Tony Ekblad (M) ledamot Tony Hansson (S) ledamot Bengt Andersson (M) ledamot Claus-Göran Wodlin (M) ledamot Karl-Erik Malmgren (S) ledamot

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Sida 1 (7) Plats och tid Stadshuset, klockan Beslutande Johan Andersson (S) ordförande Tony Ekblad (M) ledamot Tony Hansson (S) ledamot Bengt Andersson (M) ledamot Claus-Göran Wodlin (M) ledamot Karl-Erik Malmgren (S) ledamot Övriga närvarande Lesley Holmberg (FP) ersättare Ann Ahlzen Wikberg (S) ersättare Sven-Olov Wallin (FP) ersättare Lena Wöhlecke (M) ersättare Henrik Wöhlecke (M) ersättare Håkan Larsson (MP) ersättare Göran Winden (NKE) ersättare Stig-Åke Grönvall Göte Roth Snezana Milivojevic Ingalill Wennborg Arne Westerberg Inger Isaksson Diabetesförbundet Diabetesförbundet Synskadades riksförbund Reumatikerföreningen FUB Mellanskåne RBU Skåne Erika Hjelm Elsa von Friesen Annie Niubó

2 Sammanträdesprotokoll Sida 2 (7) Utses att justera Justeringens plats och tid Henrik Wöhlecke den 30 april 2015 Paragrafer Nr Sekreterare Erika Hjelm Ordförande Johan Andersson Justerande Henrik Wöhlecke

3 Sammanträdesprotokoll Sida 3 (7) 14 Hur kan en kommun förbättre stödet till barn och unga som riskerar att fara illa? (Sara Svensson, Verksamhetsutvecklare, Rädda barnen) Sara berättar om Rädda Barnens arbete med barnfattigdom och barn och unga som far illa. Deras roll är att väcka opinion och stötta barn i utsatta situationer, i Sverige och i världen. Utsatta barn kan till exempel vara barn som utsätts för våld, befinner sig på flykt, har missbrukande eller sjuka föräldrar, befinner sig i sorg eller lever i ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen ger ut en årlig rapport där de följer upp barnfattigdom i Sverige. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt att inte vara fattig, detta beaktas särskilt i artikel 27, 4 och 2. I Sverige har vi goda förutsättningar att leva upp till barnkonventionen. Barnfattigdom mäts genom inkomststandard och eventuellt försörjningsstöd levde 12 % av alla barn i Sverige i fattigdom. Risken för barn att hamna i fattigdom skiljer sig beroende på om de bor med ensamstående eller sammanboende föräldrar, föräldrar med svensk bakgrund eller med föräldrar födda utanför Sverige. För barn till en ensamstående förälder född utanför Sverige är risken att hamna i fattigdom över 50 % (se tabell i bifogad Powerpoint). Rädda barnens förslag på åtgärder är till exempel att avsätta resurser för att undersöka orsakerna till fattigdom, säkerställa att inga barnfamiljer vräks och se till att obligatoriska barnkonsekvensanalyser föregår alla politiska och administrativa beslut. Kalmar är ett exempel på en kommun som har en målsättning och handlingsplan mot barnfattigdom. Sara berättade även om barn och unga som far illa. Resultat från den nationella urvalsundersökningen Ung Röst 2014 visar att 29 % av barnen i Sverige inte vet var de ska vända sig när de utsätts för våld, hot eller andra brott. Vanligaste formen av våld mot barn är omsorgssvikt. Barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdomar, låg socioekonomisk tillhörighet och migrationsbakgrund är en extra utsatt grupp.

4 Sammanträdesprotokoll Sida 4 (7) Många barn som lever i familjer där det förekommer våld, vart 12:e barn har någon gång bevittnat våld mot en förälder, vart 20:e barn upplever det ofta. 95 % av förövarna är män. Diskussioner förs kring vad vi kan göra i Eslöv. Frågan om det ska finnas ett tak för hur många barn det får vara per skolkurator och skolspykolog tas upp. Vikten av varaktigt föräldrastöd, att det finns kommunala överenskommelser med föreningar kring hur man kan lösa situationen för extra utsatta barn samt att vi har ett barnrättsperspektiv på arbetsmarknadspolitiken är aspekter som lyfts.

5 Sammanträdesprotokoll Sida 5 (7) 15 Östra skolan en skola för alla, med både förtjänster och utmaningar (Annika Hellborg, Kurator, Barn och elevstödsenheten Eslöv) På Östra Skolan går barn i förskoleklass och upp till årskurs elever är fördelade på 9 klasser och ca 75 % har annat modersmål än svenska. Annika börjar med att berätta om Östra skolans förtjänster, vi får höra barnen trivs och tar hand om varandra. Nya barn tas emot av de som gått på skolan längre, de har själva varit i samma situation, vet hur det känns. Trivsel leder till goda skolresultat och i årskurs 3 har alla klarat nationella proven i matte. En bidragende orsak till de goda skolresultaten är att Östra skolan har förlängt skoldagen till kl. 2, även för elever även på lågstadiet. Förlängs skoldag motverkar skillnader i möjlighet till läxhjälp. Föräldrarna har ett stort förtroende för pedagogerna på skolan. Vidare berättar Annika om skolans utmaningar: Att 75 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska, 3-4 elever i varje årskurs har kommit till Sverige detta läsår och att det finns begränsade möjligheter till studiehandledning. Det finns en stor okunskap hos barnens föräldrar vad gäller skolplikt, många gånger har föräldrarna även bristande kunskaper om den svenska lagen mot att aga barn. Skolan arbetar förbyggande såväl som operativt med ovan nämnda utmaningar. De operativa insatserna sker i nära samverkan med Barnahus, socialtjänsten och polisen. Skolan lägger en stor del av sin budget på tolkar. Frågor kring fördelningssystemet lyfts. Ann tar frågan med sig till BoFnämnden.

6 Sammanträdesprotokoll Sida 6 (7) Annika ger en lång rad gripande exempel på barn som lever i fattigdom, hon påpekar förbättringsbehov så som studiehandledning som motsvarar behoven, grundläggande föräldrainformation, daglig tillgänglighet till elevhälsopersonal, ny skollokaler och att integrera östra området med hela Eslöv. Barn trivs på Berga men det finns stora vinster med att integrera området mer. Angående nya lokaler svarar Johan att Serviceförvaltningen fått uppdraget och iordningställande av nya lokaler pågår.

7 Sammanträdesprotokoll Sida 7 (7) 16 Övrigt