Budgetöversikt 2013 Januari 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetöversikt 2013 Januari 2013"

Transkript

1 Budgetöversikt 2013 Januari 2013

2 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, STATSRÅDET Tfn: (växeln) Fax: Officiell e-post: Informationen: Personliga e-postadresser: Internet: Layout: Anitta Heiskanen/Anitta Türkkan

3 Budgetöversikt 2013 Innehåll Ekonomiska utsikter...5 Tablå Tablå Ekonomiska utvecklingen...6 Den offentliga ekonomin...6 Regeringens finanspolitiska linje...7 Figur Statsskulden...7 Förstärkning av balansen inom statsfinanserna och satsningarna i tillväxt...9 Tablå Vissa förmåner per månad, år Tablå Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster, år Tablå Inkomstskatteskalan, år Tablå Arvsskatteskalan, år Tablå Punktskattesatserna, år Figur Bilskattesatsen för nya bilar, år Figur Fordonsskatten (viktbaserad), år Figur Fordonsskatten (CO 2 -baserad), år Underskottet I statsfinanserna minskar Figur Inkomster och utgifter i budgetekonomin, år Figur Budgetekonomins inkomster, utgifter och balans...19 Figur Hur används skattepengarna?...20 Figur Varifrån kommer skattepengarna?...20 EU-INKOMSTERNA OCH UTGIFTERNA INOM STATSEKONOMIN Tablå Sammanfattning av betalningsflödena mellan staten och EU under KOMMUNALEKONOMIN FÖRSVAGAS Figur Kommunernas och samkommunernas årstäckning, avskrivningar och nettoinvesteringar ANDRA Plock ur budgeten för

4 Budgetöversikt 2013

5 Budgetöversikt Ekonomiska utsikter Tillväxten blir långsam 2013 Den av riksdagen antagna budgeten baserar sig för de ekonomiska premissernas del på finansministeriets prognos som gavs ut som en bilaga till budgetpropositionen i september. Vid den tidpunkten beräknades totalproduktionen öka år 2013 med 1,0 %. Finansministeriet har justerat prognosen i Konjunkturöversikt i december 2012, och de ekonomiska utsikterna beräknas ha försvagats. Uppskattningarna om den offentliga ekonomins finansiella balans är också svagare än vad som angetts i budgeten. BNP beräknas ha krympt med 0,1 % år 2012 även om den privata konsumtionen utvecklats tämligen positivt. Nettoexportens inverkan var också positiv, dock mera på grund av minskad import än ökad export. Den ekonomiska aktiviteten har bromsats både av att investeringarna minskat samt av lagrens och den statistiska felmarginalens exceptionellt negativa inverkan. Den svaga ekonomiska utvecklingen under slutet av 2012 kommer att påverka tillväxten även under 2013 på grund av det negativa tillväxtarvet. Tillväxten år 2013 beräknas bli 0,5 %, och tillväxten förväntas återhämta sig mot slutet av året. Värdet av exporten kommer att överskrida värdet av importen och handelsbalansen blir svagt positiv. Servicebalansen och ersättningarna för produktionsfaktorer samt inkomstöverföringarna förblir negativa, och bytesbalansen har således fortfarande ett underskott på 1,2 % i förhållande till BNP. Utsikterna för den privata konsumtionen är svaga, vilket främst beror på den svaga utvecklingen av de reella inkomsterna på grund av hushållens högre skattebelastning och det försvagade sysselsättningsläget. Hushållens disponibla reella inkomster förutspås förbli oförändrade. Hushållens skuldsatthet ökar ytterligare. De privata investeringarna minskar fortfarande på bred bas och utsikterna är speciellt dystra inom husbygginvesteringarna. Årsgenomsnittet för arbetslösheten beräknas bli 8,1 % år Man förväntar sig en betydande försvagning av sysselsättningen under nästa år. De skatteskärpningar som träder i kraft 2013 beräknas utöka inflationen med 0,7 procent och årsinflationen beräknas uppgå till 2,2 %. Riskerna som ingår i prognosen från december är i regel negativa och de har till stor del ett samband med en eventuell ny tillspetsning av krisen inom euroområdet i och med att den offentliga sektorn åtar sig ytterligare skulder. I hemlandet riskerar arbetsmarknadsläget bli sämre än väntat. Detta kan vara följden ifall den privata konsumtionen utvecklas sämre än väntat i ett läge där hushållens förtroende försvagas ytterligare och försiktighetssparandet ökar. En långvarig period med svag tillväxt försvagar företagens förmåga att ta emot nya chocker, vilket återspeglar sig i företagens sysselsättningsmöjligheter.

6 6 Budgetöversikt 2013 Den offentliga ekonomin går fortfarande med underskott Den offentliga ekonomin i Finland består av staten, kommunerna, arbetspensionsfonderna och andra socialskyddsfonder. År 2012 beräknas underskottet inom den offentliga ekonomin ha varit 1½ % och underskottet inom statsfinanserna 3½ procent i förhållande till BNP. Kommunernas underskott var uppskattningsvis ½ %, medan socialskyddsfonderna hade ett överskott på 2½ % i förhållande till BNP. De svaga tillväxtutsikterna återspeglar sig direkt i den offentliga ekonomins finansiella ställning. Underskottet inom den offentliga ekonomin kommer emellertid att minska 2013 tack vare regeringens anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärderna minskar på underskottet med drygt en procentenhet i förhållande till totalproduktionen. De beslutade åtgärderna förstärker framför allt statsfinanserna, men statsfinanserna går fortfarande med ett djupt underskott. Underskottet inom statsfinanserna beräknas vara ca 3 % i förhållande till totalproduktionen år Statens skuldtagning kommer inte att avta Skuldsättningen kommer att fortsätta även inom den offentliga ekonomin och utökas av krediterna som beviljats at Europeiska tillfälliga stabiliseringsinstrumentet. I enligthet med Eurostats beslut räknas krediterna i den offentliga skulden hos de euroländer som beviljat garantier. Ekonomiska utvecklingen Prognos, december * 2012** 2013** Bruttonationalprodukten, volymändring, % -8,5 3,3 2,7-0,1 0,5 Arbetslöshetsgraden, % 8,2 8,4 7,8 7,7 8,1 Sysselsättningsgraden, % 68,3 67,8 68,6 69,1 69,1 Konsumentprisindexet, ändring, % 0,0 1,2 3,4 2,8 2,2 Långa räntorna (statsobligationerna, 10 år), % 3,7 3,0 3,0 1,9 1,7 Den offentliga ekonomin Centrala parametrar enligt nationalräkenskaperna i förhållande till bruttonationalprodukten, procent Prognos, december * 2012** 2013** Skatter och socialskyddsavgifter, % av BNP 42,7 42,4 43,3 43,4 44,2 Offentliga samfunds utgifter, % av BNP 56,1 55,8 54,8 55,4 56,2 Offentliga samfunds nettoutlåning, % av BNP -2,7-2,8-0,9-1,6-1,5 Statsförvaltningens nettoutlåning, % av BNP -4,8-5,6-3,3-3,6-3,0 Offentliga samfundens skuld, % av BNP 43,5 48,6 49,0 53,2 56,1 Statsskulden, % av BNP 37,3 42,0 42,1 43,3 46,0

7 Budgetöversikt Regeringens finanspolitiska linje Regeringens finanspolitik siktar mot att förstärka den ekonomiska tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt och att höja sysselsättningsgraden, mot en positiv utveckling av köpkraften samt en förbättring av den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsförutsättningar. Det är viktigt för Finlands del att ekonomins konkurrenskraft förbättras och att förtroendet för den offentliga ekonomins förmåga att sköta sina förpliktelser under alla omständigheter upprätthålls. Det konkreta målet är att bevara statens kreditvärdering på den nuvarande bästa möjliga nivån. För att den offentliga ekonomins hållbarhet ska tryggas har regeringen som mål att vända statens skuldkvot i en klart nedåtgående riktning före slutet av valperioden. Den offentliga ekonomin förstärks genom anpassning av utgifter och inkomster som görs under valperioden samt strukturella reformer. Regeringen har försökt uppnå målen genom att besluta i olika sammanhang om direkta åtgärder som minskar på statens utgifter och ökar på inkomsterna. Åtgärderna förverkligas gradvis före 2015 och de förbättrar statens finansiella ställning sammanlagt med ca 5,1 miljarder euro netto från och med Regeringen binder sig till att genomföra nya anpassningsåtgärder ifall statsskuldens bruttonationalproduktandel inte börjar minska. Behovet av ytterligare anpassning övervägs årligen. Statsskulden md. euroa 100 % % av BNP md. euroa * 0 Källa: Finansministeriet.

8 8 Budgetöversikt 2013 Utgiftsram för valperioden Regeringen garanterar en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik genom att förbinda sig till en utgiftsram som begränsar ökningen av statens utgifter, och som omfattar ca 80 % av budgetutgifterna. Utgiftsramen garanterar för egen del stabil och trovärdig skötsel av statsfinanserna. Utgifter som varierar enligt konjunkturer och finansieringsautomatik, såsom arbetslöshetsutgifterna, löneskyddet, bostadsbidraget samt statens andel av utkomstskyddet lämnas utanför ramen. De ovan nämnda utgifterna inräknas emellertid i ramen i fråga om utgiftskonsekvenserna från ändringar som gjorts i grunderna till dem. Utanför ramen lämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna samt utgifterna där staten agerar som teknisk förmedlare av finansieringsandelar som fås från utomstående parter. Utgiftsramen för valperioden fastställdes så att den i enlighet med regeringsprogrammet förverkligar minskningen av ramutgifterna med 1,2 miljarder euro på 2015 års nivå jämfört med den sista ramen för förra valperioden. Man har reserverat 200 miljoner euro på årlig nivå inom den totala ramen för tilläggsbudgetpropositioner. Regeringen utfäste sig i sitt program till att genomföra nya anpassningsåtgärder ifall statsskuldens bruttonationalproduktandel inte börjar minska under valperioden, och ifall underskottet inom statsekonomin börjar etablera sig på en nivå över 1 av bruttonationalprodukten. Regeringen beslutade våren 2012 om ytterligare åtgärder. Utgifterna som ingår i ramen skärs ner med ytterligare 1,2 miljarder euro på 2015 års nivå. I och med de fastslagna tilläggsanpassningarna justerades den totala ramnivån för valperioden och de årliga ramnivåerna också neråt i enlighet med besparingarna. Ramnivån för valperioden justeras nu neråt för första gången under valperiodens gång under det nuvarande ramsystemet. Det är, till skillnad från en höjning, möjligt att sänka ramen mitt i valperioden utan att förtroendet äventyras.

9 Budgetöversikt Förstärkning av balansen inom statsfinanserna och satsningarna i tillväxt Regeringens budgetproposition för 2013 baserade sig till väsentliga delar på lösningarna i rambeslutet från våren Propositionen innehåller åtgärder som syftar till att anpassa statsfinanserna samt till att förstärka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Samhällsgarantin för unga tas i bruk De ungas och nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden understöds genom samhällsgarantin för unga. Alla under 25-åriga arbetslösa och under 30-åriga nyexaminerade arbetslösa erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller aktiveringsåtgärder senast inom tre månader från att arbetslösheten börjat. Programmet genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets samt arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. TE-byråerna stödjer etableringen av unga och nyexaminerade på arbetsmarknaden. Styrtjänsterna för unga förstärks. Undervisnings- och kulturministeriet anvisar t.ex. ytterligare finansiering för sökande ungdomsarbete. Till samhällsgarantin för unga beviljas i sin helhet ungefär 60 miljoner euro år Dessutom inleds ett kompetensprogram för unga vuxna vilket anvisas 27 miljoner euro år I enlighet med kompetensprogrammet för unga vuxna används anslaget för läroinrättnings- eller lärlingsavtalsutbildning åt åriga som saknar utbildning på grundnivå samt för förstärkning av styrnings- och rådgivningstjänster åt vuxna. Äldrevårdslagen och utvecklandet av stödtjänsterna för närståendevård I budgeten anvisar man i enlighet med regeringsprogrammet ytterligare resurser till utvecklandet av social- och hälsotjänsterna. Lagen om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer (äldrevårdslagen) träder i kraft vid ingången av juli För verkställandet av äldrevårdslagen reserveras det år 2013 sammanlagt 33 miljoner euro och från och med miljoner euro om året. Innan lagen träder i kraft ska man bereda kvalitetsrekommendationerna för hemvård och utveckla mätare för vårdkvalitet och vårdberoende. Kvaliteten av dygnetruntvård och omsorg förbättras genom att man garanterar förverkligandet på kvalitetsrekommendationerna. För förbättrandet av stödtjänsterna för närståendevård reserverar man från och med 2013 ytterligare finansiering på 10 miljoner euro per år.

10 10 Budgetöversikt 2013 Tillväxt främjas med aktiv sysselsättnings- och företagarpolitik samt skatteåtgärder Budgetpropositionen stödjer tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar, samt genom att svara på företagens arbetskraftoch kompetensbehov. Arbetskrafts- och företagstjänsterna förnyas från och med ingången av Målet med reformen är att stödja tillgången till kompetent arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökanden samt företagande. TE-byråernas tjänster organiseras i enlighet med rikstäckande serviceprinciper och serviceurvalet förnyas. Inom beskattningen tar man i tillfälligt bruk flera skatteincitament för företag i syfte att påskynda tillväxten. Tillväxtinriktad produktutveckling stöds genom skatteincitament för forsknings- och utvecklingsverksamhet, och dessutom fördubblar man avskrivningsrätten för industriella produktionsmässiga investeringar i syfte att utöka investeringarna. Inom kapitalinkomstbeskattningen tar man i bruk ett skatteincitament för investerare där placeraren kan göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Förutom tillväxtfrämjande ändringar i skattegrunderna stöds forsknings- och utvecklingsverksamheten bl.a. inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Finnvera Abp:s finansieringsandel utökas i tillväxtföretagen och i nya och internationellt inriktade företag. Till finansiering av företag och fartygsleveranser enligt exportåterfinansieringsmodellen anvisas 940 miljoner euro. Bekämpning av långtidsarbetslöshet och ökning av sysselsättningen Långtidsarbetslösheten ska minskas med ett kommunexperiment där kommunens ansvar för tjänsterna och sysselsättandet utökas. Samtidigt ska man genomföra ett s.k. sysselsättningsbonusförsök i 62 kommuner vilket innebär att en långtidsarbetslös får behålla arbetsmarknadsstödet i en månads tid efter sysselsättandet. Försöket utökar anslagsbehovet med 3,7 miljoner euro. Från och med ingången av 2013 förverkligas det ett handlingsprogram för främjandet av sysselsättningen av partiellt arbetsförmögna. Integreringen av invandrare effektiviseras genom utökad utbildning. Utkomststödet förnyas genom att förhöjningarna av arbetslöshetsskyddet under aktiveringstiden görs till prioriterad inkomst. Reformen uppmuntrar långtidsarbetslösa att delta i aktivering. Detta ökar på anslagsbehovet med 3 miljoner euro. Sysselsättningsanslagen ökas. Målet är en aktiveringsgrad på 30 procent. Eventuella förändringar i sysselsättningsläget återspeglar sig i aktiveringsgraden.

11 Budgetöversikt Tillväxten pådrivs med strukturreformer De strukturella reformerna framskrider i enlighet med regeringens strukturpolitiska ställningstagande som antogs i samband med rammanglingen våren Bostadsbyggandet (ARA) understöds i det osäkra konjunkturläget. Bostadspolitiska åtgärder påskyndas i syfte att förbättra utbudet av rimligt prissatta bostäder. Man fortsätter med öppnandet av offentliga datalager för avgiftsfritt bruk. Meteorologiska institutets väder-, klimat- och havsdata, de viktigaste radar- och blixttjänsterna samt data från den nationella väderprognosmodellen öppnas för avgiftsfritt bruk från och med ingången av Låginkomsttagares utkomst tryggas Låginkomsttagares köpkraft förbättras genom att indexförhöjningen tidigareläggs till den 1 januari Den extra indexförhöjningen kompenserar för den höjda mervärdesskattesatsens konsekvenser för låginkomsttagares köpkraft. Tidigareläggandet av indexförhöjningarna gäller vissa till folkpensionsindexet bundna grundskyddsförmåner som Folkpensionsanstalten verkställer, liksom även utkomststödet. Förhöjningen utökar anslagsbehoven med uppskattningsvis 45 miljoner euro år Det är fråga om ett partiellt tidigareläggande av indexförhöjningen år 2014, och det gäller endast för år Familjers utkomst förbättras genom att behovsprövningen för arbetsmarknadsstödet slopas i fråga om makens inkomster, vilket utökar anslagsbehoven med 32 miljoner euro. Justeringen av bostadsbidraget på grund av inkomstökningen då en arbetslös får sysselsättning skjuts fram från nuvarande tre månader till sex månader. Detta utökar bostadsbidragsutgifterna med 1 miljon euro på årlig nivå. Lagförändringen i fråga träder i kraft vid ingången av 2013 och den gäller ända till slutet av Denna reform uppmuntrar också till arbete. Beskattningen skärps i syfte att förstärka statsfinanserna De skattepolitiska anpassningsåtgärder som genomförs 2013 baserar sig på behovet att förstärka balansen hos statsfinanserna. Ett led i anpassningen utgörs även av skatteuppgörelser som främjar rättvis beskattning. Ändringarna i skattegrunderna fastslogs i samband med rambeslutet från april De mest betydande skattemässiga åtgärderna i budgeten utgörs av slopandet av inflations- och lönenivåjusteringarna i förvärvsinkomstbeskattningen samt av förhöjningen av mervärdesskattesatserna med en procentenhet.

12 12 Budgetöversikt 2013 Beskattningens rättvisa förstärks med en solidaritetsskatt. I statens inkomstskatteskala införs en ny temporär högsta inkomstklass. Beskattningen av stora arv och stora pensionsinkomster skärps. Samtidigt lättar man på beskattningen av låginkomsttagare genom att utöka arbetsinkomstavdraget och grundavdraget inom kommunalbeskattningen. År 2013 tas det även i bruk en ny rundradioskatt som ersätter televisionslicensavgiften, och vars intäkter överförs via statens televisions- och radiofond till Rundradion Ab. Dessutom tar man i bruk en bankskatt, med vars hjälp man i förväg samlar in medel för eventuella nya finansmarknadsproblem. Regeringen förbereder sig för att intäkterna från bankskatten i ett senare skede överförs till inhemska krislösningsändamål. Ifall kommissionens förslag till ett krishanteringsdirektiv leder till en uppgörelse på unionsnivå, ska medlen användas med beaktande av bestämmelserna i direktivet. Eftersom det tills vidare inte finns någon garantifondslösning på unionsnivå, har ett belopp som motsvarar intäkterna från bankskatten införts som överföringsanslag i statsbudgeten. Den skattefria kilometerersättningens överkompensation avvecklas stegvist. Ändringar i socialförmånerna Den lägre specialersättningen inom grundersättningen för läkemedel sänks med 7 procent och partihandelspriserna på läkemedel sänks med 5 procent från och med 1 februari Å andra sidan sänks taket för läkemedelsersättningen med 50 euro från och med den 1 januari 2013 i syfte att hjälpa dem som betalar mest för sina mediciner. Åtgärderna minskar på anslagsbehovet med ca 103 miljoner euro. Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar utan att övriga föräldraledigheter minskas, vilket ökar på anslagsbehovet med 0,3 miljoner euro. Den månatliga dietersättningen som betalas åt dem som lider av celiaki höjs från 21 euro till 23,6 euro, vilket ökar på anslagsbehovet med 1 miljon euro.

13 Budgetöversikt Vissa förmåner per månad 1) år 2013 från och med /mån FULL FOLKPENSION - ensamboende - samboende eller gift GARANTIPENSION 630,02 558, /mån 608,63 539,85 - garantipension 738,82 713,73 Barnbidragen 1. barnet 2. barnet 3. barnet 4. barnet 5. etc. barnet - ensamförsörjartillägget/barn 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 Genomsnittliga kostnaderna för vissa offentliga tjänster år 2010 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET - grundläggande undervisningen - gymnasieutbildning - yrkesinriktad grundläggande utbildning - yrkeshögskoleutbildning - budgetfinansiering av universitetsutbildning - allmänna bibliotek SOCIALtjänsterna 1) - barnens dagvård - vård vid åldringshem euro , /elev /studerande /studerande /studerande /studerande /lån /vårddag /vårddag Sjukförsäkringens dagpenningar - miniminivån för sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning 594,25 574,00 Stöd för hemvård av barn - vårdpenning/barn - partiell vårdpenning/barn 336,67 96,41 327,46 93,77 HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Den grundläggande hälsovården - hälsocentralsbesök - vård vid bäddavdelningen - tandvården /besök /vårddag /besök Specialsjukvård - somatisk specialsjukvård 829 /vårddag Stödet för privat vård - vårdpenning/barn 171,40 166,71 Grundskyddet för arbetslösa - grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd 697,89 674,24 1) Nettoutgifterna Källor: Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt Statistikcentralen Studiestödet, Maximibeloppen Studiepenning Högskolestuderanden - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år Studerande vid andra läroinrättningar - självständigt boende, under 18 år - självständigt boende, över 18 år 145,00 298,00 100,00 246,00 Bostadstillägg - 80 % av fastställda 2) boendeutgifter 201,60 Stasborgen till studielånet - högskolestuderanden 300,00 145,00 298,00 100,00 246,00 201,60 300,00 1) Förmåner som bestäms per dag har beräknats på månatlig nivå. 2) Bostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifter som överskrider 252 euro.

14 14 Budgetöversikt 2013 Inkomstskatteskalan, år 2013 Progressiva inkomstskatteskalan Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den delen av inkomsten som överskrider nedre gränsen, % , , , , ,75 Kommunalskatten och socialskyddsavgifterna i genomsnitt 25,3 % inklusive löntagarens arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie Skatteprocenten för kapitalinkomst är 30 % och samfundsskatteprocenten 24,5 % 1 Ändringar i löntagaravgifterna år 2013: Arbetspensionspremien (under 53 år) + 0,0 %-enheter och arbetspensionspremien (över 53 år) + 0,0 %-enheter. Sjukvårdspremien + 0,08 %-enheter. Dagpenningpremien (löntagarna) -0,08 %-enheter och dagpenningpremien (företagare) - 0,09 %-enheter Arbetslöshetsförsäkringspremien 0,0 %-enheter. Arvskatteskalan, år 2013 Värdet av den beskattade andelen, euro Skattens konstanta andel vid nedre gränsen, euro Skatte-% för den överskridande delen Skalan ovan tillämpas på skatteklass I.

15 Budgetöversikt Punktskattesatserna 2013 Öl (mellanöl 4,5 v-%, 0,33 l) 0,44 Cider (4,5 v-%, 0,33 l) 0,52 Viner (11 v-%, 0,75 l) 2,34 Starka viner (21 v-%, 0,75 l) 4,69 Sprit (40 v-%, 0,7 l) 12,15 Genomsnittligt prissatt cigarrett (20 st.) 2,92 Genomsnittligt prissatt rulltobak (30 g påse) 2,55 Motorbensin (c/l)) 65,03 Dieselolja (c/l) 46,95 Sötsaker (c/kg) 95 Glass (c/kg) 47,5 Läskedrycker (c/l) 11 Bilskattesatsen för nya bilar (CO 2 -baserad), år 2013 % CO

16 16 Budgetöversikt 2013 Fordonsskatten (viktbaserad), år kg Fordonsskatten (CO 2 -baserad), år CO

17 Budgetöversikt Underskottet i statsfinanserna minskar 2013 Anslagen i budgeten ökar trots besparingarna Budgetanslagen uppgår till 54,5 miljarder euro, vilket är 2,0 miljarder euro mera än i ordinarie budgeten för Förvaltningsområdenas anslag stiger reellt sett med ungefär 1 % jämfört med ordinarie budgeten för 2012 då man beaktar höjningen av prisnivån och de strukturella förändringarna i budgeten. Anslagsnivån påverkas av regeringens tilläggssatsningar på bl.a. unga, långtidsarbetslösa och arbetslöshetsskyddet, förverkligandet av rundradiofinansieringen ur statsbudgeten, budgeteringen av överföringsanslaget som motsvarar bankskatteintäkterna samt vissa automatiska faktorer, såsom lag- och avtalsbaserade pris- och kostnadsnivåjusteringar samt ränteutgifterna för statsskulden. Regeringens beslut om stabilisering av statsfinanserna minskar på anslagen under budgetåret med ca 350 miljoner euro. År 2013 görs inte några indexförhöjningar i barnbidragen, statsfinansieringen av universitet eller statsandelarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Dessutom nedskärs statsandelen för kommunal basservice, försvarsmaktens materialupphandlingar samt läkemedelsersättningsutgifterna i sjukförsäkringen, reseersättningarna och ersättningarna för privat vård. Ränteutgifterna för statsskulden minskar med ca 15 procent (ca 320 miljoner euro) jämfört med ordinarie budgeten för 2012 tack vare den kraftiga sänkningen av räntenivån. Inkomster och utgifter i budgetekonomin 2013, miljarder euro Statens nettoupplåning 7,5 50 Övriga inkomster 7,1 40 Övriga skatter 2,9 Punktskatter 6,7 30 Ränteutgifter 1,9 Övriga överföringar 4,5 Överföringar till hushåll och socialskyddsfondet, 15,9 Statsbidrag till näringslivet, 3,7 Skatter på grund av omsättning 17, Inkomst och förmögenhetsskatter 12,6 Inkomster 54,5 miljarder euro Källa: Finansministeriet. Utgifter 54,5 miljarder euro Statsbidrag till kommuner 12,2 Investeringsutgifter 2,2 Andra konsumtionsutgifter 7,7 Omkostnader 6,4

18 18 Budgetöversikt 2013 Utgifterna i budgetramen för 2013 är 42,6 miljarder euro. Ramen för valperioden har fastställts så att ramnivån för 2013 är 42,8 miljarder euro. Den odelade reserven i budgeten för 2013 är alltså 55 miljoner euro. Dessutom har man reserverat 200 miljoner euro för tilläggsbudgetpropositioner. Skatteinkomsterna ökar med 5 % främst tack vare ändringar i skattegrunderna Inkomsterna i statens budgetekonomi beräknas uppgå till 47,0 miljarder euro år 2013, exklusive nettoinlåningen. Ungefär 85 % av inkomsterna består av skatter och inkomster av skattenatur. Skatteintäkterna utökas huvudsakligen av regeringens skattepolitiska åtgärder för förstärkning av balansen i statsfinanserna. Inkomststaterna inkluderar även rundradioskatten som tas i bruk vid ingången av Skatteintäkterna utökas trots den avtagande tillväxten och stabilitetsproblemen på finansmarknaderna tack vare sysselsättningsförbättringen och den inhemska efterfrågan. Skatteintäkterna beräknas öka med ca 5 % och de ordinarie inkomsterna i budgetekonomin med 4 % jämfört med ordinarie budgeten år Ändringarna i skattegrunderna som utökar statens skatteinkomster uppgår till 2,0 miljarder euro på årlig nivå. Ändringarna som minskar på inkomsterna uppgår till 0,5 miljarder euro. I inkomststaterna har man dessutom iakttagit beslutet om att slopa justeringen av grunderna för inkomstbeskattningen i syfte att kompensera för den höjda inkomstnivån (260 miljoner euro). Ändringarna i skattegrunderna påverkar statens skatteinkomster med 1,5 miljarder euro netto på årlig nivå. Statsskulden höjs med 7,5 miljarder euro Budgeten för 2013 har ett underskott på 7,5 miljarder euro, vilket täcks med lån. Underskottet under 2012 är 9,1 miljarder euro (inkl. tilläggsbudgeten), vilket innebär att balansen i budgetekonomin förbättras med 1,6 miljarder euro jämfört med Enligt nationalräkenskaperna beräknas underskottet i statsfinanserna vara ca 3,0 % i förhållande till bruttonationalprodukten år I slutet av 2013 beräknas statsskulden vara dryga 92 miljarder euro, vilket är ca 46 % i förhållande till bruttonationalprodukten. I skuldprognosen har det beaktats att man tack vare den nya slags tillämpningen av täckningskravet i budgeten inte behövt ta ut alla lån som budgeterats för 2012 i syfte att garantera tillräcklig soliditet, vilket också påverkar skuldnivån 2013.

19 Budgetöversikt Budgetekonomins inkomster, utgifter och balans md euro 50 md euro ESM-kapitalisering Balans, höger Källa: Finansministeriet Inkomster utan nettoupplåning, vänster Utgifter utan amorteringar, vänster

20 20 Budgetöversikt 2013 Hur används skattepengarna? De offentliga samfundens utgifter år 2010: 99,8 md. euro / 55,5 % av BNP (2009: 96 md. euro / 56,3 %) Allmänna offentliga förvaltningen och ränteutgifterna,13,0 Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner, 43,0 Försvaret, 2,8 Allmänna ordningen och säkerheten, 2,8 Näringsstöden och infrastrukturen, 8,7 Miljöskyddet, boendet och samhällen, 1,5 Hälsovården, 14,1 Utbildningen,11,7 Fritiden, kulturen och regilionen, 2,2 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna. Varifrån kommer skattepengarna? De offentliga samfundens inkomster året 2010: 94,7 md. euro / 53,4 % av BNP (2009: 91 md. euro / 53,4 % ) Övriga inkomster 12,3 md. euro Förmögenhetsinkomster 7,0 md. euro Mervärdesskatt och övriga indirekta skatter, 24,0 md. euro Inkomst- och förmögenhetsskatter, 28,6 md. euro Socialskyddsavgifter, 22,6 md. euro Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.

21 Budgetöversikt EU-inkomsterna och utgifterna inom statsekonomin Ur statsekonomiskt perspektiv beräknas Finland betala miljoner euro till EUbudgeten och Europeiska utvecklingsfonden år Finlands avgifter ökar till 79 miljoner euro jämfört med budgeten för År 2013 betalar Finland 106 miljoner euro av Förenade Konungarikets betalningslättnad på 4,1 miljarder euro. Den finländska budgetekonomin beräknas få miljoner euro från EU-budgeten år 2013, vilket är ungefär 11 miljoner mindre än vad som uppskattades i budgeten för Det strukturpolitiska stödet beräknas minska med 13 miljoner euro, och lantbruksstödet och utvecklingsstödet för landsbygden öka med sammanlagt 1 miljon euro jämfört med Sammanfattning av betalningsflöden mellan staten och EU under (miljoner euro) 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Budget statsekonomins utgifter Budgetekonomin Momsavgift BNI-avgift Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket Sammanlagt Europeiska utvecklingsfonden Sammanlagt statsekonomins inkomster Budgetekonomin Jordbruksstödet Utvecklande av landsbygden Strukturpolitiska stödet Uppbördsprovision för tullar, etc. Andra inkomster Fondekonomin Interventionsfonden Gårdsbrukets utvecklingsfond Sammanlagt Tullar, jordbruks- och sockeravgifter som tagits ut på EU:s vägnar Inklusive bl.a. solidariskt ansvar och kontroll av invandring (16,6 mn euro år 2013)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Budgetöversikt 2011 September 2010

Budgetöversikt 2011 September 2010 Budgetöversikt 2011 September 2010 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A, Helsingfors PB 28, 00023 STATSRÅDET Tfn: 09 160 01 eller 09 578 11 (växeln) Fax: 09 160 33123 Officiell e-post: valtiovarainministerio@vm.fi

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 10 maj 2010 Nr 335 INNEHÅLL Nr Sidan 335 Tilläggsbudgetenför2010... 1297 Nr335 Tilläggsbudgeten för 2010 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN 19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 3 FINANSMINISTERIET Enligt sändlista PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 november 2012 645/2012 III tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tredje tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 362/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2015

RP 362/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2015 RP 362/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2015 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Finska tullen 2014. Årsöversikt

Finska tullen 2014. Årsöversikt Finska tullen 2014 Årsöversikt Finska tullen främjar en smidig och lagenlig varuhandel verkställer varubeskattningen effektivt erbjuder kundinriktade tjänster skyddar samhället, miljön och medborgarna.

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningar i ekonomin och den ekonomiska politiska linjen.......... 5 2. Planen för de offentliga finanserna...............................

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II 24b/2010 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2010 rd Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II Finansministeriets publikationer 24b/2010 Styrning

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk år (översikten har lagts till 20.3.2013) År var den offentliga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 176/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 20 i inkomstskattelagen och 8 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RP 113/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2014

RP 113/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2014 RP 113/2014 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2014 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2009 rd Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II Finansministeriets publikationer 23b/2009 Styrning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer