagomål finns att läsa om i Temperatur inomhus. Denna finns för nedladdning på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Inför

Läs mer

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik RAPPORT 1 (8) Handläggare Johan Hässel Tel +46 (0)10 505 84 27 Mobil +46 (0)70 184 74 27 Fax +46 31 74 74 74 johan.hassel@afconsult.com Datum 2012-05-10 Sweco Architects AB Magnus Larsson Gullbergs Strandgata

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Västlänken en tågtunnel under Göteborg

Västlänken en tågtunnel under Göteborg BRVT 2006:03:12 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Västlänken 03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

RAPPORT. Magnetfält från kraftledningar i närheten av Arlandastad ORDERNUMMER ARLANDASTAD PROJEKT AB SWECO ENERGUIDE AB KRAFTSYSTEMANALYS

RAPPORT. Magnetfält från kraftledningar i närheten av Arlandastad ORDERNUMMER ARLANDASTAD PROJEKT AB SWECO ENERGUIDE AB KRAFTSYSTEMANALYS ARLANDASTAD PROJEKT AB Magnetfält från kraftledningar i närheten av Arlandastad ORDERNUMMER 5472739000 TEKNISK SWECO ENERGUIDE AB KRAFTSYSTEMANALYS FRANS SOLLERKVIST Sweco Sweco EnerGuide AB Ändringsförteckning

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

Olskroken planskildhet och Västlänken

Olskroken planskildhet och Västlänken Underlag till järnvägsplaner Olskroken planskildhet och Västlänken Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län TRV 2013/92338 2014-09-01 Titel: Olskroken planskildhet och Västlänken, Utgivningsdatum:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om torkning med mikrovågor Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1 Experimentella metoder 04, Räkneövning Problem : Tio mätningar av en resistans gav följande resultat: Mätning no. Resistans (Ω) Mätning no Resistans (Ω) 0.3 6 0.0 00.5 7 99.98 3 00.0 8 99.80 4 99.95 9

Läs mer

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik Beskrivande statistik Tabellen ovan visar antalet allvarliga olyckor på en vägsträcka under 15 år. år Antal olyckor 1995 36 1996 20 1997 18 1998 26 1999 30 2000 20 2001 30 2002 27 2003 19 2004 24 2005

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM5

1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM5 ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÄLTMÄTINSTRUKTION 1(7) 1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM5 Magnetfältmetern BMM5 är utvecklad framför allt för mätningar av magnetfält utsända

Läs mer

Uppmätning av skärmningsegenskaper hos väggar målade med Caparols färg ElectroShield

Uppmätning av skärmningsegenskaper hos väggar målade med Caparols färg ElectroShield Yngve Hamnerius AB 1 Uppmätning av skärmningsegenskaper hos väggar målade med Caparols färg ElectroShield 1 INLEDNING 2 2 VAD ÄR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT? 3 2.1 Elektriska fält 5 2.2 Magnetiska fält

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden föreslås att på kommunfullmäktiges vägnar antaga detaljplaneförslaget.

Stadsbyggnadsnämnden föreslås att på kommunfullmäktiges vägnar antaga detaljplaneförslaget. 2011-11-02 Dp 5070 Stadsbyggnadsnämnden ANTAGANDE av detaljplan för del av kvarteret NILS mm i Innerstaden i Malmö FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsbyggnadsnämnden föreslås att på kommunfullmäktiges vägnar antaga

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Leca installationsbjälklag, Alingsås

Leca installationsbjälklag, Alingsås RAPPORT 1 (6) Datum Uppdragsnr 572693 Handläggare Erik Backman Tel +46105055245 Mobil +46702713584 erik.backman@afconsult.com Uppdragsgivare Weber Saint-Gobain Byggprodukter AB Jonas Fransson Partihandelsgatan

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad

Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad PM Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad 2016-03-17 PM Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad KUND Arlandastad Holding AB KONSULT WSP Systems Box 71 581 02 Linköping

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje avseende 30 kv ledning, Fagersta kommun, Västmanlands län Västerbergslagens Elnät AB 2015-04-09 Vattenfall Services Nordic AB Miljö&Tillstånd

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen. Ink 2009=07=06

BORGHOLMS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen. Ink 2009=07=06 Gon Borgholms Kommun Byggnadsförvaltningen Box 52 38721 BORGHOLM BORGHOLMS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen Ink 2009=07=06 Dnr E.ON Elnät Sverige AB Box 735 391 27 Kalmar www.eon.se Pernilla Winblad

Läs mer

Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar

Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar Ditt ansvar Vid musikarrangemang har verksamhetsutövaren ansvar för att kontrollera sin verksamhet genom så kallad egenkontroll.

Läs mer

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Radon Egenkontroll och tillsyn

Radon Egenkontroll och tillsyn Radon Egenkontroll och tillsyn The Capital of Scandinavia Miljöförvaltningen Stockholm Stad Marzanna Dabrowska Miljö- och hälsoskyddsinspektör Hälsoskyddsavdelningen marzanna.dabrowska@stockholm.se Tfn

Läs mer

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller Handläggare Erik Backman RAPPORT 1 (6) Datum Rev 2011-09-29 Tel +46105055245 Uppdragsgivare Mobil +46702713584 REHAU AB erik.backman@afconsult.com Tony Berggren Rapport 552504 Uppdragsnr 552504 Dr. Westrings

Läs mer

RAPPORT BEMI#1304041. Törnevalla 2013-05-05. Cilla Gauffin Miljö och bygg Härjedalens kommun. Antal exemplar: 1

RAPPORT BEMI#1304041. Törnevalla 2013-05-05. Cilla Gauffin Miljö och bygg Härjedalens kommun. Antal exemplar: 1 BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 5 Törnevalla 2013-05-05 Cilla Gauffin Miljö och bygg Härjedalens kommun RAPPORT BEMI#1304041 Antal exemplar: 1 Uppdrag: Kartläggande mätning av radiofrekvent strålning samt

Läs mer

Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder

Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder Södertörns brandförsvarsförbund Bilaga till Verksamhetsplan och Budget 2017-2019. Nr: Datum: 2016-09-01 Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder Inför verksamhetsplan 2017 Södertörns brandförsvarsförbund

Läs mer

MAGNETISKA FÄLT FRÅN KRAFTLEDNINGAR

MAGNETISKA FÄLT FRÅN KRAFTLEDNINGAR MAGNETISKA FÄLT FRÅN KRAFTLEDNINGAR Klas-Göran Sundvall RAPPORT Dnr/ref: 10EV1389 0550-851 23 Magnetiska fält från kraftledningar SAMMANFATTNING I den här rapporten görs en sammanställning av regelverk

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

SSI Rapport 2006:03. Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system. Ulrika Estenberg, Gert Anger och Jimmy Trulsson

SSI Rapport 2006:03. Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system. Ulrika Estenberg, Gert Anger och Jimmy Trulsson SSI Rapport 26:3 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system Ulrika Estenberg, Gert Anger och

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM3.

1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM3. 1(8) 1. Allmänt Fältmätinstruktionen följer Radio Innovas handledning för BMM3. Magnetfältmetern BMM3 är främst utvecklad för mätningar av magnetfält i lokaler och magnetfält utsända från bildskärmar.

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Göteborg den 11 maj 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon

Läs mer

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län Datum: 2015-05-04 Kontakt: Viktoria Uski Telefon: 08 714 32 20 E-post: Viktoria.uski@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs

Läs mer

ELMÄTAREN. Så fungerar den

ELMÄTAREN. Så fungerar den ELMÄTAREN Så fungerar den Vi installerar snart en ny elmätare med ny modern teknik hos dig. Alla LEVA i Lysekils elmätare är fjärravlästa, vilket innebär att värden skickas automatiskt till vår databas

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D Dokumentslag Sida Rapport 1 (7) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D14-0016526 0.2 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning Dokumentansvarig Sekretessklass

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många

Läs mer