PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

Transkript

1 Kommunledningskontoret Johanna Morin PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: torsdag den 19 april, klockan 14:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin Närvarande: Eslövs kommun Henrik Wöhlecke, KS ordf. Tony Hansson, VoO Peter Melinder, MoS Sven-Olov Wallin, GoV Christine Melinder, AoF Hans Andersson, MoS Kerstin Brink, SoT Claus-Göran Wodlin, GoV Lesley Holmberg, VoO Kent Karlsson, BoF Lars Lindqvist, BoF Bernt Nilsson, AoF Anette Borglin, VoO Johanna Morin, KlK Handikappföreningarna POMS/Närpolisen Arne Westberg Ingrid Jönsson Inger Isaksson Snezana Krisanovic Irene Strand Mats G Odestål Räddningstjänsten Försäkringskassan

2 Ungdomsmottagningen Kärråkra vårdcentral Åsa Löfkvist Camilla Danielsson 1. Mötet öppnas Vice ordförande Henrik Wöhlecke hälsade alla välkomma, och förklarade mötet öppnat. Claus-Göran Wodlin hälsas extra välkommen som ny ledamot i Rådet för Hälsa och trygghet. 2. Justerare utses Lesley Holmberg utsågs att justera dagens protokoll. 3. Anhörigstöd Petronella Carlsson, VoO, arbetar som projektledare för projektet anhörigstöd. Petronella Carlsson beskriver hur vi kan tänka kring termen anhörigstöd. Normalt anhörigstöd kan bestå av praktiskt stöd (ex. hjälp att fixa bilen), känslomässigt stöd (vid sjukdom), socialt stöd (ex. i relationer eller i arbetet). Vidare beskrivs hur ett tuffare anhörigstöd kan se ut, exempelvis om man är anhörig till någon med allvarlig sjukdom, om man har barn med funktionsnedsättning eller om man måste flytta sin mamma till särskilt boende. En mängd studier visar hur känslomässigt belastande det är för anhöriga när en närstående drabbas av cancer, hjärtinfarkt, stroke, demenssjukdom eller när föräldrar får ett barn med funktionsnedsättning. Studier visar på att det ibland är så att anhöriga mår betydligt sämre och upplever mer ångest och förtvivlan en den drabbade själv. Som förälder till ett funktionsnedsatt barn känner man sig ofta maktlös. Maktlös över att inte kunna rå på barnets situation, maktlös i mötet med vård och omsorgspersonal. I sorgen måste man samtidigt hantera vardagen och eventuellt ta hand om arbete, sina barn samtidigt som man har en stark oro för sin närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller funktionsnedsatt. Precis som sina närstående finner anhöriga stöd i sitt personliga nätverk i första hand. När inte detta räcker till behöver vi i samhället hjälpas åt för att tillgodose anhörigas behov. I Eslöv precis som Sveriges övriga kommuner satsar man nu på att utveckla stödet till anhöriga. Inför mandatperioden antogs målet att Förbättra stödet till anhöriga, i synnerhet där det finns yngre barn inblandade. Ett mål som bottnar i lagstiftningen och regeringens ambitioner. Det anger en klar riktning och betonar vikten av att Vård och Omsorg gemensamt arbetar för att stärka stödet till anhöriga inom alla verksamhetsområden.

3 Aktiviteter under 2012 innefattar: Intern och extern information om målbilden med anhörigstöd Kvalitetssäkring av nuvarande utbud (ex. se över nuvarande stöd inom äldreomsorgen, se över så att vi har ett bra bemötande och ge bra information) Utveckling av utbud (att erbjuda ett flexibelt stöd utifrån anhörigas enskilda behov). Utveckling av interna och externa samverkansformer Utmaningen ligger i att utveckla utbudet så att vi når till fler grupper i samhället, yngre och förvärvsarbetande, anhöriga med missbruksproblem, anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Vi måste se till så att vi har ett livsloppsperspektiv på anhörigstödet i Eslövs kommun. Det bör finnas olika typer av stöd beroende på vad i krisen anhöriga befinner sig: emotionellt stöd, kognitivt stöd, social tillhörighet och nätverksstöd, praktiskt stöd, hjälp till självhjälp. Inom Vård och Omsorg fokuseras följande faktorer: Bemötande Anhöriga ska bemötas med empati, lyhördhet och respekt Information Bidrar till att anhöriga känner sig trygga, att de har makt över sin situation Samverkan Anhöriga ska ses som en resurs och samarbetspartner. Samverkan ska ske internt och externt Delaktighet Anhörigas delaktighet och inflytande i verksamheten ska öka för att skapa trygghet Flexibelt utbud Utbudet ska möta anhörigas individuella behov Regeringen betonar att stöd till anhöriga ska ingå som en del i den reguljära kommunala verksamheten. Från år 2011 avsätts 300 miljoner till anhörigstöd/år. Socialnämnden har det yttersta ansvarer enligt (SoL 5:10): Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en närstående som har ett funktionshinder. Vid beslut om insatser och utformning av arbetet inom verksamheterna och i samarbete med olika aktörer ska anhöriga hela livsituation beaktas, både individuella och omgivande faktorer. Vi bör se den närstående som del av sin omgivning och sina relationer - Mår anhöriga bra mår närstående bra Kontakta gärna Petronella vid frågor eller idéer: Petronella Carlsson Projektledare Anhörigstöd Tel: petronella.carlsson@eslov.se

4 4. Våld i nära relationer Annie Haraldsson, VoO, projektledare för projekt våld i nära relationer. Annie Haraldsson målar upp en bild av hur det kan se ut i en familj som är organiserad kring våld: ett par flyttar ihop, mannen tar hand om kvinnans bankdosa men tillåter henne att handla mat till familjen. Kvinnan kommer på att hon vill ha tillbaka kontrollen över sin egen bankdosa, det vill säga inblick i familjens ekonomi. Kring situationen kan det uppstå diskussion och protester, det kan gå så långt att det kommer att handla om hot eller till och med våld. Det kanske finns vittnen, men vittnet är under 18 år. Omvärlden kanske reagerar, eller så vågar de inte se. Våld i nära relationer handlar om både psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Annie Haraldsson presenterar två dokument som är vägledande för arbetet mot våld i nära relationer: Handlingsplan, som innefattar: - Informationssatsningar - Skydd och stödrutiner - Arbetet med att ta fram kartläggning och statistik - Samverkan - Uppföljning och utvärdering av utvecklingsarbete inom projektet våld i nära relationer Rutin för handläggning, som innefattar: Den enskilde handläggaren, oavsett förvaltningstillhörighet, som först får kännedom om att en person är utsatt för våld ansvarar för att utreda det inledande skyddsbehovet. Insatser som ges av Kriscentrum i mellersta Skåne kan förmedlas utan beslut om bistånd. Samtliga ansökningar om bistånd som är relaterat till våld i nära relationer ska utredas enligt 11 kap. 1 SoL och beslutas om. Avslag om ansökan ska dokumenteras. I det initiala utredningsskedet gäller inte ordinarie rutiner för handläggning av ekonomiskt bistånd, exempelvis krav på kontoutdrag. Hänsyn till make/makas eller sambos ekonomi ska inte beaktas. Vidare beskrivs i dokumentet kring rutiner: - Skyddat boende - Samordningsmöte - En handläggare för varje part (våldsutsatta vuxna, barn och våldsutövare inom samma familj ska aldrig ha samma handläggare och parterna ska utredas i separata personakter). - Skyddade personauppgifter - Utrednings innehåll (barn som bevittnat våld, vuxen utsatt för våld) I Lund finns Kriscentrum i mellersta Skåne som erbjuder samtalsstöd, hjälp och rådgivning för de som drabbats av våld, fysiskt eller psykiskt, i nära relationer. Kriscentrum är till för kvinnor, män och barn och erbjuder stöd både till våldets aktörer och offer. I Lund finns också en kvinnojour som är bemannad dygnet runt. Eslövs kommun är samverkanspart till denna verksamhet och kriscentrum är således en del av Eslövs verksamhet. På Kriscentrum har de även verksamhet för barn (Lysmasken). Vidare arbetar Annie Haraldsson med att göra den regional samverkan synlig för respektive verksamhet som berörs. Frågor som utreds är Vem äger frågan/problemet dvs. kommun/sjukvård/polis. Annie tycker att Eslövs kommun har visat ledarskap i folkhälsoproblemet våld i nära relationer genom att anställa en projektledare. Vidare har

5 Eslövs kommun sökt de utvecklingsmedel som Socialstyrelsen utlyst på området, viket ger möjlighet till bättre samverkan. Mats G Odestål informerar om polisens möjlighet att ge kontaktförbud (tidigare besöksförbud), det är endast målsägare som kan ansöka om kontaktförbud. Åklagare beslutar och ett kontaktförbud är alltid tidsbestämt. Annie Haraldsson ger lite statistikinformation: för närvarande handläggs 5 fall gällande partnervåld samt 2 fall gällande annat familjevåld (mellan vuxna och barn). En kvinna i Eslövs kommun utsätts för dödligt våld. Till kriscentrum i Lund har än så länge år 2012, 6 kvinnor samt 5 män, sökt sig. Under 2011 sökte sig 21 kvinnor samt 10 män från Eslövs kommun sig till kriscentrum i Lund. Mats G Odestål informerar att än så länge för år 2012 har 51 anmälningar om brott i nära relationer gjorts. För närvarande finns det 5-6 personer som har kontaktförbud i Eslövs kommun. Eslövs kommun uppvisar förhållandevis hög statistik gällande våld i nära relationer är det bra eller dåligt? Man vet att mörketalet är stort inom området, att många anmäler kan ses som positivt ur den synvinkeln. Mer information finns att läsa på enligt följande: Råd och stöd Våld och övergrep Våld i nära relationer. 5. Brottsförebyggande arbete - Polisen informerar Mats G Odestål presenterade aktuell brottsstatistik. Statistiken avser den 1 januari 2012 till den 23 februari 2012 i jämförelse med motsvarande period Ett urval av statistiken presenteras nedan Diff Brott i nära relationer Tillgrepp genom inbrott Våld i offentlig miljö Totalt rån Totalt olaga hot Totalt ofredande Inbrott i bostad (försök och fullbordat) Inbrott i lägenhet (fullbordat) Totalt skadegörelse Mats G Odelstål informerar vidare om att man anhållit 4 pojkar vid Salliusgymnasiet samt 2 pojkar vid Trollsjön som försökt anlägga brand. Det yttre brandskyddet samt värmekamerorna är bra, men allmänhetens ögon och öron är ännu bättre för att uppmärksamma pågående brott av detta slag. Polisen lyckades ingripa tack vare allmänhetens tips.

6 Tony Hansson önskar annan typ av statistik från polisen, då månadsvis statistik kan uppfattas väldigt alarmerande. Tony Hansson efterfrågar långtgående trender. Mats G Odestål menar att trender kan vara självuppfyllande. Lämpligt skulle vara att visa årsstatistik från 5 år tillbaka i tiden, exempelvis inom olika områden. Mats G Odestål ska se över möjligheterna. - Räddningstjänsten informerar Ej närvarande - Säkerhetsstrateg informerar Ej närvarande 6. Handikappföreningarna informerar Anders Paulsson från Fulltofta Naturcentrum presenterar verksamheten, samt det projekt som ligger framöver: Fulltofta Naturcentrum de funktionshindrades smultronställe i Skåne. Fulltofta Naturcentrum är en relativt ny företeelse precis mitt i Skåne invigdes hösten Naturvårdsverket gav den första, avgörande förutsättningen för tillkomsten med ett bidrag på 11,2 milj. kr varefter andra stiftelser och Region Skåne tillsammans bidrog med drygt lika mycket. En av de avgörande, goda framtidsförutsättningarna är att runt själva naturcentret finns ha egen mark som kan disponeras efter egna planer. Fulltofta Naturcentrum och omkringliggande mark ägs av Stiftelsen Skånska Landskap vars styrelse tillsätts av Region Skåne. Vid tillskapandet av Fulltofta Naturcentrum har stora satsningar gjorts för att anpassa till funktionshindrade. Ägaren stiftelsen Skånska Landskap är för sin ekonomi helt beroende av skogsbruk och dagens situation är mycket pressad av nedåtgående konjunktur. Därutöver har denna stiftelse ett stort ekonomiskt åtagande gentemot Region Skåne efter bildandet år 2004 varför ägaren inom överskådlig tid inte har resurser för att vidareutveckla området för funktionshindrade. En av de viktigaste målsättningarna för Fulltofta Naturcentrum är att tydligt bli de funktionshindrades friluftsområde framför alla andra i Skåne. Därav har FUB Mellanskåne skapat en projektansökan till Allmänna Arvsfonden. Allmänna arvsfonden finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Allmänna Arvsfonden är en stor fond med socialt fokus där ideella föreningar kan söka medel. Ansökan är inne i sitt slutskede. Konkreta idéer innefattar: Aktiviteter med hästar Inköp av speciella sadlar till funktionshindrade, inköp av släde Paddock Bedriva fiske Turbåt som är handikappanpassad till Ringsjön Utveckla lekplatsen Tält som vind- och regnskydd Medel till dokumentation

7 Marknadsföring Medel till transport till och från Fulltoft Naturcentrum Ledamöterna i Rådet för Hälsa och Trygghet ställer sig mycket positiva till Fulltofta Naturcentrum samt den välformulerade projektansökan. 7. Övrigt Inget övrigt att rapportera. 8. Mötet avslutas Vice. ordföranden tackade de närvarande och avslutade mötet. Henrik Wöhlecke Vice. ordförande Lesley Holmberg Justerare