Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter

Transkript

1 1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Inkomstposter Ändringar i beskattningsgrunderna Trots att recessionen inom euroområdet upphör 2013 kommer den ekonomiska tillväxten att vara långsam även i fortsättningen. År 2013 minskar Finlands bruttonationalprodukt med 0,5 %. År 2014 kommer den totala produktionen att öka med 1,2 % med stöd av konsumtionen och exporten. Minskningen av totalproduktionen två år i rad, dvs och 2013, återspeglar sig på den offentliga ekonomins finansiella ställning och den offentliga ekonomin kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under de närmaste åren. Problemen i den finländska ekonomin är samtidigt hållbarheten i fråga om den strukturella tillväxten och den offentliga ekonomin samt ett svårt konjunkturläge. De centrala utmaningarna i finanspolitiken och den ekonomiska politiken för statsminister Jyrki Katainens regering är att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten. Regeringen har satt upp som mål att balansera statsfinanserna och åstadkomma en klar minskning i statsskuldens andel av totalproduktionen före valperiodens utgång. I syfte att nå dessa mål har regeringen utfäst sig att vidta anpassningsåtgärder i fråga om statens inkomster och utgifter samt revidera de ekonomiska strukturerna för att stärka den ekonomiska tillväxten. Dessutom inleder regeringen behövliga åtgärder för att minska hållbarhetsunderskottet före Målsättningen för den offentliga ekonomin i Finland bestäms också av det mål på medellång sikt som ska sättas upp enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt och som sätts upp för offentliga samfunds strukturella finansiella ställning. I stabilitetsprogrammet våren 2013 sattes målet på -0,5 % av bruttonationalprodukten. Regeringen har fattat beslut om direkta åtgärder för att minska statens utgifter och öka dess inkomster såväl i regeringsprogrammet och det första rambeslutet som i rambesluten våren 2012 och Åtgärderna genomförs stegvis och de förbättrar statens finansiella ställning med ett nettobelopp på sammanlagt ca 4,8 miljarder euro från och med år Enigt finansministeriets prognos ökar både statens och hela den offentliga sektorns skuld i förhållande till totalproduktionen under prognosperioden. Dessutom överskrider den offentliga sektorns skuld referensvärdet på 60 % i EU:s grundfördrag år Underskottsmålet för statsfinanserna kommer inte att uppnås. Dessutom kommer det strukturella underskottet i den offentliga sektorns finanser att bli större än det uppsatta målet. År 2014 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster (utan nettoupplåning) till ca 47,2 miljarder euro och skatteinkomsterna till ca 40,1 miljarder euro. Den statliga budgetekonomins inkomster ökar knappt 3 % jämfört med de inkomster som budgeterats för 2013 (inkl. tilläggsbudgetpropositionerna). Den avtagande totalproduktionen 2013 och den obetydliga ekonomiska tillväxten 2014 begränsar tillväxten i skattebaserna. Den mest omfattande skattepolitiska lösningen är reformen av samfundsskatten och beskattningen av utdelningsinkomster. För att stödja den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och företagandet sänks samfundsskattesatsen med 4,5 procentenheter till 20 % samtidigt som beskattningen av utdelningsinkomster ändras. Skattebasen utvidgas i näringsbeskattningen så att rätten att dra av representationskostnader slopas, företagens rätt att dra av ränteutgifter begränsas och avskrivningar av långsiktiga investeringar ändras så att de görs per nyttighet. De skattepolitiska anpassningsåtgärder som träder i kraft 2014 som huvudsakligen består av skatteförhöjningar i punktskatten; förhöjning av alkoholskatt, tobaksaccis och läskedrycksaccis beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 230 miljoner euro samt förhöjning av skatten på transportbränsle och förhöjning av elskatten med 195 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Anslag Skiktgränsen för kapitalinkomstbeskattningen sänks så att för den del som överskrider euro är kapitalskatten 32 %. Rätten att dra av ränteutgifter för bostadslån begränsas ytterligare med 5 procentenheter. Grunderna för beskattning av kilometerersättning ändras. I enlighet med regeringens beslut justeras inte grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster på grund av inflation och en höjd inkomstnivå år Rättvisa vid beskattningen av förvärvsinkomster främjas genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget. Hushållsavdragets maximibelopp höjs till euro. Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till ca miljoner euro, vilket är ca 0,6 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen minskar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca 2,9 % jämfört med den ordinarie budgeten för Regeringens beslut i syfte att anpassa statsfinanserna dämpar utgiftsökningen och minskar statens utgifter under budgetåret med ett nettobelopp av ca 0,6 miljarder euro jämfört med inbesparingarna Inbesparingarna gäller, enligt det som tidigare beslutits, bl.a. statsandelen till kommunernas basservice, försvarsmaktens omkostnader och materialanskaffningar samt utgifterna för utvecklingssamarbetet. Anslagsnivån inom statsfinanserna sänks jämfört med 2013 även på grund av att bl.a. refinansiering av exporten och fartygskrediter överförs till Finnveras verksamhet. Men anslagsnivån höjs dock av de ytterligare satsningar som regeringen beslutat om och som gäller bl.a. samhällsgaranti för unga och slopande av reserven för dem som saknar utbildning, utveckling av social- och hälsovårdsservicen, investeringar i LNG-terminaler och kapitalisering av en ny tillväxtfond. Utgifterna ökar även på grund av vissa automatiska faktorer såsom lagstadgade och avtalsbaserade pris- och kostnadsjusteringar och ökningen av statens pensionsutgifter. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro 2012 bokslut 2013 ordinarie budget 2014 budgetprop. Förändring, % Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Samfundsskatt Mervärdesskatt Övriga skatter Övriga inkomster Sammanlagt Nettoupplåning och skuldhantering 1) Inkomstposter sammanlagt Konsumtionsutgifter Överföringsutgifter Investeringsutgifter Övriga utgifter Anslag sammanlagt Bokslutsöverskott (inkl. föregående år) ) Inbegriper skuldhanteringsutgifter på -64 miljoner euro år 2012, -50 miljoner euro år 2013 och -50 miljoner euro år 2014, redovisat som netto. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Ram för valperioden och ofördelad reserv Åtgärder för stödjande av sysselsättningen och tillväxten Öppnande av offentliga datalager Ändringar i utkomstskydd för arbetslösa med det så kallade arbetskarriäravtalet Ram för valperioden för 2014 är miljoner euro. De anslag som ska gälla ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2014 uppgår således till 83 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 200 miljoner euro. År 2014 inleds ett långsiktigt program för tillväxtfinansiering i syfte att stärka kapitalinvesteringsmarknaden och stödja små- och medelstora företags tillväxt. För kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 30 miljoner euro att användas för inrättande av en ny fond för tillväxtfonder. Målet är en fond på minst 100 miljoner euro, och investeringarna i fonden görs på marknadsvillkor. Som en del av programmet för tillväxtfinansiering föreslås till Finnvera Abp ett kapitallån på 5 miljoner euro för rekapitalisering av Aloitusrahasto Vera Oy. Fonden investerar i nyetablerade teknologiföretag samt i teknikintensiva eller innovativa serviceföretag. Dessutom överförs de fondinvesteringar som erbjuds företag i tillväxtskedet till utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (Tekes) att skötas av den. För verksamheten bildas ett investeringsbolag och man beräknar att till verksamheten används 20 miljoner euro per år. Anpassningen av svaveldirektivet som träder i kraft år 2015 underlättas med en bevillningsfullmakt för ett investeringsstöd på 90 miljoner euro för byggande av terminaler för flytande naturgas (LNG). Dessutom föreslås till bevillningsfullmakten för energistöd 60 miljoner euro, av vilket 20 miljoner euro har reserverats för ett demonstrationsprojekt för havsvindkraft. Inom de största urbana regionerna är målet för intentionsavtalen att skapa enhetliga, fungerande och konkurrenskraftiga urbana regioner. För att öka den statsstödda produktionen av hyresbostäder kan till de kommuner i Helsingforsregionen som har ingått intentionsavtal beviljas tidbundna startbidrag till ett belopp av sammanlagt 10 miljoner euro. I de områden som omfattas av intentionsavtalen främjas bostadsproduktionen dessutom genom understöd för byggande av kommunalteknik till ett belopp av högst 15 miljoner euro. För den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås räntestödsfullmakter för miljoner euro och borgenslånefullmakter för 285 miljoner euro. Det föreslås att byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov förutom genom räntestöd stöds genom investeringsbidrag till ett belopp av 120 miljoner euro. Till det tidsbundna startbidrag för reparation av bostadshus som tagits i bruk för främjande av sysselsättningen inom byggbranschen anvisas 100 miljoner euro för Dessutom anvisas till understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd sammanlagt 43 miljoner euro. Informationen om kollektivtrafikens rutter och tidtabeller samt om trafiknäten blir avgiftsfri och till det föreslås ca 1,5 miljoner euro. Likaså blir väderprognoser och radaruppgifter samt flygplatsobservationer avgiftsfria och till det anvisas tilläggsfinansiering till ett belopp av sammanlagt 5,2 miljoner euro. Dessutom föreslås till Trafiksäkerhetsverket (0,9 miljoner euro) och Statistikcentralen (0,3 miljoner euro) i tilläggsanslag för öppnande av offentliga datalager. För att främja sysselsättningen kommer maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning för dem vars arbetshistoria är under tre år att förkortas till 400 dagar, arbetsvillkoret att förkortas från 34 veckor till 26 veckor och dessutom kommer vägran att delta i aktiveringsåtgärder som främjar sysselsättningen under de 250 första arbetslöshetsdagarna att förkorta dagpenningen med 100 dagar. Ersättningsnivåerna för den inkomstrelaterad dagpenningen minskas och till dem som deltar i aktiveringsåtgärder som främjar sysselsättningen betalas en dagpenning som är lika stor som omställningsskyddet. Ändringarna träder i kraft den 1 januari Inverkan på statens utgifter är liten år Åtgärdsprogrammet för sysselsättning av partiellt arbetsföra inleds. För pilotfasen har reserverats 0,4 miljoner euro för För underlättande av sysselsättningen av partiellt arbetsföra föreslås att maximiperioden för partiell sjukdagpenning förlängs till 120 da- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Samhällsgarantin för unga och stödjande av studier Den kommunala ekonomin Utveckling av social- och hälsovårdstjänster Balansen i statsfinanserna Statsskulden gar. Inverkan på statens kostnader är liten. Kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering lindras, vilket ökar statens utgifter med 2,4 miljoner euro Förverkligandet av sammhällsgarantin för unga fortsätter. Det föreslås att antalet studieplatser inom den yrkesinriktade grundutbildningen ökas med ca 700 jämfört med den nivå som rambeslutet våren 2013 möjliggjorde, vilket innebär ett tillägg på 3 miljoner euro till statsandelen. Målgruppen för försöket med en riksomfattande arbetsbank utvidgas så att den omfattar även sådana unga som hör till ungdomsgarantin som inte har yrkesinriktad grundutbildning. Till utvidgningen av målgruppen föreslås ett anslag på 0,5 miljoner euro. Det föreslås att studiepenningen binds vid index fr.o.m. den 1 augusti Dessutom föreslås att statborgen för studielån höjs med 100 euro till 400 euro i månaden. Det föreslås att systemet med avdrag för studielån ersätts med en studielånskompensation som sporrar studerandena till att avlägga sin examen effektivt. Avsikten är att den utbildning som förbereder invandrare för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildning tas in i studiestödet. Försöket med huruvida studenternas hälsovårdsstiftelse passar som modell även för yrkeshögskoleelevernas hälso- och sjukvård fortsätter. Statsbidragen till kommunerna 2014 uppgår till sammanlagt ca 10,6 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör ca 9,6 miljarder euro. Statsbidragen minskar med ca 1½ % jämfört med I statsandelarna för kommunalekonomin görs en inbesparing på 362 miljoner euro och dessutom görs inte några indexförhöjningar i statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten, vilket minskat statsandelarna för kommunalekonomin med 36 miljoner euro. Men de inkomster som kommunerna får höjs av ett tillägg till statsandelarna som motsvarar intäkten från avfallsskatten (70 miljoner euro) och av en justering av grunderna för värdering av fastigheter i fastighetsbeskattningen (100 miljoner euro). De statliga åtgärderna bedöms ha en sådan sammanlagd effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna att kommunernas finansiella ställning försämras med 257 miljoner euro jämfört med För utveckling av social- och hälsovårdstjänster anvisas det stegvis ett tillägg på 130 miljoner euro på 2015 års nivå. År 2014 anvisas för verkställighet av äldreomsorgslagen 54,5 miljoner euro. För förbättring av stödtjänsterna inom närståendevården riktas ytterligare 10 miljoner euro. Till statsandelarna anvisas för utveckling av elev- och studerandehälsovården ett tillägg på 8,45 miljoner euro år I årsgenomsnitt är ökningen av statsandelarna 13,1 miljoner euro. För utveckling av barnskyddet riktas i statsandelar 4,65 miljoner euro år 2014, varav kostnadsandelen för verkställandet under det första året är 1,25 miljoner euro. För att främja kombinationen av arbete och familjeliv tas en flexibel vårdpenning i bruk i syfte att sporra till även kortvarigt deltidsarbete. Det föreslås att den partiella vårdpenning som betalas föräldrar till barn under 3 år ersätts med en ny flexibel vårdpenning. Statsandelarna ökas med 11 miljoner euro på grund av det ökade behovet av dagvård som reformen föranleder. Budgetpropositionen för 2014 uppvisar ett underskott på 6,7 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2014 uppgå till ca 6,6 miljarder euro, dvs. -3,3 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 100 miljarder euro i slutet av 2014, vilket är ca 49 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 1,8 miljarder euro, vilket är ungefär 2013 års nivå. Fastän statsskulden ökar, hålls ränteutgifterna på en låg nivå på grund av att räntantagandena är låga. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5