FINANSMINISTERIET BUDGETEN /2004 BUDGETEN
|
|
- Anton Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN
2 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE (JUNI 2003)... 5 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET... 7 Figur Statsskuld... 8 Tabell Budgetekonomins inkomstposter och anslag... 9 INKOMSTER Figur Arbetstagarens totala skattekil Tabell Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år Figur Skattegrad UTGIFTER Figur Budgetekonomins utgifter Figur Offentliga utgifter enligt uppgifter Tabell Penningströmmar mellan EU och Finland DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN
3 BUDGETEN FÖR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN Det viktigaste målet för den ekonomisk-politiska linjen i statsbudgeten för 2004 är att genom ökad sysselsättning och minskad statlig skuldsättning stärka den offentliga ekonomin, så att det blir möjligt att anta de utmaningar som befolkningens stigande medelålder och den allt starkare ekonomiska internationaliseringen medför. Den överlägset viktigaste framtidsutmaningen är att befolkningen blir allt äldre och det ökar ansvaret för den offentliga ekonomin. Fram till 2030 Finlands befolkning åldras snabbast i Europa. Befolkningen i arbetsför ålder, åringarna, börjar minska I Finland har detta under de två senaste seklen skett bara under exceptionella förhållanden. Den offentliga ekonomin centrala nyckeltal uttryckt i samhällsekonomiska bokförings termer * 2002* 2003** 2004** Skattegrad, % av BNP 47,6 45,7 45,8 44,7 44,1 Offentliga utgifter, % av BNP 49,0 49,1 50,0 50,9 50,8 Nettoutlåning, % av BNP 7,1 5,2 4,2 2,2 1,7 - statsförvaltningen 3,4 2,0 1,4-0,1-0,7 - lokalförvaltningen 0,3-0,4-0,3-0,5-0,5 - arbetspensionsanstalterna 3,2 3,5 3,0 3,0 2,9 - övriga socialskyddsfonder 0,2 0,1 0,0-0,2-0,1 De offentliga samfundens skuld, mrd. euro 58,0 59,4 59,6 64,0 65,4 - % av BNP 44,6 44,0 42,7 45,1 44,8 Statsskulden, mrd. euro 63,4 61,8 59,3 63,3 64,5 - % av BNP 48,7 45,7 42,4 44,6 44,1 3
4 Samhällsekonomins utveckling * 2002* 2003** 2004** Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. euro 130,1 135,2 139,7 141,9 146,2 Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,1 1,2 2,2 1,4 2,7 Arbetslöshetsgrad % 9,8 9,1 9,1 9,1 8,8 Sysselsättningsgrad, % 66,9 67,7 67,7 67,4 67,5 Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,6 1,6 1,0 0,7 Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 5,5 5,0 5,0 4,1 4,5 Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att öka antalet sysselsatta med personer fram till valperiodens slut. För att målet skall nås vidmakthålls en ekonomisk-politisk linje som främjar en stabil ekonomisk tillväxt, förbättrar marknadernas funktion och säkerställer internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för företagen. Inom finanspolitiken är målet att statsfinanserna förblir starka och är i balans vid valperiodens slut, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna. Uppnåendet av målet kräver en stram utgiftspolitik samt åtgärder för höjande av sysselsättningsgraden. I budgeten fortgår den sänkning av beskattningen av arbete som inleddes redan i den första tilläggsbudgeten för Det sker genom att beskattningen av förvärvsinkomster lindras ytterligare. Genom skattelättnaderna ökas hushållens köpkraft samtidigt som förtroendet för den inhemska ekonomiska utvecklingen stärks och grunden för samhällsekonomisk tillväxt på längre sikt stöds. Skattesänkningen i tilläggsbudgeten hade en relativt sett närapå jämnstor inverkan på alla inkomstnivåer. Den sänkning om 775 miljoner euro som förverkligas 2004 kommer främst låg- och medelinkomsttagare till godo, men den sträcker sig till alla inkomstnivåer. Den höjer det sammanlagda beloppet av de sänkningar av förvärvsinkomstbeskattningen som gjorts under den innevarande valperioden till miljoner euro (0,7 procent av BNP). Valet av tidpunkt för genomförande av skattelättnaderna stöder den ekonomiska tillväxten, som har försvagats av problem inom den internationella ekonomin. Under 2004 påbörjas flera reformer för uppnående av sysselsättningsmålet. För att tiden i arbetslivet skall bli längre eftersträvas sådana lösningar som gör att inträdet i arbetslivet sker tidigare och utträdet ur det infaller senare. Incitamenten för att sysselsätta andra och ta emot arbete förbättras, särskilt inom lågproduktiva branscher. Regeringen gav i november 2003 sitt utlåtande om förnyandet av 4
5 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE Juni 2003! Regeringen syftar i sin finanspolitik till att statsfinanserna skall förbli starka. Detta är nödvändigt för att den offentliga ekonomin under de närmaste årtiondena, utan att de kommande generationerna påförs ett oskäligt högt skattetryck, skall förmå bära det ökade ansvar som följer av att befolkningen blir allt äldre och för att regeringen under alla förhållanden skall ha tillräckligt finanspolitiskt spelrum för tryggande av den ekonomiska tillväxten. Uppnåendet av dessa mål förutsätter att statsskuldens andel av bruttonationalprodukten, med undantag av vissa konjunkturrelaterade avvikelser, sjunker.! För säkerställande av en hållbar offentlig ekonomi har regeringen som mål att statsfinanserna under förhållanden av sedvanlig ekonomisk tillväxt, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, är i balans i slutet av valperioden. Avvikelser som hänger samman med konjunkturerna eller andra tillfälliga avvikelser från den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras, om de inte äventyrar sänkningen av statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten.! Regeringen förbinder sig att under åren följa utgiftsregeln, dvs. de ramar för statsfinanserna som ingår i en redogörelse till riksdagen som avläts i maj 2003.! Under valperioden lindrar regeringen framför allt beskattningen av arbete. Vad gäller den tidsmässiga förläggningen av skatteuppgörelserna kommer konjunkturläget att beaktas och lösningarna dimensioneras så, att målet beträffande balansen i statens ekonomi inte äventyras. När lättnaderna i tilläggsbudgeten för 2003 inräknas är det möjligt att lätta upp skattegrunderna med minst 1,120 miljarder euro även om den ekonomiska tillväxten visar sig bli jämförelsevis anspråkslös. 5
6 företags- och kapitalbeskattningen Ändringarna främjar företagens investeringar, tillväxt och förmåga att sysselsätta samt sporrar till företagsamhet. Också på budgetens utgiftssida inriktas tilläggsresurserna inom den offentliga ekonomin så effektivt som möjligt med sikte på att förbättra sysselsättningsutvecklingen och därmed öka den ekonomiska tillväxtpotentialen. För motarbetande av arbetslöshet utökas åtgärderna inom den aktiva arbetskraftspolitiken och inleds ett tvärsektoriellt program för krossande av arbetslöshetens hårda kärna. Arbetskraftsservicecenter som överskrider förvaltningsgränserna startas, och för att incitamenten skall öka lindras behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet i fråga om makens eller makans inkomster. I regeringsprogrammet och rambeslutet har man enats på detaljnivå om statens finansiering av utvecklandet av välfärdstjänsterna och grunderna för inkomstöverföringar under den innevarande valperioden. Utgående från detta har en avsevärd del av den offentliga ekonomin dimensionerats på ett disciplinerat och förutsebart sätt för de fyra kommande åren. Kontrollen över statens utgifter stärks också genom det reviderade ramförfarandet, som är överskådligare än förr med avseende på skötseln och analyseringen av finanspolitiken (se sammandraget av det reviderade ramförfarandet på sidan 7). De utgiftsramar som beslutats för valperioden anger ett ovillkorligt tak för ca ¾ av statens budgetutgifter, tilläggsbudgeterna inberäknade. Utgifterna i budgeten uppgår till sammanlagt 37,1 miljarder euro, vilket är nästan 4 procent mer än i statsbudgeten för Egentliga ränteutgifter krymper med 19 procent. Utgifterna exklusive ränteutgifter stiger med 2 miljarder euro, dvs. 6 procent. Av ökningen beror cirka hälften på lagstadgade utgifter och beslut som fattades under den föregående valperioden. En knapp fjärdedel av utgiftsökningen behövs för att kommunerna och Folkpensionsanstalten skall kompenseras för det inkomstbortfall som de skattelättnader som ingick i den första tilläggsbudgeten för 2003 och de som nu ingår i budgeten. Återstoden, en dryg fjärdedel, härrör från sådana lösningar i regeringsprogrammet som ökar utgifterna. Som helhet betraktat stöder den finanspolitiska linjen i budgeten den inhemska efterfrågan Den offentliga ekonomins stimulerande verkan beräknas vara något större år 2003 än år
7 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET! Omkring ¾ av anslagen i statsbudgeten dimensioneras så att de ingår i en ram som är bindande för hela valperioden. Ramen uppgår till 28,1 miljarder euro 2004, 28,3 miljarder euro 2005, 28,5 miljarder euro 2006 och 28,6 miljarder euro Ramen för valperioden anges enligt pris- och kostnadsnivån 2004 och justeras vid behov i överensstämmelse med tekniska ändringar i budgetens struktur.! Utanför ramen står dock följande utgifter: utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och garantibeloppet till Folkpensionsanstalten. Dessa förändras i enlighet med konjunkturerna och finansieringsautomatiken. De inkluderas dock i den bindande utgiftsramen i fråga om de verkningar som ändringar i grunderna för dem har. ränteutgifterna för statsskulden utgifter som kompenserar övriga skattetagare för de verkningar som ändringar i skattegrunderna har utgifter motsvarande inkomster som erhålls från Europeiska unionen utgifter som motsvarar tippningsvinstmedlen och intäktsföringen från Penningautomatföreningen finansplaceringsutgifter! Tilläggsbudgetpropositionerna inkluderas i ramen.! Regeringen utgår från att underskottet i statsfinanserna, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, inte ens om den ekonomiska utvecklingen är svag får överskrida 2 3 / 4 procent av bruttonationalprodukten. Med tanke på tilläggsbudgeterna gjordes i regeringens rambeslut en reservering på 120 miljoner euro för De utgifter i budgeten som ingår i ramen stannar 316 miljoner euro under den tekniskt justerade ramen för 2004, vilket ger större spelrum för täckande av tilläggsbudgeterna. Reserveringen kan dock inte anses vara stor. De utgifter i tilläggsbudgeterna som räknas in i ramen har under de senaste åren varit något större än det spelrum som nu bildas. 7
8 Inkomsterna i statens budgetekonomi uppskattas till 35,8 miljarder euro. För att budgeten skall balanseras blir det nödvändigt att uppta nya lån till ett belopp av 1,3 miljarder euro. Statsskulden i proportion till bruttonationalprodukten sjunker emellertid 2004 med ungefär en halv procentenhet från den nivå som uppskattats för 2003, dvs. 44,6 procent. I statsfinanserna inräknas utöver budgetekonomin också fonderna utanför statsbudgeten, och överskottet i dem beräknas bli ca 0,9 miljarder euro 2004 på grund av det överskott som fonderas i statens pensionsfond med tanke på de statsanställdas framtida pensioner. Till de viktigaste statliga fonderna hör statens bostadsfond, statens pensionsfond, gårdsbrukets utvecklingsfond och interventionsfonden för jordbruket. Dessutom har staten sex affärsverk (Senatfastigheter, Forststyrelsen, Luftfartsverket, Vägaffärsverket, Rederiverket och Lotsverket), vilkas driftsekonomi står utanför budgeten. I budgeten har 82 miljoner euro angetts som sammanräknat intäktsföringsmål för affärsverken. Statsskuld Mrd. euro * 03** 04** I euro/i mark I övriga valutor Procent av BNP
9 Enligt nationalräkenskaperna beräknas statsförvaltningens finansiella underskott uppgå till 0,7 procent av bruttonationalprodukten I den offentliga ekonomin ingår förutom statsförvaltningen också lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och de övriga socialförsäkringsfonderna. Hela den offentliga ekonomin förblir på plus, men överskottet minskar 2004 till 1,7 procent av bruttonationalprodukten. Överskottet härrör i sin helhet från arbetspensionsfonderna. Budgetekonomins inkomstposter och anslag, mrd. euro INKOMSTER Bok- Bok- Budge- Budge-- slut slut terat terat Inkomst- och förmögenhetsskatt 12,1 12,5 11,8 12,2 Övriga skatter 17,3 17,7 18,1 18,1 Övriga inkomster 6,1 6,2 5,4 5,4 * varav privatiseringsinkomster (0,0) (1,3) (0,4) (0,4) SAMMANLAGT 35,4 36,4 35,4 35,8 Användningen av det kumulativa överskottet - - 1,0 - Nettoupplåning och skuldhantering - - 1,1 1,3 INKOMSTER SAMMANLAGT 35,4 36,4 37,4 37,1 UTGIFTER Konsumtions- och investeringsutgifter 11,7 12,0 12,6 13,0 Överföringsutgifter 18,0 18,8 20,1 21,2 * varav till kommunerna (5,6) (5,8) (6,4) (6,9) Räntor på statsskulden och övriga utgifter 4,1 3,6 4,7 2,8 * varav ändringen av bokförintsprinciperna fråga om räntorna - - (1,6) - SAMMANLAGT 33,8 34,5 37,4 37,1 Minskning av statsskulden 2,3 1,0 - - ANSLAGEN SAMMANLAGT 36,1 35,5 37,4 37,1 9
10 INKOMSTER År 2004 väntas statens inkomster utan låneupptagning uppgå till 35,8 miljarder euro. Inkomsterna i budgetekonomin väntas stiga med drygt en procent. Av inkomsterna i budgetekonomin utgör 85 procent skatter och inkomster av skattenatur. I övriga inkomster väntas 5,4 miljarder euro inflyta. Här ingår bl.a. inkomster som kommer från EU-budgeten, inkomster från försäljningen av statsägda aktier, statens andel av vinstmedel från tips och penninglotterier, Penningautomatföreningens avkastning, ränte- och dividendinkomster samt intäktsföringar av statens affärsverks vinst. Arbetstagarens totala skattekil, % % * 04* Höginkomsttagare 1) Medelinkomsttagare Låginkomsttagare 2) Källan: Statens ekonomiska forskningscentral 1) 2 gånger en industriarbetstagares medellön 2) 2/3 av en industriarbetstagares medellön 10
11 Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år 2004 DEN PROGRESSIVA INKOMSTSKATTESKALAN Beskattningsbar Skatt vid Skatt på den del förvärvsinkomst nedre gränsen av inkomsten som överskrider den nedre gränsen % Kommunalskatt och socialutgifter, i medeltal 20 % Skatteprocenten för kapitalinkomst och samfund 29 % MERVÄRDESKATTESATSERNA Generell skattesats 22% Livsmedel 17% Medicin, böcker, personaltransporter, inkvartering, TV-licensavgifter, inträdesavgifter till kultur- och underhållningsevenemang, filmförevisningar och användandet av idrottsplatser 8% Prenumererade tidningar och tidskrifter 0% 11
12 Beskattningen av förvärvsinkomster lindras på årsnivå med sammanlagt 775 miljoner euro (0,5 procent i förhållande till BNP), varav den andel som gäller statens inkomstbeskattning utgör ca 364 miljoner euro. Skatteuppgörelsen inriktas helt klart på låg- och medelinkomsttagarna: - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,7 procentenheter - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,5 procentenheter - när årsinkomsten är euro är lättnaden ca 1,1 procentenheter Till följd av skattesänkningarna krymper löntagarnas totala skattekil 2004 med ungefär en procentenhet på de olika inkomstnivåerna. Den totala skattekilen uttrycker skillnaden mellan företagets arbetskraftskostnad (priset på arbete) och arbetstagarens köpkraft efter skatt. Skattekilen består av arbetstagarens inkomstskatt, de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren och arbetstagaren betalar samt de indirekta konsumtionsskatter som arbetstagaren betalar, och den anges ofta i förhållande till företagets arbetskraftskostnad (%). Till exempel är skattekilen för en industrianställd med medellön ca 55 procent, vilket betyder att företagets arbetskraftskostnad är mer än dubbelt så stor som den förvärvsinkomst som utgör arbetstagarens netto efter konsumtionsskatterna. Ändringar som gjordes i statens inkomstskatteskala lindrar beskattningen inte bara för löntagare utan också för övriga inkomsttagare, såsom pensionärer som betalar inkomstskatt till staten. Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen följer automatiskt konsumentprisindexet utan något separat skattebeslut när den fulla folkpensionen stiger. Skattesänkningen minskar kommunernas och församlingarnas skatteinkomster och Folkpensionsanstaltens inkomster eftersom förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och avdraget för inkomstens förvärvande stiger. Staten kompenserar kommunernas inkomstbortfall fullt ut genom att höja statsandelarna inom social- och hälsovården. Församlingarna kompenseras genom att deras samfundsskatteandel höjs. Det bortfall av inkomster som drabbar Folkpensionsanstalten ökar statens budgetöverföring till FPA. 12
13 Skattegrad 2004, 44,1 % av BNP (64,5 mrd. euro) Den försäkrades verkliga socialskyddspremier Kapitalskatter 4,6 mrd. 0,5 mrd. Arbetsgivarens verkliga socialskyddsavgifter 13,6 mrd. 26,0 mrd. Direkta skatter exkl. kapitalskatt Skatter på produktion och import 19,9 mrd. ENLIGT SKATTER OCH UTGIFTER Övriga socialskyddsfonder 4,7 mrd. Arbetspensionsanstalterna 12,1 mrd. 34,5 mrd. Statsförvaltningen 1) Lokalförvaltningen 13,2 mrd. ENLIGT SKATTETAGARE 1) Innehåller skatteinkomster till församlingar ungefär 90 milj. euro. 13
14 År 2004 väntas 12,2 miljarder euro inflyta i inkomst- och förmögenhetsskatt. Hushållen betalar ungefär två tredjedelar därav, och företagen betalar en tredjedel i form av samfundsskatt. De på omsättningen baserade skatterna beräknas uppgå till ungefär 10,7 miljarder euro. Beskattningen av alkoholdrycker sänks med 33 procent i genomsnitt för att skattebasen för alkoholkonsumtion skall bibehållas så väl som möjligt i Finland. Vid ingången av 2004 blir Finland tvunget att, efter den övergångsperiod som följt på inträdet i EU, slopa begränsningarna i fråga om införsel av alkohol för eget bruk när det gäller resande som anländer från de övriga medlemsländerna. Trots att alkoholbeskattningen lindras väntas resandeinförseln öka ytterligare, så intäkten av accisen på alkoholdrycker förmodas minska med ca 300 miljoner euro år 2004 till miljoner euro, medan intäkten av tobaksaccisen väntas minska med ca 150 miljoner euro till 452 miljoner euro. På samma gång minskar även intäkterna från mervärdesskatten. 14
15 UTGIFTER Budgeten innehåller anslag till ett sammanlagt belopp av 37,1 miljarder euro, varav 2,8 miljarder euro utgör ränteutgifter för statsskulden. Av anslagen i budgeten ingår 27,8 miljarder euro i utgiftsregeln, dvs. ramen för statsfinanserna, medan 9,3 miljarder euro står utanför den. För förbättrande av servicen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt. Dessutom höjer den kompensation av inkomstbortfall som följer av skattesänkningen statsandelarna med 359 miljoner euro, och indexhöjningen gör att statsandelarna stiger med 97 miljoner euro. Statsandelarna stiger med ca 8 procent från år 2003 till 6,4 miljarder euro. Genom det nya basservicebudgetsynsättet förbättras insynen i hur kommunernas uppgifter och åligganden finansieras i statsbudgeten. Budgeten för basservice täcker utvärderingen av den lagstadgade basservicen i hela den kommunala ekonomin. Till basservicen hör tjänsterna inom social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet, det vill säga bl.a. specialsjukvården, äldreomsorgen, dagvården, grundskolorna och gymnasierna. Med vissa små undantag är statsandelarna inte öronmärkta, utan kommunerna beslutar självständigt hur de skall fördelas mellan olika ändamål. En ökning på 90 miljoner euro användas till förbättrande av socialoch hälsovårdstjänsterna. I statsandelarna till kommunerna ingår som ökning också 20 miljoner euro till morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn och 5 miljoner euro till skolreseförmåner i samband med förskoleundervisningen. På barn och unga satsas dessutom bl.a. genom att barnbidragen höjs och mer anslag anvisas till ungdomsarbete. Anslagen för barns och ungas psykiatriska vård och rehabilitering ökas. Pensionärernas ställning förbättras genom satsningar på välfärdstjänsterna och genom en ökning av anslagen för utvecklande av äldreomsorgen. 15
16 Ändring av budgetekonomins utgifter enligt uppgifter, % Hälsovård 19,5 % Miljöskydd 14,8 % Allmän förvaltning 6,4 % Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 6,0 % Allmän ordning och säkerhet 5,9 % Fritid, kultur och religion 5,6 % Försvar Näringsstöd och infrastruktur Utbildning Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 5,6 % 4,3 % 3,8 % 2,5 % - 18,8 % Räntor på statsskulden 16
17 Offentliga utgifter enligt uppgifter året 2001, mrd. euro, % av BNP Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 20,7 % av BNP Utbildning 6,4 % Hälsovård 6,0 % Näringsstöd och infrastruktur 4,6 % Allmän förvaltning 3,8 % Ränteutgifter 2,6 % Försvar Allmän ordning och säkerhet Fritid, kultur och religion 1,5 % 1,4 % 1,2 % Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 0,6 % Miljöskydd 0,3 % Finansiering från statsbudgeten 1) Mrd. Anslagen sammanlagt 2) 1) Källa: Finansministeriet. Överföringar till andra offentliga samfund ingår i siffrorna liksom även den direkta överföringen av mervärdesskatt till FPA 2) Källa: Statistikcentralen, samhällsekonomiska bokföringen, COFOG-uppgiftklassifikationen 17
18 Penningströmmar mellan EU och Finland, milj. euro ** 2004** Betalningar från Finlands budget till EU Betalningar till EUs budget Kapital investeringar (Europeiska utvecklingsfonden) SAMMANLAGT Inkomster från EUs budget Betalningar till Finlands budget Europeiska regionala utvecklingsfonden och socialfonden EU:s utvecklings- och garantifond för jordbruket Inkomster för fiskets utveckling Andra inkomster Betalningar till statliga fonder utanför statsbudgeten Interventionsfonden för jordbruket Gårdbrukets utvecklingsfond SAMMANLAGT
19 DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INKOMSTPOSTER! Alla marginalskatteprocenter på i statens inkomstskatteskala sänks med en procentenhet, och inkomstgränserna i skalan höjs med en procent.! Maximibeloppet av avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 590 euro till 620 euro, och maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från euro till euro.! I fråga om mervärdesskatten för omsättningsgränsen på euro för skattskyldigheten införs en skattelättnad enligt en glidande skala. Skattelättnaden minskar stegvis i takt med att omsättningen ökar och den slutliga redovisade skatten stiger småningom till fullt belopp. Skatten når sitt fulla belopp vid en omsättning på euro.! Accisen på alkoholdrycker sjunker med 33 procent i medeltal. Accisen på starka alkoholdrycker sänks med 44 procent, accisen på svaga viner med 10 procent och accisen på öl med 32 procent.! Fordonsskatten höjs med 10 euro. 19
20 ANSLAG! Anslagen för verkställande av arbetskraftspolitiken höjs med 126 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2003.! Den ersättning för uppehälle som betalas för den tid arbetskraftspolitiska åtgärder pågår höjs från 7 euro till 8 euro per dag, och den förhöjda ersättningen för uppehälle höjs från 14 euro till 16 euro per dag. Också den ersättning för uppehälle som betalas för den tid rehabiliterande arbetsverksamhet pågår stiger till 8 euro. Behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet lindras så, att såsom inkomst som sänker arbetsmarknadsstödet beaktas de av makens eller makans inkomster som överstiger 536 euro per månad. Tidigare var gränsen 236 euro per månad.! Statsandelarna till kommunerna indexhöjs med 1,8 procent, vilket motsvarar 75 procent av den uppskattade uppgången i kostnadsnivån.! Finansieringen av projekt för utvecklande av hälso- och sjukvården ökas med 22 miljoner euro.! I statsandelarna till kommunerna ingår en höjning om 14 miljoner euro för utvecklande av äldreomsorgen och 13 miljoner euro för kompletterande utbildning inom hälso- och sjukvården.! I kommunerna tas en servicesedel i bruk som ett nytt sätt att ordna hemservicen.! Barnbidragen och den partiella vårdpenningen höjs. Barnbidraget för det första barnet stiger från 90 euro till 100 euro per månad, och ensamförsörjartillägget stiger dessutom med tre euro per månad. Den partiella vårdpenningen höjs från 63,07 euro till 70 euro per månad och också föräldrar till barn som går i första och andra klass blir delaktiga av den, om de förkortar sin arbetstid. 20
21 ... anslag! I enlighet med rambeslutet har man reserverat drygt 14 miljoner euro att användas till utvecklingsbehov som fastställs senare och som gäller jordbrukets struktur och annat.! Biståndsanslagen höjs med 39 miljoner euro till en nivå som motsvarar 0,37 procent av 2004 års prognostiserade bruttonationalinkomst.! Finansieringen av universitetens omkostnader stiger med 70 miljoner euro.! Högskolestuderandes måltidsstöd höjs med 0,2 euro till 1,47 euro per måltid.! Antalet elever i yrkesinriktad tilläggsutbildning som sker i form av läroavtal ökas med ! Forsknings- och utvecklingsanslagen höjs med över 100 miljoner euro.! Miljöstödet höjs med ca 6 miljoner euro, vilket påverkar genomförandet av skyddsprogrammet för Östersjön.! Finlands oljebekämpningsberedskap förbättras.! Staten deltar vid behov i avfallshanteringskostnaderna av skrotbilar genom ett tidsbestämt avfallsunderstöd som reserverats för ändamålet.! Landskapsutvecklingspengarna stiger med ca 14 miljoner euro.! Försvarsmakten utvecklas i enlighet med den säkerhetsoch försvarspolitiska redogörelse som riksdagen godkände Anslaget för försvarsmaktens omkostnader höjs med 67 miljoner euro.! Polisens verksamhet effektiveras och resurserna för förebyggande av ekonomisk brottslighet höjs. 21
22 ... anslag! Sjöfartsverkets rederifunktioner och lotsningen ombildas till affärsverk. Vid ingången av 2004 inleder Rederiverket och Lotsverket sin verksamhet.! Produktionen av nya hyres- och bostadsrättsbostäder möjliggörs genom bostadsfinansieringsfullmakter som uppgår till sammanlagt miljoner euro. 22
23 23
Statsbudgeten Budgetpropositionens inkomstposter
4. Budgetpropositionens inkomstposter År 2004 uppskattas de statliga inkomsterna utan låneupptagning till 35 881 miljoner euro, vilket är 1,6 % mera än i den ordinarie budgeten 2003. Av inkomsterna är
Läs merÅr 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %
4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster
Läs merRP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merRP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007
RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merRP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a inkomstskattelagen och 2 lagen om skatteskalorna för 2003 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merRP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017
RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs merStatsbudgeten Sammandrag
1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt
Läs mer// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs merSKATTER I SIFFROR 2009
SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.
Läs merStatsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska
Läs merRP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013
RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merRP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras
Läs merRP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006
RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merSTATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005
STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.
Läs merALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005
ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen
Läs merRP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004
RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merSTATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007
STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.
Läs merKommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
Läs merRP 11/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 11/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merStatskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010
Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar
Läs merRP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)
RP 106/2003 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna
Läs merRP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merRP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merNationalräkenskaper 2015
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt
Läs merSTATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008
STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen
Läs merNationalräkenskaper 2014
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merHur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar
1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 89/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen
Läs merStatsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter
1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Anslag Inkomstposter Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier
Läs merAvdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR Avdelningens inkomstposter kapitelvis 2002 2004 År 2002 bokslut År 2003 ordinarie statsbudget År 2004 budgetprop. Ändring 2003 2004 % 01. Skatter på grund
Läs merRP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens
Läs merFINANSMINISTERIET VM 3/214/2003
FINANSMINISTERIET VM 3/214/2003 22.5.2003 Enligt sändlista RAMAR FÖR STATSFINANSERNA 2004 2007 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått förberedande behandling i statsrådets finansutskott, med stöd
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2012
Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156
Läs mer20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa
20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet
Läs merSkattefinansieringen år 2014, md
Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merOffentliga sektorns underskott och skuld 2017
Offentlig ekonomi 2018 Offentliga sektorns underskott och skuld Den offentliga sektorns underskott 0,7 procent och skuld 61,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år Enligt de reviderade
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs merRP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010
RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merANALYS AV SKUGGBUDGETARNA
HANKEN, NOVEMBER 2016 ANALYS AV SKUGGBUDGETARNA SEIJA ILMAKUNNAS, PT NIKU MÄÄTTÄNEN, ETLA Regeringens budgetproposition: förändringarna i statens utgifter och inkomster (beroende av regeringens beslut)
Läs merKostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %
Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag
Läs merDe ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Läs merRP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen
Läs merRP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merRP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.
RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merNationalräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011
Läs merOffentliga sektorns underskott och skuld 2016
Offentlig ekonomi 2017 Offentliga sektorns underskott och skuld Den offentliga sektorns underskott 1,8 procent och skuld 63,1 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år Enligt de reviderade
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningarna inom ekonomin och den ekonomisk-politiska linjen..... 5 2. Nationella mål och regler som styr skötseln av de offentliga
Läs merRP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2011
Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merRP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merOffentliga sektorns underskott och skuld 2015
Offentlig ekonomi 206 Offentliga sektorns underskott och skuld 205 Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 205 Enligt de reviderade
Läs merRP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd)
RP 367/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2013
ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin
Läs merRP 130/2007 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007
RP 130/2007 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merRP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras
RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merStatsbudgeten Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter
3. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den långvariga kraftiga ekonomiska tillväxten i Finland håller på att mattas av. Ju svagare den internationella ekonomiska situationen
Läs merOffentliga sektorns underskott och skuld 2014
Offentlig ekonomi 205 Offentliga sektorns underskott och skuld 204 Den offentliga sektorns underskott 3,3 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 204 Enligt de reviderade
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merHuvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning 01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett tillägg på 95 000 euro. F ö r k l a r i n g
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merVård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna
Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merNationalräkenskaper 2013
Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2013 Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol Korrigerad 30.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2014
ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)
Läs merRP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten
Läs mer