Vägledning. Vägledning. Vägledning Vägle Vägledning. Vägledning. Vägledning. ning. ägledning. Vägl. Vägledning. för funktionshindrade i Jämtlands län

Transkript

1 ledning Vägledning Vägledning Vä Vägledning Vägledning ning Vägledning Vägle Vägledning Vägledning ning Vägledning ägledning för funktionshindrade i Jämtlands län Vägl

2 Förord Den arbetsgrupp som har arbetat fram denna vägledning har bestått av följande personer: Sonny Hoffman, SRF Anita Lindqvist, DHR Lena Manneby, taltidningsredaktör Birgitta Olsson, handläggare Siv Rubensson, HRF Veronica Sjöberg, arbetsterapeut Reidun Sjövold, RBU Projektledare: Marie Norlén Maj 2002 Vägledningen finns även på kasett Kontakta handikappsamordnaren för information, telefon

3 Innehållsförteckning Inledning 4 1 Personligt 5 Barn-, ungdomshabilitering( BUH) 5 Förtidspension 5 Handikappersättning 6 Hemtjänst 6 Hjälpmedelscentral (HMC) 6 Hälsocentral 6 Hörcentral 7 Kommunens rehabiliteringsresurser 7 Läspedagogiskt Centrum (LPC) 7 Ortopedteknisk avdelning (OTA) 7 Pedagogisk hörselvård 8 Personlig assistans (LASS/LSS) 8 Remonthagen Östersunds rehabcentrum 8 Sjukbidrag 8 Sjukersättning/aktivitetsersättning 9 Stöd och service (LSS) 9 Syncentral 9 Trygghetslarm 9 Vuxenhabilitering 10 Vårdbidrag 10 2 Bostaden 10 Bostadsanpassning 10 Särskilt boende 10 3 Skolan 11 Hjälpmedel 11 Läromedel 11 Undervisning 11 4 Arbete 11 Arbetsmarknad 11 Arbetsplatsen 12 Arbetstekniska hjälpmedel 12 5 Fritiden 12 Handikappidrott 12 Ledsagning 13 6 Samhället/Övrigt 13 Handikappsamordnaren 13 Intresseorganisationer 13 Kommunala handikappguider 14 Patientnämnden 14 7 Resor 14 Allmänna kommunikationer 14 Anpassningsbidrag/bilstöd 15 Färdtjänst 15 Körkortsutbildning 15 Parkeringstillstånd 15 Riksfärdtjänst 15 8 Kommunikation 16 Radiotidning 16 Talbok 16 Taltidning 16 Telias förmedlingscentral 16 Texttelefon 17 Tolkcentral 17 Telefonlista 18 3

4 Inledning Denna skrift syftar i huvudsak till att ge information om vägar till hjälpmedel och i viss mån även samhällsstöd för funktionshindrade. Skriften är länsövergripande. Hjälpmedelsinstitutets skrift: Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd, har legat till grund för vårt arbete och den skriften återfinns på och kan även beställas via telefon eller texttelefon Den svenska handikappolitiken baseras på den nationella handlingsplanen, prop. 1999/2000:79 och FN:s standardregler om jämlikhet, full delaktighet och självbestämmande för den enskilde. Personer med funktionshinder ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, alla ska kunna åldras i trygghet och kunna bo kvar i sitt hem. Landets hälsooch sjukvård, socialtjänst, socialförsäkringsoch arbetsmarknadsåtgärder ska sammantaget ge förutsättningar för detta. En god tillgång till väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig miljö är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Samhällets insatser i form av stöd till enskilda erhålls huvudsakligen genom: - Kommunen - Landstinget - Försäkringskassan - Länsarbetsnämnden Begreppsförklaringar Funktionshinder: En person, som på grund av skada, sjukdom eller medicinskt tillstånd har svårt att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Handikapp: Miljöns utformning, omgivningens attityder och tillgången till hjälpmedel avgör om ett funktionshinder leder till ett handikapp. Några exempel på lagar som reglerar insatserna: - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL - Socialtjänstlagen, SOL - Lag om assistansersättning, LASS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS - Lag om bostadsanpassningsbidrag med mera, BAB - Lag om allmän försäkring, AFL - Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder 4

5 1 Personligt Barn- och ungdoms habiliteringen (BUH) Barn- och Ungdomshabiliteringen är landstingets verksamhet för barn och ungdomar med olika funktionshinder (0-20 år). Habilitering innebär att man utvecklar barnets förmågor/möjligheter och kompenserar svårigheter för att ge en ökad självständighet. Remiss krävs. Mottagningen På mottagningen arbetar olika yrkeskategorier såsom arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, socionom, pedagog, psykolog, läkare, uroterapeut och sjuksköterska vilka är indelade i diagnosteam. Boende-enheten Korttidsboendet Lyan erbjuder avlastning för åldrarna 0-20 år i första hand för barn med stora funktionshinder som även har behov av medicinsk omvårdnad. Habiliteringsboendet har övernattningsmöjligheter för familjer som kommer resande till barnhabiliteringen. Övergångsboendet Är ett boende där familjer med funktionshindrade barn eller ungdomar kan bo som en övergång mellan sjukhusvistelse och hemgång eller vid en längre utredning. Det kan även gälla nyskadade barn och ungdomar som inleder sitt rehabiliteringsarbete här efter sjukhusvistelsen. Kontakta BUH, landstinget för mer information. Förtidspension Förtidspension är till för att ge ekonomisk grundtrygghet åt den som är mellan 16 och 65 år och av medicinska skäl inte kan försörja sig genom arbete. Om nedsättningen av arbetsoförmåga inte anses varaktig, men kan bestå i minst ett år, kan sjukbidrag utgå. Förtidspension/sjukbidrag kan utgå med helt, halvt, tre fjärdedels eller en fjärdedels belopp beroende på arbetsförmågans omfattning. Reglerna för förtidspension kommer att ändras från och med 2003, se sjukersättning/aktivitetsersättning. Kontakta försäkringskassan för mer information. 5

6 Handikappersättning Om Du fyllt 16 år och före 65 års ålder fått funktionsförmågan nedsatt för avsevärd tid och behöver mycket hjälp kan Du få handikappersättning. Det gäller nya regler från och med 1 januari 2003, handikappersättning kan beviljas tidigast från och med juni månad det år Du fyller 19 år. Allt efter hjälpbehovets omfattning och merkostnadernas storlek utgör handikappersättningen antingen 69 procent, 53 procent eller 36 procent av basbeloppet. Ersättningen är skattefri. Kontakta försäkringskassan för mer information. Hemtjänst Hemtjänst innebär att Du via kommunen kan få stöd och hjälp i hemmet med sådant som Du har svårigheter med eller inte klarar av att utföra. Hemtjänsten skall underlätta för den enskilde att bo hemma. Vilka insatser hemtjänsten utför och kostnaden för dessa varierar från kommun till kommun. Tjänsten är behovsprövad. Se även under rubriken Kommunala rehabiliteringsresurser. Hjälpmedelscentral (HMC) Hjälpmedelscentralen har ett samordningsansvar för hjälpmedel till rörelsehindrade personer, avseende bland annat sortimentsurval, förrådshållning, teknisk service, inköp och administration. Hjälpmedlen levereras till landstingets hälsocentraler och länets samtliga kommuner, där främst arbetsterapeuter och sjukgymnaster är utprovare och bedömer behovet av hjälpmedel. På hjälpmedelscentralen finns hjälpmedelskonsulenter som har bred kunskap om olika hjälpmedel. De ansvarar för rådgivning särskilt i komplicerade hjälpmedelsärenden samt ger information och utbildning till såväl brukare, anhöriga som personal. Konsulenterna deltar alltid vid mer avancerade hjälpmedelsutprovningar till exempel elektriska rullstolar. Teknisk servicepersonal ansvarar för anpassningar och reparationer. Kontakta hjälpmedelscentralen, landstinget för mer information. Hälsocentral Hälsocentralen eller motsvarande i primärvården kan Du vända Dig till om Du är i behov av hjälpmedel. På hälsocentralen finns läkare, distriktssköterskor och sjukgymnaster. Dessa kan utreda behov av och förskriva hjälpmedel eller ge Dig råd om vart Du vänder dig. Läkaren remitterar till annan specialist om behov finns. Kontakta din hälsocentral, landstinget för mer information. 6

7 Hörcentral Hörcentralen ansvarar för information, utprovning, service och uppföljning av olika hörhjälpmedel. Hörcentralen ansvarar för hörhjälpmedel i hemmet. För Dig som bor i Härjedalen finns en filial i Sveg dit Du kan vända dig. Remiss krävs. Den remissen kan Din distriktsläkare eller motsvarande skriva. Kontakta hörcentralen, landstinget för mer information. Kommunala rehabiliteringsresurser Flera kommuner i länet har satsat på utveckling av rehabilitering. Kommunernas satsningar inriktar sig på hemrehabilitering det vill säga rehabilitering i Ditt hem och/eller i Din närmiljö. Om Du upplever att dina dagliga aktiviteter som tidigare gick lätt börjar ta längre tid, förorsaka obehag eller rädsla kan Du ta kontakt med kommunens arbetsterapeut, sjukgymnast eller distriktssköterska för vägledning och/eller bedömning. Läspedagogiskt centrum (LPC) LPC har till uppgift att sprida kunskap om hur man förebygger och åtgärdar läs- och skrivsvårigheter. Här arrangeras kurser och föreläsningar. Verksamheten vänder sig till förskola, grundskola, gymnasium och vuxna. Inom LPC kan man göra individuella utredningar och förslag till åtgärdsprogram. Skola/företag/myndighet gör denna beställning av utredning på särskild blankett. För mer information, telefon eller , hemsida Ortopedtekniska avdelningen (OTA) OTA tillhandahåller ortopedteknisk service bestående av individanpassade ortopedtekniska hjälpmedel såsom proteser, ortoser, fotbäddar, inlägg, ortopediska skor, sitthjälpmedel och korsetter med mera. Här säljs också vissa produkter utan remiss. Avdelningen är ett eget företag inom sjukhuset, Aktiv Ortopedteknik. Kontakta OTA, landstinget för mer information. 7

8 Pedagogisk hörselvård Pedagogiska hörselvårdens arbete syftar till att habilitera och rehabilitera hörselskadade barn, ungdomar och vuxna. Information samt råd och stöd om hörselskada eller dövhet och dess konsekvenser ges. Här kan tinnitusdrabbade få råd och stöd. Information kan även ges till anhöriga, arbetsgivare, arbetskamrater med flera. Här förskrivs och utbildas användare av texttelefoner. Råd och stöd om arbetstekniska hjälpmedel ges. Viss utbildning i Tecken Som Stöd ( TSS ) anordnas. Kontakta pedagogiska hörselvården, landstinget för mer information. Personlig assistans (LASS/LSS) Personlig assistans kan den få som på grund av stora och varaktiga funktionshinder är i behov av ett personligt utformat stöd för att klara sin personliga hygien, sina måltider, att klä av och på sig, att kommunicera eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Ansökan måste göras före fyllda 65 år. Kommunen svarar för grundläggande behov av personlig assistans upp till 20 timmar per vecka (LSS) och Försäkringskassan svarar för personlig assistans överstigande 20 timmar per vecka (LASS). Kontakta försäkringskassan eller din kommun för mer information. Remonthagen Östersunds Rehabcentrum Att rehabilitera innebär att den som drabbats av sjukdom eller skada ska återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och så långt möjligt träna för ett självständigt liv. Remonthagen tar emot patienter med behov av ortopedisk-, neurologisk-, reumatologisk- och smärtrehabilitering. Remiss krävs. Följande personal ingår efter behov i arbetslaget: läkare, neuropsykolog, logoped, kurator, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och laboratorieassistent. Samarbete sker med patientens hemkommun, primärvård samt vid behov försäkringskassan. Kontakta remonthagen, landstinget för mer information. Sjukbidrag Tidsbegränsat sjukbidrag betalas ut då arbetsoförmågan inte kan anses varaktigt nedsatt men anses bli bestående under avsevärd tid (minst 1 år). Belopp och gradering är samma som vid förtidspension. Se under rubriken förtidspension. Kontakta försäkringskassan för mer information. 8

9 Sjukersättning/aktivitetsersättning Gäller från och med 1 januari Ersättning vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga kallas sjukersättning. Är arbetsförmågan inte varaktigt nedsatt kallas den tidsbegränsad sjukersättning. Grunderna för bedömning av rätten till ersättningen och olika graderingar, se förtidspension. För den som är yngre än 30 år kallas ersättningen aktivitetsersättning. Den kan beviljas tidigast från och med 1 juli det år som Du fyller 19 år och kan beviljas för längst tre år i taget. Stöd och service (LSS) Du som har ett stort och varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, har möjlighet att ansöka om särskilda insatser enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Denna lag är en rättighetslag (SFS 1993:387). Exempel på personer som kan omfattas av lagen är personer med utvecklingsstörning, autism, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder och andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder där det finns ett omfattande behov av stöd eller service. I alla kommuner finns speciella LSS-handläggare. Syncentral Vänder sig till personer i alla åldrar som har nedsatt synförmåga. För att få komma till syncentralen krävs remiss från ögonläkare. Syncentralens målsättning är att genom träning och stöd ge synskadade möjligheter att klara av att vara så självständiga som möjligt. Här sker utprovning av, och träning med optiska och tekniska hjälpmedel. Kontakta syncentralen, landstinget för mer information. Trygghetslarm Med ett trygghetslarm kan Du snabbt komma i kontakt med larmcentralen eller hemtjänstpersonal om Du skulle hamna i en nödsituation. Trygghetslarm är ett behovsprövat stöd men kan också i vissa kommuner hyras. 9

10 Vuxenhabiliteringen Vuxenhabiliteringens övergripande målsättning är att hjälpa unga människor med funktionshinder till ett fungerande vuxenliv. Funktionshindret kan bestå av: - Omfattande rörelsehinder. - Utvecklingsstörning med flerhandikapp och i behov av ortopediska konsultationer. - Neuropsykiatriska funktionshinder. Gruppverksamhet i olika former är en viktig del av behandlingsarbetet. Kontakta vuxenhabiliteringen, landstinget för mer information. Vårdbidrag Vårdbidrag kan ges till föräldrar med sjukt eller handikappat barn om barnet under minst 6 månader behöver särskild tillsyn och vård. Vårdbidraget skall vara en ersättning för både förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller handikapp ger upphov till. Kontakta försäkringskassan för mer information. 2Bostaden Bostadsanpassning Du som på grund av funktionshinder behöver göra ändringar i din permanentbostad kan i vissa fall söka bostadsanpassningsbidrag. Ansökan görs hos den kommun där man är bosatt. Behovet av anpassning ska styrkas av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig. Din hemkommun beslutar om bidraget. Kontakta din kommuns arbetsterapeut för mer information. Särskilt boende Särskilda boendeformer finns för Dig som har mycket omfattande behov av stöd och hjälp för att klara ditt dagliga liv. Inriktningarna kan variera till exempel för dementa, för utvecklingsstörda och för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade. Särskilt boende är behovsprövat. 10

11 3 Skolan Hjälpmedel Skolsköterskan på respektive skola kan hjälpa Dig i Dina första kontakter med olika myndigheter om Du känner Dig osäker på vart Du kan vända dig. Kontakta skolsköterskan, i din kommun för mer information. Läromedel Vid behov av anpassade läromedel tag kontakt med Specialpedagogiska institutet, Läromedel. Telefon , e-post: order@sit.se. Detta gäller alla skolformer. Undervisning För att Du, som funktionshindrad, ska få den undervisning Du har rätt till kan Din lärare vända sig till Specialpedagogiska institutet en pedagogisk kunskapsresurs för elever med funktionshinder. Telefon Arbete Arbetsmarknad Arbetsmarknadspolitiken syftar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. För att kunna erbjuda lämplig sysselsättning upprättar Arbetsförmedlingen i samråd med den arbetssökande en handlingsplan där det långsiktiga målet till arbete fastställs och delmålen konkretiseras. För arbetssökande med arbetshandikapp finns service inom arbetslivsinriktad rehabilitering dels lokalt på arbetsförmedlingen och dels i form av specialisttjänster från Af Rehabilitering (f d Arbetsmarknadsinstitutet), som är en länsresurs. Förutom de arbetsmarknadspolitiska programmen utbildning, praktik med mera, finns det särskilda programmedel för arbetshandikappade. Således kan stöd ges för hjälpmedel på arbetsplatsen, särskilda insatser för syn- och hörselskadade, personligt biträde, 11

12 stödperson vid introduktion och uppföljning (SIUS), start av näringsverksamhet, lönebidrag och skyddat arbete. Utöver ovannämnda service i länet finns interregionala resurser att tillgå för arbetssökande med syn-, hörsel- och rörelsehinder som utgår från Arbetsförmedlingarna i Umeå och Sundsvall. För vidare information se Arbetsförmedlingens hemsida Kontakta arbetsförmedlingen för mer information Arbetsplatsen Det är Din arbetsgivare som har det grundläggande ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. I det anpassningsansvaret kan till exempel ingå arbetstekniska hjälpmedel, anpassning av arbetsmetoder samt att arbetsplatsen är ergonomiskt lämpligt utformad. Kontakta din arbetsgivare för mer information. Arbetstekniska hjälpmedel För Dig som har en anställning kan försäkringskassan ge bidrag till personliga hjälpmedel. Bidrag kan också sökas i rehabiliterande syfte. Kontakta försäkringskassan för mer information. 5Fritiden Handikappidrott Alla mår bra av att röra på sig! Det kan vara särskilt viktigt om man har ett funktionshinder, för att på så sätt bibehålla och utveckla sina funktioner. J-H Handikappidrottsförbund har tillsammans med ett flertal föreningar runt om i länet ett brett utbud av idrotts- och motionsaktiviteter. Alla kan medverka utifrån sina förutsättningar. En redskapsbank finns hos dem, där man kan hyra idrotts- och fritidshjälpmedel. I redskapsbanken finns bland annat sitski, skicart, fjällpulka, ispiggningskälkar, hockeykälkar, sportrullstolar, olika spel med mera. Kontakta J-H Handikappidrott så får du veta mera. Telefon eller , e-post handikappidrott@jhidrott.rf.se 12

13 Ledsagning Ledsagarservice är en insats utifrån Lagen om Stöd och Service, LSS och/eller Socialtjänstlagen. Ledsagarservice är till för personer med funktionshinder som behöver hjälp att komma ut på fritids-, kultur- och samhällsaktiviteter. 6Samhället/övrigt Handikappsamordnaren Landstingets handikappsamordnare arbetar övergripande inom landstinget med frågor av handikappolitisk karaktär som till exempel tillgänglighet och information. Arbetet tillsammans med funktionshindrade sker genom bland annat Länshandikapprådet (LHR) och olika brukarråd. Handikappsamordnaren kan svara på en del av dina frågor, andra måste kanske hänvisas vidare, till exempel till Handikappombudsmannen (HO) som finns i Stockholm. Kontakta handikappsamordnaren på landstinget för mer information. Intresseorganisationer Det finns många olika föreningar i länet där medlemmarnas intressen tillvaratas. De arbetar för att ge funktionshindrade möjlighet till ökad delaktighet samt ger råd och stöd. Handikappsamverkans kansli (HSV) har information om vilka olika intresseföreningar som finns och hur man får kontakt med dessa. De föreningar som ej ingår i HSV kan Du kontakta direkt. Om Du är intresserad av att veta mera kan Du kontakta: - HandikappSamVerkan (HSV) telefon , fax DHR i Jämtlands län telefon , fax Synskadades förbund (SRF) telefon , - Jämtlands Läns Dövas Förening (JLDF) texttelefon , eller förmedlingstjänst - (FÖC) telefon , invänta svar, begär Tandvårdsskadeförbundet (TF) telefon

14 Kommunala handikappguider Din Kommun tillhandahåller den kommunala handikappguiden. Där kan Du få aktuell information om till exempel handikapparkeringar och tillgängligheten i vissa lokaler. Patientnämnden Patientnämnden är ett politiskt sammansatt, fristående organ inom hälso- och sjukvården med ett kansli, som har till uppgift att informera om patientens rättigheter, utreda händelser och föreslå lösningar vid konflikter. Patientnämnden är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter. Du kan vända dig till patientnämndens kansli om Du har fått problem i Dina kontakter med den sjukvård eller tandvård, som landstinget eller kommunerna i länet bedriver. Du kan vara patient, anhörig eller personal. Du får råd och hjälp att vända Dig till rätt myndighet när något inträffat. Du kan också få information om, och blanketter till läkemedels- och patientförsäkringen om Du anser att Du fått en skada av läkemedel eller blivit skadad i samband med vård och behandling. Patientnämndens ledamöter, liksom tjänstemännen vid kansliet har tystnadsplikt och arbetar efter samma sekretessregler som hälso- och sjukvårdspersonalen. Telefon , , eller landstingets växel. Fax E-post patientnamnd@jll.se 7Resor Allmänna kommunikationer Med allmänna kommunikationer menas buss, tåg, flyg etcetera. I en del kommuner finns så kallade servicelinjer. Till exempel bussar som är utrustade för personer med funktionshinder. Möjlighet till särskild service på till exempel tåg och flyg kan också erhållas, fråga om detta där du gör biljettinköpet. 14

15 Anpassningsbidrag/bilstöd Bidrag till bil kan Du få som har ett varaktigt funktionshinder och har stora svårigheter att förflytta Dig eller att anlita allmänna kommunikationer. Det kan gälla personer som är beroende av olika hjälpmedel exempelvis rullstol, rollator eller käppar. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra allvarliga tillstånd kan bidrag ges. Föräldrar, som har ett funktionshindrat barn, kan också få bilstöd. Bilstödet kan bland annat sökas av funktionshindrad under 65 år. Stödet utbetalas som grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Man kan inte få bidrag till en bil som man köpt innan försäkringskassan har fattat beslut om rätten till bilstöd. Kontakta försäkringskassan för mer information. Färdtjänst Om Du på grund av ditt funktionshinder har svårt att använda allmänna kommunikationer kan Du ansöka om färdtjänst. I praktiken betyder det att Du istället får åka taxi eller vid behov specialfordon. För färdtjänst gäller samåkning. Färdtjänst beviljas av Din kommun. Är Du beviljad färdtjänst och har behov av att åka taxi eller specialfordon till och från ditt arbete kan Du ansöka om så kallade arbetsresor. Körkortsutbildning Kontakta körskolan på orten. Vissa körskolor har till del anpassning av fordon. Bidrag till körkortsutbildning är en del av bilstödet. Kontakta försäkringskassan för mer information. Parkeringstillstånd Om du är funktionshindrad eller har anhörig som är funktionshindrad, kan Du få parkeringstillstånd för handikappfordon så att Du kan parkera nära den plats Du besöker. Parkeringstillstånd beslutas av den egna kommunen. Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst innebär resor utanför den egna kommunen eller andra längre resor. Riksfärdtjänst ansöks hos den egna kommunen. 15

16 8 Kommunikation Radiotidning Radiotidning är dagstidning på kassett. Du kan prenumerera på den till samma pris som den tryckta tidningen. Kontakta prenumerationsavdelningen på respektive tidning för mer information. Talbok Länsbibliotekets talboksavdelning tillhandahåller böcker inlästa på kassett. Böckerna skickas, vid behov, hem till låntagaren. Förutom synskadade kan också följande brukare ha glädje av talböcker: - utvecklingsstörda - rörelsehindrade - afatiker - personer med lässvårigheter - personer med stroke Inläsningstjänst ska respektive kommun tillhandahålla. Länsbibliotekets talboksavdelning telefon Taltidning Jämtlandsbandet är en taltidning med tilläggsinformation som i första hand riktar sig till länets synskadade. Utkommer en gång per vecka och skickas direkt hem till prenumeranten. Bandet innehåller intervjuer, reportage, talbokstips, samhällsinformation med mera. Tidningen är kostnadsfri. Taltidningsredaktör, telefon Telias förmedlingscentral Så här ringer Du till någon som har en texttelefon om Du själv har en vanlig telefon: Ring , till Telias förmedlingscentral för texttelefon. Har Du en texttelefon och behöver ringa till en vanlig telefon ring En telefonist frågar vem Du vill ringa till och förmedlar så Ditt samtal. Telefonisten har tystnadsplikt. Samtalet tar längre tid än ett vanligt samtal, telefonisten skriver ordagrant ned det Du säger. Fatta Dig kort, gärna i telegramstil. Kostnad: Vanlig samtalsavgift. 16

17 Texttelefon Du som har behov av en texttelefon kan efter en individuell kontakt med pedagogiska hörselvården få en sådan ordinerad. Du ska då inte kunna kommunicera med hjälp av den vanliga telefonen. Texttelefonen är kostnadsfri. Kontakta pedagogiska hörselvården, landstinget för mer information. Tolkcentralen Barndomsdöva, vuxendöva, dövblinda eller gravt hörselskadade som vill kommunicera med sin hörande omgivning eller tvärtom, kan få tolkhjälp. Som brukare har du rätt till tolk i nästan alla sammanhang. Det är viktigt att beställa tolk i god tid. Kontakta tolkcentralen, landstinget för mer information. OBS! Tolktjänst skall inte blandas ihop med språktolkning. Språktolkning beställs via den egna kommunen. 17

18 Telefonnummer/texttelefonnummer Arbetsförmedlingen växel rehabilitering, växel Försäkringskassan växel Texttelefon Handikappombudsmannen (HO) Telefon, växel Texttelefon Kommunerna, växel Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Landstinget växel Landstingets texttelefoner Handikappsamordnaren Hörcentralen Pedagogiska hörselvården Tolkcentralen Länsarbetsnämnden Sjukvårdsupplysningen Telefon Texttelefon

19 För mer information, kontakta Landstingets handikappsamordnare Telefon Vx Tidig samordnad rehabilitering FÖRSÄKRINGSKASSAN JÄMTLANDS LÄN Produktion: Emefté Mediabyrå, LL maj 2002