Hur vidareutveckla den nationella strukturen för validering? 1 (21) Datum: Diarienummer: YH 2012/1069

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur vidareutveckla den nationella strukturen för validering? 1 (21) Datum: 2013-01-08 Diarienummer: YH 2012/1069"

Transkript

1 Hur vidareutveckla den nationella strukturen för validering? 1 (21) Datum: Diarienummer: YH 2012/1069

2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (21) Sammanfattning I samverkan med Skolverket, Arbetsförmedlingen, Högskoleverket, Verket för högskolesevice, Internationella programkontoret och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande genomförde Myndigheten för yrkeshögskolan ett expertseminarium med fokus på vidareutveckling av den nationella strukturen för validering i september Seminariet samlade ett 60-tal experter som representerade olika aktörer och olika intressen, från utförarnivå till ansvariga myndigheter. Syftet med seminariet var att diskutera den nationella strukturen för validering; nuläge, utvecklingsbehov och möjliga vägar vidare. Om Sverige ska kunna leva upp till den Rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande som Europeiska unionens råd har utfärdat, om validering ska bli en reell möjlighet för alla individer som skulle kunna dra nytta av densamma, samt om samhället ska kunna ta till vara den stora kompetensreserv som det icke-formella och informella lärandet utgör, då behöver den nationella strukturen för validering vidareutvecklas på ett antal punkter. Fyra centrala utvecklingsområden definierades under expertkonferensen; hållbara ekonomiska villkor som harmonierar med de juridiska förutsättningarna, en ingång för individen till vägledning och validering, uppföljning och extern granskning för att höja valideringens legitimitet, samt en ökad professionalisering hos dem som arbetar med validering. Erfarenheterna från expertseminariet styrker de slutsatser som drogs i myndighetens återrapportering av Uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan om insatser i fråga om validering (YH 2009/2102), vilket föranleder myndigheten att lämna ett antal rekommendationer till regeringen. Exempelvis rekommenderas att regeringen tillsätter en utredning med fokus på att skapa finansieringsmodeller av beständig art och i samband med detta även utreda valideringens rättsliga ställning. Ett annat exempel är att regeringen rekommenderas att ge myndigheter, som i nuläget ansvarar för uppföljning och utvärdering inom respektive utbildningsform, i uppdrag att utveckla och genomföra uppföljning och utvärdering av valideringsinsatser. Vidare gav expertseminariet impulser till medverkande aktörer att genomföra förbättringar inom sina respektive verksamheter, vilka redovisas i rapporten. Mycket går att åstadkomma inom befintliga uppdrag och ansvarsområden. Det mest slående exemplet är möjligheten att samordna resurser och insatser på regional nivå för att åstadkomma en ingång för individen till vägledning och validering. Möjligen kan regeringens aviserade satsning på 60 mkr till regionala kompetensplattformar ge de extra incitament som behövs för utvecklingsarbetet, där samverkan mellan ett flertal olika aktörer, som till exempel Arbetsförmedlingen, kommuner, regionförbund och branschorganisationer är nödvändigt. I Myndigheten för yrkeshögskolans fortsatta arbete med att stödja och samordna en nationell struktur för validering kommer utvecklingen av regional samordning utgöra ett viktigt fokus. Rapporten ger en lägesbeskrivning över valideringsområdet och kommer förhoppningsvis att utgöra en utgångspunkt för aktörer på alla nivåer inför fortsatt utvecklingsarbete i syfte att ta till vara den resurs som det livslånga och livsvida lärandet utgör för både individ och samhälle.

3 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (21) Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och nuläge Bakgrund Nuläge Centrala delar i en nationell struktur Utmaningar och strukturella hinder Rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande Expertseminariets resultat - Hur vidareutveckla den nationella strukturen för validering? Fyra långsiktigt avgörande utvecklingsområden Ekonomiska förutsättningar En ingång Öka valideringens legitimitet Kompetensen hos de som arbetar med validering Rekommendationer för fortsatt utveckling Fler utvecklingsområden och möjliga vägar vidare Validering inom universitets/högskoleutbildning Validering inom vuxenutbildningen/skolverket Validering inom yrkeshögskoleutbildning Arbetsförmedlingen Valdering enligt branschmodell Övriga utvecklingsområden och förslag Referenser... 20

4 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (21) 1 Inledning Den 5:e september 2012 genomförde Myndigheten för yrkeshögskolan i samverkan med Skolverket, Arbetsförmedlingen, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Internationella programkontoret och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande ett expertseminarium med fokus på vidareutveckling av den nationella strukturen för validering. Seminariet samlade ett 60-tal experter som representerar olika aktörer och olika intressen, från utförarnivå till ansvariga myndigheter. Syftet med seminariet var att diskutera den nationella strukturen för validering; nuläge, utvecklingsbehov och möjliga vägar vidare. Detta gjordes med utgångspunkt i ett antal fallbeskrivningar som illustrerar de utmaningar som möter individer som vill validera sin kompetens, men även professionella som arbetar med validering. Föreliggande rapport ger en kortfattad bakgrunds- och nulägesbeskrivning som tillsammans med fallbeskrivningarna användes som utgångspunkt för seminariet. Rapporten redovisar därefter resultatet från expertseminariet samt ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet med validering i Sverige. 2 Bakgrund och nuläge 2.1 Bakgrund I takt med den ökade rörligheten på arbetsmarknaden, både inom Sverige och i EU, har behovet av att synliggöra och erkänna och därmed kunna nyttiggöra individers tidigare lärande lyfts fram. I EU:s gemensamma strategi för tillväxt, Europa 2020-strategin 1, presenteras en vision för hur EU ska omvandlas till en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. Tre områden prioriteras: Smart tillväxt: Utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt: Främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla: Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning För att uppnå målen betonas vikten av att möjliggöra ett livslångt och livsvitt lärande för EU:s medborgare. Människor behöver ges möjlighet till att utveckla kompetens som efterfrågas och som bidrar till tillväxt. Allt det lärande som sker, inte enbart inom det formella utbildningssystemet, behöver synliggöras och dokumenteras för att kunna tas tillvara. Validering är, med rätt förutsättningar, ett verktyg för såväl kompetensförsörjning som integration. Validering kan användas inom 1 EU 2020 startsida:

5 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (21) utbildningssystemet, som arbetsmarknadsåtgärd och av arbetsgivare både för rekrytering, strategisk kompetensförsörjning och för kompetensutveckling. På både nationell nivå och inom EU pågår ett omfattande arbete för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och ta tillvara den kompetens som en person utvecklat på olika sätt. Med utgångspunkt i den så kallade Köpenhamnsprocessen har EU utvecklat ett antal principer och verktyg för att främja kvalitet, mobilitet och transparens 2 : Det europeiska kvalifikationsramverket (EQF) EQF stöder livslångt lärande och mobilitet genom att vara gemensam referensram för kvalifikationer. Ramverket har åtta nivåer, vilket möjliggör att nationella kvalifikationer (inom obligatorisk skola, yrkesutbildning och högre utbildning) kan jämföras med varandra och med motsvarande kvalifikationer i andra länder. Införandet av det europeiska kvalifikationsramverket har medfört utveckling av nationella kvalifikationsramverk (NQF) i många europeiska länder som ser dem som bästa sättet att länka nationella kvalifikationer till EQF. Europeiskt meritöverföringssystem för yrkesutbildning (ECVET) ECVET främjar geografisk och yrkesmässig rörlighet. ECVET syftar till att stödja validering, erkännande och ackumulering av arbetsrelaterade färdigheter och kunskaper som förvärvats under en vistelse i ett annat land eller i olika situationer, så att dessa erfarenheter kan ingå i en yrkeskvalifikation. Livslång vägledning och rådgivning Europeiska unionens råd har antagit två resolutioner om vägledning, en 2004 och en annan i Ett viktigt mål för livslång vägledning är att stödja lika tillgång till, deltagande i och tillvaratagandet av resultatet av det livslånga lärandet, likaväl som deltagande på arbetsmarknaden. Europass Europass främjar rörlighet genom att hjälpa människor att kommunicera sina kunskaper, färdigheter och kompetenser, förvärvade genom utbildning, arbetslivserfarenhet eller på annat sätt. Europass innefattar fem dokument CV, Språkpass, Europass-mobilitet, Tillägg till slutbetyg och Tillägg till examensbevis. Dessa dokument samlar bland annat information om resultat från lärande från ett annat europeiskt land. Europeiskt kvalitetssäkringsramverk för yrkesutbildning (EQAVET) EQAVET syftar till att öka transparens, arbetsmarknadsrelevans, legitimitet och mobilitet avseende yrkesutbildning och kvalifikationer i hela Europa. EQAVET är kompatibel med de vanligaste kvalitetssäkringsmodellerna. Den innehåller en kvalitetssäkrings- och förbättringscykel baserad på kvalitetskriterier och vägledande deskriptorer. EQAVET kan både användas av myndigheter med ansvar inom yrkesutbildningssystemen och av anordnare av yrkesutbildning. Validering av icke-formellt och informellt lärande År 2004 antog Europeiska unionens råd gemensamma europeiska principer för validering. Dessa kompletterades under 2009 med Europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande. EU-kommissionen arbetar för närvarande på en europeisk rekommendation om validering. Till denna lista över principer och verktyg ska även den så kallade Bologna-processen och ECTS (meritöverföringssystem för högre akademisk utbildning) läggas. Samverkan 2 CEDEFOP. (2011). Briefing note - Shaping lifelong learning: making the most of European tools and principles.

6 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (21) mellan de av EU framtagna principerna och verktygen för att främja mobilitet och tranparens är nödvändig för att validering ska kunna få sin fulla nytta för både individ och samhälle. CEDEFOP nämner i en Briefing note 3 att EQF, ECVET, Lifelong guidance, Europass, EQAVET och Validation of Non-formal and Informal learning utgör ett gemensamt ramverk där alla delar bygger på principen om Learning Outcomes (läranderesultat). Implementeringen av läranderesultat är centralt för den fortsatta utvecklingen av validering i relation till övriga mobilitetsverktyg. Mer specifikt ökar värdet av en validering om en erhållen kvalifikation är inplacerad i ett nationellt kvalifikationsramverk, NQF, som relaterar till EQF. På liknande sätt tydliggör ECVET innehållet i lärandet för att kunna bygga upp hela kvalifikationer. Kvalitetssäkring enligt EQAVET borgar för en legitimitet för validering och Europass är ett verktyg för individen att bygga upp sin egen kompetensportfolio. På så sätt främjar NQF/EQF och EQAVET validering på systemnivå och ECVET och Europass på individnivå. Vägledning är en nödvändig stödprocess både inför och under en validering och för att resultatet av en validering ska kunna nyttiggöras. I Sverige har det övergripande ansvaret för validering flyttats mellan olika myndigheter och under hade Valideringsdelegationen uppdraget att arbeta med utveckling inom området. Delegationen lämnade i sin slutrapport ett antal förslag, bland annat att ett departement ska ha det övergripande ansvaret för strategi- och utvecklingsfrågor avseende validering samt att en myndighet ska ges ett övergripande ansvar för fortsatt utveckling inom arbetet med validering 4. 1 juli 2009 bildades Myndigheten för yrkeshögskolan som gavs uppdraget att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Myndigheten ska i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. 2.2 Nuläge Myndigheten för yrkeshögskolan har inom ramen för uppdraget att samordna och stödja en nationell struktur för validering initierat ett flertal olika aktiviteter. Dessa finns framförallt beskrivna i den återrapportering myndigheten lämnade till regeringen i december (bilaga, nr 1). Myndigheten har bland annat: Byggt upp ett antal nätverk för samverkan, t ex Nationellt forum för validering Utvecklat en webbaserad portal för samlad information om validering, 3 CEDEFOP. (2011). Briefing note - Shaping lifelong learning: making the most of European tools and principles. 4 Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur. (2008). 5 Myndigheten för yrkeshögskolan. Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering. Yh 2009/

7 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (21) Utvecklat Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens 6 Utöver detta har myndigheten definierat mål och syfte för den nationella strukturen för validering. Ur ett samhällsperspektiv är det övergripande målet för den nationella strukturen för validering att bidra till tillväxt genom att effektivisera utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser. Detta bidrar i sin tur till en förbättrad matchning mellan tillgång och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden. För individen ska en nationell struktur för validering underlätta och skapa möjligheter till ett livslångt lärande. Den nationella strukturen för validering syftar till: Att den validering som genomförs sker med god kvalitet och på ett rättssäkert sätt för individen. Att kvaliteten ska vara likvärdig oavsett vem som utför valideringen eller var i landet valideringen genomförs. Att tillgodose möjligheten till validering genom en god regional och lokal spridning. Att validering är legitim och erkänd det vill säga att valideringen och dess slutprodukter erkänns av de aktörer, exempelvis arbetsgivare eller utbildningsanordnare, som individen vill visa sin kompetens för. Även en beskrivning av de möjligheter till validering som i nuläget finns inom den nationella strukturen har tagits fram för att på ett enkelt sätt kunna beskriva möjligheterna samt aktörers roller och ansvar. Den nuvarande nationella strukturen omfattar både bedömning av utländsk utbildning och validering av reell kompetens. Möjligheterna till validering är decentraliserade i olika delsystem och flera olika aktörer ansvarar för genomförandet (se bilden nedan). Det är framförallt individens syfte med valideringen men även var individen har utvecklat sin kompetens som avgör vem som ska utföra valideringen. 6 Myndigheten för yrkeshögskolan. (2012). Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Yh 2012/ dering/kriterier%20och%20riktllinjer%20f%c3%b6r%20validering%20av%20reell%20kompetens.pdf

8 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (21) Roller och ansvar i en nationell struktur för validering Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Vuxenutbildning Möjlighet till validering finns i samtliga skolformer Utförare: Kommuner/landsting Arbetsförmedlingen Upphandlar valideringstjänster av externa aktörer och är i huvudsak beställarorganisation Universitets- och högskolerådet Myndigheten ansvarar för bedömning av utländsk utbildning för behörighet till högre utbildning och för arbetsmarknadssyften. Bedömning av utländsk utbildning organiseras i tre enheter: Enheten för bedömning av gymnasial utbildning; Enheten för bedömning av akademisk utbildning; Enheten för bedömning av yrkesutbildning Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Utbildningsanordnare Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utförare: Branschens godkända utförare Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Högskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Lärosäten Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för reglerade yrken Branschorganisationer Vissa avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren Folkbildningen Folkhögskolor och studieförbund har lång erfarenhet av validering och syftena varierar beroende på utbildningens karaktär Bild 1. Roller och ansvar i den nationella strukturen för validering från och med 1 januari 2013, då Universitets- och högskolerådet tar över den bedömning av utländsk utbildning som tidigare varit fördelad på Verket för högskoleservice, Högskoleverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. 2.3 Centrala delar i en nationell struktur Validering av personers tidigare lärande kan ge nyttoeffekter både för individen, arbetsgivare/arbetsliv, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och därmed även för samhället på en övergripande nivå. Dessa nyttoeffekter eller vinster kan t.ex. handla om förkortade utbildningstider, lägre studielån, snabbare inträde på arbetsmarknaden, breddat rekryteringsunderlag, etc. I nuläget saknas det underlag som krävs för att kunna följa upp och utvärdera valideringens effekter. Det finns generellt sett för lite insamlad data avseende omfattningen av den validering (undantaget bedömning av utländsk utbildning) som faktiskt genomförs. Det är därmed svårt att följa upp vad valideringen leder till och därmed saknas underlag för att bedöma huruvida arbetet med validering i Sverige leder till önskade effekter. Ett av de övergripande syftena med en nationell struktur är naturligtvis att öka användningen av validering, både avseende bedömning av utländsk utbildning och validering av reell kompetens. En nationell struktur ska sammantaget bidra till att validering tillgängliggörs och används på ett effektivt sätt för både individens, arbetsmarknadens och samhällets bästa.

9 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (21) I en sammanfattande rapport från European Inventory on Validation of Informal and Non-formal Learning 7 som genomfördes 2010 har ländernas nivå av utveckling/implementering av validering kategoriserats i fyra kategorier; Hög, Mediumhög, Mediumlåg och Låg. Denna kategorisering ska ses som övergripande och utvecklingen kan variera inom ett land mellan olika delsystem. Sverige placeras i kategorin Mediumhög, men det som är mer intressant är att analysera vad som är framgångsfaktorer för de länder som placeras i kategorin Hög. Dessa är Finland, Frankrike, Holland, Norge och Portugal. Det som dessa fem har gemensamt är bland annat förhållandevis centraliserade strategier (men inte alltid centraliserat genomförande) avseende validering samt att validering kan leda till en formell kvalifikation. Även graden av rättslig reglering (i form av rättighetslagstiftning) tycks vara en faktor, i t.ex. Norge har individer över 25 år som saknar motsvarande fullföljd gymnasieutbildning rätt att få sin reella kompetens validerad. Rapporten visar en tendens till att validering används i större utsträckning där det är rättsligt reglerat. EU:s uppdaterade Inventory från framhåller även ett antal utmaningar/hinder för den vidare implementeringen av validering, bland annat lyfter man fram: Hållbarhet och finansiering; bara ett fåtal länder rapporterar öronmärkta pengar för validering och slutsatsen som dras i Inventory är att utan en dedikerad budget för valideringsinsatser är det troligt att implementering och användande av validering som verktyg kommer att hamna på efterkälken i förhållande till ländernas ambitioner och mål för arbetet med validering. Ökad tillit till validering som verktyg; detta är fortfarande en central fråga och att bygga upp tillit till validering inom t.ex. den högre utbildningen är en tydlig utmaning inom flera EU-länder. Tillit kan byggas genom att använda legitima standarder att bedöma kompetens gentemot, att de aktörer som genomför validering, både avseende bedömning av utländsk utbildning och validering av reell kompetens, äger legitimitet samt att de metoder och verktyg som används är tillförlitliga. Även arbete med kvalitetssäkring är centralt för att öka tilliten. Datainsamling och en mer robust evidensbas; Inventory visar att data inte samlas in systematiskt på nationell nivå i de flesta länderna. Detta är en utmaning som behöver adresseras om valideringens förväntade nytta ska kunna bli reell. Utifrån erfarenheter både på nationell nivå och från EU 9, har ett antal grundläggande faktorer för att validering ska vara ett användbart verktyg för både individen och samhället identifierats: 7 CEDEFOP. (2010). Further Measures to Implement the Action Plan on Adult Learning. Lot 1 Updating the Existing Inventory on Validation of Non-formal and Informal Learning. Final Report Executive Summary. 8 CEDEFOP. (2010). European inventory.

10 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (21) Tydliga övergripande (nationella) policys Koppling till det nationella ramverket för kvalifikationer Samverkan mellan berörda intressenter Adekvata rättsliga och finansiella förutsättningar för både individ och utförare/beställare som understödjer möjligheten till validering Tillgänglig och tydlig information till individen och övriga involverade aktörer Kontinuerlig uppföljning, utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete och extern granskning 2.4 Utmaningar och strukturella hinder Med ovanstående som utgångspunkt finns det ett antal områden, både avseende utmaningar på övergripande nivå och avseende mer precisa hinder och luckor, som behöver vidareutvecklas för att en hållbar nationell struktur för validering ska kunna realiseras. En av de främsta övergripande utmaningarna är att skapa större tillit till validering som verktyg, resultatet av en validering behöver erkännas av avnämarna, det vill säga öka valideringens legitimitet. Utöver att öka användningen av validering samt att möjliggöra uppföljning behöver kvaliteten i den validering som genomförs stärkas, framförallt avseende validering av reell kompetens. I ett nyligen avslutat nordiskt projekt 10 har efter jämförelse mellan de nordiska länderna exempel på övergripande problem avseende kvalitet identifierats. Transparens och kunskap om system/struktur Opartiskhet/rättsäkerhet Metoder Kompetens hos de som arbetar med validering Detta stämmer väl överens med erfarenheter både inom EU och inom det nordiska samarbetet kring validering presenterades 15 gemensamma nordiska utmaningar i en rapport 11 från Nordiskt nätverk för vuxnas lärande och där lyftes, utöver det som redan nämnts ovan, även informationsfrågan fram samt att den största utmaningen handlar om attityder till validering. Dessa gemensamma nordiska utmaningar är till stor del även utmaningar för det fortsatta arbetet med validering i Sverige. 9 CEDEFOP. (2010). European inventory. och CEDEFOP. (2009). European Guidelines on validation of non-formal and informal learning Final report. (2012). Quality in the Nordic Countries A Mapping Project Nordiskt nätverk för vuxnas lärande. (2010). Challenges in the work of recognition/validation of prior learning in the Nordic countries.

11 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (21) I en återrapportering 12 till regeringen från december 2010 pekar Myndigheten för yrkeshögskolan på både ett antal strukturella hinder likväl som vita fält gällande validering i Sverige. Ekonomiska och rättsliga förutsättningar behöver stärkas och harmonisera med varandra Tillgänglighet till de modeller för validering av reell kompetens som utvecklats av branschorganisationer Ansvar för och utförande av bedömning av utländska gymnasiala yrkesutbildningar behöver klargöras Skapa möjligheter för att paperslösa individer (från andra länder) ska kunna få sitt tidigare lärande värderat och erkänt Tydliggöra ansvar och mandat på myndighetsnivå Även i denna rapport adresseras frågan om uppföljning och kvalitetsgranskning samt kompetens hos de som arbetar med validering. 2.5 Rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande Samma dag som expertseminariet genomfördes presenterade Europeiska unionens råd ett förslag till en så kallad rekommendation avseende validering av icke-formellt och informellt lärande 13. Under hösten 2012 har förslaget diskuterats och bearbetats och den 26 november 2012 nåddes politisk enighet. Enligt rekommendationen ska medlemsländerna senast 2018, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag ha byggt upp strukturer för att validera individers icke-formella och informella lärande och validering ska kunna leda till att individen erhåller en hel eller partiell kvalifikation. Rekommendationen anger även att medlemsländerna ska tillämpa ett antal olika principer i arbetet med att bygga upp dessa strukturer, bland annat: Validering ska kopplas till nationella kvalifikationsramverk. Information och vägledning avseende nyttan med och möjligheten till validering ska vara tillgänglig för individer och organisationer. Utsatta grupper, inklusive individer som är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet, bör framför allt vara betjänta av valideringsstukturerna då validering kan öka deras delaktighet i livslångt lärande samt underlätta (åter)inträde på arbetsmarkanden. Individer som är arbetslösa eller som riskerar arbetslöshet ska ha möjlighet att genomgå en kompetenskartläggning inom en rimlig tidsperiod, i syfte att 12 Myndigheten för yrkeshögskolan. (2009). Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering. Yh 2009/ EU-kommissionen

12 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (21) identifiera deras tidigare lärande, helst inom sex månader efter att behovet identifierats. Validering stöds av lämplig vägledning och är lättillgänglig. Transparanta kvalitetssäkringsåtgärder är implementerade för att understödja tillförlitliga och trovärdiga validerings-/bedömningsmetoder och verktyg. Åtgärder vidtas för att utveckla kompetensen hos de professionella som arbetar med validering inom alla sektorer. Kvalifikationer eller delkvalifikationer som uppnås via validering överensstämmer med samma eller motsvarande kvalifikationer som kan uppnås via formell utbildning. Användandet av EU:s mobilitetsverktyg som till exempel Europass eller Youthpass främjas för att möjliggöra dokumentation av läranderesultat (learning outcomes). Synergier mellan valideringsstrukturer och meritsystem inom formell utbildning, som ECTS och ECVET, existerar. Medlemsländerna ska främja alla relevanta intressenters medverkan i utvecklande och implementering av valideringsstrukturer till exempel genom att främja samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad. 3 Expertseminariets resultat - Hur vidareutveckla den nationella strukturen för validering? I detta avsnitt redovisas resultatet från expertseminariet. Med utgångspunkt i ovanstående beskrivning av bakgrund, nuläge, centrala delar i en nationell struktur, utmaningar och strukturella hinder samt EU:s rekommendation om validering finns ett antal frågor som behöver adresseras för att utveckla en långsiktigt hållbar nationell struktur för validering. Bland annat behöver de mer övergripande utmaningarna kring policys, rättsliga och ekonomiska förutsättningar samt uppföljning diskuteras. Men även mer specifika frågor hemmahörande i de olika delsystemen i den nationella strukturen samt luckor behöver adresseras. Expertseminariet fokuserade på vidareutveckling av den nationella strukturen samt möjliga vägar vidare i de olika delsystemen. Resultatet från seminariet visar på några områden som är övergripande och gemensamma för validering i stort (framför allt för validering av reell kompetens) men även på andra utvecklingsområden kopplade till den nationella strukturens olika delsystem och till specifika aktörer. 3.1 Fyra långsiktigt avgörande utvecklingsområden Resultatet från expertseminariet pekar entydigt på fyra övergripande utvecklingsområden viktiga för att på lång sikt öka användandet av validering samt öka valideringens värde, både ur individ- och samhällsperspektiv. Ekonomiska förutsättningar

13 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (21) En ingång Öka valideringens legitimitet Kompetensen hos de som arbetar med validering Ekonomiska förutsättningar Avgörande för att validering ska användas är att det finns en stabil och långsiktig finansiering för insatsen, både avseende kostnader för själva valideringen och för den individ som genomgår validering. Mycket av den validering som genomförs (framförallt gällande validering av reell kompetens) har varit/är projektfinansierad. Det förefaller dock som att validering används i mindre utsträckning om inte särskilda medel avsätts. Som pekas på i Inventory behöver öronmärkta medel för genomförande av validering avsättas långsiktigt för att öka användningen och inte som enskilda punktinsatser. I Sverige behöver troligtvis inte ytterligare medel tillföras utan snarare behöver medel styras/fördelas tydligare med målet att möjliggöra validering. Om validering som verktyg för att effektivisera utbildningsinsatser nyttjades i högre grad inom utbildningssystemet, borde ökade kostnader för validering ge minst motsvarande kostnadsminskningar för utbildningsinsatser. Detsamma borde även gälla arbetsmarknadsutbildning. Validering innebär ökade möjligheter att skräddarsy individuella utbildningsinsatser, vilket långsiktigt borde minska utbildningskostnader samt (samhälls-) kostnader för till exempel personer i arbetslöshet. Den sammantagna bedömningen från expertseminariet är att finansieringsfrågan är den viktigaste frågan att arbeta vidare med för att skapa en väl fungerande nationell struktur för validering. I nuläget är det vanligen den som initierar/beställer valideringsinsatsen som står för kostnaden samt även ansvarar för att lösa individens försörjning under valideringen. Myndigheten för yrkeshögskolan konstaterar att finansieringsmodeller för validering bör vara av beständig art för att möjliggöra god tillgänglighet och likvärdighet, samt gör bedömningen att framtida finansiering av valideringsinsatser bör utredas vidare. I det fortsatta arbetet med finansieringsfrågan finns ett antal centrala aspekter att förhålla sig till: Finansieringsmodeller behöver utgå ifrån, vara anpassade till och harmoniera med lagstiftning som reglerar individens möjlighet till validering. Inom utbildningssystemet bör kostnader för validering (för behörighet och tillgodoräknanden) byggas in i system för fördelning av medel (t.ex. statsbidrag och studiemedel). En avvägning mellan kostnad och förväntad nytta måste göras, exempelvis bör aldrig en valideringsinsats kosta mer än en motsvarande utbildnings- /kompetensutvecklingsinsats. I en sådan avvägning bör hänsyn tas till andra samhällsekonomiska vinster i förhållande till kostnaden, som exempelvis snabbare inträde på arbetsmarknaden och mindre belastning på bidragssystem.

14 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (21) För att effekten av validering ska kunna tas till vara och ge de samhällsvinster som är avsedda, måste även andra åtgärder för individen samordnas. Exempel på sådana åtgärder är vägledning och kompetensutveckling En ingång Möjligheterna till validering är i nuläget diversifierade och många olika aktörer är involverade i genomförandet. Det är framförallt individens syfte med valideringen, samt vad individens tidigare lärande närmast motsvarar, som avgör om och i så fall var möjligheten till validering existerar. Den nationella strukturen är komplex och svåröverskådlig, både för enskilda individer och för dem som arbetar med validering, till exempel för studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Diversifieringen av aktörer medför också att det är svårt att samla kompetens kring validering, framförallt avseende genomförande, vilket i sig kan ha en negativ effekt på valideringens kvalitet. På expertseminariet framfördes flera olika perspektiv och konkreta förslag på möjliga lösningar. Konsensus kring temat en ingång för individen är ett tydligt resultat från seminariet om än med variation i hur en ingång kan åstadkommas. Förslagen spänner över att samla ansvaret för all validering på en myndighet till att skapa regionala valideringscentra. Avseende bedömning av utländsk utbildning kommer från och med årsskiftet nuvarande bedömningsverksamhet, som tidigare har varit spridd på tre myndigheter, samlas på den nya myndigheten Universitet- och högskolerådet. Denna reform åstadkommer en ingång för individer som behöver få sin utländska utbildning bedömd, med undantag för reglerade yrken. Validering av reell kompetens är ett mer problematiskt område att hantera. En ingång ur individens perspektiv skulle kunna innebära att framförallt de inledande momenten (vägledning och kompetenskartläggning) samlas under ett tak. Den lämpligaste arenan för att skapa en sådan ingång finns troligtvis på regional nivå men kräver samverkan mellan ett flertal olika aktörer, som till exempel Arbetsförmedlingen, kommuner, regionförbund och branschorganisationer. I Myndigheten för yrkeshögskolans fortsatta arbete med att stödja och samordna en nationell struktur för validering kommer utvecklingen av regional samordning att prioriteras. Regeringens satsning under perioden på den regionala kompetensförsörjningen 14 kan vara en möjlighet för regionerna att utveckla det regionala arbetet med validering. Medlen, totalt cirka 60 miljoner kronor, ska betalas ut till länen genom ett ansökningsförfarande. Ansvarig myndighet blir Tillväxtverket. Insatserna ska utgå ifrån respektive läns förutsättningar och prioriteringar. 14 Pressmeddelande 20 december 2012 från Näringsdepartementet: Regeringen satsar 60 miljoner kronor på regionala kompetensplattformar.

15 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (21) Öka valideringens legitimitet Expertseminariets deltagare var även överens om att legitimiten för och tilliten till validering behöver stärkas. För att åstadkomma detta behöver flera olika aspekter vägas in, framförallt kvalitetssäkring och kvalitetsgranskning samt uppföljning och effektstudier. Även kopplingen till det framtida nationella kvalifikationsramverket (NQF) lyfts fram som centralt för valideringens värde och legitimitet. Riktlinjer för kvalitetssäkring på övergripande nivå har utvecklats inom ramen för Myndighetens för yrkeshögskolans uppdrag att utveckla kriterier och riktlinjer för validering 15. Statusen för dessa kriterier och riktlinjer behöver tydliggöras. Arbetet med att implementera dessa riktlinjer kommer att vara ett viktigt fokus i myndighetens fortsatta arbete med att stödja och samordna en nationell struktur för validering. Riktlinjerna behöver vidareutvecklas i förhållande till de olika specifika sammanhang där validering genomförs, det vill säga inom vuxenutbildning, högre utbildning (inom högskole-/universitetsutbildning och yrkeshögskoleutbildning), inom folkbildningen samt för validering enligt branschmodell. Riktlinjerna är framtagna för att underlätta kvalitetsgranskning, det vill säga extern granskning av genomförd validering. Extern granskning ses som en nyckelfaktor för att öka valideringens legitimitet och bör genomföras kontinuerligt och regelbundet. Resultat från sådan extern granskning ger även värdefull information om vidareutvecklingsbehov. Myndigheten för yrkeshögskolan har tidigare påtalat behovet av extern granskning och att den, för validering kopplat till utbildningssystemet, bör kunna genomföras inom ramen för berörda myndigheters ansvar 16. Extern granskning av validering enligt branschmodell kvarstår att utveckla och diskussioner kring detta förs redan i det så kallade branschnätverket för validering och i samband med utvecklingen av ett nationellt kvalifikationsramverk. Då det i nuläget saknas en robust evidensbas avseende effekterna av genomförd validering blir även uppföljning och effektstudier ett framtida viktigt utvecklingsområde för att öka valideringens legitimitet. För att kunna genomföra uppföljningar och effektstudier behöver tillförlitliga data om genomförd validering samlas in och bevaras. Även här bör de av Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklade dokumentationsriktlinjerna för validering av reell kompetens 17 fortsättningsvis kunna bidra som en utgångspunkt. Både i kriterier för validering och i riktlinjerna för dokumentation framhålls att en valideringsinsats ska dokumenteras på ett sådant sätt som möjliggör uppföljning över tid. Relevanta strukturer som möjliggör regelbunden uppföljning och utvärdering behöver skapas, innefattande vilken aktör som ansvarar för uppföljning, datainsamlings- och uppföljningsmetoder samt tillämpliga indikatorer. Myndigheten för yrkeshögskolan gör 15 Myndigheten för yrkeshögskolan. (2012). Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Yh 2012/ Myndigheten för yrkeshögskolan. (2009). Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering. Yh 2009/ Myndigheten för yrkeshögskolan. (2012). Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Yh 2012/428

16 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (21) bedömningen att sådana uppföljningsstrukturer avseende validering inom utbildningssystemet bör kunna skapas inom ramen för myndigheters befintliga uppföljningssystem. För branschvalidering har myndigheten utvecklat en databas för registrering av genomförda valideringar som framöver kommer kunna utgöra underlag för uppföljning. Databasen används även av de valideringsleverantörer som Arbetsförmedlingen har upphandlat. Även valideringens koppling till det nationella kvalifikationsramverket lyftes fram under expertseminariet. Ur valideringsperspektivet bör den fortsatta utvecklingen av både kvalifikationsramverket och den nationella strukturen för validering integreras. Det skulle till exempel kunna innebära att validering ska kunna ske mot de kvalifikationer som kommer att återfinnas i det framtida ramverket och att extern eller statlig kvalitetsgranskning samordnas. Införandet av validering som en integrerad del av ett nationellt kvalifikationsramverk kommer att bidra till att förbättra tillgången till, utvecklingen inom och överföringen av kvalifikationer. I den föreslagna rekommendationen om validering av icke-formellt och informellt lärande från EU är detta ett av huvudspåren. Myndigheten gör bedömningen att värdet, legitimiteten för och efterfrågan på validering kommer att förstärkas av en integrering med kvalifikationsramverket Kompetensen hos de som arbetar med validering Det fjärde området som genomgående lyftes under expertseminariet för validering avser kompetensen hos de som arbetar med validering, till exempel studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, yrkeslärare och valideringsutförare utsedda av branschorganisationer. Kompetensfrågan hör naturligtvis ihop med både legitimitet och kvalitet, då professionella med god kompetens inom valideringsområdet bör bidra till att öka kvaliteten i genomförd validering och därmed också resultatens legitimitet. Myndigheten för yrkeshögskolan har tidigare framfört till regeringen att validering som sakområde bör finnas med i både utbildningen för studie- och yrkesvägledare samt för yrkeslärare 18 och detta framfördes återkommande under expertseminariet. Andra förslag är att utveckla nätverk för de som arbetar med validering samt att anordna så kallade peer-learning -aktiviteter. Behov av att utveckla stödmaterial lyfts också fram som förslag. Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer att kompetensfrågan behöver prioriteras och att alla involverade aktörer, från myndigheter till valideringsutförare, behöver bidra till kompetenshöjande insatser. 18 Myndigheten för yrkeshögskolan. (2009). Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering. Yh 2009/

17 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 17 (21) 3.2 Rekommendationer för fortsatt utveckling Sammanfattningsvis rekommenderas att: Regeringen tillsätter en utredning med fokus på att skapa finansieringsmodeller av beständig art för validering och i samband med detta utreder valideringens rättsliga ställning inklusive kopplingen till det nationella kvalifikationsramverket. Regeringen ger den nya myndigheten Universitet- och högskolerådet i uppdrag att, inklusive adekvata resurser, utveckla metoder för samt genomföra bedömning för individer som inte kan styrka sina utländska utbildningar med dokument. Regeringen ger de behöriga myndigheterna för reglerade yrken i uppdrag att utveckla sinsemellan samordnade metoder för att både validera reell kompetens och bedöma utländska utbildningar som inte kan styrkas med dokument. Vid genomförandet av respektive myndighets uppdrag bör samråd ske med Universitets- och högskolerådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och berörda lärosäten. Regeringen ger de myndigheter, som i nuläget har i uppgift att genomföra granskning inom utbildningssystemet inklusive folkbildningen, uppdrag att regelbundet och kontinuerligt granska genomförd validering inom respektive ansvarsområde. Utgångspunkten för granskningen bör vid sidan av befintliga regelverk vara Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Regeringen ger ett eller flera berörda lärosäten i uppdrag att, i samråd med varandra, Universitetskanslerämbetet, Statens skolverk och Myndigheten för yrkeshögskolan, utveckla och implementera obligatoriska kurser inom validering för lärare och studie- och yrkesvägledare. Regeringen ger de myndigheter som i nuläget ansvarar för uppföljning och utvärdering inom utbildningsområdet inklusive folkbildningen i uppdrag att utveckla strukturer för uppföljning och utvärdering av valideringsinsatser samt att genomföra sådan uppföljning och utvärdering. Regeringen fastställer hur uppdragen med ett nationellt kvalifikationsramverk och en nationell struktur för validering ska samordnas, i syfte att främja tillgänglighet, legitimitet och kvalitetssäkring. 3.3 Fler utvecklingsområden och möjliga vägar vidare Utöver de ovan beskrivna fyra långsiktigt avgörande utvecklingsområdena lyftes ett antal andra förslag för vidare utveckling av den nationella strukturen för validering fram. Dessa förslag är ofta kopplade till en enskild aktör i den nationella strukturen eller berör ett av delsystemen. I detta avsnitt presenteras dessa kortfattat.

18 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 18 (21) Validering inom högskolan Enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100) har en individ rätt att få sitt tidigare lärande bedömt för både behörighet till utbildning och för tillgodoräknande av kurser. För att ytterligare stärka denna möjlighet samt för att öka lärosätenas användning av validering lyftes bland annat följande behov fram vid expertseminariet: Att gemensamma riktlinjer, inklusive dokumentationschecklistor, för bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande bör utvecklas. Dessa bör utgå ifrån relevant regelverk och Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. I samband med detta bör nätverk för utbyte av erfarenhet/expertis mellan lärosäten utvecklas/initieras. Skapa möjlighet till förhandsbesked vid validering för tillgodoräknande, utan att individen först behöver vara antagen till utbildningen. Specificera behörighetskrav i form av läranderesultat (learning outcomes) istället för i specifika gymnasiekurser. Detta skulle kunna bidra till att individer inte behöver ta omvägen via vuxenutbildningen för att bli behöriga till högskole-/universitetsutbildningar och kurser Validering inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Avseende validering inom den grundläggande och den gymnasiala vuxenutbildningen framfördes några förslag för att underlätta till exempel kommunernas arbete med validering: Skolverket klargör relationen mellan validering och prövning med utgångspunkt i skollagen och vuxenutbildningsförordningen, för att tydligöra hur detta påverkar genomförandet av validering. Även samband och gränsdragning mellan vägledning och validering med fokus på roller och ansvar behöver klargöras. Skolverket utvecklar stödmaterial riktat till vägledare och lärare för att bidra till ökad likvärdighet och kvalitet i den validering som genomförs. Stödmaterialet bör omfatta dokumentationsstöd, till exempel dokumentchecklistor Validering inom yrkeshögskolan Yrkeshögskolan är fortfarande en relativt ny utbildningsform, men precis som inom högskole-/universitetsutbildning ger yrkeshögskoleförordningen individen rätt till bedömning av tidigare lärande för behörighet och tillgodoräknande. I dagsläget saknas information om i vilken omfattning denna möjlighet nyttjas och hur efterfrågad validering är av studerande. På seminariet lyftes förslag kring: Att inrätta standardutbildningar (återkommande utbildningar med likvärdigt innehåll) inom yrkeshögskolan för att öka möjligheterna till validering. Detta skulle kunna öka antalet möjliga yrken/kvalifikationer att validera mot, men

19 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (21) även ge en mer kontinuerlig tillgång till valideringsmöjligheter inom specifika yrken/kvalifikationer. Skapa möjlighet till förhandsbesked vid validering för tillgodoräknande, utan att individen först behöver vara antagen till utbildningen. Undersöka i vilken omfattning validering genomförs inom yrkeshögskolan Arbetsförmedlingen Kopplat till Arbetsförmedlingens arbete med validering efterfrågades: Tydliggörande av kopplingen mellan validering och Arbetsförmedlingens andra verktyg, som till exempel yrkeskompetensbedömning och meritportfölj. Alternativa sätt till dagens upphandlingsmodell för att utse/certifiera valideringsutförare som Arbetsförmedlingen kan nyttja. Upphandlingsregler gör det svårt för vissa aktörer att upprätta avtal med och därmed leverera validering till Arbetsförmedlingen. Utökad vägledning i Arbetsförmedlingens regi, då vägledning ofta är det första steget inför en eventuell validering. Detta gäller både validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning. Kompetenshöjande insatser för arbetsförmedlare och eventuellt inrätta regionala valideringsexperter inom Arbetsförmedlingen som kan bistå arbetsförmedlare i frågor som rör validering. Utöver detta diskuterades även möjligheten till delade handlingsplaner mellan olika aktörer, till exempel mellan Arbetsförmedlingen och Migrationsverket eller mellan Arbetsförmedlingen och en kommun, för att möjliggöra snabbare informationsöverföring och därmed snabba på individens process. Slutligen lyftes även behovet av yrkestolkar för att möjliggöra tidigare validering, framförallt vid kompetenskartläggning Valdering enligt branschmodell Avseende branschernas arbete med validering diskuterades frågor som rör kvalitet och legitimitet samt behovet av samverkan mellan olika sektorer. Konkreta utvecklingsområden som lyftes fram var: Utveckla modeller och verktyg för validering av så kallade överförbara kompetenser i samverkan mellan olika sektorer och branschorganisationer. Vidareutveckla hur validering enligt branschmodell dokumenteras, för att förstärka likvärdighet och kvalitet, till exempel genom att utveckla dokumentationschecklistor med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna för dokumentation av validering av reell kompetens.

20 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 20 (21) Slutligen lyftes även SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) roll i förhållande till validering upp. Det framfördes förslag om att SKL skulle kunna ta på sig rollen motsvarande en branschorganisation för validering inom till exempel vård- och omsorg. I nuläget saknas inom det området nationell konsensus avseende både hur validering ska genomföras (modell/metod) och i viss utsträckning även mot vilka standarder (utbildningsmål/yrkeskrav) individens reella kompetens ska bedömas Övriga utvecklingsområden och förslag Slutligen framfördes ett flertal förslag som inte lika tydligt riktar sig till enskilda delsystem eller aktörer i den nationella strukturen för validering: Trygghetsavtalens roll/funktion och huruvida de skulle kunna omfatta möjligheten till validering. Erfarenheter visar att validering av reell kompetens är ett effektivt verktyg i omställningssituationer. Partsavtal för validering av anställda, till exempel inom ramen för kompetensutvecklingsavtal. Möjlighet till tjänstledighet eller liknande vid validering. Möjlighet till bibehållen a-kassa under en validering, då validering borde betraktas som en jobbsökaraktivitet. Utveckla nationella metoder för validering av så kallade generella kompetenser. Det finns bra förarbeten inom detta område, bland annat inom folkbildningen. Ökad informationsspridning från alla involverade aktörer, samt att tillgängligöra mer information via valideringsinfo.se (bland annat goda exempel, information om meritportföljer, Europass samt stödmaterial). Utveckla stödmaterial för utforskande kartläggning/inledande kompetenskartläggning. Referenser CEDEFOP. (2011). Briefing note - Shaping lifelong learning: making the most of European tools and principles. CEDEFOP. (2010). European inventory. CEDEFOP. (2010). Further Measures to Implement the Action Plan on Adult Learning. Lot 1 Updating the Existing Inventory on Validation of Non-formal and Informal Learning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

Validering för kompetensförsörjning

Validering för kompetensförsörjning Validering för kompetensförsörjning Linda Wiklund Omvärldsanalytiker Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan

Läs mer

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens Komm2016/00409-2 2016-03-07 Valideringsdelegationen 2015 2019 U 2015:10 Kanslichef Elin Landell 08-405 34 57 076-811 33 90 elin.landell@regeringskansliet.se SIS Swedish Standards Institute Att: Tina Bohlin

Läs mer

Validering Vad, varför och hur

Validering Vad, varför och hur Validering Vad, varför och hur Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolan Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur

Läs mer

Validering för kompetensförsörjning

Validering för kompetensförsörjning Validering för kompetensförsörjning Pär Sellberg, Nationell samordnare validering Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Valideringsarbetet på nationell nivå

Valideringsarbetet på nationell nivå Valideringsarbetet på nationell nivå Elin Landell, kanslichef Valideringsdelegationen Nationell valideringskonferens Gävle 13 november 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Validering ett verktyg för

Läs mer

LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde

LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Thomas Hagnefur/EOA 2016-10-12 20160277 ERT DATUM ER REFERENS 2016-07-05 U2106/03105/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering

Läs mer

Validering av yrkeskompetens

Validering av yrkeskompetens Validering av yrkeskompetens en nyckel till integration Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen SNS 13 december 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Ett verktyg för kompetensförsörjning och

Läs mer

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen Lägesbeskrivning Elin Landell Kanslichef Vad är validering? en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur

Läs mer

Rapport om validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ECVET Lifelong processes and procedures

Rapport om validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ECVET Lifelong processes and procedures Rapport om validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ECVET Lifelong processes and procedures Tanken med det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) är att

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen (U 2015:10) Dir. 2018:101

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen (U 2015:10) Dir. 2018:101 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen 2015 2019 (U 2015:10) Dir. 2018:101 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Ett utvidgat uppdrag Regeringen beslutade den 19 november

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens

Myndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens 1 (28) Datum: 2012-04-05 Diarienummer: YH 2012/428 Myndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (28)

Läs mer

Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering

Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering Schools EQF and National Qualification Framework Agency The River of EQAVET Systematic Quality Assurans Europass express The Art of Life Long Learning Universities ECVET The city of accumulation of part

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Ett nationellt sammanhållet system för validering

Ett nationellt sammanhållet system för validering Ett nationellt sammanhållet system för validering Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen Myndighetskonferens 20 september 2019 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Vad är validering? Kompetens

Läs mer

Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering.

Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering. Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2010 1 (13) Datum: 2010-12-22 Diarienr: Yh 2009/2102 Redovisning av regeringsuppdrag Sammanfattning

Läs mer

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Bengt Landfeldt Internationella programkontoret Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Köpenhamnsprocessen - fördjupat

Läs mer

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens 2017-02-23 Aleksandra Sjöstrand Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Varför validering? Jag kontaktade universitetet så fort

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

På väg mot en kvalifikation

På väg mot en kvalifikation På väg mot en kvalifikation SeQF-konferens 11 november 2015 På väg mot en kvalifikation Cristina Pontis, undervisningsråd, Skolverket Mot en yrkesexamen? Person A: Yrkesprogram på gymnasieskolan Person

Läs mer

Redovisning av uppdrag om stöd i tillämpningen av ECVET inom yrkesutbildningen

Redovisning av uppdrag om stöd i tillämpningen av ECVET inom yrkesutbildningen 1 Dnr:89-2011:559 Redovisning av uppdrag om stöd i tillämpningen av ECVET inom yrkesutbildningen I regleringsbrev för budgetåret 2011 har fått i uppdrag att i samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan

Läs mer

SOU 2017:18 En nationell strategi för validering

SOU 2017:18 En nationell strategi för validering SOU 2017:18 En nationell strategi för validering Vad är validering? Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta

Läs mer

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Validering med mervärde (Ds 2016:24) 1(5) Beredningsdatum 2016-10-24 Utbildningsdepartementet Kristina Lovén Seldén Postnr Ort 070-406 56 66 Land kristina.lovenselden@tco.se Validering med mervärde (Ds 2016:24) TCO har från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Kommittédirektiv. Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan. Dir. 2008:153. Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008

Kommittédirektiv. Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan. Dir. 2008:153. Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008 Kommittédirektiv Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan Dir. 2008:153 Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Validering, överförbarhet, tillgodoräknande

Validering, överförbarhet, tillgodoräknande Högskola yrkeshögskola Validering, överförbarhet, tillgodoräknande Elin Landell, kanslichef Kompetensförsörjning och livslångt lärande Brist på arbetskraft i många branscher 95 procent av jobben ställer

Läs mer

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Högbodagarna 25 oktober 2018 Marianne Andrén Kompetensstrateg, Region Gävleborg Avd. Arbetsmarknad och kompetens Definition

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV)

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV) 1 (10) Yttrande Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV) Inledning I departementspromemorian Validering med mervärde redovisas förslag för att skapa

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens

Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens YH2000, v1.4, 2013-03-05 1 (27) Diarienummer: YH 2012/428 Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 Ingenjör Bååths gata 19

Läs mer

Gemensamma europeiska verktyg

Gemensamma europeiska verktyg Gemensamma europeiska verktyg Stockholm Skrivarstuga Erasmus+ 2014-02-17 Bengt Landfeldt Nationellt Europass center ECVET expert team De gemensamma europeiska verktygen PRIORITIES Erasmus+ Promoting stronger

Läs mer

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05). DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. DIK har länge

Läs mer

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER: ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -

Läs mer

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01

Läs mer

Remissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur

Remissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur Utbildningsdepartementet Vår referens: Enheten för studiefinansiering och SN Dnr 71/2008 vuxenutbildning Er referens: 103 33 Stockholm U2008/205/SV Stockholm, 2008-06-05 Remissyttrande Valideringsdelegationens

Läs mer

EUROPASS. Yhdagen Stockholm 2 maj 2012 UllaKarin Sundqvist Nilsson Agneta Åkerblom. yhmyndigheten.se

EUROPASS. Yhdagen Stockholm 2 maj 2012 UllaKarin Sundqvist Nilsson Agneta Åkerblom. yhmyndigheten.se EUROPASS Yhdagen Stockholm 2 maj 2012 UllaKarin Sundqvist Nilsson Agneta Åkerblom EUROPASS Bakgrund Europass Europass - tillägg till examensbevis för Yh-utbildning Föreskrift om underlag till tillägg Samarbete

Läs mer

Valideringscentrum Gävleborg

Valideringscentrum Gävleborg Valideringscentrum Gävleborg Samordnar och stödjer utvecklingen av ett hållbart, strukturerat och långsiktigt regionalt valideringsarbete Marianne Andrén Samordnare, sakkunnig Valideringscentrum Gävleborg

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-10-12 LS 2016-0932 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Intern strategi för myndighetens arbete med regionala tillväxtfrågor.

Intern strategi för myndighetens arbete med regionala tillväxtfrågor. Intern strategi för myndighetens arbete med regionala tillväxtfrågor. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2010 1 (8) Datum: 2010-12-21 Dnr Yh 2010/2419. Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

TEMA Individ & Kompetenser

TEMA Individ & Kompetenser TEMA Individ & Kompetenser Alla besitter kompetenser och kan utveckla dessa samt tillägna sig nya. Men hur medvetna individer är om sina kompetenser varierar starkt och så även individernas medvetenhet

Läs mer

Nätverk för validering inom högre utbildning

Nätverk för validering inom högre utbildning Nätverk för validering inom högre utbildning - Validering och bedömning av reell komptetens Marianne Andrén 2017-03-17 Nätverk för validering inom högre utbildning Startade 2016 på initiativ av Malmö högskola,

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering

Yttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering Arbetsmarknadsförvaltningen Utrednings- och utvecklingsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-01-19 Handläggare Linda Truvered Telefon: 08-508 35 804 Till Arbetsmarknadsnämnden den 31 januari 2017 Ärende

Läs mer

Komm2016/ Utbildningsdepartementet/GV

Komm2016/ Utbildningsdepartementet/GV 2016-11-02 Komm2016/01225-2 Valideringsdelegationen 2015-2019 U 2015:10 Utbildningsdepartementet/GV Remissvar Validering med mervärde (Ds 2016:24) Valideringsdelegationen 2015-2019 har uppdraget att följa,

Läs mer

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Förslag i Remisspromemoria

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Förslag i Remisspromemoria Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Förslag i Remisspromemoria Stockholms universitet 23/9 2014 Carina Lindén, Viktiga utgångspunkter De nationella utbildningssystemen har formats

Läs mer

Branschvalidering av yrkeskompetens och den svenska referensramen för kvalifikationer SeQF

Branschvalidering av yrkeskompetens och den svenska referensramen för kvalifikationer SeQF Branschvalidering av yrkeskompetens och den svenska referensramen för kvalifikationer SeQF Pär Sellberg och Anna Kahlson Myndigheten för yrkeshögskolan SeQF EQF, European Qualification Framework Syftet

Läs mer

Svar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning

Svar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGS - OCH UTREDNINGSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR AMN 2013-0079- 4.0 SID 1 (8) 2013-05-08 Handläggare: Karolina Landowska Telefon: 08-508 35 509 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer

Att synliggöra kvalifikationer Att synliggöra kvalifikationer Varför EQF? I Europa pågår just nu ett omfattande arbete för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och ta till vara på de kvalifikationer som en person förvärvat

Läs mer

Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise

Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 169/2016 Registrator Drottninggatan 16 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm U2016/03105/GV 2016-10-31 Remissvar Validering

Läs mer

En nationell strategi för validering. Kvalité i validering 12 september 2017

En nationell strategi för validering. Kvalité i validering 12 september 2017 En nationell strategi för validering Kvalité i validering 12 september 2017 Kort om delegationen Tillsattes i november 2015 - slutredovisas december 2019 Består av arbetsmarknadens parter och myndigheter

Läs mer

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens Innehåll Inledning... 2 Valideringsprocessen... 2 Valideringsresultatet... 3 Bakgrund till stödmaterialet... 3

Läs mer

Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning

Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning RAPPORT 1 (7) 2017-11-21 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning 1. Sammanfattning Regeringens intentioner om att öka sysselsättningen, främst för individer som står

Läs mer

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås Dnr 118, 2011, 07 2011-05-30 Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 Västerås Remissyttrande Förslag till en modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga

Läs mer

Validering synliggör det informella lärandet

Validering synliggör det informella lärandet Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal

Läs mer

Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur?

Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur? Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur? Elin Landell, kanslichef Valideringsdelegationen 2015-2019 Uppdrag: Följa, stödja och driva på en samordnad utveckling av validering Valideringsdelegationen

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning

Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Konferens om yrkesutbildning för morgondagen Stockholm den 4 december 2013 Kristina Cunningham, EU-kommissionen, Bryssel Rättslig grund för EU:s verksamhet

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

Validering för kompetens?

Validering för kompetens? Validering för kompetens? 2016-11-25 Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017 http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Det livslånga lärandet i Sverige Utbildning/lärande utanför det offentliga utbildningssystemet Nya nationella och internationella

Läs mer

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation of NFIL becomes central for matching individuals to the

Läs mer

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 1(6) Svarsdatum German Bender 2014-10-17 08-782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande U 2014/4373/GV Dnr 14-0061

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

1 (8) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1345

1 (8) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1345 1 (8) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1345 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende utveckling av nationella kvalitetskriterier, som måste uppfyllas om en kvalifikation ska få anslutas till

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Yrkesutbildning i framtiden. Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld

Yrkesutbildning i framtiden. Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld Yrkesutbildning i framtiden Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld Yrkesutbildning i framtiden Från yrkesförberedande utbildning till yrkesutbildning Statushöjning ( det räcker inte med att vara

Läs mer

Synpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas Kompetensråd (IAKR)

Synpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas Kompetensråd (IAKR) Utbildningsdepartementet Gymnasie-och vuxenutbildningsenheten Registrator Drottninggatan 16 103 33 Stockholm Synpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens

Läs mer

SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer

SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Bakgrund Vad är yrkeskunnande Det livslånga lärandet Vad är referensramen MYH s uppdrag Ansökan om nivåplacering Beslut om den Svenska referensramen SeQF Åtta

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Välkommen, dagens program mm Utvecklingssatsningen så här långt en sammanfattning Uppdraget kring Kompetensplattformarna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING BEVISAR KOMPETENS Validering är en process för strukturerad bedömning, värdering och dokumentation. Resultatet av valideringen bevisar yrkespersoners

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om införandet av en yrkeshögskola. Dir. 2007:50. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007

Kommittédirektiv. Utredning om införandet av en yrkeshögskola. Dir. 2007:50. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007 Kommittédirektiv Utredning om införandet av en yrkeshögskola Dir. 2007:50 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av och lämna

Läs mer

För att kunna beakta inkomna synpunkter måste de vara myndigheten tillhanda elektroniskt eller skriftligt senast den 29 oktober 2012.

För att kunna beakta inkomna synpunkter måste de vara myndigheten tillhanda elektroniskt eller skriftligt senast den 29 oktober 2012. YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (6) Datum: 2012-09-28 Diarienr: YH2012/1345 FÖRSLAG Nationella kvalitetskriterier Er organisation/myndighet/bransch ges här möjlighet att lämna synpunkter på föreliggande utkast

Läs mer

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare Uppdragets inriktning Möjliggöra för fler personer att få sin kompetens validerad Genom: effektivare användning av avsatta resurser tydligare

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Datum Dnr 2018-03-13 18 030 Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Sammanfattning I villkorsbeslutet för 2018 erbjuder Näringsdepartementet regionalt utvecklingsansvarig

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Folkbildning och validering

Folkbildning och validering Folkbildning och validering 13 juni 2013 Borgå Folkbildning och validering i Sverige och Norden Folkbildning och validering Utgångspunkt: Validering i Sverige Vilka diskussioner pågår i Sverige? Specifikt

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer. yhmyndigheten.se

Att synliggöra kvalifikationer. yhmyndigheten.se Att synliggöra kvalifikationer Konferens den 24 oktober 2012 Program 09.30 10.00 Kaffe och registrering 10.00 10.15 Myndigheten för yrkeshögskolan nya uppdrag kring det svenska ramverket Stefan Skimutis,

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Förslag. relevanta. bra grund. krävs för. bakom de.

Förslag. relevanta. bra grund. krävs för. bakom de. 1( (5) Remissvar 2011-02-28 Högskoleverket hsv@hsv.se Förslag till föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen Remiss

Läs mer

Den svenska referensramen för kvalifikationer

Den svenska referensramen för kvalifikationer Den svenska referensramen för kvalifikationer Vägen till beslut och det nya regelverket Implementeringskonferens 11 november 2015, Carina Lindén, Presentationens upplägg Process från rekommendation till

Läs mer

NVL är ett program och nätverk för vuxnas lärande som arbetar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR) som också finansierar verksamheten.

NVL är ett program och nätverk för vuxnas lärande som arbetar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR) som också finansierar verksamheten. N ORDISKT N ÄTVERK FÖR V UXNAS LÄRANDE NVL är ett program och nätverk för vuxnas lärande som arbetar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR) som också finansierar verksamheten. Målsättningen för NVL

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

ram för Allmänt är om Verkställighet livslångt lärande kvalifikationer för medlemsstaterna Kvalitetssäkring av styrdokument anges

ram för Allmänt är om Verkställighet livslångt lärande kvalifikationer för medlemsstaterna Kvalitetssäkring av styrdokument anges 1 (5) Datum: 2015-12-22 Konsekvensutredning över förslag till Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om referens ram för kvalifikationer för livslångt lärande Enligt 4 förordningen (2007:1244) omm

Läs mer

AUGUSTI Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning

AUGUSTI Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning AUGUSTI 2018 Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning Branschvalidering är en viktig pusselbit för företagens kompetensförsörjning.

Läs mer

Åsa Ekberg & Christer Bergqvist

Åsa Ekberg & Christer Bergqvist Åsa Ekberg & Christer Bergqvist European Qualifications Framework EQF EQF är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Fungerar som ett mobilitets- och översättningsverktyg

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer