Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat. Innovativa upphandlingar

Transkript

1

2 Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat Innovativa upphandlingar Upphandling24 konferens Stockholm den 4 november 2009

3 Innovativa upphandlingar nya möjligheter till goda affärer Company presentation

4 Agenda Innovativa upphandlingar Inledning EPC Energy Performance Contracting OPS Offentlig-privat samverkan Funktionsupphandling Tjänste- och byggkoncessioner Särskilda kontraktsvillkor Avslutning Company presentation

5 Inledning Många nya upphandlings- och avtalsformer förekommer. Flertalet omfattas i någon mån av upphandlingslagstiftningen Arbeta inom regelverket använd de möjligheter som ges Company presentation

6 Grundläggande principerna även för innovativ upphandling Likabehandlingsprincipen Icke-diskrimineringsprincipen Transparensprincipen Principen om ömsesidigt erkännande Proportionalitetsprincipen 1 kap. 9 LOU och 1 kap. 24 LUF Company presentation

7 EPC Energy Performance Contracting EPC Energy Performance Contracting. Energieffektivisering med betalning efter prestation. Den exakta omfattningen och inriktningen av entreprenörens åtagande inte är kända på förhand. Dock möjligt, och lämpligt, med garantiåtagande garanterad minsta effektivisering/besparing. Company presentation

8 EPC Energy Performance Contracting 1. Utredning av vilka energibesparingsåtgärder och åtgärder för sänkta driftskostnader som är möjliga att genomföra. 2. Genomförande av föreslagna åtgärder. 3. Uppföljning bibehållande av funktion i vidtagna åtgärder. Betalning i form av en andel av kostnadsbesparingen. Company presentation

9 Funktionsupphandling Den upphandlande enheten/myndigheten specificerar inte den tekniska lösningen/utförandet utan den önskade funktionen. Leverantören bidrar med teknisk expertis och säkerställer önskad funktion åt den upphandlande enheten/myndigheten. Leverantörskreativitet istället för detaljreglering. Målstyrning istället för medelstyrning. Company presentation

10 Funktionsupphandling Leverantören tar risken för att den tekniska lösningen kan leverera den önskade funktionen. Kan innebära att leverantören tar ansvar för såväl projektering som drift och underhåll (funktionsupphandling med helhetsåtagande). Betalning efter tillhandahållen funktion/tillgänglighet, t.ex. andel av lokaler som kan användas, per dag med full funktionalitet. Eller sedvanlig betalning. Company presentation

11 Funktionsupphandling exempel IT-system Byggentreprenader särskilt sådana som kräver omfattande driftsåtgärder Komplexa varor, med drifts- eller garantiåtagande m.m. Company presentation

12 OPS Offentlig-privat samverkan Påminner om funktionsupphandling med helhetsåtagande, men inkluderar även finansiering. Leverantören åtar sig att under lång tid tillhandahålla en offentlig tjänst (en funktion) åt den upphandlande myndigheten/enheten, t.ex. en väg, en järnväg, en skola, eller ett sjukhus, äldreboende eller liknande. Leverantören ansvarar för att finansiera, projektera och installera/bygga den utrustning/infrastruktur som behövs och sedan driva och underhålla denna, dvs. tillhandahålla tjänsten. Påtaglig överföring av risk på leverantören Company presentation

13 Tjänstekoncessioner Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Tjänsterna måste kunna kommersialiseras gentemot tredje man. Exempel: personalmatsal, inkassotjänster, drift av befintlig anläggning/infrastruktur. Company presentation

14 Tjänstekoncessioner Omfattas varken av LOU eller LUF Vid tilldelning av tjänstekoncessionskontrakt gäller grundläggande principerna innebär enligt EGdomstolen bl.a. ett krav på offentliggörande. Den som tilldelas kontraktet skall iaktta ickediskrimineringsprincipen vid tilldelning av varukontrakt till tredje man (1:12 LOU) Company presentation

15 Byggkoncessioner Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättningen helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja anläggningen. Anläggningen måste, helt eller delvis, kunna kommersialiseras gentemot tredje man. Exempel: kontorslokaler, badhus, utbildningsanläggningar. Company presentation

16 Byggkoncessioner Byggkoncessioner får upphandlas enligt friare former än byggentreprenadkontrakt i princip innehåller LOU endast bestämmelser om annonsering och om tidsfrister (13 kap.). I LUF finns inga bestämmelser om byggkoncessioner. Grundläggande principerna gäller innebär bl.a. ett krav på offentliggörande. Company presentation

17 Särskilda kontraktsvillkor En upphandlande myndighet/enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Kan förenas med vite, eller bonus för att skapa incitament för prestation i enlighet med eller över förväntan. Skall anges i annonsen eller i förfrågningsunderlaget. Company presentation

18 Avslutning Stora möjligheter att göra innovativa upphandlingar redan idag LOU och LUF hindrar inte utan ger möjligheter Grundläggande principerna ger vägledning Våga tänka nytt våga pröva nya sätt att arbeta! Company presentation

19 Frågor? Tack för er uppmärksamhet! Advokatfirman Delphi Regeringsgatan 30-32, Box Stockholm Tfn Fax

20

21 Funktionsupphandling att upphandla en funktion inte en specifik vara eller tjänst

22 Funktionsupphandling passar tex för Energisparprojekt i byggnader och gatubelysning Nybyggnadsprojekt av tex äventyrsbad och förskolor Kommunikationsteknik för prat, e-post/sms/mms, fax och Internet och i alla typer av projekt där beställaren vill: Uppnå rätt resultat med tuffa förutsättningar Låsa upp interna konflikter som medför stiltje Få gjort mycket utan att behöva specificera alla detaljer på micro-nivån Få rätt saker gjorda utan att ta in dyr kompetens som tar fram detaljerade underlag Förändra riskspridningen Kraftigt sänka kostnaderna för beställaren

23 ATT NYTTJA POTENTIALEN FÖR ATT LÖSA BEHOVEN & UTMANINGARNA nyckeltal Dagens nivå vet man lite om så snabbt som möjligt tempo någon % per år tempo Mål nivå som de 10% bästa ligger på tid

24 FÅ BUDGET I BALANS HUR LYCKAS MAN? Intäkter = skatt Första året Kostnader plus onödiga kostnader Det ekonomiska lagkravet för en kommun är att budgeten ska vara i balans.

25 BUDGET I BALANS - MEN PÅ ETT ANNAT SÄTT Intäkter = skatt Kapitalkostnad Onödiga = Värdeskapande kostnader för skattebetalarna Kostnader Första året Genom att byta den onödiga kostnaden mot kapitalkostnader hålls budgeten i balans. Kapitalkostnad är summan av räntekostnad och avskrivningskostnad!

26 BUDGET I BALANS OCH BÄTTRE EKONOMI Kostnader = Intäkter = kapitalkostnad skatt Kostnader = andra året energi Andra året sjunker kapitalkostnaden och besparingen blir mer värd. Kommunen börjar se vinsten! Därefter ökar vinsten för varje år (Kapitalkostnaden sjunker eftersom räntekostnaden sjunker när lånet amorteras)

27 BUDGETBILDEN ÖVER LIVSCYKELN 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 Mkr 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20-6,00 Besparing Räntekostnad Avskrivningskostnad Budgetförstärkning En budget över livscykeln för ett projekt som innehåller: 75 Mkr i investering 20 års avskrivningstid 5% kalkylränta 3 % nettoindexuppgång. Investeringen återbetalas sig på halva livscykeltiden och budgetförstärkningen är 100 Mkr under hela tiden. Budgeten är i balans redan första året vilket är ett lagkrav. Vinsterna är stora och fås så snart projektet startar.

28 AKTÖRER I ETT PROJEKT PROJEKT HUVUD LEVERANTÖR BESTÄLLARE UNDER- LEVERANTÖR UNDER- KONSULT KONSULT

29 DE FYRA FASERNA Fas 0 Projektuppstart: Handla först upp konsultstöd. Definiera funktioner, mål och krav i ett förfrågningsunderlag och handla upp en huvudleverantör. Förankra projektet intern och med politiker! Fas 1 Projektutveckling: Inventering av besparingspotential, åtgärder, kostnader, utbildningsbehov mm. Fas 2 Projektgenomförande: Arbeten enligt de i Fas 1 överenskomna rapporterna utförs. Fas 3 Projektuppföljning: Leverantören garanterar de överenskomna besparingarna och funktionerna under återbetalningstiden. Drift av verksamheten sköts av Beställaren eller Leverantören.

30 Processen i en funktionsupphandling Definiera funktionen som ska uppnås och vilka andra mål som finns Ta hjälp av/handla upp en konsult för att utveckla funktionerna, målen, verktygslådan och tidplanen erfarenhet är extremt viktigt Förankra projektet uppåt, nedåt och åt sidorna det är alltid informationsbrist eller prestige som fäller en affär Skriv annons, förfrågningsunderlag och avtalsmallar detta sätter ramarna för projektet Annonsera svara på alla frågor skriftligt, tänk på sekretessen Kvalificera oftast räcker 3-5 st anbudsgivare Anbudsöppning ha utvärderingsverktygen framme och avsätt tid Utvärdering gör en första utvärdering Förhandling dokumentera allt mycket noggrant, tänk på principerna Slututvärdering summera upphandlingen och skriv rent minnesanteckningar och skriv utlåtande Tilldelning skickas till alla även de som ej kvalificerat sig Avtal håll tummarna innan avtal kan tecknas efter 10 dagar

31 UPPHANDLINGAR I ETT PROJEKT Många beställare saknar tid, egna resurser och erfarenhet av att driva projekt. De väljer därför att ta stöd av en konsult som har erfarenhet och kunnande av funktionsprojekt. Ramavtal eller någon av upphandlingsformerna kan användas. Erfarenhet av LOU, ABT, ABFF, teknik, ekonomi, projektledning, funktionsprojekt bör väga tungt vid utvärderingen Beställaren tar sedan hjälp av den kontrakterade konsulten att genomföra en upphandling av den huvudleverantör som skall genomföra Fas 1, 2 och 3. Urvalsupphandling eller förhandlad upphandling är att föredra.

32 Att tänka på Målet med en upphandling är att få till ett bra avtal som reglerar den affär som skall genomföras. LOU är ett hjälpmedel för att nå målet inget hinder för att göra bra affärer. Läs lagtexten noggrant Ta hjälp vid behov Gör en realistisk upphandlingsplan med aktiviteter och dagar Valet av upphandlingsmodell görs utifrån den affär som ska göras inte tvärtom.

33 Att beakta för att komma i mål Likabehandlingsprincipen ge alla anbudsgivare samma förutsättningar Transperensprincipen skriv alla villkor och ramar så att anbudsgivaren vet vad som gäller. Detta inkluderar: Huvudavtalsmall Mall för Avtal om projektutveckling Mall för Avtal om projektgenomförande Mall för Avtal om projektuppföljning Andra jurisdiska upphandlingsregelverk som täcker upp alla faser Som man frågar får man svar! Tydlighet och klarhet ger bra anbud och bra projekt Fråga efter det ni vill ha svar på. Vill ni veta 60 nyckeltal per objekt så fråga efter det.

34 Tillsammans kan vi påverka ekonomin till det bättre och få en godare miljö! Kontaktperson Daniel Svensson, , Mer att läsa Exempel på beställare som genomför projekt med WSP Strängnäs kommun, Bostads och Fastighets AB Östergötlands-, Kalmar- och Västerbottens landsting Lycksele, Landskrona, Båstad, Klippan, Halmstads, Piteå, Karlstads och Lunds kommun Lekebergsbostäder, Laxåhem, Norabostäder, Lidingöhem

35

36 OPS Upphandling av badanläggning

37 Tyresö kommun

38 Fakta Tyresö kommun innevånare Hälften bor i småhus, hälften bor i lägenheter Medelålder 37 år 15 km sydost om Stockholm 15 minuter med bil 20 minuter med direktbuss från Gullmarsplan

39 Fakta Förutsättningar Befintlig badanläggning är byggd 1975 och den sjunker Stora investeringsbehov i kommunen som ger ökad upplåning Kommunen äger tomt som är planlagd för badanläggning. Tomten säljs till vinnande anbudsgivare. Möjlighet finns enligt detaljplan att kunna docka en evenemangshall till badanläggningen Evenemangshallen är dock inte en del av upphandlingen

40 Vad vill vi uppnå? Mål Utnyttja marknadens möjligheter och få till stånd en ny badanläggning genom extern finansiering och risktagande Vinnande anbudsgivare skall själv eller tillsammans med andra partners finansiera, bygga, äga, driva och underhålla badanläggningen och till kommunens verksamheter tillhandahålla tillgänglighet till badanläggning och simundervisning som uppgår till X antal timmar per år. För detta erlägger kommunen årligen X kr.

41 Vad vill vi uppnå? Mål I övriga delar är anbudsgivaren fri att utforma anläggningen på bästa möjliga affärsmässiga sätt. Möjlighet till äganderättsövergång efter avtalstidens slut (25+5)

42 Avtals- och upphandlingsform OPS genom konkurrenspräglad dialog Byggkoncession Intresseanmälan kommunen tillhanda 22 november 2007 Tilldelningsbeslut 28 oktober 2009

43 Grundkrav Krav enligt bilaga till beskrivande dokument Huvudbassäng 25 meter Omklädningsrum motsvarande minst dagens kapacitet Tränings- och tävlingskapacitet med tillhörande läktare Undervisningsbassäng Kontorsutrymme för föreningslivet Vattenrening och ventilation enligt gällande myndighetskrav

44 Resultat Avtalspart Macquarie Capital MC kommer att kontraktera 6 UE för genomförandet Koncessionsavtal 25+5 år Anläggningskostnad kr (Eget kapital 20%) Årlig ersättning från kommunen kr per år Prisnivån justeras med marknadens räntejusteringar

45 Varför? OPS - Varför gör vi på detta sätt? Vi är inte bra på att bygga simhallar? Upplåning Affärsrisken - alternativ till att bygga, äga, driva och underhålla Den privata marknaden är bättre än oss på att utforma badanläggningar på ett sätt som är optimalt för att under affärsmässiga former kunna erbjuda och bedriva dylik verksamhet

46 Möjligheter OPS Vilka är möjligheterna? Optimerad anläggning Minimerad risk Attraktivt för innevånarna Bättre ekonomi än om vi gör detta i egen regi?

47 Hinder och svårigheter Avser såväl OPS som konkurrenspräglad dialog Tidskrävande!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Likabehandling Riskfördelningen Brist på egen kompetens Obeprövad mark

48 Övrigt OPS Övriga synpunkter Marknaden upplevde detta som mycket positivt OPS är sannolikt lämpligt för dyra och/eller komplexa projekt som kräver specialkunskap och/eller mycket finansiering Viktigt att leverantör och UM tillsätter rätt kompetens och kapacitet

49 Frågor

50 Vad vi betalar för Tjänster och kapacitetstillgång Simundervisning Föreningsverksamhet Service för funktionshindrade

51 Förfrågningsunderlaget Dokument och innehåll Beskrivande dokument Bilaga till beskrivande dokument (Grundkrav) Tydliga grundkrav Tydlig utvärderingsmodell

52 Val av upphandlingsform LOU Vilken upphandlingsform skall vi använda? Förhandlad upphandling eller konkurrenspräglad dialog Fördelar och nackdelar Iakttagit de grundläggande principerna i LOU

53 Utvärderingskriterier Kvalitet och pris 210 poäng Anläggningens funktionalitet för tjänster till kommunen (30 p) Kvalitet och ändamålsenlighet på tjänster till kommunen (30 p) Extern gestaltning (30 p) Kommersiellt serviceutbud (30 p) Pris (90 p)

54 Processen Processens gång Annons Kvalificering Dialog Anbud Ev förhandling Utvärdering Tilldelningsbeslut och avtal

55

56 Bakgrund Externa utförare inom äldreomsorgen sen 1992 Driftentreprenader Stor upphandling 1997 (Grannskapsservice numera Carema) 25% av verksamheten över 100 mnkr per år Carema hade 24% och Attendo 1% Brännagården omsorgskooperativ Högarna

57 Objekten Äldreboenden Antal brukare Björkbacka 40 Brunkullan 18 Sjöängen 19 Rådmansgatan 34 Totalt 111

58 Objekten Hemtjänst Antal brukare (juni 2008) Lugnvik 65 Norr 63 Odensala 84 Hornsberg 54 Totalt 265

59 Politiska överväganden - Underlätta för mindre företag lokalt förankrade - Upphandlingsmetod pris / kvalitet

60 Förändringar mot nuvarande avtal Upphandlingsprocessen enkelt att lämna anbud Tydliga kvalitetskrav, krav som ställs följs upp, sanktioner Kombinatorisk upphandling Ändrad områdesindelning mer hemtjänst färre boenden Matdistribution gör kommunen Erbjuds köpa mat till säbo från kommunen Ssk i säbo, må-fredag Dsk hemtjänst må- fredag Kommunen tillhandahåller ssk, dsk kvällar, nätter och helger AT/SG säbo - kommunen tillhandahåller Erbjuda att köpa insatser från usk nattpatrull Ändrade vårdnivåer, ersättningsregler säbo Betalningsregler

61 Kombinatorisk upphandling Anbudsgivare kan lägga bud på samtliga delar, men ange - kapacitetstak. Småskaliga fördelar. Anbudsgivare får sätta en minsta volym. Stordriftsfördelar.

62 Kombinatorik Lämna bud på flera objekt och maximera Lämna bud på flera objekt och minimera Lämna bud på olika kombinationer Utnyttja synergimöjligheter Regler för att gynna mindre företag ( t ex singelbud måste lämnas) Två boendeobjekt enbart singelbud

63 Kombinationsbud - exempel Leverantör 1 Leverantör 1 Leverantör 2 Leverantör 2 Leverantör 3 Objekt Komb Singel Komb Singel Singel A B C D Summa

64 Kombinationsbud - exempel Leverantör 1 Leverantör 1 Leverantör 2 Leverantör 2 Leverantör 3 Obejkt Komb Singel Komb Singel Singel A B C D Summa

65 Kombinatorik krav på singelbuden Anbudsgivare Objekt 1 K 1 S 2 S A B C D Summa

66 Kombinatorik krav på singelbuden Anbudsgivare Max 5% Objekt 1 K 1 S 1 S 2 S A B C D Summa

67

68 Vinnande kombination Tkr per månad enkelbud Attendo Förenade Care AB Carema AB Struktur rutan Kombinations Objekt bud 45 1 Attendo Kombinations Objekt bud 45 2 Attendo Kombinations Objekt bud 45 3 Attendo Enkelbud Objekt 4 Care AB Kombinations Objekt Carema bud O 5 AB Enkelbud Objekt 6 Carema AB Kombinations Objekt Carema bud O 7 AB Enkelbud Objekt 8 Struktur rutan Summa Diff procent 9% 22% 12% 27% Rabatt 5% Diff per månad Diff per år Sju år

69 Kombinatorisk upphandling Den totala upphandlingskostnaden för de åtta objekten blev ca 1,5 miljoner kronor lägre per år jämfört med summan av de lägsta enkelbuden. Metodvalet har gett 6 miljoner kr i lägre kostnader under den fyraåriga avtalstiden. Obs dock - kalkylresultat utifrån ett teoretiskt resonemang.

70 Nackdelar? Pedagogisk utmaning internt och mot anbudsgivare Behov av stöd för -att sätta villkor -utvärdering Kostnaden

71

72 SLs arbete med incitament i trafikavtalen Upphandling24s konferens 4 november 2009, Helene Molander

73 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik Själva trafiken med kringtjänster upphandlas i konkurrens Flera trafikslag: tunnelbana, lokalbana (inkl. snart Spårväg City), pendeltåg och buss 1 trafikavtal per trafikeringsområde

74 Citat från SOU 2009:39 ( En ny kollektivtrafiklag ) Den monopolliknande roll trafikhuvudmännen har, de detaljerade avtalen med kollektivtrafikföretagen och avsaknaden av relevanta incitament och drivkrafter i avtalen hindrar kollektivtrafikföretagens kreativitet. Företagen blir passiva i sin roll och liknar i stor utsträckning ett bemanningsföretag.

75 Målstyrningsmodell

76 SLs övergripande mål per perspektiv Ägare Kund Leverantör Ekonomi i balans Fler och mer nöjda kunder Affärsmässig upphandling & avtalsuppföljning Samhälle Gemensamt arbetssätt Medarbetare Hållbar utveckling av regionen Intern effektivitet och ständiga förbättringar Motiverade och kompetenta medarbetare

77 Vad vill SL uppnå? (styrtal) Kund Övergripande mål Fler och mer nöjda kunder Styrmått och styrtal Nöjda kunder 75% 75% 76% 78% 80% Resenärer per vardag (tusental) Andel kunder i tid 89% 90% 91% 93% 95% Leverantör Övergripande mål Affärsmässig upphandling och avtalsuppföljning Styrmått och styrtal Affärsmässighetsindex Medarbetare Övergripande mål Motiverade och kompetenta medarbetare Styrmått och styrtal MPI

78 Hur kan målen uppnås? Via marknadsundersökningar känner vi till följande framgångsfaktorer: Kundanpassat trafikutbud Lättillgänglig och tillförlitlig trafikinformation inkl. störningsinformation God tidhållning (upplevd) Kundnära service (trevlig & påläst trafikpersonal) Attraktiva och trygga kundmiljöer (rent, ej trängsel) Tillgänglighet för funktionshindrade Aktiv marknadskommunikation

79 Utvecklingen av SL trafikavtal Från detaljkrav till funktionsupphandlingar Ett paradigmskifte eftersträvas Samverkan/partnerskap Dela på vinsten vid besparingar!? Större del rörlig ersättning/ bättre sanktionsmöjligheter Morötter : förlängningsoptioner, bonus, etc. Piskor : viten, hävningsmöjligheter, etc.

80 Praktiskt exempel från SLs verksamhet Kvalitet Bonus Kvalitetsnivå som krävs för att inga viten ska utgå Viten Certifiering (ISO 9001 och 14001) Tid

81 Praktiskt exempel, forts. 25 MSEK Försäljning Resande Sammanf at t ande bet yg Tidhållning St örningsinf ormat ion Kundservice St ädning f ordon St ädning st at ion Provision Bonus Viten Överblick av den rörliga ersättningen styrd av NKI samt intäkter

82 Incitament v. utvecklingen av kollektivtrafikens marknadsandel (vad man bör tänka på) Svårt med rent tjänstekoncessionsupplägg SL styr inte över biljettpriserna Om resandet ökar/minskar, vad beror på trafikutövarens insatser och vad beror på andra faktorer? Demografiska förändringar Förändrat trafikutbud på andra linjer Trängselskatter Bensinpriset Är mer skräddarsydda marknadsundersökningar lösningen?

83 Erfarenheter så här långt SLs inställning Marknadens inställning Frågor!? Mer information om SL finns på Tack för visat intresse!

84

85

86 ä ä ä ä ä ö ä ö ä ä

87 ä ä ä ö

88 ä ä ö ä ö

89 ö ö ö ö ö ö å ä

90 é ä ö å

91 ö ä ö ä å

92

93 Innovationsupphandling - att köpa något som inte finns? Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd Offentlig Upphandling för Innovation Vinnova

94 Vilken roll har du? Ett offer för omständigheter eller en aktiv projektledare? Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

95 Om VINNOVA Sveriges forsknings- och innovationsmyndighet Bildades 1 januari 2001 Myndighet under Näringsdepartementet Generaldirektör: Charlotte Brogren Cirka 2 miljarder kronor i budget (som dubbleras genom medfinansiering) VINNOVAs FoU-anslag 2009 motsvarar cirka 6,5 procent av statens FoU-finansiering Cirka 200 anställda Kontor i Stockholm och Bryssel Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

96 Innovationer Forskning: Omvandlar pengar till kunskap och kompetens. Innovationer: Omvandlar kunskap och kompetens till pengar Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

97 Vad är innovation? Forskning Nyfikenhetsdriven Tillämpad Utveckling Innovation När det når en marknad Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

98 Upphandling - en felande länk i innovationssystemet Utbud Innovation no man s land death valley Behov Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

99 En bättre balans - systemtänkande Utbudsdriven eller Behovsdriven Skillnad? Båda behövs! Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

100 Behovsdriven innovation Inte efterfrågedriven! Vems behov? Marknadens behov vilken marknad? Behövs dialog marknadskunskap Kunskap om användarens behov Kunskap om möjligheter Koppla samman behov med tillgänglighet och möjlighet ELLEMTEL, ASEA- Vattenfall/SJ OPP/PPP Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

101 Förutsättningar Statsmakterna har tillgång till vissa verktyg: Lagstiftning Standardisering Märkningsinstrument Utbildning Offentlig upphandling Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

102 Exempel på verktygsmix Offentlig upphandling kan nyttja lagstiftning standarder certifiering märkning etc. genom att referera till dem När de etablerats, kan de omvärderas! Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

103 Offentlig upphandling Definitivt behovsdrivet! Verksamhetsutveckling Dock bara en del av behovet samhällets Men kan fungera som katalysator och vägvisare legitimitet Kan skapa kritisk massa Decentraliserat och helt utan samordning Borde kunna ta risker men skattepengar!!! Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

104 Detta gör Vinnova Ett system Kartläggning Internationellt utbyte Metodstöd Dialog Pilotprogram Finansiering Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

105 Målet med innovationsupphandling Anbud till upphandlande myndigheter erbjuder innovativa lösningsförslag i väsentligt större omfattning än idag Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

106 Effekter Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

107 de representerar fler än tre olika policyområden! Ickedärförty Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

108 är det nödvändigt Att förena dessa olika mål! Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

109 Intressekonflikt Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

110 Upphandlingsstrategi och organisering Möjlighet för innovation?? Nej Ja Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

111 Metoder Offentlig Upphandling för Innovation Innovationsfrämjande Uppmuntrar till innovativa förslag Kan hantera idéer/initiativ från anbudsgivare/innovatörer efterfrågade eller inte efterfrågade Offentlig upphandling av innovationer (radikal) Kräver Innovativ offentlig upphandling = kompetens! Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

112 Exempel - olika kravnivåer Effektmålskrav Prestandakrav Funktionskrav Detaljerade krav Men också ökad risk! Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

113 The Öresund Bridge A Pre-PPP (Design & Build) Restricted Procedure (Works Directive 93/37) Management by Defined Objectives Clear evaluation criteria Incentives Creative problem resolution Risk and responsibility allocation Tailor-made contract Very co-operative spirit Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

114 Pre-commercial procurement Public sector needs as a driver of innovation OMC-NET workshop on technology procurement Stockholm, Sweden 18th of June Ulf Dahlsten, Director European Commission, DG INFSO ulf.dahlsten@ec.europa.eu

115 Leveraging procurement power Phase 0 Research Phase 1 Solution proposal Phase 2 Prototype Phase 3 Pre-commercial product/service Phase 4 Commercial product/service Pre-commercial Procurement Innovative Procurement Procurement of R&D Services - Exception to procurement rules Procurement rules Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

116 LOU (2007:1091) Undantag från lagens tillämpningsområde Särskilda undantag (6 ) Denna lag gäller inte för kontrakt som avser 6. forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndigheten Kommentar: samarbeten eller gemensam finansiering faller utanför Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

117 Processflöde för offentlig innovationsupphandling 1. Behovsanalys 2. Marknadsundersökning och analys 3. Kan behovet uppfyllas utan offentlig intervention? Ja= innovativ offentlig upphandling Nej = offentlig upphandling av innovationer och/eller forskningsstöd Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

118 Proposed framework DG INFSO Pre-commercial Procurement Innovative Procurement Phase 0 Research Phase 1 Solution proposal Supplier A Phase 2 Prototype Phase 3 Pre-commercial product/service Phase 4 Commercial product/service Supplier B Supplier C Supplier D Supplier E Tendering (GPA not applicable) Supplier C Supplier D Supplier E Supplier C Supplier E Supplier A,B,C,D,E or X Tendering (GPA applicable) Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

119 Behov Innovationskompetens för att utveckla och värdera specifikationer och förslag Upphandlingskompetens för att utveckla metoder och affärskompetens» I samverkan Ett system för att sprida dessa erfarenheter Medfinansiering dyrare investering, men billigare i längden (LCC/TCO) Riskhanteringspengar och -system Utvecklingspengar för innovationsfrämjande offentliga upphandlingar Eventuellt helt nya områden områden med potential (LMI) Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

120 Vad är OUI? Behovsanalys Artikulerade behov Underliggande behov Etablera användargrupper Marknadsanalys Forskningsinventering Strategiskt beslut Förfrågningsunderlag, inkl. specifikation, avtal, etc. KPI/NTI för utvärdering och uppföljning Lärande, erfarenheter, förbättringar Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

121 Offentlig upphandling av Innovationer Nyckeltalsindikatorer intelligent upphandling Förkommersiell upphandling (Pre- Commercial Procurement) Innovationsutlysningar Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

122 Intelligent offentlig upphandling Normalt; öppet eller selektivt förfarande Förhandlat förfarande Competitive dialogue ( konkurrenspräglad dialog ) Designtävling Pre-commercial public procurement, PCP Ramavtal Standarder Specificationsnivå Effektmål Prestanda Funktion Detaljerat Forward commitment Incitamentsavtal, value engineerin g, etc Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

123 Pilotprogram

124 Pilotprogram Målet är att belysa olika förutsättningar för några situationer där offentlig upphandling används för att främja innovationer. Erfarenheterna ska efter analys ligga till grund för beslut om framtida initiativ och handlingsplaner. Kanske utlysningsmodell Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

125 Hinder för innovativ offentlig upphandling skall lösas/utredas Riskfördelning upphandlande/leverantör (upphandlings-/affärsmodeller, kontrakt, IPR etc.) Hur behålla effektivitetsvinster i myndigheten? Hur bäst utnyttja småföretags potential för innovation och jobbskapande? Innovationshöjd validering Statsstöd vad är tillåtet och inte? Regelverket och innovation inkl. underlag till EU:s diskussioner Men framför allt hur gör man? Vad behöver göras? Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

126 Cato d.ä. Och för övrigt anser jag Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

127 Syftet med offentlig upphandling Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

128 Cato d.ä. att vi behöver ett system och policy Sven-Eric Hargeskog Upphandlingsråd

129