Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde
|
|
- Anita Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde Stefan Bydén, Rasmus Ekberg,
2 Uppdraget Melica fick våren 2012 i uppdrag att göra en beräkning av källfördelning till urlakningen av kväve och fosfor i Skintans avrinningsområde norr om Halmstad och effekten av potentiella åtgärder inom detta näringsämnesbelastade avrinningsområde. Parallellt har IVL utfört en beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar. Region Halland har, i samarbete med kommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm, beviljats LOVA-medel för Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem genom framtagande av effektiva, systematiska metoder för att nå minskad belastning av näringsämnen på vattenmiljöerna. Projektet ska utveckla en samsyn och erfarenhetsutbyte mellan kommunernas miljökontor för att effektivisera det halländska vattenförvaltningsarbetet på kommunal nivå. Uppdraget ska vara slutfört till år Det här redovisade arbetet svarar mot ett deluppdrag inom det övergripande LOVAprojektet. Avsikten är att resultaten från fallstudien ska vara så generella att de ska kunna vara vägledande vid bedömningar även i andra avrinningsområden i Hallands län. 2
3 Bakgrund Övergödningen i havet har uppmärksammats under en lång tid nu och olika åtgärder vidtagits. Det som har gjorts är dock inte tillräckligt utan arbetet måste gå vidare. En viktig aspekt är att försöka hitta de mest kostnadseffektiva åtgärdena och försöka åtgärda de viktigaste källorna. Ett problem i sammanhanget är att det finns stor osäkerhet i många siffror. Slumpen kan ge stor osäkerhet i enstaka mätningar av fosforhalt och de lokala variationerna kan ge stor skillnad i reningseffekten hos enskilda avloppsanläggningar. Avrinningen från jordbruksmark kan också variera stort mellan olika år beroende på väderlek. Men det finns generella förhållanden som visar på en riktning i arbetet med att säkra förhållandena i havet. Likaväl som det finns metoder som ger bättre rening hos enskilda avlopp så finns det åtgärder som ger lägre utflöde av näring från de areella näringarna. Från skogsbruksmarken ger ett kontinuitetsbruk minde näringsförluster då man undviker hyggesfasen och från jordbruksmarken kan styrd gödning ge mindre utflöde till vattendragen. Mål med denna rapport Vi har försökt uppfylla tre mål med detta arbete. Det är dels att beskriva en källfördelning för kväve- och fosfortransporten till havet, dels att visa hur en sådan källfördelning kan utföras på andra avrinningsområden och till sist hur en förändring av gödslingintensiteten kan påverka utflödet av näringsämnen. Slätten runt Skintan är synbarligen platt men på en terrängskuggningsbild kan man se var ån tidigare har slingrat sig fram. Här visas ett utsnitt vid Harplingehus där ån har rätats genom dikning. 3
4 Skintans avrinningsområde Skintans avrinningsområde har sitt centrum i Skintaby, 1,5 mil nordväst om Halmstad. Ån har en huvudriktning mot sydsydväst och rinner ut i havet söder om Haverdal. I avrinningsområdet ligger Harplinge och delar av Haverdal och Gullbrandstorp. Ån delas i två armar vid Sandslätt i Haverdal och delar av beskrivningen är uppdelad på tre delavrinningsområden; ett för vardera åarmen, Skintan norr och Skintan sydost, samt delen mellan sammanflödet och utflödet i havet, Skintan sydväst, se kartan på omslaget. Markanvändning enligt vattenwebben Övrig mark Skogsmark Jordbruksmark 20 0 N SO SV Uppgifter om markanvändning i den hydrologiska modellen S-HYPE är hämtade från Corine Land Cover I avrinningsområdet saknas sjöar och myrmark vilket annars redovisas separat. Vissa klasser i Corine Land Cover är hopslagna. Jordart enligt vattenwebben Silt Tunn jord och kalt berg Morän Grovjord Finjord/lera Torv 0 N SO SV Uppgifter om jordarter är hämtade från Statens Geologiska Undersökning (SGU:s) jordartsdatabas. 4
5 Jordarter inom Skintans avrinningsområde enligt SGUs kartvisare, Sveriges geologiska undersökning. I det största delområdet, i norr, är jordbruksmarkens dominans stor, närmare 87 procent. Där är också finjord/lera den dominerande jordarten. I de mindre avrinningsområdena i sydost och sydväst är jordbruksandelen mindre, strax under 60 procent respektive just över 40 procent. Här minskar också andelen finjord/lera till fördel för grovjord. I alla områden är andelen jordbruksmark mycket större än medeltalet för Sverige. Skogsmarken uppgår i de två mindre avrinningsområdena till närmare 40 procent och närmast kusten är övrig mark en femtedel av ytan. Detta är då främst tomtmark och golfbana. Området i sydost har en relativt stor andel av tunn jord och kalt berg och andelen morän är ganska liten. Dessa förhållanden är inte så sverigetypiska men ganska normala i kusttrakter. 5
6 Vattenwebbens källfördelning Vi har valt att använda oss av Vattenwebbens beräkningar av källfördelning. Detta för att Vattenwebben är fri att använda för kommuner och andra ickekommersiella användare. Vattenwebben innehåller också aktuella flödesdata och transportberäkningar för kväve och fosfor. Naturligtvis ger inte Vattenwebben de rätta, sanna värdena på transporten det är det ingen modell som gör. Med tät och noggrann provtagning (förunnat vissa forskningsprojekt) kan man få noggrannare beräkningar på uttransporten. Normalt sett ger vattenwebben en god uppskattning av hur stor den faktiska näringstransporten är för de avrinningsområden man räknat på, se figur nedan. Men det finns ibland anledning till att fundera på om modellvärdena går att använda rakt av. Det kan vara lokala förhållanden som inte tas hänsyn till i modellens beräkningar eller att förhållandena ändrats. Man kan också studera vad som händer om man förändrar vissa förutsättningar och då bör man fundera på hur modellen är uppbyggd. Nedan gås delbidragen igenom och noggrannheten diskuteras. Man kan också vilja studera ett mindre delområde än den indelning som Vattenwebben har. Vi kommer att ge ett förslag på hur detta kan gå till. Här nedan visas en jämförelse mellan vattenwebbens transportberäkning för Kungsbackaån jämfört med den transportberäkning som bygger på uppmätta halter i vattendraget, Kvävetransporten är generellt något högre i vattenwebben medan fosfortransporten, förutom vid extremflödesåren 00 och 01, väl följer vattenvårdsförbundets beräkningar. 300 ton N/år Kväve ton P/år 15 Fosfor 10 5 l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l Jämförelse mellan vattenwebbens transportberäkning för Kungsbackaån (blå linje) och Kungsbackaåns vattenvårdsförbunds transportberäkning (grön resp. röd linje). 6
7 Delbidragen i källfördelningen Vi följer här Vattenwebbens uppdelning i delbidrag och diskuterar deras giltighet i olika situationer. Kväve bruttokällor Skintan norr Skog & Hygge Jordbruk Övrigt Enskilda avlopp Dagvatten Internbelastning Skintan sydost Skintan sydväst Källfördelning för kväve för tre delavrinningsområden i Skintans avrinningsområde. Delområdenas utbredning visa på kartan på omslaget. Ringarnas yta är skalenlig i förhållande till totala källbidraget av kväve. Källfördelningen bygger på Vattenwebben (S-hype) med ändrade siffror för enskilda avlopp enligt föregående sida. Tabell över värdena finns på nästnästa sida. 7
8 Fosfor bruttokällor Skintan norr Skog & Hygge Jordbruk Övrigt Enskilda avlopp Dagvatten Internbelastning Skintan sydost Skintan sydväst Källfördelning för fosforför tre delavrinningsområden i Skintans avrinningsområde. Delområdenas utbredning visa på kartan på omslaget. Ringarnas yta är skalenlig i förhållande till totala källbidraget av kväve. Källfördelningen bygger på Vattenwebben (S-hype) med ändrade siffror för enskilda avlopp enligt sidan 3. Tabell över värdena finns på nästa sida. 8
9 Källfördelning för tre delområden i Skintans avrinningsområde Kväve Norr Sydost Sydväst Hela området Skog & Hygge Jordbruk Övrigt Enskilda avlopp Dagvatten Fosfor Norr Sydost Sydväst Hela området Skog & Hygge Jordbruk Övrigt Enskilda avlopp Dagvatten Källfördelning för kväve för tre delavrinningsområden i Skintans avrinningsområde. Delområdenas utbredning visa på kartan på omslaget. Källfördelningen bygger på Vattenwebben (S-hype) med ändrade siffror för enskilda avlopp enligt sidan 3. Skog och hygge Utflödet av näring från skogsmark varierar med flödets storlek och markens bördighet. Detta är lätt att ta hänsyn till vid modellering. Vid en avverkning ökar utflödet av av kväve fem gånger och utflödet av fosfor tre gånger. Normalt avverkas 1 2 procent av skogen varje år och effekten av denna avverkning finns med i modellen. När man studerar mindre områden är det möjligt att större andelar skog har avverkats den senaste tiden och då behöver tillförseln justeras. Jordbruk Jordbruket står ofta för en stor andel av uttransporten av fosfor och kväve. Framför allt gäller detta i områden med en hög belastning. Därför har mycket arbete lagts på att försöka få en bra modellering av dessa förluster. Grunden i modelleringen är den hydrologiska modellen HYPE som hanterar vattenflödet i tre olika skikt av marken och där en viktig faktor i indata är jordarter och marklutning. De naturgivna förutsättningarna är därmed väl inarbetade i modellen med stöd från ett stort antal forskningsprojekt. Det som är lite svårare att hantera är påverkan från olika sätt att bedriva driften på området som; hantering av gödsel, ändrade förutsättningar i djurhållningen, skifte av grödor och en ny generation brukare. För stora avrinningsområden med många gårdar kan ändring av dessa faktorer ta 9
10 Djurenheter per ha åkerareal 1,2 1,0 0,8 0, de 326 de Får Fjäderfä Gris Häst Nöt 0,4 0,2 80de 0,0 Skintan norr Skintan sydost Skintan sydväst Halland Sverige Skintan har en djurtäthet som är lägre än den genomsnittliga i Sverige. För fjäderfä och gris gäller siffrorna produktionsenheternas tillåtna djurantal och det faktiska antalet djur är troligen lägre. ut varandra men ju mer man går ner i skala desto större inverkan får de enskilda skillnaderna. Ett område med intensiv svinskötsel är beroende av den internationella köttmarknaden och om en gård med flera tusen svin halverar sin produktion kommer det att påverka flödet av kväve och fosfor i stor grad. En sak som kan ge en förbättrad situation är införandet av skördemätning med GPS och den efterföljande styrningen av gödslingen som stöds av en god markkartering Grödor i tre församlingar HARPLINGE GETINGE-RÄVINGE STENINGE Träda Andra växtslag Trädgard Oljelin Vårraps Höstraps Sockerbetor Potatis för stärkelse Matpotatis Frövall Slåttervall- och betesvall Grönfoder Majs Konservärtor Ärtor, åkerbönor mm Blandsäd Rågvete Havre Vårkorn Höstkorn Råg Vårvete Höstvete Grödofördelningen i de tre församlingar som berör Skintans avrinningsområde. Harplinge ligger till största delen inom Skintan och hälften av Steninge ligger inom avrinningsområdet. Getinge-Rävinge har minde betydelse, här ligger en fjärdedel inom Skintans avrinningsområde. 10
11 Avvattningsföretag inom Skintans avrinningsområde. Företaget 332 berör i huvudsak Skintans huvudflöde medan de andra tre områdena berör mindre biflöden. De blåtonade områdena är en uppskattnign av påverkat närområde. 11
12 Skintan Skintans avrinningsområde är ett mycket intensivt jordbruksområde, det största delavrinningsområdet, norr, har 87 procent jordbruksmark och i hela avrinningsområdet utgör jordbruksmarken 75 procent av ytan. I hela Halland utgör åkermarken 23,1 procent och i hela Sverige 7,6 procent. Det gör att området skiljer ut sig rejäljt i denna aspekt. Skintan skiljer sig från Halland i stort genom att djurtätheten är betydligt lägre, ungefär hälften. Det är främst mängden nötkreatur som är lägre medan fjäderfäbestånden kan vara högre. För fjäderfä och svin gäller siffrorna djurgårdarnas tillstånd och inte de faktiska besättningarna. Djurtätheten är även lägre än sverigemedel. Skintan har en relativt låg täthet av nötkreatur. Andelen slåttervall/betesvall är ändå ungefär lika stor som normalt, dvs ca 25 procent. De vanligaste sädesslagen är vårkorn, höstvete och vårvete. Dessa upptar tillsammans nästan hälften av den odlade ytan. Övrigt I övrigt ingår uttransport från övrig mark, och det är indelningen i klasser i Corine Land Cover 2000 som används 1. Förutom övrig mark räknas glaciärer, kalfjäll och tunna jordar samt urbant in i denna klass. Här finns troligen en skillnad i tolkningen av tunna jordar mellan Corine och SGU då område Skintan SO har 4% övrig mark i markanvändningen medan jordartsklassningen Tunn jord och kalt berg uppgår till över 15%. I Skintans avrinningsområde ingår varken sjö eller myr i källfördelningen då de markanvändningsklasserna anges som noll i Corine. Enligt SGU finns det i alla fall 0,65% torvmark i hela avrinningsområdet vilket borde resultera i samma andel kärr eller mosse. SGU kan nog betecknas som en säkrare källa i detta fall. Enskilda avlopp I Vattenwebbens (S-hype) beräkningar ligger bruttobelastningen för de tre avrinningsområdena på ursprungskällan på 66 kg fosfor och 579 kg kväve för perioden För fosfor ligger kommunens beräkning på 197 kg, nära SMEDs värde runt 200 kg. För kväve ligger SMED på runt kg. Kommunen ligger här på kg. Antagandena bygger på det finns 268 permanenthushåll och 37 fritidshus med enskilda avlopp 2. Vattenwebben räknar med en retention av kväve med 11 procent men ingen retention av fosfor. Lägger man på samma retention på IVLs siffror minskar nettobelastningen av kväve till kg medan fosforbelasatningen ligger kvar på 197 kg. IVL har i sin beräkning av de enskilda avloppen utgått från kommunens grundberäkning. I deras rapport visas att om alla avloppsanläggningarna uppfyllde kraven vid normal skyddsnivå skulle bruttobelastningen minska med 52 procent för 1 ttenmiljo/indata-for-markanvandning-i-vattenwebben Mikael Olshammar, Heléne Ejhed. Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsbelastat avrinningsområde. IVL för Region Halland
13 fosfor och 11 procent för kväve. Om man skulle kräva hög skyddsnivå skulle belastningen minska ytterligare. Ett problem i dessa sammanhang är att det finns stora skillnader i funktionaliteten hos enskilda avlopp, inte bara mellan typer utan också mellan olika anläggningar av samma typ 3. I större områden jämnar enskilda variationer ut sig men när man studerar mindre avrinningsområden kan felkällan bli stor. Dagvatten Sammansättningen av det som kommer ut ur dagvattenledningarna variera från område till område men består i huvudsak av avrinning från väg- och parkeringsytor, takavvattning och dränering runt hus. Näringsämneshalterna i de två första avspeglar i huvudsak det atmosfäriska nedfallet men kan berikas med organiskt material från träd, buskar och gräsmatter i närheten av de avvattnade ytorna. Dräneringsvattnet har oftast en lägre halt av kväve då en del av detta tas upp av vegetationen. Gödselanvändningen lokalt runt husen kan variera mycket och ge både högre och lägre halter i dräneringsvattnet jämfört med nederbörden. Dräneringsvattnet brukar vara en mindre andel av dagvattnet. Kvävenedfall är 5 6 kg /ha vardera för oxiderat kväve och ammonium. Vissa år kan nedfallet vara både större och mindre, främst beroende på nederbördsmängden. Ingen säker uppgående eller sjunkande trend finns för de senaste tjugo åren 4. En deposition på 10 kg kväve per ha är rimlig. Fosfornedfallet kan variera mycket. Ortofosfatdepositionen beräknas i Danmark ligga på 0,06 kg/ha och fosfatet ligger på samma nivå i Gårdsjön i södra Bohuslän. Den partikelbundna fosforn kan variera mycket vilket påverkar totaldepositionen av fosfor. I södra Sverige finns mätningar vid två stationer med 0,23 kg fosfor/ha i Holmsvattnet och 1,16 kg/ha på Visingsö 5. Det speciella med Visingsöstationen är att den är omgiven av mycket jordbruksmark. En stor del av fosforn är bunden till små jordpartiklar som kan virvlas upp av vinden när jorden ligger bar och driva iväg. Denna transport går oftast inte långa sträckor vilket gör att depositionen av partikelbundet fosfor starkt påverkas av närheten till eroderingsbar jordbruksmark. I detta område kan man då förvänta sig en högre deposition än medeltalet och därmed högre halter än normalt i dagvatten. En fosfordeposition på 1 kg fosfor per ha är rimlig vilket ger en N/P-kvot på 10. Vattenwebbens N/P-kvot ligger på 15. En uppräkning av fosfordepositionen skulle då ge en belastning med 186 kg fosfor från dagvattnet. Hanteringen av dagvatten i Vattenwebben ska ses över och en ny version kommer inom kort. 3 Hübinette, M. (2009) Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Rapport 2009:07, ISSN: X 4 Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson1), Sofie Hellsten & Gunilla Pihl Karlsson. Krondroppsnätet Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner. IVL-rapport B Fosfor i nederbörd : resultat från mätningar under 1990-talet Johan C. Knulst. IVL-rapport B
14 Variationer mellan år Variationen i uttransport mellan olika år är mycket stor; skillnaden mellan den högsta uttransporten och den lägsta under perioden 1990 och 2011 är nästan tre gånger för kväve och nästan fem gånger för fosfor. Den främsta orsaken till dessa variationer är nederbördens föränderlighet. Att det är en större variation i fosforuttransporten än för kväve beror på fosforförlusterna är mer knutna till erosion av markpartiklar, en erosion som påverkas av nederbördens storlek. Att erosionen är knuten till nederbördsförhållandena gör också att uttransporten inte har ett Årlig uttransport av fosfor kg SV SO NO Årsmedelvattenföring m³/s 1,4 1, , , , , , Årlig uttransport av fosfori tre delavrinningsområden i Skintan under perioden Data från Vattenwebben. Årlig uttransport av kväve kg SV SO NO Årsmedelvattenföring m³/s 1,4 1, , , , , , Årlig uttransport av kväve i tre delavrinningsområden i Skintan under perioden Data från Vattenwebben. 14
15 Total fosfortransport [kg] Fosfortransportens förhållande till årsmedelvattenföringen i Skintan ,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 Årsmedelvattenföring m³/s Vi ser här att det finns ett samband mellan årsmedelvattenföringen och uttransporten. Att sambandet inte är rakt visar att det har en betydelse hur nederbörden kommer under året. rakt förhållande till årsnederbörden, hur nederbörden kommer under året spelar roll. 15
16 Gödslingskänslighet Ett jordbruks gödslingsintensitet har stor påverkan på utflödet av näringsämnen. Men hur det exakta förhållandet dem emellan ser ut är i praktiken omöjligt att beräkna. Detta är ett antagande vi gjort efter att ha varit i kontakt med en rad forskare och experter på området. Bland annat så guidade professor Christel Cederberg oss till Helena Aronsson (muntligt 29/10-12) på SLU. Vidare har vi talat med Holger Johansson 6, Pernilla Johansson (muntligt 29/10-12) och Bo Stenberg 7, samtliga arbetande inom SLU. Även engagerade vattensamordnare på regional nivå har kontaktats. Några av faktorerna som påverkar förhållandet och gör beräkningar så osäkra är val av gröda, jordart, regnnivå, gödslingsmetod, temperatur, val av gödsel och markens lutning. Dessutom så påverkar markens kväve- och fosforförråd urlakningen i förhållande till gödseltillförseln. Det är rimligt att en minskning av gödseltillförseln med 20 procent skulle minska näringsuttransporten med mellan 0 och 20 procent. Men det är väldigt svårt att säga om det skulle hamna på 5 eller 15 procents minskning. Om vi säger 12,5 procents minskning kommer ingen någonsin att kunna säga att det är fel, men det är också omöjligt att säga att det är rätt. Eftersom temperatur och nederbörd styr urlakningen så mycket är det svårt att inte ens i de bäst kontrollerade försöken komma fram till noggrannare siffror än "25 45% större urlakning". När beräkningar på förhållandet blir för osäkra så får man i stället titta på de förväntade resultaten av potentiella åtgärder för minskad arealförlust. Av den totala svenska minskningen av fosforläckage mellan 1995 och 2005 stod minskad gödsling för 28 procent. Detta visar att en minskad och mer optimal gödsling kan vara en effektiv åtgärd. Att det fortfarande finns möjlighet att minska gödslingen visas genom Stenberg m.fl. (2009) 7 studie som visar att det är en stor skillnad mellan Jordbruksverkets rekommendationer och vad som faktiskt gödslas. Deras resultat visade bl.a. att det i medeltal under denna tid gödslades med 30 kg N per ha mer än det rekommenderade för höstvete. För att optimera gödslingen av fosfor och kväve används GPS med programvara och till dessa kopplad givare. Genom att föra in markkartering och information om föregående skörd kan gödslingen av stallgödsel, dvs. främst fosfor, anpassas efter marken behov, och risken för att få för höga fosforvärden minskar. När sedan grödan spirar och det är tid att gödsla med kväverikt handelsgödsel kan man använda sig av en N-sensor. Lantbrukaren för först in information i sensorns programvara om vilken växt som skall gödas. När traktorn rullar scannar den på traktortaket monterade N-sensorn av grödorna och hittar den optimala kvävenivån, och skickar denna information till givaren som sprider gödsel. Detta ökar bondens ekonomiska vinning genom bl.a. mindre liggsäd, bättre skörd och troligtvis minskad kostnad för gödsel. En förväntad effekt är att det kommer användas en mindre mängd gödsel och därigenom minskar också läckaget. Dessa positiva effekter visas bl.a. av Lantmännens egna studier av användandet. 6 Johnsson, H., Mårtensson, K,. Larsson, M. & Mattsson, L Beräkning av kväveutlakning vid förändrad gödsling för höstvete och vårkorn. SLU. Uppsala. 7 Stenberg, M., Söderström, M., Gruvaeus, I., Bjurling, E., Gustafsson, K., Krijger, A-K., Stenberg, B., & Pettersson, C. G Orsaker till skillnader mellan rekommenderade kvävegivor och de verkliga eller beräknat optimala i praktisk spannmålsodling kan vi öka kväveeffektiviteten? Rapport nr 5/09, 58s. Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara. 16
17 Som ett komplement till N-sensorn för att minska kväveläckaget finns det så kallade fånggrödor. Studier i södra Sverige har visat att insådd av t.ex. rajgräs kan minska läckaget av kväve med ca 20 procent. Dock behövs det stödåtgärder gentemot brukaren för att få ekonomisk vinning i denna åtgärd. En tredje åtgärd gentemot kväveläckage är nedbrukning och myllning. Vid normal gödselspridning ligger gödsel vid ytan och riskerar att förloras genom t.ex. vattenavrinning. Men genom att bruka ner eller mylla gödseln ökar kontakten mellan gödsel och jordpartiklar, vilket leder till minskat läckage av samtliga näringsämne. Åtgärderna ger även ett bättre kväveutnyttjande och därigenom minskat läckage, främst av ammoniak. För att minska fosforläckaget så når man de bästa resultaten genom att sätta in åtgärder i olika faser. Den första fasen handlar om när man tillsätter gödsel, främst stallgödsel, till jordarna. Genom att markkartering och jordanalyser så kan man få fram data som hjälper bonden att bedöma var de olika näringsbehoven finns, och på så vis gödsla efter behov. Val av tidpunkt är en annan avgörande faktor, då bl.a. i förhållande till nederbörd och jordens vattenmättnad. I nästa fas handlar det om hur fosforn transporterar sig. I huvudsak transporteras den ovanpå markytan genom ytavrinning eller erosion. Erosion kan motverkas genom att anlägga skyddszoner längs med vattendrag eller ytvattenbrunnar 8. Hur breda dessa skyddszoner blir får anpassas efter de lokala förutsättningarna och de stödregler som finns. Både ytavrinning och erosion kan motverkas genom att lämna marken obearbetad på hösten. Denna åtgärd har även mycket positiva effekter på kväveläckage. För att minska ytavrinningen kan en väl fungerande dränering vara aktuell 8. Genom den ökade kontakten mellan fosfor och jordpartiklar minskar andelen som transporteras vidare. Den sista fasen är hur man hanterar den fosfor som lämnat åkern. Främsta åtgärderna är att anpassa diken, upprätta kalkfilter, anlägga våtmarker och dammar. Innan man börjar bestämma vilka åtgärder man vill använda sig av är det viktigt att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna. Åtgärder bör främst fokuseras på åkrar med hög risk för förluster av fosfor. Följande nödvändig data behövs: Åkerareal (SCB och SMED) Jordartsfördelning (SGU) Andel åkerareal i olika P-AL-klaser (Naturvårdsverket) Medelläckage av fosfor, kg/ha, för olika regioner. (Vattenwebben) Lutning på åkermark. Potentiell areal för vårsådd Annan statistik, t.ex. nedbrukningstidpunkter. (SCB) Om man lyckas med att minska användandet av gödsel kommer det troligtvis leda till ett överskott av stallgödsel. I stället för att dra på sig stora transportkostnader för att omfördela stallgödslet i en region bör drivmedelsproduktion vara en hållbar väg framåt. Detta har flera olika fördelar. Dels så gör behandlingen av gödsel för biogas att kvävet i det så kallade biogödslet ändrat karaktär och lättare tas upp av växter. Dels kan det vara en väg framåt för att skapa en jordbrukssektor 8 Bång, M., Carlsson-Ross, C., Börling, K., Wallentin, J., Karlsson, L., Larsson, M. & Fredriksson, F Jordbruket och vattenkvalitet. Jordbruksverket. Jönköping. 17
18 med mindre oljeberoende. Genom att förordna småskalig, lokal, produktion av biogas kan lantbrukarna behålla sin djurhållning och bryta sitt beroende av fossila bränslen. Dessutom så sker det idag mycket forskning kring hur man mer effektivt kan plocka ut näringen ur gödsel. Denna forskning bör möjliggöra en mycket mer effektiv hantering av näringen från stall- och biogödsel. Det finns idag två stycken projekt där LRF respektive SLU är engagerade kring hur man på bästa vis kan få ut biogödsel på åkrarna, utan att fördärva dem med tunga maskiner. 18
19 Extrapolering av Vattenwebbens data för ett mindre avrinningsområde Det kan hända att man vill lägga upp ett projekt kring ett område som är mindre än de som Vattenvebben är indelad i. Detta avsnitt visar hur man enkelt kan göra en källfödelning genom transponering och några saker man bör se upp med så att man inte riskerar större fel vid detta arbete. Transponering av månads- och årsvärden kan lättare ge fel än transponeringen av källfördelningen som bygger på ett hydrologiskt medelår. Börja med att ladda hem data för det avrinningsområde som omger det du intresserar dig för på Då får du hem en innehållsrik excelfil som bl.a. innehåller de data vi ska gå vidare med här. På den första fliken som har beteckning efter avrinningsområdets koordinat-id finns grundinformationen om avriningsområdet. Här finns indelning i markanvändning med data från Corine land cover, indelning i jordarter med data från SGU och information om punktkällor från EMIR och SMED 1. Delavrinningsområdet Skintan NO Genom att multiplicera procent markanvändning med områdets area i km² fås arean i ha. 86,8*36,44=3 163 ha jordbruksmark osv. Gå sedan till fliken "Källfördelning". Där finns information om hur mycket kväve och fosfor området beräknas släppa ifrån sig. Här finns tabeller för brutto- och nettotillförseln och skill- 1 ttenmiljo/indata-for-punktkallor-i-vattenwebb
20 Delavrinningsområdet Skintan SV Här är de fyra källfördelningarna som redovisas för ett delområde. I "Brutto för delavrinningsområde (GTW)" är bara retention i Mark/grundvatten borttagen från summerad belastning i området. I "Totalt brutto för hela avrinningsområdet (TGW)" är motsvarande tillskott från uppströms liggande områden tillagda. I "Totalt netto för hela avrinningsområdet (TNW)" har retentionen i sjöar och vattendrag dragits bort från TGW. "Netto till havet för delavrinningsområdet (NWP)" är den belastning från området som når havet. För områden högt i ett större avrinningsområde kan då retentionen nedströms minska belastningen på havet. I detta område som mynnar i havet finns ingen sådan retention nedströms. naden mellan dessa är den retention som sker i avrinningsområdet. Genom att använde de ytuppgifter vi räknat fram kan vi räkna fram arealförluster per ha /3 163 ger en arealförlust av kväve på 38,1 kg N/år från jordbruksmark. Motsvarande arealförlust från Skintan SV (tabellen ovan) blir 37,6 kg N/ha*år. På det sättet kan bidragen från Skog & Hygge, Myr, Jordbruk och Övrigt hanteras. Punktkällor som avloppsreningsverk och industri är ovanliga men tas ju med om det finns. Antalet enskilda avlopp och deras status finns det ibland god information om och ibland är kännedomen om deras status mindre god. Den faktiska reningsgraden hos de enskilda verken kan variera väldigt mycket beroende på kondition och driftsförhållanden och detta för in en stor osäkerhet i siffrorna om antalet anläggningar är lågt. Många gånger kan man med lite inventering i alla fall få lite högre noggrannhet i beräkningarna än den som finns i originalsiffrorna. För att undvika påverkan av retention i sjöar vid dessa transponeringar bör de bara göras på siffrorna i tabelldelen "Brutto för delavrinningsområde (GTW)". En sak som också bör uppmärksammas är om leror är marina eller inte. Då dessa är fosforrika kan skillnader i utbredning av typ av leror i det lilla beräkningsområdet och hela området påverka förlusten av fosfor. 20
21 Avrinningsområden Man behöver rita ett avrinningsområde för det område man ska beräkna. Många gånger har man en punkt där man tar vattenprover och då kan man rita ett område som för vatten dit. Annars är det lämpligt att ha den punkt där vattendraget rinner ut i ett större vattendrag som utgångspunkt för sitt ritande. De höjdscanningsdata som tagits fram under senare år kan användas för att automatiskt beräkna avrinningsområden. Tyvärr blir det inte alltid helt rätt. SMHIs avrinningsområden är inte heller alltid helt rätt och de har en lägre upplösning. Fältkontroll är alltid säkrast men tar mycket tid. Ett tryggt underlag att luta sig mot är orienteringsklubbarnas kartor som är de i särklass bästa ytvattenhydrologiska kartorna som finns. De har stor skala och är fältkontrollerade. Inom flacka, uppodlade områden kan man behöva kontrollera markavvattningen för att få någorlunda säkra gränser. Nästa steg är att dela in det studerade området i markanvändningsklasser. Det bästa sättet att genomföra detta är att rita i ett GIS-program med en flygbild som underlagsskikt. Det största problemet här är nog att begränsa sin noggrannhet. Den markanvändningsklassning som används av SMHI, Corine Land Cover, har Studie av avrinningsområdet i nordöstra delen av Skintans avrinningsområde där järnvägen går i en tunnel. 21
22 sina begränsningar och en klassning är alltid en ögonblicksbild. Omvälvningen av landskapet i stort är väl inte så dramatisk men i ett mindre område kan en igenplantering av åkermark eller uppförande av ett bostadsområde ändra på förhållandena. Här har det hänt något i Skintans avrinningsområde. På den övre bilden går vattnet i en kulvert i den högra delen. På terrängskuggningsbilden syns en tydlig förändring vilken konfirmeras i den nedre flygbilden som är av ett senare datum än den översta. 22
23 Källor Modelldata Skintan sydväst , Modelldata Skintan sydost , Modelldata Skintan norr , Bång, M., Carlsson-Ross, C., Börling, K., Wallentin, J., Karlsson, L., Larsson, M. & Fredriksson, F Jordbruket och vattenkvalitet. Jordbruksverket. Jönköping Fosfor i nederbörd : resultat från mätningar under 1990-talet Johan C. Knulst. IVL-rapport B Hübinette, M. (2009) Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Rapport 2009:07, ISSN: X. Johnsson, H., Mårtensson, K,. Larsson, M. & Mattsson, L Beräkning av kväveutlakning vid förändrad gödsling för höstvete och vårkorn. SLU. Uppsala. Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson1), Sofie Hellsten & Gunilla Pihl Karlsson. Krondroppsnätet Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner. IVL-rapport B Larsson, Martin (2005) Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Olofsson, S., Linge, C. & Nilsson, H Rapport Greppa Näringen. Jordbruksverket. Jönköping Mikael Olshammar, Heléne Ejhed. Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsbelastat avrinningsområde. IVL för Region Halland Stenberg, M., Söderström, M., Gruvaeus, I., Bjurling, E., Gustafsson, K., Krijger, A-K., Stenberg, B., & Pettersson, C. G Orsaker till skillnader mellan rekommenderade kvävegivor och de verkliga eller beräknat optimala i praktisk spannmåls- 23
24 odling kan vi öka kväveeffektiviteten? Rapport nr 5/09, 58s. Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara. 24
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merTillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23
Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merGreppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2005:17 Institutionen för miljöanalys vid SLU Institutionens
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2004:24 1 Institutionen för miljöanalys vid SLU
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merVM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merVad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd
Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd 2018-04-24 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen.
Läs merAxplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd
Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merUtsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merKretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet
Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Farligt och nyttigt Han var död. Utan tvivel ett mordfall. I soptunnan hade de hittat
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merIngen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95
INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning
Läs merÖkad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs merÅtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer
Läs merÅtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen
Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.
Läs merNitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
Läs merTorrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merLOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status
1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2012-08-02 RH10217 Årsredovisning 2012 LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status Tillsynssamverkan Region Halland
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merAtmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Läs merSynpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Läs mer3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs mer17 Ersättning för minskat kväveläckage
ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merJordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merTyp Information Upplösning Källa. Hypsografer och sundinformation
Indata till modellerna Beräkningar för delavrinningsområden har utförts med den hydrologiska modellen Å-HYPE och beräkningar för kustnära vattenförekomster har utförts med Kustzonsmodellen. Kustzonsmodellen
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs merMinnesanteckningar - Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status
01054 1(10) - Metodutveckling för inom vattenförekomster med sämre än Projektgruppen : 2013-04-30 Tid: 9.00-15.00 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Anders Gustafsson, Kungsbacka
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merUtvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån
Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av
Läs merJordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen
Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Else-Marie Mejersjö Åtgärd enligt VM:s åtgärdsprogram Jordbruksverket och länsstyrelserna, behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merPROJEKT. Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar
PROJEKT Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar 2018-10-12 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36
Läs mer