PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

Transkript

1 Kommunledningskontoret Sara Anderhov PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 1 december, klockan 14:00 16:15 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin Närvarande: Eslövs kommun Cecilia Lind, KS, ord. Henrik Wöhlecke, KS, v. ordf. Lesley Holmberg ers. KS Kent Karlsson, BoF Karl-Erik Malmgren, KoF Tony Hansson, VoO Kerstin Brink, ers. SoT Fredrik Lundström, GoV Annette Linander, KS Monica Eberyd, VoO Camilla Marcusson, AOF Johanna Sundberg, GoV Stefan Persson, KoF Johnny Roj, MoS Magnus Månsson, Klk Åsa Mikkelsen, Klk Elsa von Friesen, Klk Sara Anderhov, Klk Handikappföreningarna POMS/Närpolisen Göthe Roth Inger Isaksson Iréne Strand Snezana Krisanovic Ingrid Jönsson Ingemo Hellgren Mats G Odestål

2 Räddningstjänsten Kärråkra vårdcentral Försäkringskassan Ungdomsmottagningen Paavo Frick Louise Jöngard-Larsen Anita Ström Henrik Sandén Åsa Löfkvist 1. Mötet öppnas Ordförande Cecilia Lind hälsade alla välkomma, och förklarade mötet öppnat. Ordförande hälsade kommunens fritidschef Stefan Persson extra välkommen. Stefan kommer framöver att representera föreningslivet. 2. Justerare utses Henrik Wöhlecke utsågs att justera dagens protokoll. 3. Återkoppling från workshop Sara Anderhov gav en återkoppling av resultatet från föregående mötes workshop samt presenterade hur processen går vidare. För att konkretisera folkhälsoarbetet och göra det än mer målstyrt är ett förslag att policyn arbetas om till ett program. En policy ska enligt definitionen beskriva viljeriktning för Eslövs kommun och vara vägledande för beslut och styrning inom alla verksamheter och på alla nivåer. Den ska formuleras kortfattat. Ett program däremot anger målmedvetna avsikter. På så vis kan kommunen anta fokusområden med tillhörande mål och göra arbetet än mer målstyrt. Hur kommunen ska leva upp till målen kommer förslagsvis att beskrivas i en handlingsplan. Programmet bör revideras en gång per mandatperiod, medan handlingsplanen bör uppdateras årligen. Resultatet av arbetet följs årligen upp i ett välfärdsbokslut. Den sociala dimensionen är en viktig del i konceptet hållbar utveckling, som för övrigt även innefattar en hållbar miljö och ekonomi. Kommunen satsar stort på Hållbar utveckling. Arbetet för en hållbar utveckling förstärks ytterligare i det kommande programmet för Social hållbarhet. På föregående möte identifierade Rådet för Hälsa och trygghet följande områden som särskilt viktiga för Eslövs kommuns folkhälsoarbete: Barnfattigdom Delaktighet och inflytande Skola och utbildningsnivå Ungdomsarbetslöshet Riskbeteende Kost och motion Psykosocial hälsa Funktionsnedsättning och hälsa

3 En tvärsektoriell analysgrupp, med representanter utsedda av förvaltningscheferna från samtliga förvaltningar, arbetar intensivt med framtagande av programmet för social hållbarhet med tillhörande handlingsplan. Analysgruppen har i uppdrag: att komplettera kartläggningen av hälsoläget i Eslöv med lokal fakta, analysera materialet med utgångspunkt från förvaltningens erfarenheter och behov, komma med förslag på och diskutera igenom prioriterade områden på ett förvaltningsövergripande plan, lyfta goda pågående exempel samt ge förslag på prioriterade områden/mål och insatser i handlingsplanen för Resultatet av analysgruppens förslag på prioriterade områden samt de förslag som diskuterades fram på föregående RHT blir ett viktigt underlag inför framtagandet av Programmet för social hållbarhet i Eslöv. Analysgruppens arbete ska förankras i förvaltningschefsgruppen och politiskt under processens förlopp. 4. Kommunala informationsansvaret Johanna Sundberg, GoV, informerade om utvecklingsarbetet kring det kommunala informationsansvaret. Skollagen 29 kap - Information om icke skolpliktiga ungdomar 9 En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Skollagen 15 kap 15 När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Idag arbetar en studie- och yrkesvägledare på GoV 50 % av sin tjänst med det kommunala informationsansvaret. Ambitionen är att ha kännedom om samtliga ungdomars sysselsättning. Idag når GoV 70 % av ungefär 100 ungdomar. GoV samarbetar med AoF, BoF, VoO, Eslövs folkhögskola, grundskolan och inom förvaltningen. Studie- och yrkesvägledaren arbetar för en individuell planering med praktik/studier. Fokus är i huvudsak att motivera för fortsatta studier. Kontakt med ungdomarna tas idag via telefon eller brev. Ernst & Young har granskat kommunens arbete med informationsansvaret, som omfattar ungdomar i åldern år. I revisionsrapporten har följande utvecklingsområden identifierats: Eslövs kommun bör ta ett helhetsgrepp Alla insatser och stödåtgärder till ungdomar bör samordnas

4 Samla alla kontakter ungdomarna behöver ta på samma ställe Styrning och uppföljning behöver stärkas Analys behöver göras varför ungdomar avstår från kontakt Arbeta tvärsektoriellt och förebyggande Skolverket har identifierat följande framgångsfaktorer som viktiga för att lyckas med det kommunala informationsansvaret: Förebyggande arbete i gymnasieskolan och grundskolan Politisk prioritet Struktur för informationsinsamling Flera olika kontaktsätt Samverkan kring åtgärder Engagerad personal Uppföljning och utvärdering av verksamheten GoV-nämnden har fattat beslut om att arbeta vidare utifrån förslagen i granskningsrapporten. Samtal förs bland annat i gruppen Sammanhållen socialtjänst. För närvarande arbetar GoV med att fram förslag på hur arbetet kan utvecklas. De har hämtat inspiration från Malmö stads framgångsrika arbete med informationsansvaret. 5. Barnperspektiv i introduktionsprocessen Camilla Marcusson, AoF, presenterade projektet som går ut på att stärka barnperspektivet i introduktionsprocessen. AoF har beviljats medel från Migrationsverket. Målgruppen för projektet är nyanlända flyktingbarn/ungdomar (0-21), samt deras föräldrar. Ensamkommande barn kan också tillhöra målgruppen (oktober) rörde det sig om barn. Målet med projektet är att kartlägga och analysera det goda arbete som redan görs och de områden som behöver utvecklas vidare, utveckla arbetsformer och samverkan för tydlig struktur i introduktionsprocessen samt att kvalitetssäkra introduktionsprocessen. Viktiga utvecklingsområden som har identifierats i projektet är bland annat att göra Familjens hus på Tåbelund mer tillgänglig för nyanlända föräldrar, att undersöka förutsättningar för en liknande metod (kompisnätet) som Helsingborgs kommun arbetar efter samt att arbeta för att utveckla en introduktionsplan för barn och ungdomar. Stefan Persson lyfter vikten av föreningslivets medverkan i introduktionsprocessen. Paavo Frick lyfter att Räddningstjänsten gärna stöttar kommunen i detta arbete. Camilla avslutar med följande citat: Det är bemötandet efter umbärandet snarare än umbärandet i sig som är det viktigaste för drabbade barns möjligheter till ett gott liv som vuxna. 6. Aktuell information av Försäkringskassan Anita Ström och Henrik Sahlén ger aktuell information från Försäkringskassan.

5 97 av 100 som söker sjukpenning får det. 65 procent är tillbaka i arbete inom två månader. Sjukskrivningar och sjukskrivningstider har minskat sedan beslutstödet infördes. Idag är Sveriges sjukfrånvaro på en europeisk nivå. Sjukförsäkringen tryggar ersättning när man inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjukförsäkringen innefattar sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Effekter av sjukförsäkringsreformen: Tidigare åtgärder, fasta tidsgränser Ökat samarbete med Arbetsförmedlingen Aktivare insatser för återgång i arbete Svårt för de försäkrade att överblicka regelverket Skälighetsbedömningar Sjukpenningtalet mäter antalet ersatta nettodagar med alla former av sjukpenning och rehabiliteringspenning under en 12-månadersperiod per registrerad försäkrad år. Individer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning exkluderas ur denna nämnare, då dessa individer inte är föremål för att kunna ha sjukpenning. Sjukpenningtalet nådde en topp år 2002 och har fram till idag minskat väsentligt. Kvinnor har ett betydligt högre sjukpenningtal jämfört med männen. De flesta sjukfallen är relativt korta. Övervägande är tillbaka i arbete inom två månader. Den 1 juli 2008 trädde den nya sjukförsäkringsreformen i kraft. För sjukpenningens del var den främsta förändringen införandet av en rehabiliteringskedja i vilken anges bestämda tidpunkter då den försäkrades arbetsförmåga ska prövas. För den som inte har haft arbetsförmåga under 180 dagar ska, om inte särskilda skäl talar emot det, arbetsförmågan prövas mot ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt. Dagar med sjukpenning begränsas så att det under 364 dagar kan utgå sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Därefter får de försäkrade ansöka om ytterligare maximalt 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå (75 procent av SGI:n). I det fall det föreligger synnerliga skäl kan sjukpenning med 80 procent av SGI beviljas under obestämd tid. När dagarna med sjukpenning är slut erbjuds den försäkrade ett arbetslivsintroduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen under 90 dagar. Om det visar sig att det inte finns någon arbetsförmåga utifrån den utredningen kan man ansöka om sjukpenning igen. Försäkringskassan har en försäkringsmedicinsk rådgivare, vars roll på Försäkringskassan är att hjälpa Försäkringskassan med medicinsk sakkunskap genom att ge råd och stöd till handläggare i medicinska och försäkringsmedicinska frågeställningar. För att den anställde ska ha rätt till sjuklön måste arbetsförmågan vara nedsatt på grund av sjukdom. Under sjuklöneperioden är det arbetsgivaren som bedömer rätten till sjuklön. Det är arbetsgivarens ansvar att svara för rehabilitering som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten, till exempel anpassning av arbetsplats, ändrade arbetsuppgifter eller omplacering, ändrade arbetstider eller arbetsträning. Försäkringskassan ska samordna de åtgärder som en person är i behov av för att komma tillbaka i arbete. En viktig avgränsning är att Försäkringskassan i sak inte ska

6 rehabilitera, de ska samordna och säkerställa att de aktörer som har ansvar för åtgärder för enskilda individer genomför dessa. Försäkringskassans utmaningar: Hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå Fler med aktivitetsersättning ska få möjlighet att komma ut till arbete Öka samarbetet med andra aktörer Nytt bedömningsverktyg inom sjukförsäkringen som ger bättre beslutsunderlag Öka förtroendet för sjukförsäkringen Aktivitetsersättning för ungdomar Det finns två aktivitetsersättningar för ungdomar: 1.) Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång - Om skolgången förlängs på grund av en funktionsnedsättning. Gäller studier på grund- och gymnasieskolenivå. 2.) Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga - Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden under minst ett år. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. Antalet ungdomar med aktivitetsersättning i Eslöv har sedan 2003 ökat från cirka 0,5 % 2,8 % år Detta kan till viss del förklaras av den befolkningsökning som har ägt rum för ungdomar i åldern år i Eslöv. Men ökningen är trots befolkningsökningen oroväckande hög. 17 % av de med aktivitetsersättning har ersättning på grund av förlängd skolgång. 7. Aktuell information av Ungdomsmottagningen Åsa Löfkvist, barnmorska på Ungdomsmottagningen i Eslöv, informerade om Ungdomsmottagningens arbete. Olika trender har genomsyrat Ungdomsmottagningens prioriteringar över åren. Sedan Sverige fick fri abort 1975 har ungdomsmottagningen fokuserat på att förebygga oönskade och tidiga graviditeter. Sedan HIV kom till Sverige på 80-talet och man hade börjat diagnostisera Klamydia har fokus även varit den sexuella hälsan och att förebygga risker i samband med sexuella aktiviteter. Idag arbetar Ungdomsmottagningen mycket för att få fler besök av killar. I takt med att den psykosociala hälsan har försämrats bland ungdomarna har det en naturlig prioritet hos Ungdomsmottagningen. Idag har Ungdomsmottagningen i Eslöv 1 ½ kurator tjänst. Ungdomsmottagningen tar emot studiebesök från eleverna i åk 8 samt besöker kommunens gymnasieskola. Ungdomsmottagningen når en stor grupp ungdomar. Ett utvecklingsområde som de har identifierat är att de funktionsnedsatta ungdomarna lyser med sin frånvaro. Ungdomsmottagningen utreder för närvarande vad det kan bero på. Handikappföreningarna delar gärna med sig av sina erfarenheter till Ungdomsmottagningen. Åsa Löfkvist bjuds in till Handikapprådet den 19 januari för att ytterligare diskutera utvecklingsområdet. Stefan Persson poängterar att habiliteringen har utbildat ett barn- och ungdomsteam för att särskilt bemöta denna målgrupp i frågan och uppmuntrar till ett eventuellt samarbete.

7 8. Brottsförebyggande arbete Polisen informerar om Trygghetsmätning 2011 På grund av ett pressat schema med många punkter på dagens råd som drog ut på tiden och eftersom rådet önskar en ingående presentation och dialog kring Trygghetsmätning 2011 flyttas punkten till nästa möte. Räddningstjänsten informerar Paavo Frick var tvungen att avvika från mötet, men återkom med följande information till protokollet. Räddningstjänsten Syd fortsätter med sina hembesök och har hittills gjort närmare 700 under året. Nästa års mål är 1000 besök och deras ambition är att öka kvaliteten med att i bostadsområden föregå hembesöken med områdestillsyn. De tar gärna emot feedback på vilka områden som kommunen uppskattar som viktigast att besöka. De skulle även behöva stöd från exempelvis VoO i syfte att stärka deras kunskap om hur de ska agera när de stöter på svåra hemförhållanden. För att följa upp och förbättra statistiken/resultaten behövs någon form av uppföljning utifrån trygghetsperspektivet. De önskar få vara med och lära löpande för att kunna bemöta bättre och mer målgruppsanpassat. De prioriterar att fortsätta utveckla kvalitén av den förebyggande informationen om hemmets säkerhet där medborgaren, till exempel vid brandtillbud, själv gör den viktiga första insatsen. Den påbörjade dialogen med Eslövs kommun fortsätter och ska löpande stärkas med målet att tillsammans höja kvalitén i rådgivnings-, tillsyns- samt plan- och byggfrågor. De har en inriktning med projekteringen av brandstationen, som de önskar ska grundas utifrån tre M: Miljö/Mångfald/Möten. De vill i den planeringen hjälpa till och vara ett aktivt bidrag till att öka riskmedvetenheten ur barnperspektivet i syfte att systematiskt stötta utvecklingen av barns ungdomars självkänsla. De önskar gärna ha med barn- och ungdomsperspektivet i projekteringsstadiet. Under nästa möte kommer Paavo kortfattat presentera tänkta aktiviteter för 2012 och beskriva ett urval av åtgärderna i Räddningstjänsten syds handlingsplan. Som ett resultat av dagens möte kommer Hilin Sabah och Camilla Marcusson att träffas v 51 för att gå vidare med dialogen kring introduktionsprocessen. Fortsättningsvis är Räddningstjänstens ambition att vara delaktig så gott det går i gemensamma aktiviteter under året. Kommunens säkerhetsstrateg informerar om övning Phoenix Åsa Mikkelsen visade ett bildspel från övningen Phoenix. Den andra november utspelade sig en regional krisövning i Eslövs kommun. Syftet med övning Phoenix var att de myndigheter och organisationer som i ett skarpt läge ansvarar för att hantera en allvarlig kris i länet ska få tillfälle att öva sin förmåga att samverka och att samordna sitt arbete. Det övergripande målet för övningen var att länets aktörer ska ha en väl fungerande samverkan och en förmåga att samordna sitt arbete. Detta kräver en gemensam lägesuppfattning, både på det operativa och strategiska planet. Länsstyrelsen hade, tillsammans med andra myndigheter och organisationer som hanterar kriser, tagit fram en plan för regional strategisk samverkan som prövades under övningen. Deltagare i projektet var Polismyndigheten i Skåne, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län,

8 Eslövs kommun, Höörs kommun och räddningstjänsterna i Skåne. Cirka 600 personer ingick under dagen i övningen. 9. Handikapporganisationerna informerar Handikapporganisationerna hade inget att rapportera. 10. Övrigt I Eslövs kommun har kommunalråden med flera, Närpolisen, Räddningstjänsten Syd, fastighetsägare, företagare och privatpersoner genomfört så kallade trygghetsvandringar i kommunens olika delar, i bostadsområden i tätorten och på högstadieskolorna. Syftet med trygghetsvandringarna är att göra iakttagelser, notera och förbättra de platser som känns otrygga och tveksamma ur säkerhetssynpunkt. Den 14 december med start kl. 16:00 genomförs en trygghetsvandring i områdena Gårdsåkra/Kärråkra. 11. Mötet avslutas Ordföranden tackade de närvarande och avslutade mötet. Cecilia Lind Ordförande Henrik Wöhlecke Justerare