Budgetöversikt 2013 Januari 2013

Transkript

1 Budgetöversikt 2013 Januari 2013

2 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, STATSRÅDET Tfn: (växeln) Fax: Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi Informationen: vm-viestinta@vm.fi Personliga e-postadresser: förnamn.efternamn@vm.fi Internet: Layout: Anitta Heiskanen/Anitta Türkkan

3 Budgetöversikt 2013 Innehåll Ekonomiska utsikter...5 Tablå Tablå Ekonomiska utvecklingen...6 Den offentliga ekonomin...6 Regeringens finanspolitiska linje...7 Figur Statsskulden...7 Förstärkning av balansen inom statsfinanserna och satsningarna i tillväxt...9 Tablå Vissa förmåner per månad, år Tablå Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster, år Tablå Inkomstskatteskalan, år Tablå Arvsskatteskalan, år Tablå Punktskattesatserna, år Figur Bilskattesatsen för nya bilar, år Figur Fordonsskatten (viktbaserad), år Figur Fordonsskatten (CO 2 -baserad), år Underskottet I statsfinanserna minskar Figur Inkomster och utgifter i budgetekonomin, år Figur Budgetekonomins inkomster, utgifter och balans...19 Figur Hur används skattepengarna?...20 Figur Varifrån kommer skattepengarna?...20 EU-INKOMSTERNA OCH UTGIFTERNA INOM STATSEKONOMIN Tablå Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU under KOMMUNALEKONOMIN FÖRSVAGAS Figur Kommunernas och samkommunernas årstäckning, avskrivningar och nettoinvesteringar ANDRA Plock ur budgeten för

4 Budgetöversikt 2013

5 Budgetöversikt Ekonomiska utsikter Tillväxten blir långsam 2013 Den av riksdagen antagna budgeten baserar sig för de ekonomiska premissernas del på finansministeriets prognos som gavs ut som en bilaga till budgetpropositionen i september. Vid den tidpunkten beräknades totalproduktionen öka år 2013 med 1,0 %. Finansministeriet har justerat prognosen i Konjunkturöversikt i december 2012, och de ekonomiska utsikterna beräknas ha försvagats. Uppskattningarna om den offentliga ekonomins finansiella balans är också svagare än vad som angetts i budgeten. BNP beräknas ha krympt med 0,1 % år 2012 även om den privata konsumtionen utvecklats tämligen positivt. Nettoexportens inverkan var också positiv, dock mera på grund av minskad import än ökad export. Den ekonomiska aktiviteten har bromsats både av att investeringarna minskat samt av lagrens och den statistiska felmarginalens exceptionellt negativa inverkan. Den svaga ekonomiska utvecklingen under slutet av 2012 kommer att påverka tillväxten även under 2013 på grund av det negativa tillväxtarvet. Tillväxten år 2013 beräknas bli 0,5 %, och tillväxten förväntas återhämta sig mot slutet av året. Värdet av exporten kommer att överskrida värdet av importen och handelsbalansen blir svagt positiv. Servicebalansen och ersättningarna för produktionsfaktorer samt inkomstöverföringarna förblir negativa, och bytesbalansen har således fortfarande ett underskott på 1,2 % i förhållande till BNP. Utsikterna för den privata konsumtionen är svaga, vilket främst beror på den svaga utvecklingen av de reella inkomsterna på grund av hushållens högre skattebelastning och det försvagade sysselsättningsläget. Hushållens disponibla reella inkomster förutspås förbli oförändrade. Hushållens skuldsatthet ökar ytterligare. De privata investeringarna minskar fortfarande på bred bas och utsikterna är speciellt dystra inom husbygginvesteringarna. Årsgenomsnittet för arbetslösheten beräknas bli 8,1 % år Man förväntar sig en betydande försvagning av sysselsättningen under nästa år. De skatteskärpningar som träder i kraft 2013 beräknas utöka inflationen med 0,7 procent och årsinflationen beräknas uppgå till 2,2 %. Riskerna som ingår i prognosen från december är i regel negativa och de har till stor del ett samband med en eventuell ny tillspetsning av krisen inom euroområdet i och med att den offentliga sektorn åtar sig ytterligare skulder. I hemlandet riskerar arbetsmarknadsläget bli sämre än väntat. Detta kan vara följden ifall den privata konsumtionen utvecklas sämre än väntat i ett läge där hushållens förtroende försvagas ytterligare och försiktighetssparandet ökar. En långvarig period med svag tillväxt försvagar företagens förmåga att ta emot nya chocker, vilket återspeglar sig i företagens sysselsättningsmöjligheter.

6 6 Budgetöversikt 2013 Den offentliga ekonomin går fortfarande med underskott Den offentliga ekonomin i Finland består av staten, kommunerna, arbetspensionsfonderna och andra socialskyddsfonder. År 2012 beräknas underskottet inom den offentliga ekonomin ha varit 1½ % och underskottet inom statsfinanserna 3½ procent i förhållande till BNP. Kommunernas underskott var uppskattningsvis ½ %, medan socialskyddsfonderna hade ett överskott på 2½ % i förhållande till BNP. De svaga tillväxtutsikterna återspeglar sig direkt i den offentliga ekonomins finansiella ställning. Underskottet inom den offentliga ekonomin kommer emellertid att minska 2013 tack vare regeringens anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärderna minskar på underskottet med drygt en procentenhet i förhållande till totalproduktionen. De beslutade åtgärderna förstärker framför allt statsfinanserna, men statsfinanserna går fortfarande med ett djupt underskott. Underskottet inom statsfinanserna beräknas vara ca 3 % i förhållande till totalproduktionen år Statens skuldtagning kommer inte att avta Skuldsättningen kommer att fortsätta även inom den offentliga ekonomin och utökas av krediterna som beviljats at Europeiska tillfälliga stabiliseringsinstrumentet. I enligthet med Eurostats beslut räknas krediterna i den offentliga skulden hos de euroländer som beviljat garantier. Ekonomiska utvecklingen Prognos, december * 2012** 2013** Bruttonationalprodukten, volymändring, % -8,5 3,3 2,7-0,1 0,5 Arbetslöshetsgraden, % 8,2 8,4 7,8 7,7 8,1 Sysselsättningsgraden, % 68,3 67,8 68,6 69,1 69,1 Konsumentprisindexet, ändring, % 0,0 1,2 3,4 2,8 2,2 Långa räntorna (statsobligationerna, 10 år), % 3,7 3,0 3,0 1,9 1,7 Den offentliga ekonomin Centrala parametrar enligt nationalräkenskaperna i förhållande till bruttonationalprodukten, procent Prognos, december * 2012** 2013** Skatter och socialskyddsavgifter, % av BNP 42,7 42,4 43,3 43,4 44,2 Offentliga samfunds utgifter, % av BNP 56,1 55,8 54,8 55,4 56,2 Offentliga samfunds nettoutlåning, % av BNP -2,7-2,8-0,9-1,6-1,5 Statsförvaltningens nettoutlåning, % av BNP -4,8-5,6-3,3-3,6-3,0 Offentliga samfundens skuld, % av BNP 43,5 48,6 49,0 53,2 56,1 Statsskulden, % av BNP 37,3 42,0 42,1 43,3 46,0

7 Budgetöversikt Regeringens finanspolitiska linje Regeringens finanspolitik siktar mot att förstärka den ekonomiska tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt och att höja sysselsättningsgraden, mot en positiv utveckling av köpkraften samt en förbättring av den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsförutsättningar. Det är viktigt för Finlands del att ekonomins konkurrenskraft förbättras och att förtroendet för den offentliga ekonomins förmåga att sköta sina förpliktelser under alla omständigheter upprätthålls. Det konkreta målet är att bevara statens kreditvärdering på den nuvarande bästa möjliga nivån. För att den offentliga ekonomins hållbarhet ska tryggas har regeringen som mål att vända statens skuldkvot i en klart nedåtgående riktning före slutet av valperioden. Den offentliga ekonomin förstärks genom anpassning av utgifter och inkomster som görs under valperioden samt strukturella reformer. Regeringen har försökt uppnå målen genom att besluta i olika sammanhang om direkta åtgärder som minskar på statens utgifter och ökar på inkomsterna. Åtgärderna förverkligas gradvis före 2015 och de förbättrar statens finansiella ställning sammanlagt med ca 5,1 miljarder euro netto från och med Regeringen binder sig till att genomföra nya anpassningsåtgärder ifall statsskuldens bruttonationalproduktandel inte börjar minska. Behovet av ytterligare anpassning övervägs årligen. Statsskulden md. euroa 100 % % av BNP md. euroa * 0 Källa: Finansministeriet.

8 8 Budgetöversikt 2013 Utgiftsram för valperioden Regeringen garanterar en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik genom att förbinda sig till en utgiftsram som begränsar ökningen av statens utgifter, och som omfattar ca 80 % av budgetutgifterna. Utgiftsramen garanterar för egen del stabil och trovärdig skötsel av statsfinanserna. Utgifter som varierar enligt konjunkturer och finansieringsautomatik, såsom arbetslöshetsutgifterna, löneskyddet, bostadsbidraget samt statens andel av utkomstskyddet lämnas utanför ramen. De ovan nämnda utgifterna inräknas emellertid i ramen i fråga om utgiftskonsekvenserna från ändringar som gjorts i grunderna till dem. Utanför ramen lämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna samt utgifterna där staten agerar som teknisk förmedlare av finansieringsandelar som fås från utomstående parter. Utgiftsramen för valperioden fastställdes så att den i enlighet med regeringsprogrammet förverkligar minskningen av ramutgifterna med 1,2 miljarder euro på 2015 års nivå jämfört med den sista ramen för förra valperioden. Man har reserverat 200 miljoner euro på årlig nivå inom den totala ramen för tilläggsbudgetpropositioner. Regeringen utfäste sig i sitt program till att genomföra nya anpassningsåtgärder ifall statsskuldens bruttonationalproduktandel inte börjar minska under valperioden, och ifall underskottet inom statsekonomin börjar etablera sig på en nivå över 1 av bruttonationalprodukten. Regeringen beslutade våren 2012 om ytterligare åtgärder. Utgifterna som ingår i ramen skärs ner med ytterligare 1,2 miljarder euro på 2015 års nivå. I och med de fastslagna tilläggsanpassningarna justerades den totala ramnivån för valperioden och de årliga ramnivåerna också neråt i enlighet med besparingarna. Ramnivån för valperioden justeras nu neråt för första gången under valperiodens gång under det nuvarande ramsystemet. Det är, till skillnad från en höjning, möjligt att sänka ramen mitt i valperioden utan att förtroendet äventyras.

9 Budgetöversikt Förstärkning av balansen inom statsfinanserna och satsningarna i tillväxt Regeringens budgetproposition för 2013 baserade sig till väsentliga delar på lösningarna i rambeslutet från våren Propositionen innehåller åtgärder som syftar till att anpassa statsfinanserna samt till att förstärka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Samhällsgarantin för unga tas i bruk De ungas och nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden understöds genom samhällsgarantin för unga. Alla under 25-åriga arbetslösa och under 30-åriga nyexaminerade arbetslösa erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller aktiveringsåtgärder senast inom tre månader från att arbetslösheten börjat. Programmet genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets samt arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. TE-byråerna stödjer etableringen av unga och nyexaminerade på arbetsmarknaden. Styrtjänsterna för unga förstärks. Undervisnings- och kulturministeriet anvisar t.ex. ytterligare finansiering för sökande ungdomsarbete. Till samhällsgarantin för unga beviljas i sin helhet ungefär 60 miljoner euro år Dessutom inleds ett kompetensprogram för unga vuxna vilket anvisas 27 miljoner euro år I enlighet med kompetensprogrammet för unga vuxna används anslaget för läroinrättnings- eller lärlingsavtalsutbildning åt åriga som saknar utbildning på grundnivå samt för förstärkning av styrnings- och rådgivningstjänster åt vuxna. Äldrevårdslagen och utvecklandet av stödtjänsterna för närståendevård I budgeten anvisar man i enlighet med regeringsprogrammet ytterligare resurser till utvecklandet av social- och hälsotjänsterna. Lagen om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer (äldrevårdslagen) träder i kraft vid ingången av juli För verkställandet av äldrevårdslagen reserveras det år 2013 sammanlagt 33 miljoner euro och från och med miljoner euro om året. Innan lagen träder i kraft ska man bereda kvalitetsrekommendationerna för hemvård och utveckla mätare för vårdkvalitet och vårdberoende. Kvaliteten av dygnetruntvård och omsorg förbättras genom att man garanterar förverkligandet på kvalitetsrekommendationerna. För förbättrandet av stödtjänsterna för närståendevård reserverar man från och med 2013 ytterligare finansiering på 10 miljoner euro per år.

10 10 Budgetöversikt 2013 Tillväxt främjas med aktiv sysselsättnings- och företagarpolitik samt skatteåtgärder Budgetpropositionen stödjer tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar, samt genom att svara på företagens arbetskraftoch kompetensbehov. Arbetskrafts- och företagstjänsterna förnyas från och med ingången av Målet med reformen är att stödja tillgången till kompetent arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökanden samt företagande. TE-byråernas tjänster organiseras i enlighet med rikstäckande serviceprinciper och serviceurvalet förnyas. Inom beskattningen tar man i tillfälligt bruk flera skatteincitament för företag i syfte att påskynda tillväxten. Tillväxtinriktad produktutveckling stöds genom skatteincitament för forsknings- och utvecklingsverksamhet, och dessutom fördubblar man avskrivningsrätten för industriella produktionsmässiga investeringar i syfte att utöka investeringarna. Inom kapitalinkomstbeskattningen tar man i bruk ett skatteincitament för investerare där placeraren kan göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Förutom tillväxtfrämjande ändringar i skattegrunderna stöds forsknings- och utvecklingsverksamheten bl.a. inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Finnvera Abp:s finansieringsandel utökas i tillväxtföretagen och i nya och internationellt inriktade företag. Till finansiering av företag och fartygsleveranser enligt exportåterfinansieringsmodellen anvisas 940 miljoner euro. Bekämpning av långtidsarbetslöshet och ökning av sysselsättningen Långtidsarbetslösheten ska minskas med ett kommunexperiment där kommunens ansvar för tjänsterna och sysselsättandet utökas. Samtidigt ska man genomföra ett s.k. sysselsättningsbonusförsök i 62 kommuner vilket innebär att en långtidsarbetslös får behålla arbetsmarknadsstödet i en månads tid efter sysselsättandet. Försöket utökar anslagsbehovet med 3,7 miljoner euro. Från och med ingången av 2013 förverkligas det ett handlingsprogram för främjandet av sysselsättningen av partiellt arbetsförmögna. Integreringen av invandrare effektiviseras genom utökad utbildning. Utkomststödet förnyas genom att förhöjningarna av arbetslöshetsskyddet under aktiveringstiden görs till prioriterad inkomst. Reformen uppmuntrar långtidsarbetslösa att delta i aktivering. Detta ökar på anslagsbehovet med 3 miljoner euro. Sysselsättningsanslagen ökas. Målet är en aktiveringsgrad på 30 procent. Eventuella förändringar i sysselsättningsläget återspeglar sig i aktiveringsgraden.

11 Budgetöversikt Tillväxten pådrivs med strukturreformer De strukturella reformerna framskrider i enlighet med regeringens strukturpolitiska ställningstagande som antogs i samband med rammanglingen våren Bostadsbyggandet (ARA) understöds i det osäkra konjunkturläget. Bostadspolitiska åtgärder påskyndas i syfte att förbättra utbudet av rimligt prissatta bostäder. Man fortsätter med öppnandet av offentliga datalager för avgiftsfritt bruk. Meteorologiska institutets väder-, klimat- och havsdata, de viktigaste radar- och blixttjänsterna samt data från den nationella väderprognosmodellen öppnas för avgiftsfritt bruk från och med ingången av Låginkomsttagares utkomst tryggas Låginkomsttagares köpkraft förbättras genom att indexförhöjningen tidigareläggs till den 1 januari Den extra indexförhöjningen kompenserar för den höjda mervärdesskattesatsens konsekvenser för låginkomsttagares köpkraft. Tidigareläggandet av indexförhöjningarna gäller vissa till folkpensionsindexet bundna grundskyddsförmåner som Folkpensionsanstalten verkställer, liksom även utkomststödet. Förhöjningen utökar anslagsbehoven med uppskattningsvis 45 miljoner euro år Det är fråga om ett partiellt tidigareläggande av indexförhöjningen år 2014, och det gäller endast för år Familjers utkomst förbättras genom att behovsprövningen för arbetsmarknadsstödet slopas i fråga om makens inkomster, vilket utökar anslagsbehoven med 32 miljoner euro. Justeringen av bostadsbidraget på grund av inkomstökningen då en arbetslös får sysselsättning skjuts fram från nuvarande tre månader till sex månader. Detta utökar bostadsbidragsutgifterna med 1 miljon euro på årlig nivå. Lagförändringen i fråga träder i kraft vid ingången av 2013 och den gäller ända till slutet av Denna reform uppmuntrar också till arbete. Beskattningen skärps i syfte att förstärka statsfinanserna De skattepolitiska anpassningsåtgärder som genomförs 2013 baserar sig på behovet att förstärka balansen hos statsfinanserna. Ett led i anpassningen utgörs även av skatteuppgörelser som främjar rättvis beskattning. Ändringarna i skattegrunderna fastslogs i samband med rambeslutet från april De mest betydande skattemässiga åtgärderna i budgeten utgörs av slopandet av inflations- och lönenivåjusteringarna i förvärvsinkomstbeskattningen samt av förhöjningen av mervärdesskattesatserna med en procentenhet.

12 12 Budgetöversikt 2013 Beskattningens rättvisa förstärks med en solidaritetsskatt. I statens inkomstskatteskala införs en ny temporär högsta inkomstklass. Beskattningen av stora arv och stora pensionsinkomster skärps. Samtidigt lättar man på beskattningen av låginkomsttagare genom att utöka arbetsinkomstavdraget och grundavdraget inom kommunalbeskattningen. År 2013 tas det även i bruk en ny rundradioskatt som ersätter televisionslicensavgiften, och vars intäkter överförs via statens televisions- och radiofond till Rundradion Ab. Dessutom tar man i bruk en bankskatt, med vars hjälp man i förväg samlar in medel för eventuella nya finansmarknadsproblem. Regeringen förbereder sig för att intäkterna från bankskatten i ett senare skede överförs till inhemska krislösningsändamål. Ifall kommissionens förslag till ett krishanteringsdirektiv leder till en uppgörelse på unionsnivå, ska medlen användas med beaktande av bestämmelserna i direktivet. Eftersom det tills vidare inte finns någon garantifondslösning på unionsnivå, har ett belopp som motsvarar intäkterna från bankskatten införts som överföringsanslag i statsbudgeten. Den skattefria kilometerersättningens överkompensation avvecklas stegvist. Ändringar i socialförmånerna Den lägre specialersättningen inom grundersättningen för läkemedel sänks med 7 procent och partihandelspriserna på läkemedel sänks med 5 procent från och med 1 februari Å andra sidan sänks taket för läkemedelsersättningen med 50 euro från och med den 1 januari 2013 i syfte att hjälpa dem som betalar mest för sina mediciner. Åtgärderna minskar på anslagsbehovet med ca 103 miljoner euro. Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar utan att övriga föräldraledigheter minskas, vilket ökar på anslagsbehovet med 0,3 miljoner euro. Den månatliga dietersättningen som betalas åt dem som lider av celiaki höjs från 21 euro till 23,6 euro, vilket ökar på anslagsbehovet med 1 miljon euro.

13 Budgetöversikt Vissa förmåner per månad 1) år 2013 från och med /mån FULL FOLKPENSION - ensamboende - samboende eller gift GARANTIPENSION 630,02 558, /mån 608,63 539,85 - garantipension 738,82 713,73 Barnbidragen 1. barnet 2. barnet 3. barnet 4. barnet 5. etc. barnet - ensamförsörjartillägget/barn 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster år 2010 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET - grundläggande undervisningen - gymnasieutbildning - yrkesinriktad grundläggande utbildning - yrkeshögskoleutbildning - budgetfinansiering av universitetsutbildning - allmänna bibliotek SOCIALtjänsterna 1) - barnens dagvård - vård vid åldringshem euro , /elev /studerande /studerande /studerande /studerande /lån /vårddag /vårddag Sjukförsäkringens dagpenningar - miniminivån för sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning 594,25 574,00 Stöd för hemvård av barn - vårdpenning/barn - partiell vårdpenning/barn 336,67 96,41 327,46 93,77 HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Den grundläggande hälsovården - hälsocentralsbesök - vård vid bäddavdelningen - tandvården /besök /vårddag /besök Specialsjukvård - somatisk specialsjukvård 829 /vårddag Stödet för privat vård - vårdpenning/barn 171,40 166,71 Grundskyddet för arbetslösa - grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd 697,89 674,24 1) Nettoutgifterna Källor: Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt Statistikcentralen Studiestödet, Maximibeloppen Studiepenning Högskolestuderanden - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år Studerande vid andra läroinrättningar - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år 145,00 298,00 100,00 246,00 Bostadstillägg - 80 % av fastställda 2) boendeutgifter 201,60 Stasborgen till studielånet - högskolestuderanden 300,00 145,00 298,00 100,00 246,00 201,60 300,00 1) Förmåner som bestäms per dag har beräknats på månatlig nivå. 2) Bostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifter som överskrider 252 euro.

14 14 Budgetöversikt 2013 Inkomstskatteskalan, år 2013 Progressiva inkomstskatteskalan Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den delen av inkomsten som överskrider nedre gränsen, % , , , , ,75 Kommunalskatten och socialskyddsavgifterna i genomsnitt 25,3 % inklusive löntagarens arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie Skatteprocenten för kapitalinkomst är 30 % och samfundsskatteprocenten 24,5 % 1 Ändringar i löntagaravgifterna år 2013: Arbetspensionspremien (under 53 år) + 0,0 %-enheter och arbetspensionspremien (över 53 år) + 0,0 %-enheter. Sjukvårdspremien + 0,08 %-enheter. Dagpenningpremien (löntagarna) -0,08 %-enheter och dagpenningpremien (företagare) - 0,09 %-enheter Arbetslöshetsförsäkringspremien 0,0 %-enheter. Arvskatteskalan, år 2013 Värdet av den beskattade andelen, euro Skattens konstanta andel vid nedre gränsen, euro Skatte-% för den överskridande delen Skalan ovan tillämpas på skatteklass I.

15 Budgetöversikt Punktskattesatserna 2013 Öl (mellanöl 4,5 v-%, 0,33 l) 0,44 Cider (4,5 v-%, 0,33 l) 0,52 Viner (11 v-%, 0,75 l) 2,34 Starka viner (21 v-%, 0,75 l) 4,69 Sprit (40 v-%, 0,7 l) 12,15 Genomsnittligt prissatt cigarrett (20 st.) 2,92 Genomsnittligt prissatt rulltobak (30 g påse) 2,55 Motorbensin (c/l)) 65,03 Dieselolja (c/l) 46,95 Sötsaker (c/kg) 95 Glass (c/kg) 47,5 Läskedrycker (c/l) 11 Bilskattesatsen för nya bilar (CO 2 -baserad), år 2013 % CO

16 16 Budgetöversikt 2013 Fordonsskatten (viktbaserad), år kg Fordonsskatten (CO 2 -baserad), år CO

17 Budgetöversikt Underskottet i statsfinanserna minskar 2013 Anslagen i budgeten ökar trots besparingarna Budgetanslagen uppgår till 54,5 miljarder euro, vilket är 2,0 miljarder euro mera än i ordinarie budgeten för Förvaltningsområdenas anslag stiger reellt sett med ungefär 1 % jämfört med ordinarie budgeten för 2012 då man beaktar höjningen av prisnivån och de strukturella förändringarna i budgeten. Anslagsnivån påverkas av regeringens tilläggssatsningar på bl.a. unga, långtidsarbetslösa och arbetslöshetsskyddet, förverkligandet av rundradiofinansieringen ur statsbudgeten, budgeteringen av överföringsanslaget som motsvarar bankskatteintäkterna samt vissa automatiska faktorer, såsom lag- och avtalsbaserade pris- och kostnadsnivåjusteringar samt ränteutgifterna för statsskulden. Regeringens beslut om stabilisering av statsfinanserna minskar på anslagen under budgetåret med ca 350 miljoner euro. År 2013 görs inte några indexförhöjningar i barnbidragen, statsfinansieringen av universitet eller statsandelarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Dessutom nedskärs statsandelen för kommunal basservice, försvarsmaktens materialupphandlingar samt läkemedelsersättningsutgifterna i sjukförsäkringen, reseersättningarna och ersättningarna för privat vård. Ränteutgifterna för statsskulden minskar med ca 15 procent (ca 320 miljoner euro) jämfört med ordinarie budgeten för 2012 tack vare den kraftiga sänkningen av räntenivån. Inkomster och utgifter i budgetekonomin 2013, miljarder euro Statens nettoupplåning 7,5 50 Övriga inkomster 7,1 40 Övriga skatter 2,9 Punktskatter 6,7 30 Ränteutgifter 1,9 Övriga överföringar 4,5 Överföringar till hushåll och socialskyddsfondet, 15,9 Statsbidrag till näringslivet, 3,7 Skatter på grund av omsättning 17, Inkomst och förmögenhetsskatter 12,6 Inkomster 54,5 miljarder euro Källa: Finansministeriet. Utgifter 54,5 miljarder euro Statsbidrag till kommuner 12,2 Investeringsutgifter 2,2 Andra konsumtionsutgifter 7,7 Omkostnader 6,4

18 18 Budgetöversikt 2013 Utgifterna i budgetramen för 2013 är 42,6 miljarder euro. Ramen för valperioden har fastställts så att ramnivån för 2013 är 42,8 miljarder euro. Den odelade reserven i budgeten för 2013 är alltså 55 miljoner euro. Dessutom har man reserverat 200 miljoner euro för tilläggsbudgetpropositioner. Skatteinkomsterna ökar med 5 % främst tack vare ändringar i skattegrunderna Inkomsterna i statens budgetekonomi beräknas uppgå till 47,0 miljarder euro år 2013, exklusive nettoinlåningen. Ungefär 85 % av inkomsterna består av skatter och inkomster av skattenatur. Skatteintäkterna utökas huvudsakligen av regeringens skattepolitiska åtgärder för förstärkning av balansen i statsfinanserna. Inkomststaterna inkluderar även rundradioskatten som tas i bruk vid ingången av Skatteintäkterna utökas trots den avtagande tillväxten och stabilitetsproblemen på finansmarknaderna tack vare sysselsättningsförbättringen och den inhemska efterfrågan. Skatteintäkterna beräknas öka med ca 5 % och de ordinarie inkomsterna i budgetekonomin med 4 % jämfört med ordinarie budgeten år Ändringarna i skattegrunderna som utökar statens skatteinkomster uppgår till 2,0 miljarder euro på årlig nivå. Ändringarna som minskar på inkomsterna uppgår till 0,5 miljarder euro. I inkomststaterna har man dessutom iakttagit beslutet om att slopa justeringen av grunderna för inkomstbeskattningen i syfte att kompensera för den höjda inkomstnivån (260 miljoner euro). Ändringarna i skattegrunderna påverkar statens skatteinkomster med 1,5 miljarder euro netto på årlig nivå. Statsskulden höjs med 7,5 miljarder euro Budgeten för 2013 har ett underskott på 7,5 miljarder euro, vilket täcks med lån. Underskottet under 2012 är 9,1 miljarder euro (inkl. tilläggsbudgeten), vilket innebär att balansen i budgetekonomin förbättras med 1,6 miljarder euro jämfört med Enligt nationalräkenskaperna beräknas underskottet i statsfinanserna vara ca 3,0 % i förhållande till bruttonationalprodukten år I slutet av 2013 beräknas statsskulden vara dryga 92 miljarder euro, vilket är ca 46 % i förhållande till bruttonationalprodukten. I skuldprognosen har det beaktats att man tack vare den nya slags tillämpningen av täckningskravet i budgeten inte behövt ta ut alla lån som budgeterats för 2012 i syfte att garantera tillräcklig soliditet, vilket också påverkar skuldnivån 2013.

19 Budgetöversikt Budgetekonomins inkomster, utgifter och balans md euro 50 md euro ESM-kapitalisering Balans, höger Källa: Finansministeriet Inkomster utan nettoupplåning, vänster Utgifter utan amorteringar, vänster

20 20 Budgetöversikt 2013 Hur används skattepengarna? De offentliga samfundens utgifter år 2010: 99,8 md. euro / 55,5 % av BNP (2009: 96 md. euro / 56,3 %) Allmänna offentliga förvaltningen och ränteutgifterna,13,0 Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner, 43,0 Försvaret, 2,8 Allmänna ordningen och säkerheten, 2,8 Näringsstöden och infrastrukturen, 8,7 Miljöskyddet, boendet och samhällen, 1,5 Hälsovården, 14,1 Utbildningen,11,7 Fritiden, kulturen och regilionen, 2,2 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna. Varifrån kommer skattepengarna? De offentliga samfundens inkomster året 2010: 94,7 md. euro / 53,4 % av BNP (2009: 91 md. euro / 53,4 % ) Övriga inkomster 12,3 md. euro Förmögenhetsinkomster 7,0 md. euro Mervärdesskatt och övriga indirekta skatter, 24,0 md. euro Inkomst- och förmögenhetsskatter, 28,6 md. euro Socialskyddsavgifter, 22,6 md. euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.

21 Budgetöversikt EU-inkomsterna och utgifterna inom statsekonomin Ur statsekonomiskt perspektiv beräknas Finland betala miljoner euro till EUbudgeten och Europeiska utvecklingsfonden år Finlands avgifter ökar till 79 miljoner euro jämfört med budgeten för År 2013 betalar Finland 106 miljoner euro av Förenade Konungarikets betalningslättnad på 4,1 miljarder euro. Den finländska budgetekonomin beräknas få miljoner euro från EU-budgeten år 2013, vilket är ungefär 11 miljoner mindre än vad som uppskattades i budgeten för Det strukturpolitiska stödet beräknas minska med 13 miljoner euro, och lantbruksstödet och utvecklingsstödet för landsbygden öka med sammanlagt 1 miljon euro jämfört med Sammanfattning av betalningsflöden mellan staten och EU under (miljoner euro) 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Budget statsekonomins utgifter Budgetekonomin Momsavgift BNI-avgift Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket Sammanlagt Europeiska utvecklingsfonden Sammanlagt statsekonomins inkomster Budgetekonomin Jordbruksstödet Utvecklande av landsbygden Strukturpolitiska stödet Uppbördsprovision för tullar, etc. Andra inkomster Fondekonomin Interventionsfonden Gårdsbrukets utvecklingsfond Sammanlagt Tullar, jordbruks- och sockeravgifter som tagits ut på EU:s vägnar Inklusive bl.a. solidariskt ansvar och kontroll av invandring (16,6 mn euro år 2013)