FINANSMINISTERIET BUDGETEN /2004 BUDGETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN"

Transkript

1 FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN

2 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE (JUNI 2003)... 5 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET... 7 Figur Statsskuld... 8 Tabell Budgetekonomins inkomstposter och anslag... 9 INKOMSTER Figur Arbetstagarens totala skattekil Tabell Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år Figur Skattegrad UTGIFTER Figur Budgetekonomins utgifter Figur Offentliga utgifter enligt uppgifter Tabell Penningströmmar mellan EU och Finland DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN

3 BUDGETEN FÖR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN Det viktigaste målet för den ekonomisk-politiska linjen i statsbudgeten för 2004 är att genom ökad sysselsättning och minskad statlig skuldsättning stärka den offentliga ekonomin, så att det blir möjligt att anta de utmaningar som befolkningens stigande medelålder och den allt starkare ekonomiska internationaliseringen medför. Den överlägset viktigaste framtidsutmaningen är att befolkningen blir allt äldre och det ökar ansvaret för den offentliga ekonomin. Fram till 2030 Finlands befolkning åldras snabbast i Europa. Befolkningen i arbetsför ålder, åringarna, börjar minska I Finland har detta under de två senaste seklen skett bara under exceptionella förhållanden. Den offentliga ekonomin centrala nyckeltal uttryckt i samhällsekonomiska bokförings termer * 2002* 2003** 2004** Skattegrad, % av BNP 47,6 45,7 45,8 44,7 44,1 Offentliga utgifter, % av BNP 49,0 49,1 50,0 50,9 50,8 Nettoutlåning, % av BNP 7,1 5,2 4,2 2,2 1,7 - statsförvaltningen 3,4 2,0 1,4-0,1-0,7 - lokalförvaltningen 0,3-0,4-0,3-0,5-0,5 - arbetspensionsanstalterna 3,2 3,5 3,0 3,0 2,9 - övriga socialskyddsfonder 0,2 0,1 0,0-0,2-0,1 De offentliga samfundens skuld, mrd. euro 58,0 59,4 59,6 64,0 65,4 - % av BNP 44,6 44,0 42,7 45,1 44,8 Statsskulden, mrd. euro 63,4 61,8 59,3 63,3 64,5 - % av BNP 48,7 45,7 42,4 44,6 44,1 3

4 Samhällsekonomins utveckling * 2002* 2003** 2004** Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. euro 130,1 135,2 139,7 141,9 146,2 Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,1 1,2 2,2 1,4 2,7 Arbetslöshetsgrad % 9,8 9,1 9,1 9,1 8,8 Sysselsättningsgrad, % 66,9 67,7 67,7 67,4 67,5 Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,6 1,6 1,0 0,7 Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 5,5 5,0 5,0 4,1 4,5 Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att öka antalet sysselsatta med personer fram till valperiodens slut. För att målet skall nås vidmakthålls en ekonomisk-politisk linje som främjar en stabil ekonomisk tillväxt, förbättrar marknadernas funktion och säkerställer internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för företagen. Inom finanspolitiken är målet att statsfinanserna förblir starka och är i balans vid valperiodens slut, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna. Uppnåendet av målet kräver en stram utgiftspolitik samt åtgärder för höjande av sysselsättningsgraden. I budgeten fortgår den sänkning av beskattningen av arbete som inleddes redan i den första tilläggsbudgeten för Det sker genom att beskattningen av förvärvsinkomster lindras ytterligare. Genom skattelättnaderna ökas hushållens köpkraft samtidigt som förtroendet för den inhemska ekonomiska utvecklingen stärks och grunden för samhällsekonomisk tillväxt på längre sikt stöds. Skattesänkningen i tilläggsbudgeten hade en relativt sett närapå jämnstor inverkan på alla inkomstnivåer. Den sänkning om 775 miljoner euro som förverkligas 2004 kommer främst låg- och medelinkomsttagare till godo, men den sträcker sig till alla inkomstnivåer. Den höjer det sammanlagda beloppet av de sänkningar av förvärvsinkomstbeskattningen som gjorts under den innevarande valperioden till miljoner euro (0,7 procent av BNP). Valet av tidpunkt för genomförande av skattelättnaderna stöder den ekonomiska tillväxten, som har försvagats av problem inom den internationella ekonomin. Under 2004 påbörjas flera reformer för uppnående av sysselsättningsmålet. För att tiden i arbetslivet skall bli längre eftersträvas sådana lösningar som gör att inträdet i arbetslivet sker tidigare och utträdet ur det infaller senare. Incitamenten för att sysselsätta andra och ta emot arbete förbättras, särskilt inom lågproduktiva branscher. Regeringen gav i november 2003 sitt utlåtande om förnyandet av 4

5 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE Juni 2003! Regeringen syftar i sin finanspolitik till att statsfinanserna skall förbli starka. Detta är nödvändigt för att den offentliga ekonomin under de närmaste årtiondena, utan att de kommande generationerna påförs ett oskäligt högt skattetryck, skall förmå bära det ökade ansvar som följer av att befolkningen blir allt äldre och för att regeringen under alla förhållanden skall ha tillräckligt finanspolitiskt spelrum för tryggande av den ekonomiska tillväxten. Uppnåendet av dessa mål förutsätter att statsskuldens andel av bruttonationalprodukten, med undantag av vissa konjunkturrelaterade avvikelser, sjunker.! För säkerställande av en hållbar offentlig ekonomi har regeringen som mål att statsfinanserna under förhållanden av sedvanlig ekonomisk tillväxt, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, är i balans i slutet av valperioden. Avvikelser som hänger samman med konjunkturerna eller andra tillfälliga avvikelser från den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras, om de inte äventyrar sänkningen av statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten.! Regeringen förbinder sig att under åren följa utgiftsregeln, dvs. de ramar för statsfinanserna som ingår i en redogörelse till riksdagen som avläts i maj 2003.! Under valperioden lindrar regeringen framför allt beskattningen av arbete. Vad gäller den tidsmässiga förläggningen av skatteuppgörelserna kommer konjunkturläget att beaktas och lösningarna dimensioneras så, att målet beträffande balansen i statens ekonomi inte äventyras. När lättnaderna i tilläggsbudgeten för 2003 inräknas är det möjligt att lätta upp skattegrunderna med minst 1,120 miljarder euro även om den ekonomiska tillväxten visar sig bli jämförelsevis anspråkslös. 5

6 företags- och kapitalbeskattningen Ändringarna främjar företagens investeringar, tillväxt och förmåga att sysselsätta samt sporrar till företagsamhet. Också på budgetens utgiftssida inriktas tilläggsresurserna inom den offentliga ekonomin så effektivt som möjligt med sikte på att förbättra sysselsättningsutvecklingen och därmed öka den ekonomiska tillväxtpotentialen. För motarbetande av arbetslöshet utökas åtgärderna inom den aktiva arbetskraftspolitiken och inleds ett tvärsektoriellt program för krossande av arbetslöshetens hårda kärna. Arbetskraftsservicecenter som överskrider förvaltningsgränserna startas, och för att incitamenten skall öka lindras behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet i fråga om makens eller makans inkomster. I regeringsprogrammet och rambeslutet har man enats på detaljnivå om statens finansiering av utvecklandet av välfärdstjänsterna och grunderna för inkomstöverföringar under den innevarande valperioden. Utgående från detta har en avsevärd del av den offentliga ekonomin dimensionerats på ett disciplinerat och förutsebart sätt för de fyra kommande åren. Kontrollen över statens utgifter stärks också genom det reviderade ramförfarandet, som är överskådligare än förr med avseende på skötseln och analyseringen av finanspolitiken (se sammandraget av det reviderade ramförfarandet på sidan 7). De utgiftsramar som beslutats för valperioden anger ett ovillkorligt tak för ca ¾ av statens budgetutgifter, tilläggsbudgeterna inberäknade. Utgifterna i budgeten uppgår till sammanlagt 37,1 miljarder euro, vilket är nästan 4 procent mer än i statsbudgeten för Egentliga ränteutgifter krymper med 19 procent. Utgifterna exklusive ränteutgifter stiger med 2 miljarder euro, dvs. 6 procent. Av ökningen beror cirka hälften på lagstadgade utgifter och beslut som fattades under den föregående valperioden. En knapp fjärdedel av utgiftsökningen behövs för att kommunerna och Folkpensionsanstalten skall kompenseras för det inkomstbortfall som de skattelättnader som ingick i den första tilläggsbudgeten för 2003 och de som nu ingår i budgeten. Återstoden, en dryg fjärdedel, härrör från sådana lösningar i regeringsprogrammet som ökar utgifterna. Som helhet betraktat stöder den finanspolitiska linjen i budgeten den inhemska efterfrågan Den offentliga ekonomins stimulerande verkan beräknas vara något större år 2003 än år

7 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET! Omkring ¾ av anslagen i statsbudgeten dimensioneras så att de ingår i en ram som är bindande för hela valperioden. Ramen uppgår till 28,1 miljarder euro 2004, 28,3 miljarder euro 2005, 28,5 miljarder euro 2006 och 28,6 miljarder euro Ramen för valperioden anges enligt pris- och kostnadsnivån 2004 och justeras vid behov i överensstämmelse med tekniska ändringar i budgetens struktur.! Utanför ramen står dock följande utgifter: utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och garantibeloppet till Folkpensionsanstalten. Dessa förändras i enlighet med konjunkturerna och finansieringsautomatiken. De inkluderas dock i den bindande utgiftsramen i fråga om de verkningar som ändringar i grunderna för dem har. ränteutgifterna för statsskulden utgifter som kompenserar övriga skattetagare för de verkningar som ändringar i skattegrunderna har utgifter motsvarande inkomster som erhålls från Europeiska unionen utgifter som motsvarar tippningsvinstmedlen och intäktsföringen från Penningautomatföreningen finansplaceringsutgifter! Tilläggsbudgetpropositionerna inkluderas i ramen.! Regeringen utgår från att underskottet i statsfinanserna, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, inte ens om den ekonomiska utvecklingen är svag får överskrida 2 3 / 4 procent av bruttonationalprodukten. Med tanke på tilläggsbudgeterna gjordes i regeringens rambeslut en reservering på 120 miljoner euro för De utgifter i budgeten som ingår i ramen stannar 316 miljoner euro under den tekniskt justerade ramen för 2004, vilket ger större spelrum för täckande av tilläggsbudgeterna. Reserveringen kan dock inte anses vara stor. De utgifter i tilläggsbudgeterna som räknas in i ramen har under de senaste åren varit något större än det spelrum som nu bildas. 7

8 Inkomsterna i statens budgetekonomi uppskattas till 35,8 miljarder euro. För att budgeten skall balanseras blir det nödvändigt att uppta nya lån till ett belopp av 1,3 miljarder euro. Statsskulden i proportion till bruttonationalprodukten sjunker emellertid 2004 med ungefär en halv procentenhet från den nivå som uppskattats för 2003, dvs. 44,6 procent. I statsfinanserna inräknas utöver budgetekonomin också fonderna utanför statsbudgeten, och överskottet i dem beräknas bli ca 0,9 miljarder euro 2004 på grund av det överskott som fonderas i statens pensionsfond med tanke på de statsanställdas framtida pensioner. Till de viktigaste statliga fonderna hör statens bostadsfond, statens pensionsfond, gårdsbrukets utvecklingsfond och interventionsfonden för jordbruket. Dessutom har staten sex affärsverk (Senatfastigheter, Forststyrelsen, Luftfartsverket, Vägaffärsverket, Rederiverket och Lotsverket), vilkas driftsekonomi står utanför budgeten. I budgeten har 82 miljoner euro angetts som sammanräknat intäktsföringsmål för affärsverken. Statsskuld Mrd. euro * 03** 04** I euro/i mark I övriga valutor Procent av BNP

9 Enligt nationalräkenskaperna beräknas statsförvaltningens finansiella underskott uppgå till 0,7 procent av bruttonationalprodukten I den offentliga ekonomin ingår förutom statsförvaltningen också lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och de övriga socialförsäkringsfonderna. Hela den offentliga ekonomin förblir på plus, men överskottet minskar 2004 till 1,7 procent av bruttonationalprodukten. Överskottet härrör i sin helhet från arbetspensionsfonderna. Budgetekonomins inkomstposter och anslag, mrd. euro INKOMSTER Bok- Bok- Budge- Budge-- slut slut terat terat Inkomst- och förmögenhetsskatt 12,1 12,5 11,8 12,2 Övriga skatter 17,3 17,7 18,1 18,1 Övriga inkomster 6,1 6,2 5,4 5,4 * varav privatiseringsinkomster (0,0) (1,3) (0,4) (0,4) SAMMANLAGT 35,4 36,4 35,4 35,8 Användningen av det kumulativa överskottet - - 1,0 - Nettoupplåning och skuldhantering - - 1,1 1,3 INKOMSTER SAMMANLAGT 35,4 36,4 37,4 37,1 UTGIFTER Konsumtions- och investeringsutgifter 11,7 12,0 12,6 13,0 Överföringsutgifter 18,0 18,8 20,1 21,2 * varav till kommunerna (5,6) (5,8) (6,4) (6,9) Räntor på statsskulden och övriga utgifter 4,1 3,6 4,7 2,8 * varav ändringen av bokförintsprinciperna fråga om räntorna - - (1,6) - SAMMANLAGT 33,8 34,5 37,4 37,1 Minskning av statsskulden 2,3 1,0 - - ANSLAGEN SAMMANLAGT 36,1 35,5 37,4 37,1 9

10 INKOMSTER År 2004 väntas statens inkomster utan låneupptagning uppgå till 35,8 miljarder euro. Inkomsterna i budgetekonomin väntas stiga med drygt en procent. Av inkomsterna i budgetekonomin utgör 85 procent skatter och inkomster av skattenatur. I övriga inkomster väntas 5,4 miljarder euro inflyta. Här ingår bl.a. inkomster som kommer från EU-budgeten, inkomster från försäljningen av statsägda aktier, statens andel av vinstmedel från tips och penninglotterier, Penningautomatföreningens avkastning, ränte- och dividendinkomster samt intäktsföringar av statens affärsverks vinst. Arbetstagarens totala skattekil, % % * 04* Höginkomsttagare 1) Medelinkomsttagare Låginkomsttagare 2) Källan: Statens ekonomiska forskningscentral 1) 2 gånger en industriarbetstagares medellön 2) 2/3 av en industriarbetstagares medellön 10

11 Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år 2004 DEN PROGRESSIVA INKOMSTSKATTESKALAN Beskattningsbar Skatt vid Skatt på den del förvärvsinkomst nedre gränsen av inkomsten som överskrider den nedre gränsen % Kommunalskatt och socialutgifter, i medeltal 20 % Skatteprocenten för kapitalinkomst och samfund 29 % MERVÄRDESKATTESATSERNA Generell skattesats 22% Livsmedel 17% Medicin, böcker, personaltransporter, inkvartering, TV-licensavgifter, inträdesavgifter till kultur- och underhållningsevenemang, filmförevisningar och användandet av idrottsplatser 8% Prenumererade tidningar och tidskrifter 0% 11

12 Beskattningen av förvärvsinkomster lindras på årsnivå med sammanlagt 775 miljoner euro (0,5 procent i förhållande till BNP), varav den andel som gäller statens inkomstbeskattning utgör ca 364 miljoner euro. Skatteuppgörelsen inriktas helt klart på låg- och medelinkomsttagarna: - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,7 procentenheter - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,5 procentenheter - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,1 procentenheter Till följd av skattesänkningarna krymper löntagarnas totala skattekil 2004 med ungefär en procentenhet på de olika inkomstnivåerna. Den totala skattekilen uttrycker skillnaden mellan företagets arbetskraftskostnad (priset på arbete) och arbetstagarens köpkraft efter skatt. Skattekilen består av arbetstagarens inkomstskatt, de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren och arbetstagaren betalar samt de indirekta konsumtionsskatter som arbetstagaren betalar, och den anges ofta i förhållande till företagets arbetskraftskostnad (%). Till exempel är skattekilen för en industrianställd med medellön ca 55 procent, vilket betyder att företagets arbetskraftskostnad är mer än dubbelt så stor som den förvärvsinkomst som utgör arbetstagarens netto efter konsumtionsskatterna. Ändringar som gjordes i statens inkomstskatteskala lindrar beskattningen inte bara för löntagare utan också för övriga inkomsttagare, såsom pensionärer som betalar inkomstskatt till staten. Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen följer automatiskt konsumentprisindexet utan något separat skattebeslut när den fulla folkpensionen stiger. Skattesänkningen minskar kommunernas och församlingarnas skatteinkomster och Folkpensionsanstaltens inkomster eftersom förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och avdraget för inkomstens förvärvande stiger. Staten kompenserar kommunernas inkomstbortfall fullt ut genom att höja statsandelarna inom social- och hälsovården. Församlingarna kompenseras genom att deras samfundsskatteandel höjs. Det bortfall av inkomster som drabbar Folkpensionsanstalten ökar statens budgetöverföring till FPA. 12

13 Skattegrad 2004, 44,1 % av BNP (64,5 mrd. euro) Den försäkrades verkliga socialskyddspremier Kapitalskatter 4,6 mrd. 0,5 mrd. Arbetsgivarens verkliga socialskyddsavgifter 13,6 mrd. 26,0 mrd. Direkta skatter exkl. kapitalskatt Skatter på produktion och import 19,9 mrd. ENLIGT SKATTER OCH UTGIFTER Övriga socialskyddsfonder 4,7 mrd. Arbetspensionsanstalterna 12,1 mrd. 34,5 mrd. Statsförvaltningen 1) Lokalförvaltningen 13,2 mrd. ENLIGT SKATTETAGARE 1) Innehåller skatteinkomster till församlingar ungefär 90 milj. euro. 13

14 År 2004 väntas 12,2 miljarder euro inflyta i inkomst- och förmögenhetsskatt. Hushållen betalar ungefär två tredjedelar därav, och företagen betalar en tredjedel i form av samfundsskatt. De på omsättningen baserade skatterna beräknas uppgå till ungefär 10,7 miljarder euro. Beskattningen av alkoholdrycker sänks med 33 procent i genomsnitt för att skattebasen för alkoholkonsumtion skall bibehållas så väl som möjligt i Finland. Vid ingången av 2004 blir Finland tvunget att, efter den övergångsperiod som följt på inträdet i EU, slopa begränsningarna i fråga om införsel av alkohol för eget bruk när det gäller resande som anländer från de övriga medlemsländerna. Trots att alkoholbeskattningen lindras väntas resandeinförseln öka ytterligare, så intäkten av accisen på alkoholdrycker förmodas minska med ca 300 miljoner euro år 2004 till miljoner euro, medan intäkten av tobaksaccisen väntas minska med ca 150 miljoner euro till 452 miljoner euro. På samma gång minskar även intäkterna från mervärdesskatten. 14

15 UTGIFTER Budgeten innehåller anslag till ett sammanlagt belopp av 37,1 miljarder euro, varav 2,8 miljarder euro utgör ränteutgifter för statsskulden. Av anslagen i budgeten ingår 27,8 miljarder euro i utgiftsregeln, dvs. ramen för statsfinanserna, medan 9,3 miljarder euro står utanför den. För förbättrande av servicen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt. Dessutom höjer den kompensation av inkomstbortfall som följer av skattesänkningen statsandelarna med 359 miljoner euro, och indexhöjningen gör att statsandelarna stiger med 97 miljoner euro. Statsandelarna stiger med ca 8 procent från år 2003 till 6,4 miljarder euro. Genom det nya basservicebudgetsynsättet förbättras insynen i hur kommunernas uppgifter och åligganden finansieras i statsbudgeten. Budgeten för basservice täcker utvärderingen av den lagstadgade basservicen i hela den kommunala ekonomin. Till basservicen hör tjänsterna inom social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet, det vill säga bl.a. specialsjukvården, äldreomsorgen, dagvården, grundskolorna och gymnasierna. Med vissa små undantag är statsandelarna inte öronmärkta, utan kommunerna beslutar självständigt hur de skall fördelas mellan olika ändamål. En ökning på 90 miljoner euro användas till förbättrande av socialoch hälsovårdstjänsterna. I statsandelarna till kommunerna ingår som ökning också 20 miljoner euro till morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn och 5 miljoner euro till skolreseförmåner i samband med förskoleundervisningen. På barn och unga satsas dessutom bl.a. genom att barnbidragen höjs och mer anslag anvisas till ungdomsarbete. Anslagen för barns och ungas psykiatriska vård och rehabilitering ökas. Pensionärernas ställning förbättras genom satsningar på välfärdstjänsterna och genom en ökning av anslagen för utvecklande av äldreomsorgen. 15

16 Ändring av budgetekonomins utgifter enligt uppgifter, % Hälsovård 19,5 % Miljöskydd 14,8 % Allmän förvaltning 6,4 % Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 6,0 % Allmän ordning och säkerhet 5,9 % Fritid, kultur och religion 5,6 % Försvar Näringsstöd och infrastruktur Utbildning Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 5,6 % 4,3 % 3,8 % 2,5 % - 18,8 % Räntor på statsskulden 16

17 Offentliga utgifter enligt uppgifter året 2001, mrd. euro, % av BNP Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 20,7 % av BNP Utbildning 6,4 % Hälsovård 6,0 % Näringsstöd och infrastruktur 4,6 % Allmän förvaltning 3,8 % Ränteutgifter 2,6 % Försvar Allmän ordning och säkerhet Fritid, kultur och religion 1,5 % 1,4 % 1,2 % Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 0,6 % Miljöskydd 0,3 % Finansiering från statsbudgeten 1) Mrd. Anslagen sammanlagt 2) 1) Källa: Finansministeriet. Överföringar till andra offentliga samfund ingår i siffrorna liksom även den direkta överföringen av mervärdesskatt till FPA 2) Källa: Statistikcentralen, samhällsekonomiska bokföringen, COFOG-uppgiftklassifikationen 17

18 Penningströmmar mellan EU och Finland, milj. euro ** 2004** Betalningar från Finlands budget till EU Betalningar till EUs budget Kapital investeringar (Europeiska utvecklingsfonden) SAMMANLAGT Inkomster från EUs budget Betalningar till Finlands budget Europeiska regionala utvecklingsfonden och socialfonden EU:s utvecklings- och garantifond för jordbruket Inkomster för fiskets utveckling Andra inkomster Betalningar till statliga fonder utanför statsbudgeten Interventionsfonden för jordbruket Gårdbrukets utvecklingsfond SAMMANLAGT

19 DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INKOMSTPOSTER! Alla marginalskatteprocenter på i statens inkomstskatteskala sänks med en procentenhet, och inkomstgränserna i skalan höjs med en procent.! Maximibeloppet av avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 590 euro till 620 euro, och maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från euro till euro.! I fråga om mervärdesskatten för omsättningsgränsen på euro för skattskyldigheten införs en skattelättnad enligt en glidande skala. Skattelättnaden minskar stegvis i takt med att omsättningen ökar och den slutliga redovisade skatten stiger småningom till fullt belopp. Skatten når sitt fulla belopp vid en omsättning på euro.! Accisen på alkoholdrycker sjunker med 33 procent i medeltal. Accisen på starka alkoholdrycker sänks med 44 procent, accisen på svaga viner med 10 procent och accisen på öl med 32 procent.! Fordonsskatten höjs med 10 euro. 19

20 ANSLAG! Anslagen för verkställande av arbetskraftspolitiken höjs med 126 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2003.! Den ersättning för uppehälle som betalas för den tid arbetskraftspolitiska åtgärder pågår höjs från 7 euro till 8 euro per dag, och den förhöjda ersättningen för uppehälle höjs från 14 euro till 16 euro per dag. Också den ersättning för uppehälle som betalas för den tid rehabiliterande arbetsverksamhet pågår stiger till 8 euro. Behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet lindras så, att såsom inkomst som sänker arbetsmarknadsstödet beaktas de av makens eller makans inkomster som överstiger 536 euro per månad. Tidigare var gränsen 236 euro per månad.! Statsandelarna till kommunerna indexhöjs med 1,8 procent, vilket motsvarar 75 procent av den uppskattade uppgången i kostnadsnivån.! Finansieringen av projekt för utvecklande av hälso- och sjukvården ökas med 22 miljoner euro.! I statsandelarna till kommunerna ingår en höjning om 14 miljoner euro för utvecklande av äldreomsorgen och 13 miljoner euro för kompletterande utbildning inom hälso- och sjukvården.! I kommunerna tas en servicesedel i bruk som ett nytt sätt att ordna hemservicen.! Barnbidragen och den partiella vårdpenningen höjs. Barnbidraget för det första barnet stiger från 90 euro till 100 euro per månad, och ensamförsörjartillägget stiger dessutom med tre euro per månad. Den partiella vårdpenningen höjs från 63,07 euro till 70 euro per månad och också föräldrar till barn som går i första och andra klass blir delaktiga av den, om de förkortar sin arbetstid. 20

21 ... anslag! I enlighet med rambeslutet har man reserverat drygt 14 miljoner euro att användas till utvecklingsbehov som fastställs senare och som gäller jordbrukets struktur och annat.! Biståndsanslagen höjs med 39 miljoner euro till en nivå som motsvarar 0,37 procent av 2004 års prognostiserade bruttonationalinkomst.! Finansieringen av universitetens omkostnader stiger med 70 miljoner euro.! Högskolestuderandes måltidsstöd höjs med 0,2 euro till 1,47 euro per måltid.! Antalet elever i yrkesinriktad tilläggsutbildning som sker i form av läroavtal ökas med ! Forsknings- och utvecklingsanslagen höjs med över 100 miljoner euro.! Miljöstödet höjs med ca 6 miljoner euro, vilket påverkar genomförandet av skyddsprogrammet för Östersjön.! Finlands oljebekämpningsberedskap förbättras.! Staten deltar vid behov i avfallshanteringskostnaderna av skrotbilar genom ett tidsbestämt avfallsunderstöd som reserverats för ändamålet.! Landskapsutvecklingspengarna stiger med ca 14 miljoner euro.! Försvarsmakten utvecklas i enlighet med den säkerhetsoch försvarspolitiska redogörelse som riksdagen godkände Anslaget för försvarsmaktens omkostnader höjs med 67 miljoner euro.! Polisens verksamhet effektiveras och resurserna för förebyggande av ekonomisk brottslighet höjs. 21

22 ... anslag! Sjöfartsverkets rederifunktioner och lotsningen ombildas till affärsverk. Vid ingången av 2004 inleder Rederiverket och Lotsverket sin verksamhet.! Produktionen av nya hyres- och bostadsrättsbostäder möjliggörs genom bostadsfinansieringsfullmakter som uppgår till sammanlagt miljoner euro. 22

23 23

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter 1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Anslag Inkomstposter Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR Avdelningens inkomstposter kapitelvis 2002 2004 År 2002 bokslut År 2003 ordinarie statsbudget År 2004 budgetprop. Ändring 2003 2004 % 01. Skatter på grund

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2012

Skatter och avgifter av skattenatur 2012 Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015 Offentlig ekonomi 206 Offentliga sektorns underskott och skuld 205 Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 205 Enligt de reviderade

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014 Offentlig ekonomi 205 Offentliga sektorns underskott och skuld 204 Den offentliga sektorns underskott 3,3 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 204 Enligt de reviderade

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2011

Skatter och avgifter av skattenatur 2011 Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna

Läs mer

RP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd)

RP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) RP 367/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningarna inom ekonomin och den ekonomisk-politiska linjen..... 5 2. Nationella mål och regler som styr skötseln av de offentliga

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005. Enligt sändlista

FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005. Enligt sändlista FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005 Enligt sändlista RAMAR FÖR STATSFINANSERNA 2006 2009 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått förberedande behandling i statsrådets finansutskott, med stöd

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2010 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2010 2:a kvartalet Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades något Den offentliga sektorns inkomster ökade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

RP 206/2005 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2005

RP 206/2005 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2005 RP 206/2005 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2005 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Statsbudgeten Skatteinkomstposterna

Statsbudgeten Skatteinkomstposterna 4.2. Skatteinkomstposterna Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas, inverkar

Läs mer

Nationalräkenskaper 2013

Nationalräkenskaper 2013 Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2013 Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol Korrigerad 30.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten Sammanfattning

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten Sammanfattning Sammanfattning ALLMÄN MOTIVERING Den ekonomiska utvecklingen i Finland håller efter en långvarig uppgång på att bli långsammare. Samtidigt har osäkerheten i fråga om den ekonomiska utvecklingen ökat kraftigt.

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2013

Skatter och avgifter av skattenatur 2013 Offentlig ekonomi 2014 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Utfallet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 3,9 procent år. Utfallet uppgick till totalt 88,2

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte-

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte- RP 28/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer