Budgetöversikt 2013 Januari 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetöversikt 2013 Januari 2013"

Transkript

1 Budgetöversikt 2013 Januari 2013

2 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, STATSRÅDET Tfn: (växeln) Fax: Officiell e-post: Informationen: Personliga e-postadresser: Internet: Layout: Anitta Heiskanen/Anitta Türkkan

3 Budgetöversikt 2013 Innehåll Ekonomiska utsikter...5 Tablå Tablå Ekonomiska utvecklingen...6 Den offentliga ekonomin...6 Regeringens finanspolitiska linje...7 Figur Statsskulden...7 Förstärkning av balansen inom statsfinanserna och satsningarna i tillväxt...9 Tablå Vissa förmåner per månad, år Tablå Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster, år Tablå Inkomstskatteskalan, år Tablå Arvsskatteskalan, år Tablå Punktskattesatserna, år Figur Bilskattesatsen för nya bilar, år Figur Fordonsskatten (viktbaserad), år Figur Fordonsskatten (CO 2 -baserad), år Underskottet I statsfinanserna minskar Figur Inkomster och utgifter i budgetekonomin, år Figur Budgetekonomins inkomster, utgifter och balans...19 Figur Hur används skattepengarna?...20 Figur Varifrån kommer skattepengarna?...20 EU-INKOMSTERNA OCH UTGIFTERNA INOM STATSEKONOMIN Tablå Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU under KOMMUNALEKONOMIN FÖRSVAGAS Figur Kommunernas och samkommunernas årstäckning, avskrivningar och nettoinvesteringar ANDRA Plock ur budgeten för

4 Budgetöversikt 2013

5 Budgetöversikt Ekonomiska utsikter Tillväxten blir långsam 2013 Den av riksdagen antagna budgeten baserar sig för de ekonomiska premissernas del på finansministeriets prognos som gavs ut som en bilaga till budgetpropositionen i september. Vid den tidpunkten beräknades totalproduktionen öka år 2013 med 1,0 %. Finansministeriet har justerat prognosen i Konjunkturöversikt i december 2012, och de ekonomiska utsikterna beräknas ha försvagats. Uppskattningarna om den offentliga ekonomins finansiella balans är också svagare än vad som angetts i budgeten. BNP beräknas ha krympt med 0,1 % år 2012 även om den privata konsumtionen utvecklats tämligen positivt. Nettoexportens inverkan var också positiv, dock mera på grund av minskad import än ökad export. Den ekonomiska aktiviteten har bromsats både av att investeringarna minskat samt av lagrens och den statistiska felmarginalens exceptionellt negativa inverkan. Den svaga ekonomiska utvecklingen under slutet av 2012 kommer att påverka tillväxten även under 2013 på grund av det negativa tillväxtarvet. Tillväxten år 2013 beräknas bli 0,5 %, och tillväxten förväntas återhämta sig mot slutet av året. Värdet av exporten kommer att överskrida värdet av importen och handelsbalansen blir svagt positiv. Servicebalansen och ersättningarna för produktionsfaktorer samt inkomstöverföringarna förblir negativa, och bytesbalansen har således fortfarande ett underskott på 1,2 % i förhållande till BNP. Utsikterna för den privata konsumtionen är svaga, vilket främst beror på den svaga utvecklingen av de reella inkomsterna på grund av hushållens högre skattebelastning och det försvagade sysselsättningsläget. Hushållens disponibla reella inkomster förutspås förbli oförändrade. Hushållens skuldsatthet ökar ytterligare. De privata investeringarna minskar fortfarande på bred bas och utsikterna är speciellt dystra inom husbygginvesteringarna. Årsgenomsnittet för arbetslösheten beräknas bli 8,1 % år Man förväntar sig en betydande försvagning av sysselsättningen under nästa år. De skatteskärpningar som träder i kraft 2013 beräknas utöka inflationen med 0,7 procent och årsinflationen beräknas uppgå till 2,2 %. Riskerna som ingår i prognosen från december är i regel negativa och de har till stor del ett samband med en eventuell ny tillspetsning av krisen inom euroområdet i och med att den offentliga sektorn åtar sig ytterligare skulder. I hemlandet riskerar arbetsmarknadsläget bli sämre än väntat. Detta kan vara följden ifall den privata konsumtionen utvecklas sämre än väntat i ett läge där hushållens förtroende försvagas ytterligare och försiktighetssparandet ökar. En långvarig period med svag tillväxt försvagar företagens förmåga att ta emot nya chocker, vilket återspeglar sig i företagens sysselsättningsmöjligheter.

6 6 Budgetöversikt 2013 Den offentliga ekonomin går fortfarande med underskott Den offentliga ekonomin i Finland består av staten, kommunerna, arbetspensionsfonderna och andra socialskyddsfonder. År 2012 beräknas underskottet inom den offentliga ekonomin ha varit 1½ % och underskottet inom statsfinanserna 3½ procent i förhållande till BNP. Kommunernas underskott var uppskattningsvis ½ %, medan socialskyddsfonderna hade ett överskott på 2½ % i förhållande till BNP. De svaga tillväxtutsikterna återspeglar sig direkt i den offentliga ekonomins finansiella ställning. Underskottet inom den offentliga ekonomin kommer emellertid att minska 2013 tack vare regeringens anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärderna minskar på underskottet med drygt en procentenhet i förhållande till totalproduktionen. De beslutade åtgärderna förstärker framför allt statsfinanserna, men statsfinanserna går fortfarande med ett djupt underskott. Underskottet inom statsfinanserna beräknas vara ca 3 % i förhållande till totalproduktionen år Statens skuldtagning kommer inte att avta Skuldsättningen kommer att fortsätta även inom den offentliga ekonomin och utökas av krediterna som beviljats at Europeiska tillfälliga stabiliseringsinstrumentet. I enligthet med Eurostats beslut räknas krediterna i den offentliga skulden hos de euroländer som beviljat garantier. Ekonomiska utvecklingen Prognos, december * 2012** 2013** Bruttonationalprodukten, volymändring, % -8,5 3,3 2,7-0,1 0,5 Arbetslöshetsgraden, % 8,2 8,4 7,8 7,7 8,1 Sysselsättningsgraden, % 68,3 67,8 68,6 69,1 69,1 Konsumentprisindexet, ändring, % 0,0 1,2 3,4 2,8 2,2 Långa räntorna (statsobligationerna, 10 år), % 3,7 3,0 3,0 1,9 1,7 Den offentliga ekonomin Centrala parametrar enligt nationalräkenskaperna i förhållande till bruttonationalprodukten, procent Prognos, december * 2012** 2013** Skatter och socialskyddsavgifter, % av BNP 42,7 42,4 43,3 43,4 44,2 Offentliga samfunds utgifter, % av BNP 56,1 55,8 54,8 55,4 56,2 Offentliga samfunds nettoutlåning, % av BNP -2,7-2,8-0,9-1,6-1,5 Statsförvaltningens nettoutlåning, % av BNP -4,8-5,6-3,3-3,6-3,0 Offentliga samfundens skuld, % av BNP 43,5 48,6 49,0 53,2 56,1 Statsskulden, % av BNP 37,3 42,0 42,1 43,3 46,0

7 Budgetöversikt Regeringens finanspolitiska linje Regeringens finanspolitik siktar mot att förstärka den ekonomiska tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt och att höja sysselsättningsgraden, mot en positiv utveckling av köpkraften samt en förbättring av den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsförutsättningar. Det är viktigt för Finlands del att ekonomins konkurrenskraft förbättras och att förtroendet för den offentliga ekonomins förmåga att sköta sina förpliktelser under alla omständigheter upprätthålls. Det konkreta målet är att bevara statens kreditvärdering på den nuvarande bästa möjliga nivån. För att den offentliga ekonomins hållbarhet ska tryggas har regeringen som mål att vända statens skuldkvot i en klart nedåtgående riktning före slutet av valperioden. Den offentliga ekonomin förstärks genom anpassning av utgifter och inkomster som görs under valperioden samt strukturella reformer. Regeringen har försökt uppnå målen genom att besluta i olika sammanhang om direkta åtgärder som minskar på statens utgifter och ökar på inkomsterna. Åtgärderna förverkligas gradvis före 2015 och de förbättrar statens finansiella ställning sammanlagt med ca 5,1 miljarder euro netto från och med Regeringen binder sig till att genomföra nya anpassningsåtgärder ifall statsskuldens bruttonationalproduktandel inte börjar minska. Behovet av ytterligare anpassning övervägs årligen. Statsskulden md. euroa 100 % % av BNP md. euroa * 0 Källa: Finansministeriet.

8 8 Budgetöversikt 2013 Utgiftsram för valperioden Regeringen garanterar en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik genom att förbinda sig till en utgiftsram som begränsar ökningen av statens utgifter, och som omfattar ca 80 % av budgetutgifterna. Utgiftsramen garanterar för egen del stabil och trovärdig skötsel av statsfinanserna. Utgifter som varierar enligt konjunkturer och finansieringsautomatik, såsom arbetslöshetsutgifterna, löneskyddet, bostadsbidraget samt statens andel av utkomstskyddet lämnas utanför ramen. De ovan nämnda utgifterna inräknas emellertid i ramen i fråga om utgiftskonsekvenserna från ändringar som gjorts i grunderna till dem. Utanför ramen lämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna samt utgifterna där staten agerar som teknisk förmedlare av finansieringsandelar som fås från utomstående parter. Utgiftsramen för valperioden fastställdes så att den i enlighet med regeringsprogrammet förverkligar minskningen av ramutgifterna med 1,2 miljarder euro på 2015 års nivå jämfört med den sista ramen för förra valperioden. Man har reserverat 200 miljoner euro på årlig nivå inom den totala ramen för tilläggsbudgetpropositioner. Regeringen utfäste sig i sitt program till att genomföra nya anpassningsåtgärder ifall statsskuldens bruttonationalproduktandel inte börjar minska under valperioden, och ifall underskottet inom statsekonomin börjar etablera sig på en nivå över 1 av bruttonationalprodukten. Regeringen beslutade våren 2012 om ytterligare åtgärder. Utgifterna som ingår i ramen skärs ner med ytterligare 1,2 miljarder euro på 2015 års nivå. I och med de fastslagna tilläggsanpassningarna justerades den totala ramnivån för valperioden och de årliga ramnivåerna också neråt i enlighet med besparingarna. Ramnivån för valperioden justeras nu neråt för första gången under valperiodens gång under det nuvarande ramsystemet. Det är, till skillnad från en höjning, möjligt att sänka ramen mitt i valperioden utan att förtroendet äventyras.

9 Budgetöversikt Förstärkning av balansen inom statsfinanserna och satsningarna i tillväxt Regeringens budgetproposition för 2013 baserade sig till väsentliga delar på lösningarna i rambeslutet från våren Propositionen innehåller åtgärder som syftar till att anpassa statsfinanserna samt till att förstärka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Samhällsgarantin för unga tas i bruk De ungas och nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden understöds genom samhällsgarantin för unga. Alla under 25-åriga arbetslösa och under 30-åriga nyexaminerade arbetslösa erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller aktiveringsåtgärder senast inom tre månader från att arbetslösheten börjat. Programmet genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets samt arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. TE-byråerna stödjer etableringen av unga och nyexaminerade på arbetsmarknaden. Styrtjänsterna för unga förstärks. Undervisnings- och kulturministeriet anvisar t.ex. ytterligare finansiering för sökande ungdomsarbete. Till samhällsgarantin för unga beviljas i sin helhet ungefär 60 miljoner euro år Dessutom inleds ett kompetensprogram för unga vuxna vilket anvisas 27 miljoner euro år I enlighet med kompetensprogrammet för unga vuxna används anslaget för läroinrättnings- eller lärlingsavtalsutbildning åt åriga som saknar utbildning på grundnivå samt för förstärkning av styrnings- och rådgivningstjänster åt vuxna. Äldrevårdslagen och utvecklandet av stödtjänsterna för närståendevård I budgeten anvisar man i enlighet med regeringsprogrammet ytterligare resurser till utvecklandet av social- och hälsotjänsterna. Lagen om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer (äldrevårdslagen) träder i kraft vid ingången av juli För verkställandet av äldrevårdslagen reserveras det år 2013 sammanlagt 33 miljoner euro och från och med miljoner euro om året. Innan lagen träder i kraft ska man bereda kvalitetsrekommendationerna för hemvård och utveckla mätare för vårdkvalitet och vårdberoende. Kvaliteten av dygnetruntvård och omsorg förbättras genom att man garanterar förverkligandet på kvalitetsrekommendationerna. För förbättrandet av stödtjänsterna för närståendevård reserverar man från och med 2013 ytterligare finansiering på 10 miljoner euro per år.

10 10 Budgetöversikt 2013 Tillväxt främjas med aktiv sysselsättnings- och företagarpolitik samt skatteåtgärder Budgetpropositionen stödjer tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar, samt genom att svara på företagens arbetskraftoch kompetensbehov. Arbetskrafts- och företagstjänsterna förnyas från och med ingången av Målet med reformen är att stödja tillgången till kompetent arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökanden samt företagande. TE-byråernas tjänster organiseras i enlighet med rikstäckande serviceprinciper och serviceurvalet förnyas. Inom beskattningen tar man i tillfälligt bruk flera skatteincitament för företag i syfte att påskynda tillväxten. Tillväxtinriktad produktutveckling stöds genom skatteincitament för forsknings- och utvecklingsverksamhet, och dessutom fördubblar man avskrivningsrätten för industriella produktionsmässiga investeringar i syfte att utöka investeringarna. Inom kapitalinkomstbeskattningen tar man i bruk ett skatteincitament för investerare där placeraren kan göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Förutom tillväxtfrämjande ändringar i skattegrunderna stöds forsknings- och utvecklingsverksamheten bl.a. inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Finnvera Abp:s finansieringsandel utökas i tillväxtföretagen och i nya och internationellt inriktade företag. Till finansiering av företag och fartygsleveranser enligt exportåterfinansieringsmodellen anvisas 940 miljoner euro. Bekämpning av långtidsarbetslöshet och ökning av sysselsättningen Långtidsarbetslösheten ska minskas med ett kommunexperiment där kommunens ansvar för tjänsterna och sysselsättandet utökas. Samtidigt ska man genomföra ett s.k. sysselsättningsbonusförsök i 62 kommuner vilket innebär att en långtidsarbetslös får behålla arbetsmarknadsstödet i en månads tid efter sysselsättandet. Försöket utökar anslagsbehovet med 3,7 miljoner euro. Från och med ingången av 2013 förverkligas det ett handlingsprogram för främjandet av sysselsättningen av partiellt arbetsförmögna. Integreringen av invandrare effektiviseras genom utökad utbildning. Utkomststödet förnyas genom att förhöjningarna av arbetslöshetsskyddet under aktiveringstiden görs till prioriterad inkomst. Reformen uppmuntrar långtidsarbetslösa att delta i aktivering. Detta ökar på anslagsbehovet med 3 miljoner euro. Sysselsättningsanslagen ökas. Målet är en aktiveringsgrad på 30 procent. Eventuella förändringar i sysselsättningsläget återspeglar sig i aktiveringsgraden.

11 Budgetöversikt Tillväxten pådrivs med strukturreformer De strukturella reformerna framskrider i enlighet med regeringens strukturpolitiska ställningstagande som antogs i samband med rammanglingen våren Bostadsbyggandet (ARA) understöds i det osäkra konjunkturläget. Bostadspolitiska åtgärder påskyndas i syfte att förbättra utbudet av rimligt prissatta bostäder. Man fortsätter med öppnandet av offentliga datalager för avgiftsfritt bruk. Meteorologiska institutets väder-, klimat- och havsdata, de viktigaste radar- och blixttjänsterna samt data från den nationella väderprognosmodellen öppnas för avgiftsfritt bruk från och med ingången av Låginkomsttagares utkomst tryggas Låginkomsttagares köpkraft förbättras genom att indexförhöjningen tidigareläggs till den 1 januari Den extra indexförhöjningen kompenserar för den höjda mervärdesskattesatsens konsekvenser för låginkomsttagares köpkraft. Tidigareläggandet av indexförhöjningarna gäller vissa till folkpensionsindexet bundna grundskyddsförmåner som Folkpensionsanstalten verkställer, liksom även utkomststödet. Förhöjningen utökar anslagsbehoven med uppskattningsvis 45 miljoner euro år Det är fråga om ett partiellt tidigareläggande av indexförhöjningen år 2014, och det gäller endast för år Familjers utkomst förbättras genom att behovsprövningen för arbetsmarknadsstödet slopas i fråga om makens inkomster, vilket utökar anslagsbehoven med 32 miljoner euro. Justeringen av bostadsbidraget på grund av inkomstökningen då en arbetslös får sysselsättning skjuts fram från nuvarande tre månader till sex månader. Detta utökar bostadsbidragsutgifterna med 1 miljon euro på årlig nivå. Lagförändringen i fråga träder i kraft vid ingången av 2013 och den gäller ända till slutet av Denna reform uppmuntrar också till arbete. Beskattningen skärps i syfte att förstärka statsfinanserna De skattepolitiska anpassningsåtgärder som genomförs 2013 baserar sig på behovet att förstärka balansen hos statsfinanserna. Ett led i anpassningen utgörs även av skatteuppgörelser som främjar rättvis beskattning. Ändringarna i skattegrunderna fastslogs i samband med rambeslutet från april De mest betydande skattemässiga åtgärderna i budgeten utgörs av slopandet av inflations- och lönenivåjusteringarna i förvärvsinkomstbeskattningen samt av förhöjningen av mervärdesskattesatserna med en procentenhet.

12 12 Budgetöversikt 2013 Beskattningens rättvisa förstärks med en solidaritetsskatt. I statens inkomstskatteskala införs en ny temporär högsta inkomstklass. Beskattningen av stora arv och stora pensionsinkomster skärps. Samtidigt lättar man på beskattningen av låginkomsttagare genom att utöka arbetsinkomstavdraget och grundavdraget inom kommunalbeskattningen. År 2013 tas det även i bruk en ny rundradioskatt som ersätter televisionslicensavgiften, och vars intäkter överförs via statens televisions- och radiofond till Rundradion Ab. Dessutom tar man i bruk en bankskatt, med vars hjälp man i förväg samlar in medel för eventuella nya finansmarknadsproblem. Regeringen förbereder sig för att intäkterna från bankskatten i ett senare skede överförs till inhemska krislösningsändamål. Ifall kommissionens förslag till ett krishanteringsdirektiv leder till en uppgörelse på unionsnivå, ska medlen användas med beaktande av bestämmelserna i direktivet. Eftersom det tills vidare inte finns någon garantifondslösning på unionsnivå, har ett belopp som motsvarar intäkterna från bankskatten införts som överföringsanslag i statsbudgeten. Den skattefria kilometerersättningens överkompensation avvecklas stegvist. Ändringar i socialförmånerna Den lägre specialersättningen inom grundersättningen för läkemedel sänks med 7 procent och partihandelspriserna på läkemedel sänks med 5 procent från och med 1 februari Å andra sidan sänks taket för läkemedelsersättningen med 50 euro från och med den 1 januari 2013 i syfte att hjälpa dem som betalar mest för sina mediciner. Åtgärderna minskar på anslagsbehovet med ca 103 miljoner euro. Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar utan att övriga föräldraledigheter minskas, vilket ökar på anslagsbehovet med 0,3 miljoner euro. Den månatliga dietersättningen som betalas åt dem som lider av celiaki höjs från 21 euro till 23,6 euro, vilket ökar på anslagsbehovet med 1 miljon euro.

13 Budgetöversikt Vissa förmåner per månad 1) år 2013 från och med /mån FULL FOLKPENSION - ensamboende - samboende eller gift GARANTIPENSION 630,02 558, /mån 608,63 539,85 - garantipension 738,82 713,73 Barnbidragen 1. barnet 2. barnet 3. barnet 4. barnet 5. etc. barnet - ensamförsörjartillägget/barn 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster år 2010 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET - grundläggande undervisningen - gymnasieutbildning - yrkesinriktad grundläggande utbildning - yrkeshögskoleutbildning - budgetfinansiering av universitetsutbildning - allmänna bibliotek SOCIALtjänsterna 1) - barnens dagvård - vård vid åldringshem euro , /elev /studerande /studerande /studerande /studerande /lån /vårddag /vårddag Sjukförsäkringens dagpenningar - miniminivån för sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning 594,25 574,00 Stöd för hemvård av barn - vårdpenning/barn - partiell vårdpenning/barn 336,67 96,41 327,46 93,77 HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Den grundläggande hälsovården - hälsocentralsbesök - vård vid bäddavdelningen - tandvården /besök /vårddag /besök Specialsjukvård - somatisk specialsjukvård 829 /vårddag Stödet för privat vård - vårdpenning/barn 171,40 166,71 Grundskyddet för arbetslösa - grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd 697,89 674,24 1) Nettoutgifterna Källor: Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt Statistikcentralen Studiestödet, Maximibeloppen Studiepenning Högskolestuderanden - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år Studerande vid andra läroinrättningar - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år 145,00 298,00 100,00 246,00 Bostadstillägg - 80 % av fastställda 2) boendeutgifter 201,60 Stasborgen till studielånet - högskolestuderanden 300,00 145,00 298,00 100,00 246,00 201,60 300,00 1) Förmåner som bestäms per dag har beräknats på månatlig nivå. 2) Bostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifter som överskrider 252 euro.

14 14 Budgetöversikt 2013 Inkomstskatteskalan, år 2013 Progressiva inkomstskatteskalan Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den delen av inkomsten som överskrider nedre gränsen, % , , , , ,75 Kommunalskatten och socialskyddsavgifterna i genomsnitt 25,3 % inklusive löntagarens arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie Skatteprocenten för kapitalinkomst är 30 % och samfundsskatteprocenten 24,5 % 1 Ändringar i löntagaravgifterna år 2013: Arbetspensionspremien (under 53 år) + 0,0 %-enheter och arbetspensionspremien (över 53 år) + 0,0 %-enheter. Sjukvårdspremien + 0,08 %-enheter. Dagpenningpremien (löntagarna) -0,08 %-enheter och dagpenningpremien (företagare) - 0,09 %-enheter Arbetslöshetsförsäkringspremien 0,0 %-enheter. Arvskatteskalan, år 2013 Värdet av den beskattade andelen, euro Skattens konstanta andel vid nedre gränsen, euro Skatte-% för den överskridande delen Skalan ovan tillämpas på skatteklass I.

15 Budgetöversikt Punktskattesatserna 2013 Öl (mellanöl 4,5 v-%, 0,33 l) 0,44 Cider (4,5 v-%, 0,33 l) 0,52 Viner (11 v-%, 0,75 l) 2,34 Starka viner (21 v-%, 0,75 l) 4,69 Sprit (40 v-%, 0,7 l) 12,15 Genomsnittligt prissatt cigarrett (20 st.) 2,92 Genomsnittligt prissatt rulltobak (30 g påse) 2,55 Motorbensin (c/l)) 65,03 Dieselolja (c/l) 46,95 Sötsaker (c/kg) 95 Glass (c/kg) 47,5 Läskedrycker (c/l) 11 Bilskattesatsen för nya bilar (CO 2 -baserad), år 2013 % CO

16 16 Budgetöversikt 2013 Fordonsskatten (viktbaserad), år kg Fordonsskatten (CO 2 -baserad), år CO

17 Budgetöversikt Underskottet i statsfinanserna minskar 2013 Anslagen i budgeten ökar trots besparingarna Budgetanslagen uppgår till 54,5 miljarder euro, vilket är 2,0 miljarder euro mera än i ordinarie budgeten för Förvaltningsområdenas anslag stiger reellt sett med ungefär 1 % jämfört med ordinarie budgeten för 2012 då man beaktar höjningen av prisnivån och de strukturella förändringarna i budgeten. Anslagsnivån påverkas av regeringens tilläggssatsningar på bl.a. unga, långtidsarbetslösa och arbetslöshetsskyddet, förverkligandet av rundradiofinansieringen ur statsbudgeten, budgeteringen av överföringsanslaget som motsvarar bankskatteintäkterna samt vissa automatiska faktorer, såsom lag- och avtalsbaserade pris- och kostnadsnivåjusteringar samt ränteutgifterna för statsskulden. Regeringens beslut om stabilisering av statsfinanserna minskar på anslagen under budgetåret med ca 350 miljoner euro. År 2013 görs inte några indexförhöjningar i barnbidragen, statsfinansieringen av universitet eller statsandelarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Dessutom nedskärs statsandelen för kommunal basservice, försvarsmaktens materialupphandlingar samt läkemedelsersättningsutgifterna i sjukförsäkringen, reseersättningarna och ersättningarna för privat vård. Ränteutgifterna för statsskulden minskar med ca 15 procent (ca 320 miljoner euro) jämfört med ordinarie budgeten för 2012 tack vare den kraftiga sänkningen av räntenivån. Inkomster och utgifter i budgetekonomin 2013, miljarder euro Statens nettoupplåning 7,5 50 Övriga inkomster 7,1 40 Övriga skatter 2,9 Punktskatter 6,7 30 Ränteutgifter 1,9 Övriga överföringar 4,5 Överföringar till hushåll och socialskyddsfondet, 15,9 Statsbidrag till näringslivet, 3,7 Skatter på grund av omsättning 17, Inkomst och förmögenhetsskatter 12,6 Inkomster 54,5 miljarder euro Källa: Finansministeriet. Utgifter 54,5 miljarder euro Statsbidrag till kommuner 12,2 Investeringsutgifter 2,2 Andra konsumtionsutgifter 7,7 Omkostnader 6,4

18 18 Budgetöversikt 2013 Utgifterna i budgetramen för 2013 är 42,6 miljarder euro. Ramen för valperioden har fastställts så att ramnivån för 2013 är 42,8 miljarder euro. Den odelade reserven i budgeten för 2013 är alltså 55 miljoner euro. Dessutom har man reserverat 200 miljoner euro för tilläggsbudgetpropositioner. Skatteinkomsterna ökar med 5 % främst tack vare ändringar i skattegrunderna Inkomsterna i statens budgetekonomi beräknas uppgå till 47,0 miljarder euro år 2013, exklusive nettoinlåningen. Ungefär 85 % av inkomsterna består av skatter och inkomster av skattenatur. Skatteintäkterna utökas huvudsakligen av regeringens skattepolitiska åtgärder för förstärkning av balansen i statsfinanserna. Inkomststaterna inkluderar även rundradioskatten som tas i bruk vid ingången av Skatteintäkterna utökas trots den avtagande tillväxten och stabilitetsproblemen på finansmarknaderna tack vare sysselsättningsförbättringen och den inhemska efterfrågan. Skatteintäkterna beräknas öka med ca 5 % och de ordinarie inkomsterna i budgetekonomin med 4 % jämfört med ordinarie budgeten år Ändringarna i skattegrunderna som utökar statens skatteinkomster uppgår till 2,0 miljarder euro på årlig nivå. Ändringarna som minskar på inkomsterna uppgår till 0,5 miljarder euro. I inkomststaterna har man dessutom iakttagit beslutet om att slopa justeringen av grunderna för inkomstbeskattningen i syfte att kompensera för den höjda inkomstnivån (260 miljoner euro). Ändringarna i skattegrunderna påverkar statens skatteinkomster med 1,5 miljarder euro netto på årlig nivå. Statsskulden höjs med 7,5 miljarder euro Budgeten för 2013 har ett underskott på 7,5 miljarder euro, vilket täcks med lån. Underskottet under 2012 är 9,1 miljarder euro (inkl. tilläggsbudgeten), vilket innebär att balansen i budgetekonomin förbättras med 1,6 miljarder euro jämfört med Enligt nationalräkenskaperna beräknas underskottet i statsfinanserna vara ca 3,0 % i förhållande till bruttonationalprodukten år I slutet av 2013 beräknas statsskulden vara dryga 92 miljarder euro, vilket är ca 46 % i förhållande till bruttonationalprodukten. I skuldprognosen har det beaktats att man tack vare den nya slags tillämpningen av täckningskravet i budgeten inte behövt ta ut alla lån som budgeterats för 2012 i syfte att garantera tillräcklig soliditet, vilket också påverkar skuldnivån 2013.

19 Budgetöversikt Budgetekonomins inkomster, utgifter och balans md euro 50 md euro ESM-kapitalisering Balans, höger Källa: Finansministeriet Inkomster utan nettoupplåning, vänster Utgifter utan amorteringar, vänster

20 20 Budgetöversikt 2013 Hur används skattepengarna? De offentliga samfundens utgifter år 2010: 99,8 md. euro / 55,5 % av BNP (2009: 96 md. euro / 56,3 %) Allmänna offentliga förvaltningen och ränteutgifterna,13,0 Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner, 43,0 Försvaret, 2,8 Allmänna ordningen och säkerheten, 2,8 Näringsstöden och infrastrukturen, 8,7 Miljöskyddet, boendet och samhällen, 1,5 Hälsovården, 14,1 Utbildningen,11,7 Fritiden, kulturen och regilionen, 2,2 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna. Varifrån kommer skattepengarna? De offentliga samfundens inkomster året 2010: 94,7 md. euro / 53,4 % av BNP (2009: 91 md. euro / 53,4 % ) Övriga inkomster 12,3 md. euro Förmögenhetsinkomster 7,0 md. euro Mervärdesskatt och övriga indirekta skatter, 24,0 md. euro Inkomst- och förmögenhetsskatter, 28,6 md. euro Socialskyddsavgifter, 22,6 md. euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.

21 Budgetöversikt EU-inkomsterna och utgifterna inom statsekonomin Ur statsekonomiskt perspektiv beräknas Finland betala miljoner euro till EUbudgeten och Europeiska utvecklingsfonden år Finlands avgifter ökar till 79 miljoner euro jämfört med budgeten för År 2013 betalar Finland 106 miljoner euro av Förenade Konungarikets betalningslättnad på 4,1 miljarder euro. Den finländska budgetekonomin beräknas få miljoner euro från EU-budgeten år 2013, vilket är ungefär 11 miljoner mindre än vad som uppskattades i budgeten för Det strukturpolitiska stödet beräknas minska med 13 miljoner euro, och lantbruksstödet och utvecklingsstödet för landsbygden öka med sammanlagt 1 miljon euro jämfört med Sammanfattning av betalningsflöden mellan staten och EU under (miljoner euro) 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Budget statsekonomins utgifter Budgetekonomin Momsavgift BNI-avgift Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket Sammanlagt Europeiska utvecklingsfonden Sammanlagt statsekonomins inkomster Budgetekonomin Jordbruksstödet Utvecklande av landsbygden Strukturpolitiska stödet Uppbördsprovision för tullar, etc. Andra inkomster Fondekonomin Interventionsfonden Gårdsbrukets utvecklingsfond Sammanlagt Tullar, jordbruks- och sockeravgifter som tagits ut på EU:s vägnar Inklusive bl.a. solidariskt ansvar och kontroll av invandring (16,6 mn euro år 2013)

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter 1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Anslag Inkomstposter Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Budgetöversikt 2011 September 2010

Budgetöversikt 2011 September 2010 Budgetöversikt 2011 September 2010 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, 00023 STATSRÅDET Tfn: 09 160 01 eller 09 578 11 (växeln) Fax: 09 160 33123 Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. 30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa 20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd)

RP 367/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) RP 367/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV TILLÄGGSBUDGET- PROPOSITIONEN FÖR 2015 (RP 362/2014 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter

Statsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter 1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Inkomstposter Ändringar i beskattningsgrunderna Trots att recessionen inom euroområdet upphör 2013 kommer den ekonomiska tillväxten att

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN 19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 10 maj 2010 Nr 335 INNEHÅLL Nr Sidan 335 Tilläggsbudgetenför2010... 1297 Nr335 Tilläggsbudgeten för 2010 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget

Läs mer

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8 20. Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet.

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning 01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett tillägg på 95 000 euro. F ö r k l a r i n g

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds närmast av moderskapsunderstödet, barnbidraget, militärunderstödet, det allmänna

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningarna inom ekonomin och den ekonomisk-politiska linjen..... 5 2. Nationella mål och regler som styr skötseln av de offentliga

Läs mer

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagares

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Nationalräkenskaper 2015

Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2006

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2006 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen överlämnas regeringens om en tilläggs för. Den internationella ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt

Läs mer

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall Statsbudgeten 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

RP 233/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd)

RP 233/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd) RP 233/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

RP 148/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010

RP 148/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010 RP 148/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 89/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Statsbudgeten Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

Statsbudgeten Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds närmast av moderskapsunderstödet, barnbidraget, militärunderstödet, det allmänna

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds närmast av moderskapsunderstödet, barnbidraget, militärunderstödet, det allmänna

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer