FINANSMINISTERIET BUDGETEN /2004 BUDGETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN"

Transkript

1 FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN

2 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE (JUNI 2003)... 5 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET... 7 Figur Statsskuld... 8 Tabell Budgetekonomins inkomstposter och anslag... 9 INKOMSTER Figur Arbetstagarens totala skattekil Tabell Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år Figur Skattegrad UTGIFTER Figur Budgetekonomins utgifter Figur Offentliga utgifter enligt uppgifter Tabell Penningströmmar mellan EU och Finland DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN

3 BUDGETEN FÖR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN Det viktigaste målet för den ekonomisk-politiska linjen i statsbudgeten för 2004 är att genom ökad sysselsättning och minskad statlig skuldsättning stärka den offentliga ekonomin, så att det blir möjligt att anta de utmaningar som befolkningens stigande medelålder och den allt starkare ekonomiska internationaliseringen medför. Den överlägset viktigaste framtidsutmaningen är att befolkningen blir allt äldre och det ökar ansvaret för den offentliga ekonomin. Fram till 2030 Finlands befolkning åldras snabbast i Europa. Befolkningen i arbetsför ålder, åringarna, börjar minska I Finland har detta under de två senaste seklen skett bara under exceptionella förhållanden. Den offentliga ekonomin centrala nyckeltal uttryckt i samhällsekonomiska bokförings termer * 2002* 2003** 2004** Skattegrad, % av BNP 47,6 45,7 45,8 44,7 44,1 Offentliga utgifter, % av BNP 49,0 49,1 50,0 50,9 50,8 Nettoutlåning, % av BNP 7,1 5,2 4,2 2,2 1,7 - statsförvaltningen 3,4 2,0 1,4-0,1-0,7 - lokalförvaltningen 0,3-0,4-0,3-0,5-0,5 - arbetspensionsanstalterna 3,2 3,5 3,0 3,0 2,9 - övriga socialskyddsfonder 0,2 0,1 0,0-0,2-0,1 De offentliga samfundens skuld, mrd. euro 58,0 59,4 59,6 64,0 65,4 - % av BNP 44,6 44,0 42,7 45,1 44,8 Statsskulden, mrd. euro 63,4 61,8 59,3 63,3 64,5 - % av BNP 48,7 45,7 42,4 44,6 44,1 3

4 Samhällsekonomins utveckling * 2002* 2003** 2004** Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. euro 130,1 135,2 139,7 141,9 146,2 Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,1 1,2 2,2 1,4 2,7 Arbetslöshetsgrad % 9,8 9,1 9,1 9,1 8,8 Sysselsättningsgrad, % 66,9 67,7 67,7 67,4 67,5 Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,6 1,6 1,0 0,7 Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 5,5 5,0 5,0 4,1 4,5 Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att öka antalet sysselsatta med personer fram till valperiodens slut. För att målet skall nås vidmakthålls en ekonomisk-politisk linje som främjar en stabil ekonomisk tillväxt, förbättrar marknadernas funktion och säkerställer internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för företagen. Inom finanspolitiken är målet att statsfinanserna förblir starka och är i balans vid valperiodens slut, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna. Uppnåendet av målet kräver en stram utgiftspolitik samt åtgärder för höjande av sysselsättningsgraden. I budgeten fortgår den sänkning av beskattningen av arbete som inleddes redan i den första tilläggsbudgeten för Det sker genom att beskattningen av förvärvsinkomster lindras ytterligare. Genom skattelättnaderna ökas hushållens köpkraft samtidigt som förtroendet för den inhemska ekonomiska utvecklingen stärks och grunden för samhällsekonomisk tillväxt på längre sikt stöds. Skattesänkningen i tilläggsbudgeten hade en relativt sett närapå jämnstor inverkan på alla inkomstnivåer. Den sänkning om 775 miljoner euro som förverkligas 2004 kommer främst låg- och medelinkomsttagare till godo, men den sträcker sig till alla inkomstnivåer. Den höjer det sammanlagda beloppet av de sänkningar av förvärvsinkomstbeskattningen som gjorts under den innevarande valperioden till miljoner euro (0,7 procent av BNP). Valet av tidpunkt för genomförande av skattelättnaderna stöder den ekonomiska tillväxten, som har försvagats av problem inom den internationella ekonomin. Under 2004 påbörjas flera reformer för uppnående av sysselsättningsmålet. För att tiden i arbetslivet skall bli längre eftersträvas sådana lösningar som gör att inträdet i arbetslivet sker tidigare och utträdet ur det infaller senare. Incitamenten för att sysselsätta andra och ta emot arbete förbättras, särskilt inom lågproduktiva branscher. Regeringen gav i november 2003 sitt utlåtande om förnyandet av 4

5 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE Juni 2003! Regeringen syftar i sin finanspolitik till att statsfinanserna skall förbli starka. Detta är nödvändigt för att den offentliga ekonomin under de närmaste årtiondena, utan att de kommande generationerna påförs ett oskäligt högt skattetryck, skall förmå bära det ökade ansvar som följer av att befolkningen blir allt äldre och för att regeringen under alla förhållanden skall ha tillräckligt finanspolitiskt spelrum för tryggande av den ekonomiska tillväxten. Uppnåendet av dessa mål förutsätter att statsskuldens andel av bruttonationalprodukten, med undantag av vissa konjunkturrelaterade avvikelser, sjunker.! För säkerställande av en hållbar offentlig ekonomi har regeringen som mål att statsfinanserna under förhållanden av sedvanlig ekonomisk tillväxt, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, är i balans i slutet av valperioden. Avvikelser som hänger samman med konjunkturerna eller andra tillfälliga avvikelser från den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras, om de inte äventyrar sänkningen av statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten.! Regeringen förbinder sig att under åren följa utgiftsregeln, dvs. de ramar för statsfinanserna som ingår i en redogörelse till riksdagen som avläts i maj 2003.! Under valperioden lindrar regeringen framför allt beskattningen av arbete. Vad gäller den tidsmässiga förläggningen av skatteuppgörelserna kommer konjunkturläget att beaktas och lösningarna dimensioneras så, att målet beträffande balansen i statens ekonomi inte äventyras. När lättnaderna i tilläggsbudgeten för 2003 inräknas är det möjligt att lätta upp skattegrunderna med minst 1,120 miljarder euro även om den ekonomiska tillväxten visar sig bli jämförelsevis anspråkslös. 5

6 företags- och kapitalbeskattningen Ändringarna främjar företagens investeringar, tillväxt och förmåga att sysselsätta samt sporrar till företagsamhet. Också på budgetens utgiftssida inriktas tilläggsresurserna inom den offentliga ekonomin så effektivt som möjligt med sikte på att förbättra sysselsättningsutvecklingen och därmed öka den ekonomiska tillväxtpotentialen. För motarbetande av arbetslöshet utökas åtgärderna inom den aktiva arbetskraftspolitiken och inleds ett tvärsektoriellt program för krossande av arbetslöshetens hårda kärna. Arbetskraftsservicecenter som överskrider förvaltningsgränserna startas, och för att incitamenten skall öka lindras behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet i fråga om makens eller makans inkomster. I regeringsprogrammet och rambeslutet har man enats på detaljnivå om statens finansiering av utvecklandet av välfärdstjänsterna och grunderna för inkomstöverföringar under den innevarande valperioden. Utgående från detta har en avsevärd del av den offentliga ekonomin dimensionerats på ett disciplinerat och förutsebart sätt för de fyra kommande åren. Kontrollen över statens utgifter stärks också genom det reviderade ramförfarandet, som är överskådligare än förr med avseende på skötseln och analyseringen av finanspolitiken (se sammandraget av det reviderade ramförfarandet på sidan 7). De utgiftsramar som beslutats för valperioden anger ett ovillkorligt tak för ca ¾ av statens budgetutgifter, tilläggsbudgeterna inberäknade. Utgifterna i budgeten uppgår till sammanlagt 37,1 miljarder euro, vilket är nästan 4 procent mer än i statsbudgeten för Egentliga ränteutgifter krymper med 19 procent. Utgifterna exklusive ränteutgifter stiger med 2 miljarder euro, dvs. 6 procent. Av ökningen beror cirka hälften på lagstadgade utgifter och beslut som fattades under den föregående valperioden. En knapp fjärdedel av utgiftsökningen behövs för att kommunerna och Folkpensionsanstalten skall kompenseras för det inkomstbortfall som de skattelättnader som ingick i den första tilläggsbudgeten för 2003 och de som nu ingår i budgeten. Återstoden, en dryg fjärdedel, härrör från sådana lösningar i regeringsprogrammet som ökar utgifterna. Som helhet betraktat stöder den finanspolitiska linjen i budgeten den inhemska efterfrågan Den offentliga ekonomins stimulerande verkan beräknas vara något större år 2003 än år

7 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET! Omkring ¾ av anslagen i statsbudgeten dimensioneras så att de ingår i en ram som är bindande för hela valperioden. Ramen uppgår till 28,1 miljarder euro 2004, 28,3 miljarder euro 2005, 28,5 miljarder euro 2006 och 28,6 miljarder euro Ramen för valperioden anges enligt pris- och kostnadsnivån 2004 och justeras vid behov i överensstämmelse med tekniska ändringar i budgetens struktur.! Utanför ramen står dock följande utgifter: utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och garantibeloppet till Folkpensionsanstalten. Dessa förändras i enlighet med konjunkturerna och finansieringsautomatiken. De inkluderas dock i den bindande utgiftsramen i fråga om de verkningar som ändringar i grunderna för dem har. ränteutgifterna för statsskulden utgifter som kompenserar övriga skattetagare för de verkningar som ändringar i skattegrunderna har utgifter motsvarande inkomster som erhålls från Europeiska unionen utgifter som motsvarar tippningsvinstmedlen och intäktsföringen från Penningautomatföreningen finansplaceringsutgifter! Tilläggsbudgetpropositionerna inkluderas i ramen.! Regeringen utgår från att underskottet i statsfinanserna, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, inte ens om den ekonomiska utvecklingen är svag får överskrida 2 3 / 4 procent av bruttonationalprodukten. Med tanke på tilläggsbudgeterna gjordes i regeringens rambeslut en reservering på 120 miljoner euro för De utgifter i budgeten som ingår i ramen stannar 316 miljoner euro under den tekniskt justerade ramen för 2004, vilket ger större spelrum för täckande av tilläggsbudgeterna. Reserveringen kan dock inte anses vara stor. De utgifter i tilläggsbudgeterna som räknas in i ramen har under de senaste åren varit något större än det spelrum som nu bildas. 7

8 Inkomsterna i statens budgetekonomi uppskattas till 35,8 miljarder euro. För att budgeten skall balanseras blir det nödvändigt att uppta nya lån till ett belopp av 1,3 miljarder euro. Statsskulden i proportion till bruttonationalprodukten sjunker emellertid 2004 med ungefär en halv procentenhet från den nivå som uppskattats för 2003, dvs. 44,6 procent. I statsfinanserna inräknas utöver budgetekonomin också fonderna utanför statsbudgeten, och överskottet i dem beräknas bli ca 0,9 miljarder euro 2004 på grund av det överskott som fonderas i statens pensionsfond med tanke på de statsanställdas framtida pensioner. Till de viktigaste statliga fonderna hör statens bostadsfond, statens pensionsfond, gårdsbrukets utvecklingsfond och interventionsfonden för jordbruket. Dessutom har staten sex affärsverk (Senatfastigheter, Forststyrelsen, Luftfartsverket, Vägaffärsverket, Rederiverket och Lotsverket), vilkas driftsekonomi står utanför budgeten. I budgeten har 82 miljoner euro angetts som sammanräknat intäktsföringsmål för affärsverken. Statsskuld Mrd. euro * 03** 04** I euro/i mark I övriga valutor Procent av BNP

9 Enligt nationalräkenskaperna beräknas statsförvaltningens finansiella underskott uppgå till 0,7 procent av bruttonationalprodukten I den offentliga ekonomin ingår förutom statsförvaltningen också lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och de övriga socialförsäkringsfonderna. Hela den offentliga ekonomin förblir på plus, men överskottet minskar 2004 till 1,7 procent av bruttonationalprodukten. Överskottet härrör i sin helhet från arbetspensionsfonderna. Budgetekonomins inkomstposter och anslag, mrd. euro INKOMSTER Bok- Bok- Budge- Budge-- slut slut terat terat Inkomst- och förmögenhetsskatt 12,1 12,5 11,8 12,2 Övriga skatter 17,3 17,7 18,1 18,1 Övriga inkomster 6,1 6,2 5,4 5,4 * varav privatiseringsinkomster (0,0) (1,3) (0,4) (0,4) SAMMANLAGT 35,4 36,4 35,4 35,8 Användningen av det kumulativa överskottet - - 1,0 - Nettoupplåning och skuldhantering - - 1,1 1,3 INKOMSTER SAMMANLAGT 35,4 36,4 37,4 37,1 UTGIFTER Konsumtions- och investeringsutgifter 11,7 12,0 12,6 13,0 Överföringsutgifter 18,0 18,8 20,1 21,2 * varav till kommunerna (5,6) (5,8) (6,4) (6,9) Räntor på statsskulden och övriga utgifter 4,1 3,6 4,7 2,8 * varav ändringen av bokförintsprinciperna fråga om räntorna - - (1,6) - SAMMANLAGT 33,8 34,5 37,4 37,1 Minskning av statsskulden 2,3 1,0 - - ANSLAGEN SAMMANLAGT 36,1 35,5 37,4 37,1 9

10 INKOMSTER År 2004 väntas statens inkomster utan låneupptagning uppgå till 35,8 miljarder euro. Inkomsterna i budgetekonomin väntas stiga med drygt en procent. Av inkomsterna i budgetekonomin utgör 85 procent skatter och inkomster av skattenatur. I övriga inkomster väntas 5,4 miljarder euro inflyta. Här ingår bl.a. inkomster som kommer från EU-budgeten, inkomster från försäljningen av statsägda aktier, statens andel av vinstmedel från tips och penninglotterier, Penningautomatföreningens avkastning, ränte- och dividendinkomster samt intäktsföringar av statens affärsverks vinst. Arbetstagarens totala skattekil, % % * 04* Höginkomsttagare 1) Medelinkomsttagare Låginkomsttagare 2) Källan: Statens ekonomiska forskningscentral 1) 2 gånger en industriarbetstagares medellön 2) 2/3 av en industriarbetstagares medellön 10

11 Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år 2004 DEN PROGRESSIVA INKOMSTSKATTESKALAN Beskattningsbar Skatt vid Skatt på den del förvärvsinkomst nedre gränsen av inkomsten som överskrider den nedre gränsen % Kommunalskatt och socialutgifter, i medeltal 20 % Skatteprocenten för kapitalinkomst och samfund 29 % MERVÄRDESKATTESATSERNA Generell skattesats 22% Livsmedel 17% Medicin, böcker, personaltransporter, inkvartering, TV-licensavgifter, inträdesavgifter till kultur- och underhållningsevenemang, filmförevisningar och användandet av idrottsplatser 8% Prenumererade tidningar och tidskrifter 0% 11

12 Beskattningen av förvärvsinkomster lindras på årsnivå med sammanlagt 775 miljoner euro (0,5 procent i förhållande till BNP), varav den andel som gäller statens inkomstbeskattning utgör ca 364 miljoner euro. Skatteuppgörelsen inriktas helt klart på låg- och medelinkomsttagarna: - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,7 procentenheter - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,5 procentenheter - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,1 procentenheter Till följd av skattesänkningarna krymper löntagarnas totala skattekil 2004 med ungefär en procentenhet på de olika inkomstnivåerna. Den totala skattekilen uttrycker skillnaden mellan företagets arbetskraftskostnad (priset på arbete) och arbetstagarens köpkraft efter skatt. Skattekilen består av arbetstagarens inkomstskatt, de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren och arbetstagaren betalar samt de indirekta konsumtionsskatter som arbetstagaren betalar, och den anges ofta i förhållande till företagets arbetskraftskostnad (%). Till exempel är skattekilen för en industrianställd med medellön ca 55 procent, vilket betyder att företagets arbetskraftskostnad är mer än dubbelt så stor som den förvärvsinkomst som utgör arbetstagarens netto efter konsumtionsskatterna. Ändringar som gjordes i statens inkomstskatteskala lindrar beskattningen inte bara för löntagare utan också för övriga inkomsttagare, såsom pensionärer som betalar inkomstskatt till staten. Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen följer automatiskt konsumentprisindexet utan något separat skattebeslut när den fulla folkpensionen stiger. Skattesänkningen minskar kommunernas och församlingarnas skatteinkomster och Folkpensionsanstaltens inkomster eftersom förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och avdraget för inkomstens förvärvande stiger. Staten kompenserar kommunernas inkomstbortfall fullt ut genom att höja statsandelarna inom social- och hälsovården. Församlingarna kompenseras genom att deras samfundsskatteandel höjs. Det bortfall av inkomster som drabbar Folkpensionsanstalten ökar statens budgetöverföring till FPA. 12

13 Skattegrad 2004, 44,1 % av BNP (64,5 mrd. euro) Den försäkrades verkliga socialskyddspremier Kapitalskatter 4,6 mrd. 0,5 mrd. Arbetsgivarens verkliga socialskyddsavgifter 13,6 mrd. 26,0 mrd. Direkta skatter exkl. kapitalskatt Skatter på produktion och import 19,9 mrd. ENLIGT SKATTER OCH UTGIFTER Övriga socialskyddsfonder 4,7 mrd. Arbetspensionsanstalterna 12,1 mrd. 34,5 mrd. Statsförvaltningen 1) Lokalförvaltningen 13,2 mrd. ENLIGT SKATTETAGARE 1) Innehåller skatteinkomster till församlingar ungefär 90 milj. euro. 13

14 År 2004 väntas 12,2 miljarder euro inflyta i inkomst- och förmögenhetsskatt. Hushållen betalar ungefär två tredjedelar därav, och företagen betalar en tredjedel i form av samfundsskatt. De på omsättningen baserade skatterna beräknas uppgå till ungefär 10,7 miljarder euro. Beskattningen av alkoholdrycker sänks med 33 procent i genomsnitt för att skattebasen för alkoholkonsumtion skall bibehållas så väl som möjligt i Finland. Vid ingången av 2004 blir Finland tvunget att, efter den övergångsperiod som följt på inträdet i EU, slopa begränsningarna i fråga om införsel av alkohol för eget bruk när det gäller resande som anländer från de övriga medlemsländerna. Trots att alkoholbeskattningen lindras väntas resandeinförseln öka ytterligare, så intäkten av accisen på alkoholdrycker förmodas minska med ca 300 miljoner euro år 2004 till miljoner euro, medan intäkten av tobaksaccisen väntas minska med ca 150 miljoner euro till 452 miljoner euro. På samma gång minskar även intäkterna från mervärdesskatten. 14

15 UTGIFTER Budgeten innehåller anslag till ett sammanlagt belopp av 37,1 miljarder euro, varav 2,8 miljarder euro utgör ränteutgifter för statsskulden. Av anslagen i budgeten ingår 27,8 miljarder euro i utgiftsregeln, dvs. ramen för statsfinanserna, medan 9,3 miljarder euro står utanför den. För förbättrande av servicen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt. Dessutom höjer den kompensation av inkomstbortfall som följer av skattesänkningen statsandelarna med 359 miljoner euro, och indexhöjningen gör att statsandelarna stiger med 97 miljoner euro. Statsandelarna stiger med ca 8 procent från år 2003 till 6,4 miljarder euro. Genom det nya basservicebudgetsynsättet förbättras insynen i hur kommunernas uppgifter och åligganden finansieras i statsbudgeten. Budgeten för basservice täcker utvärderingen av den lagstadgade basservicen i hela den kommunala ekonomin. Till basservicen hör tjänsterna inom social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet, det vill säga bl.a. specialsjukvården, äldreomsorgen, dagvården, grundskolorna och gymnasierna. Med vissa små undantag är statsandelarna inte öronmärkta, utan kommunerna beslutar självständigt hur de skall fördelas mellan olika ändamål. En ökning på 90 miljoner euro användas till förbättrande av socialoch hälsovårdstjänsterna. I statsandelarna till kommunerna ingår som ökning också 20 miljoner euro till morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn och 5 miljoner euro till skolreseförmåner i samband med förskoleundervisningen. På barn och unga satsas dessutom bl.a. genom att barnbidragen höjs och mer anslag anvisas till ungdomsarbete. Anslagen för barns och ungas psykiatriska vård och rehabilitering ökas. Pensionärernas ställning förbättras genom satsningar på välfärdstjänsterna och genom en ökning av anslagen för utvecklande av äldreomsorgen. 15

16 Ändring av budgetekonomins utgifter enligt uppgifter, % Hälsovård 19,5 % Miljöskydd 14,8 % Allmän förvaltning 6,4 % Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 6,0 % Allmän ordning och säkerhet 5,9 % Fritid, kultur och religion 5,6 % Försvar Näringsstöd och infrastruktur Utbildning Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 5,6 % 4,3 % 3,8 % 2,5 % - 18,8 % Räntor på statsskulden 16

17 Offentliga utgifter enligt uppgifter året 2001, mrd. euro, % av BNP Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 20,7 % av BNP Utbildning 6,4 % Hälsovård 6,0 % Näringsstöd och infrastruktur 4,6 % Allmän förvaltning 3,8 % Ränteutgifter 2,6 % Försvar Allmän ordning och säkerhet Fritid, kultur och religion 1,5 % 1,4 % 1,2 % Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 0,6 % Miljöskydd 0,3 % Finansiering från statsbudgeten 1) Mrd. Anslagen sammanlagt 2) 1) Källa: Finansministeriet. Överföringar till andra offentliga samfund ingår i siffrorna liksom även den direkta överföringen av mervärdesskatt till FPA 2) Källa: Statistikcentralen, samhällsekonomiska bokföringen, COFOG-uppgiftklassifikationen 17

18 Penningströmmar mellan EU och Finland, milj. euro ** 2004** Betalningar från Finlands budget till EU Betalningar till EUs budget Kapital investeringar (Europeiska utvecklingsfonden) SAMMANLAGT Inkomster från EUs budget Betalningar till Finlands budget Europeiska regionala utvecklingsfonden och socialfonden EU:s utvecklings- och garantifond för jordbruket Inkomster för fiskets utveckling Andra inkomster Betalningar till statliga fonder utanför statsbudgeten Interventionsfonden för jordbruket Gårdbrukets utvecklingsfond SAMMANLAGT

19 DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INKOMSTPOSTER! Alla marginalskatteprocenter på i statens inkomstskatteskala sänks med en procentenhet, och inkomstgränserna i skalan höjs med en procent.! Maximibeloppet av avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 590 euro till 620 euro, och maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från euro till euro.! I fråga om mervärdesskatten för omsättningsgränsen på euro för skattskyldigheten införs en skattelättnad enligt en glidande skala. Skattelättnaden minskar stegvis i takt med att omsättningen ökar och den slutliga redovisade skatten stiger småningom till fullt belopp. Skatten når sitt fulla belopp vid en omsättning på euro.! Accisen på alkoholdrycker sjunker med 33 procent i medeltal. Accisen på starka alkoholdrycker sänks med 44 procent, accisen på svaga viner med 10 procent och accisen på öl med 32 procent.! Fordonsskatten höjs med 10 euro. 19

20 ANSLAG! Anslagen för verkställande av arbetskraftspolitiken höjs med 126 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2003.! Den ersättning för uppehälle som betalas för den tid arbetskraftspolitiska åtgärder pågår höjs från 7 euro till 8 euro per dag, och den förhöjda ersättningen för uppehälle höjs från 14 euro till 16 euro per dag. Också den ersättning för uppehälle som betalas för den tid rehabiliterande arbetsverksamhet pågår stiger till 8 euro. Behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet lindras så, att såsom inkomst som sänker arbetsmarknadsstödet beaktas de av makens eller makans inkomster som överstiger 536 euro per månad. Tidigare var gränsen 236 euro per månad.! Statsandelarna till kommunerna indexhöjs med 1,8 procent, vilket motsvarar 75 procent av den uppskattade uppgången i kostnadsnivån.! Finansieringen av projekt för utvecklande av hälso- och sjukvården ökas med 22 miljoner euro.! I statsandelarna till kommunerna ingår en höjning om 14 miljoner euro för utvecklande av äldreomsorgen och 13 miljoner euro för kompletterande utbildning inom hälso- och sjukvården.! I kommunerna tas en servicesedel i bruk som ett nytt sätt att ordna hemservicen.! Barnbidragen och den partiella vårdpenningen höjs. Barnbidraget för det första barnet stiger från 90 euro till 100 euro per månad, och ensamförsörjartillägget stiger dessutom med tre euro per månad. Den partiella vårdpenningen höjs från 63,07 euro till 70 euro per månad och också föräldrar till barn som går i första och andra klass blir delaktiga av den, om de förkortar sin arbetstid. 20

21 ... anslag! I enlighet med rambeslutet har man reserverat drygt 14 miljoner euro att användas till utvecklingsbehov som fastställs senare och som gäller jordbrukets struktur och annat.! Biståndsanslagen höjs med 39 miljoner euro till en nivå som motsvarar 0,37 procent av 2004 års prognostiserade bruttonationalinkomst.! Finansieringen av universitetens omkostnader stiger med 70 miljoner euro.! Högskolestuderandes måltidsstöd höjs med 0,2 euro till 1,47 euro per måltid.! Antalet elever i yrkesinriktad tilläggsutbildning som sker i form av läroavtal ökas med ! Forsknings- och utvecklingsanslagen höjs med över 100 miljoner euro.! Miljöstödet höjs med ca 6 miljoner euro, vilket påverkar genomförandet av skyddsprogrammet för Östersjön.! Finlands oljebekämpningsberedskap förbättras.! Staten deltar vid behov i avfallshanteringskostnaderna av skrotbilar genom ett tidsbestämt avfallsunderstöd som reserverats för ändamålet.! Landskapsutvecklingspengarna stiger med ca 14 miljoner euro.! Försvarsmakten utvecklas i enlighet med den säkerhetsoch försvarspolitiska redogörelse som riksdagen godkände Anslaget för försvarsmaktens omkostnader höjs med 67 miljoner euro.! Polisens verksamhet effektiveras och resurserna för förebyggande av ekonomisk brottslighet höjs. 21

22 ... anslag! Sjöfartsverkets rederifunktioner och lotsningen ombildas till affärsverk. Vid ingången av 2004 inleder Rederiverket och Lotsverket sin verksamhet.! Produktionen av nya hyres- och bostadsrättsbostäder möjliggörs genom bostadsfinansieringsfullmakter som uppgår till sammanlagt miljoner euro. 22

23 23

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 10 maj 2010 Nr 335 INNEHÅLL Nr Sidan 335 Tilläggsbudgetenför2010... 1297 Nr335 Tilläggsbudgeten för 2010 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 3 FINANSMINISTERIET Enligt sändlista PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2014 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Den offentliga sektorns totala utgifter i förhållande till bruttonationalprodukten ökade år År var den offentliga sektorns utgifter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Budgetöversikt 2011 September 2010

Budgetöversikt 2011 September 2010 Budgetöversikt 2011 September 2010 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, 00023 STATSRÅDET Tfn: 09 160 01 eller 09 578 11 (växeln) Fax: 09 160 33123 Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk år (översikten har lagts till 20.3.2013) År var den offentliga

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II 24b/2010 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2010 rd Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II Finansministeriets publikationer 24b/2010 Styrning

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2009 rd Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II Finansministeriets publikationer 23b/2009 Styrning

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Budgetöversikt 2013 Januari 2013

Budgetöversikt 2013 Januari 2013 Budgetöversikt 2013 Januari 2013 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, 00023 STATSRÅDET Tfn: 0295 16001 (växeln) Fax: 09 160 33123 Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi Informationen:

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om försäkrades och arbetsgivares socialskyddsavgifter och folkpensionsanstaltens finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer