Målarmusslan och livet i åarna

Transkript

1 Målarmusslan och livet i åarna Hej! Jag heter Musse Målarmussla och är ungefär lika gammal som dina föräldrar. I ån där jag bor finns det musslor som är ännu äldre. Jag ska berätta hur livet är för oss och var vi trivs bäst. Vi ska också hälsa på mina andra vänner som lever i åarna.

2 Vem är den tjockskaliga målarmusslan? [Unio crassus] Den tjockskaliga målarmusslan är en av Sveriges musslor. Musslan hör till den grupp som kallas stormusslor och de blir cirka tio centimeter stora. Det finns ytterligare sju stycken arter av stormusslor, den vanligaste heter allmän dammmussla. De övriga heter större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla, äkta målarmussla, flodpärlmussla och vandrarmusslan. Vandrarmusslan kommer ursprungligen från området i Svarta havet. Totalt finns ungefär 30 musselarter till och de flesta är mycket små. Den tjockskaliga målarmusslan lever i åar där vattnet strömmar förbi. Musslorna är nedgrävda i den sandiga bottnen och liksom alla musslor så lever de av att filtrera vattnet för att fånga upp små partiklar, till exempel plankton och rester av kvistar och löv. Man kan säga att de fungerar som små minireningsverk. Musslorna har ett mycket tjockt och brunsvart skal med rundade ändar. Den är utrustad med en grävfot som den kan sticka ut ur skalet och använda sig av när den vill flytta på sig eller gräva ned sig. En målarmussla kan bli väldigt gammal uppåt 80 år! Men jämfört med flodpärlmusslan är inte det så gammalt. Den kan bli nästan 300 år gammal, vilket betyder att det kan finnas flodpärlmusslor idag som föddes när Carl Michael Bellman levde på 1700-talet. Både den tjockskaliga målarmusslan och flodpärlmusslan är fridlysta vilket betyder att man inte får fånga, skada eller döda dem. De är fridlysta eftersom de är sällsynta och riskerar att försvinna från Sverige Visste du att förr i tiden använde konstnärer musslornas skal att blanda färger i och det är därför vi kallas för målarmusslor. Och att vi dessutom fungerar som små reningsverk i vattnet! 2 Redaktör: Helena Herngren, Länsstyrelsen i Södermanlands län Konceptidé, grafisk produktion och mussel-illustrationer: bybloo.se Illustrationer för arter, livscykel och miljöer: Carina Lindkvist och Therese Johannesson, Naturcentrum

3 Målarmusslans livscykel kan förklaras i fyra steg. Vart och ett av dessa steg måste lyckas för att fortplantningen ska bli framgångsrik På våren släpper hanarna ut sina spermier i vattnet. Ett fåtal spermier når honan när hon sitter och filtrerar vattnet. Inne i honan befruktas äggen som hon bär på. De befruktade äggen mognar inne i honan i några veckor och utvecklas till små så kallade glochidielarver. Dessa larver släpps sedan ut i vattnet. Nu gäller det för larverna att snabbt hitta en fisk! Larverna hakar nämligen fast sig på fiskens gälar och lever där som parasiter under några veckor. Under denna tid växer larverna till färdigbildade musslor. Som tur är tar inte fisken någon skada av att bära på mussellarverna. När de små musslorna har utvecklats färdigt släpper de från gälarna och faller ned till bottnen. Där gräver de ned sig helt och hållet och lever i sanden eller gruset tills de vuxit till cirka en centimeters längd. Då kryper de upp och sätter sig i bottenytan och börjar filtrera som vuxna små musslor. Det är inte helt känt vilka fiskarter som mussellarverna föredrar att sitta fast på men forskare försöker att ta reda på mer om detta! 3

4 Ett vattendrag kan se ut på många olika sätt en liten strömmande skogsbäck till en bred å med långsamt rinnade vatten. För att djuren ska trivas är det bra om det finns många olika typer av miljöer i en å. Här kan du se vad som kan bidra till att göra miljön i ån mer varierad. Kungsfiskare Häger Ån ringlar naturligt genom landskapet och ger både strömmande och lugnare vattenpartier. Jungfruslända Gädda Bottnen varierad med både sand, grus och sten. Ryssje Signalkräfta 4

5 Träd och buskar längs ån som skuggar vattnet och rötterna ger skydd. Löv och kvistar blir mat. Flodnejonöga Gamla döda trädstockar och grenar. spinnare Målarmusslor Läs mer om mina kompisar längre fram i boken. 5

6 Människan har sedan länge bosatt sig nära vattnet och använt sig av ån på många olika sätt. Då såg åarna lite annorlunda ut mot idag. Förr ringlade åarna naturligt genom landskapet. Man badade, fiskade och tvättade kläder i åarna. Det fanns gott om småsjöar och våtmarker i anslutning till ån och vid högvatten översvämmades vissa områden. Längs visa sträckor växte träd och buskar medan andra partier var öppna med gräs. På dessa skördades gräset för att användas som djurfoder under vintern. Där det fanns forsar byggdes kvarnar som tog till vara på kraften i det strömmande vattnet. Här maldes säd till mjöl. De senaste hundra åren har människan gjort allt större ingrepp i åarna vilket lett till att musslor, fiskar och andar djur fått svårare att överleva. FÖRR 6

7 IDAG För att få mer åkermark att odla på har man på olika sätt lett bort vatten från våtmarker och andra blöta områden. För att vattnet ska rinna undan snabbare har man grävt bort stenar, block och annat material i åarna. Man har också rätat ut vattendragen det betyder att man grävt så att åarna blivit rakare. Där det tidigare låg mindre kvarnar har man nu byggt stora dammar för att samla mycket vatten på ett ställe. Vattnet kan sedan ledas in till ett vattenkraftverk som producerar el. Dammar hindrar fisk och andra djur från att kunna simma fritt i ån. Jordbruket och skogsbruket har blivit allt mer intensivt och storskaligt. På åkrar och i skogsmark läggs gödsel ut för att plantorna 7

8 ska växa sig större. Gödsel innehåller näringsämnen som fosfor och kväve. Den näring som växterna inte tar upp rinner ner i vattnet och leder till övergödning. Det betyder att vattnet växer igen med alger, vass och andra höga växter. Industrier, reningsverk och trafiken släpper ut miljögifter och andra skadliga ämnen. Det påverkar musslorna och andra djur på olika sätt, bland annat kan djuren få svårare att få barn.

9 Här ser du mina andra kompisar i och kring åarna. Kryssa i när du hittar dem i din å! Dagsländelarv Larv cirka 15 mm, slända cirka 30 mm. Alger och växtdelar. Larverna lever på botten i sjöar och åar. Insekter dagsländor Om arten De vuxna sländorna lever mellan några timmar till ett par veckor. De ses ofta flyga i skymningen i närheten av vatten. Larverna har gälblad på ryggen och tre antenner på bakkroppen. Dagsländelarver är känsliga för försurning och föroreningar. Försurning innebär att marken och vattnet blir surt av olika ämnen som människor släpper ut. Det finns 58 olika arter dagsländor i Sverige. Vet du att Tiden som larv är mycket längre än tiden som slända. Många dagsländor lever 2-3 år som larv. Blå Jungfruslända Larv 32 mm, vuxen slända 35 mm. Andra insekter. Vuxna sländor i närheten av åar, larver på botten i ån. Om arten Hanen skinande turkos. Flyger vid åarna lik en fjäril och vaktar sitt revir. Larverna lever i vattnet i 2-3 år. Vet du att Man kan se sländor som ska para sig flyga tandem. Då håller hanen i honan i nacken med bakkroppen och flyger iväg med henne. Insekter trollsländor 9

10 Ryssjespinnare Larv 22 mm, vuxen slända cirka 8 mm. Plankton. Rinnande vatten, sjöutlopp. Om arten Larverna bygger långa fångststrutar (liknar spindelväv) som den fångar plankton med. Insekter nattsländor Vet du att Larvens hud på frambröstet är hårt och som ett pansar för att skydda larven mot det strömmande vattnet. Stenryssjebyggare Larv 20 mm, vuxen slända 12 mm. Små växtdelar och bakterier. Åar med strömmande vatten. Om arten Larven bygger små rörhus av sten och växtdelar med ett fångstnät för den främre öppningen. Inne i huset sitter larven och skrapar sitt nät rent på ätbart material. Om man hittar arten tyder det på ett syrerikt vattendrag. Vet du att Namnet på latin Hydropsyke betyder vattnets själ. Insekter nattsländor Vanlig sötvattensmärla Upp till 20 mm. Döda växtdelar. Grunt vatten i sjöar och åar. Om arten Kallas ofta för sitt latinska namn Gammarus. Är känslig för försurning och kan användas som ett tecken på att vattnet inte är försurat. Kräftdjuren är en mycket viktig föda för många fiskar. Vet du att Märlkräftan använder de främre benen att gå med, benen på mellankroppen att simma med och de bakersta benen för hopp. Kräftdjur 10

11 Fiskigel Upp till 80 mm. Den lever som parasit på snäckor, fiskar och groddjur. Under stenar, på växter med mera, i lugnt vatten. Om arten Har två sugskålar en i framänden och en i bakänden. Har två par ögon i framänden och små ögonfläckar i bakänden. Vet du att Det finns ungefär 30 arter av iglar i Sverige. Bara en av dessa, blodigeln, kan suga blod från människan. Blodigeln har spelat en stor roll inom medicinen och används än idag vid exempelvis operationer. Ringmaskar Kungsfiskare 18 cm. Fisk. Trädkantade åar och floder med långsamt rinnande vatten. Bygger bohål i sandbrinkar vid åar. Ryggradsdjur fåglar Om arten Liten fågel med stort huvud och lång näbb. Flyger snabbt och lågt fram över vattnet. Sitter på en gren ute över vattnet och spanar efter fisk nedanför. Dyker blixtsnabbt ned i vattnet. Den äldsta kungsfiskaren som har hittats var 21 år. Ett hot mot kungsfiskaren är att deras livsmiljöer försvinner när åar rensas på sten, sand och annat som anses dämpa vattenflödet. Kungsfiskarna är även mycket känsliga för miljögifter som samlas i kroppen. Vet du att Under antiken trodde man att kungsfiskarens bo flöt omkring på havet och bestod av små ihopflätade fiskben. Häger Cirka 1 meter. Fisk, groddjur, insekter, maskar. Häckar i träd. Står ofta och spanar efter fisk i grunt vatten i sjöar och åar. Om arten Stor grå fågel. Står och vilar på ett ben. Flyttar söderut på vintern. Vet du att Hägern är en av Sveriges största fåglar. Världens största fågel är den afrikanska strutsen som kan bli 2,5 meter hög. Ryggradsdjur fåglar

12 Mört Cirka 20 cm. Smådjur, växtdelar och alger. Vanlig i hela landet i sjöar och åar. Föredrar grunda varma vatten med mycket växtlighet. Om arten Silverglänsande med röda ögon. Lever i stim men bildar revir vid lek. Vet du att Förr var mörten en vanlig matfisk. Fortfarande är den en viktig mat fisk i exempelvis Östeuropa. Stensimpa Upp till 18 cm. Insekter, maskar, kräftdjur, fiskrom och fiskyngel. Vill ha klart, syrerikt vatten. Lever vid steniga bottnar i grunda åar och sjöar. Fisken klarar även av att gå ut i Östersjön där salthalten är låg. Om arten Taggig och knölig liten fisk som ofta håller till vid en och samma sten. Kan bli cirka 6 år gammal. Vet du att Hanen bygger ett grottliknande bo under en sten dit han lockar honan vid parning. I grottan klistrar honan fast äggen i taket. Hanen vaktar och viftar friskt vatten på äggen tills de kläcks. Gädda Kan bli nästan 1,5 m lång. Rovfisk. Unga äter kräftdjur och insektslarver. Sjöar och rinnande vatten. Står ofta utanför vassen och spanar efter byten. Om arten Har ofta revir som de vaktar. Leker tidigt på våren på grunt vatten eller översvämmade åkrar. Får nya tänder när de gamla slitits ut. Under de första dagarna sitter de nykläckta ynglen fastklibbade med nosen vid växter. Vet du att Namnet gädda har sitt ursprung i det fornnordiska ordet gaddr. Det betyder spik eller spets och syftar på gäddans vassa tänder. 12

13 Elritsa Upp till 12 cm. Insekter, kräftdjur, maskar, rom, fiskyngel. Klara, rinnande åar, även sjöar med grus och stenbotten. Om arten Lever i små stim på en och samma plats. Slår gärna följe med laxoch öringyngel. Leker i juni-juli. Rommen klibbar fast på bottnen. Kan bli cirka 10 år gammal. Vet du att Elritsan tillhör familjen karpfiskar som är världens artrikaste fiskfamilj. Det finns cirka 2070 karpfiskarter i världen, varav cirka 80 arter i Europa och 17 i Sverige. Andra karpfiskar är till exempel mört, löja, braxen, björkna och sutare. Abborre Mellan cm. Unga äter plankton och smådjur, vuxna är rovfiskar. Söt- och brackvatten. Om arten Leker på senvåren. Rommen läggs på grenar, stenar och vatten växter i långa mjölkvita strängar. Lever i stim som unga. Kan bli uppemot 20 år gammal. Vet du att Abborrens främre ryggfena har sylvassa taggar. Flodnejonöga Upp till 50 cm lång. Larver äter smådjur i bottenslammet. Vuxna äter smådjur samt suger sig fast på levande eller döda fiskar. Unga individer lever nedgrävda som larv i bottnen på ett lugnt rinnande åar. Vuxna lever i sjöar och havet. Om arten Har en ålliknande form. Saknar käke, har istället en sugskiva. Vandrar upp i strömmande vatten för att leka (para sig). Dör efter parningen. Vet du att Det finns flera arter av nejonögon. De är uråldriga fiskar som har funnits på jorden länge. I USA har man hittat en fossil från ett nejonöga som levde för 280 miljoner år sedan. 13

14 Lake Mellan cm. Andra fiskar, kräftor. Sjöar och åar med kallt klart vatten och mjuka eller leriga bottnar. Leker under vintern på grus och sandbotten. Om arten Enda torskfisken som lever i sötvatten. Aktiv på natten. En del lakar förflyttar sig långa sträckor mellan olika vattendrag och sjöar, andra lakar föds, lever och dör på ungefär samma plats. Vet du att En lakehona som vägde cirka 3,8 kg bar på 5 miljoner ägg. Öring Upp till 110 cm. Unga fiskar äter insekter, snäckor och märlor. Vuxna är rovfiskar. Unga lever i rinnande vatten. Vuxna kan vandra till hav eller sjö. Återvänder till samma å där den föddes för att leka. Om arten Prickig fisk. Leker under senhösten. Kan bli cirka 18 år gammal. Finns även öringar som inte vandrar till havet. Dessa kallas bäcköring. Vet du att Öring är Jämtlands landskapsfisk. Ål Honor upp till 1,5 m, hanar högst 51 cm. Allätare bland annat musslor, kräftdjur, insekter, fiskar och rom. Gärna på bottnen av sjöar och åar samt havet. Om arten Är aktiv på natten. Leker i västra Atlanten (Sargassohavet). Larverna förs med strömmar till Europas kuster. Lekmogna ålar vandrar tillbaka till Sargassohavet för lek. Dör efter leken. Ålar kan slingra sig fram på land för att ta sig till ett nytt vattendrag. En ål har vandrat 5 km på 24 timmar. Ålen är utrotningshotad. Vet du att Äldsta ålen i fångenskap blev 88 år gammal. 14

15 Löja Cirka 25 cm. Plankton, till exempel hinnkräftor, insektslarver samt flygande insekter. Sjöar och lugnt rinnade åar, även brackvatten. Om arten Silverglittrande, storögd fisk som tillhör karpfiskarna. Lever i stim. Jagar ibland vid vattenytan och kan hoppa upp ovan ytan för att fånga insekter eller för att fly från fiender. Leker i maj-juni på stenig botten nära stranden. Blir cirka 10 år gammal. Vet du att Man kan tillverka konstpärlor av löjans fjäll. Signalkräfta Upp till 20 cm. Bland annat insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och skott av vattenväxter. Grunt vatten i sjöar och åar. Om arten Gräver hålor bland rötter och stenar. Kräftor är mycket viktiga för andra arters överlevnad. Många rovdjur äter kräftor, som till exempel mink, abborre och ål. Kräftorna kan även hålla efter växtligheten i vattnet. Kan bli 5-20 år gammal. Vet du att Det är olagligt att plantera ut signalkräftor utan tillstånd. Kräftdjur Har du hört talas om kräftpesten och flodkräftan? I Sverige har vi en kräftart som har funnits här under ungefär år. Det är flodkräftan som förr levde i sjöar och vattendrag i nästan hela landet. I dag finns den tyvärr inte kvar på så många platser och man säger därför att flodkräftan är hotad. Sedan mitten på 1900-talet spreds kräftpesten och många kräftor dog. Istället satte man ut nordamerikansk signalkräfta i de drabbade vattnen, eftersom signalkräftan var tåligare mot pesten. Nackdelen är att signalkräftan ofta sprider kräftpesten vidare vilket tar död på de flodkräftor som finns kvar. Den kan även påverka andra arter negativt. Idag har vi signalkräfta i de flesta större sjöar och åar i södra Sverige men i Norrland och på Gotland finns fortfarande mycket flodkräfta kvar. I övriga Sverige finns flodkräftan främst kvar i mindre sjöar där signalkräftan inte satts ut. Flod- och signalkräftan är mycket lika varandra men signalkräftan har en ljus fläck i tumgreppet och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld, vilket flodkräftan saknar. 15

16 Målarmusslans återkomst till nytta för människa, djur och natur Projektet är EU-finansierat och till för att skydda och skapa bättre vattenmiljöer för att gynna hotade arter och andra naturvärden. I tolv sydsvnska vattendrag kommer livsmiljöer för målarmusslan att förbättras genom olika insatser: Åar ska få tillbaka sina ringlande sträckningar Sand, grus, sten och död ved ska läggas ut i åarna för att bottnarna ska bli mer varierande Träd ska planteras längs med åarna för att skapa mer skugga Musslans värdfiskar ska få lättare att simma i åarna genom att hinder som dämmer vattnet ska tas bort Målsättningen med åtgärderna är att den tjockskalig målarmusslan och dess värdfiskar ska trivas bättre så att de kan leva kvar i våra åar. Det är förstås fler vattendjur som tycker om friskt och rent vatten och variationsrika vattendrag. Får vi målarmusslan att trivas gynnas också många andra djur och växter som lever i dess närhet. Rent vatten är en bristvara för många. Målarmusslan försöker berätta för oss att vi tillsammans måste hjälpas åt för att skydda våra vatten så att djur, natur och människor kan fortsätta leva och trivas tillsammans. På vår hemsida kan du läsa mer om målarmusslan. Du kan också ställa olika frågor om musslorna eller läsa om vilka andra projekt vi genomför. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Skåne, Jönköping, Blekinge, Östergötland och Södermanland samt Karlstads universitet.