Rådet för Hälsa och Trygghet

Transkript

1 $Ä ESLÖVS ESLÖVS Vård och Omsorg ,1 Dnr Rådet för Hälsa och Trygghet Protokoll

2 Sammanträdesprotokoll Sida 1 (12) Plats och tid Stadshuset, klockan Beslutande Cecilia Lind (S) Henrik Wöhlecke (M) Karl-Erik Malmgren (S) Claus-Göran Wodlin (M) Tony Ekblad (M) Tony Hansson (S) ordförande vice ordförande ledamot ledamot ledamot ledamot Övriga närvarande Sven-Oloy Wallin (FP) Bernt Nilsson (S) Monica Eberyd (C) ersättare ersättare ersättare Göte Roth Irene Strand Inger Isaksson Snezana Milivojevic Arne Wester berg Ingrid Jöns son Diabetesförbundet FUB och NHR RBU SRF FUB Mellanskåne Halliwickklubben Doppingen Johanna Morin Sara Anderhov Elsa von Friesen Mariette Svensson Johnny Roj Patrik Isacsson Mats G Odestål Christine Eidenhag Mats Rydberger Kristina Svensson Birgitta Asterland vik. folkhälsostrateg, klk Folkhälsostrateg, klk Utvecklingschef, klk Vik. tillståndshandläggare, Vo0 Byggnadsinspektör Närpolisen i Eslövs Polisen Polisen Chef arbetsförmedlingen i Eslöv Försäkringskassan Kostchef, SoT

3 Sammanträdesprotokoll Sida 2 (12) Utses att justera Henrik Wöhlecke Justeringens Kommunledningskontoret Paragrafer Nr plats och tid den 20 maj 2012 Sekreterare Ordförande Sara Anderhov Justerande Cecilia Lind Henrik Wöhlecke

4 Sammanträdesprotokoll Sida 3 (12) 24 Underskrift av samverkansavtal, sjätte året, år 2013 (Cecilia Lind kommunalråd Eslövs kommun & Thomas Nilsson Polismästare) Kommunalråd Cecilia Lind och polismästare Thomas Nilsson undertecknar samverkansavtalet för år Samverkansavtalet mellan Eslöys kommun och Närpolisen i Eslöv gäller för ett år i taget och årets är det sjätte i raden av samverkansavtal. Överenskommelsen är framtagen utifrån en gemensam problembild och omfattar prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner. Rådet för Hälsa och Trygghet ansvarar för förslag till revidering, utveckling och uppföljning av överenskommelsen. Företrädare för Eslövs kommuns olika förvaltningar och Närpolisen i Eslöv har kommit överens om att prioritera fem avtalsområden för att öka den upplevda och faktiska tryggheten i kommunen. 1. Tidig upptäckt av barn och ungdomar i riskmiljöer 2. Trygghet i offentlig miljö 3. Våld i nära relationer 4. Alkohol- och drogförebyggande arbete 5. Organiserad brottslighet Resultaten för respektive avtalsområde ska årligen följas upp och redovisas i kommunens välfårdsbokslut. I Välfårdsbokslutet redovisas både statistik för områdena samt kvalitativa goda exempel från verksamheterna.

5 Sammanträdesprotokoll Sida 4 (12) 25 Brottsförebyggande arbete - Polisen informerar Eslövspolisen har gripit sex ungdomar för villainbrott. Eslövs kommuns tillståndshandläggare har tillsammans med Polisen och Räddningstjänsten Syd tagit fram en tillsynsplan. Planen innefattar riktlinjer för tillsynsarbetet i Eslövs kommun. Polisen och Räddningstjänsten kommer tillsammans med kommunen arrangera en dialogträff med krögare och ordningsvakter. Syftet är att uppnå en god kommunikation och förståelse för bland annat tillståndsbesöken. Flertalet våldsutsatta som är aktuella inom socialtjänsten har inte polisanmält brott och vågar heller inte göra det. Flertalet aktuella för utredning inom polisen vet med stor sannolikhet inte om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Den 31 maj kommer ett samverkansmöte med utredare från den samlade socialtjänsten och utredare vid Närpolisen i Eslöv att äga rum. Syftet med träffen är att öka kunskapen om varandras insatser. Målet är att fler ska våga polisanmäla brott i nära relationer och att fler våldsutsatta ska veta vilket stöd kommunen erbjuder. Polisens volontärarbete introduceras i Eslöv. Startskottet för volontärerna blir att hjälpa till under Tänk om kampanjen. Statistik (1 januari till 16 maj för respektive år), POMS, Polisen: Totalt olaga hot: Totalt ofredande Brott i nära relationer Tillgrepp, inbrott Inbrott bostad Totalt rån Totalt skadegörelse

6 Sammanträdesprotokoll Sida 5 (12) - Räddningstjänsten informerar Paavo Frick presenterar Räddningstjänstens delårsuppföljning för Bostadsbränderna har ökat något de senaste tre åren. Räddningstjänsten Syd kommer att fortsätta följa upp och lära av insatser samt analysera i BiBS för stärkta hembesök. Eslövs kommun har inte haft någon skolbrand under 2012 och början av Tillbud och andra riskindikatorer har förekommit i form av klotter och skadegörelse. Örat mot marken identifierar tidiga socialt förebyggande insatser. Antalet sjukvårdslarm till Räddningstjänsten Syd har ökat stadigt de senaste åren. En möjlig ökningsorsak är kulturen om "allas rätt till ambulans" ihop med kunskapsbrist om vårdkedjans akutmöjligheter. Räddningstjänsten Syd utförde under aprilmånad hembesök. Kontinuerlig månadsvis uppföljning är fundamental för målguppsanpassade besök. - Säkerhetsansvarig informerar Säkerhetsstrateg, Asa Mikkelsen, har förhinder. Punkten utgår.

7 ESILÖVS Sammanträdesprotokoll sida 6 (12) 26 Från kostpolicy till handlingsplan Vad händer i verksamheterna? (Birgitta Asterland, kostchef) I samband med att beslut togs om kostpolicyn gav Kommunstyrelsen Service och Teknik i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att konkretisera policyn. Birgitta Asterland informerar i enlighet med handlingsplanen om pågående aktiviteter. Service och Teknik driver tillsammans med Barn och Familj projektetet "Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever". Projektet går ut på att öka den pedagogiska måltiden till att gälla hela grundskolan. Syftet är att matgästerna ska få ett bra bemötande och en god service i en trevlig måltidsmiljö. Måltiderna ska även presenteras på ett sätt som främjar goda matvanor. Målet är att andelen elever som har en positiv måltidsupplevelse ska öka samt att medvetenheten kring miljöpåverkan och goda matvanor ska öka. Projektet genomförs på Västra skolan, Ekenässkolan, Ekebo förskola, Skyttebo förskola, Skogsgläntans förskola och Trollets förskola. Maten distribueras från Ekenässkolans nya tillagningskök. Tillsammans med Gymnasieskolan driver Service och Teknik projektet "Skolmaten som gör skolan attraktiv". Projektet har som mål att medvetenheten kring miljö och goda matvanor ska öka samt att andelen elever som har en positiv måltidsupplevelse ska öka. Fokus läggs på årskurs ett i gymnasiet. Tillsammans med Vård och Omsorg driver Service och Teknik projektet "Utveckling av måltidsupplevelse för boende". Genom att förbättra måkidsupplevelsen ska äldres välbefinnande och hälsa bli bättre. Boende på samtliga äldreboende ska exempelvis få möjlighet att välja mellan två rätter till lunch.

8 Sammanträdesprotokoll Sida 7 (12) 27 Aktuell information från Försäkringskassan (Kristina Svensson, Försäkringskassan) Kristina Svensson från Försäkringskassan informerar om sjukpenningen. Man har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när man inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjukpenning ges i högst 364 dagar under en 15-månadersperiod. I vissa avseende kan tiden förlängas. 97 av 100 som söker sjukpenning får det. De flesta av sjukskrivningarna är relativt korta och de flesta (65 %) kommer tillbaka i arbete inom två månader. Sjukskrivningslängderna och antalet påbörjade sjukskrivningar har minskat efter mars 2008 då det nya försäkringsmedicinska beslutsstödet infördes. Tidigare låg Sverige högt över genomsnittet när det gäller sjukskrivningar jämfört med övriga Europa. Numera är Sverige nere på samma nivå som övriga Europa. Den 1 juli 2008 trädde den nya sjukförsäkringsreformen i kraft. För sjukpenningens del var den främsta förändringen införandet av en rehabiliteringskedja i vilken anges bestämda tidpunkter då den försäkrades arbetsförmåga ska prövas. För den som inte har haft arbetsförmåga under 180 dagar ska, om inte särskilda skäl talar emot det, arbetsförmågan prövas mot ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt. Dagar med sjukpenning begränsas så att det under 364 dagar kan utgå sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Därefter får de försäkrade ansöka om ytterligare maximalt 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå (75 procent av SGI:n). I det fall det föreligger synnerliga skäl kan sjukpenning med 80 procent av SGI beviljas under obestämd tid. När dagarna med sjukpenning är slut erbjuds den försäkrade ett arbetslivsintroduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen under 90 dagar. Om det visar sig att det inte finns någon arbetsförmåga utifrån den utredningen kan man ansöka om sjukpenning igen. När sjukpenningen eller sjukersättningen är slut händer följande: Erbjudande om överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen

9 Sammanträdesprotokoll Sida 8 (12) Erbjudande om att delta i introduktionsprogram Aktivitetsstöd till deltagare i introduktionsprogram Aterfå tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI) uppräknad (gäller enbart sjukersättning) Möjlighet att få förlängd sjukpenning i vissa fall i mer än 550 dagar eller efter sjuk- eller aktivitetsersättning* Fortsatt sjukpenning vid mycket allvarlig sjukdom Förlängd sjukpenning på grund av godkänd arbetsskada Sjukpenning efter tre månader efter utgången av en period med sjukersättning eller efter 87 dagar utan förlängd sjukpenning Sjuktalet baseras på antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Eslöv har under 2011 och 2012 legat på en lägre nivå än riket. Däremot ser man en tendens till ökning under Sjuktalet Riket Eignf Försäkringskassan Ohälsotalet baseras på antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern år. Eslöv har under ett högre sjuktal i förhållande till riket.

10 Sammanträdesprotokoll Sida 9 (12) Ohälsotalet 32 31, ,8 20, , , Råel E4;44 25! OFörsäkringskassan I maj 2012 hade 1437 personer, varav 116 under 30 år, sjuk- och aktivitetsersättning. Motsvarande siffra för maj 2013 var 1421 personer, varav 146 personer under 30 år. Trenden tyder på att allt fler unga personer i Eslövs kommun behöver sjuk- och aktivitetsersättning.

11 Sammanträdesprotokoll Sida 10 (12) 28 Information gällande arbetsmarknaden för funktionsnedsatta (Mats Rydberg, Arbetsförmedlingen) Mats Rydberg från Arbetsförmedlingen informerar om arbetsmarknaden för funktionsnedsatta. Arbetsförmedlingens delmål för funktionshinderspolitiken är: Delmål 1: Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Målet har utvecklats positivt under året. Delmål 2: Andelen unga under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Målet har utvecklats positivt under året vilket innebär att har fått arbete eller reguljär utbildning, vilket är en ökning med 1201 personer jämfört med Delmål 3: Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbetet, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funkfionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Av samtliga har tiden från inskrivning till dokumenterad kod för funktionsnedsättning ökat med i genomsnitt två dagar. Men samtidigt visar uppföljningen på att det pågår en rad aktiviteter runt om landet för att minska tiden. Exempelvis har tiden till kod för unga under 30 år minskat med tio dagar vilket är positivt. Delmål 4: Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Under 2012 uppnåddes detta delmål. En funktionsnedsättning ges en särskild kod som bygger på en samlad bedömning av den nedsatta arbetsförmåga.

12 Sammanträdesprotokoll Sida 11(12) Vid behov kan arbetssökande som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga få tillgång till särskilda insatser som är reserverade för dessa personer: - Stöd till personligt biträde - Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen - Särskilt stöd till start av näringsverksamhet - Särskilt introduktions-och uppföljningsstöd - Lönebidrag (I,BI) - Utvecklingsanställning (UTV) - Trygghetsanställning (ras) - Skyddat arbete hos Samhall - Offentligt skyddat arbete (OSA) - Stöd till tolkkostnader i samband med utbildning för anställda Arbetsförmedlingen har tillgång till följande specialistkompetens: - Socialkonsulent - Arbetsp sykolog - Arbetsterapeut - Sjukgymnast - Specialist syn - Specialist döv - Specialist hörsel - Specialist döv/blind - Specialist syn/hörsel I Eslöv Hörby Höör går ca personer med funktionsnedsättning till arbete varje månad.

13 ESILÖVS Sammanträdesprotokoll Sida 12 (12) 29 Övrigt Sommarfilm från Bredablickskolan Bredablickskolan visar en sommarfilm från Karlsrobadet. Information om lätt avhjälpta hinder Snezana Milivojevic visar bilder från den inventering som ägt rum gällande lätt avhjälpta hinder. '