Budgetöversikt 2011 September 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetöversikt 2011 September 2010"

Transkript

1 Budgetöversikt 2011 September 2010

2 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, STATSRÅDET Tfn: eller (växeln) Fax: Officiell e-post: Informationen: Personliga e-postadresser: Internet: Beställningar: FM/Budgetavdelningen, tfn Layout: Anitta Heiskanen ISBN: (hft.) ISBN: (pdf) Edita Prima Ab, Helsingfors 2010

3 Innehåll EKONOMISKA UTSIKTERNA Tablå Samhällsekonomins utveckling FINANSPOLITIKEN OCH DEN OFFENTLIGA EKONOMINS HÅLLBARHET Figur Åldersbundna utgifter Tablå Den offentliga ekonomin ETT STEG MOT BALANSERING AV STATSFINANSERNA Figur Budgetekonomins utgifter per förvaltningsområde Tablå Vissa förmåner per månad år Tablå Genomsnittliga kostnader för vissa offentliga tjänster år Tablå Inkomstskatteskalan Figur Skattegraden för löneinkomster budgeten HAR ETT underskott Figur Budgetekonomins utgifter Figur Inkomsterna inom statens budgetekonomi Figur Statsskulden Figur Hur används skattepengarna? Figur Varifrån kommer skattepengarna? STATSEKONOMINS EU-inkomster och -utgifter Tablå Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU KommunekonominS UTSIKTER HAR FÖRBÄTTRATS MEN UTGIFTSKONTROLL BEHÖVS FORTFARANDE Figur Kommunernas och samkommunernas årstäckning, avskrivningar och nettoinvesteringar ANDRA Plock ur budgetpropositionen för

4

5 Budge töver sik t Ekonomiska utsikterna 2011 Världsekonomin återhämtar sig raskt och tillväxten kommer att överskrida 4 procent under 2010 och Tyngdpunktsområdet för tillväxten ligger i de s.k. tillväxtländerna, såsom Kina. Tillväxten förklaras delvis av de kraftiga stöd- och stimuleringsåtgärderna, men speciellt i tillväxtekonomierna är även den privata efterfrågan kraftig. Den efterfrågebaserade recessionen påverkade Finlands ekonomi snabbt och kraftigt på grund av exportminskningen. Bruttonationalprodukten sjönk med 8 procent år Recessioner som beror på bristande efterfrågan är ofta kortvariga, vilket tycks vara fallet även denna gång. Finlands ekonomi kommer att återvända till ett tillväxtspår år 2010, och BNP beräknas öka med ca 2 procent. Prognosen baserar sig på uppfattningen om en kraftig tillväxt under den senare delen av året. År 2011 kommer tillväxten till stor del att drivas av en kraftig exportutveckling, och BNP beräknas öka med knappa 3 procent. Den ekonomiska tillväxten påverkar sysselsättningen med eftersläpning. Arbetsinsatsen ökar med avseende på antalet arbetstimmar redan 2010 då permitteringarna minskar, men antalet sysselsatta minskar fortfarande något. Sysselsättningsläget kommer att förbättras Den demografiska ändringen börjar emellertid samtidigt minska på utbudet av arbetskraft, eftersom antalet åriga kommer att börja minska från och med innevarande år med hela personer om året. Sysselsättningsgraden kommer att stiga till 69,2 procent år 2011, och arbetslösheten sjunker till 8,2 procent. Den kraftiga höjningen av världsmarknadspriserna och försvagningen av euron orsakade en kraftig höjning av import- och producentpriserna i början av Konsumentpriserna beräknas stiga med 1½ procent år År 2011 kommer konsumentpriserna att stiga i takt med import- och producentpriserna, i genomsnitt med 2½ procent. De inhemska priserna kommer också att höjas på grund av höjda indirekta skatter. Samhällsekonomins utveckling Prognos, september * 2010** 2011** Bruttonationalprodukten enligt gängse priser, md. euro 179,7 184,6 171,3 177,7 186,7 Bruttonationalprodukten, volymändring, % 5,3 0,9-8,0 2,1 2,9 Arbetslöshetsgraden, % 6,9 6,4 8,2 8,6 8,2 Sysselsättningsgraden, % 69,9 70,6 68,3 68,3 69,2 Konsumentprisindexet, ändring, % 2,5 4,1 0 1,5 2,5 Långa räntorna (statsobligationerna, 10 år), % 4,3 4,3 3,7 3,3 4,0

6 6 Budge töver sik t Finanspolitiken och den offentliga ekonomins hållbarhet Den offentliga ekonomins utsikter överskuggas av den hastiga ökningen av åldersrelaterade utgifter under de två följande årtionden eftersom befolkningsåldrandet i Finland är snabbast i Europa. Under innevarande årtionde kommer framför allt pensionsutgifterna att öka kraftigt. På 2020-talet beräknas utgifterna för långvård öka kraftigt då de stora årskullarna åldras. Den ekonomiska krisen har förändrat finanspolitikens uppgiftsställning och utgångslägen. Krisen har försvagat den offentliga ekonomins balans markant på grund av minskade skatteintäkter, ökade konjunkturberoende utgifter och stimulering av statsekonomin. Den offentliga ekonomin är därför ännu sårbarare än förr när det gäller att möta utgiftstrycket som följer av befolkningsåldrandet och den krympande skattebasen. Det blir allt svårare att säkra den offentliga ekonomins hållbarhet. Dessa förändrade villkor måste tas i beaktande i den finanspolitik som tillämpas efter finanskrisen. Saneringen av den offentliga ekonomin förutsätter förutom skärpt finanspolitik även strukturella reformer. Förlängningen av arbetskarriärerna och förbättringen av produktiviteten inom offentlig service spelar en nyckelroll. Ju längre fram man skjuter saneringen av den offentliga ekonomin, desto större kommer kostnaderna att bli. Åldersbundna utgifter, i förhållande till bruttonationalprodukt, % % Pensioner Hälsovård Långvård Arbetslöshet Utbildning Källa: Finansministeriet, Den offentliga ekonomin vid ett vägskäl. De åldersbundna utgifterna har beräknats med hjälp av SHM:s SOME-modell.

7 Budge töver sik t Den offentliga sektorns produktivitet ska förbättras I ett läge med knappa offentliga finanser och arbetskraftsresurser är det väsentligt att servicestrukturer och -processer utvecklas så att statssektorns personalbehov skulle minska i framtiden och att kommunernas personalbehov ökar kontrollerat. Den offentliga sektorns produktivitet ska förbättras bl.a. genom utveckling av informationssystem och deras kompatibilitet, utnyttjande av synergifördelar samt förnyande av strukturer och servicekoncept. Produktiviteten förbättras även av att välbefinnandet i arbetet tryggas och att arbetsuppgifterna organiseras effektivt. Höjandet av produktiviteten inom välfärdstjänsterna spelar en nyckelroll i lösandet av såväl hela den offentliga ekonomins som kommunekonomins hållbarhetsproblem. Kommun- och servicestrukturreformen kommer i fortsättningen att riktas mot effektivisering av produktiviteten och verksamheten. Regeringen har understött utvecklandet av kommunsektorns produktivitet genom att inleda produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna. För statens del har regeringen utfäst sig till att statens totala arbetskraftsbehov skulle vara årsverken (ca 8 %) mindre år 2011 än år De nya produktivitetsmålsättningar som fastslagits i rambeslutet för (en minskning på årsverken under ) och nödvändiga åtgärder kommer att sammanställas till förvaltningsområdsspecifika projekthelhet som följs upp. Pensioneringarna och det övriga personalbortfallet kommer emellertid att vara betydligt större än de överenskomna minskningarna i årsverken.

8 8 Budge töver sik t 2011 Balanserade offentliga finanser som mål Trots att ekonomin börjar växa igen under 2010, kommer den offentliga ekonomins underskott att öka ytterligare, eftersom förändringarna i konjunkturläget realiseras med eftersläpning i den offentliga ekonomin. År 2010 beräknas den offentliga ekonomins underskott överstiga treprocentsgränsen i Europeiska unionens tillväxt- och stabilitetspakt. År 2011 kommer den offentliga ekonomins ställning att förbättras, trots att den fortfarande kommer att ha ett underskott om 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen. Regeringens mål är att den offentliga ekonomin skulle höra till de bästa i euroområdet år Höjningen av mervärdesskattesatserna i juli 2010 och skatteskärpningarna i budgetpropositionen för 2011 (se s. 12) är de första stegen på vägen mot balansering av statsfinanserna och således även den offentliga ekonomin. Finanspolitiken kommer steg för steg att flyttas från stimulerande mot åtstramande håll. Den offentliga ekonomin måste emellertid förstärkas ytterligare för att hållbarhetsgapet ska kunna överbryggas. Regeringen kommer att sammanfatta en plan för stabilisering av den offentliga ekonomin som sträcker sig över två valperioder efter att ha fått resultaten från det trepartiska Hållbar tillväxt och sysselsättning -programmet till sitt förfogande. Den offentliga ekonomin Centrala parametrar enligt nationalräkenskaperna i förhållande till bruttonationalprodukten, procent Prognos, september * 2010** 2011** Skatter och socialskyddsavgifter, % av BNP 42,9 43,0 43,0 42,7 43,5 Offentliga samfunds utgifter, % av BNP 47,2 49,3 56,0 56,1 55,2 Nettoutlåning, % av BNP statsförvaltningen lokalförvaltningen arbetspensionsfonderna övriga socialskyddsfonder 5,2 1,0-0,2 4,1 0,3 4,2 0,5-0,4 3,9 0,1-2,7-4,9-0,5 2,9-0,3-3,3-5,9-0,2 2,9-0,1-1,4-4,3-0,1 3,1-0,1 Offentliga samfundens skuld, % av BNP 35,2 34,1 43,9 49,1 50,4 Statsskulden, % av BNP 31,2 29,5 37,5 43,0 45,4

9 Budge töver sik t Ett steg mot balansering av statsfinanserna Recessionen som slog till hösten 2008 har mötts med en omfattande åtgärdshelhet i flera olika skeden från och med budgetmanglingen i augusti Skalan för statsekonomins stimulerande åtgärder har enligt nationalräkenskaperna varit uppskattningsvis 1,8 procent år 2009 och 1,6 procent år 2010 i förhållande till totalproduktionen. De engångsartade stimuleringsåtgärder och -projekt som fastslogs kommer delvis att fortsätta även 2011, då åtgärdernas kostnadsinverkan på statsfinanserna är ungefär 0,5 procent i förhållande till totalproduktionen. Effekten av de tidsbundna stimuleringsåtgärderna kommer emellertid att upphöra så småningom i budgetpropositionen för 2011 är minskningen ca 1 miljard euro. Dessutom täcks underskottet som följer av slopandet av arbetsgivarens folkpension år 2010 med en höjning av energiskatterna med ca 700 miljoner euro. De nya mervärdesskattesatser som trädde i kraft i början av juli 2010 kommer också att förbättra statsfinansernas balans med 430 miljoner euro på årlig nivå. Finanspolitiken blir så småningom åtstramande. Nedan presenteras huvudpunkterna i fråga om utgiftsökningarna och ändringarna i skattegrunderna i budgetpropositionen för Satsningar i ökad produktion av förnybar energi I enlighet med Europeiska unionens målsättningar och regeringens klimat- och energistrategi ska användningen av förnybar energi ökas. I budgeten anvisas 55 miljoner euro till produktionsstöd åt förnybar energi som ska betalas åt el som produceras med vindkraft, biogas, skogsflis samt träbränsle. Fullmakten att bevilja energistöd föreslås bli höjd till nästan 150 miljoner euro, dvs. med ca 85 miljoner euro jämfört med egentliga budgeten för Med tilläggsfullmakten för energistöd finansieras bl.a. stödet för demonstrationsverk för biobränslen. Övergången till förnybar energi vid el- och oljevärmda bostäder påskyndas genom ett tillägg om 30 miljoner euro till energiunderstöden för byggnader. Regeringen bereder dessutom ett nytt energistöd för småvirke som ska behandlas hösten 2010 i samband med propositionen som kompletterar budgetpropositionen. Studier påskyndas År 2011 inleds en åtgärdshelhet som syftar till att förlänga arbetskarriärerna i deras början. Man satsar i studiehandledningen inom samtliga utbildningsgrader. Ett program som ska effektivisera genomgången inom yrkesinriktad utbildning, och som kostar 5 miljoner euro på årlig nivå, ska inledas. Intagningen av studenter till

10 10 Budge töver sik t 2011 Budgetekonomins utgifter per förvaltningsområde 2011, miljarder euro RP, SRK, Riksdagen Utrikesministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisnings- och kulturministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Ränta på statsskulden 0,2 1,3 0,8 1,3 2,9 2,8 2,0 3,3 0,3 1,9 6,6 11,6 15, högskolor och yrkesinriktad utbildning förnyas och ett för högskolorna gemensamt elektroniskt ansökningssystem tas i bruk Studiestödet utvecklas så att det uppmuntrar till heltidsstudier. Beviljandet av studiestöd för högskolestudier ska ändras så att examenssystemet i två steg beaktas, och i framtiden kommer sommarmånaderna att inräknas i stödtiden. Studielånet och stödet för skolresor utvecklas, förutom vilket måltidsstödet för högskolestuderanden höjs. Allt flera förmåner omfattas av indexskyddet Utkomsten för dem med de minsta pensionsinkomsterna ska tryggas genom att en garantipension tas i bruk den 1 mars Den fulla garantipensionen ska vara 685 euro i månaden enligt indexnivån Garantipensionen kommer speciellt att höja pensionsinkomsterna för kvinnor med låga inkomster. Ibruktagningen av garantipensionen kommer att öka på statens utgifter med ca 94 miljoner euro år Grundskyddsförmånerna ska från och med den 1 mars 2011 bindas till folkpensionsindexet som beskriver ändringen i konsumentpriserna. Rehabiliteringspenningar som betalas till minimibeloppet samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen samt specialvårdpenningen, barnbidragen, stödet för hemvård och stödet för privat vård ska bindas till indexet. Justeringen av nivån för barnbidragen och de lägsta dagpenningarna som staten svarar för kommer att orsaka tilläggskostnader för ca 10 miljoner euro år Dessutom kommer justeringen av stödet för hemvård och privat vård som kommunerna ansvarar för att orsaka en kostnad åt staten på ca 1,2 miljoner euro.

11 Budge töver sik t Vissa förmåner per månad 1) år 2011 Full folkpension från och med ensamstående - gift Barnbidragen 1. barnet 2. barnet 3. barnet 4. barnet 5. etc. barnet - ensamförsörjartillägget/barn /månad 588,80 522,26 100,80 111,38 142,13 162,79 183,45 46,97 Sjukförsäkringens dagpenningar - miniminivån för sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning 555,50 Stöd för hemvård av barn - vårdpenning/barn - partiell vårdpenning/barn 316,79 90,72 Stödet för privat vård - vårdpenning/barn 161,28 Grundskyddet för arbetslösa - grunddagpenning - arbetsmarknadsstöd Studiestödet, maximibeloppen Studiepenning Högskolestuderanden - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år Studerande vid andra läroinrättningar - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år 555,56 555,56 145,00 298,00 100,00 246,00 Bostadstillägg - 80 % av fastställda 2) boendeutgifter 201,60 Stasborgen till studielånet - högskolestuderanden 300,00 Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster år 2008 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET - grundläggande undervisningen - gymnasieutbildning - yrkesinriktad grundläggande utbildning - yrkeshögskoleutbildning 1) - budgetfinansiering av universitetsutbildning 1) - allmänna bibliotek SOCIALtjänsterna 2) - barnens dagvård - vård vid åldringshem HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Den grundläggande hälsovården - hälsocentralsbesök - vård vid bäddavdelningen - tandvården euro , /elev /studerande /studerande /studerande /studerande /lån /vårddag /vårddag /besök /vårddag /besök Specialsjukvård - somatisk specialsjukvård 777 /vårddag 1) Man har tillämpat full time equivalent-begreppet på studeranden, där studeranden som erlagt 30 studiepoäng eller mera/år och första årets studeranden får koefficienten 1, studeranden som bedriver fortsatta studier samt de som har mindre än 30 studiepoäng/år får koefficienten 0,5 och frånvarande studeranden 0. 2) Nettoutgifterna Källor: Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt Statistikcentralen 1) Förmåner som bestäms per dag har beräknats på månatlig nivå. De indexbundna förmånerna enligt prognosen från september. 2) Bostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifter som överskrider 252 euro.

12 12 Budge töver sik t 2011 Grå ekonomi rensas Som en del av statsrådets handlingsprogram för minskning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi ökas finansieringen av åklagare, domstolar, konkursombudsmannens byrå och utsökningsväsendet med sammanlagt 4 miljoner euro. Dessutom anvisas polisen ett tillägg om 2 miljoner euro. Vid skatteförvaltningen grundas ett utredningscenter för grå ekonomi som ska främja bekämpningen av grå ekonomi genom producering och utdelning av information. Dessutom tas omvänd mervärdesskatteplikt i bruk inom byggbranschen 1 april 2010, och den beräknas öka på skatteinkomsterna med 50 miljoner euro år 2011 och med 100 miljoner euro på årlig nivå. Grön skattereform fortsätter Budgetpropositionen fortsätter förflyttandet av beskattningstyngdpunkten från beskattningen av arbete mot beskattning av konsumtion och miljöskador. Beskattningen skärps allt som allt med ca 0,9 miljarder euro netto jämfört med vad som budgeterats för Inom energibeskattningen övergår man till energiinnehålls- och koldioxidutsläppsbaserad beskattning som betonar miljöstyrning. Skatten på dieselbränsle höjs från och med ingången av 2012 och samtidigt ska drivkraftsskatten på person- och lastbilar sänkas. Ändringarna ska genomföras intäktsneutralt för trafikens del. Energiskatterna på fossila värme- och kraftverksbränslen samt energiskatten på el höjs med ca 700 miljoner euro från och med ingången av 2011 för att kompensera för de skatteintäktsförluster som följer av att arbetsgivarens folkpensionsavgift slopats. Höjningen främjar också användningen av förnybar energi och den förbättrar energieffektiviteten. Torv har en lägre skattenivå än övriga bränslen så att priset på råvarutillgångarna på trä inte ska öka för mycket. Avsikten är att skatten på torv ska höjas stegvist under 2013 och Koldioxidskatten ska på grund av konkurrenskraftsfaktorer halveras på bränslen som används inom utsläppshandelssektorn, såsom exportindustrin och den förenade el- och värmeproduktionen. Skattegrunden för avfallsskatten utvidgas att omfatta privata avstjälpningsplatser, och skatten höjs med 10 euro per ton år 2011 och åter Ändringarna beräknas öka skatteintäkterna med 40 miljoner euro år Målet med reformeringen av avfallsskatten är att främja återvinningen av avfall. Läskedrycksaccisen höjs och en ny skatt tas i bruk för sötsaker, glass och liknande produkter från och med ingången av Målet med ändringarna är att öka på skatteintäkterna med 100 miljoner euro år Grunderna för inkomstskatt ändras så att en höjning av inkomstnivån och höjningar i löntagarpremierna 1 inte skulle skärpa beskattningen av förvärvsinkomster,

13 Budge töver sik t och så att beskattningen av pensionsinkomster inte skulle skärpas i förhållande till motsvarande förvärvsinkomster. Dessutom ska grundavdraget inom kommunalbeskattningen höjas med 50 euro till euro. Ändringarna minskar på skatteintäkterna med ca 450 miljoner euro på årlig nivå, varav statens andel är ca 300 miljoner euro. Kommunernas skatteintäktsförluster på 129 miljoner euro kompenseras via statsandelssystemet. Försöket med sänkta mervärdesskattesatser för arbetsintensiva servicebranscher som inleddes 2007 kommer att fortsättas även Det minskar på skatteinkomsterna med 81 miljoner euro på årlig nivå. Inkomstskatteskalan 2011 Progressiva inkomstskatteskalan Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den delen av inkomsten som överskrider nedre gränsen, % , , , ,0 Kommunalskatten och socialskyddsavgifterna i genomsnitt 26,5 % inklusive löntagarens arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie 2 Skatteprocenten för kapitalinkomst är 28 % och samfundsskatteprocenten 26 % 1 Höjningar i löntagaravgifterna som anteciperas år 2011 är: Arbetspensionspremien (under 53 år) + 0,3 %-enheter och arbetspensionspremien (över 53 år) + 0,4 %-enheter. Sjukvårdspremien från arbetsinkomst - 0,23 %-enheter och sjukvårdspremien från förmånsinkomst - 0,17 %-enheter. Dagpenningpremien (löntagarna) - 0,1 %-enheter och dagpenningpremien (företagare) - 0,09 %-enheter Arbetslöshetsförsäkringspremien + 0,2 %-enheter. 2 Kommunalskatteprocenten från Socialförsäkringspremierna enligt budgetpropositionen för 2011.

14 14 Budge töver sik t 2011 Skattegraden för löneinkomster, % Löntagare med medelstora inkomster, standardiserad köpkraft % *

15 Budge töver sik t budgeten har ett underskott Budgetpropositionens anslagsnivå följer utgiftsramen Anslagen i budgetpropositionen för 2011 uppgår sammanlagt till 50,3 miljarder euro, vilket är nästan lika mycket som i den egentliga budgeten för 2010 som riksdagen fastslagit i december 2009, men nästan 2 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2010 inklusive den tredje tilläggsbudgeten. Ränteutgifterna för statsskulden är ca 1,9 miljarder euro, vilket är något mindre än Förvaltningsområdenas anslag minskar reellt med ca 2 procent jämfört med den egentliga budgeten för 2010, och med ca 6 procent jämfört med vad som budgeterats för 2010 då man beaktar de strukturella ändringarna i budgeten. Minskningen av förvaltningsområdenas anslag beror bl.a. på att utgifter av stimuleringskaraktär gallras stegvist. Arbetslöshetsutgifterna har också minskat. Budgetekonomins utgifter Statens utgifter enligt ekonomisk art med respektive års priser md euro ,9 46,9 52,5 50,3 Räntan på statsskulden Lån och andra finansplaceringar 40 Reella investeringar 30 Andra överföringsutgifter 20 Överföringar till hushållen, FPA och allmännyttiga samfund 10 Statsbidragen åt kommuner och samkommuner etc Konsumtionsutgifterna

16 16 Budge töver sik t 2011 För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolicy ska kunna säkras innehåller regeringsprogrammet en utgiftsregel, dvs. en ram för valperioden, som styr utvecklingen av utgifterna inom statens budgetekonomi under hela valperioden. Ramen för valperioden fastställer maximibeloppet för ungefär ¾ av budgetutgifterna. Utgifter som ändras beroende på konjunkturer och finansieringsautomatik 1), ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansiella placeringarna samt utgifter där staten är teknisk förmedlare lämnas utanför ramen. Den ram som begränsar utgifterna år 2011 är efter ändringarna i pris- och kostnadsnivån och budgetstrukturen 38,1 miljarder euro. Regeringen utökade rörelseutrymmet i budgeten genom att bereda omallokeringar motsvarande drygt 50 miljoner euro för olika förvaltningsområden. Dessutom fortsatte man med 2010 års sparåtgärder i fråga om ämbetsverkens omkostnader med sammanlagt 46 miljoner euro. Anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet 2011 har sänkts från det som planerats tidigare. Trots det kommer anslagen för utvecklingssamarbetet att öka sammanlagt med 108 miljoner euro jämfört med Anslagen i budgetpropositionen förblir 99 miljoner under utgiftsramen. Dessutom lämnades för 2011 en årlig tillläggsbudgetreserv om 300 miljoner euro för oväntade anslagsbehov. 1) T.ex. arbetslöshetsskyddsutgifter, bostadsbidrag, överföringar till Folkpensionsanstalten som beror på lagen om Folkpensionsanstalten samt statens andel av utkomstskyddsutgifterna. De ovan nämnda utgifterna räknas dock med i ramen för de ändringars del som görs till grunderna för dem.

17 Budge töver sik t Den ekonomiska tillväxten och skatteförhöjningarna ökar på inkomsterna Tack vare den tilltagande tillväxten och förbättringen av sysselsättningsläget beräknas skatteintäkterna öka med 2,8 miljarder euro, dvs. 8,5 procent jämfört med det som budgeterats för Skatteintäkterna kommer dock att bli 1,7 miljarder euro lägre än det sista året före finanskrisen, dvs Budgetpropositionen innehåller åtgärder som både ökar och minskar på skatteintäkterna. Ändringarna i skattegrunderna kommer sammanlagt att öka på statens skatteinkomster med ca 0,9 miljarder euro netto jämfört med De största ökningarna utgörs av höjningen av energiskatterna, ca 700 miljoner euro, samt av att mervärdesskattesatserna som ändrades den 1 juli 2010 nu realiseras på årlig nivå, vilket gör 430 miljoner euro. Inkomsterna inom statens budgetekonomi uppgår, exklusive nettoinlåning, sammanlagt till 41,9 miljarder euro år 2011, vilket är 7 procent mera än vad som budgeterats för Andra inkomster än skatteinkomster inflyter bl.a. från EU-budgeten, dividend- och ränteinkomsterna, vinstmedlen från Veikkaus och penninglotterier samt överföringar från fonder utanför statsbudgeten samt intäktsföring av affärsverkens vinster. Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 770 miljoner euro. Nettoförsäljningsinkomsterna från aktier beräknas bli sedvanliga 400 miljoner euro. Vinstmedlen från Veikkaus beräknas uppgå till 486 miljoner euro. Från fonder utanför budgeten överförs till budgeten 1,7 miljarder euro, av vilket största delen från Statens pensionsfond. Från statliga affärsverk intäktsförs vinster för ungefär 165 miljoner euro. Inkomsterna inom statens budgetekonomi (exkl. kumulativa överskottet och inlåning) md euro Ränteinkomster och intäkstföring av vinster Diverse inkomster Andra skatter Acciser Mervärdesskatt Samfundsskatt Förvärvs- och kapitalinkomstskatter

18 18 Budge töver sik t 2011 Statsskulden har ökat med 30 miljarder euro under recessionen Budgetpropositionen för 2011 har ett underskott på 8,3 miljarder euro. Underskottet påverkas bland annat av den fortfarande låga nivån för totalproduktionen samt de stimulerande skattelättnaderna för 2009 och År 2010 beräknas underskottet vara ca 13,3 miljarder euro, då man inte beaktar det s.k. kumulativa överskottet. Statsekonomin omfattar enligt nationalräkenskaperna förutom budgetekonomin tio fonder utanför statsbudgeten, av vilka Statens bostadsfond hör till de viktigaste. Fondekonomin beräknas ha ett överskott på 0,1 miljarder euro år Om man dessutom beaktar Statens pensionsfond, som nuförtiden i nationalräkenskaperna räknas till arbetspensionsanstaltssektorn, har fondekonomin ett överskott på ca 1,1 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till ca 85 miljarder euro i slutet av 2011, varvid skuldförhållandet höjs till 45½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statskulden har ökat kraftigt till följd av den ekonomiska krisen, och i slutet av 2011 beräknas skulden vara ungefär 30 miljarder euro större än Ränteutgifterna för statsskulden beräknas emellertid vara mindre än 2008 tack vare den historiskt låga räntenivån. När den allmänna räntenivån åter börjar närma sig den genomsnittliga nivån kan man vänta sig en rejäl ökning av ränteutgifterna till följd av den ökade skuldstocken. Statsskulden md. euro 100 % % av BNP md euro * 0

19 Budge töver sik t Hur används skattepengarna? Den offentliga samfundens utgifter år 2008: 91 md euro/49,3 % av BNP (2007:85 md euro/47,2 %) Socialskydd inkl. lagstagade arbetspensioner, 37,7 md euro Allmänna offentliga förvaltningen och ränteutgifterna; 12,2 md euro Försvaret; 2,8 md euro Allmänna ordningen och säkerheten, 2,5 md euro Näringsstöden och infrastrukturen, 8,7 md euro Miljöskyddet, boendet och samhällen, 1,4 md euro Hälsovården, 13,0 md euro Utbildningen, 10,9 md euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna Fritiden, kulturen och religionen, 2,1 md euro Varifrån kommer skattepengarna? De offentliga samfundens inkomster året 2008: 99 md. euro/53,5 % av BNP (2007:94 md. euro/52,4 %) Övriga inkomster, 7,9 md euro Förmögenhetsinkomster, 9,1 md euro Mervärdesskatt och övriga indirekta skatter, 23,9 md euro Inkomsts- och förmögenhetsskatter, 32,3 md euro Socialskyddsavgifter, 25,5 md euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna

20 20 Budge töver sik t 2011 Statsekonomins EU-inkomster och -utgifter På statsfinansiell nivå beräknas Finland betala miljoner euro till EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden år Finlands avgifter minskar med 26 miljoner euro jämfört med Finland betalar 74 miljoner euro av betalningslättnaden åt Förenta kungadömet på 3,9 miljarder euro. Finska statens budgetekonomi beräknas få miljoner euro år 2011 från EUbudgeten, vilket är 17 miljoner euro mindre än uppskattningen i budgeten för Det strukturpolitiska stödet beräknas minska med 15 miljoner euro, och jordbruksstödet samt stödet för utvecklande av landsbygden med sammanlagt 6 miljoner euro jämfört med Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU under (miljoner euro) 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Proposition statsekonomins utgifter Budgetekonomin Momsavgift BNI-avgift Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket Sammanlagt Europeiska utvecklingsfonden Sammanlagt statsekonomins inkomster Budgetekonomin Jordbruksstödet Utvecklande av landsbygden Strukturpolitiska stödet Uppbördsprovision för tullar, etc. Andra inkomster Fondekonomin Interventionsfonden Gårdsbrukets utvecklingsfond Sammanlagt Tullar, jordbruks- och sockeravgifter som tagits ut på EU:s vägnar Inklusive bl.a. solidariskt ansvar och kontroll av invandring (13,1 mn euro år 2011) och EU:s TENinkomster (7,7 mn euro år 2011)

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN 19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. 30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

Budgetöversikt 2013 Januari 2013

Budgetöversikt 2013 Januari 2013 Budgetöversikt 2013 Januari 2013 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, 00023 STATSRÅDET Tfn: 0295 16001 (växeln) Fax: 09 160 33123 Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi Informationen:

Läs mer

RP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd)

RP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) RP 367/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till

Läs mer

Nationalräkenskaper 2015

Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter 1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Anslag Inkomstposter Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa 20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 10 maj 2010 Nr 335 INNEHÅLL Nr Sidan 335 Tilläggsbudgetenför2010... 1297 Nr335 Tilläggsbudgeten för 2010 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning 01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett tillägg på 95 000 euro. F ö r k l a r i n g

Läs mer

Basservicebudgetöversikt

Basservicebudgetöversikt Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8 20. Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet.

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2011

Skatter och avgifter av skattenatur 2011 Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsbudgeten Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter

Statsbudgeten Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter 3. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den långvariga kraftiga ekonomiska tillväxten i Finland håller på att mattas av. Ju svagare den internationella ekonomiska situationen

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Ett stöd i livets alla skeden

Ett stöd i livets alla skeden Ett stöd i livets alla skeden Trygghet för alla Folkpensionsanstalten (FPA) sköter om grundtryggheten för dem som bor i Finland. Alla som bor i Finland är kunder hos FPA i något skede av livet. Även personer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagares

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2012

Skatter och avgifter av skattenatur 2012 Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds närmast av moderskapsunderstödet, barnbidraget, militärunderstödet, det allmänna

Läs mer

RP 233/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd)

RP 233/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd) RP 233/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2006

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2006 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen överlämnas regeringens om en tilläggs för. Den internationella ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter 1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Inkomstposter Ändringar i beskattningsgrunderna Trots att recessionen inom euroområdet upphör 2013 kommer den ekonomiska tillväxten att

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1992 rd - RP 72 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och lag om begränsning av rätten att få vuxenstudiepenning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2010 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2010 2:a kvartalet Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades något Den offentliga sektorns inkomster ökade

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2014, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005. Enligt sändlista

FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005. Enligt sändlista FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005 Enligt sändlista RAMAR FÖR STATSFINANSERNA 2006 2009 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått förberedande behandling i statsrådets finansutskott, med stöd

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013

Läs mer