Budgetöversikt 2011 September 2010

Transkript

1 Budgetöversikt 2011 September 2010

2 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, STATSRÅDET Tfn: eller (växeln) Fax: Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi Informationen: vm-viestinta@vm.fi Personliga e-postadresser: förnamn.efternamn@vm.fi Internet: Beställningar: FM/Budgetavdelningen, tfn Layout: Anitta Heiskanen ISBN: (hft.) ISBN: (pdf) Edita Prima Ab, Helsingfors 2010

3 Innehåll EKONOMISKA UTSIKTERNA Tablå Samhällsekonomins utveckling FINANSPOLITIKEN OCH DEN OFFENTLIGA EKONOMINS HÅLLBARHET Figur Åldersbundna utgifter Tablå Den offentliga ekonomin ETT STEG MOT BALANSERING AV STATSFINANSERNA Figur Budgetekonomins utgifter per förvaltningsområde Tablå Vissa förmåner per månad år Tablå Genomsnittliga kostnader för vissa offentliga tjänster år Tablå Inkomstskatteskalan Figur Skattegraden för löneinkomster budgeten HAR ETT underskott Figur Budgetekonomins utgifter Figur Inkomsterna inom statens budgetekonomi Figur Statsskulden Figur Hur används skattepengarna? Figur Varifrån kommer skattepengarna? STATSEKONOMINS EU-inkomster och -utgifter Tablå Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU KommunekonominS UTSIKTER HAR FÖRBÄTTRATS MEN UTGIFTSKONTROLL BEHÖVS FORTFARANDE Figur Kommunernas och samkommunernas årstäckning, avskrivningar och nettoinvesteringar ANDRA Plock ur budgetpropositionen för

4

5 Budge töver sik t Ekonomiska utsikterna 2011 Världsekonomin återhämtar sig raskt och tillväxten kommer att överskrida 4 procent under 2010 och Tyngdpunktsområdet för tillväxten ligger i de s.k. tillväxtländerna, såsom Kina. Tillväxten förklaras delvis av de kraftiga stöd- och stimuleringsåtgärderna, men speciellt i tillväxtekonomierna är även den privata efterfrågan kraftig. Den efterfrågebaserade recessionen påverkade Finlands ekonomi snabbt och kraftigt på grund av exportminskningen. Bruttonationalprodukten sjönk med 8 procent år Recessioner som beror på bristande efterfrågan är ofta kortvariga, vilket tycks vara fallet även denna gång. Finlands ekonomi kommer att återvända till ett tillväxtspår år 2010, och BNP beräknas öka med ca 2 procent. Prognosen baserar sig på uppfattningen om en kraftig tillväxt under den senare delen av året. År 2011 kommer tillväxten till stor del att drivas av en kraftig exportutveckling, och BNP beräknas öka med knappa 3 procent. Den ekonomiska tillväxten påverkar sysselsättningen med eftersläpning. Arbetsinsatsen ökar med avseende på antalet arbetstimmar redan 2010 då permitteringarna minskar, men antalet sysselsatta minskar fortfarande något. Sysselsättningsläget kommer att förbättras Den demografiska ändringen börjar emellertid samtidigt minska på utbudet av arbetskraft, eftersom antalet åriga kommer att börja minska från och med innevarande år med hela personer om året. Sysselsättningsgraden kommer att stiga till 69,2 procent år 2011, och arbetslösheten sjunker till 8,2 procent. Den kraftiga höjningen av världsmarknadspriserna och försvagningen av euron orsakade en kraftig höjning av import- och producentpriserna i början av Konsumentpriserna beräknas stiga med 1½ procent år År 2011 kommer konsumentpriserna att stiga i takt med import- och producentpriserna, i genomsnitt med 2½ procent. De inhemska priserna kommer också att höjas på grund av höjda indirekta skatter. Samhällsekonomins utveckling Prognos, september * 2010** 2011** Bruttonationalprodukten enligt gängse priser, md. euro 179,7 184,6 171,3 177,7 186,7 Bruttonationalprodukten, volymändring, % 5,3 0,9-8,0 2,1 2,9 Arbetslöshetsgraden, % 6,9 6,4 8,2 8,6 8,2 Sysselsättningsgraden, % 69,9 70,6 68,3 68,3 69,2 Konsumentprisindexet, ändring, % 2,5 4,1 0 1,5 2,5 Långa räntorna (statsobligationerna, 10 år), % 4,3 4,3 3,7 3,3 4,0

6 6 Budge töver sik t Finanspolitiken och den offentliga ekonomins hållbarhet Den offentliga ekonomins utsikter överskuggas av den hastiga ökningen av åldersrelaterade utgifter under de två följande årtionden eftersom befolkningsåldrandet i Finland är snabbast i Europa. Under innevarande årtionde kommer framför allt pensionsutgifterna att öka kraftigt. På 2020-talet beräknas utgifterna för långvård öka kraftigt då de stora årskullarna åldras. Den ekonomiska krisen har förändrat finanspolitikens uppgiftsställning och utgångslägen. Krisen har försvagat den offentliga ekonomins balans markant på grund av minskade skatteintäkter, ökade konjunkturberoende utgifter och stimulering av statsekonomin. Den offentliga ekonomin är därför ännu sårbarare än förr när det gäller att möta utgiftstrycket som följer av befolkningsåldrandet och den krympande skattebasen. Det blir allt svårare att säkra den offentliga ekonomins hållbarhet. Dessa förändrade villkor måste tas i beaktande i den finanspolitik som tillämpas efter finanskrisen. Saneringen av den offentliga ekonomin förutsätter förutom skärpt finanspolitik även strukturella reformer. Förlängningen av arbetskarriärerna och förbättringen av produktiviteten inom offentlig service spelar en nyckelroll. Ju längre fram man skjuter saneringen av den offentliga ekonomin, desto större kommer kostnaderna att bli. Åldersbundna utgifter, i förhållande till bruttonationalprodukt, % % Pensioner Hälsovård Långvård Arbetslöshet Utbildning Källa: Finansministeriet, Den offentliga ekonomin vid ett vägskäl. De åldersbundna utgifterna har beräknats med hjälp av SHM:s SOME-modell.

7 Budge töver sik t Den offentliga sektorns produktivitet ska förbättras I ett läge med knappa offentliga finanser och arbetskraftsresurser är det väsentligt att servicestrukturer och -processer utvecklas så att statssektorns personalbehov skulle minska i framtiden och att kommunernas personalbehov ökar kontrollerat. Den offentliga sektorns produktivitet ska förbättras bl.a. genom utveckling av informationssystem och deras kompatibilitet, utnyttjande av synergifördelar samt förnyande av strukturer och servicekoncept. Produktiviteten förbättras även av att välbefinnandet i arbetet tryggas och att arbetsuppgifterna organiseras effektivt. Höjandet av produktiviteten inom välfärdstjänsterna spelar en nyckelroll i lösandet av såväl hela den offentliga ekonomins som kommunekonomins hållbarhetsproblem. Kommun- och servicestrukturreformen kommer i fortsättningen att riktas mot effektivisering av produktiviteten och verksamheten. Regeringen har understött utvecklandet av kommunsektorns produktivitet genom att inleda produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna. För statens del har regeringen utfäst sig till att statens totala arbetskraftsbehov skulle vara årsverken (ca 8 %) mindre år 2011 än år De nya produktivitetsmålsättningar som fastslagits i rambeslutet för (en minskning på årsverken under ) och nödvändiga åtgärder kommer att sammanställas till förvaltningsområdsspecifika projekthelhet som följs upp. Pensioneringarna och det övriga personalbortfallet kommer emellertid att vara betydligt större än de överenskomna minskningarna i årsverken.

8 8 Budge töver sik t 2011 Balanserade offentliga finanser som mål Trots att ekonomin börjar växa igen under 2010, kommer den offentliga ekonomins underskott att öka ytterligare, eftersom förändringarna i konjunkturläget realiseras med eftersläpning i den offentliga ekonomin. År 2010 beräknas den offentliga ekonomins underskott överstiga treprocentsgränsen i Europeiska unionens tillväxt- och stabilitetspakt. År 2011 kommer den offentliga ekonomins ställning att förbättras, trots att den fortfarande kommer att ha ett underskott om 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen. Regeringens mål är att den offentliga ekonomin skulle höra till de bästa i euroområdet år Höjningen av mervärdesskattesatserna i juli 2010 och skatteskärpningarna i budgetpropositionen för 2011 (se s. 12) är de första stegen på vägen mot balansering av statsfinanserna och således även den offentliga ekonomin. Finanspolitiken kommer steg för steg att flyttas från stimulerande mot åtstramande håll. Den offentliga ekonomin måste emellertid förstärkas ytterligare för att hållbarhetsgapet ska kunna överbryggas. Regeringen kommer att sammanfatta en plan för stabilisering av den offentliga ekonomin som sträcker sig över två valperioder efter att ha fått resultaten från det trepartiska Hållbar tillväxt och sysselsättning -programmet till sitt förfogande. Den offentliga ekonomin Centrala parametrar enligt nationalräkenskaperna i förhållande till bruttonationalprodukten, procent Prognos, september * 2010** 2011** Skatter och socialskyddsavgifter, % av BNP 42,9 43,0 43,0 42,7 43,5 Offentliga samfunds utgifter, % av BNP 47,2 49,3 56,0 56,1 55,2 Nettoutlåning, % av BNP statsförvaltningen lokalförvaltningen arbetspensionsfonderna övriga socialskyddsfonder 5,2 1,0-0,2 4,1 0,3 4,2 0,5-0,4 3,9 0,1-2,7-4,9-0,5 2,9-0,3-3,3-5,9-0,2 2,9-0,1-1,4-4,3-0,1 3,1-0,1 Offentliga samfundens skuld, % av BNP 35,2 34,1 43,9 49,1 50,4 Statsskulden, % av BNP 31,2 29,5 37,5 43,0 45,4

9 Budge töver sik t Ett steg mot balansering av statsfinanserna Recessionen som slog till hösten 2008 har mötts med en omfattande åtgärdshelhet i flera olika skeden från och med budgetmanglingen i augusti Skalan för statsekonomins stimulerande åtgärder har enligt nationalräkenskaperna varit uppskattningsvis 1,8 procent år 2009 och 1,6 procent år 2010 i förhållande till totalproduktionen. De engångsartade stimuleringsåtgärder och -projekt som fastslogs kommer delvis att fortsätta även 2011, då åtgärdernas kostnadsinverkan på statsfinanserna är ungefär 0,5 procent i förhållande till totalproduktionen. Effekten av de tidsbundna stimuleringsåtgärderna kommer emellertid att upphöra så småningom i budgetpropositionen för 2011 är minskningen ca 1 miljard euro. Dessutom täcks underskottet som följer av slopandet av arbetsgivarens folkpension år 2010 med en höjning av energiskatterna med ca 700 miljoner euro. De nya mervärdesskattesatser som trädde i kraft i början av juli 2010 kommer också att förbättra statsfinansernas balans med 430 miljoner euro på årlig nivå. Finanspolitiken blir så småningom åtstramande. Nedan presenteras huvudpunkterna i fråga om utgiftsökningarna och ändringarna i skattegrunderna i budgetpropositionen för Satsningar i ökad produktion av förnybar energi I enlighet med Europeiska unionens målsättningar och regeringens klimat- och energistrategi ska användningen av förnybar energi ökas. I budgeten anvisas 55 miljoner euro till produktionsstöd åt förnybar energi som ska betalas åt el som produceras med vindkraft, biogas, skogsflis samt träbränsle. Fullmakten att bevilja energistöd föreslås bli höjd till nästan 150 miljoner euro, dvs. med ca 85 miljoner euro jämfört med egentliga budgeten för Med tilläggsfullmakten för energistöd finansieras bl.a. stödet för demonstrationsverk för biobränslen. Övergången till förnybar energi vid el- och oljevärmda bostäder påskyndas genom ett tillägg om 30 miljoner euro till energiunderstöden för byggnader. Regeringen bereder dessutom ett nytt energistöd för småvirke som ska behandlas hösten 2010 i samband med propositionen som kompletterar budgetpropositionen. Studier påskyndas År 2011 inleds en åtgärdshelhet som syftar till att förlänga arbetskarriärerna i deras början. Man satsar i studiehandledningen inom samtliga utbildningsgrader. Ett program som ska effektivisera genomgången inom yrkesinriktad utbildning, och som kostar 5 miljoner euro på årlig nivå, ska inledas. Intagningen av studenter till

10 10 Budge töver sik t 2011 Budgetekonomins utgifter per förvaltningsområde 2011, miljarder euro RP, SRK, Riksdagen Utrikesministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisnings- och kulturministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Ränta på statsskulden 0,2 1,3 0,8 1,3 2,9 2,8 2,0 3,3 0,3 1,9 6,6 11,6 15, högskolor och yrkesinriktad utbildning förnyas och ett för högskolorna gemensamt elektroniskt ansökningssystem tas i bruk Studiestödet utvecklas så att det uppmuntrar till heltidsstudier. Beviljandet av studiestöd för högskolestudier ska ändras så att examenssystemet i två steg beaktas, och i framtiden kommer sommarmånaderna att inräknas i stödtiden. Studielånet och stödet för skolresor utvecklas, förutom vilket måltidsstödet för högskolestuderanden höjs. Allt flera förmåner omfattas av indexskyddet Utkomsten för dem med de minsta pensionsinkomsterna ska tryggas genom att en garantipension tas i bruk den 1 mars Den fulla garantipensionen ska vara 685 euro i månaden enligt indexnivån Garantipensionen kommer speciellt att höja pensionsinkomsterna för kvinnor med låga inkomster. Ibruktagningen av garantipensionen kommer att öka på statens utgifter med ca 94 miljoner euro år Grundskyddsförmånerna ska från och med den 1 mars 2011 bindas till folkpensionsindexet som beskriver ändringen i konsumentpriserna. Rehabiliteringspenningar som betalas till minimibeloppet samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen samt specialvårdpenningen, barnbidragen, stödet för hemvård och stödet för privat vård ska bindas till indexet. Justeringen av nivån för barnbidragen och de lägsta dagpenningarna som staten svarar för kommer att orsaka tilläggskostnader för ca 10 miljoner euro år Dessutom kommer justeringen av stödet för hemvård och privat vård som kommunerna ansvarar för att orsaka en kostnad åt staten på ca 1,2 miljoner euro.

11 Budge töver sik t Vissa förmåner per månad 1) år 2011 Full folkpension från och med ensamstående - gift Barnbidragen 1. barnet 2. barnet 3. barnet 4. barnet 5. etc. barnet - ensamförsörjartillägget/barn /månad 588,80 522,26 100,80 111,38 142,13 162,79 183,45 46,97 Sjukförsäkringens dagpenningar - miniminivån för sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning 555,50 Stöd för hemvård av barn - vårdpenning/barn - partiell vårdpenning/barn 316,79 90,72 Stödet för privat vård - vårdpenning/barn 161,28 Grundskyddet för arbetslösa - grunddagpenning - arbetsmarknadsstöd Studiestödet, maximibeloppen Studiepenning Högskolestuderanden - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år Studerande vid andra läroinrättningar - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år 555,56 555,56 145,00 298,00 100,00 246,00 Bostadstillägg - 80 % av fastställda 2) boendeutgifter 201,60 Stasborgen till studielånet - högskolestuderanden 300,00 Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster år 2008 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET - grundläggande undervisningen - gymnasieutbildning - yrkesinriktad grundläggande utbildning - yrkeshögskoleutbildning 1) - budgetfinansiering av universitetsutbildning 1) - allmänna bibliotek SOCIALtjänsterna 2) - barnens dagvård - vård vid åldringshem HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Den grundläggande hälsovården - hälsocentralsbesök - vård vid bäddavdelningen - tandvården euro , /elev /studerande /studerande /studerande /studerande /lån /vårddag /vårddag /besök /vårddag /besök Specialsjukvård - somatisk specialsjukvård 777 /vårddag 1) Man har tillämpat full time equivalent-begreppet på studeranden, där studeranden som erlagt 30 studiepoäng eller mera/år och första årets studeranden får koefficienten 1, studeranden som bedriver fortsatta studier samt de som har mindre än 30 studiepoäng/år får koefficienten 0,5 och frånvarande studeranden 0. 2) Nettoutgifterna Källor: Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt Statistikcentralen 1) Förmåner som bestäms per dag har beräknats på månatlig nivå. De indexbundna förmånerna enligt prognosen från september. 2) Bostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifter som överskrider 252 euro.

12 12 Budge töver sik t 2011 Grå ekonomi rensas Som en del av statsrådets handlingsprogram för minskning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi ökas finansieringen av åklagare, domstolar, konkursombudsmannens byrå och utsökningsväsendet med sammanlagt 4 miljoner euro. Dessutom anvisas polisen ett tillägg om 2 miljoner euro. Vid skatteförvaltningen grundas ett utredningscenter för grå ekonomi som ska främja bekämpningen av grå ekonomi genom producering och utdelning av information. Dessutom tas omvänd mervärdesskatteplikt i bruk inom byggbranschen 1 april 2010, och den beräknas öka på skatteinkomsterna med 50 miljoner euro år 2011 och med 100 miljoner euro på årlig nivå. Grön skattereform fortsätter Budgetpropositionen fortsätter förflyttandet av beskattningstyngdpunkten från beskattningen av arbete mot beskattning av konsumtion och miljöskador. Beskattningen skärps allt som allt med ca 0,9 miljarder euro netto jämfört med vad som budgeterats för Inom energibeskattningen övergår man till energiinnehålls- och koldioxidutsläppsbaserad beskattning som betonar miljöstyrning. Skatten på dieselbränsle höjs från och med ingången av 2012 och samtidigt ska drivkraftsskatten på person- och lastbilar sänkas. Ändringarna ska genomföras intäktsneutralt för trafikens del. Energiskatterna på fossila värme- och kraftverksbränslen samt energiskatten på el höjs med ca 700 miljoner euro från och med ingången av 2011 för att kompensera för de skatteintäktsförluster som följer av att arbetsgivarens folkpensionsavgift slopats. Höjningen främjar också användningen av förnybar energi och den förbättrar energieffektiviteten. Torv har en lägre skattenivå än övriga bränslen så att priset på råvarutillgångarna på trä inte ska öka för mycket. Avsikten är att skatten på torv ska höjas stegvist under 2013 och Koldioxidskatten ska på grund av konkurrenskraftsfaktorer halveras på bränslen som används inom utsläppshandelssektorn, såsom exportindustrin och den förenade el- och värmeproduktionen. Skattegrunden för avfallsskatten utvidgas att omfatta privata avstjälpningsplatser, och skatten höjs med 10 euro per ton år 2011 och åter Ändringarna beräknas öka skatteintäkterna med 40 miljoner euro år Målet med reformeringen av avfallsskatten är att främja återvinningen av avfall. Läskedrycksaccisen höjs och en ny skatt tas i bruk för sötsaker, glass och liknande produkter från och med ingången av Målet med ändringarna är att öka på skatteintäkterna med 100 miljoner euro år Grunderna för inkomstskatt ändras så att en höjning av inkomstnivån och höjningar i löntagarpremierna 1 inte skulle skärpa beskattningen av förvärvsinkomster,

13 Budge töver sik t och så att beskattningen av pensionsinkomster inte skulle skärpas i förhållande till motsvarande förvärvsinkomster. Dessutom ska grundavdraget inom kommunalbeskattningen höjas med 50 euro till euro. Ändringarna minskar på skatteintäkterna med ca 450 miljoner euro på årlig nivå, varav statens andel är ca 300 miljoner euro. Kommunernas skatteintäktsförluster på 129 miljoner euro kompenseras via statsandelssystemet. Försöket med sänkta mervärdesskattesatser för arbetsintensiva servicebranscher som inleddes 2007 kommer att fortsättas även Det minskar på skatteinkomsterna med 81 miljoner euro på årlig nivå. Inkomstskatteskalan 2011 Progressiva inkomstskatteskalan Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den delen av inkomsten som överskrider nedre gränsen, % , , , ,0 Kommunalskatten och socialskyddsavgifterna i genomsnitt 26,5 % inklusive löntagarens arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie 2 Skatteprocenten för kapitalinkomst är 28 % och samfundsskatteprocenten 26 % 1 Höjningar i löntagaravgifterna som anteciperas år 2011 är: Arbetspensionspremien (under 53 år) + 0,3 %-enheter och arbetspensionspremien (över 53 år) + 0,4 %-enheter. Sjukvårdspremien från arbetsinkomst - 0,23 %-enheter och sjukvårdspremien från förmånsinkomst - 0,17 %-enheter. Dagpenningpremien (löntagarna) - 0,1 %-enheter och dagpenningpremien (företagare) - 0,09 %-enheter Arbetslöshetsförsäkringspremien + 0,2 %-enheter. 2 Kommunalskatteprocenten från Socialförsäkringspremierna enligt budgetpropositionen för 2011.

14 14 Budge töver sik t 2011 Skattegraden för löneinkomster, % Löntagare med medelstora inkomster, standardiserad köpkraft % *

15 Budge töver sik t budgeten har ett underskott Budgetpropositionens anslagsnivå följer utgiftsramen Anslagen i budgetpropositionen för 2011 uppgår sammanlagt till 50,3 miljarder euro, vilket är nästan lika mycket som i den egentliga budgeten för 2010 som riksdagen fastslagit i december 2009, men nästan 2 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2010 inklusive den tredje tilläggsbudgeten. Ränteutgifterna för statsskulden är ca 1,9 miljarder euro, vilket är något mindre än Förvaltningsområdenas anslag minskar reellt med ca 2 procent jämfört med den egentliga budgeten för 2010, och med ca 6 procent jämfört med vad som budgeterats för 2010 då man beaktar de strukturella ändringarna i budgeten. Minskningen av förvaltningsområdenas anslag beror bl.a. på att utgifter av stimuleringskaraktär gallras stegvist. Arbetslöshetsutgifterna har också minskat. Budgetekonomins utgifter Statens utgifter enligt ekonomisk art med respektive års priser md euro ,9 46,9 52,5 50,3 Räntan på statsskulden Lån och andra finansplaceringar 40 Reella investeringar 30 Andra överföringsutgifter 20 Överföringar till hushållen, FPA och allmännyttiga samfund 10 Statsbidragen åt kommuner och samkommuner etc Konsumtionsutgifterna

16 16 Budge töver sik t 2011 För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolicy ska kunna säkras innehåller regeringsprogrammet en utgiftsregel, dvs. en ram för valperioden, som styr utvecklingen av utgifterna inom statens budgetekonomi under hela valperioden. Ramen för valperioden fastställer maximibeloppet för ungefär ¾ av budgetutgifterna. Utgifter som ändras beroende på konjunkturer och finansieringsautomatik 1), ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansiella placeringarna samt utgifter där staten är teknisk förmedlare lämnas utanför ramen. Den ram som begränsar utgifterna år 2011 är efter ändringarna i pris- och kostnadsnivån och budgetstrukturen 38,1 miljarder euro. Regeringen utökade rörelseutrymmet i budgeten genom att bereda omallokeringar motsvarande drygt 50 miljoner euro för olika förvaltningsområden. Dessutom fortsatte man med 2010 års sparåtgärder i fråga om ämbetsverkens omkostnader med sammanlagt 46 miljoner euro. Anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet 2011 har sänkts från det som planerats tidigare. Trots det kommer anslagen för utvecklingssamarbetet att öka sammanlagt med 108 miljoner euro jämfört med Anslagen i budgetpropositionen förblir 99 miljoner under utgiftsramen. Dessutom lämnades för 2011 en årlig tillläggsbudgetreserv om 300 miljoner euro för oväntade anslagsbehov. 1) T.ex. arbetslöshetsskyddsutgifter, bostadsbidrag, överföringar till Folkpensionsanstalten som beror på lagen om Folkpensionsanstalten samt statens andel av utkomstskyddsutgifterna. De ovan nämnda utgifterna räknas dock med i ramen för de ändringars del som görs till grunderna för dem.

17 Budge töver sik t Den ekonomiska tillväxten och skatteförhöjningarna ökar på inkomsterna Tack vare den tilltagande tillväxten och förbättringen av sysselsättningsläget beräknas skatteintäkterna öka med 2,8 miljarder euro, dvs. 8,5 procent jämfört med det som budgeterats för Skatteintäkterna kommer dock att bli 1,7 miljarder euro lägre än det sista året före finanskrisen, dvs Budgetpropositionen innehåller åtgärder som både ökar och minskar på skatteintäkterna. Ändringarna i skattegrunderna kommer sammanlagt att öka på statens skatteinkomster med ca 0,9 miljarder euro netto jämfört med De största ökningarna utgörs av höjningen av energiskatterna, ca 700 miljoner euro, samt av att mervärdesskattesatserna som ändrades den 1 juli 2010 nu realiseras på årlig nivå, vilket gör 430 miljoner euro. Inkomsterna inom statens budgetekonomi uppgår, exklusive nettoinlåning, sammanlagt till 41,9 miljarder euro år 2011, vilket är 7 procent mera än vad som budgeterats för Andra inkomster än skatteinkomster inflyter bl.a. från EU-budgeten, dividend- och ränteinkomsterna, vinstmedlen från Veikkaus och penninglotterier samt överföringar från fonder utanför statsbudgeten samt intäktsföring av affärsverkens vinster. Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 770 miljoner euro. Nettoförsäljningsinkomsterna från aktier beräknas bli sedvanliga 400 miljoner euro. Vinstmedlen från Veikkaus beräknas uppgå till 486 miljoner euro. Från fonder utanför budgeten överförs till budgeten 1,7 miljarder euro, av vilket största delen från Statens pensionsfond. Från statliga affärsverk intäktsförs vinster för ungefär 165 miljoner euro. Inkomsterna inom statens budgetekonomi (exkl. kumulativa överskottet och inlåning) md euro Ränteinkomster och intäkstföring av vinster Diverse inkomster Andra skatter Acciser Mervärdesskatt Samfundsskatt Förvärvs- och kapitalinkomstskatter

18 18 Budge töver sik t 2011 Statsskulden har ökat med 30 miljarder euro under recessionen Budgetpropositionen för 2011 har ett underskott på 8,3 miljarder euro. Underskottet påverkas bland annat av den fortfarande låga nivån för totalproduktionen samt de stimulerande skattelättnaderna för 2009 och År 2010 beräknas underskottet vara ca 13,3 miljarder euro, då man inte beaktar det s.k. kumulativa överskottet. Statsekonomin omfattar enligt nationalräkenskaperna förutom budgetekonomin tio fonder utanför statsbudgeten, av vilka Statens bostadsfond hör till de viktigaste. Fondekonomin beräknas ha ett överskott på 0,1 miljarder euro år Om man dessutom beaktar Statens pensionsfond, som nuförtiden i nationalräkenskaperna räknas till arbetspensionsanstaltssektorn, har fondekonomin ett överskott på ca 1,1 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till ca 85 miljarder euro i slutet av 2011, varvid skuldförhållandet höjs till 45½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statskulden har ökat kraftigt till följd av den ekonomiska krisen, och i slutet av 2011 beräknas skulden vara ungefär 30 miljarder euro större än Ränteutgifterna för statsskulden beräknas emellertid vara mindre än 2008 tack vare den historiskt låga räntenivån. När den allmänna räntenivån åter börjar närma sig den genomsnittliga nivån kan man vänta sig en rejäl ökning av ränteutgifterna till följd av den ökade skuldstocken. Statsskulden md. euro 100 % % av BNP md euro * 0

19 Budge töver sik t Hur används skattepengarna? Den offentliga samfundens utgifter år 2008: 91 md euro/49,3 % av BNP (2007:85 md euro/47,2 %) Socialskydd inkl. lagstagade arbetspensioner, 37,7 md euro Allmänna offentliga förvaltningen och ränteutgifterna; 12,2 md euro Försvaret; 2,8 md euro Allmänna ordningen och säkerheten, 2,5 md euro Näringsstöden och infrastrukturen, 8,7 md euro Miljöskyddet, boendet och samhällen, 1,4 md euro Hälsovården, 13,0 md euro Utbildningen, 10,9 md euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna Fritiden, kulturen och religionen, 2,1 md euro Varifrån kommer skattepengarna? De offentliga samfundens inkomster året 2008: 99 md. euro/53,5 % av BNP (2007:94 md. euro/52,4 %) Övriga inkomster, 7,9 md euro Förmögenhetsinkomster, 9,1 md euro Mervärdesskatt och övriga indirekta skatter, 23,9 md euro Inkomsts- och förmögenhetsskatter, 32,3 md euro Socialskyddsavgifter, 25,5 md euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna

20 20 Budge töver sik t 2011 Statsekonomins EU-inkomster och -utgifter På statsfinansiell nivå beräknas Finland betala miljoner euro till EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden år Finlands avgifter minskar med 26 miljoner euro jämfört med Finland betalar 74 miljoner euro av betalningslättnaden åt Förenta kungadömet på 3,9 miljarder euro. Finska statens budgetekonomi beräknas få miljoner euro år 2011 från EUbudgeten, vilket är 17 miljoner euro mindre än uppskattningen i budgeten för Det strukturpolitiska stödet beräknas minska med 15 miljoner euro, och jordbruksstödet samt stödet för utvecklande av landsbygden med sammanlagt 6 miljoner euro jämfört med Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU under (miljoner euro) 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Proposition statsekonomins utgifter Budgetekonomin Momsavgift BNI-avgift Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket Sammanlagt Europeiska utvecklingsfonden Sammanlagt statsekonomins inkomster Budgetekonomin Jordbruksstödet Utvecklande av landsbygden Strukturpolitiska stödet Uppbördsprovision för tullar, etc. Andra inkomster Fondekonomin Interventionsfonden Gårdsbrukets utvecklingsfond Sammanlagt Tullar, jordbruks- och sockeravgifter som tagits ut på EU:s vägnar Inklusive bl.a. solidariskt ansvar och kontroll av invandring (13,1 mn euro år 2011) och EU:s TENinkomster (7,7 mn euro år 2011)