Budgetöversikt 2011 September 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetöversikt 2011 September 2010"

Transkript

1 Budgetöversikt 2011 September 2010

2 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, STATSRÅDET Tfn: eller (växeln) Fax: Officiell e-post: Informationen: Personliga e-postadresser: Internet: Beställningar: FM/Budgetavdelningen, tfn Layout: Anitta Heiskanen ISBN: (hft.) ISBN: (pdf) Edita Prima Ab, Helsingfors 2010

3 Innehåll EKONOMISKA UTSIKTERNA Tablå Samhällsekonomins utveckling FINANSPOLITIKEN OCH DEN OFFENTLIGA EKONOMINS HÅLLBARHET Figur Åldersbundna utgifter Tablå Den offentliga ekonomin ETT STEG MOT BALANSERING AV STATSFINANSERNA Figur Budgetekonomins utgifter per förvaltningsområde Tablå Vissa förmåner per månad år Tablå Genomsnittliga kostnader för vissa offentliga tjänster år Tablå Inkomstskatteskalan Figur Skattegraden för löneinkomster budgeten HAR ETT underskott Figur Budgetekonomins utgifter Figur Inkomsterna inom statens budgetekonomi Figur Statsskulden Figur Hur används skattepengarna? Figur Varifrån kommer skattepengarna? STATSEKONOMINS EU-inkomster och -utgifter Tablå Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU KommunekonominS UTSIKTER HAR FÖRBÄTTRATS MEN UTGIFTSKONTROLL BEHÖVS FORTFARANDE Figur Kommunernas och samkommunernas årstäckning, avskrivningar och nettoinvesteringar ANDRA Plock ur budgetpropositionen för

4

5 Budge töver sik t Ekonomiska utsikterna 2011 Världsekonomin återhämtar sig raskt och tillväxten kommer att överskrida 4 procent under 2010 och Tyngdpunktsområdet för tillväxten ligger i de s.k. tillväxtländerna, såsom Kina. Tillväxten förklaras delvis av de kraftiga stöd- och stimuleringsåtgärderna, men speciellt i tillväxtekonomierna är även den privata efterfrågan kraftig. Den efterfrågebaserade recessionen påverkade Finlands ekonomi snabbt och kraftigt på grund av exportminskningen. Bruttonationalprodukten sjönk med 8 procent år Recessioner som beror på bristande efterfrågan är ofta kortvariga, vilket tycks vara fallet även denna gång. Finlands ekonomi kommer att återvända till ett tillväxtspår år 2010, och BNP beräknas öka med ca 2 procent. Prognosen baserar sig på uppfattningen om en kraftig tillväxt under den senare delen av året. År 2011 kommer tillväxten till stor del att drivas av en kraftig exportutveckling, och BNP beräknas öka med knappa 3 procent. Den ekonomiska tillväxten påverkar sysselsättningen med eftersläpning. Arbetsinsatsen ökar med avseende på antalet arbetstimmar redan 2010 då permitteringarna minskar, men antalet sysselsatta minskar fortfarande något. Sysselsättningsläget kommer att förbättras Den demografiska ändringen börjar emellertid samtidigt minska på utbudet av arbetskraft, eftersom antalet åriga kommer att börja minska från och med innevarande år med hela personer om året. Sysselsättningsgraden kommer att stiga till 69,2 procent år 2011, och arbetslösheten sjunker till 8,2 procent. Den kraftiga höjningen av världsmarknadspriserna och försvagningen av euron orsakade en kraftig höjning av import- och producentpriserna i början av Konsumentpriserna beräknas stiga med 1½ procent år År 2011 kommer konsumentpriserna att stiga i takt med import- och producentpriserna, i genomsnitt med 2½ procent. De inhemska priserna kommer också att höjas på grund av höjda indirekta skatter. Samhällsekonomins utveckling Prognos, september * 2010** 2011** Bruttonationalprodukten enligt gängse priser, md. euro 179,7 184,6 171,3 177,7 186,7 Bruttonationalprodukten, volymändring, % 5,3 0,9-8,0 2,1 2,9 Arbetslöshetsgraden, % 6,9 6,4 8,2 8,6 8,2 Sysselsättningsgraden, % 69,9 70,6 68,3 68,3 69,2 Konsumentprisindexet, ändring, % 2,5 4,1 0 1,5 2,5 Långa räntorna (statsobligationerna, 10 år), % 4,3 4,3 3,7 3,3 4,0

6 6 Budge töver sik t Finanspolitiken och den offentliga ekonomins hållbarhet Den offentliga ekonomins utsikter överskuggas av den hastiga ökningen av åldersrelaterade utgifter under de två följande årtionden eftersom befolkningsåldrandet i Finland är snabbast i Europa. Under innevarande årtionde kommer framför allt pensionsutgifterna att öka kraftigt. På 2020-talet beräknas utgifterna för långvård öka kraftigt då de stora årskullarna åldras. Den ekonomiska krisen har förändrat finanspolitikens uppgiftsställning och utgångslägen. Krisen har försvagat den offentliga ekonomins balans markant på grund av minskade skatteintäkter, ökade konjunkturberoende utgifter och stimulering av statsekonomin. Den offentliga ekonomin är därför ännu sårbarare än förr när det gäller att möta utgiftstrycket som följer av befolkningsåldrandet och den krympande skattebasen. Det blir allt svårare att säkra den offentliga ekonomins hållbarhet. Dessa förändrade villkor måste tas i beaktande i den finanspolitik som tillämpas efter finanskrisen. Saneringen av den offentliga ekonomin förutsätter förutom skärpt finanspolitik även strukturella reformer. Förlängningen av arbetskarriärerna och förbättringen av produktiviteten inom offentlig service spelar en nyckelroll. Ju längre fram man skjuter saneringen av den offentliga ekonomin, desto större kommer kostnaderna att bli. Åldersbundna utgifter, i förhållande till bruttonationalprodukt, % % Pensioner Hälsovård Långvård Arbetslöshet Utbildning Källa: Finansministeriet, Den offentliga ekonomin vid ett vägskäl. De åldersbundna utgifterna har beräknats med hjälp av SHM:s SOME-modell.

7 Budge töver sik t Den offentliga sektorns produktivitet ska förbättras I ett läge med knappa offentliga finanser och arbetskraftsresurser är det väsentligt att servicestrukturer och -processer utvecklas så att statssektorns personalbehov skulle minska i framtiden och att kommunernas personalbehov ökar kontrollerat. Den offentliga sektorns produktivitet ska förbättras bl.a. genom utveckling av informationssystem och deras kompatibilitet, utnyttjande av synergifördelar samt förnyande av strukturer och servicekoncept. Produktiviteten förbättras även av att välbefinnandet i arbetet tryggas och att arbetsuppgifterna organiseras effektivt. Höjandet av produktiviteten inom välfärdstjänsterna spelar en nyckelroll i lösandet av såväl hela den offentliga ekonomins som kommunekonomins hållbarhetsproblem. Kommun- och servicestrukturreformen kommer i fortsättningen att riktas mot effektivisering av produktiviteten och verksamheten. Regeringen har understött utvecklandet av kommunsektorns produktivitet genom att inleda produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna. För statens del har regeringen utfäst sig till att statens totala arbetskraftsbehov skulle vara årsverken (ca 8 %) mindre år 2011 än år De nya produktivitetsmålsättningar som fastslagits i rambeslutet för (en minskning på årsverken under ) och nödvändiga åtgärder kommer att sammanställas till förvaltningsområdsspecifika projekthelhet som följs upp. Pensioneringarna och det övriga personalbortfallet kommer emellertid att vara betydligt större än de överenskomna minskningarna i årsverken.

8 8 Budge töver sik t 2011 Balanserade offentliga finanser som mål Trots att ekonomin börjar växa igen under 2010, kommer den offentliga ekonomins underskott att öka ytterligare, eftersom förändringarna i konjunkturläget realiseras med eftersläpning i den offentliga ekonomin. År 2010 beräknas den offentliga ekonomins underskott överstiga treprocentsgränsen i Europeiska unionens tillväxt- och stabilitetspakt. År 2011 kommer den offentliga ekonomins ställning att förbättras, trots att den fortfarande kommer att ha ett underskott om 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen. Regeringens mål är att den offentliga ekonomin skulle höra till de bästa i euroområdet år Höjningen av mervärdesskattesatserna i juli 2010 och skatteskärpningarna i budgetpropositionen för 2011 (se s. 12) är de första stegen på vägen mot balansering av statsfinanserna och således även den offentliga ekonomin. Finanspolitiken kommer steg för steg att flyttas från stimulerande mot åtstramande håll. Den offentliga ekonomin måste emellertid förstärkas ytterligare för att hållbarhetsgapet ska kunna överbryggas. Regeringen kommer att sammanfatta en plan för stabilisering av den offentliga ekonomin som sträcker sig över två valperioder efter att ha fått resultaten från det trepartiska Hållbar tillväxt och sysselsättning -programmet till sitt förfogande. Den offentliga ekonomin Centrala parametrar enligt nationalräkenskaperna i förhållande till bruttonationalprodukten, procent Prognos, september * 2010** 2011** Skatter och socialskyddsavgifter, % av BNP 42,9 43,0 43,0 42,7 43,5 Offentliga samfunds utgifter, % av BNP 47,2 49,3 56,0 56,1 55,2 Nettoutlåning, % av BNP statsförvaltningen lokalförvaltningen arbetspensionsfonderna övriga socialskyddsfonder 5,2 1,0-0,2 4,1 0,3 4,2 0,5-0,4 3,9 0,1-2,7-4,9-0,5 2,9-0,3-3,3-5,9-0,2 2,9-0,1-1,4-4,3-0,1 3,1-0,1 Offentliga samfundens skuld, % av BNP 35,2 34,1 43,9 49,1 50,4 Statsskulden, % av BNP 31,2 29,5 37,5 43,0 45,4

9 Budge töver sik t Ett steg mot balansering av statsfinanserna Recessionen som slog till hösten 2008 har mötts med en omfattande åtgärdshelhet i flera olika skeden från och med budgetmanglingen i augusti Skalan för statsekonomins stimulerande åtgärder har enligt nationalräkenskaperna varit uppskattningsvis 1,8 procent år 2009 och 1,6 procent år 2010 i förhållande till totalproduktionen. De engångsartade stimuleringsåtgärder och -projekt som fastslogs kommer delvis att fortsätta även 2011, då åtgärdernas kostnadsinverkan på statsfinanserna är ungefär 0,5 procent i förhållande till totalproduktionen. Effekten av de tidsbundna stimuleringsåtgärderna kommer emellertid att upphöra så småningom i budgetpropositionen för 2011 är minskningen ca 1 miljard euro. Dessutom täcks underskottet som följer av slopandet av arbetsgivarens folkpension år 2010 med en höjning av energiskatterna med ca 700 miljoner euro. De nya mervärdesskattesatser som trädde i kraft i början av juli 2010 kommer också att förbättra statsfinansernas balans med 430 miljoner euro på årlig nivå. Finanspolitiken blir så småningom åtstramande. Nedan presenteras huvudpunkterna i fråga om utgiftsökningarna och ändringarna i skattegrunderna i budgetpropositionen för Satsningar i ökad produktion av förnybar energi I enlighet med Europeiska unionens målsättningar och regeringens klimat- och energistrategi ska användningen av förnybar energi ökas. I budgeten anvisas 55 miljoner euro till produktionsstöd åt förnybar energi som ska betalas åt el som produceras med vindkraft, biogas, skogsflis samt träbränsle. Fullmakten att bevilja energistöd föreslås bli höjd till nästan 150 miljoner euro, dvs. med ca 85 miljoner euro jämfört med egentliga budgeten för Med tilläggsfullmakten för energistöd finansieras bl.a. stödet för demonstrationsverk för biobränslen. Övergången till förnybar energi vid el- och oljevärmda bostäder påskyndas genom ett tillägg om 30 miljoner euro till energiunderstöden för byggnader. Regeringen bereder dessutom ett nytt energistöd för småvirke som ska behandlas hösten 2010 i samband med propositionen som kompletterar budgetpropositionen. Studier påskyndas År 2011 inleds en åtgärdshelhet som syftar till att förlänga arbetskarriärerna i deras början. Man satsar i studiehandledningen inom samtliga utbildningsgrader. Ett program som ska effektivisera genomgången inom yrkesinriktad utbildning, och som kostar 5 miljoner euro på årlig nivå, ska inledas. Intagningen av studenter till

10 10 Budge töver sik t 2011 Budgetekonomins utgifter per förvaltningsområde 2011, miljarder euro RP, SRK, Riksdagen Utrikesministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisnings- och kulturministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Ränta på statsskulden 0,2 1,3 0,8 1,3 2,9 2,8 2,0 3,3 0,3 1,9 6,6 11,6 15, högskolor och yrkesinriktad utbildning förnyas och ett för högskolorna gemensamt elektroniskt ansökningssystem tas i bruk Studiestödet utvecklas så att det uppmuntrar till heltidsstudier. Beviljandet av studiestöd för högskolestudier ska ändras så att examenssystemet i två steg beaktas, och i framtiden kommer sommarmånaderna att inräknas i stödtiden. Studielånet och stödet för skolresor utvecklas, förutom vilket måltidsstödet för högskolestuderanden höjs. Allt flera förmåner omfattas av indexskyddet Utkomsten för dem med de minsta pensionsinkomsterna ska tryggas genom att en garantipension tas i bruk den 1 mars Den fulla garantipensionen ska vara 685 euro i månaden enligt indexnivån Garantipensionen kommer speciellt att höja pensionsinkomsterna för kvinnor med låga inkomster. Ibruktagningen av garantipensionen kommer att öka på statens utgifter med ca 94 miljoner euro år Grundskyddsförmånerna ska från och med den 1 mars 2011 bindas till folkpensionsindexet som beskriver ändringen i konsumentpriserna. Rehabiliteringspenningar som betalas till minimibeloppet samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen samt specialvårdpenningen, barnbidragen, stödet för hemvård och stödet för privat vård ska bindas till indexet. Justeringen av nivån för barnbidragen och de lägsta dagpenningarna som staten svarar för kommer att orsaka tilläggskostnader för ca 10 miljoner euro år Dessutom kommer justeringen av stödet för hemvård och privat vård som kommunerna ansvarar för att orsaka en kostnad åt staten på ca 1,2 miljoner euro.

11 Budge töver sik t Vissa förmåner per månad 1) år 2011 Full folkpension från och med ensamstående - gift Barnbidragen 1. barnet 2. barnet 3. barnet 4. barnet 5. etc. barnet - ensamförsörjartillägget/barn /månad 588,80 522,26 100,80 111,38 142,13 162,79 183,45 46,97 Sjukförsäkringens dagpenningar - miniminivån för sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning 555,50 Stöd för hemvård av barn - vårdpenning/barn - partiell vårdpenning/barn 316,79 90,72 Stödet för privat vård - vårdpenning/barn 161,28 Grundskyddet för arbetslösa - grunddagpenning - arbetsmarknadsstöd Studiestödet, maximibeloppen Studiepenning Högskolestuderanden - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år Studerande vid andra läroinrättningar - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år 555,56 555,56 145,00 298,00 100,00 246,00 Bostadstillägg - 80 % av fastställda 2) boendeutgifter 201,60 Stasborgen till studielånet - högskolestuderanden 300,00 Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster år 2008 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET - grundläggande undervisningen - gymnasieutbildning - yrkesinriktad grundläggande utbildning - yrkeshögskoleutbildning 1) - budgetfinansiering av universitetsutbildning 1) - allmänna bibliotek SOCIALtjänsterna 2) - barnens dagvård - vård vid åldringshem HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Den grundläggande hälsovården - hälsocentralsbesök - vård vid bäddavdelningen - tandvården euro , /elev /studerande /studerande /studerande /studerande /lån /vårddag /vårddag /besök /vårddag /besök Specialsjukvård - somatisk specialsjukvård 777 /vårddag 1) Man har tillämpat full time equivalent-begreppet på studeranden, där studeranden som erlagt 30 studiepoäng eller mera/år och första årets studeranden får koefficienten 1, studeranden som bedriver fortsatta studier samt de som har mindre än 30 studiepoäng/år får koefficienten 0,5 och frånvarande studeranden 0. 2) Nettoutgifterna Källor: Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt Statistikcentralen 1) Förmåner som bestäms per dag har beräknats på månatlig nivå. De indexbundna förmånerna enligt prognosen från september. 2) Bostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifter som överskrider 252 euro.

12 12 Budge töver sik t 2011 Grå ekonomi rensas Som en del av statsrådets handlingsprogram för minskning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi ökas finansieringen av åklagare, domstolar, konkursombudsmannens byrå och utsökningsväsendet med sammanlagt 4 miljoner euro. Dessutom anvisas polisen ett tillägg om 2 miljoner euro. Vid skatteförvaltningen grundas ett utredningscenter för grå ekonomi som ska främja bekämpningen av grå ekonomi genom producering och utdelning av information. Dessutom tas omvänd mervärdesskatteplikt i bruk inom byggbranschen 1 april 2010, och den beräknas öka på skatteinkomsterna med 50 miljoner euro år 2011 och med 100 miljoner euro på årlig nivå. Grön skattereform fortsätter Budgetpropositionen fortsätter förflyttandet av beskattningstyngdpunkten från beskattningen av arbete mot beskattning av konsumtion och miljöskador. Beskattningen skärps allt som allt med ca 0,9 miljarder euro netto jämfört med vad som budgeterats för Inom energibeskattningen övergår man till energiinnehålls- och koldioxidutsläppsbaserad beskattning som betonar miljöstyrning. Skatten på dieselbränsle höjs från och med ingången av 2012 och samtidigt ska drivkraftsskatten på person- och lastbilar sänkas. Ändringarna ska genomföras intäktsneutralt för trafikens del. Energiskatterna på fossila värme- och kraftverksbränslen samt energiskatten på el höjs med ca 700 miljoner euro från och med ingången av 2011 för att kompensera för de skatteintäktsförluster som följer av att arbetsgivarens folkpensionsavgift slopats. Höjningen främjar också användningen av förnybar energi och den förbättrar energieffektiviteten. Torv har en lägre skattenivå än övriga bränslen så att priset på råvarutillgångarna på trä inte ska öka för mycket. Avsikten är att skatten på torv ska höjas stegvist under 2013 och Koldioxidskatten ska på grund av konkurrenskraftsfaktorer halveras på bränslen som används inom utsläppshandelssektorn, såsom exportindustrin och den förenade el- och värmeproduktionen. Skattegrunden för avfallsskatten utvidgas att omfatta privata avstjälpningsplatser, och skatten höjs med 10 euro per ton år 2011 och åter Ändringarna beräknas öka skatteintäkterna med 40 miljoner euro år Målet med reformeringen av avfallsskatten är att främja återvinningen av avfall. Läskedrycksaccisen höjs och en ny skatt tas i bruk för sötsaker, glass och liknande produkter från och med ingången av Målet med ändringarna är att öka på skatteintäkterna med 100 miljoner euro år Grunderna för inkomstskatt ändras så att en höjning av inkomstnivån och höjningar i löntagarpremierna 1 inte skulle skärpa beskattningen av förvärvsinkomster,

13 Budge töver sik t och så att beskattningen av pensionsinkomster inte skulle skärpas i förhållande till motsvarande förvärvsinkomster. Dessutom ska grundavdraget inom kommunalbeskattningen höjas med 50 euro till euro. Ändringarna minskar på skatteintäkterna med ca 450 miljoner euro på årlig nivå, varav statens andel är ca 300 miljoner euro. Kommunernas skatteintäktsförluster på 129 miljoner euro kompenseras via statsandelssystemet. Försöket med sänkta mervärdesskattesatser för arbetsintensiva servicebranscher som inleddes 2007 kommer att fortsättas även Det minskar på skatteinkomsterna med 81 miljoner euro på årlig nivå. Inkomstskatteskalan 2011 Progressiva inkomstskatteskalan Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den delen av inkomsten som överskrider nedre gränsen, % , , , ,0 Kommunalskatten och socialskyddsavgifterna i genomsnitt 26,5 % inklusive löntagarens arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie 2 Skatteprocenten för kapitalinkomst är 28 % och samfundsskatteprocenten 26 % 1 Höjningar i löntagaravgifterna som anteciperas år 2011 är: Arbetspensionspremien (under 53 år) + 0,3 %-enheter och arbetspensionspremien (över 53 år) + 0,4 %-enheter. Sjukvårdspremien från arbetsinkomst - 0,23 %-enheter och sjukvårdspremien från förmånsinkomst - 0,17 %-enheter. Dagpenningpremien (löntagarna) - 0,1 %-enheter och dagpenningpremien (företagare) - 0,09 %-enheter Arbetslöshetsförsäkringspremien + 0,2 %-enheter. 2 Kommunalskatteprocenten från Socialförsäkringspremierna enligt budgetpropositionen för 2011.

14 14 Budge töver sik t 2011 Skattegraden för löneinkomster, % Löntagare med medelstora inkomster, standardiserad köpkraft % *

15 Budge töver sik t budgeten har ett underskott Budgetpropositionens anslagsnivå följer utgiftsramen Anslagen i budgetpropositionen för 2011 uppgår sammanlagt till 50,3 miljarder euro, vilket är nästan lika mycket som i den egentliga budgeten för 2010 som riksdagen fastslagit i december 2009, men nästan 2 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2010 inklusive den tredje tilläggsbudgeten. Ränteutgifterna för statsskulden är ca 1,9 miljarder euro, vilket är något mindre än Förvaltningsområdenas anslag minskar reellt med ca 2 procent jämfört med den egentliga budgeten för 2010, och med ca 6 procent jämfört med vad som budgeterats för 2010 då man beaktar de strukturella ändringarna i budgeten. Minskningen av förvaltningsområdenas anslag beror bl.a. på att utgifter av stimuleringskaraktär gallras stegvist. Arbetslöshetsutgifterna har också minskat. Budgetekonomins utgifter Statens utgifter enligt ekonomisk art med respektive års priser md euro ,9 46,9 52,5 50,3 Räntan på statsskulden Lån och andra finansplaceringar 40 Reella investeringar 30 Andra överföringsutgifter 20 Överföringar till hushållen, FPA och allmännyttiga samfund 10 Statsbidragen åt kommuner och samkommuner etc Konsumtionsutgifterna

16 16 Budge töver sik t 2011 För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolicy ska kunna säkras innehåller regeringsprogrammet en utgiftsregel, dvs. en ram för valperioden, som styr utvecklingen av utgifterna inom statens budgetekonomi under hela valperioden. Ramen för valperioden fastställer maximibeloppet för ungefär ¾ av budgetutgifterna. Utgifter som ändras beroende på konjunkturer och finansieringsautomatik 1), ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansiella placeringarna samt utgifter där staten är teknisk förmedlare lämnas utanför ramen. Den ram som begränsar utgifterna år 2011 är efter ändringarna i pris- och kostnadsnivån och budgetstrukturen 38,1 miljarder euro. Regeringen utökade rörelseutrymmet i budgeten genom att bereda omallokeringar motsvarande drygt 50 miljoner euro för olika förvaltningsområden. Dessutom fortsatte man med 2010 års sparåtgärder i fråga om ämbetsverkens omkostnader med sammanlagt 46 miljoner euro. Anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet 2011 har sänkts från det som planerats tidigare. Trots det kommer anslagen för utvecklingssamarbetet att öka sammanlagt med 108 miljoner euro jämfört med Anslagen i budgetpropositionen förblir 99 miljoner under utgiftsramen. Dessutom lämnades för 2011 en årlig tillläggsbudgetreserv om 300 miljoner euro för oväntade anslagsbehov. 1) T.ex. arbetslöshetsskyddsutgifter, bostadsbidrag, överföringar till Folkpensionsanstalten som beror på lagen om Folkpensionsanstalten samt statens andel av utkomstskyddsutgifterna. De ovan nämnda utgifterna räknas dock med i ramen för de ändringars del som görs till grunderna för dem.

17 Budge töver sik t Den ekonomiska tillväxten och skatteförhöjningarna ökar på inkomsterna Tack vare den tilltagande tillväxten och förbättringen av sysselsättningsläget beräknas skatteintäkterna öka med 2,8 miljarder euro, dvs. 8,5 procent jämfört med det som budgeterats för Skatteintäkterna kommer dock att bli 1,7 miljarder euro lägre än det sista året före finanskrisen, dvs Budgetpropositionen innehåller åtgärder som både ökar och minskar på skatteintäkterna. Ändringarna i skattegrunderna kommer sammanlagt att öka på statens skatteinkomster med ca 0,9 miljarder euro netto jämfört med De största ökningarna utgörs av höjningen av energiskatterna, ca 700 miljoner euro, samt av att mervärdesskattesatserna som ändrades den 1 juli 2010 nu realiseras på årlig nivå, vilket gör 430 miljoner euro. Inkomsterna inom statens budgetekonomi uppgår, exklusive nettoinlåning, sammanlagt till 41,9 miljarder euro år 2011, vilket är 7 procent mera än vad som budgeterats för Andra inkomster än skatteinkomster inflyter bl.a. från EU-budgeten, dividend- och ränteinkomsterna, vinstmedlen från Veikkaus och penninglotterier samt överföringar från fonder utanför statsbudgeten samt intäktsföring av affärsverkens vinster. Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 770 miljoner euro. Nettoförsäljningsinkomsterna från aktier beräknas bli sedvanliga 400 miljoner euro. Vinstmedlen från Veikkaus beräknas uppgå till 486 miljoner euro. Från fonder utanför budgeten överförs till budgeten 1,7 miljarder euro, av vilket största delen från Statens pensionsfond. Från statliga affärsverk intäktsförs vinster för ungefär 165 miljoner euro. Inkomsterna inom statens budgetekonomi (exkl. kumulativa överskottet och inlåning) md euro Ränteinkomster och intäkstföring av vinster Diverse inkomster Andra skatter Acciser Mervärdesskatt Samfundsskatt Förvärvs- och kapitalinkomstskatter

18 18 Budge töver sik t 2011 Statsskulden har ökat med 30 miljarder euro under recessionen Budgetpropositionen för 2011 har ett underskott på 8,3 miljarder euro. Underskottet påverkas bland annat av den fortfarande låga nivån för totalproduktionen samt de stimulerande skattelättnaderna för 2009 och År 2010 beräknas underskottet vara ca 13,3 miljarder euro, då man inte beaktar det s.k. kumulativa överskottet. Statsekonomin omfattar enligt nationalräkenskaperna förutom budgetekonomin tio fonder utanför statsbudgeten, av vilka Statens bostadsfond hör till de viktigaste. Fondekonomin beräknas ha ett överskott på 0,1 miljarder euro år Om man dessutom beaktar Statens pensionsfond, som nuförtiden i nationalräkenskaperna räknas till arbetspensionsanstaltssektorn, har fondekonomin ett överskott på ca 1,1 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till ca 85 miljarder euro i slutet av 2011, varvid skuldförhållandet höjs till 45½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statskulden har ökat kraftigt till följd av den ekonomiska krisen, och i slutet av 2011 beräknas skulden vara ungefär 30 miljarder euro större än Ränteutgifterna för statsskulden beräknas emellertid vara mindre än 2008 tack vare den historiskt låga räntenivån. När den allmänna räntenivån åter börjar närma sig den genomsnittliga nivån kan man vänta sig en rejäl ökning av ränteutgifterna till följd av den ökade skuldstocken. Statsskulden md. euro 100 % % av BNP md euro * 0

19 Budge töver sik t Hur används skattepengarna? Den offentliga samfundens utgifter år 2008: 91 md euro/49,3 % av BNP (2007:85 md euro/47,2 %) Socialskydd inkl. lagstagade arbetspensioner, 37,7 md euro Allmänna offentliga förvaltningen och ränteutgifterna; 12,2 md euro Försvaret; 2,8 md euro Allmänna ordningen och säkerheten, 2,5 md euro Näringsstöden och infrastrukturen, 8,7 md euro Miljöskyddet, boendet och samhällen, 1,4 md euro Hälsovården, 13,0 md euro Utbildningen, 10,9 md euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna Fritiden, kulturen och religionen, 2,1 md euro Varifrån kommer skattepengarna? De offentliga samfundens inkomster året 2008: 99 md. euro/53,5 % av BNP (2007:94 md. euro/52,4 %) Övriga inkomster, 7,9 md euro Förmögenhetsinkomster, 9,1 md euro Mervärdesskatt och övriga indirekta skatter, 23,9 md euro Inkomsts- och förmögenhetsskatter, 32,3 md euro Socialskyddsavgifter, 25,5 md euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna

20 20 Budge töver sik t 2011 Statsekonomins EU-inkomster och -utgifter På statsfinansiell nivå beräknas Finland betala miljoner euro till EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden år Finlands avgifter minskar med 26 miljoner euro jämfört med Finland betalar 74 miljoner euro av betalningslättnaden åt Förenta kungadömet på 3,9 miljarder euro. Finska statens budgetekonomi beräknas få miljoner euro år 2011 från EUbudgeten, vilket är 17 miljoner euro mindre än uppskattningen i budgeten för Det strukturpolitiska stödet beräknas minska med 15 miljoner euro, och jordbruksstödet samt stödet för utvecklande av landsbygden med sammanlagt 6 miljoner euro jämfört med Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU under (miljoner euro) 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Proposition statsekonomins utgifter Budgetekonomin Momsavgift BNI-avgift Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket Sammanlagt Europeiska utvecklingsfonden Sammanlagt statsekonomins inkomster Budgetekonomin Jordbruksstödet Utvecklande av landsbygden Strukturpolitiska stödet Uppbördsprovision för tullar, etc. Andra inkomster Fondekonomin Interventionsfonden Gårdsbrukets utvecklingsfond Sammanlagt Tullar, jordbruks- och sockeravgifter som tagits ut på EU:s vägnar Inklusive bl.a. solidariskt ansvar och kontroll av invandring (13,1 mn euro år 2011) och EU:s TENinkomster (7,7 mn euro år 2011)

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN 19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Budgetöversikt 2013 Januari 2013

Budgetöversikt 2013 Januari 2013 Budgetöversikt 2013 Januari 2013 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, 00023 STATSRÅDET Tfn: 0295 16001 (växeln) Fax: 09 160 33123 Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi Informationen:

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 10 maj 2010 Nr 335 INNEHÅLL Nr Sidan 335 Tilläggsbudgetenför2010... 1297 Nr335 Tilläggsbudgeten för 2010 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II 24b/2010 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2010 rd Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II Finansministeriets publikationer 24b/2010 Styrning

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 3 FINANSMINISTERIET Enligt sändlista PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk år (översikten har lagts till 20.3.2013) År var den offentliga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2009 rd Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II Finansministeriets publikationer 23b/2009 Styrning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningar i ekonomin och den ekonomiska politiska linjen.......... 5 2. Planen för de offentliga finanserna...............................

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2014 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Den offentliga sektorns totala utgifter i förhållande till bruttonationalprodukten ökade år År var den offentliga sektorns utgifter

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

Finska tullen 2014. Årsöversikt

Finska tullen 2014. Årsöversikt Finska tullen 2014 Årsöversikt Finska tullen främjar en smidig och lagenlig varuhandel verkställer varubeskattningen effektivt erbjuder kundinriktade tjänster skyddar samhället, miljön och medborgarna.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II 17b/2012 Styrning och redovisningsskyldighet B 10/2012 rd Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II Finansministeriets publikationer 17b/2012 Styrning

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden 441

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012 Miljö och naturresurser 2014 Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012 Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter ökade något år 2012 Enligt Statistikcentralen uppgick miljövårdsutgifterna inom den

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 102/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om strukturstöd till jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer