2012:69. Magnetfält i bostäder. Författare: Torsten Augustsson Jimmy Estenberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012:69. Magnetfält i bostäder. Författare: Torsten Augustsson Jimmy Estenberg"

Transkript

1 Författare: Torsten Augustsson Jimmy Estenberg 2012:69 Magnetfält i bostäder Rapportnummer: 2012:69 ISSN: Tillgänglig på

2

3 Abstrakt Studien har gjorts inom ramen för myndighetens miljöövervakningsprogram på området elektromagnetiska fält. Syftet med studien var att uppskatta magnetfältsnivåer i svenska bostäder. Lågfrekventa magnetfält från bland annat järnväg, kraftledningar, transformatorstationer, hushållsapparater och vagabonderande strömmar mättes i 193 bostäder i Stockholms och Västra Götalands län. Mätningarna genomfördes under hösten 2010 och våren Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer utifrån resultaten att magnetfält upp till 200 nt (0,2 µt) i årsmedelvärde är att betrakta som normala för boendemiljö och att årsmedelvärden över 2000 nt (2 µt) kan anses vara kraftigt förhöjda. Dessa slutsatser har dock ingen koppling till eventuella hälsorisker utan är ett rent konstaterande utifrån de uppmätta magnetfältsnivåerna. Resultaten ligger i linje med liknande mätningar som gjordes år Det indikerar att magnetfältsnivåerna i svenska bostäder generellt bara har förändrats obetydligt under åren Underlaget är dock begränsat vilket gör att resultaten ska tolkas med försiktighet. Resultaten kan användas som vägledning vid utformningen av försiktighetsstrategier avseende allmänhetens exponering för lågfrekventa magnetfält i bostäder. Abstract The study is a part of the Authority s environmental assessment programme within the area of electromagnetic fields. The purpose of the study was to assess the strength of magnetic fields in Swedish dwellings. Low-frequency magnetic fields from sources such as railways, power lines, transformer stations, household appliances and stray currents were measured in 193 dwellings in the counties of Stockholm and Västra Götaland. These measurements were performed in the autumn of 2010 and spring of Based on these findings, the Swedish Radiation Safety Authority assesses that a magnetic field strength of up to 200 nt (0.2 µt) as an annual average is to be viewed as a normal level for residential environments and that annual averages exceeding 2000 nt (2 µt) may be considered to be sharply increased compared with normal levels. However, these conclusions have no link to any potential health risks and constitute an observation made solely from the levels of magnetic fields that were measured. The findings are on a par with the outcome of similar measurements performed in 1994, indicating that the levels of magnetic fields in Swedish dwellings generally only changed insignificantly between the years 1994 and The results should, however, be interpreted carefully in the light of the limited findings and data. The results can be used as guidance in the process of developing precautionary strategies regarding the general public s exposure to lowfrequency magnetic fields in dwellings.

4

5 Författare: Torsten Augustsson och Jimmy Estenberg 2012:69 Magnetfält i bostäder Datum: november 2012 Rapportnummer: 2012:69 ISSN: Tillgänglig på

6

7 Innehåll 1. Inledning Upplägg... 4 Urval... 4 Mätmetod... 5 Mätinstrument... 5 Dataanalys... 7 Felkällor Resultat... 9 Magnetfält i tätort och glesbygd Magnetfält på olika våningsplan Jämförelse med tidigare undersökning Slutsatser och diskussion... 12

8 2

9 1. Inledning Magnetfält alstras av elektriska strömmar. Där det finns el finns det därför också magnetfält. Magnetfältsmiljön i våra bostäder påverkas dels av yttre källor som närliggande kraftledningar och järnväg, men även av inre källor som hushållsapparater och hemelektronik. En del flerfamiljshus har transformatorstation i källaren. Den kan då ge förhöjda magnetfält i angränsande bostäder. I en del fastigheter uppkommer obalansströmmar i elnätet, så kallade vagabonderande strömmar. Dessa ger ofta utbredda magnetfält som kan variera kraftigt i styrka över dygnet. En sammanvägning av resultaten från över 20 epidemiologiska studier från hela världen visar ett tydligt statistiskt samband mellan förhöjda magnetfält i boendemiljö och ökad risk för barnleukemi. Studierna har observerat en ökad risk vid magnetfältsexponering som i årsmedelvärde har varit högre än cirka 0,4 mikrotesla (400 nt). Samtidigt är det viktigt att påpeka att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle finnas en strikt nivå där risken för barnleukemi ökar. Även om det inte har kunnat säkerställas att magnetfälten är orsaken till riskökningen så utgör studierna grund för vetenskaplig misstanke om koppling mellan förhöjda magnetfältsnivåer i hemmet och ökad risk för barnleukemi. Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut har därför klassat lågfrekventa magnetfält som möjligen cancerframkallande. Svenska myndigheter har sedan 1996 en försiktighetsstrategi kallad Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. I den står bland annat Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Det är inte specificerat vilka magnetfältsnivåer som ska betraktas som starkt avvikande från normal boendemiljö. Syftet med denna studie är att genom mätningar i svenska bostäder uppskatta magnetfälten i normal boendemiljö och därmed konkretisera hur myndigheternas försiktighetsstrategi för magnetfält kan tillämpas för bostäder. Resultaten från studien utgör även en viktig pusselbit i bedömningen av vilka effekter som ett eventuellt samband mellan magnetfält och barnleukemi kan ha ur ett svenskt folkhälsoperspektiv gjordes mätningar i bostäder som ligger mer än 300 m från närmaste kraftledning. Undersökningen redovisas i Socialstyrelsens rapport 1994:18 Magnetfältsmätningar i bostäder och på daghem. En jämförelse med data från studien görs senare i denna rapport. I Myndigheternas försiktighetsprincip från 1996 uppskattas att cirka 0,5 procent av bostadsbeståndet har ett magnetfält över 0,2 µt (200 nt) på grund av närhet till elektriska ledningar av olika typer. Uppskattningen ger inte en fullständig bild eftersom det finns många andra, både starkare och mer vanligen förekommande, källor till magnetfält i bostäder. Den här studien syftar till att uppskatta magnetfältets årsmedelvärde för bostäder snarare än individens exponering. Uppskattningen baseras på mätningar av magnetfältsnivåer i bostäder och inkluderar alla källor till lågfrekventa magnetfält. För att bedöma individens exponering behöver hänsyn tas till vistelsetid i de olika rummen. Studien är en del av myndighetens miljöövervakningsprogram inom området. 3

10 2. Studiens upplägg Studien delades upp i två delar. Den första delen utgjordes av ett forskningsprojekt som utfördes av Chalmers tekniska högskola under ledning av professor Yngve Hamnerius. Projektet finansierades av Strålsäkerhetsmyndigheten. Under forskningsprojektet specificerades mätmetoden och algoritmer för analys av data, därefter genomfördes mätningar i bostäder i Västra Götalands län under vinterlika förhållanden i oktober och november I den andra delen av studien genomförde Strålsäkerhetsmyndigheten mätningar i Stockholms län, huvudsakligen under våren Urval Att göra ett korrekt urval av bostäder är avgörande för att få representativa resultat för landet som helhet. Urvalet måste vara tillräckligt stort och innehålla olika bostadstyper med geografisk spridning. Det är dessutom viktigt att urvalet är gjort så slumpvis som möjligt. Annars skulle exempelvis bostäder nära kraftledningar kunna bli överrepresenterat, vilket skulle kunna leda till en överskattning av magnetfältsnivåerna i bostäder generellt. För mätningarna i Västra Götaland användes ett slumpvis urval som tidigare tagits fram för att uppskatta radonhalter i bostäder. Man undersökte intresse bland de 179 personer som tidigare hade accepterat radonmätningar vilket resulterade i ett urval av 97 bostäder fördelat på Göteborg (40), Borås (41) och Mark (16). 38 personer var inte nåbara så deltagandefrekvensen bland de tillfrågade blev alltså nästan 70 %. För mätningarna i Stockholms län uppmanades Strålsäkerhetsmyndighetens personal att delta i undersökningen genom att mäta magnetfält i sina bostäder. Det ledde till att 96 bostäder bland myndighetens 268 anställda mättes. Bostäderna var fördelade över stora delar av Stockholms län och inkluderade även några bostäder i Uppsala län, dessa var dock färre än tio. Det totala antalet bostäder i studien är dock för litet för att resultaten med tillräcklig säkerhet ska kunna anses vara representativa för landet som helhet. Värdena ger ändå en indikation på vilka magnetfältsnivåer som kan förväntas i svenska bostäder. För säkrare slutsatser hade 1000 bostäder i varje mätserie varit önskvärt. Tabell 1 visar fördelningen av det totala urvalet. I den här studien har resultaten för radhus och villor slagits ihop. Totalt Stockholms län Västra Götalands län Antal bostäder Antal villor och radhus Antal lägenheter Andel villor och radhus Andel lägenheter 63% 37% 55% 45% Tabell 1. Totalt urval och urval fördelat per län och bostadstyp. En nackdel med de använda urvalsmetoderna är att exempelvis personer som bor nära kraftledningar skulle kunna tänkas ställa upp i större utsträckning än andra eftersom de eventuellt kan vara mer intresserade av att få veta magnetfältsnivån i sin bostad. Det skulle i så fall kunna leda till att magnetfältsnivån generellt överskattas 71% 29% 4

11 något. Den relativt stora deltagandefrekvensen i kombination med den goda geografiska spridningen och den jämna fördelningen mellan lägenheter och villor gör dock att urvalet får anses tillräckligt representativt för den genomsnittliga bostaden inom de uppmätta länen. Mätinstrument De mätinstrument som använts i studien framgår av tabell 2. Alla mätinstrument har ett treaxligt mäthuvud, vilket innebär att mätningen kan göras oberoende av magnetsfältets riktning. Instrumenten ger ett effektivvärde ( där B i är ett effektivvärde för magnetfält med polarisationen i). Enviromentors ML1 och FieldFinder är de instrument som huvudsakligen har använts. De bostäder som har haft kortare avstånd än 400 meter till järnväg har istället mätts med Combinovas MFM10 eller MFM3000 för att även inkludera magnetfält från järnvägen, vilka har frekvensen 16,7 Hz. Instrument s/nr Frekvensområde Mätområde Mätosäkerhet Kalibrering ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT * ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT * ML Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT * FieldFinder Hz 2 khz 0,05-100µT ± 10%, ± 0,05µT 2007* MFM Hz 2 khz 0, µt ± 2% * MFM Hz 2 khz 0, µt ± 2% * MFM Hz 400 khz 0, µT ± 1%, +0,002 µt * MFM Hz 400 khz 0, µT ± 1%, +0,002 µt Tabell 2. Mätinstrumenten som användes i studien. ML1 och FieldFinder är tillverkade av Enviromentor. MFM10 och MFM3000 är tillverkade av Combinova. *Jämförelsemätning gjordes mot en känd fältstyrka (1,00 µt) i en Helmholtz-spole. Två olika frekvenser användes; 50 Hz och 150 Hz. Avvikelsen för instrumenten ML1 och Field- Finder var mindre än 4%. Avvikelsen för MFM10 var mindre än 2% och 0-7% för MFM3000. Mätmetod Magnetfältsnivån varierar mellan olika platser i bostaden och förändras också med tiden. Hur stora och hur snabba förändringarna kan bli inom ett visst område eller en viss tid beror på källan som alstrar magnetfälten. Mätvärdesinsamlingen och dataanalysen har utformats för att så korrekt som möjligt uppskatta årsmedelvärdet för bostaden som helhet. Instruktion gavs att inte mäta direkt intill lokala magnetfältskällor för att undvika felskattningar av dygnsmedelvärdet. Magnetfälten från lokala källor som exempelvis batterieliminatorer är försumbara på bara någon decimeters avstånd och bör därför inte ges någon större vikt vid uppskattningen av en hel bostads dygnsmedelvärde. För att få en uppfattning av magnetfältsnivån i bostadens olika rum har momentana mätningar gjorts på olika positioner i upp till tre olika rum (sovrum, kök och vardagsrum). Magnetfältsnivån mättes på totalt 15 punkter i varje rum, fördelat på fem punkter i tre olika nivåer, se figur 1. Varje nivå har en centrumpunkt, dvs mätvärdet tas mitt i rummet. Resterande fyra punkter i nivån var vid hörnen, någon decimeter från väggarna. 5

12 6 Centrumpunkt Nivå 3 (160 cm över golvet) Nivå 2 (80 cm över golvet) Nivå 1 (Golv) 10 Figur 1. Rummets 15 mätpunkter. Figur 2 visar hur magnetfältet varierade över ett dygn i en bostad som ingick i studien. Dygnsvariationen påverkas av vilken eller vilka källor som alstrar magnetfälten och kan även bero på variationer i bostadens elförbrukning. Därför är det viktigt att göra en mätning som tar hänsyn till dygnsvariationen. Figur 2. Magnetfältets dygnsvariation på en fast plats i en bostad. De kraftiga variationerna beror troligtvis på vagabonderande strömmar. 6

13 För att uppskatta dygnsvariationen har en 24-timmarsmätning gjorts i samband med att rumsmätningarna genomförts. Under 24-timmarsmätningen placerades mätinstrumentet på en plats i sovrummet under, eller nära, en sovmöbel. Instrumentet har sedan under ett dygn mätt var 40:e sekund, alternativt en gång i minuten eller var 72:a sekund, beroende på instrument. Bostadens dygnsmedelvärde har sedan beräknats utifrån rumsmätningarna och 24- timmarsmätningen, se avsnitt Dataanalys. Dataanalys 24-timmarsmätningen har ofta startats precis innan instrumentet har lagts tillrätta under exempelvis sängen, det gör att det första värdet inte är representativt. Det har därför tagits bort från mätserien före beräkningen av dygnsmedelvärdet. I de enstaka fall då endast dygnsmedelvärde eller endast rumsmedelvärde har mätts så har de värdena fått utgöra bostadens viktade dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet för varje bostad (B bostad ) har beräknats enligt ekvation 1. Där har rumsmedelvärdena viktats för att ta hänsyn till magnetfältets variation över dygnet i den aktuella bostaden. Det har gjorts genom att dividera medelvärdet för 24- timmarsloggen med medelvärdet av de första 20 mätvärdena i 24-timmarsloggen. Viktningen mot de första värdena i loggen görs eftersom rumsmätningarna gjordes vid inledningen av 24-timmarsmätningen. Ekvation 1. Beräkning av bostadens viktade dygnsmedelvärde. I de fall som bostaden bara hade två eller ett rum användes istället ekvation 2 eller 3 för att beräkna magnetfältets dygnsmedelvärde i bostaden. Ekvation 2. Beräkning av magnetfältets viktade dygnsmedelvärde för bostäder med ett rum och kök. Ekvation 3. Beräkning av magnetfältets viktade dygnsmedelvärde för bostäder med ett rum. Felkällor Genom att identifiera felkällorna och förstå hur de påverkar resultaten kan felaktiga slutsatser undvikas. Man bör naturligtvis redan vid planeringen av studien försöka minimera felkällorna. Vikten av att ha ett representativt urval med tillräckligt antal bostäder har belysts i tidigare avsnitt. Men det finns givetvis även andra faktorer som kan påverka resultaten, och därmed slutsatserna, på oönskade sätt. En sådan faktor är instrumentens mätosäkerheter, vilka presenteras i tabell 2. Dessa bedöms dock i sammanhanget endast ha försumbar inverkan på resultatet. 7

14 Hanteringen av instrumentet under mätförfarandet är istället av större betydelse. Det kan exempelvis handla om att instrumentet inte hållits stilla vid punktmätningarna, att det flyttats under 24-timmarsmätningen, men det kan även förekomma direkta felavläsningar. Enstaka felaktiga avläsningar ger dock ingen väsentlig påverkan vid beräkningen av bostadens viktade dygnsmedelvärde. För att försöka minimera handhavanderelaterade felkällor har instruktion getts om att undvika att placera mätinstrumentet i närområdet av en möjlig punktkälla till magnetfält. För några få mätvärden har det varit uppenbart att en lokal punktkälla har gett oproportionellt bidrag. Dessa enstaka missvisande värden har då inte beaktats vid beräkningen av bostadens viktade dygnsmedelvärde. Instruktion har även getts om att mätinstrumentet ska hållas stilla vid punktmätningarna. Mätinstrumenten som mäter från 30 Hz är dock relativt okänsliga för rörelser. Figur 3 visar hur elförbrukningen för en eluppvärmd villa kan variera över året. Variationen i strömstyrka gör att det är rimligt att anta att även magnetfältsnivån varierar över året och är som högst under vintern. I denna studie samlades två mätserier in; en från Stockholms län under våren och en från Västra Götalands län under vinterlika förhållanden. Resultaten från Stockholms län antas bättre representera bostäders årsmedelvärden, medan de något högre värdena från Västra Götaland snarare är representativa för magnetfältsnivåer i bostäder under vintertid. Figur 3. Elförbrukning för en eluppvärmd villa samt utomhustemperatur. Även val av veckodag har betydelse eftersom det finns variationer i elförbrukning mellan olika veckodagar. Det har dock mindre inverkan på resultaten eftersom mätningarna var fördelade över veckans alla dagar. 8

15 3. Resultat Enheten för magnetfält, eller egentligen magnetisk flödestäthet, är tesla (T). Tesla är en stor enhet och därför brukar magnetfälten istället anges i miljondels tesla (mikrotesla, µt) eller som i den här rapporten i miljarddels tesla (nanotesla, nt). Nyckeltal från resultaten finns presenterade i tabell 3. När man läser resultaten är det viktigt att komma ihåg att de båda mätserierna inte är helt jämförbara eftersom de samlades in under olika årstider och därmed hade olika förutsättningar avseende strömförbrukning i bostäderna. Mätningarna i Stockholms län genomfördes på våren och dessa magnetfält får därmed anses ligga närmre årsmedelvärdet än vintermätningarna i Västra Götalands län. Totalt Stockholms län [vår] Västra Götalands län [vinter] Medianvärde för alla bostadstyper * 52 nt 85 nt Medianvärde för villor och radhus * 52 nt 75 nt Medianvärde för lägenheter * 62 nt 99 nt Bostad med lägst medelvärde 3 nt 3 nt 3 nt Bostad med högst medelvärde 1082 nt 706 nt 1082 nt Tabell 3. Dygnsviktade magnetfält för bostäderna. *Mätserierna bör inte slås samman eftersom de samlades in vid skilda årstider. Figur 4 visar andelen bostäder inom respektive magnetfältsintervall med upplösningen 50 nt. Det begränsade antalet bostäder i studien är anledningen till att vissa intervall är tomma. Figur 4. Magnetfältsfördelning för bostäderna. Ett annat sätt att överskådligt presentera resultaten är med en kumulativ fördelningsfunktion, se figur 5. Där går det att enkelt läsa ut hur stor andel av bostäderna som hade magnetfält som understeg en viss nivå. Figuren visar exempelvis att hälften av 9

16 bostäderna som mättes under våren hade magnetfält som i dygnsmedelvärde understeg 52 nt och att 94 % hade dygnsmedelvärde som understeg 200 nt. Figur 5. Andel bostäder med magnetfält som understeg en viss nivå. Magnetfält i tätort och glesbygd Underlaget från Västra Götalands län är för litet för att kunna anses vara representativt för landet som helhet och underlaget från Stockholms län är inte tillräckligt specificerat för att kunna delas upp i glesbygd/tätort. Det är därför inte möjligt att dra några säkra slutsatser avseende skillnader i magnetfält mellan tätort och glesbygd. Vissa slutsatser kan dock dras från tidigare studie, se avsnitt Jämförelse med tidigare undersökning på sidan 11. Magnetfält på olika våningsplan Vagabonderande strömmar kan ge betydande bidrag till magnetfälten i bostäder. Vagabonderande strömmar uppkommer exempelvis i elektriska installationer och fjärrvärmerör. Närheten till dessa är en anledning till att magnetfälten ofta kan vara starkare på bottenvåningen än högre upp i fastigheten. För de 71 mätta lägenheterna i Stockholms och Västra Götalands län hade lägenheterna på bottenvåningen medianvärdet 125 nt. Lägenheterna en trappa upp eller högre hade medianvärdet 79 nt. En felkälla som gör att resultaten bör tolkas med försiktighet är definitionen av våningsplan. Lägenheter en halv trappa upp skulle kunna räknas antingen som bottenvåningen eller en trappa upp. Dessutom förekommer i sällsynta fall lägenheter i suterrängutförande, som delvis ligger på bottenvåningen och delvis en trappa upp. 10

17 Jämförelse med tidigare undersökning År 1994 lät Socialstyrelsen tillsammans med Statens Strålskyddsinstitut mäta magnetfält i 175 bostäder och daghem i Stockholm och Bollnäs. Resultaten presenterades i SoS-rapport 1994:18. Mätinstrumenten som användes var av typen Combinova MFM10, se tabell 2 för teknisk specifikation. Urvalsmetoden, mätmetoden och databehandlingen skiljer något från studien som presenteras i denna rapport. I studien från 1994 exkluderades bostäder som låg närmre än 300 meter från större kraftledningar eller transformatorstationer. På så sätt fick man fram den genomsnittliga magnetfältsnivån för normalbostäder. Begränsningen innebar dock att den genomsnittliga bostadens magnetfältsnivå underskattades. Urvalet skedde genom dörrknackning enligt principen att inom ett i förväg valt område välja den bostad där man först öppnar dörren för mätoperatören. I flerbostadshus varierades lägenhetsurvalet genom att påringningarna började uppifrån i hälften av trappuppgångarna och nerifrån i hälften. Endast momentana värden mättes Det gjordes på en meters höjd över golvet i fem olika positioner i rummet. Högst två rum mättes i varje bostad. Varje position mättes tre gånger och sedan beräknades medelvärdet. Dygnsmedelvärden mättes inte, vilket gjorde att man inte kunde ta hänsyn till variationer över dygnet. Alla mätningar genomfördes dock under dagtid i april månad och ansågs därmed ge representativa årsmedelvärden. Med hänsyn till mätosäkerheter och naturliga årstidsberoende variationer i magnetfälten ligger resultaten i denna studie i linje med resultaten från Nyckeltal från aktuell studie och från studien 1994 presenteras i tabell 4. Stockholm 1994 Bollnäs 1994 Stockholms län 2011 Västra Götalands län 2010 Antal bostäder Medianvärde i alla bostadstyper 79 nt 34 nt 52 nt 85 nt Bostad med lägst medelvärde 19 nt 4 nt 3 nt 3 nt Bostad med högst medelvärde 521 nt 360 nt 706 nt 1082 nt Andel bostäder med mer än 200 nt 5% 4% 6% 15% Tabell 4. Jämförelse med nyckeltal från tidigare undersökning. Värdena från 1994 är inte lika tillförlitliga eftersom de baseras på momentana mätvärden och inte inkluderar dygnsmätning. I SoS-rapport 1994:18 konstateras att magnetfältsnivån i genomsnitt är högre i tätort än på glesbygd, att nivåerna är ungefär desamma i daghem som i bostäder, samt att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan radhus, villor eller lägenheter i Stockholm. Resultaten av Stockholmsmätningarna från 1994 visade även att lägenheter som ligger på bottenvåningen har högre magnetfält än lägenheter på andra våningsplan. För mätningarna i Bollnäs fanns ingen skillnad i magnetfält mellan våningsplanen. 11

18 4. Slutsatser och diskussion Det totala antalet bostäder i studien och deras geografiska spridning är för litet för att resultaten med tillräcklig säkerhet ska kunna anses vara representativa för landet som helhet. För säkrare slutsatser hade 1000 bostäder i varje mätserie varit önskvärt. Värdena ger ändå en indikation på vilka magnetfältsnivåer som kan förväntas i svenska bostäder. Magnetfältsnivån för bostaden ger dock inte information om individens faktiska exponering eftersom ingen hänsyn har tagits till hur vistelsetiden har fördelats mellan bostadens olika rum. Resultaten från mätningarna i Stockholms län ligger i linje med resultaten från tidigare mätningar (1994). Det tyder därmed på att allmänhetens exponering för lågfrekventa magnetfält i bostäder generellt bara har förändrats obetydligt under åren Magnetfältet i en bostad förväntas generellt ha en årsvariation på 20-60% i förhållande till årsmedelvärdet [Undersökningsrapport 1987:6, 50 Hz magnetfält i bostäder, Arbetarskyddsstyrelsen]. Mätningarna i Västra Götalands län genomfördes under vinterlika förhållanden medan mätningarna i Stockholms län genomfördes under våren då temperatur, ljusförhållanden och strömförbrukning kan antas vara typiska för årsmedelvärdet. De naturliga årstidsvariationerna i elförbrukning och därmed magnetfältsstyrka är en trolig förklaring till de generellt högre mätvärdena i Västra Götalands län. Vid framtida studier bör därför val av årstid och även veckodag beaktas. Ungefär 95% av bostäderna som mättes under våren hade uppskattade årsmedelvärden som understeg 200 nt. Värden upp till 200 nt i årsmedelvärde får därmed anses utgöra normala magnetfältsnivåer i svenska bostäder. Värden som överstiger denna nivå är att betrakta som förhöjda. Det statistiska underlaget är så begränsat att det saknas möjlighet att med tillfredsställande säkerhet kunna avgöra vad som är kraftigt förhöjd magnetfältsnivå. I bedömningen har istället en nivå på tio gånger över vad som kan anses normalt betraktats som kraftigt förhöjd nivå. Värden som överstiger 2000 nt i årsmedelvärde har därför bedömts vara kraftigt förhöjda för boendemiljö. Dessa slutsatser har dock ingen koppling till eventuella hälsorisker utan är ett rent konstaterande utifrån de uppmätta magnetfältsnivåerna. Det är i sammanhanget viktigt att observera att årsmedelvärdet för bostaden har beräknats utifrån ett genomsnitt av dygnsmedelvärdet och enstaka mätpunkter i flera rum. Det gör att högre magnetfältsnivåer normalt förekommer i enskilda rum och under vissa tider på dygnet. Inga av de uppmätta magnetfälten var dock ens i närheten av de nivåer som krävs för att medföra säkerställda hälsorisker. 12

19

20 2012:69 Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att samhället är strålsäkert. Vi arbetar för att uppnå strålsäkerhet inom en rad områden: kärnkraft, sjukvård samt kommersiella produkter och tjänster. Dessutom arbetar vi med skydd mot naturlig strålning och för att höja strålsäkerheten internationellt. Myndigheten verkar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Vi ger ut föreskrifter och kontrollerar genom tillsyn att de efterlevs, vi stödjer forskning, utbildar, informerar och ger råd. Verksamheter med strålning kräver i många fall tillstånd från myndigheten. Vi har krisberedskap dygnet runt för att kunna begränsa effekterna av olyckor med strålning och av avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen. Vi deltar i internationella samarbeten för att öka strålsäkerheten och finansierar projekt som syftar till att höja strålsäkerheten i vissa östeuropeiska länder. Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet. Hos oss arbetar drygt 250 personer med kompetens inom teknik, naturvetenskap, beteendevetenskap, juridik, ekonomi och kommunikation. Myndigheten är certifierad inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: Solna strandväg 96 Fax: Web: stralsakerhetsmyndigheten.se

Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar

Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar Sida: 1/6 MÄTPROTOKOLL Datum: 2010-03-03 Vår referens: SSM 2010/861 Författare: Jimmy Estenberg Fastställd: Hélène Asp, 2010-03-03 Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar Syftet med mätningarna var

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket Förord Inomhusmiljön ägnas stor uppmärksamhet vad galler dess betydelse för hälsan och valbefinnandet. En faktor i inomhusmiljön som kommit alltmer i blickpunkten är de elektriska och magnetiska fält som

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

SSI Rapport 2006:03. Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system. Ulrika Estenberg, Gert Anger och Jimmy Trulsson

SSI Rapport 2006:03. Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system. Ulrika Estenberg, Gert Anger och Jimmy Trulsson SSI Rapport 26:3 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system Ulrika Estenberg, Gert Anger och

Läs mer

FIELD DE TEC TOR. FD1 / FD2 Användarmanual

FIELD DE TEC TOR. FD1 / FD2 Användarmanual FIELD DE TEC TOR FD1 / FD2 Användarmanual Field Detector 1 och Field Detector 2 är professionella bärbara instrument för mätning av magnetiska och elektriska växelfält. För att få så stor nytta som möjligt

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Bruksanvisning Magnetic Field Meter BMM-3000

Bruksanvisning Magnetic Field Meter BMM-3000 EnviroMentor har både mätinstrumenten och kompetensen. Swedish EnviroMentor AB är ett ungt kunskapsföretag som samtidigt tillhör de äldsta i sin bransch. Alla våra mätinstrument har produktutvecklats i

Läs mer

BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 8 Copyright 1994-2006 Clas Tegenfeldt BEMI705213.DOC

BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 8 Copyright 1994-2006 Clas Tegenfeldt BEMI705213.DOC BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 8 MÄTMETODER Dokumentet reder ut en del grundläggande begrepp om mätteknik i samband med kartläggningar av radiofrekventa fält, främst i större sammanhang såsom kommuner

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller Handläggare Erik Backman RAPPORT 1 (6) Datum Rev 2011-09-29 Tel +46105055245 Uppdragsgivare Mobil +46702713584 REHAU AB erik.backman@afconsult.com Tony Berggren Rapport 552504 Uppdragsnr 552504 Dr. Westrings

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 14 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

FIELD DOSIMETER. System FD3 Användarmanual

FIELD DOSIMETER. System FD3 Användarmanual FIELD DOSIMETER System FD3 Användarmanual För att få så stor nytta som möjligt av instrumentet rekommenderar vi att Du läser den här manualen ordentligt. Rev. 1A blanksida. Rev. 1A INNEHÅLL Rev. 1A Avdelning

Läs mer

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR TEKNISK RIKTLINJE 1 (9) Enhet, verksamhetsområde Datum Version NT, Teknik 08-07-09 A TR 5-07 Samråd SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på skarvar för stålaluminiumlinor

Läs mer

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll Linn Stengård Energimyndigheten Hearing 30 september 2009 Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin Syfte med mätningarna

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik Rapport nr 2012-03 Yngve Hamnerius, Yngve Hamnerius AB Kvalitetsgranskning

Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik Rapport nr 2012-03 Yngve Hamnerius, Yngve Hamnerius AB Kvalitetsgranskning Dokumentinformation Titel Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik Rapport nr 2012-03 Författare Yngve Hamnerius, Yngve Hamnerius AB Kvalitetsgranskning Beställare Spårvagnar i Skåne Kontaktperson:

Läs mer

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6 Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje. Två nya 130 kv kablar mellan Ekkällan och Hejdegården inom Linköpings

Ansökan om nätkoncession för linje. Två nya 130 kv kablar mellan Ekkällan och Hejdegården inom Linköpings HANDLINGAR INFÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN Ärende: Ansökan om nätkoncession för linje. Två nya 130 kv kablar mellan Ekkällan och Hejdegården inom Linköpings Stad Utställningstid: Till och med 6 februari,

Läs mer

2010:20. Lågfrekventa magnetfält i olika färdmedel en studie baserad på mätningar från åren 1993-2010. Gert Anger. Författare:

2010:20. Lågfrekventa magnetfält i olika färdmedel en studie baserad på mätningar från åren 1993-2010. Gert Anger. Författare: Författare: Gert Anger 21:2 Lågfrekventa magnetfält i olika färdmedel en studie baserad på mätningar från åren 1993-21 Rapportnummer: 21:2 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun Maj 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Västerviksgatan 14, 645 30 Strängnäs Tfn: 070-486 53 54 E-mail: info@plingenjorsteknik.se www.plingenjorsteknik.se.

Västerviksgatan 14, 645 30 Strängnäs Tfn: 070-486 53 54 E-mail: info@plingenjorsteknik.se www.plingenjorsteknik.se. Västerviksgatan 14, 645 30 Strängnäs Tfn: 070-486 53 54 E-mail: info@plingenjorsteknik.se www.plingenjorsteknik.se Din Energipartner Företaget PL IngenjörsTeknik verksamhet är konsultarbete inom energisektorn

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

E.ON Smarta Hem Framtidens hem. Användar- och installationsmanual

E.ON Smarta Hem Framtidens hem. Användar- och installationsmanual E.ON Smarta Hem Framtidens hem Användar- och installationsmanual 1 Vårt mest avancerade Smarta Hemsystem Image for illustration purposes only. Photographer Lovisa Fredriksson www.lovisaeva.se Ditt Smarta

Läs mer

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas. Årsrapport 13 1 (6) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 14-3-7 Kontakt: gunnar.nordin@

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer 2004:13 JIMMY TRULSSON Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer FÖRFATTARE/ AUTHOR: Jimmy Trulsson AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelningen för beredskap och miljöövervakning /

Läs mer

För livsmedelsinspektioner

För livsmedelsinspektioner Användarmanual för KombiTemp HACCP För livsmedelsinspektioner KombiTemp HACCP är speciellt framtagen för dig som arbetar med egentillsyn av livsmedel. KombiTemp kombinerar det bästa från 2 världar: Du

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Användarmanual (ver. 1.31 Injektor Solutions)

Användarmanual (ver. 1.31 Injektor Solutions) KombiTemp HACCP För livsmedelsinspektioner Användarmanual (ver. 1.1 Injektor Solutions) KombiTemp HACCP är speciellt framtagen för dig som arbetar med egentillsyn av livsmedel. KombiTemp kombinerar det

Läs mer

Kompletterande instruktioner, tips samt principer för bedömning av Laboration 2 Magnetiska fält (Elektromagnetism 12 hp)

Kompletterande instruktioner, tips samt principer för bedömning av Laboration 2 Magnetiska fält (Elektromagnetism 12 hp) Kompletterande instruktioner, tips samt principer för bedömning av Laboration 2 Magnetiska fält (Elektromagnetism 12 hp) I. Allmänt. 1. Du studerar noggrant labinstruktionen för att förstå den, och löser

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall osv Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Tillgänglighet i bygglovsärenden, typfall 2 Nybyggnad flerbostadshus, på tomt Vilka handlingar

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

( ) Magnetsensor-ASIC. till från. till från. ( ),( ) fältet under tröskelvärdet, fältet över tröskelvärdet. eller ( )

( ) Magnetsensor-ASIC. till från. till från. ( ),( ) fältet under tröskelvärdet, fältet över tröskelvärdet. eller ( ) Magnetsensor-AIC Halleffekten och dess verkan på halvledarmaterial har varit känd i över 40 år och också utnyttjats i form av Hallelementet, ibland även med viss elektronik integrerad på samma chip. Mer

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Så här mäter du bostaden

Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden I vardagsspråket används ibland uttryck som bostadsyta, lägenhetsyta, våningsyta etc. Vid bostadsaffärer är det extra viktigt att parterna använder sig

Läs mer

Mätstyrning med M7005

Mätstyrning med M7005 Matematikföretaget jz M7005.metem.se 150423/150626/150721/SJn Mätstyrning med M7005 en översikt Mätstyrning med M7005, en översikt 1 (12) Innehåll 1 Mätstyrning 4 2 M7005:s sätt att mätstyra 5 3 Anpassa

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik RAPPORT 2012:03 VERSION 1.0 2012-05-20

Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik RAPPORT 2012:03 VERSION 1.0 2012-05-20 Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik RAPPORT 2012:03 VERSION 1.0 2012-05-20 Dokumentinformation Titel Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik Rapport nr 2012-03 Författare Yngve

Läs mer

Mätprincip för automatisk nivåoch temperaturmätning

Mätprincip för automatisk nivåoch temperaturmätning Mätprincip för automatisk nivåoch temperaturmätning DIVER - en datalogger för varje tillfälle Divern är en automatisk datalogger med inbyggt batteri och minne som registrerar vattnets nivå och temperatur,

Läs mer

ELJO SECURA EL-SAN. Eljo El-San Kompletta apparater för elsanerade installationer

ELJO SECURA EL-SAN. Eljo El-San Kompletta apparater för elsanerade installationer ELJO SECURA EL-SAN Eljo El-San Kompletta apparater för elsanerade installationer Eljo El-San. För bättre elmiljö I en fastighets elinstallationer kan det i större eller mindre grad förekomma magnetiska

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA RAPPORT LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA SLUTRAPPORT Uppdrag: 256781, Lomma kommun - kontroll av ljudnivåer och efterklangstider på Titel på rapport: Tågbuller, Båtens

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

MMI MiljöMätinstrument AB RadonLite. instrumentversion 3.0 programversion 1.1+ manualversion 1.0.0

MMI MiljöMätinstrument AB RadonLite. instrumentversion 3.0 programversion 1.1+ manualversion 1.0.0 MMI MiljöMätinstrument AB RadonLite instrumentversion 3.0 programversion 1.1+ manualversion 1.0.0 1.Tekniska data Mätområde Onoggrannhet vid 110 Bq/m³ ca 18% Minneskapacitet vid 300 Bq/m³ ca 6% 17,5 Bq/m³

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Forskningsöversikt Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Andra årsrapporten 2005 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Andra årsrapporten från

Läs mer

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad Underlag för samråd Mars 2014

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande Tillsynsrapport Datum: 2014-12-04 Er referens: - Diarienr: SSM2014-211 Förrättningsdatum: 2014-11-05 Inspektera AB SVAFO Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM, Eric Häggblom

Läs mer

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

Ledningssystem med kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö

Ledningssystem med kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö Ledningssystem med kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö Hur gör vi? Sophie Ljungberg Margareta Palmquist 2013-12-03 Ekonomistyrningsverket en introduktion Vision vi gör Sverige rikare

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer