Tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar Bakomliggande faktorer och behandlingsmetoder

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Zina Rashid Tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar Bakomliggande faktorer och behandlingsmetoder Dental anxiety among children and adolescents Underlying factors and method of treatment Examensarbete C-uppsats Datum/Termin: Juni 2009 Handledare: Katri Ståhlnacke Examinator: Margot Rolandsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 SAMMANFATTNING Titel: Institution: Kurs: Författare: Handledare: Tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar Bakomliggande faktorer och behandlingsmetoder Dental anxiety among children and adolescents Underlying factors and method of treatment Institutionen för hälsa och miljö, Karlstads universitet Oral hälsa examensarbete, 15 hp, C- nivå Zina Rashid Katri Ståhlnacke Sidor: 20 Månad och år för examen: Juni, 2009 Nyckelord: Bakomliggande faktorer, barn, behandlingsmetoder, tandvårdsrädsla, ungdomar. Introduktion: Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan bidra till uppkomst av tandvårdsrädsla och vilka behandlingsmetoder som används inom tandvården för att underlätta behandling av barn och ungdomar med tandvårdsrädsla. Frågeställningar: 1. Vilka faktorer kan bidra till uppkomsten av tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar? 2. Vilka behandlingsmetoder används inom tandvården för att underlätta behandling av barn och ungdomar med tandvårdsrädsla? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Tandvårdsrädsla har olika orsaker och kan påverkas av kön, ålder, kulturell bakgrund, negativ upplevelse från tandvården som till exempel smärta eller dålig bemötande, låg socioekonomisk status i familjen, tandvårdsrädda föräldrar eller dental trauma. Tandvårdspersonal använder sig av olika behandlingsstrategier och psykologiska och/eller farmakologiska metoder för att underlätta behandling av tandvårdsrädda barn och ungdomar i olika tandvårdssituationer. Minnesmanipulation, positiva bilder och sedering med lustgas och/eller narkos är metoder för behandling av tandvårdsrädsla. Slutsats: Det finns olika bakomliggande orsakar till tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar och att tandvårdsrädsla kan minskas med hjälp av olika psykologiska och/eller farmakologiska metoder.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 BARN/UNGDOMARS BIOLOGISKA, PSYKOLOGISKA & SOCIALA UTVECKLING...1 Spädbarnet, 0-2 år...1 Förskoleåren, 3-6 år...1 De tidiga skolåren, 7-12 år...1 Tidiga adolescens, år...2 Mellan adolescens, år...2 Sen adolescens, år...2 TANDVÅRDSRÄDSLA...2 FÖREKOMST AV TANDVÅRDSRÄDSLA...2 TANDVÅRDSBEHANDLING OCH BESÖKSVANOR...2 KONSEKVENSER FÖR DEN ORALA HÄLSAN...3 TANDVÅRDSPERSONALENS ROLL...3 SYFTE...3 FRÅGESTÄLLNINGAR...3 METOD...4 DESIGN...4 DEFINITION AV BEGREPP...4 DATABASER...4 SÖKORD...4 URVAL...4 SEKUNDÄRGRANSKNING...6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN...6 RESULTAT...6 BAKOMLIGGANDE FAKTORER TILL BARNS/UNGDOMARS TANDVÅRDSRÄDSLA....7 OLIKA BEHANDLINGSSTRATEGIER...10 MINNESMANIPULATION OCH POSITIVA BILDER...11 NARKOS OCH LUSTGAS...12 UPPFÖLJNINGSSTRATEGI...13 MIDAZOLAM...13 DISKUSSION...13 METODDISKUSSION...13 RESULTATDISKUSSION...14 BEHOV AV NYFORSKNING...15 SLUTSATS...15 REFERENSER...16 BILAGA 1...1

4 INTRODUKTION Rädsla är den mest centrala och ursprungliga av alla mänskliga känslor. Nervsystemet hos en människa är konstruerat på ett sådant sätt att en intensiv rädsla dominerar över allt annat i individens kropp och själ. Om en person utsätts för en livshotande fara tappar han/hon omedelbart intresse för andra saker som annars brukar fånga uppmärksamheten och koncentrerar helt på att ta itu med faran. Rädsla för sjukdom, skada, fattigdom, död men även andra rädslor formar det vardagliga livet och människans beslut (Dozier, 2000). Det finns olika typer av rädsla som har olika innebörd: rädsla, ångest och fobi. Rädsla innebär att en individ upplever en känsla som oro inför hot eller fara. Ångest innebär att individens reaktion blir fylld av negativa förutsägelser och obehagliga tankar. En del lider av ångest och kan få panikattacker när de börjar fundera på skrämmande saker. Fobi är en väldigt stark form av oro, som karakteriseras av intensiv ångest där rädslan beskrivs som mycket stor och utan kontroll (Skaret & Soevdsnes, 2005). BARNS OCH UNGDOMARS BIOLOGISKA, PSYKOLOGISKA OCH SOCIALA UTVECKLING Relationen till föräldrarna, speciellt mellan mamma och barn, har stor betydelse och kan påverka barnets beteende till tandvården. Mamman har samtidigt stor förmåga att påverka sitt barn på ett känslomässigt positivt sätt, vilket kan hindra rädslan att utvecklas eller fortsätta hos barnet. För att kunna avgöra barnets psykiska, kognitiva och sociala utveckling bör barnets familjesituation undersökas vilket har stor betydelse och ger en bild för behandlaren om hur barnet reagerar i tandvårdssituationer (Freeman 2007). Barns utveckling genomgår ett antal stadier. Spädbarnet (0-2 år) lär sig om världen genom sinnen, reflexer, rörelser och nyfikenhet. Tänkandet är begränsat till handlingsscheman och lättare minnessaker. Barnet börjar uttrycka känslor och behov, vilket påverkas av sociala faktorer till exempel föräldrarnas personlighet, sociala och ekonomiska situationer som barnet lever i. Med tiden utvecklas också förmågan att tolka emotionella uttryck hos andra. Vid 2-års ålder börjar barnet tänka och kommunicerar med andra. En personlighetsutveckling inträffar och barnet börjar ta kontroll över sig själv samt bestämma på egen hand (Hwang & Nilsson, 2003). Barnet i förskoleåren (3-6 år) har ett egocentriskt tänkande och kan inte sätta sig in i andras synsätt och uppfattningar. Språket utvecklas mer och barnet använder sig av symboler vilket underlättar kommunikationen med andra. Det sociala samspelet är betydelsefullt för barnets språkutveckling. Barndomen är en viktig förberedelseperiod för tillväxt av självförtroende, sociala färdigheter och roller. Hos en del barn växer känslor som rädsla och fruktan, till exempel kan barnet vara rädd för att besöka tandvården (Hwang & Nilsson, 2003). Barnet tänker mer logiskt i tidiga skolåren (7-12 år) när det gäller konkreta sammanhang. Barnet söker efter bakomliggande orsaker till ett problem och lär sig snabbt genom att pröva, utforska och träna på saker. I den här åldern klarar barnet själv att söka kunskap och börjar styra sitt eget liv (Hwang & Nilsson, 2003). Ungdomars utveckling går igenom tre stadier; tidig adolescens (10-13 år), mellanadolescens (13-17 år) och sen adolescens (17-20 år) (Svenska läkaresällskapet, 2005). 1

5 Tidig adolescens -, den biologiska utvecklingen hos barn i den tidiga adolescensen innebär att kroppen börjar forma sig inför puberteten men barnet behåller fortfarande den tidiga formen av kroppen. I den psykologiska utvecklingen har barn och ungdomar ett abstrakt tänkande och ett kort tidsperspektiv, och kan inte överblicka framtiden. Den sociala utvecklingen för tidig adolescens innebär ständiga diskussioner och argumentering mot sina föräldrar. I denna ålder börjar fantiserandet och drömmar tar stor plats i deras liv (Svenska läkaresällskapet, 2005). Mellanadolescens - den biologiska utvecklingen i mellanadolescensen innebär en stor förändring beträffande kroppsform och ämnesomsättning. Den psykologiska utvecklingen innebär ett sökande efter identitet och tidsperspektivet vidgas. Ungdomarna undersöker olika livsstilar och romantiska relationer. I de sociala relationerna betyder kompisarna mest, och de lyssnar inte på vad föräldrarna säger. Det går däremot bättre att lyssna på en annan vuxen person utanför familjekretsen (Svenska läkaresällskapet, 2005). Sen adolescens - i sen adolescensen är den biologiska omvandlingen för kropp och ämnesomsättning klar, och ungdomarna är nu mer lik en vuxen till utseende. Psykologiskt kommer funderingar om framtiden och verkligheten, samt den negativa synen på livet. Yrkes- och livsstilsval baseras på egen kompetens och intresse. När det gäller den sociala delen blir relationerna centrala, familj och partner blir betydelsefulla och en egen vuxenidentitet växer fram (Svenska läkaresällskapet, 2005). TANDVÅRDSRÄDSLA Det kan ofta vara svårt för tandvårdspersonal att upptäcka att någon är tandvårdsrädd vid första mötet. En del tandvårdsrädda individer visar inte sin rädsla utåt. Exempel på en sådan rädsla kan vara att behandlaren ska slinta med instrumenten eller att bli smittad av andra patienter genom att orena instrument används. Vissa tandvårdsrädda patienter har en ängslig personlighet och får panikattacker (Abrahamsson, Berggren, Hallberg & Carlsson, 2002). FÖREKOMST AV TANDVÅRDSRÄDSLA Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna, och en skandinavisk studie har visat att 7-10 % av den vuxna befolkningen lider av extrem tandvårdsrädsla. Förekomsten av tandvårdsrädsla är vanligare bland kvinnor än män (Abrahamsson, Berggren, Hallberg & Carlsson, 2002). I en annan studie beräknas att cirka 9 % av alla barn i Europa, Australien, USA och Nordamerika var tandvårdsrädda. Samma studie visar att tandvårdsrädsla är vanligare bland yngre barn jämfört med äldre barn (Klingberg & Broberg, 2007). Tandvårdsrädsla rapporteras vara vanligare bland individer med lägre socioekonomisk status och med lägre utbildningsnivå. Kvinnor rapporterar i allmänhet högre ångest än män (Muglali & Komerik, 2008). TANDVÅRDSBEHANDLING OCH BESÖKSVANOR Barn känner ofta oro inför tandvårdsbehandlingen, känslan av att lämna ut sig till någon annan än mamma och pappa kan vara svår. Med tiden och erfarenheten brukar detta växa bort men i vissa fall kan rädslan inför tandvårdsbesök istället stegras. Det kan vara mycket stressande för barn som lider av tandvårdsrädsla att komma på bokade behandlingstider, vilket kan leda till ett undvikande beteende. När barnen väl kommer till behandling kan de ha svårt att kooperera vilket i sin tur leder till längre behandling och/eller fler besök, som i sin tur genererar fler avbokade tider vilket ger till följd en ond cirkel (Klingberg & Broberg, 2007; Muglali & Komerik, 2008). Det är sedan länge känt att upplevelser av stress, oro och rädsla hos tandvårdspatienter gör det svårare i behandlingssituationer och forskare har 2

6 granskat olika behandlingsmetoder som kan underlätta för tandvårdsrädda. Dessa behandlingsmetoder minskar patientens rädsla och ger en chans att förändra sin bild av tandvård samt klara alla steg i behandlingen (Berggren, Hakeberg & Carlsson, 2000; Klingberg & Broberg, 2007). KONSEKVENSER FÖR DEN ORALA HÄLSAN Tandvårdsrädsla har konsekvenser för den orala hälsan. En studie av Abrahamsson, Berggren, Hallberg & Carlsson (2001) visade att tandvårdsrädsla hade en negativ påverkan på individens orala hälsa och individens psykosociala funktion. Skillnader visades mellan grupperna beträffande antal kariesskadade/saknade/fyllda permanenta tänder (DMFT). Patienter som är tandvårdsrädda besöker inte tandvården lika regelbundet. Hade besök/behandling undvikits under minst 2 år påverkade det tandhälsan negativt. Betydligt fler saknade tänder uppvisades i denna grupp medan de som sökte tandvården regelbundet hade betydligt fler fyllda tänder. Signifikant skillnad fanns mellan tandvårdsrädda patienter som sällan går till tandvården och patienter som går regelbundet till tandvården, när det gäller oralt status och sociala relationer. Det fanns till exempel negativ inverkan på den tandvårdsrädda gruppens dagliga liv när det gäller arbete och arbetsförmåga (Abrahamsson, Berggren, Hallberg & Carlsson, 2001). TANDVÅRDSPERSONALENS ROLL Flera studier har visat att vuxna patienter värderar empatiska egenskaper högre än professionalism och vill känna trygghet och ett bra omhändertagande i förtroende till behandlaren. Många vill ha samma behandlare, vilket är en trygghet, och har svårt att byta klinik eller behandlare (Berggren U, 1986). När det gäller barn så är vissa orädda och självsäkra medan andra är ängsliga och behöver mer tid och engagemang. För tandvårdspersonalen är det viktigt att inte se tandvårdsrädda barn som besvärliga, utan se deras personlighet och behov och erbjuda den uppmärksamhet och respekt som de behöver. Barn och ungdomar som grupp utgör en enorm variation beträffande ålder, kompetens, mognad, personlighet, intellektuell förmåga, temperament, känslor, erfarenheter, oral hälsa, familjebakgrund och kultur. Alla dessa aspekter påverkar barnets förmåga att klara av en tandvårdsbehandling. Vissa barn klarar stressiga situationer och har inte något problem med behandlingar, medan andra är utsatta och kan behöva mer uppmärksamhet och tid för att känna sig trygga och för att kunna samarbeta. Därför krävs både kunskap och särskild uppmärksamhet från tandvårdspersonalen om ett barn inte samarbetar (Klingberg & Broberg, 2007). SYFTE Syftet är att beskriva vilka faktorer som kan bidra till uppkomst av tandvårdsrädsla och vilka behandlingsmetoder används inom tandvården för att underlätta behandling av barn och ungdomar med tandvårdsrädsla. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Vilka faktorer kan bidra till uppkomsten av tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar? 2. Vilka behandlingsmetoder används inom tandvården för att underlätta behandling av barn och ungdomar med tandvårdsrädsla? 3

7 METOD DESIGN Designen är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att kartlägga och analysera artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Systematisk datasökning, kritisk granskning och sammanställning har genomförts för att motsvara studiens syfte och frågeställningar. Befintlig litteratur utgör underlag för vad som redan är känt inom ett speciellt område och denna kunskap kan användas för vidare forskning (Forsberg & Wengström, 2003). DEFINITION AV BEGREPP Tandvårdsrädsla innebär att en individ upplever starkt rädsla eller fruktan och oro inför ett tandvårdsbesök för förebyggande vård eller behandling (MeSH, 2009). Barn är personer mellan 6 och 12 år, mellan 2-5 år är barn i förskoleåren (National library of medicine, 2009). Ungdomar är personer mellan 13 till 18 år ( MeSH, 2009). DATABASER Databas som använts vid sökning av litteratur är PubMed som är en medicinsk databas och en av de största referensdatabaserna som täcker odontologi och medicin. SÖKORD Lämpliga sökord användes i SveMed+ för att översätta svenska ord till engelska. Sökorden i MeSH i PubMed för att hitta lämpliga ämnesord inför sökning i databasen. Olika sökord kombinerades med AND för att få olika kopplingar som motsvarar syfte. Använda sökord var: dental anxiety, treatment, dental fear, oral health, communication, method, dental care, anesthesia och therapeutics. Manuell sökning gjordes avseende författaren Versloot J när det upptäcktes att vederbörande skrivit om tandvårdsrädsla genom granskning av referenslistan i en av de artiklar som ligger till grund för uppsatsens resultatdel. Antal träffar med sökordet Versloot gav sju artiklar. Samtliga sju artiklars titlar lästes, tre artiklar kvarstod i första urvalet och sedan abstract lästs till två av artiklarna i andra urvalet. Båda artiklarna lästes i fulltext för bedömning av relevans till syfte och frågeställningar och slutligen valdes en artikel som motsvarade syftet och frågeställningarna. URVAL Urvalet begränsades till artiklar på engelska från år 2004 och framåt och där abstrakt fanns. Detta för att finna aktuell forskning inom området. Vidare begränsades sökningen till barn/ungdomar mellan 0-18 år. Abstrakten studerades och relevanta artiklar som passade till syfte och frågeställningar valdes ut. Reviewartiklar har exkluderats. Urval 1 Granskningen började med att samtliga 71 artiklarnas titlar lästes. Artiklar som var relevanta till syfte och frågeställningar valdes ut. I resultatet från det första urvalet kvarstod 65 artiklar. Urval 2 De kvarvarande artiklarna granskades vidare med hjälp av abstract. Samtliga 65 abstract lästes. De artiklar som inte var relevanta utifrån syfte och frågeställningarna exkluderades. I resultatet av andra urvalet kvarstod 39 artiklar. 4

8 Urval 3 Granskningen fortsatte med att de återstående 39 artiklarna lästes i fulltext för bedömning av relevans till syfte och frågeställningar. Exklusionskriterier var om artikeln inte handlade om barn och ungdomar, bedömdes svag avseende deltagarantal eller hade stort bortfall. Tjugotvå artiklar valdes bort varvid 17 artiklar återstod. Tabell 1. Databassökning Databas Sökord/ Sökkombinationer PubMed Limits: artiklar på engelska, från 2004 och framåt, barn/ungd 0-18 år. Antal träffar Urval I (Titel) Urval 2 (Abstract) Urval 3 (Fulltext) 1. Dental anxiety Treatment Dental fear Utvalda Artiklar 4. Oral health Communication Methods Dental care Anesthesia Therapeutics AND AND AND AND AND AND 8 AND AND 2 AND AND AND AND

9 Versloot J SEKUNDÄRGRANSKNING Granskning gjordes på 17 artiklar med hjälp av modifierade versioner av Forsberg och Wengströms (2003) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier (bilaga 1). I sekundärgranskningen undersöktes hur väl resultatet besvarade syfte och frågeställningar. Vidare granskades studiernas genomförande, hur många som deltagit i studierna samt mätmetoderna. Varje enskild studie poängbedömdes och poängen omvandlades till en procentsats som värderades till; grad I: hög kvalitet 80 % %, grad II: medelgod kvalitet 70 % - 79 % eller grad III: låg kvalitet 60 % - 69 %. Av de sekundärgranskade artiklarna kvarstod 13 artiklar till resultatet, fyra artiklar exkluderade beroende på för låg kvalitet. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Utvalda artiklar är publicerade i medicin- och vårdvetenskapliga tidskrifter där etisk nämnd, eller motsvarande, godkänt dem. Urvalet som gjorts har kritiskt granskats. Litteraturstudien har genomförts noggrant och originalartiklar har använts utan att texter skrivits av eller omtolkats. RESULTAT Det finns olika faktorer som bidrar till uppkomsten av tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar därför använder tandvårdspersonalen olika behandlingsmetoder/ behandlingsstrategier för barn och ungdomar med tandvårdsrädsla för att kunna klara av en tandvårdsbehandling. Metoderna/strategierna kan vara psykologiska och/eller farmakologiska. Faktorer som bidrar till uppkomsten av tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Tabell 2 Studier som redovisar bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla Författare, år och land Syfte Urval Instrument Resultat Kvalitets Grad Al-Omiri et. al Jordanien Gabor et. al Ungern Syftet var att undersöka skolbarns kunskaper, attityder och beteende till oral hälsa och tandvård samt att utvärdera vilka faktorer som påverkar detta. Att studera eventuella samband mellan dödsfruktan och inställningar 577 skolelever med medelåldern 13,5 år i allmänna skolor i Norra Jordan. 277 skolelever deltog, 114 pojkar och 163 flickor, mellan 8-18 år. Deltagarna var från Budapest Frågeformulär Kvantitativ studie Frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ studie. Barnen var medvetna om vikten av tandvård, men föräldrarnas uppfattningar och kunskap verkade påtagligt påverka frekvensen av och orsaken till deras tandvårdsbesök. Tandvårdsrädsla hos barn berodde på brist på utbildningsprogram om oral hälsa för både barn och föräldrar Relationen mellan tandvårdsrädsla och att inte känna kontroll över situationen är stark. Däremot var det inte lika stark koppling mellan 93 % grad I 81 % grad I 6

10 Gustafsso n et al Sverige. Klaassen et al Nederländ erna Peretz et al Israel till döden till tandvårdsrädsl a. Att beskriva vardagsliv och familjeförhålla nden hos barn och ungdomar som var remitterade för DBMP* och jämföra dessa med patienter utan DBMP. Att fastställa i vilken omfattning Rachmans modell kan klargöra varför barn remitteras till specialister och vad som kan påverka detta. Att undersöka tandvårdsrädsl a hos barn, föräldrar och tandläkarstude nter på en tandläkarutbild ning. och deltog frivilligt. 230 barn, 8-19 år varav 118 flickor remitterade till specialistklinik för DBMP. 80 barn som blivit remitterade till specialistklinik. Kriterier: 4-11 åringar, inga inlärningsproble m, inga syskon som behandlats. 88 barn, föräldrar samt tandläkar studenter som behandlade barnen ingick i studien. Intervjustudier, Kvantitativ studie, där både patienterna och föräldrarna intervjuades och sedan fyllde i ett frågeformulär. Children s fear survey scheduledental subscale användes för att mäta rädslan och semistrukturerade intervjuer gjordes för att samla övrig information. Enkätformulär, Kvantitativa studie. Enkäten innehöll demografiska frågor samt frågor om tandvårdsångest med hjälp av DAS*. Studenterna ombads svara på en VAS* för att bedöma deras ångest före behandlingen. tandvårdsrädsla och känslan av att inte veta vad som händer näst. Faktorer som var associerade till DBMP var lågt socioekonomiskt status, kriser inom familjen, barn med färre fritidsaktiviteter och sämre socialt samspel. Faktorer som barnens temperament och karaktär verkade bidra mest till att de remitteras. För 58 barn nämndes någon av anledningarna i Rachman s modells som orsak. Tandläkarstuderandes ångest inför behandlingen hade inget samband med barnets tandvårdsrädsla. En positiv korrelation förekom mellan föräldrars och barns tandvårdsångest 86 % grad I 79 % grad II 71% grad II *DBMP (Dental behavioral management problems), * DAS (Dental Anxiety Scale), *VAS (Visuell analog skala). BAKOMLIGGANDE FAKTORER TILL BARNS/UNGDOMARS TANDVÅRDSRÄDSLA En holländsk studie gjordes för att klargöra varför barn remitterades till specialister och vad som var skälet till remitteringen. Studien visade att tandvårdsrädsla var det vanligaste skälet till att remittera barn och ungdomar till specialistklinik i pediatrisk tandvård. Negativa erfarenheter från tandvården är en orsak till att tandvårdsrädsla utvecklas. Tandvårdsrädsla kan ha olika orsaker där kön, ålder och kulturell bakgrund är faktorer som påverkar rädslan. Barn med tandvårdsrädsla hade ofta föräldrar med svår tandvårdsrädsla (Klaassen, Johannes & Hoogstraten, 2007). En svensk studie visade att en betydligt större andel barn och ungdomar i studiegruppen som var remitterade för DBMP (Dental behavioral management problems), jämfört med referensgruppen utan DBMP inom allmäntandvården hade föräldrar som inte bodde 7

11 tillsammans. Barnen i studiegruppen, fick flera insatser från sociala myndigheten, hade oftare föräldrar som separerat, fler barn som bodde hos släktingar eller fosterföräldrar jämfört med barn och ungdomar i referensgruppen. Andelen barn med stöd från skolpsykolog, socialarbetare eller andra psykosociala yrkesgrupper var nästan fyra gånger högre i studiegruppen jämfört med referensgruppen. Föräldrar i studiegruppen visade vara mer tandvårdsrädda än föräldrar i referensgruppen. Dessa ovan nämnda faktorer kan vara orsaker till en ökad tandvårdsrädsla. Studiegruppen visade högre grad av tandvårdsrädsla än referensgruppen. Studien konstaterade att tandvårdsrädsla kan bero på lågt socioekonomisk status, barn utsatta för sociala trauman, föräldrar som var tandvårdsrädda eller tidigare negativa upplevelser från tandvården (Gustafsson, Arnrup, Anders, Broberg & Berggren, 2007). En Jordansk studie bland skolbarn mellan år gamla visade att en stor andel, 49 %, av studiegruppen uppgav att de inte gick på regelbundna besök hos tandvården på grund av rädsla för tandvård, 12 % uppgav att höga kostnader för tandvård är en faktor för oregelbundna besök och 21 % uppgav brist på tandvärk. De vanligaste rädslorna handlade om rädsla för tandvårdsbehandlingen, rädsla för sprutor, 25 % uppgav rädsla för att borra och 24 % var rädda för nålar. Brist på uppmuntran att besöka tandläkaren kan också bidra till oregelbundna tandvårdsvanor liksom bristen på föräldrars regelbundna tandvårdsvanor kan återspeglas i barnens vanor. Samma studie visade att föräldrarnas uppfattningar och kunskap påtagligt påverkade både frekvensen och orsaken till deras tandvårdsbesök. Under det senaste året hade 60 % av studiegruppen besökt tandvården på grund av akut smärta, 20 % besökte aldrig eller sällan tandvården (Al-Omiri, Al-Wahadni & Saeed, 2006). I en studie av Peretz, Nazarian & Bimstein (2004) undersöktes tandvårdsrädsla hos barn, föräldrar och tandläkarstudenter på en tandläkarutbildning. Studien visade ett samband mellan tidigare tandvårdsbesök och nivån på barnets tandvårdsrädsla. Barn som fick en smärtfri behandling inom tandvården hade mindre risk att bli tandvårdsrädda i framtiden än barn som fick en negativ upplevelse från tandvården och en smärtsam behandling. Kvinnliga tandläkarstudenter visade högre tandvårdsrädsla än manliga tandläkarstudenter. En stor del 40 %, av tandläkarstudenterna uppgav att det var mer ångestfyllt att behandla ett barn än att behandla en vuxen. Det är logiskt att anta att en kombination av en orolig tandläkarstudent inför behandling av ett barn kan öka tandvårdsrädslan hos barnet. Barn som har reagerat med rädsla eller med gråt i tidigare tandvårdssammanhang visade signifikant högre tandvårdsrädsla än de som inte reagerat på någonting och samarbetat. Detta resultat kan tyda på att minnet är en viktig faktor i barnens beteende i tandvårdssituationer. I en annan studie av Gábor, Orsolya, Kovács, Túnguyen, Tibor, Péter & Pál (2007) studerades sambandet mellan tandvårdsrädsla och fruktan för och inställning till döden. Barnen fick rita och beskriva sina tankar och relationer till tänder samt besvara ett frågeformulär med 21 påstående kring döden. Individer som hade signifikant mer tandvårdsrädsla höll med om påståendet att tandbehandling kan medföra rädsla att dö, samma grupp höll inte med om påståendet om att tandbehandling medför aldrig rädsla att dö. Rädslan att dö minskade ju äldre deltagarna var. Olika behandlingsmetoder som används för att underlätta behandling av barn och ungdomar med tandvårdsrädsla Psykologiska och farmakologiska metoder Tabell 3 Studier som redovisar olika behandlingsmetoder 8

12 Författar e, år och land Fox & Newton (2006). England. Holmes et al 2005 England Kantaput ra et al 2007 Thailand Pickrell et al USA Savanhei mo et al 2005 Finland Syfte Urval Instrument Resultat Kvalitets Grad Att bedöma effekten av att visa positiva bilder av tandvård innan behandling. Att se om det går att förebygga tandvårdsrädsl a hos barn. Att avgöra och bedöma validiteten av subjektiv rädsla och registrera resultaten bland barn som mottagit behandling under lustgas/ lokal bedövning. Syftet med denna studie var att bedöma hur barn känner gentemot användning av BMT*-s tekniker i tandvården. Att manipulera minnet av en tandvårdsbeha ndling hos barn för att skapa bättre förutsättningar under kommande tandvårdsbesö k. Att undersöka vanligaste orsaken till tidigare misslyckade behandlingar och remisser 38 barn 5-17 år 100 barn och ungdomar mellan 8-15 deltog. 50 barn som ansågs vara mindre rädda behandlades med lokalt smärtstillande medel och resten behandlades med lustgassedering. 240 barn, 6 till 17 år valdes ut slumpvis för att delta i studien. 48 barn 22 pojkar och 26 flickor i åldrarna 6-9 år valdes ut beroende på om de hade behov av åtgärder som krävde mer än ett besök hos tandläkaren. 102 barn Under 16 år Remitterade för behandling under narkos. Kvantitativ studie. Positiva bilder av tandvårdssituatio ner visas före behandling. Kvantitativ studie. Studien genomfördes med hjälp av STAIC* och VPT* samt CFSS-DS* som är en riskklasskala som klassificerar beteende under tandvårdsbehand -ling. Barnen fick titta på 8 videoscener med olika BMT tekniker. Sedan fick barnen uttrycka sin inställning till BMT genom att dra en linje på en attitydmätare. Riktlinje av beteende och rådgivning för pediatriska patienter användes för att individualisera strategierna. CFSS-DS och VAS-skalor användes för att mäta rädsla och den individuella effektiviteten. Kvantitativ studie. Frågeformulär om tidigare erfarenheter av tandvård. Bildvisning med positiv koppling till tandvården visade en signifikant minskning av rädsla hos alla barn. Tandvårdsrädsla och oroligheten innan behandling var signifikant högre hos barn som fick lustgas jämfört med barn som fick behandling med lokal analgesi. Däremot fanns ingen signifikant skillnad när det gäller rädsla efter behandling mellan de två grupperna. Man fann att TSD* var favorit som BMTteknik. De som hade tandvårds erfarenhet tycktes ha sämre attityder. VAS-skala är ett tillförlitligt verktyg för att mäta attityder hos barn över 6 år. I interventionsgruppen hade minnet ändrats av både smärtan och rädslan under första besöket. Beteendet förbättrades under andra tandvårdsbesöket. Vanligaste orsaken till tidigare misslyckade behandlingar och remisser för behandling under narkos, hos friska barn är tandvårdsrädsla, upprepade obehag eller 86 % grad I 79 % grad II 86 % grad I 81 % grad I 71 % grad II 9

13 Shapiro et al 2007 Israel Uldum el al 2008 Danmark Versloot et al Nederlän derna för behandling under narkos. Att utvärdera effekten av en SDE* för att minska rädsla hos barn som genomgår scaling och polering av en tandhygienist. Syftet med denna studie var att beskriva fördelen med att använda midazolam bland tandvårdsrädda barn i kommunal tandvård i Danmark. Att undersöka vilka strategier barn använder sig av när de upplever smärta hos tandläkaren. Samt att analysera möjliga skillnader mellan strategierna med hjälp av 19 barn i åldrar 6-11, som hade genomgått scaling och polering hos tandhygienist i SDE miljö. Studien pågick från barn och ungdomar deltog i studien, behandlades med Midazolam. 597 barn, med en medelålder av år som fungerade som en kontrollgrupp i en annan studie, deltog som huvudgrupp i denna studie. Med hjälp av en skala (VAS) kunde tandhygienisten efter varje besök betygsätta rädsla och samarbete hos barnet under tandvårdsbehand -lingen. En värdering av 0 till 5 gavs av barnet. Beteende hos barnet spelades in på videoband. Kvantitativ studie. Kvantitativ studie, anpassnings strategierna undersöktes med hjälp av The dental cope Questionnaire och tandvårdsrädslan mättes med Children s fear survey schedule. smärta under tandvårdsbesök. En ändring av tandvårdsmiljö till exempel att ha kudde, skydda instrumenten gav en lugnande miljö. SDE ökade bekvämligheten och tandvårdsrädslan minskade jämfört med behandling utförd i konventionell tandvårdsmiljö. Sedering med midazolam bland tandvårdsrädda barn är en möjlig och en effektiv metod med få komplikationer. Det kan förmodligen minska behovet av tandvårds behandling under generell anestesi/narkos. 11-åriga barn använde sig mest av interna strategier i tandvården. Det fanns en del som använde också extern- och destruktiv strategi. 88 % grad I 71 % grad II 79 % grad II DMFS index. *TSD (Tell, show, do), *BMT (Behavior management techniques), *SDE (Sensoriskt anpassad tandvårdsmiljö), *VPT (Venham Picture Test), *CFSS-DS (Child Fear Survey Schedule -Dental Subscale), *STAIC (State- Trait Anxiety Inventory for Children). OLIKA BEHANDLINGSSTRATEGIER Fox och Newton (2006) har studerat hur tandvårdspersonal använder sig av olika strategier för att behandla barn. Att använda bildvisning med positiva tandvårdssituationer under en kort period före behandling är ett sätt att kortvarigt minska barn och ungdomars rädsla inför ett tandvårdsbesök, vilket visade ge en reduktion av rädsla hos alla barnen. I en annan studie visades att 11-åringar använder en rad olika strategier vid upplevd smärta hos tandläkare. Strategierna beskrevs av barnen med hjälp av Dental Cope frågeformulär. Där krävs av barnet att tänka på en smärtsam situation hos tandläkaren och bedöma vilka strategier han/hon skulle 10

14 använda. Graden av tandvårdsrädslan utvärderades med hjälp av Children`s Fear Survey Schedule (CFSS-DS). Valet av strategi bestämdes av en tandläkare för att undersöka hur stark tandvårdsrädslan var hos barnet och om barnet hade tidigare erfarenheter av smärta. Interna strategier är mest kognitivt inriktade strategier som bidrar till att motverka negativa känslor och till att klara behandlingen vilket användes mest av barnen. Interna strategier har bedömts vara effektiva och 83 % av barnen i studien använde sig av denna strategi. De externa strategierna är strategier där mekaniska hjälpmedel används till exempel en spegel eller en kompis eller annan persons närvaro, eller att sköterskan håller i handen. Externa strategier används mindre ofta men beskrivs som effektiva. Rädda barn använde mer externa strategier för att klara av tandvårdsbesök och fann dessa strategier mer effektivare än barn som inte var rädda. Detta tyder på att rädda barn saknar personliga resurser för att hantera smärta därför vill barnet att sköterskan håller i handen och effekten på dessa strategier var 85 %. Destruktiva strategier är strategier som inte ger mycket hjälp för behandling till exempel att bli arg eller stänga munnen. Destruktiva strategier användes knappast men i genomsnitt 45 % av användarna tyckte det fungerade effektivt. Effekten på destruktiva strategier var 58 %, vilket var den procentuella andelen barn som visade att dessa strategier hjälpt till i deras tandvårdsrädsla. Enligt tandläkarna skall behandlingsstrategier inte bara bestå av utbildning för barnets copingförmågor, utan även anpassa behandlingen till barnets förutsättning, rädslans nivå och smärtans omfattning under behandlingen (Versloot, Veerkamp, Hoogstraten & Martens, 2004). Shapiro, Melmed, Sgan-Cohen, Parush & Eli (2007) utvärderade i en studie effekten av en sensorisk anpassad tandvårdsmiljö (SDE) för att minska rädsla hos barn som genomgår scaling och polering av en tandhygienist. Studien fann en betydande högre avkoppling i SDEmiljö jämfört med konventionell tandvårds miljö (RDE). Barnen visade större grad av rädsla i RDE än i SDE. Studien visade genom både beteende och fysiologiska parametrar att SDEmiljö hade en betydande positiv effekt på barn. Åttio procent av barnen uttryckte att de föredrog en sensorisk anpassad tandvårdsmiljö. Ett viktigt antagande som ligger bakom denna studie är att ändring av tandvårdsmiljö och förändringar i sensoriska stimuli leder till ökad bekvämlighet och minskar ångest hos barn. I en thailändsk studie av Kantaputra och medarbetare fick varje student som deltog i studien i uppdrag att titta på 8 videoscener av levande BMTs tekniker (Behavior Management Techniques) och teknikerna bestod av (1) berätta-visa-göra (TSD), (2) belöningar, (3) allmän anestesi, (4) rörelseapparat, där barnet läggs in i en fysisk anordning för att begränsa barnets störande rörelser (5) hand och anläggning, (6) munstöd, ett instrument som används för att tvinga barnet att öppna sin mun och hålla den öppen, (7) röststyrning, (8) hand över mun motion (HOME). Efter att ha sett alla BMTscener instruerades barnen att uttrycka sin inställning till BMT genom att dra en linje i en attitydmätning. En VAS-skala användes med ansikten med olika uttryck gjord för barn över 6 år men som även används för vuxna. VAS-skalan representerar ansiktsuttryck som sträcker sig från "mycket ledsen" till "neutral" till "mycket lycklig. Studiens resultat visade att hand över mun (HOME) var minst accepterad som beteendeteknik (BMT) för barn, däremot fann studien att TSD var favorit bland BTM-tekniker (Kantaputra, Chiewcharnvalijkit, Wairatpanich, Malikaew & Aramrattana, 2007). MINNESMANIPULATION OCH POSITIVA BILDER En studie av Pickrell, Heima, Weinstein, Coldwell, Skaret, Castillo & Milgrom (2007) visade att det går att påverka minnet positivt hos barn och därmed få ett positivt minne av en tandvårdsbehandling med hjälp av en minnesmanipulationsmetod. Denna metod ledde även till ett förbättrat beteende vid nästkommande behandlingstillfälle. I studien medverkade två grupper av barn i åldrarna 6-9 år. Barn i denna åldersgrupp är mottagliga för utveckling av 11

15 tandvårdsrädsla och kan rapportera smärta. Båda grupperna erbjöds två tillfällen med behandling hos tandläkare med två veckors mellanrum. Varje behandling inleddes med ett kort administration av lokalbedövning och information om vad som skulle göras. Detta för att skapa kontroll hos barnet och ge möjlighet till att kunna förbereda sig inför behandlingen. Direkt efter lokalbedövningen frågas barnet om upplevd smärta (Pain Termometer) och om upplevd rädsla inför och under lokalbedövningen med hjälp av (Faces Scale). Ansiktsskalan (Faces Scale) omfattade fem ansikten där ansiktet 5 utgjorde mest rädsla. Barnen undersöktes dentalt efter en positiv påverkan av minnet av en kvinnlig behandlare. Den kvinnliga tandläkaren var ej klädd med klinisk klädsel för att på så vis skilja sig från tandläkarteamet. CFSS-DS och VAS-skalorna användes för att mäta rädslan och hur barnet upplevde behandlingen vilket var märkt med "inte bra alls" och "mycket bra. Varje deltagare uppmanades att dra en linje vid den punkt som skulle besvara frågan "Hur tror du att du kommer att göra idag medan tandläkaren undersöker dina tänder? För att återspegla första mötet med tandvården planerades andra tillfället två veckor senare. Samma behandlare lyssnade på barnet som berättade om minnet från första besöket utan att kommentera vad barnet sagt. Ytterligare tid ägnades åt att diskutera skolan och vänner. Samma skalor användes vid andra besöket för att mäta rädslan och hur barnet upplevde behandlingen. Barnen blev mer kooperativa och mindre rädda vid nästa besök hos tandvården eftersom barnen fick en annan positivare minnesbild av tandvårdsbehandlingen. Resultatet av studien visade att förberedelse inför en behandling och att skapa kontroll hos barnet i studiegruppen ändrade sina minnen av upplevd smärta och rädsla från det första besöket. Under andra tandläkarbesöket hade barnet i samma grupp också ett förbättrat beteende vilket tydde på att det positiva minnet medförde bättre beteende. Barn i kontrollgruppen mindes både rädslan och smärtan från det första besöket och hade både förvärrade och förbättrade beteenden. NARKOS OCH LUSTGAS I en studie undersöktes vilka de vanligaste orsakarna till att barn remitteras för behandling under narkos. Vanligaste orsaken till tidigare misslyckade behandlingar och remisser för behandling under narkos hos friska barn är tandvårdsrädsla, upprepade obehag eller smärta under tidigare tandvårdsbesök. Sexton procent av alla barn som blev remitterade för behandling under narkos hade akuta besvär som inte gick att behandla hos tandläkare. Tjugo en procent av föräldrar till de remitterade barnen hade ofta själva genomgått behandling under sedering eller narkos. Barnen saknade förmåga att samarbeta under en vanlig tandvårdsbehandling. Sjuttiosex procent av föräldrarna till remitterade barn var mycket nöjda med sina barns behandling under narkos. Studien visade att eftersom tandvårdsrädsla och upprepade obehagliga upplevelser i tandvården rapporterades som de vanligaste faktorer som ledde till ett behov av behandling under narkos, bör obehagliga upplevelser alltid minskas för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla (Savanheimo, Vehkalahti, Pihakari & Numminen, 2005). En annan studie undersökte validiteten av subjektiv rädsla och gjorde en bedömning av resultaten bland barn som mottagit behandling under lustgas/lokal bedövning. Barnen delades i två grupper, en "icke-sederad grupp" med barn som fick behandling med lokal analgesi (låg rädsla), och den andra gruppen var "sederingsgrupp" för barn med mycket rädsla (hög rädsla). Barn i den andra gruppen fick lustgas och syrgassedering (relativ analgesi) förutom lokal analgesi. Beteendet hos deltagarna granskades under behandlingen med jämna mellanrum och deras svar registrerades med hjälp av en global riskskala (Child Fear Survey Schedule -Dental Subscale), där det fanns tre alternativ till varje fråga där barnet kunde kryssa i vad som bäst beskrev hur barnet kände. Svaren poängsatts från "1" till "3" för varje fråga, höga poäng indikerade hög rädsla. Resultatet från studien visade att barn som fick sedering med lustgas var barn som rapporterade mycket hög tandvårdsrädsla före behandling och barn i den icke- 12

16 sederande gruppen var barn som rapporterade låg rädsla, men båda grupperna uppvisade betydande minskning av rädsla omedelbart efter behandling (Holmes & Girdler, 2005). UPPFÖLJNINGSSTRATEGI En finsk studie visade effekten av en uppföljningsstrategi för att vägleda barnet tillbaka till ett "normalt" patientbeteende i tandvården. Barnet och föräldrarna erbjöds ett möte med en tandhygienist för att få hjälp med att införa en ordentlig munvård i hemmet med syftet att hjälpa barnet att vänja sig vid tandvård. Denna procedur avsåg att simulera en normal tandvårdssituation men utan någon behandling som kan orsaka smärta. På detta sätt skulle barnet kunna växa ur sin tandvårdsrädsla, och föräldrarna skulle ta mer ansvar för sitt barns munvård. Metoden ansågs vara en effektiv metod vid behandling av tandvårdsrädda barn (Savanheimo, Vehkalahti, Pihakari & Numminen, 2005). MIDAZOLAM En dansk studie diskuterade fördelen av sedering med Midazolam till tandvårdsrädda barn och ungdomar. Resultatet visade att användning av Midazolam är en värdefull metod som löser beteendeproblem hos barn under tandvårdsbehandling som inte kunde lösas med hjälp av beteendeledningstekniker (berätta, visa och göra). Studien fann att midazolam är en realistisk, effektiv och en godtagbar metod inom tandvården med låg grad av komplikationer för barn och ungdomar med tandvårdsrädsla och ångest samt beteendeproblem (Uldum, Hallonsten & Poulsen, 2008). DISKUSSION Den första frågeställningen i detta arbete: Vilka faktorer som kan bidra till uppkomsten av tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar har besvarats med att tandvårdsrädsla har olika orsaker som negativ upplevelse från tandvården speciellt under barndomen som till exempel smärta eller dåligt bemötande. Låg socioekonomisk status, tandvårdsrädda föräldrar eller barn som utsatts för trauma är också faktorer som kan bidra till utveckling av tandvårdsrädsla. Frågan om vilka behandlingsmetoder som används har visat att det finns flera olika metoder som anses vara effektiva. Det används olika behandlingsstrategier som till exempel psykologiska och/eller farmakologiska metoder för att underlätta behandling av tandvårdsrädda barn och ungdomar i olika tandvårdssituationer. Minnesmanipulation, positiva bilder och sedering är metoder för behandling av tandvårdsrädsla, som tagits upp i denna litteraturstudie. Att använda bildvisning med positiva tandvårdssituationer under en kort period före behandling är ett sätt att tillfälligt minska barn och ungdomars rädsla inför ett tandvårdsbesök. Sedering med lustgas eller narkos och användning av Midazolam visar sig vara värdefulla metoder som löser beteendeproblem som inte kunde lösas med hjälp av beteendeledningstekniker, t.ex. berätta, visa och göra (Klaassen, Johannes & Hoogstraten, 2007; Gustafsson, Arnrup, Anders, Broberg & Berggren, 2007; Fox & Newton, 2006; Uldum, Hallonsten & Poulsen, 2008; Holmes & Girdler, 2005). METODDISKUSSION Studien är en systematisk litteraturstudie. Sökningen gjordes i databasen PubMed, där relevanta artiklar kunde hittas som besvarade syfte och frågeställningar. För att täcka ett så stort område som möjligt inom intresseområdet valdes relevanta sökord med olika kombination. En manuell sökning gjordes med författarnamn när det upptäcktes att författaren hade skrivit mycket inom detta område och hade många artiklar om just tandvårdsrädsla. När det gällde att hitta fakta om psykologiska strategier för att behandla barn och ungdomar med tandvårdsrädsla fanns det problem, kanske beroende på svårigheter att finna rätta sökord och att sökningen bara gjordes i en databas och på dessa begränsningar. 13

17 Däremot fanns mycket fakta om bakomliggande orsakar till tandvårdsrädsla. Ganska många artiklar exkluderades vid databearbetningen för att de inte motsvarade syfte och frågeställningar och några togs bort vid bedömningen, beroende på för låg kvalitet. Artiklarna granskades för att bedöma kvalitetsgrad med hjälp av modifierade versioner av Forsberg och Wengströms (2003) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier. Artiklar med hög och medelgod kvalitet användes till studiens resultat, de flesta artiklarna var av medelgod grad. De frågor som ställdes i granskningen för bedömningen av kvaliteten av artiklarna var om artikeln hade tydliga frågeställningar, gruppstorlek, bortfall, etiska resonemang, validitet och resultat. En svaghet i denna studie är att det bara är en person som granskat inkluderat artiklar, det kan vara möjligt att någon annan granskare skulle ha bedömt artiklarna annorlunda. Det fanns gott om kvantitativa artiklar inom ämnet däremot fanns inte så många kvalitativa artiklar. Litteraturstudie var lämplig som metod för att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla och behandlingsmetoder som används för att underlätta behandlingen. Det finns också ett behov av empiriska studier för att se vilka strategier/metoder som är mest vanliga och som används i verkligheten. Det går nästan att generalisera resultatet av denna studie eftersom det upplevdes att det är samma bakomliggande orsaker till barn och ungdomars tandvårdsrädsla över hela världen och det går kanske att använda sig av samma behandlingsmetoder/strategier för att underlätta behandlingen men frågan är hur många patienter som uppmanas att genomföra behandlingen under sedering och vem som står för kostnaden. RESULTATDISKUSSION Det finns båda bekräftande och motstridiga studier angående denna litteraturstudies resultat. Flera studier visade samma resultat om att smärta, borrning och lokal anestesi rapporterades vara de mest skrämmande aspekterna och orsakerna till tandvårdsrädsla. Att barnets tandvårdsrädsla var förknippad med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Tidigare erfarenheter av dental injektion hade negativ inverkan och stor betydelse för hur barn rapporterar smärta vid senare behandlingstillfällen (Ratavuori, Lahti, Hausen, Seppä & Kärkkäinen, 2004; Nuttall, Gilbert & Morris, 2008; Versloot, Veerkamp & Hoogstraten, 2007). Tandvårdsrädsla orsakas således ofta av någon negativ upplevelse från tandvården, speciellt under barndomen. Det är viktigt att undersöka om det är smärtan eller dålig inskolning från tandvårdspersonal som gett en dålig upplevelse eftersom det finns olika faktorer bakom det för att utifrån det kunna ge lämplig behandling, och anpassad till barnets utvecklingsnivå. Den mest använda metoden inom barntandvården är TSD tell, show, do-metoden vilket är bekräftat av en annan studie också om att beteendeledningstekniker minskar tandvårdsrädsla på lång sikt (Peretz, Glaicher & Ram, 2003). Men det finns en motstridig studie som visar att denna metod kan istället göra barnen mer rädda när de får veta vad som kommer och hända dem vilket skapar orolighet hos barnet. Behandlaren kan istället prata om en helt annan sak än behandlingen till exempel skolan, kompisar och fritiden vilket minskar rädslan och gör att barnet tänker och fokuserar på samtalet istället (Buchanan & Niven, 2003). Barn som får behandling under narkos har inte förmåga att samarbeta under fortsatt tandvårdsbehandling eftersom narkos ger resultat på kort sikt och bara är en tillfällig lösning (Freeman, 2007; Savanheimo, Vehkalahti, Pihakari & Numminen, 2005). Däremot lämnade en metaanalysstudie motstridiga uppgifter om sederingens betydelse för beteendeproblem där 65 studier ingick i en studie med 3372 personer totalt. Resultatet visade att författarna inte kunde dra någon slutsats om vilket läkemedel eller metod för sedering som var det mest 14

18 effektiva för oroliga barn på grund av problem med kvaliteten av ingående publicerade studier (Matharu & Ashley, 2007). Många artiklar i denna litteraturstudie är artiklar från olika länder. Det blir därför viktigt att jämföra den kulturella skillnaden beträffande besöksvanor till tandvården. I många kulturer eller och länder besöks inte tandvården förrän personen får akut besvär i munhålan. Detta kan felaktigt tolkas som tandvårdsrädsla när patienter i Sverige med invandrarbakgrund inte söker tandvård regelbundet utan bara vid akuta problem. I många länder prioriteras inte tandvård och munhälsa som allmänhälsan och det är mer acceptabelt att blöda i tandköttet än att blöda från någon kroppsdel. Kostnaden kan vara ett hinder för barn från vissa länder där tandvården kostar pengar till skillnad från Sverige och många andra länder där barn- och ungdomstandvård är kostnadsfri. BEHOV AV NY FORSKNING Förslag om fortsatta studier kan vara inom ämnet tandvårdsrädsla och behandlingsmetoder, speciellt psykologiska strategier eftersom det upplevdes att det fanns brister inom detta område. SLUTSATS Det fanns olika bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar, vilket kan minskas med hjälp av olika psykologiska och/eller farmakologiska metoder. Eftersom tandvårdsrädsla är vanligt förekommande bland barn och ungdomar i tandvårdssituationer är det viktigt med fördjupad kunskap och förståelse. Denna uppsats genererar en god grund för tandhygienister att känna till bakomliggande faktorer till barns/ungdomars tandvårdsrädsla och få en kunskapsöversikt av de olika behandlingsmetoderna som används inom tandvården för att minska barn och ungdomars rädsla. Det är viktigt att tandvårdspersonal använder sig av befintliga beteendeledningstekniker, t.ex. berätta, visa och göra-metoden Lika viktigt som att bemöta barn på ett vänligt sätt samt ge barn bra introduktion före behandlingen, berätta om vad som skall göras, vilket gör att barnet har kontroll i situationen. Dessa metoder är effektiva och enkla samt ger resultat på lång sikt, en hjälp för barn att undvika problem i framtiden. 15

19 REFERENSER * Symbolisera artiklar använda i resultatet. Abrahamsson KH., Berggren U., Hallberg L & Carlsson S.G. (2001). Phobic avoidance and regular dental care in fearful dental patients: a comparative study. Acta Odontologica Scandinavica, 59, Abrahamsson KH., Berggren U., Hallberg L & Carlsson S.G. (2002). Dental phobic patients view of dental anxiety and experiences in dental care: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16, *Al-Omiri MK, Al-Wahadni AM & Saeed KN. (2006). Oral health attitudes, knowledge, and behavior among school children in North Jordan. Journal of Dental Education, 70, Berggren U. (1986). Long-term effect of two different treatments for dental fear and avoidance. Journal of Dental Research, 65, Berggren U, Hakeberg M & Carlsson S.G. (2000). Relaxation vs. Cognitively oriented therapies for dental fear. Journal of Dental Research, 79, Buchanan, H. & Niven, N. (2003). Self-report treatment techniques used by dentists to treat dentally anxious children: a preliminary investigation. International Journal of Peadiatric Dentistry, 13, Forsberg C & Wengström Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Freeman R. (2007). A fearful child attends: a psychoanalytic explanation of children s responses to dental treatment. International Journal of Paediatric Dentistry, 17, *Fox, C & Newton, JT. (2006). A controlled trial of the impact of exposure to positive images of dentistry on anticipatory dental fear in children. Community Dental Oral Epidemiology; 34(6): *Gábor F, Orsolya M, Kovács S, Túnguyen M, Tibor K. F, Péter C & Pál F. (2007). Attitude toward death: Does it influence dental fear? New York Academy of Sciences, 1113, *Gustafsson A, Arnrup K, Anders G. Broberg L & Berggren U. (2007). Psychosocial concomitants to dental fear and behaviour management problems. International Journal of Paediatric Dentistry, 17, *Holmes, R. D. & Girdler, N.M. (2005). A study to assess the validity of clinical judgement in determining paediatric dental anxiety and related outcomes of management. International Journal of Peadiatric Dentistry.15, Hwang, C-P & Nilsson, B. Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur, Klingberg G & Broberg A. (2007). Dental fear/anxiety and dental behavior management problems in children and adolescents: a review of prevalence and concomitant psychological factors. International Journal of Paediatric Dentistry, 17,

20 Matharu L & Ashley P. (2007).What is the evidence for paediatric dental sedation?. Journal of dentistry, 35 (1); Muglali M & Komerik N. (2008). Factors related to patients anxiety before and after oral surgery. Journal of Oral and Maxillofacial Surgery, 66, Nuttall NM, Gilbert A & Morris J. (2008). Children's dental anxiety in the United Kingdom in Journal of dentistry. 36(11); *Kantaputra PN, Chiewcharnvalijkit K, Wairatpanich K, Malikaew P & Aramrattana A. (2007). Children's attitudes toward behavior management techniques used by Dentists. Journal of Dentistry for Children; 74(1): 4-9. *Klaassen MA, Johannes JS & Hoogstraten J.(2007). Dental fear, communication, and behavioural management problems in children referred for dental problems. International Journal of Paediatric Dentistry, 17, Peretz, B., Glaicher, H. & Ram, D. (2003). Child- management techniques. Are there differences in the way female and male pediatric dentists in Israel practice? Brazilian Dental Journal, 14, (2), *Peretz, B., Nazarian, Y & Bimstein, E. (2004). Dental anxiety in a student s paediatric dental clinic: children, parents and students. International Journal of Paediatric Dentistry, 14, *Pickrell, J.E., Heima, M., Weinstein, P., Coolidge, T., Coldwell, S.E., Skaret, E., Castillo, J. & Milgrom, P. (2007). Using memory restructuring strategy to enhance dental behaviour. International Journal of Paediatric Dentistry; 17(6): Rantavuori K, Lahti S, Hausen H, Seppä L & Kärkkäinen S. (2004). Dental fear and oral health and family characteristics of Finnish children. Acta odontologica Scandinavica. 62(4); *Savanheimo, N., Vehkalahti, M.M., Pihakari, A & Numminen, M. (2005). Reasons for parental satisfaction with children s dental care under general anaesthesia. International Journal of Paediatric Dentistry, 15, *Shapiro Michele, Melmed Raphael, Sgan-Cohen Harold, Eli Ilana & Parush Shula. (2007). Behavioural and physiological effect of dental environment sensory adaptation on childrens dental anxity. European journal of oral sciences; 115(6): Skaret E & Soevdsnes E-K. (2005). Behavioural science in dentistry. The role of the dental hygienist in prevention and treatment of the fearful dental patient. International Journal of Dental Hygiene, 3, 2-6. Svenska läkarsällskapet. Svensk medicin nr 75. Läkardagarna i Örebro (2005). Varken barn eller vuxen ungdomsmedicin i praktiken. Stockholm; Gothia AB. *Uldum, B., Hallonsten, A-L & Poulsen, L. (2008). Midazolam conscious sedation in a large Danish municipal dental service for children and adolescents. International Journal of Peadiatric Dentistry. 18;