Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28"

Transkript

1 1 (12) Socialdepartementet Stockholm Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 Försäkringskassan har ombetts att yttra sig över studiesociala kommitténs betänkande Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28). Försäkringskassan kommenterar främst de förslag som berör kopplingen till socialförsäkringssystemen samt om administrationen av CSN:s uppgifter kan samt bör skötas av Försäkringskassan som huvudaktör. Försäkringskassan redovisar sina synpunkter nedan enligt de rubriker som kommittén använt i sitt betänkande. Ökad genomströmning inom högskolan Etablering på arbetsmarknaden Kommittén har valt att lyfta fram det femte genomströmningsmåttet - steget från högskolan till arbete. Här bör i synnerhet lärosätenas arbete med studerandestöd uppmärksammas men också uppföljning av de studerandes studieaktiviteter. Samhället och arbetsmarknaden är angelägna om att studenterna blir klara med sina högskolestudier och börjar arbeta. Försäkringskassan delar kommitténs förslag om att lyfta fram det femte genomströmningsmåttet steget från högskola till arbete för ökad genomströmning inom högskolan, vilket också gynnar individens framtida pension som beräknas på livsinkomsten. 3 Studenthälsofrågor Resurser för studenthälsofrågor Kommittén bedömer att studenthälsovården bör ha en stark ställning inom högskolan. Verksamheten bör främst inriktas mot förebyggande arbete och behandling av studierelaterade hälsoproblem. Försäkringskassan anser att studenthälsovården bör stärkas så att den kan jämställas med en företagshälsovård. Högskolorna har på samma sätt som arbetsgivare ansvar enligt arbetsmiljölagen för att studenterna har en bra arbetsmiljö. Även om den förebyggande vården i framtiden prioriteras bör studenthälsovården utvecklas för att möta upp att det blir möjligt att studera på halvtid med studiemedel och att samtidigt vid halv sjukskrivning få sjukpenning. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (12) 4 Ett enklare studiemedelssystem Enhetligt, enkelt och flexibelt Studiemedlen bör enligt kommitténs mening vara enhetliga och lika för alla som studerar på samma utbildning och utbildningsnivå. De bör dock vara flexibla i förhållande till familjesituation, studiesituation, ålder och arbete. Försäkringskassan anser att det är viktigt att levnadsomkostnaderna under studietiden inte leder till ekonomisk kris för den enskilde när försörjningen går från ett trygghetssystem till ett annat Studiemedel per månad Kommitténs föreslår att studiemedel ska kunna avse 25, 50, 75 eller 100 procent av en månad, att studier måste pågå under en sammanhängande tid om minst en månad för att studiemedel ska lämnas och att studiemedel ska ges för högst en månad före den dag då ansökan kommer in till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiemedel ska betalas ut per månad i efterskott istället för per vecka. Försäkringskassan ställer sig positiv till att studiemedel betalas ut i efterskott per månad vilket kommer att minimera risken för att fel ersättning betalas ut. Samtidigt ska man vara medveten om att det kan leda till initiala problem för den enskilde studenten eftersom det förutsätts att studenten vid terminsstart ska inhandla studiematerial vilket kan försvåras om ersättningen betalas ut i efterskott Studietakt Kommittén föreslår att studiemedel ska kunna lämnas för 50, 75 eller 100 procent av heltid. I betänkandet framgår att deltidsstudier är vanligast inom den kommunala vuxenutbildningen, där 25 procent av dem som läser med studiemedel studerar på deltid. Antalet deltidsstuderande väntas öka ytterligare på grund av att utbildningarna tenderar att bli mer flexibla och allt oftare ges i form av distansutbildning. Det är därför nödvändigt att studiemedel även fortsättningsvis kan ges för deltidsstudier. Studier med mindre omfattning än halvtid bör enligt kommitténs bedömning betecknas som fritidsstudier och kan i regel finansieras på annat sätt än genom studiemedelssystemet. Det tycks inte heller finnas något större behov av studiemedel för studier med mindre omfattning än halvtid. År 2006 var det endast 1 procent som nyttjade att få bidrag med 20 procent av en heltid. Försäkringskassan anser att det är viktigt att det finns en gemensam tolkning inom de olika trygghetssystemen vad som kan betecknas som fritidsstudier. För att få ett bättre stöd för tillämpningen av rätt till studier under tid med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning är det angeläget att förtydliganden om när studier på eftergymnasial nivå påverkar rätten till ersättning inom socialförsäkringen. Det gäller både vid prövningen av rätten till och den fortsatta rätten till ersättning.

3 3 (12) 5 Effektivare studiestödsadministration 5.5 en ny studiestödsadministration Kommittén bedömer att en överföring av studiestödsadministrationen till Försäkringskassan skulle innebära försämrad service till studiestödstagarna jämfört med idag och åtminstone initialt ökade kostnader för staten. Detta baseras på granskningsgruppens skrivning Vår samlade bedömning är att en överföring av studiestöds-administrationen till Försäkringskassan skulle innebära försämrad service till studiestödstagarna jämfört med i dag och åtminstone initialt ökade kostnader för staten. (Bilaga 6 sid. 176.) Försäkringskassan vill förtydliga att granskningsgruppens ställningstagande med denna skrivning inte åsyftade handläggningstider, tillgänglighet eller ärendeproduktion eftersom det inte gått att jämföra de olika produktionsmåtten. Ställningstagandet baseras på att Försäkringskassan inte finns representerade ute på samtliga lärosäten där CSN:s kunder finns utan i lokala samverkanskontor i kommunerna. Även detta argument anser Försäkringskassan vara svagt då CSN inte heller har stationär representation ute i lärosätena. Försäkringskassan har dock representation i samtliga kommuner med bl.a. samverkanskontor som skulle göras än mer lönsamma om även CSN ingick i samarbetet eller om Försäkringskassan övertog verksamheten. CSN har en avdelningsövergripande processorganisation som är implementerad på kontoren runt om i landet. Placeringen eller antalet kontor har inget större egenvärde ur ett produktionperspektiv inom CSN, eftersom alla kontor i huvudsak arbetar med ärenden utan geografisk anknytning till något särskilt kontor. CSN:s kontorsorganisation skiljer sig därmed mot Försäkringskassans lokalkontor, då de senare arbetar mer mot ärendekoncentration, dvs. att vissa ärendetyper koncentreras till vissa kontor och då många av kontorens ärenden har lokal anknytning. (Bilaga 6 sid. 176.) Jämförelsen borde istället göras mellan Försäkringskassans 20 Nationella försäkrings center (NFC) samt Försäkringskassans 60 lokala försäkringscenter (LFC) och CSN:s 13 kontor där båda aktörerna arbetar processorienterat och med ärendekoncentration. Utöver dessa NFC och LFC har Försäkringskassan ca 300 lokalkonto vilket CSN saknar. Försäkringskassans kontorsstruktur och lokala tillgänglighet är mycket större och utvecklad än CSN:s kontorsstruktur om detta råder inga tvivel samtidigt som Försäkringskassan dock inte finns representerad ute i själva lärosätena vilket ju CSN också bara är i begränsad uppfattning. Den representationen handlar mer om arbetsorganisation vilket inte skulle vara problematiskt att införa även i Försäkringskassans regi. Försäkringskassans bedömning är att myndigheten skulle kunna ta över CSN:s verksamhet om regeringen så skulle önska. Det kan vara så att det finns en del fördelar med att så sker eftersom både CSN och Försäkringskassan hanterar många förmåner med stora säsongsvariationer samt att den lokala tillgängligheten defacto skulle öka för studenterna. Samtidigt håller Försäkringskassan med utredningen i att idagsläget saknas tillräckligt utredda skäl för att i nuläget lägga ner CSN och skapa en helt annan organisatorisk lösning för studiestödsadministrationen. Försäkringskassan är en myndighet

4 4 (12) med stor erfarenhet av ärendeproduktion med hög kvalitet och skulle kunna producera en mängd olika ärendeslag inom ett flertal områden frågan är dock om det finns ett mervärde för den enskilde samt uppdragsgivaren i att Försäkringskassan skulle producera studiemedelsärenden. Försäkringskassan är av uppfattningen att det på sikt troligtvis skulle finnas en rad administrativa, representativa samt servicefördelar med att låta Försäkringskassan ta över studiemedelsadministrationen i sin helhet. Samtidigt som detta alternativ skulle behöva utredas mer i detalj först. 6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6.3 Studiemedlen och de andra trygghetssystemen grundprinciper Kommittén bedömer att den grundläggande principen för gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem bör vara att studiemedelssystemet ska täcka den studerandes levnadsomkostnader under studietiden. En anpassning av studiemedelssystemet till andra ändamål än studier bör göras endast om det inte finns andra förmånssystem som kan tillgodose de särskilda behoven och om det finns starka utbildningspolitiska skäl för detta. I betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) konstaterades att bostadsbidragsreglerna fungerar dåligt för studerande. I dåvarande RFV:s remissyttrande (dnr ) anfördes att behovet av ekonomiskt stöd för en studerande snarare bör täckas inom utbildningspolitiska stöd som på ett bättre sätt kan göra särlösningar som anpassa efter de mycket skiftande behov som målgruppen studerande har. De studerande skulle då kunna slippa att bli återbetalningsskyldiga för bostadsbidrag med anledning av ojämna inkomstförhållanden. Försäkringskassan är fortfarande av den uppfattningen att det skulle vara mer fördelaktigt för den studerande om han eller hon endast behöver ha kontakt med en myndighet när det gäller frågor om levnadsomkostnader under studietiden. Med CSN som administrativ myndighet uppstår dock gränsdragningsproblem om bara en myndighet ska blandas in. Till vilken myndighet skulle till exempel barnfamiljen med en studerande förälder vända sig? Med Försäkringskassan som administrativ myndighet skulle gränsdragningsproblemet inte uppstå. 6.4 Ekonomisk ersättning vid sjukdom Deltidssjukdom och deltidsstudier Försäkringskassan fick 2005 i uppdrag att i samverkan med CSN identifiera och lämna förslag på regeländringar som krävs vid ett eventuellt införande av möjlighet att kombinera partiell sjukskrivning med sjukpenning och studier finansierade med studiemedel. Försäkringskassan redovisade uppdraget i november 2005, i rapporten Sjukpenning och studiestöd. I rapporten föreslogs att det skulle bli möjligt med deltidsstudier med studiemedel. Förslaget då var att deltidsstudier skulle kunna bedrivas på flera nivåer men kommittén föreslår nu halvtid som enda alternativ. Försäkringskassan föreslog även att en samordningsbestämmelse skulle införas så att ersättningarna inte skulle kunna lämnas för samma tid. Vidare föreslogs ökade möjligheter till

5 5 (12) informationsutbyte och kontroll för att säkerställa att den som är deltidssjukskriven och deltidsstuderar inte studerar mer än på deltid. Skälet för en sådan förändring är att få fler personer att påbörja och fullfölja utbildning och på sikt öka möjligheterna till försörjning genom eget arbete. Försäkringskassan är fortfarande positiv till att det blir möjligt att studera på halvtid med studiemedel och att samtidigt vid halv sjukskrivning få sjukpenning. De fördelar och nackdelar med förslaget kvarstår som beskrivits i svar till regeringen i rapporten Sjukpenning och studiestöd. De regeländringar inom sjukförsäkringen med införande av rehabiliteringskedja, med fasta tidsgränser hur rätten till sjukpenning ska bedömas samt en bortre gräns för rätt till sjukpenning, innebär att andra lösningar och IT krav behöver ses över. Detta är något som inte beaktats i kommitténs förslag och som bör utredas Kommitténs övervägande och förslag Kommittén föreslår att studiemedel fortsatt ska kunna lämnas vid egen sjukdom. Studiemedel ska kunna lämnas såväl vid hel som vid halv studieoförmåga. Avskrivning av lånedelen ska även fortsatt göras från och ned den 31:a sjukdagen. Studiemedel ska inte kunna lämnas för samma tid som sjukpenning. Försäkringskassan ska vara skyldig att lämna uppgift om sjukpenning till CSN och Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Försäkringskassan delar kommitténs förslag att studiemedel ska kunna lämnas vid såväl hel som vid halv studieoförmåga. Vi ställer oss också positiva till kommitténs förslag att studielån avskrivs från och med den 31:a vårddagen för den som har studiemedel och samtidigt sammanhängande vårdar sjukt barn. Ett barns sjukdom är oförutsedd på samma sätt som egen sjukdom. Kommittén bedömer att det bör bli möjligt att studera på halvtid med studiemedel och att samtidigt vid halv sjukskrivning få sjukpenning. För att förhindra missbruk av systemet bör kontrollerna av dem som är sjukskrivna stärkas. Kommittén bedömer att studiemedel under sjukdom bör lämnas i högst ett år. Denna förändring bör dock införas först när ansvaret för rehabiliterande insatser för studerande har utretts och fastställts. Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 aviserat att tillsätta en parlamentarisk utredning, som ska få i uppdrag att se över socialförsäkringssystemet. Utredningen bör enligt kommitténs uppfattning även få i uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att förkorta sjukdomstiden för studerande och finansiering för dessa. Försäkringskassan delar kommitténs bedömning att studiemedel under sjukdom bör lämnas i högst ett år vilket ligger i linje med rehabiliteringskedjan. Den parlamentariska utredningens uppdrag innebär att föreslå åtgärder som syftar till att förkorta sjukdomstiden för studerade och finansiering för dessa. Det är angeläget att genom utredningen få förtydliganden om när studier på eftergymnasialnivå påverkar rätten till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det gäller både vid prövning av rätten till och den fortsatta rätten till ersättning.

6 6 (12) Kommittén bedömer att regeringen bör ge CSN i uppdrag att genomföra särskilda insatser för att kontrollera i vilken omfattning de som har studiemedel under sjukdom, vid tillfällig vård av barn eller närstående, studerar. Försäkringskassan anser inte att regeringen bör ge CSN i uppdrag att som ensam myndighet genomföra särskilda insatser för att kontrollera i vilken omfattning de som har studiemedel under sjukdom, vid tillfällig vård av barn eller närstående studerar. Det är angeläget att det finns en samsyn i hur den förstärkta kontrollen ska hanteras. Kommittén bedömer bland annat att studerande som har studerat utan studiemedel under sammanlagt högst 4,5 månader bör kunna omfattas av SGIskydd, om det kan visas att de har bedrivit aktiva studier på minst halvtid på en utbildning som ger rätt till studiemedel. Försäkringskassan anser att det inte bör finnas någon tidsgräns överhuvudtaget så länge den studerande bedriver sådana studier, och i en sådan omfattning som ger rätt till studiemedel. Försäkringskassan har tidigare, i oktober 2006, gjort framställan till Socialdepartementet om ändringar bland annat i förordning (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst (dnr ). Bakgrunden till detta är delvis samma som kommittén kommit fram till, dvs. att det ska ges möjlighet till kortare avbrott i studiemedelstagandet. Men det finns även studerande som inte kan få studiemedel p.g.a. att de har inkomster som, om dessa är tillräckligt stora, reducerar studiemedlen helt. Det kan vara inkomster av kapital, t.ex. att den studerande har sålt en bostadsrätt eller inkomst av tjänst, t.ex. att den studerande har fått avgångsvederlag i samband med att en anställning upphört. Dessa situationer kan medföra att en studerandes ansökan om studiemedel avslås under en längre tid än sammanlagt en termin. En studerande bör, i 2 förordning (2000:1418), definieras utifrån att de studier som bedrivs ger rätt till studiemedel. Det innebär att en studerande bör definieras med bortseende från de individuella kriterier som ställs för rätt till studiemedel, såsom åldersgränser, tidigare studieresultat och inkomstprövning. En förutsättning är också att studierna bedrivs i minst den omfattning som krävs. CSN aviserar Försäkringskassan uppgifter beträffande studerande som beviljats studiemedel. För de som studerar utan studiemedel kan Försäkringskassan kontrollera med CSN eller aktuell läroanstalt att de studier som bedrivs är av den typen att de ger rätt till studiemedel. Endast läroanstalterna kan dock lämna uppgift om en studerandes studietid och omfattning på studierna i de fall studiemedel inte utges. Det bör ankomma på den studerande att styrka att studier faktiskt bedrivs, och i vilken omfattning, om Försäkringskassan anser att det behövs. SGI-skyddet och kontrollmöjligheterna kommer därmed att vara närmast jämförbart med skyddet för studier inom eget yrkesområde, dvs. att den försäkrade studerar och typen av studier som bedrivs. Förutom i ovan nämnda framställan har Försäkringskassan, och dåvarande Riksförsäkringsverket, vid ett flertal tillfällen påpekat att situationen för den aktuella studerandegruppen bör få en skyndsam lösning (bl.a. i yttrande över slutbetänkande Sjukpenninggrundande inkomst Skydd och anpassning [SOU

7 7 (12) 2003:50] samt yttrande över Föräldraförsäkringsutredningens slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring [SOU 2005:73] Kärlek, Omvårdnad, Trygghet). 6.5 Ersättning vid föräldraskap Kommittén föreslår att studiemedel ska kunna lämnas vid tillfällig vård av barn eller närstående efter samma principer som i dag. Avskrivning av studielån ska kunna göras även vid vård av barn eller närstående. Avskrivning av studiemedlens lånedel ska göras fr.o.m. den 31:a vårddagen. Studerande som har studerat utan studiemedel under sammanlagt högst 4,5 månader bör kunna omfattas av SGI-skydd, om det kan visas att de har bedrivit aktiva studier på minst halvtid på en utbildning som ger rätt till studiemedel. Försäkringskassan är positiv till förslaget om avskrivning av studielån ska kunna göras även vid vård av barn eller närstående. Försäkringskassan anser att det inte bör finnas någon tidsgräns på 4,5 månader eller liknande så länge den studerande bedriver sådana studier, och i en sådan omfattning som ger rätt till studiemedel se ovan. 6.7 Bostadsbidrag Kommitténs förslag och bedömning Kommittén föreslår att studiebidraget även fortsatt ska räknas som inkomst vid prövningen av rätten till bostadsbidrag. Studiebidraget ska räknas upp så att bidragets storlek motsvarar en skattepliktig inkomst. Det innebär att studiebidraget multiplicerat med 1,4 bör vara den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag. Tidigare har bidragsdelen i studiemedlen till sin helhet legat till grund vid beräkning av bostadsbidrag. Men från år 2001, efter en ändring av fördelningen mellan bidrag och lån i studiemedlen, infördes en särskild bestämmelse att bidragsdelen skulle tas med till endast 80 procent vid beräkning av bostadsbidrag. Studenterna skulle på så sätt inte få en lägre nettoinkomst med anledning av ett lägre bostadsbidrag. Bostadsbidraget till barnfamiljer och ungdomar är inkomstprövat. Vid beräkning av bidragsgrundade inkomst (BGI) ska förutom inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital tas med vissa övriga inkomster. Som nämnts ovan tas till exempel bidragsdelen i studiemedlet med till 80 procent som inkomst. Lånedelen räknas däremot inte med alls, inte heller skattefria stipendier under kronor per månad eller försörjningsstöd. Vissa skattefria inkomster tas med i BGI till sitt faktiska belopp. Det gäller skattefria stipendier över kronor per månad och det kommunala vårdnadsbidraget. Även viss del av förmögenhet räknas med i BGI, nämligen 15 procent av hushållets samlade förmögenhet som överstiger kronor. Viss (i Sverige) skattefri inkomst tas också med vid beräkning av BGI. Det finns andra inkomster som ett hushåll kan få som inte omfattas av lagen om bostadsbidrag (BoL) och därmed inte heller räknas med i BGI. Till exempel försörjningsstöd som nämnts ovan, konfliktersättning eller

8 8 (12) utvecklingsersättning. Även inkomster som har intjänats utomlands och som inte omfattas av bestämmelserna i BoL undantas vid beräkningen av bostadsbidraget. Försäkringskassan anser att det mot bakgrund av det ovan beskrivna kan anses märkligt om det enbart skulle vara studiebidraget i studiemedlen som ska likställas med en skattepliktig inkomst. Ytterligare utredning behövs för en helhetsbedömning av vad som ska ingå i BGI och till hur stor del inkomsten ska beaktas. Samtidigt behövs även ett helhetsgrepp tas på SGI frågorna och inte enbart på studietids SGI. Försäkringskassan nöjer sig med att kommentera hur förslaget om ny beräkning av BGI påverkar en studerande ungdom utan barn, förutsatt det rör sig om heltidsstudier vid universitet eller högskola. Reglerna för bostadsbidrag innebär att en ensamstående studerande kan ha en BGI upp till kronor per kalenderår utan att det maximala bidraget (beroende av bostadskostnaden) reduceras. Bostadskostnader upp till kronor beaktas. Maximalt bostadsbidrag är kronor för en ungdom utan barn. Studiemedel betalas ut två gånger under läsåret i förskott. Bidragsdelen i studiemedlet har beräknats till 671 kronor per vecka och betalas för totalt 40 veckor, vilket ger kronor för ett kalenderår. Enligt dagens regler för bostadsbidrag ingår 80 procent av bidragsdelen, vilket betyder att kronor är bidragsgrundande. Enligt kommitténs förslag ska studiemedel betalas ut månadsvis i efterskott. Månadsbeloppet för bidragsdelen har beräknats till kronor. Det ska betalas ut för nio månader, vilket ger kronor för ett kalenderår. 140 procent av kronor ger en bidragsgrundande inkomst om kronor. För en studerande med enbart inkomst av studiebidrag påverkas således inte bostadsbidragets storlek, eftersom beloppet blir lägre än kronor. Så snart den studerande får en liten kapitalvinst eller har inkomst av tjänst eller näringsverksamhet kommer dock bostadsbidraget att reduceras. En jämförelse görs nedan mellan nuvarande regler och kommitténs förslag vid ett antal olika inkomster men med den bostadskostnad som använts i utredningen för en ensam studerande utan barn, kronor.

9 9 (12) Tabell 1. Bidragsgrundande studiebidrag, kr per år Annan bidragsgrundande ink, kr per år BGI Bostadsbidrag, kr per månad 80 % x = % x = % x = % x = % x = % x = Som framkommer av tabell 1 kan en studerande med dagens regler för bostadsbidrag, jämfört med kommitténs förslag, ha en bidragsgrundande inkomst utöver studiebidraget på kronor mer utan att för den skull få ett lägre bostadsbidrag. Tabell 2. Bidragsgrundande studiebidrag, kr per år Annan bidragsgrundande ink, kr per år BGI Bostadsbidrag, kr per månad 80 % x = % x = % x = % x = % x = % x = Om vi istället antar att den bidragsgrundande inkomsten utöver studiebidraget är densamma blir bostadsbidraget 500 kronor lägre. Kommittén bedömer att prövningen av rätten till bostadsbidrag med hänsyn till den sökandes inkomst bör göras per kalenderhalvår i stället för per kalenderår. Försäkringskassan instämmer i kommitténs bedömning att det från den försäkrades perspektiv ofta är bättre med en halvårsvis prövning av rätten till bostadsbidrag med hänsyn till den ibland ojämna inkomsten. Bostadsbidraget har karaktären av att vara ett behovsprövat bidrag. Den försäkrade förväntar sig att bidraget är någonting man ska få när man har behov av det. I dagsläget har bidraget i vissa situationer ändrat karaktär till något som man får låna om man har behov av bidraget andra perioder än hela kalenderår. För många studenter har en av de första egna kontakterna med Försäkringskassan varit den att de ska betala tillbaka sitt bostadsbidrag som de ansett sig haft rätt till och behövt. Den kontakten är inte alltid odelat positiv vilket bekräftas av de kundsynpunkter Försäkringskassan får varje månad. Försäkringskassan anser att frågan om bostadsbidrag, trots ovanstående, är en försäkringsteknisk fråga och att den bör utredas vidare som helhet. Detta mot bakgrund av att frågan om halvårsavstämningar inte enbart skulle gälla

10 10 (12) studenter. Administrationskostnaderna skulle bli betydligt högre och en mer omfattande efterkontroll än den som idag görs skulle bli aktuell vid en halvårsavstämning för alla. 6.9 Samordning mellan studiemedel och andra ersättningar Kommittén tar i det här avsnittet inte upp frågan om det ska vara möjligt att studera för den som har någon annan form av bidrag eller ersättning än studiemedel. Betänkandet begränsar sig till att bedöma om studiemedel bör lämnas samtidigt som andra ersättningar och tar i några fall upp andra frågor som rör samspelet mellan studiemedel och andra ersättningar. Det framgår i betänkandet att kommittén anser att det inte är lämpligt att ha alternativa trygghetssystem där individerna själva kan välja det som är mest förmånligt. Inom socialförsäkringen lyfts ofta studier fram som en bra väg för att personer ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga. Försäkringskassan anser därför att det är angeläget att få ett bättre stöd för tillämpningen och förtydliganden om när studier på eftergymnasial nivå påverkar rätten till ersättning. Det gäller både vid prövning av rätten till sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt vid den fortsatta rätten till sjuk- och aktivitetsersättning. För att studiemedlen ska vara enhetliga och lika för alla som studerar på samma utbildning och utbildningsnivå behövs ett förtydligande hur studiemedel påverkar ersättning från andra trygghetssystem. Dessa frågor behandlas för närvarande inte i någon annan pågående utredning Kommitténs bedömning av samordningen mellan studiemedel och andra ersättningar Kommittén bedömer att i de fall två ersättningar ska täcka normala levnadsomkostnader, bör det finnas regler för samordning av dessa båda ersättningar så att de inte kan ges samtidigt. Om dubbla ersättningar, trots förbud, betalats ut, anser kommittén att principen bör vara att den ena ersättningen återkrävs. Försäkringskassan delar kommitténs bedömning Kommitténs förslag till samordningsbestämmelser m.m. Kommittén bedömer att det bör utredas om studiemedel kan räknas med i inkomstunderlaget för beräkning av sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan ställer sig tveksam till den föreslagna utredningen om studiemedel kan räknas med i inkomstunderlaget för sjuk och aktivitetsersättning. Redan med nuvarande regler läggs år med studiemedel till grund för intjänandetid och ger rätt till ålderspension. Den pensionsgrundande inkomsten är i grunden tänkt att spegla ett inkomstbortfall.

11 11 (12) 7 Förbättrad information till studerande Kommittén föreslår att CSN ges i uppdrag att i samarbete med andra berörda myndigheter informera om de ekonomiska villkor som gäller för studerande. I uppdraget bör ingå att utreda informationsbehovet, att genomföra informationsinsatser samt att utvärdera effekterna av dessa. CSN bör också utveckla sitt samarbete med högskolor och huvudmän för vuxenutbildningen i syfte att utveckla informationsverksamheten på lokal nivå. Försäkringskassan delar kommitténs uppfattning att CSN i samarbete med andra berörda myndigheter ges ett uppdrag för att förbättra information i frågor som rör den studerades ekonomi och hur studier påverkar andra trygghetssystem. Försäkringskassans IT-kostnader Kostnaderna för IT utveckling och leverans av färdigt IT stöd behöver skattas mer detaljerat i en förstudie om kommitténs förslag tas av regering och riksdag, här görs dock en mycket grov skattning. Studiemedel under sjukdom ska kunna lämnas även vid halv sjukskrivning. Det ska vara möjligt att ha studiemedel på heltid, studera halvtid och vara sjukskriven på halvtid. Det ska också vara möjligt att studera på halvtid och vara sjukskriven på halvtid. Ny information om omfattningen av beviljat studiemedel i avisering från CSN och omfattningen (hel eller halv) i en godkänd sjukperiod till CSN medför ändringar i aviseringsrutiner i Försäkringskassans IT-stöd för sjukpenning, F- reg och generell personinformation (GPI). Övriga berörda IT-stöd som tar emot händelser om ovanstående antas kunna hantera ökad inkommen information. Den bidragsgrundande inkomsten (BGI) för bostadsbidrag fås genom multiplikation med ny faktor 1,4 med studiebidraget, vilket påverkar Försäkringskassans IT-stöd både vad gäller det preliminära beslutet och avstämningen. Ovan nämnda påverkan skattas till en extra kostnad på ca 4 miljoner. Eventuell påverkan på IT-stöd för statistik har inte beaktats. Idag finns ingen statistik för godkända sjukperioder för studerande. De principer som gäller för Rehabiliteringskedjan avseende beräkningar och tidsgränser har inte beaktats i kalkylen eftersom det är oklart om det finns beroenden till denna för de studerande som är sjukskrivna. Ändringar i faktablad och informationsutskick är inte medtagna i ovanstående kalkyl. Utredningens förslag om att rätt till bostadsbidrag bör prövas per kalenderhalvår i stället för per kalenderår som nu gäller, har inte beaktats eftersom något förslag om lagändring inte formulerats.

12 12 (12) Övrigt I övrigt noterar Försäkringskassan att utredningen inte tagit hänsyn till alla förslag som finns i den tidigare studiehjälpsutredningen SOU 2003:28 om bl.a. höjd barnbidragsålder som också skulle minska både CSN:s och Försäkringskassans administrationskostnader. Studiehjälpen används också av CSN som ett påtryckningsmedel för att förhindra skolk och olovlig frånvaro. Detta problematiseras inte i den studiesociala kommitténs utredning. Skolorna är skyldiga att rapportera till CSN om någon studerande varit frånvarande mer än 14 kalenderdagar i följd eller om eleven har haft upprepad korttidsfrånvaro i sådan omfattning att han eller hon inte längre kan anses bedriva studier på heltid. När CSN informerar Försäkringskassan om att eleven inte längre får studiehjälp kan det innebära att familjen inte längre har rätt till förlängt underhållsstöd, bostadsbidrag och flerbarnstillägg. Försäkringskassan anser att problem med de studerandes olovliga frånvaro ska mötas med andra åtgärder. Ansvaret för att så sker ska ytterst ankomma på huvudmannen för utbildningen. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av försäkringsdirektörerna Carl Högås (tf) och Birgitta Målsäter, chefsjuristen Eva Nordqvist, verksamhetsområdeschefen Jan Almqvist och försäkringsutvecklaren, den senare som föredragande. Adriana Lender

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF 2015-05-21 1 (5) KFKS 2015/277-610 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF Nacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2010:442 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF)

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Dnr 2008-04-14 AdmD-68-2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) Sammanfattning Kammarrätten har anmodats att yttra

Läs mer

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); utfärdad den 12 februari 2015. SFS 2015:50 Utkom från trycket den 24 februari 2015 Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Rutiner för studeranderapportering i Mina tjänster komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Innehåll Inledning 3 Kundstöd 3 Om CSN 4 Studiehjälp 4 Studiemedel 4 Skolans ansvar 5 Att lämna

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) 1 (8) Art4113 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Försäkringskassan tar med glädje emot lagstiftning som gör det enklare för

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Studielinjen - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Omslag: Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-08-13 Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

SOU 2013:52; moderniserad studiehjälp Yttrande till regeringen

SOU 2013:52; moderniserad studiehjälp Yttrande till regeringen 2015-05-25 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/277-610 Kommunstyrelsen SOU 2013:52; moderniserad studiehjälp Yttrande till regeringen Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar av utbildningsnämnden föreslaget

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

6 maj 2013, Joacim Strömblad. Aktuellt från CSN

6 maj 2013, Joacim Strömblad. Aktuellt från CSN 6 maj 2013, Joacim Strömblad Aktuellt från CSN Aktuellt från CSN Bedömning av de studerandes utbildningsbakgrund Propositionen Studiemedel utan prövning av äldre studieresultat (prop. 2012/13:133) Propositionen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2006

Läs mer

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04 geoff.erici@regeringskansliet.se Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Wimi FK90005_012_G REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Enligt regleringsbrevet för 2013

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015. Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad

Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015. Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015 Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad Utbildningskontrakt Får utfärdas för 20 24 år Saknar gymnasieexamen Inte rätt till etableringsplan Studier Vid KVX eller FHSK

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan ViS 2012 19 mars Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan 1 Högre bidraget för Yrkesvux CSN-rapport juli 2011 Registeruppgifter Enkäter till studerande

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd Tryggare kan alla vara Socialförsäkringarna för studenten April 2011 Maria Noleryd Omslag: Marcus Kindbom studerar till civilingenjör i Samhällsbyggnad vid kungliga tekniska högskolan. På bilden syns också

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer