Utveckling av missbruks- och beroendevården. tillbakablickar och framtidsutsikter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av missbruks- och beroendevården. tillbakablickar och framtidsutsikter"

Transkript

1 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

2 Utveckling av missbruksoch beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

3 Upplysningar om innehållet: Gunborg Brännström, Anneli Jäderland, Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN/Bestnr: Redaktör: Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik Text: Kajsa Riddersporre, frilansjournalist Scriptura texter Illustration/foto: Sara-Mara (Söderberg Agentur), SKL:s bildarkiv, fotograf Thomas Henrikson Produktion: Sandra Hvarfner, kommunikatör Kunskap till praktik Tryck: LTAB Linköpings Tryckeri AB

4 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom Kunskap till praktik bidragit till utvecklingen av missbruks- och beroendevården i Sverige sedan Utvecklingsarbetet har baserats på en överenskommelse med regeringen, där SKL åtog sig att bygga upp ett kvalificerat stöd för huvudmännens utveckling av missbruks- och beroendevården i relation till de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen antog år Det var första gången riktlinjerna omfattade både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utvecklingsarbetet är finansierat av regeringen. SKL träffade 2011 en kompletterande överenskommelse med regeringen, där Kunskap till praktik åtog sig att även utveckla barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. I rapporten redovisas flera framgångsrika arbetssätt som har utvecklats under tiden som Kunskap till praktik stött utvecklingen. Rapporten är inte heltäckande men den sätter brukaren i centrum och pekar på hur innehållet i vården kan vidareutvecklas, vikten av att vården utgår från en helhetssyn på brukarens behov, och att huvudmännen samverkar. Syftet med rapporten är att den ska inspirera till fortsatt utveckling. Det är särskilt angeläget med en fortsatt utveckling av systematisk uppföljning av resultaten på individ- och verksamhetsnivå som grund för utveckling av vården, och för att ge brukarna återkoppling på uppnådda resultat. I rapporten redovisas också vad SKL åtagit sig i överenskommelserna med regeringen, och de verktyg och insatser som Kunskap till praktik utvecklat och vidtagit inom ramen för det kvalificerade stödet för huvudmännen. Insatserna har utvecklats i dialog med huvudmännen och baserats på deras behov. Gunborg Brännström, projektchef i Kunskap till praktik, har varit redaktör för rapporten som författats av frilansjournalisten Kajsa Riddersporre. Åsa Furén-Thulin Gunborg Brännström Sektionschef Vård och socialtjänst Sveriges Kommuner och Landsting Projektchef Kunskap till praktik Vård och socialtjänst Sveriges Kommuner och Landsting Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 3

5 Innehåll 3 Förord 7 Sammanfattning 10 samverkan med brukaren i fokus intervju 14 Kapitel 1. Inledning 14 Överenskommelser med regeringen 15 tydlig struktur var grunden 17 evidensbaserade metoder 17 evidensbaserad praktik 18 implementering av insatser på lokal nivå 20 Kapitel 2. Brukarmedverkan 21 brukarmedverkan på tre nivåer 21 så funkar vården 23 brukarinflytande en nödvändighet intervju 27 socionomstudenter studerar med brukare intervju 30 Kapitel 3. Utveckling av innehållet i vården 30 Nationella riktlinjer ger vägledning 31 God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruks- och beroendevården 32 checklista för god kvalitet och ökad tillgänglighet 34 Gap-analys i relation till checklistan intervju 36 Kapitel 4. Samordning, samverkan och samarbete 36 helhetssyn kräver samverkan 37 länsöverenskommelser 39 samsjuklighet vid missbruk och beroende 39 samordnad individuell plan SIP 43 Kapitel 5. Integrerade verksamheter 43 integrerad verksamhet byggd på brukarnas behov intervju 47 beroendecentrum Värmland intervju 49 omorganisering för att möta brukarnas behov intervju 51 samverkan för opiatberoende i kriminalvården intervju 54 case Management 4 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

6 57 Kapitel 6. Kompetensutveckling 58 utbildning och metodstöd har gått den nationella baskursen 59 utvärdering av baskursen 62 baskursen som körkort intervju 63 fördjupningskurserna 66 kunskapsguiden 67 Kapitel 7. Systematisk uppföljning 67 Öppna jämförelser 69 Öppna jämförelser i Västmanland intervju 70 lyckad satsning på uppföljning inom missbruks- och beroendevården intervju 74 uppföljning av insatser med LOKE intervju 78 mångbesökaruppföljning avslöjar systembrister intervju 81 uppföljning genom dialog ORS/SRS 82 klientens skattningar vägleder terapeuten intervju 85 asi (Addiction Severity Index) 88 svenskt beroenderegister intervju 92 brukarstyrda brukarrevisioner ett framgångskoncept intervju 96 brukarstyrd uppföljning i Stockholm 98 Kapitel 8. Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården 99 kartläggning av föräldrar i vård 102 fördjupad kartläggning intervju 105 registerundersökning om barn som anhöriga 107 engagerad processledare utbildar i Skåne intervju 110 samverkan och familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården i Trelleborg intervju 112 Våga fråga checklista som stöd 116 maskrosföräldrar intervju 119 Qvinnoqulan stöd för utsatta kvinnor 122 Bilaga 1. Ordförklaringar och förkortningar Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 5

7 6 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

8 Sammanfattning Under de senaste sex åren har Kunskap till praktik inom SKL byggt upp ett kvalificerat stöd för utveckling av missbruks- och beroendevården för kommuner och landsting. En stödstruktur på länsplanet finns nu i alla län, personer har fortbildats, brukarråd har bildats i 19 län, en metod för brukarstyrda brukarrevisioner har tagits fram, och användningen av bedömningsinstrument och evidensbaserade metoder har ökat. Statskontoret, som har följt upp SKL:s överenskommelse med regeringen, har två år i rad lyft fram systematiken i Kunskap till praktik, och föreslagit att systematiken ska överföras till överenskommelsens övriga delar. Socialstyrelsen har följt upp hur väl olika nationella riktlinjer har tillämpats i praktiken, och riktlinjerna för missbruks- och beroendevården har gjort störst avtryck i praktiken. Kunskap till praktiks utvecklingsarbete har samlat erfarenheter som bör kunna tas tillvara i det fortsatta arbetet. Inom missbruks- och beroendevården är det grundläggande att utgå från brukarnas behov. De nationella riktlinjerna innehåller evidensbaserade metoder som är genomsnittligt bättre än andra insatser men inte passar alla. De utgör en mängd pusselbitar som inte hänger ihop det krävs ytterligare insatser för att uppnå ett gott resultat. Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetssätt där praktikerna, utifrån sin kompetens, väger samman forskningen med brukarnas erfarenhet och önskemål, det vill säga utvecklar en evidensbaserad praktik. Dessutom kan den kunskap som baseras på en systematiserad praktik erbjudas Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 7

9 brukarna tidigare än forskningsresultat. Praktikerna måste också systematiskt följa upp sina insatser, och se om de leder till positiva resultat för brukarna. För att kunna erbjuda stöd utifrån individens hela livssituation, inte bara utifrån missbruket, krävs en helhetssyn och ofta även samverkan med andra huvudmän. Integrerade verksamheter med flera professioner skulle vara det allra bästa med en dörr in i systemet. Chefer och politiker behöver utveckla olika former av brukarmedverkan för att säkra kvalitén i verksamheten. Det handlar om medverkan på individ-, verksamhets- och systemnivå. Om brukarna verkligen ska bli delaktiga måste proffessionen vara beredda att släppa en del av sin makt. De måste också se värdet av, och beställa, brukarstyrda brukarrevisioner, det vill säga revisioner av verksamheter som baseras på brukarnas erfarenheter, behov och önskemål. De kompletterar verksamheternas egna uppföljningar. Många barn lever i familjer där någon är i vård för missbruk. Tidigare saknades kunskap om hur situationen såg ut för dessa föräldrar och deras barn. Därför beslutade SKL att göra en kartläggning av alla föräldrar som var i vård för missbruk i september Kartläggningen visade att drygt tre av tio föräldrar var oroliga för sina barn och att endast en fjärdedel av barnen fick eget stöd. Den visade också att mer än hälften av föräldrarna vill prata om sitt föräldraskap och vill veta mer om sina barns behov. Verksamheterna måste därför både stödja föräldrarna i deras föräldraskap, och uppmärksamma barnen, eftersom ett missbruk påverkar hela familjen. Barn med föräldrar i vård för missbruk har ofta levt i en familj med problem under många år, något som talar för att föräldrarnas riskbruk borde upptäckas i ett tidigare skede på arbetsplatser, inom företagshälsovård, på vårdcentraler och i andra sammanhang. Dessutom borde barnen upptäckas och stödjas så tidigt som möjligt inom barnhälsovård, förskola och skola och på andra platser. Mödrahälsovården är oerhört viktig då missbruk under graviditeten kan få förödande konsekvenser. 8 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

10 Kunskap till praktiks råd till politiker och chefer kan sammanfattas i fyra punkter: Stöd fortsatt utveckling av en evidensbaserad praktik, där brukarnas behov och personalens erfarenheter vägs samman med forskningen. Utgå från en helhetssyn vid planering av verksamheten. Skapa samarbete över huvudmannagränser och etablera integrerade verksamheter där alla professioner finns, med en dörr in i systemet. Beställ brukarstyrda brukarrevisioner som komplement till egna uppföljningar. Låt barn- och familjeperspektivet finnas med och involvera arbetsplatser, företagshälsovård, vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård, förskola och skola i arbetet. Kunskap till praktiks utvecklingsarbete har samlat erfarenheter som bör kunna tas tillvara i det fortsatta arbetet. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 9

11 Samverkan med brukaren i fokus Kunskap till praktiks bärande idé har varit att kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för att omsätta evidensbaserad kunskap i praktiken för klienter inom missbruks- och beroendevården. Arbetet inleddes 2008 med att nuvarande projektchef Gunborg Brännström gjorde en nationell inventering av kommunernas och landstingens behov av utbildning och stöd, kopplat till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från Behovet av samordnade utbildningsinsatser för personal inom missbruksoch beroendevården visade sig vara stort. I riktlinjerna fanns också för första gången ett uttalat krav på samverkan mellan huvudmännen; kommunerna och landstingen. Självklart är det krävande att börja samverka på ett strukturerat sätt när man inte har gjort det tidigare. Då måste man lägga sin prestige åt sidan. Det viktigaste är att verksamheterna har fokus på, och möter brukarens behov av vård och stöd, säger Gunborg Brännström. Utgå från brukarnas behov Du säger ofta att det allra viktigaste för dem som arbetar inom missbruks- och beroendevården är att kartlägga brukarens behov. Det sägs 10 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

12 till och med att du har satt brukarmedverkan på dagordningen, att det tidigare var en icke-fråga. Har nyttan med brukarmedverkan nått ut till alla? Det är inte självklart överallt. Det är lite prematurt, men på väg åt rätt håll. För de ansvariga handlar det om att släppa lite av sin makt, vilket kan vara svårt. Sedan ska man inte blunda för att det också finns fördomar. Men nu finns det brukarråd i 19 av 21 län. Jag tycker också att förståelsen ökar, man tycker att det är bra med brukarstyrda brukarrevisioner. Det är en insikt som har växt fram under de senaste åren. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 11

13 Utbildning räcker inte Under utvecklingsarbetets sex år har många anställda inom missbruksoch beroendevården genomgått både bas- och fördjupningskurser. Bara baskursen har lockat nästan deltagare. Flera tusen har också gått någon av de sju fördjupningskurserna. Samtidigt måste jag konstatera att det inte räcker med att kompetensutveckla en del av medarbetarna för att utveckla eller förändra en organisations arbetssätt. Cheferna måsta formulera tydliga mål, och förankra dem hos arbetsgruppen, och det krävs skriftliga överenskommelser mellan huvudmännen. Man måste också utveckla en evidensbaserad praktik; där de yrkesverksamma praktikerna väger samman vad forskningen säger med brukarnas erfarenheter och önskemål, säger Gunborg Brännström. Bara en dörr in i systemet Utvecklingsarbetet upphör den sista december Hur ser framtiden ut för fortsatt samverkan mellan huvudmännen, och vad är viktigt för dem att tänka på? En oerhört viktig uppgift är att bli bättre på att möta brukarnas behov. Samhällets resurser behöver jobba för dem som har behov av dem. Jag ser en trend mot ett ökat intresse för integrerade verksamheter, vilket är positivt. Där slipper brukaren fara runt till olika vårdcentraler och socialkontor. Hen möter alla på ett och samma ställe, och blir behandlad för alla sina vård- och stödbehov inte bara för missbruket. Det ska vara en dörr in. Gunborg Brännström menar att missbruks- och beroendevården sakta är på väg bort från stuprörstänkandet till en helhetssyn. Många brukare har en samsjuklighet, och man får inte rikta in sig enbart på missbruket, utan måste ta in andra problem samtidigt. En verksamhet måste samordna sina insatser internt, och även samordna insatser med andra huvudmän för brukarnas samtliga vård- och stödbehov. 12 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

14 Hinder för fortsatt utveckling Otydliga mål, oengagerade chefer, bristande administrativt stöd, omorganisationer och personalomsättning är hinder för att utveckla sin verksamhet, har du sagt. Vilka andra hinder kan du se framför dig? Det finns risk för att professionen inte vill lämna ifrån sig en del av sin makt och släppa in brukaren i dialogen. En annan svårighet är att alla inte anser att systematisk uppföljning ingår i deras arbetsuppgifter. Då får man inte veta om insatserna leder till positiva resultat för brukarna. Har utvecklingsarbetet varit lönsamt? Vi har inte gjort några hälsoekonomiska beräkningar men på sikt är det säkert lönsamt. Lyckas man möta brukaren i den problematik hen har, och får en nöjd brukare, så är det lönsamt både för hen själv, eventuell partner och barn. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 13

15 Kapitel 1. Inledning Representanter för huvudmännen uppvaktade år 2007 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med önskemål om att SKL skulle organisera kompetensutveckling för personalen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, med anledning av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, som omfattade både hälso- och sjukvård samt socialtjänst. SKL anlitade inledningsvis Gunborg Brännström som konsult i slutet av 2007 för att utreda om det saknades en struktur för kompetensutveckling. Cirka 80 intervjuer genomfördes med representanter från både kommuner och landsting, och de visade på en näst intill obefintlig kunskap om vart man skulle vända sig för att öka sin kompetens beroende på att det inte fanns att tillgå. Överenskommelser med regeringen Regeringen var angelägen om att huvudmännen skulle få ett kvalificerat stöd för implementering av riktlinjerna. I en överenskommelse som träffades 2008 åtog sig SKL att bygga upp ett långsiktigt kvalificerat stöd för huvudmännens implementeringsarbete. SKL träffade i sin tur skriftliga överenskommelser med sju län år 2008 för att hitta former för att möta huvudmännens olika regionala behov. I början av 2009 tillkom sex län, och i slutet av 2009 de åtta sista länen. De regionala överenskommelserna byggde på den överenskommelse SKL och regeringen hade träffat, och kompletterades med ett erbjudande om ekonomiskt stöd till en processledare per län. Denne skulle på uppdrag av en styrgrupp, med chefer från hälso- och sjukvård och 14 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

16 socialtjänst, driva arbetet utifrån länets behov, som formulerats i en regional genomförandeplan. Överenskommelserna förankrades på hög nivå, och undertecknades av landstingsdirektörer och direktören från kommun eller regionförbund. Styrgrupperna på länsplanet åtog sig i sin tur att träffa överenskommelser med minst en tredjedel av kommunerna i länet, och att stödja dem bland annat när det gällde systematisk uppföljning. Den första överenskommelsen mellan SKL och regeringen omfattade år 2008 och där krävdes att SKL skulle utarbeta en genomförandeplan för insatser till och med År 2011, 2012 och 2013 träffades nya och något annorlunda överenskommelser, då alla län fick ekonomiskt stöd till en processledare i cirka tre år. År 2013 finansierade regeringen via SKL endast de modeller för uppföljning av resultat på brukar- och verksamhetsnivå som SKL hade initierat år För 2013 och 2014 fick huvudmännen fortsatt ekonomiskt stöd, som regeringen beslutat att de nu skulle rekvirera från Kammarkollegiet för att utveckla sina överenskommelser i enlighet med lagen som trädde i kraft den 1 juli Ytterligare en överenskommelse träffades 2011; den baserades på huvudmännens behov av att se och stödja barn i familjer med missbruk. SKL åtog sig inom Kunskap till praktik att förstärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Den överenskommelsen gäller till och med Tydlig struktur var grunden Tanken med överenskommelserna var att huvudmännen på lokalplanet skulle få stöd i sitt arbete utifrån sina specifika behov. Utgångspunkten var att hälso- och sjukvården och socialtjänsten skulle ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen, och att samverkan mellan kommunerna även skulle ge de små kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda ett differentierat utbud. SKL:s intention var att bygga upp en stödstruktur på länsplanet. För att Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 15

17 stödet från nationell nivå verkligen skulle komma till nytta på lokal nivå utvecklade SKL en dialog med styrgrupper och processledare på länsplanet. Tanken var också att huvudmännen sinsemellan skulle tydliggöra vem som ansvarade för vad och hur de skulle samverka. På nationell nivå tillsattes en samrådsgrupp med representanter från Socialdepartementet och Socialstyrelsen, som representerade både hälso- och sjukvård och socialtjänst. En nationell referensgrupp tillsattes för erfarenhetsutbyte och för att vid behov samordna insatser. I referensgruppen fanns representanter från Socialstyrelsen, Statens Institutionsstyrelse, Kriminalvården och före detta Statens folkhälsoinstitut. Arbetet på nationell nivå har drivits av ett kansli med en projektchef, en processledare, en kommunikatör och en administratör. Kansliet fick namnet Kunskap till praktik för att markera att det både handlade om att förmedla forskning och att systematisera praktiken. En tydlig struktur byggdes alltså upp med den nationella samrådsgruppen och referensgruppen, en expertgrupp, ett brukarråd på nationell nivå, och styrgrupper på länsnivå som drev utvecklingen, och som också åtog sig att förankra arbetet bland politiker och styrgrupper även på lokal nivå. Strukturen gjorde att det nationella stödet bättre kunde möta behoven på lokalplanet och föra ut den nya kunskapen utifrån riktlinjerna. 16 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

18 Evidensbaserade metoder Evidensbaserade metoder kommer från välgjorda vetenskapliga studier om insatsers effekter. En evidensbaserad praktik är alltså inte detsamma som evidensbaserade metoder. De nationella riktlinjerna hade fokus på evidensbaserade metoder. De är genomsnittligt bättre än andra metoder. Därför passar de inte för alla så professionen måste väga samman metoderna med brukarnas erfarenheter och önskemål och sätta in insatserna i ett relevant sammanhang, det vill säga utveckla en evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik kan definieras som en medveten och systematisk användning av: bästa tillgängliga kunskap professionell expertis den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål. Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel lagstiftning, riktlinjer och tillgängliga insatser. Personens situation samt kontextuella faktorer Den berörda personens önskemål Professionell expertis Bästa tillgänliga kunskap Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 17

19 Implementering av insatser på lokal nivå Huvudmännen skulle ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen. Därför måste de träffa tydliga överenskommelser, i vilka de slog fast vem som skulle göra vad, och hur de skulle samverka. Överenskommelser utarbetades i nästan alla län som grund för utvecklingen, och de utgjorde ett administrativt stöd för utvecklingen. För att få all personal att sträva åt samma håll krävs att cheferna, tillsammans med personalen, skaffar sig en gemensam bild av brukarnas problem. På basis av problembilden reflekterar de över och diskuterar sina förbättringsbehov som grund för formulering av mål för det fortsatta utvecklingsarbetet. Cheferna formulerar tydliga mål, ger möjlighet till kompetensutveckling, stödjer systematiskt utvecklingen och följer upp resultaten. Nationellt stöd Det krävs ett antal parallella insatser för att nya arbetssätt och metoder ska kunna användas systematiskt i praktiken. Det räcker inte med fortbildning. Därför inleddes arbetet i Kunskap till praktik med att träffa skriftliga överenskommelser som baseras på regionala genomförandeplaner med huvudmännen, tätt följt av chefs- och politikerdagar i nästan alla län i landet. Syftet var att politikerna skulle bli insatta i de nya nationella riktlinjerna, se behovet av utveckling och ge förutsättningar för det. SKL kunde finansiera processledare i alla län som drev utvecklingen på uppdrag av styrgrupper. För att stödja utvecklingen av brukarmedverkan tillsattes ett brukarråd på nationell nivå, som byggde upp regionala brukarråd. Brukarorganisationerna utvecklade en metod för revision på verksamhetsnivå, och tog initiativ till en skrift för att brukarna och deras anhöriga skulle få en uppfattning om vad de kunde förvänta sig av vården. Huvudmännen uttryckte inledningsvis att de ville ha hjälp av SKL med kompetensutveckling av personalen. Därför tillsattes en expertgrupp av forskare och praktiker som utarbetade innehållet i en nationell baskurs och sju fördjupningskurser. För att kompetensutvecklingen 18 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

20 skulle leda till en gemensam kunskap på verksamhetsnivå, och inte bara på individuell nivå, utarbetades studiehandledningar som grund för diskussion inom organisationerna och över huvudmannagränser. Olika modeller för systematisk uppföljning implementerades också för att se om de samlade insatserna ledde till goda resultat för brukarna. Systematisk uppföljning är en av de starkaste krafterna i ett långsiktigt utvecklingsarbete, men det kräver att man också systematiskt tar fram sina förbättringsförslag utifrån uppföljningen. Bättre vård Drivers för implementering. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 19

21 Kapitel 2. Brukarmedverkan Brukarmedverkan har varit ett prioriterat utvecklingsområde inom Kunskap till praktik. Huvudmännen behöver samverka för att tillsammans kunna möta brukarnas samlade behov. SKL har genom Kunskap till praktik finansierat uppbyggnad av brukarråd i 19 län med systematiskt stöd från en brukarorganisation på nationell nivå, och finansierat en analys av förbättringsbehov för samverkan mellan huvudmän och brukarråd, som FoU Västernorrland har utfört. Kunskap till praktiks brukarråd har också organiserat dialoger mellan chefer och politiker på regional nivå och de nybildade regionala brukarråden, utbildat brukarrepresentanter i hur de kan arbeta med media för att göra sin röst hörd, utbildat brukarrevisorer och utvecklat en metod för brukarstyrd brukarrevision. För att bidra till långsiktig brukarmedverkan har SKL också stött en 7,5-poängsutbildning för brukarstudenter och socionomstudenter på Lunds universitet. Representanter för brukarorganisationer har ofta distans till sina problem, samtidigt som de har nödvändig kunskap och erfarenhet för att utveckla verksamheter. Med egna synsätt och värderingar hittar brukare andra förbättringsområden än när forskare och profession utvärderar verksamheter. Brukarråden har fått träning i bland annat sin roll och representativitet, juridik, medie- och opinionsbildning och olika metoder för brukarmedverkan. Den kartläggning FoU Västernorrland gjorde på uppdrag av Kunskap till praktik innehöll en beskrivning av hinder och framgångsfaktorer för brukarmedverkan på kollektiv nivå inom missbruks- och beroendevård. 20 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

22 Resultatet sammanfattades i fem punkter: förändra maktrelationer avsätta resurser förankra skapa delaktighet långsiktighet. Brukarmedverkan på tre nivåer Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla missbruks- och beroendevården. Målet är att brukares medverkan ska få genomslag i form av konkreta, relevanta och prioriterade förbättringar för brukare på både individ-, verksamhets- och systemnivå. På individnivå handlar det om den enskildes möjlighet att påverka den vård och det stöd som hen får. På verksamhetsnivå har individer och brukarrepresentanter inflytande över till exempel en klinik eller mottagning. På systemnivå kan det handla om att påverka policys och politik för representanter från brukarorganisationer. Så funkar vården För att kunna vara delaktig i vården behöver man veta vilka krav man kan ställa. På initiativ av det nationella brukarrådet har Kunskap till praktik tagit fram en broschyr i fickformat för brukare och deras anhöriga. Broschyren heter Problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopning? Så funkar vården. Den handlar om rättigheter inom vård och behandling vid missbruk eller beroende, rätten till samordnad individuell vårdplan samt etik/gränssättning. Brukare och anhöriga kan bland annat läsa om dopning och läkemedelsberoende, behandling och rehabilitering, kommunens och landstingets samverkan kring personen som behöver vård, sekretess, och anmälningsskyldighet angående barn, LVM, samsjuklighet och skydd vid hotsituationer. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 21

23 Broschyren distribuerades till Kunskap till praktiks processledare och till medlemsorganisationerna i det nationella brukarrådet för vidare spridning till personer som deltar i vården och deras anhöriga. Den skickades också ut till Sveriges samtliga verksamheter som bedriver missbruks- och beroendevård, för att den skulle vara tillgänglig för brukare i vården. Den har tryckts upp i exemplar. 22 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

24 Brukarinflytande en nödvändighet Brukarinflytande är ingen ny företeelse, och den officiella definitionen av brukarinflytande fastslogs redan Idag finns brukarråd i nitton län i Sverige. Camilla Svenonius vid Verdandi har varit drivande i uppbyggnaden av råden. En föregångare i bildandet av brukarråd var Gunilla Persson, ordförande för FMN (Föräldraföreningen mot narkotika). Hon fick igång ett brukarråd i Linköping genom föreningsgruppen Vårdkedjan i slutet av åttiotalet. Där samlade hon deltagare från flera organisationer, vilket vid den tiden var ovanligt när det gällde missbruks- och beroendefrågor. Om varje organisation sitter på sin egen kammare blir det lätt så att man motverkar varandra. Samverkan ger styrka. I Linköping hade de fått nog, och sett alldeles för mycket elände. Till att börja med fick de till en särskild avgiftningsmottagning, vilket bara det var en framgång; tidigare hade man använt arresten för avgiftning, säger Camilla Svenonius. NSPH bidrog med pengar Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är ett nätverk av tretton patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Camilla Svenonius säger att de stora, tunga patientorganisationerna är representerade där. RFHL, där jag arbetade då, sökte och fick pengar från NSPH. Sedan började det bildas brukarråd, inte bara i psykiatrin. Vi insåg att vi måste samla organi- Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 23

25 sationerna utanför sjukhuskorridorerna när det gällde beroendevården, för det saknades ofta vård. Missbruksvården är som en ost med en massa hål i. Riktlinjer om samverkan Socialstyrelsens riktlinjer från 2007 tog ett samlat grepp om missbruksvården, och krävde samarbete mellan kommunerna och landstingen. Sedan kom Kunskap till praktik 2008 som SKL:s stöd för att få ut riktlinjerna i verkligheten, och då kunde vi börja arbeta med att bygga upp brukarråden på allvar. Intensivt arbete med uppbyggnad av råden SKL träffade en överenskommelse med RFHL, som åtog sig att tillsammans med organisationerna i det nationella brukarrådet bilda och stödja regionala brukarråd. Camilla Svenonius har varit en envis motor när hon tillsammans med Kunskap till praktiks processledare dragit igång råden som hon säger. Hon började med att inventera alla organisationer på både lokal och regional nivå. Jag kan inte räkna upp alla, men några exempel är IOGT, Verdandi, RFHL, Attention, Anhöriga Hjälper Anhöriga, Spes (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd), Ångestsyndromsällskapet, Föreningen Balans och RSMH. Det var svårt att få igång arbetet, men vi fick god hjälp av SKL. När hon hade bearbetat organisationerna, och de väl hade bestämt sig så rullade det igång. Vi har understött med litteratur, och åkt runt och utbildat om vilka rättigheter brukare har till inflytande i vården enligt lagen. Jag har haft mycket stöd av Kunskap till praktiks regionala processledare runt om i landet, och flera av dem ser nu brukarråden som sina skötebarn. 24 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

26 Det är uppförsbacke i några län, som inte får igång några råd. Orsaken till det är inte så lätt att hitta, det finns inget allmängiltigt svar på varför det inte fungerar på en del håll. Det kan handla om personliga saker och ledningsstrukturer, men det kan vara vad som helst. På ett håll har vi en oerhört duktig processledare men det finns inga brukare som vill vara med. Brukarna inte skyldiga att redovisa Ibland beror det på var brukarna bor och vilken kultur som råder där. Det är oerhört svårt att ställa sig upp i en glesbygd och säga att man är brukare. Och för den som bor exempelvis i en liten ort eller i absolut glesbygd är det inte lätt att tillstå att man är narkoman. Alla måste vara försiktiga med de som deltar, och ingen ska behöva ställa sig upp och redovisa sitt bruk. Vi får inte stigmatisera människor. Att använda narkotika är numera kriminaliserat, vilket gör att till exempel en heroinist per definition är kriminell. Pall med tre ben Svenska Brukarföreningen har ställt sig utanför råden, och har en annan definition av begreppet brukare än den vidare definition som rådens organisering bygger på. Det är synd, för brukarna måste vara med och påverka vården i stort. För att en pall ska kunna stå krävs tre ben. Vetenskapen som ger oss bra metoder och personalen ute i verksamheterna. Brukarna, som allt är till för, är det tredje benet. När de tre benen vägs samman har vi utvecklat en evidensbaserad praktik. I råden försöker man hitta frågor som man kan enas kring. Camilla Svenonius önskar bara att brukarbegreppet kunde vidgas. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 25

27 Gällande definition är fullt duglig, men det är viktigt att få med de anhöriga också; de påverkas oerhört mycket och får ta många smällar. Tänk bara på om en ungdom omhändertas enligt LVU, och blir myndig under behandlingstiden! Då kan föräldrarna inte göra något, och de får heller inte veta något. Brukarråden har från två till femton organisationer i medlemskretsen. De träffas löpande, mellan var fjärde och sjätte vecka. Fler organisationer skulle kunna lyftas in i råden: Vi behöver få in representanter från kvinnoorganisationer och invandrargrupperna också. SIMON (Svenskar och invandrare mot narkotika) finns också med. Bland flyktingar och asylsökande finns problem med läkemedelsberoende. Och dessvärre är läkemedelsberoende fortfarande en icke-fråga. Vid årsskiftet avslutas Kunskap till praktik. Kommer brukarråden att vara kvar? Kunskap till praktik har betytt allt. Och det behövs resurser, även om råden så småningom bör kunna stå på egna ben, säger Camilla Svenonius. 26 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

28 Socionomstudenter studerar med brukare Socialhögskolan i Lund har tillsammans med Rainbow Sweden utvecklat en kurs i Social mobilisering, där socionomstudenter och brukarstudenter under fem veckor arbetar tillsammans. Brukarstudenterna är personer med olika funktionsnedsättningar, bland annat egna missbrukserfarenheter. Syftet med kursen är att förbättra samarbetet mellan framtida socialarbetare och deras klienter. Mer verklighet i undervisningen En av initiativtagarna till kursen är Alec Carlberg som har arbetat med missbruksvård i många år och är grundare av brukarkooperativet Basta. Jag jobbade under 2005 tillsammans med Cecilia Heule, som är lärare vid Socialhögskolan i Lund. Vi funderade på hur vi skulle föra in verkligheten i undervisningen av blivande socionomer. Funderingarna ledde till starten för den fem veckor långa kursen Social mobilisering. Den ligger som en valfri kurs för socionomstudenterna. Det var inte helt smärtfritt att införa kursen, det fanns en del motstånd, men nu har den funnits ända sedan Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 27

29 I början bjöd man in framförallt människor med missbruksproblem. Nu är basen bredare, vi har bland annat också deltagare med funktionsnedsättning. Praktik och teori varvas Kursen börjar med att alla får presentera sig själva. Alla, brukare och studenter, får förbereda sig på att berätta för varandra om sina liv. Sedan följer frågor och diskussioner. Gruppen är heterogen; majoriteten av brukarna är män mellan 40 och 45 år och studenterna i huvudsak kvinnor mellan 20 och 30 år. Det blir en oerhörd dynamik i gruppen! Under de första veckorna får de också ägna sig åt teoretiska studier. De pluggar utifrån ett kompendium som bland annat handlar om den sociala ekonomins dynamik, empowerment* och social mobilisering. Och efter det jobbar de med en framtidsverkstad på internat. Framtidsverkstad är en pedagogisk metod som går ut på att få fram konkreta idéer och visioner. Metoden syftar till att de medverkande ska hitta en gemensam plattform, där man kan plocka fram och förverkliga sina idéer tillsammans. EMPOWERMENT Empowerment står för egenmakt, makttagande, och delaktighet. Det bygger bland annat på tanken är att alla människor har kapacitet att definiera sina egna problem och utveckla handlingsstrategier för att lösa dessa. Under internatet har de gruppdiskussioner om vad som saknas i samhället. Mot slutet av kursen blir det projektarbete och slutrapporter, som ska presenteras inför en panel med framstående experter. Den ger sina synpunkter på vad som är bra och mindre bra i rapporterna. 28 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

30 Ett vinnande koncept När kursen är slut har alla lärt sig så mycket av varandra, säger Alec Carlberg. Då finns det inte längre vi och dom, och eventuella fördomar har lösts upp. En viktig aspekt för brukarna är att de får 7,5 högskolepoäng. Det växer man av. Sedan får brukarorganisationerna medlemmar som har utvecklats, och bland annat vet hur man driver projekt. För studenterna är en av vinsterna att få kontakt med livet utanför skolan innan de kommer ut. Dessutom har de lärt sig mycket om brukarorganisationer och handikapporganisationer. Universitetet får goodwill också. Det finns intresse för den här modellen i andra länder. Vi har kontakt med engelsmännen, som har en bred brukarorganisation för människor med fysisk nedsättning och psykiska problem. Norrmännen är också intresserade. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 29

31 Kapitel 3. Utveckling av innehållet i vården SKL åtog sig i den första överenskommelsen med regeringen (2008) att bygga upp ett kvalificerat stöd för huvudmännens implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, och annan aktuell kunskap. Riktlinjerna omfattade insatser inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst för personer över 18 år. Riktlinjerna hade fokus på evidensbaserade metoder i behandlingsarbetet, men omfattade inte läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Sedan 2008 har huvudmännen fått stöd för att utveckla missbruks- och beroendevården genom SKL. Inledningsvis fick alla län även ekonomiskt stöd för tillsättande av processledare på regional nivå. Nationella riktlinjer ger vägledning Riktlinjerna är en vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser för personer med missbruks- och beroendeproblem. De omfattar definitioner av begrepp, tidig upptäckt, förebyggande arbete, bedömningsinstrument, dokumentation, psykosocial behandling och läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk, psykosocial behandling och läkemedelsbehandling vid alkoholmissbruk, insatser för gravida och kort om samsjuklighet. Eftersom hälso- och sjukvården och socialtjänsten skulle ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen, underströk SKL i sina överenskommelser med länen att det var viktigt att utarbeta överenskommelser som beskrev 30 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

32 vem som gjorde vad, och hur de skulle samverka. I december 2012 hade huvudmännen i 19 av 21 län träffat överenskommelser. God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruks- och beroendevården I propositionen God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården (prop. 2012/13:77) föreslog regeringen att det i hälsooch sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen skulle införas bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om ett samarbete med varandra i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Den 1 juli 2013 trädde lagen i kraft, och infördes i hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Syftet stärkt samverkan Lagens syfte är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Regeringen bedömde också att huvudmännen borde erbjudas ändamålsenlig hjälp i arbetet med att ta fram och följa upp överenskommelserna. Stödet skulle utformas efter huvudmännens behov och inkludera hur andra aktörer, till exempel Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och organisationer som företräder brukare och deras närstående kan involveras i arbetet. Stöd till huvudmännens utveckling genom SKL SKL menade att stödet till huvudmännen naturligt kunde knytas till arbetet med de regionala stödstrukturerna som byggts upp inom ramen för Kunskap till praktik, vilka är en naturlig del i strukturen för en evidensbaserad praktik. SKL fick hjälp med finansieringen för att stödja huvudmännens utvecklingsarbete. För huvudmännens fortsatta arbete utarbetade Kunskap till praktik, tillsammans med representanter för huvudmännen, en checklista som grund för reflektion och vidareutveckling. Checklistan omfattar inte Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 31

33 bara metoder i behandlingen utan även andra viktiga förutsättningar för att utveckla en evidensbaserad och tillgänglig vård. Från och med hösten 2013 och under 2014 rekvirerar huvudmännen sina medel för vidareutveckling från Kammarkollegiet. Genomförandeplaner som beskriver hur de ska arbeta för att prioritera sina förbättringsområden har lämnats till SKL (Kunskap till praktik). SKL följer upp planerna och redovisar dem samlat till regeringen. Checklista för god kvalitet och ökad tillgänglighet När man ska implementera en metod eller arbetssätt i en verksamhet måste några viktiga förutsättningar vara uppfyllda. Då går implementeringen smidigare. Kunskap till praktik utarbetade tillsammans med representanter för huvudmännen en checklista, som är tänkt att vara ett stöd vid utveckling av missbruks- och beroendevården för att bättre möta brukarnas behov. Tanken är att man i hearings, dialoger och liknande ska diskutera vad man idag kan erbjuda samt komma fram till sina förbättringsområden, det vill säga att utarbeta en gap-analys. Målet är att identifiera gapet mellan den nuvarande verksamheten och den optimala. Den leder till tydlighet om vad som borde förbättras. Checklistan innehåller två delar. Den första visar på vad vården borde kunna erbjuda, inklusive samordning och uppföljning, och den andra ger tips på strategier för förankring, prioritering och implementering. I de flesta län hade de redan utarbetat överenskommelser, men flertalet behövde vidareutvecklas, bland annat i relation till de områden som tillkommit, det vill säga dopning och läkemedelsmissbruk. Överenskommelserna måste också brytas ner till lokal nivå för att uppfylla lagens intentioner. Vad borde huvudmännen kunna erbjuda? I enlighet med listans första del bör man initialt kunna göra en tidig upptäckt för att kunna genomföra tidiga insatser, kartlägga behov och fastställa en diagnos. 32 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

34 Därefter följer olika slags behandlingar beroende på aktuell problematik; insatser vid missbruk/beroende, i förekommande fall samordnade insatser vid samsjuklighet, särskilda insatser för gravida, liksom för äldre och för familjer med missbruk.i samtliga fall ska samordning och uppföljning ske. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 33

35 Gap-analys i relation till checklistan Socialstyrelsens nuvarande nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård är från Nya riktlinjer beräknas finnas i en slutlig version under våren Kjell Haglund, utvecklingsledare vid Regionförbundet i Uppsala län och kommunpolitiskt aktiv, har arbetat med en gap-analys i relation till de nya riktlinjerna, och till den checklista som Kunskap till praktik har tagit fram. Han berättade om sina erfarenheter vid ett seminarium, som Kunskap till praktik anordnade i maj Tvådelad checklista Checklistan ska fungera som stöd för huvudmännen vid utveckling av 34 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

36 missbruks- och beroendevården, så att man bättre kan möta brukarnas behov. Hur arbetar ni med checklistans två delar? Den första delen visar vad vården borde kunna erbjuda, exempelvis utredning, bedömning, planering, diagnos och behandling. Del två innehåller strategier för förankring, prioritering och implementering. De nya preliminära nationella riktlinjerna har varit på remiss. Det finns en del kritik mot dem. Kommunerna tycker bland annat att hälso- och sjukvårdsperspektivet är alltför framträdande. En del områden anses inte alls vara adekvata. Metoder är ju bara en del av det som måste beaktas i förbättringsarbetet. Kjell Haglund är nöjd med Kunskap till praktiks checklista som han tycker är heltäckande. Vi jobbade utifrån den och ställde frågor, hade en dialog och förde en diskussion. Område för område går man igenom och noterar vad man vill förbättra. När jag var ute hos samverkansgrupperna var det lätt att göra gap-analyserna. Otydlig ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen är viktig på alla nivåer, exempelvis mellan primärvård och socialtjänst, säger Kjell Haglund. Det är svårt att tillämpa riktlinjer om man inte säger vem som ska göra vad. Ungdomar ska ha tillgång till BUP, det får man inte bortse från. Om socialtjänsten gör frågan enbart till ett missbruksproblem, då får man inte bukt med det här. I riktlinjerna för checklistan konstaterar man att det är en fördel om det finns ett politiskt uppdrag för att ta fram dessa förbättringsområden. Då kan politikerna i nästa skede prioritera vad som ska påbörjas. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 35

37 Kapitel 4. Samordning, samverkan och samarbete Utgångspunkten för Kunskap till praktiks arbete var att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten skulle ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen av missbruks- och beroendevården. För att stödja den utvecklingen träffade SKL skriftliga överenskommelser med huvudmännen i alla län, med en tydlig inriktning att de tillsammans skulle utveckla missbruks- och beroendevården. Helhetssyn kräver samverkan Personer med missbruks- och beroendeproblem har ofta en komplex problematik och kan behöva samordnade insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. För att lyckas möta brukarnas behov krävs att man är överens om vem som ansvarar för vad, och hur samverkan ska gå till. Huvudmännen åtog sig att på länsplanet tillsätta en styrgrupp med chefer från både hälso- och sjukvård samt socialtjänst som skulle driva arbetet. Huvudmännen åtog sig också att träffa överenskommelser som tydliggjorde vem som skulle göra vad inom missbruks- och beroendevården och hur de skulle samverka. En modell för att kunna erbjuda brukare insatser från både hälsooch sjukvård och socialtjänst är genom integrerade verksamheter eller integrerade team. I en integrerad verksamhet samarbetar hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och bedriver missbruks- och beroendevård i gemen- 36 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

38 samma lokaler, vilket gör att det blir enklare att få samarbetet att fungera. Integrerade team organiseras med olika kompetenser för att stödja en brukare med en komplex problematik utifrån just hans eller hennes problem. Länsöverenskommelser Nitton av tjugoen län hade träffat överenskommelser i slutet av december I överenskommelserna kan man reglera en mängd olika insatser och åtgärder. Nästan alla överenskommelser handlar om gemensamma mål/riktlinjer, definierad samverkan, samsjuklighet, samordnad individuell plan (SIP), substitutonsbehandling och abstinensbehandling. Nedan redovisas ett exempel på hur man har arbetat med överenskommelsen i Västmanlands län. Regionalt styrdokument för missbruks- och beroendevården i Västmanland Styrdokumentet har utarbetats med utgångpunkt i 2007 års nationella riktlinjer. I dokumentet beskrivs hur kommunerna, landstinget, kriminalvården, Statens institutionsstyrelse samt övriga professionella arbetar med riskbruk, missbruk och beroende. Styrdokumentet fastställdes i november Samverkan Centralt och viktigt är huvudmännens samverkan i arbetet med att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk och beroende. Mål Den missbruks- och beroendevård som kommuner och landsting erbjuder ska vara utformad i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt så att klienter och patienter får insatser av god kvalitet. Utvecklingsarbetet inom ramen för överenskommelsen ska ta tillvara och utveckla den kompetens som finns lokalt och regionalt för att främja utvecklingen av en mer långsiktig struktur för kunskapsförsörjning. Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 37

39 Gemensamt ansvar Överenskommelsen uttrycker en målinriktningsvision, där flera områden måste utvecklas, förstärkas och förtydligas innan kommunerna, andra huvudmän och övriga kan leva upp till intentionerna. Förverkligandet av intentioner kan ske endast genom att alla tar ett gemensamt ansvar för såväl förebyggande som behandlande insatser. Kommunens ansvar Respektive kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunen får också träffa överenskommelser med landsting, försäkringskassan och arbetsförmedlingen om att samverka för att mer effektivt använda tillgängliga resurser. Landstinget Inom landstinget ska det vara naturligt att ställa frågor om levnadsvanor. För personer med riskbruk av alkohol kan det räcka med enkla frågor om vanorna och en kort rådgivning för att åstadkomma en minskning av konsumtionen, vilket anses vara en av de mest effektiva förbyggande insatserna inom sjukvården. Lokal överenskommelse Socialtjänsten, vuxenpsykiatrin, primärvården och eventuellt andra samverkansparter i respektive kommun ska ha en lokal överenskommelse. Där ska ansvarsområden för respektive huvudman klargöras liksom rutiner för samverkan. Ansvar och intentioner I Västmanland har man gjort en indelning av invånarna i fyra grupper med olika åtgärder för respektive grupp: 38 Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter

40 A. befolkningen förebyggande insatser B. individer med riskbruk tidig upptäckt C. individer med missbruk eller beroende samordnad behandling D. individer med missbruk/beroende och samtidig långvarig psykia trisk och eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) teamsamverkan. I dokumentet konstateras att samverkan är en komplex process som kräver prioriteringar, kunskap, styrning och struktur. Dessutom poängteras vikten av att den politisk och administrativa ledningen aktivt tar ställning för samverkan som måste integreras och förankras i de ordinarie verksamheterna. D= individer med missbruk/beroende och samtidig långvarig psykistrisk och/ eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) C= individer med missbruk eller beroende B= individer med riskbruk A= befolkningen A A A A B C B D C B Tidig upptäckt Förebyggande insatser Teamsamverkan Samordnad behandling Samsjuklighet vid missbruk och beroende Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt, något som är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har ungefär en tredjedel också en ångestsjukdom, och ännu fler en depression. Siffrorna anges vara ännu högre för individer med narkotikamissbruk. Om en person har både en psykiatrisk diagnos och ett missbruk är det troligt att problemen förstärker varandra, så att de upplevs som svårare än om de förekommit var för sig. Samsjuklighet är en komplicerande faktor som hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till i samband med diagnostik och behandling. Det är viktigt att bedöma patientens totala sjukdomsbild och vårdbehov, och tillsammans med patienten noggrant identifiera problemen. Vid behandlingen kan man kombinera metoder och skräddarsy dem utifrån patientens behov, och erbjuda samtidiga insatser. Samordnad individuell plan SIP När en person med missbruksproblem har behov av hjälp, innebär det ofta kontakt med flera olika verksamheter inom både kommunen och landstinget; till exempel socialtjänsten, vuxenpsykiatrin och ibland även primärvården. För att de ska få rätt hjälp från rätt verksamhet i rätt tid Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter 39

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Uppdrag att fördela medel för vidareutveckling av missbruks- och beroendevården inom ramen för Kunskap till praktik 2013 2014

Uppdrag att fördela medel för vidareutveckling av missbruks- och beroendevården inom ramen för Kunskap till praktik 2013 2014 Regeringsbeslut II:6 2013-09-19 S2013/6484/FST (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att fördela medel för vidareutveckling av missbruks- och beroendevården inom

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson sten.eklund@ltblekinge.se rosmarie.nilsson@ltblekinge.se 1 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010 2009-11-15 Att: Gunborg Brännström Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg 118 82 Stockholm Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010 Bakgrund Kunskap till praktik

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Uppdrag via den första överenskommelsen om samverkan mellan psykiatrin, socialtjänsten och NSPH Handlingsplan för ökad patient-/ brukarmedverkan inom vård

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

helena.asklund@skl.se Stockholm 2012 10 04

helena.asklund@skl.se Stockholm 2012 10 04 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Stockholm 2012 10 04 helena.asklund@skl.se 1

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah

NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah BAKGRUND Miltonsatsningen 3 år av konkret samarbete 13 organisationer i samma båt Innehållet olika men målet detsamma Ensam är inte stark Regeringsuppdrag

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund

Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund 1 Välkommen till Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund Som ett led i implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks-

Läs mer

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991) Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse

Läs mer

Lärandeseminarier i missbruksvården

Lärandeseminarier i missbruksvården Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm

Läs mer

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 SOLNA STAD 2015-08-17 Socialförvaltningen SID 1 (6) Christina Enocson SN/2015:164 TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 Sammanfattning Årets öppna jämförelser

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner

Läs mer

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,

Läs mer

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Gemensamma Utgångspunkter Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Innehållsförteckning 1. Programförklaring 2. Bakgrund 3. Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Regional kvalitetsregisterkonferens

Regional kvalitetsregisterkonferens Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra

Läs mer