Verksamhets- och utgiftsprognos

Transkript

1 April2017

2 Ekonomiavdelningen Prognos Diarienummer Till Justitiedepartementet Verksamhets- och utgiftsprognos Migrationsverket ska redovisa anslagsprognoser för vid fem tillfällen under året. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognosen i januari (P1-17) består av okommenterade anslagstabeller och redovisas enbart i Hermes. Övriga prognoser är kommenterade. Prognoserna ska baseras på operativa data där sådana är tillgängliga i myndighetens system. Prognoskommentararena ska innehålla uppgifter om dygnskostnader per individ för ensamkommande barn och unga respektive övriga asylsökande, fördelat per kostnadspost och boendeform där detta är relevant. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten för respektive utgiftsområde och anslag. Vidare ska prognoserna innehålla en analys av vilken verksamhet som kan bedrivas med tillgängliga medel och eventuella skillnader mellan tillgängliga medel och behov av medel ska förklaras. I prognoskommentarerna ska också redovisas olika utgiftsscenarier baserat på differentierade antaganden. Effekter på avräkning av utgifter ska integreras i prognoskommentarerna. Myndigheten ska lämna nödvändig information till och inhämta nödvändig information från samtliga berörda myndigheter för att kunna presentera en samlad analys. Prognoskommentarerna lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast kl. 12 den: Prognos 2 (P2-17) 7 februari Prognos 3 (P3-17) 26 april Prognos 4 (P4-17) 26 juli Prognos 5 (P5-17) 25 oktober

3 Migrationsverkets prognos (P3-17) 1(62) ÖVERGRIPANDE ANALYS OCH SLUTSATSER... 2 DEL I: UTGIFTSPROGNOS OCH ANALYS... 6 UTGIFTSOMRÅDE Anslag 1:1, Migrationsverkets förvaltningsanslag Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Anslag 1:4 Domstolsprövning Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar...30 UTGIFTSOMRÅDE UO 13 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande UO 13 anslag 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända...34 DEL II: VERKSAMHETSPROGNOS OCH ANALYSER II - 1 MIGRATIONEN TILL SVERIGE UNDER PROGNOSPERIODEN Bedömning av utveckling under Bedömning av utveckling under Antaganden om antalet asylsökande II - 2 ANALYS AV OMVÄRLDSFAKTORERNA Asylsökande i Sverige och Europa Utvecklingen i Europa EU:s migrationspolitik Tillståndsrelaterad omvärldsanalys...40 II - 3 ATT SÖKA SKYDD (ASYLPROCESSEN) Prövning i första instans Överklagade ärenden Bosättning och kommunmottagande Återvändande Boende och stöd...54 II - 4 ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STANNA I SVERIGE Anknytningsärenden Arbetsmarknadsärenden Studerandeärenden Passärenden Besök- och viseringsärenden EES-ärenden Ansökan om svenskt medborgarskap...62 Bilagor Bilaga 1 Prognostabell, asylprocessen. Planeringsantagande beräknat på behov av medel. Bilaga 2 Prognostabell, arbete, besök, bosättning o medborgarskap. Bilaga 3 Prognostabell ekonomi, anslagsutfall inom politikområde migration Bilaga 4 Prognostabell ekonomi, anslagsprognos inom politikområde migration Bilaga 5 Prognostabeller baserat på övre och nedre beräkningsantagande Bilaga 6 Prognostabeller baserat på tillgängliga medel Bilaga 7 Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna Bilaga 8 Underlag DAC-beräkning Bilaga 9 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Bilaga 10 Dygnskostnader, tabell Bilaga 11 Ekonomiska konsekvenser med anledning av lagförslaget om kompletteringar av den tillfälliga lagen.

4 Migrationsverkets prognos (P3-17) 2(62) Övergripande analys och slutsatser Fortsatt stabil utveckling av asylsökande till Sverige Sedan våren 2016 har antalet asylsökande i Sverige stabiliserats på cirka till per månad, de lägsta siffrorna sedan Någon ökning har inte skett sedan föregående prognos. Det är framförallt ett mer svårgenomträngligt Europa, överenskommelsen mellan EU och Turkiet, gräns- och ID-kontroller och den tillfälliga lagen som lett till denna utveckling. Oförändrad prognos för antalet asylsökande 2017 och 2018 Migrationsverket bedömer att mellan till personer kommer att söka asyl i Sverige i år. Planeringantagandet på personer, inklusive omplacering av asylsökande från Italien och Grekland, är oförändrat sedan förra prognosen i februari. Det lägre scenariot sänks med jämfört med föregående prognos. En fortsatt restriktiv migrationspolitik i EU och utökade gränsrestriktioner har gjort att en utveckling med färre asylsökande under återstoden av året är mer sannolik än tidigare. Samtidigt kan inte det högre scenariot från föregående prognos avskrivas. Antalet ankomster längs centrala Medelhavsrutten till Italien har ökat med 45 procent i början av 2017 jämfört med samma tidsperiod förra året. Det har än så länge inte påverkat Sverige, men det kan komma att förändras om andra nationaliteter anländer till Italien eller om nya nationaliteter söker sig till Sverige. Även förhållandena längs den östra Medelhavsrutten kan komma att förändras, särskilt om EU-Turkietavtalet upphör eller förändras under året. Ökade ankomster längs de båda rutterna innebär att gränsrestriktionerna i Europa blir svårare att upprätthålla, vilket kan leda till fler asylsökande i Sverige. Planeringsantagandet är att av de asylsökande är ensamkommande barn, med ett lägre scenario på och ett högre på Prognosen för 2018 är till asylsökande med ett planeringsantagande på personer. Av de asylsökande beräknas till vara ensamkommande barn, planeringsantagandet är Bedömningarna för 2018 är oförändrade jämfört med februariprognosen. Avarbetningen av asylärenden tar längre tid än beräknat Migrationsverket planerar att avgöra cirka asylärenden i år. Det är drygt färre ärenden jämfört med föregående prognos. Målet att i princip alla som sökte asyl under 2015 och 2016 ska få ett beslut i år står fast. Antalet avgjorda asylärenden har hittills i år inte nått upp till planerad nivå, varför antagandet om avgjorda ärenden för helåret revideras nedåt. Avarbetningen av ärenden från 2015 och 2016 tar längre tid än beräknat och fler väntas nu få beslut senare under året. Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda ärenden 2017 blir då också något längre än tidigare beräknat, cirka 14 istället för 12 månader. Handläggningstiderna sjunker sedan markant från 2018 då avarbetningen är genomförd. En utmaning för asylprövningen, som redogjordes för i februariprognosen, är att det är en förändrad sammansättning av öppna asylärenden jämfört med föregående år. Från en stor andel syriska ärenden under 2016 till att under 2017 till största del bestå av mer utredningskrävande ärenden rörande Afghanistan och Irak. Antalet fattade beslut hittills i år visar att det i praktiken tagit längre tid att avgöra dessa ärenden än vad som antogs i förra prognosen. Det är också anledningen till att Migrationsverket reviderar bedömningen om antalet avgjorda asylärenden år Färre överlämnade och avgjorda asylärenden i migrationsdomstol I år väntas drygt överklagade asylärenden överlämnas till migrationsdomstolarna. Det är färre ärenden än vad som antogs i februariprognosen, men utgör fortfarande det högsta antalet någonsin. Minskningen förklaras av att Migrationsverket räknar med att avgöra färre asylärenden under Jämfört med förra prognosen är även bifallsandelen högre, bland annat eftersom en högre andel ensamkommande barn från Afghanistan kan antas beviljas uppehållstillstånd efter Migrationsöverdomstolens dom den 17 mars. Även Domstolsverket reviderar ned prognosen för antalet avgjorda asylärenden med ärenden jämfört med föregående prognos till totalt cirka avgjorda ärenden under Det beror främst på att avgörandetakten under det första kvartalet varit lägre än beräknat. Prognosen är fortfarande historiskt hög och motsvarar en ökning med 50 procent jämfört med föregående år. Trots att domstolarna vidtar åtgärder för ökad kapacitet under 2017 så är det inte tillräckligt för att möta behovet fullt ut.

5 Migrationsverkets prognos (P3-17) 3(62) Inskrivna ensamkommande barn väntas minska till motsvarande nivå som före 2015 års uppgång Antalet inskrivna asylsökande barn utan vårdnadshavare (BUV) bedöms fortsätta minska från cirka vid årets början till strax över vid årets slut. Det motsvarar ungefär nivån före 2015 års kraftiga uppgång. Inskrivna BUV har hittills i år inte minskat i den takt som antogs i februariprognosen. Det beror till viss del på att Migrationsverket sedan den 18 februari 2017 avvaktar med att fatta beslut i ärenden där det kan bli aktuellt med medicinsk åldersbedömning genom Rättsmedicinalverket (RMV). Den nya ordningen kom på plats i början av mars och under samma månad erbjöds drygt personer att genomgå en medicinsk åldersbedömning, varav de flesta har tackat ja till detta. Upp till personer kan komma att bli aktuella för medicinsk åldersbedömning under Antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare (BUV) med ett öppet asylärende bedöms fortsätta minska under året från knappt vid årets början till strax under vid årets slut (planeringsantagande). Migrationsverket räknar med att avgöra cirka BUV-ärenden i år avseende personer som är under 18 år vid beslutstillfället. Färre återvändandeärenden 2017 och färre självmant utresta Eftersom det avgörs färre asylärenden på Migrationsverket och migrationsdomstolarna blir konsekvensen cirka färre nya återvändandeärenden 2017 jämfört med föregående prognos. Det har betydelse för hur många som beräknas lämna landet självmant efter ett laga kraftvunnet avslagsbeslut under året, varför prognosen över självmant återvända skrivs ned från till för Andelen Dublinärenden och asylsökande från västra Balkan bedöms minska, vilket också minskar andelen som väljer att återvända självmant. De största grupperna bland återvändandeärenden kommer under prognosperioden att vara medborgare i Afghanistan, Irak och Somalia som hittills varit svåra att motivera att återvända självmant. Fortsatt stort behov av kommunbosättning under 2017 Behovet av kommunbosättning kulminerar i år till följd av att Migrationsverket tar beslut för det stora antalet asylsökande hösten 2015, effekterna av detta avtar sedan. Sammanlagt beräknas upp till nyanlända personer med uppehållstillstånd (inklusive anhöriga till före detta asylsökande) tas emot i kommunerna i år. Bedömningen är i stort sett densamma som i föregående prognos. Att färre asylärenden beräknas avgöras under 2017 vägs upp av att fler ensamkommande barn antas beviljas uppehållstillstånd och bli aktuella för kommunbosättning under året. Antalet som under 2017 flyttar ut från anläggningsboende genom anvisad bosättning bedöms minska med cirka jämfört med föregående prognos. Det beror i första hand på att länstalen som anger det totala antalet anvisningar till kommunerna sedan föregående prognos sänkts till , medan februariprognosen utgick från ett mottagningsbehov på anvisningar. Kommunernas kapacitet att ta emot nyanlända i enlighet med fastställda läns- och kommuntal bedöms enligt länsstyrelserna variera mellan länen. Även kommuner med kapacitet att ta emot i enlighet med kommuntal kan i vissa fall ha svårighet att klara tidsgränsen på två månader enligt bosättningslagen. Under årets första kvartal har antalet inskrivna i anläggningsboende minskat snabbare jämfört med tidigare antaganden, främst på grund av att fler än beräknat bosatt sig på egen hand. Självbosättningen bedöms dock mattas av under året. Cirka med uppehållstillstånd beräknas finnas kvar i anläggningsboende i slutet av året i väntan på utflytt till kommun, varav cirka beräknas ha en anvisning från Det är något fler jämfört med föregående prognos och förklaras av ett lägre länstal och att fler än tidigare väntas få besked på sin asylansökan i slutet av året. Fortsatt avveckling av boendeplatser Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat kraftigt sedan början av 2016 och utvecklingen bedöms fortsätta under 2017 och framåt. Då Migrationsverket räknar med att avgöra färre asylärenden under 2017 bedöms mottagningen inte minska i samma takt som antogs i förra prognosen, med något fler inskrivna vid årets slut. Vid årets början fanns cirka inskrivna i mottagningen, varav cirka i anläggningsboende. Vid årets slut beräknas cirka finnas inskrivna, varav drygt i anläggningsboende. Andelen som bor i eget boende (EBO) väntas fortsätta öka. I takt med att mottagningen minskar fortsätter avvecklingen av boendeplatser. Migrationsverkets ambition att avveckla de upphandlade tillfälliga boendeplatserna under året kvarstår. Tillståndsärenden Avarbetningen av ärendebalanserna sker planenligt. Den enskilt största förändringen gentemot föregående prognos är att antalet inkommande och avgjorda anknytningsärenden skrivs ned för hela prognosperioden. Till årets slut bedöms balanserna för anknytningsärenden ha minskat väsentligt och balansen för arbetsmarknadsärenden bedöms ha halverats, vilket ska medföra att de båda ärendeslagen senast under första halvåret 2018 hanteras inom förordningsstyrda handläggningstider.

6 Migrationsverkets prognos (P3-17) 4(62) Ekonomiska konsekvenser för de statliga anslagen Tabell 1. Prognos och förändringar per utgiftsområde och anslag, mnkr. Prognos per utgiftsområde/anslag Utgiftsområde 8 Migration :1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Utgiftsområde 8 och Migrationsverkets kostnader, anslag 1:1 Migrationsverket gör ingen förändring av prognosen på förvaltningsanslaget för innevarande år, jämfört med föregående prognos. För 2018 prognostiseras ökade kostnader på förvaltningsanslaget, bland annat till följd av resursbehov inom verksamheten för statlig ersättning till kommuner och landsting. Några andra betydande förändringar jämfört med föregående prognos avser ökade kostnader för avveckling, lokalkostnader och återställande av antalet beredskapsplatser i förvaret. Avvecklingskostnaderna lämnas oförändrade för innevarande år jämfört med föregående prognos då 100 miljoner kronor prognostiserades. För 2018 justeras avvecklingskostnaderna upp med 100 miljoner kronor från 200 till 300 miljoner kronor till följd av genomförd inventering av statlig tid och en bättre bedömning av pensionsavsättningar. Under de senare åren av prognosperioden är förändringarna små eller obefintliga jämfört med förändringen Likt tidigare väntas en kraftig minskning av anslagsbehovet under prognosperioden som helhet, till följd av minskade ärendebalanser och kortare handläggningstider. Statens utgifter och kostnader för mottagning, anslag 1:2, UO8 Migrationsverket höjer prognosen för anslag 1:2 med 300 miljoner kronor för innevarande år. Tillgängliga medel är inte tillräckliga för anslaget 1.2 för något av åren i prognosperioden. Migrationsverkets bedömning i aprilprognosen är att det saknas cirka 1,6 miljarder kronor för Tilldelade medel bedöms räcka till i början av december och Migrationsverket ser i dagsläget inte ett akut behov av medel då osäkerheterna i beräkningarna för anslaget är stora och risken är att utgiftsprognosen snarare sänks än höjs. Prognosen är beräknad utifrån det nya ersättningsystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga som träder ikraft den 1 juli Förenklat regelverk, dämpad kostnadsutveckling och minskad administration är syften bakom förändringarna. Under en övergångsperiod kommer det att ske utbetalningar parallellt utifrån det nuvarande och det kommande ersättningssystemet. Cirka 3 miljarder kronor av ersättningarna som utbetalades under slutet av 2016 var delbetalningar som Migrationsverket behöver efterkontrollera vilket innebär en extra arbetsinsats under Under det första kvartalet har även Migrationsverkets registreringsbalans vuxit till drygt 8 miljarder, varav 5 miljarder bedöms vara överbalans. Överbalansen definieras som de ansökningar som inkom till Migrationsverket för mer än 3 månader sedan. Migrationsverket bedömer att antalet ansökningar kommer fortsätta öka under året då samtliga avtalade platser för BUV är uppsagda och samtliga placeringskostnader under

7 Migrationsverkets prognos (P3-17) 5(62) kvartal 2 måste eftersökas av kommunerna. Migrationsverkets räknar med att hela överbalansen kommer vara utbetald under 2017 men att viss registreringsbalans kommer finnas kvar under Prognosen är beräknad på att i princip samtliga ABT försvinner under året. Migrationsverket ser en risk att återställningskostnader av boenden uppstår men i dagsläget har verket för lite information för att göra en kostnadsbedömning. Prognosens planeringsantagande är beräknat på Migrationsverkets långsiktiga boendestrategi med en genomsnittlig beläggningsgrad på 75 procent. Denna strategi kan hantera ett övre scenario men då krävs det extraordinära insatser som exempelvis en förtätning i boendet (likt ). Statens utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande, anslag 1:2, UO13 Migrationsverket sänker prognosen för anslag 1:2 år 2017 med 460 miljoner kronor där den största enskilda orsaken är posten 13 avseende BUV som bedöms minska med cirka 280 miljoner kronor. Totalt väntas fler ensamkommande barn med uppehållstillstånd tas emot i kommun under 2017 men skillnaden är att de i innevarande prognos antas tas emot senare under året jämfört med föregående prognos. Det högre antalet kommunmottagna BUV får effekter först år 2018 och framåt där prognosen höjs med över en miljard kronor per år jämfört med tidigare beräkningar. Inga andra antaganden än volym är förändrade vad gäller BUV jämfört med föregående prognos. Övriga anslag Under anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder är tillgängliga medel för innevarande år tillräckliga för anslaget som helhet. För anslagspost 5 (återvandringsbidrag) ses ett behov om 1 miljon kronor, vilket överskrider postens nivå om 0,1 miljoner kronor i tilldelade medel. Utan en höjning befaras att ansökningar kommer att behöva avslås. Även för posten 8 (anhörigresor) bedömer Migrationsverket att det finns behov av ytterligare medel, åtgärder och ansökningar kan behöva avslås till följd av brist på medel. För anslagspost 4 (återvandringsförberedelser) kommer en anpassning till anslagsnivån innebära att det kan bli nödvändigt med avslag för vissa projektansökningar. Med hänsyn tagen till de bedömningar som görs för ärendeprövningen, samt den utveckling som utfallet för offentliga biträden haft sedan föregående prognostillfälle, är Migrationsverkets bedömning att behovet på 1:6 anslaget överstiger tillgängliga medel med 63 miljoner kronor. Detta inkluderar den utökning av anslaget som regeringen föreslår i vårändringsbudget 2016/17:99. Migrationsverket föreslår därför att anslaget utökas med 63 miljoner kronor. Om inte medel tillskjuts anslaget så riskerar verket att inte kunna förordna biträden från och med november. Konsekvensen av detta skulle bli att Migrationsverket inte skulle kunna utreda eller ta beslut i ärenden som inte är presumtiva bifall.

8 Migrationsverkets prognos (P3-17) 6(62) Del I: Utgiftsprognos och analys Utgiftsområde 8 1. Anslag 1:1, Migrationsverkets förvaltningsanslag Anslag 1:1 finansierar Migrationsverkets förvaltningskostnader inklusive kostnader för förvarsverksamheten. Det innebär att här bokförs kostnader för samtlig personal, utvecklingsprojekt, administrativa lokalkostnader, lokalkostnader för förvar, samt övriga driftskostnader. I övriga driftskostnader ingår till exempel tolkkostnader och översättningskostnader. Viss personal arbetar i projekt som helt eller delvis finansieras av bidrag, avgifter eller av anslag 1: Behov av medel på anslag 1:1 Tillgängliga medel är tillräckliga för innevarande år och För åren 2018, 2020 och 2021 ses ett utökat nettobehov enligt nedanstående tabell. Förändringarna i behov specificeras nedan i avsnitt 1.2. På grund av de osäkerheter som finns i prognosen, framförallt gällande storleken på avvecklingskostnaderna och när de infaller, ger Migrationsverket inga förslag till anslagsförändringar i aprilprognosen. Prognosberäkningarna jämförs med budgetproposition 2016/17:1 där tillgängliga medel anpassats utifrån en effektivisering om 200 miljoner kronor. Tabell 2. Tillgängliga medel/prognos, anslag 1:1 Anslag 1:1, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 En fördelning av prognosen per kostnadsslag framgår i tabellen nedan. För kostnaderna som helhet är trenden fallande under de tidigare åren av prognosperioden. Under den senare delen av prognosperioden ses en utplaning av kostnaderna på total nivå. Tabell 3. Fördelning på kostnadsslag P3-2017, mnkr Personalrelaterat Lokaler, hyra och drift Direkt rel. till sökande* Övrigt Totalt *Tolk, översättning, resor för asylsökande m.m. 1.2 Förändringar sedan föregående prognos För innevarande år ses ingen förändring av anslagsbehovet jämfört med föregående prognos. För 2018 prognostiseras ökade kostnader på förvaltningsanslaget jämfört med februariprognosen. Tabell 4. Prognos anslag 1:1, planeringsantagande Anslag 1:1, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Den enskilt största kostnadsposten på myndighetens förvaltningsanslag är de personalrelaterade kostnaderna. Arbetet med att anpassa verksamheten till färre asylsökande och inskrivna i mottagningen är ett av myndighetens uppdrag. Som nämndes i föregående prognos så ligger fokus för innevarande år

9 Migrationsverkets prognos (P3-17) 7(62) framförallt på att anpassa mottagningsverksamheten till ett lägre behov genom omställning och avveckling. Den övergripande målsättningen är att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns hos befintliga medarbetare så långt som det är möjligt. Avvecklingskostnader personal En osäkerhet i prognosen är de avvecklingskostnader som uppstår under myndighetens omställning av verksamheten. Direkta avvecklingskostnader för personal är kopplat till om arbetsbefrielse råder under uppsägningstiden varvid avsättning görs för lön under resterande del av anställningstiden, eventuella avgångsvederlag, pensionsavtal samt sociala avgifter. Migrationsverkets inriktning är att minimera antalet arbetsbefriade men prognosberäkningarna inkluderar arbetsbefrielse inom prövningen under 2018 vilket medför avvecklingskostnader. Anledningen är att det finns en betydande risk att det kommer att uppstå arbets-/lokalbrist på vissa områden i organisationen. Avvecklingskostnaderna lämnas oförändrade för innevarande år jämfört med föregående prognos då 100 miljoner kronor prognostiserades. För 2018 justeras avvecklingskostnaderna upp med 100 miljoner kronor från 200 till 300 miljoner kronor till följd av genomförd inventering av statlig tid och en bättre bedömning av pensionsavsättningar. Ansökningar om statlig ersättning Antalet ansökningar om statlig ersättning till kommuner och landsting för asylsökande ökade kraftigt under 2016, som en följd av det höga antalet asylsökande under hösten Majoriteten av ansökningarna avsåg ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn. Verksamheten för statlig ersättning till kommuner och landsting förstärktes under 2016 och under innevarande år planeras ytterligare förstärkningar för att handlägga de ansökningar som finns i balans sedan tidigare och de ansökningar som inkommer under året. Under slutet av 2016 gjordes delutbetalningar om närmare 3 miljarder kronor till många kommuner i syfte att ge dem viss ersättning innan årsskiftet i väntan på att ärendet slutligt handläggs, vilket kommer att ske under innevarande år. En ökning av antalet överklaganden ses dessutom, i takt med att antalet beslut om ersättning ökat, vilket också kräver handläggningskapacitet. Sammantaget planeras därför en förstärkning inom verksamheten jämfört med föregående prognos, motsvarande drygt 50 årsarbetare under 2017, ungefär 130 årsarbetare 2018 och ungefär 40 årsarbetare per år under resterande del av perioden jämfört med föregående prognos. Kontroll och återkallande av uppehållstillstånd Som lyftes i föregående prognos vill Migrationsverket höja ambitionen när det gäller att avgöra ärenden där frågan om att återkalla ett uppehållstillstånd (PUT-ÅTK) eller statusförklaring har aktualiseras. Ambitionshöjningen innebär enligt förslag att flytta över dessa ärenden från regionerna till Migrationsverkets förvaltningsprocess. Genom detta skulle myndigheten få en sammanhållen process med högre kvalitet i handläggningen. Resursbehovet på årsbasis är uppskattat till cirka 66 årsarbetare motsvarande ungefär 55 miljoner kronor, en ökning med ungefär 10 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Därtill kommer resurser för att avarbeta eventuella balanser vilket exkluderats i prognos. Medicinska åldersbedömningar I mars skickade Migrationsverket de första beställningarna av medicinsk åldersbedömning i BUV-ärenden till Rättsmedicinalverket (RMV). Antalet beställningar förväntas öka under innevarande år avseende ärenden där sökande inte gjort sin ålder sannolik. Migrationsverket kan skicka upp till 500 beställningar per månad och region till RMV. I prognos beräknas kostnaden för undersökningarna för innevarande år vara upp till 65 miljoner kronor. Beräkningarna baseras på en snittkostnad om kronor per undersökning, inklusive resekostnad. För resterande del av prognosperioden väntas betydligt lägre kostnader, till följd av avarbetad asylbalans och ett lägre antal inkomna BUV-ärenden. Migrationsverket arbetar för en långsiktigt hållbar lösning för den utökning som skett av förvarsplatser Migrationsverket har utökat antalet förvarsplatser utifrån det uppdrag som framgår av regeringsbeslutet Uppdrag att utöka antalet förvarsplatser från den19 maj Före uppdraget hade Migrationsverket tillgång till 255 ordinarie förvarsplatser, samt 76 så kallade beredskapsplatser som inte räknas in i det ordinarie beståndet. Antalet förvarsplatser har under 2016 utökats med 100 platser, dels genom att beredskapsplatserna tillfälligt tillförts det ordinarie beståndet, dels genom förtätning. Detta är emellertid ingen långsiktigt hållbar lösning, varför verket undersöker möjligheterna att ersätta dessa tillfälliga platser med ordinarie förvarsplatser av erforderlig standard. Under det första kvartalet innevarande år har i stort sett alla platser varit belagda vilket är kopplat till återvändande som inte sker självmant. En hög beläggning leder till fler transporter, mer slitage och skadegörelse på lokaler och utrustning samt större inköp av varor och livsmedel. Förvaren har sedan årsskiftet gått över till nya scheman för personalen, något som blivit dyrare än förväntat. Förändringen sågs dock som nödvändig för att hantera dagens situation inom verksamheten. I dagsläget finns det inget

10 Migrationsverkets prognos (P3-17) 8(62) som tyder på att beläggningen skulle gå ned under året, utan snarare på ett fortsatt högt behov av platser. Möjligheten till att hitta hållbara lösningar i både befintliga och i nya lokaler undersöks. I prognos lyfts därför behov av drift av 50 nya ordinarie platser redan från halvårsskiftet innevarande år, och ytterligare 50 nya ordinarie platser från inledningen av Det är osäkert när i tiden som platserna kan tas i bruk. Drift av platserna innevarande år höjer prognosen med närmare 30 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Utöver driftskostnaden tillkommer kostnader för ombyggnation och anpassningar av lokalerna innan de tas i bruk. Dessa kostnader är inte upptagna i prognos och varierar kraftigt beroende på vilken lösning det blir. I enlighet med regleringsbrevet kommer Migrationsverket senast den 1 juni att redovisa en uppdaterad plan av det fortsatta arbetet avseende förvarsplatser inklusive kostnadsberäkningar. Lokalkostnader Även för lokaler kommer det att finnas avvecklingskostnader, dessa kan dock inte fastställas i dagsläget. Det pågår ett arbete gällande lokalplanering i samband med omställning och avveckling av verksamheten i syfte att optimera lokalnyttjandet. Några påverkande faktorer är uppsägnings- och avtalstider, lokaliseringsstrategi, dimensionering, underhållsskuld till hyresvärdar och ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Lokalkostnaderna är generellt en halvfast kostnad. I verkets lokalkostnader finns huvuddelen av förhyrda administrativa lokaler medtagna utifrån gällande kontraktstid då möjligheter att frånträda flertalet lokaler i förtid bedöms som begränsade. Bedömningen är att lokalkostnaderna inte kommer att kunna följa samma minskningstakt som personalkostnaderna för åren 2018 och Först från och med år 2020 bedöms lokalkostnaderna minska i takt med personalkostnaderna igen. Jämfört med föregående prognos höjs därför lokalkostnaderna, framförallt för åren 2018 och Asylsökandes deltagande i tidiga insatser Förvaltningsanslaget får användas för utgifter för resor som möjliggör asylsökandes deltagande i tidiga insatser med syfte att främja kunskaper i svenska, kunskaper om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden samt hälsa. I prognos likställs dessa kostnaders storlek med de i föregående prognos upptagna resorna inom organiserad sysselsättning och SFI. Migrationsverket har nyligen tagit fram en tydligare process för myndighetens arbete med dessa utbalningar. På sikt skulle detta kunna leda till ökade kostnader, vilket inte är upptaget i prognos. Ovanstående förändringar samt volymrelaterade skillnader sedan föregående prognos sammanfattas i följande tabell. Tabell 5. Viktigaste förklaringarna till skillnaden från föregående prognos Anslag 1:1, mnkr Personalrelaterade kostnader (inkl. resor och utbildning) Avveckling Förvaltningsprocess (PUT-ÅTK) Medicinska åldersbedömningar Förvar (drift av nya platser) + 30 Lokaler Tolk och översättning Inköp av varor Inköp av passämnen, visumstickers och LMA-kort Övriga tjänster (bevakning, konsulter m.m.) Övrigt Totalt Förändringar sedan föregående prognos som är volymrelaterade När det gäller exempelvis tolk, översättning och resekostnader för asylsökande är det svårt att beräkna den exakta kopplingen mellan kostnader och förändringar i volym. Tolkkostnad kan till exempel variera med både antalet inskrivna personer i mottagningen, med antalet nya asylsökande och med antal avgjorda ärenden. Dessa faktorer kan variera i motsatta riktningar, det vill säga att antalet inskrivna går upp samtidigt som antalet nya sökande går ner jämfört med tidigare prognos. Uträkningarna är därför schablonmässiga. Som nämnts tidigare är den största kostnadsposten på myndighetens förvaltningsanslag personalrelaterade kostnader. Det är också bland direkta och indirekta kostnader för personal som en stor del av förändringarna jämfört med föregående prognos finns.

11 Migrationsverkets prognos (P3-17) 9(62) Tabell 6. Uppdelning av kostnader som är/inte är volymrelaterade anslag 1:1 jämfört med föregående prognos Anslag 1:1, mkr Ej volymrelaterat Förvaltningsprocess (PUT-ÅTK) Produktivitetsförändringar TOTALT Volym och ärendemix Asyl Mottagning Tillstånd och medborgarskap Medicinska åldersbedömningar Förvar (drift av nya platser) + 30 Avveckling TOTALT Delvis volymrelaterat (lokalkostn, tolk, konsult m.m.) TOTALT Volymrelaterade förändringar är mer svårdefinierat vad gäller verksamhet som inte är rent operativ, även om ett sådant samband finns. Exempelvis finns det ett samband mellan att ett ökat behov av kommunikatörer och att Migrationsverket tar emot fler ansökningar av olika slag eller att fler personer är inskrivna i verkets mottagning. Arbetsbelastningen kan samtidigt vara oberoende av förändringar i antal ärenden, så som att ett ändrat regelverk genererar fler frågor. Tabellen nedan visar variationen på anslaget 1:1 i förhållande till variationer i några av de faktorer som har mest påverkan på anslaget. Kostnad per årsarbetare i tabellen är ett förhållande mellan Migrationsverkets totala antal årsarbetare och de totala kostnaderna, inte bara personalrelaterade kostnader. Tabell 7. Procentuell förändring av kostnadsdrivande faktorer sedan föregående prognos P Anslaget 1:1 0% 5% 0% 0% 2% Antal avgjorda asylärenden -10% 9% 4% -3% 10% Antal avgjorda tillståndsärenden -3% -8% -9% -7% -9% Antal inskrivna 3% -1% -1% -1% 6% Antal ärenden med lägre utredningsbehov -32% -30% -22% 2% 2% Antal årsarbetare 2% 2% -3% -3% 0% Kostnad per årsarbetare -2% 3% 3% 2% 2% 1.3 Förändringar i antal och sammansättning av ärenden Asylprövning, förändringar sedan föregående prognos Utgångspunkterna för dimensionering är desamma som i tidigare prognoser: i princip alla som sökt asyl 2015 och 2016 ska ha ett beslut innan 2017 års utgång (avarbetning), korta handläggningstider och hög produktivitet i enlighet med regeringens uppdrag (införandet av den omarbetade skyddsprocessen och väsentligt mindre ärendebalans). Justeringar av sammansättningen av inkommande ärenden Det sker inga ändringar i antagandena om antalet nya asylsökande, däremot sker en justering i antagandet om sammansättningen av inkomna asylansökningar. Andel Dublin justeras ned (åren ) efter utfall hittills i år. Därutöver skrivs antagandet om antal asylsökande från västra Balkan ned med cirka 600 personer. Båda förändringarna har betydelse för beräknad produktivitet (nedåt), bifallsandelar (uppåt) och återvändande (nedåt). Förlängningsärenden skjuts framåt från 2018 Antalet förlängningsansökningar minskar 2018 och blir större i förhållande till föregående prognos under resten av prognosperioden. Förklaringen är att färre och senare beslut år 2017 innebär att även de kommande förlängningsansökningarna skjuts framåt i tiden. Antagande om högre bifallsandelar innebär att förlängningsansökningarna totalt ökar under prognosperioden.

12 Migrationsverkets prognos (P3-17) 10(62) Tabell 8. Asylprocessen, prövning. Antal ärenden jämfört med föregående prognos Asylprövning, förändringar Inkommande asylärenden, inklusive förlängningar varav nya asylansökningar varav barn utan vårdnadshavare varav förlängningsärenden Avgjorda asylärenden, inklusive förlängningar Varav förlängningsärenden Beräknat utfall: Dublin samt av- /utvisning EU-land Beräknat utfall: uppenbart ogrundad ansökan Beräknat utfall: avslag i normalprocess ink. förlängningar Beräknat utfall: avskrivna inkl. återtagna ansökningar Beräknat utfall: Beslut som rör barn utan vårdnadshavare Färre avgjorda ärenden 2017 Den största skillnaden sedan föregående prognos är att produktionsmålet och därmed prognosen skrivs ned med ärenden Målet att i princip alla som sökte asyl under 2015 och 2016 ska få ett beslut i år står dock fast. Sedan föregående prognos har utfallet av antalet avgjorda ärenden under 2017 inte motsvarat vad som planerades i början av året. Det finns inte samma förutsättningar att kraftigt öka och hämta in produktionen under andra halvåret som det fanns år Det finns färre okomplicerade ärenden samtidigt som det är de äldsta och mest komplicerade ärendena som behöver avgöras först. Myndigheten befinner sig en omställningsprocess inför år 2018, beaktat att verksamheten minskar i omfattning. I detta läge kan personalomsättningen antas öka och ersättningsrekrytering kommer inte att vara fullt möjlig under andra halvåret. Migrationsverket skriver därför ned produktionsmålet över antalet avgjorda ärenden år 2017 till Det är avarbetningen av ärenden som inkommit före den 2 maj 2016 som i praktiken visat sig ta längre tid att avgöra än beräknat. Merparten av ärendena var planerade att avgöras innan sommaren afghanska medborgare utgjorde vid årsskiftet hälften av dessa ärenden. De afghanska ärendena kännetecknas av en hög andel ensamkommande barn och ett komplicerat säkerhetsläge i Afghanistan. En risk som lyftes i februariprognosen handlade om att produktiviteten riskerade att gå ner i samband med att ett stort antal äldre afghanska ärenden skulle avgöras, en risk som kan konstateras har slagit in. De ärenden som inte avgjorts som planerat kvarstår att avgöra senare under året. Det finns därmed mindre resurser under andra halvåret för att avgöra andra ärendekategorier, både anknytningar och andra asylärenden. En konsekvens av färre avgjorda ärenden 2017 är att det behöver avgöras cirka fler ärenden 2018 än i föregående prognos för att hålla handläggningstiderna på 3-4 månader efter att avarbetningen genomförts. Det innebär totalt cirka ärenden 2018 om antalet nya asylsökande följer planeringsantagandet. Färre och senare avgjorda ärenden i första instans 2017 påverkar antal inskrivna (uppåt), antal överklagade ärenden (nedåt), återvändande (nedåt) och antal bosatta (nedåt). Handläggningstider från ansökan till beslut Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda ärenden 2017 blir längre än tidigare beräknat, cirka 14 istället för 12 månader. Handläggningstiderna sjunker sedan markant från 2018 då de gamla ärendena är avarbetade. Ärenden som inkommer från 2018 och framåt i prognosperioden beräknas ha handläggningstid på 3-4 månader i genomsnitt, det är sex månader senare än vad som beräknats i föregående prognos.

13 Migrationsverkets prognos (P3-17) 11(62) Högre bifallsandelar än i föregående prognos då antal ärenden i snabbprocess minskar Antal Dublinbeslut, antal återtagna ansökningar och antal uppenbart ogrundade ansökningar minskar som en följd av förändrad sammansättning av ärenden. Det påverkar bifallsandelar (uppåt) och antal förlängningsärenden (uppåt). Antal avgjorda normlärenden förändras som en följd av att de äldre ärendena tar längre tid att avgöra än planerat vilket påverkar antalet inskrivna (uppåt). En annan risk som lyftes i februariprognosen var en osäkerhet i utfall efter prövning för gruppen afghanska BUV som får beslut under året. En ny dom i Migrationsöverdomstolen (se avsnitt 3.1) gör att ensamkommande barn från Afghanistan som i februariprognosen antogs få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av att det saknades ett ordnat mottagande i hemlandet antas nu i en större utsträckning få ett uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. För de som sökte 24 november 2015 eller tidigare innebär det permanenta uppehållstillstånd. Det är ett generellt beräkningsantagande, domen är ny och det faktiska utfallet efter individuell prövning kan bli något annat. Bifallsandelar påverkas av det förändrade antagandet (uppåt), antalet inskrivna BUV påverkas (nedåt) liksom antalet överklagade ärenden (nedåt), antal återvändande (nedåt) antal bosatta i kommun (uppåt) och antal förlängningsärenden (nedåt). Ytterligare en osäkerhetsfaktor i beräkningarna är vad de medicinska åldersbedömningarna kommer att innebära för hur många sökande som får beslut som myndig eller inte. Beräkningsantagandet är oförändrat sedan föregående prognos vilket innebär att totalt av de som var BUV vid ansökan får ett beslut som vuxen, antingen efter åldersuppskrivning eller efter att ha fyllt 18 år. Oförändrade antaganden om prövning av förlängningsärenden Liksom i föregående prognos är antagandet att förlängningsärendena i genomsnitt kommer att inkomma två månader innan det tidsbegränsade uppehållstillståndet löper ut. Beräkningsantagande för prövningen av dessa ärenden är tillsvidare oförändrat, det vill säga att hälften av förlängningsärendena kan handläggas utan ytterligare utredningsåtgärder. Tabell 9. Asylprocessen, fortsättning. Antal ärenden jämfört med föregående prognos Asyl forts, förändringar Överklagade ärenden Nya återvändandeärenden (lagakraftvunnet avslagsbeslut) Avgjorda återvändandeärenden varav självmant återvändande varav överlämnade till polis Vidarebosättning Nya uppehållstillstånd asyl, exklusive förlängningar Inresta anhöriga till före detta asylsökande Summa kommunmottagande Genomsnittligt antal inskrivna varav barn utan vårdnadshavare Asylprocessen, förändringar sedan föregående prognos Färre överklagade ärenden I år väntas drygt överklagade asylärenden överlämnas till migrationsdomstolarna. Det är färre ärenden än vad som antogs i februariprognosen. Minskningen förklaras av att Migrationsverket räknar med att avgöra färre asylärenden under 2017 jämfört med förra prognosen samt en högre bifallsandel. Domstolsverket reviderar ned sin prognos för antalet avgjorda asylärenden vid migrationsdomstolarna med ärenden jämfört med föregående prognos till totalt cirka avgjorda ärenden under 2017.

14 Migrationsverkets prognos (P3-17) 12(62) Det beror främst på att avgörandetakten under det första kvartalet varit lägre än beräknat vilket påverkar antal inskrivna (uppåt). Sammantaget minskar antalet inskrivna med ett öppet överklagande hos migrationsdomstolarna jämfört med föregående prognos. Antalet lagakraftvunna återvändandebeslut minskar också eftersom färre överklaganden avgörs. Färre återvändandeärenden och ett lägre antal självmant utresta Migrationsverkets ambition att öka återvändandet kvarstår. Antalet nya återvändandeärenden under 2017 minskar när Migrationsverket och migrationsdomstolarna avgör färre ärenden. Bifallsandelarna bedöms vara högre än i föregående prognos vilket påverkar antalet återvändandeärenden både på kort och längre sikt. Antalet som lämnar landet självmant skrivs ned som en följd av färre återvändandeärenden. Beräknat antal utresta påverkas också av färre ärenden i snabbprocess. Liksom i tidigare prognoser kommer de största grupperna inom återvändandeärenden vara medborgare i Afghanistan, Irak och Somalia. Incitamenten att återvända frivilligt till Afghanistan bedöms ha minskat sedan förgående prognos. Se fördjupning avsnitt II-3.4 Högre kommunmottagande 2018, lägre i slutet av prognosperioden Det fattas färre beslut under 2017 vilket innebär att en del ärenden kommer att avgöras senare än vad som var planerat i föregående prognos. Det innebär att antalet inskrivna med uppehållstillstånd blir fler i slutet av året och att det är fler som får sitt uppehållstillstånd Även om det fattas färre beslut under 2017 minskar inte antalet kommunbosatta i motsvarande grad eftersom fler BUV antas få uppehållstillstånd. För perioden beräknas antalet inresta anhöriga till före detta asylsökande bli färre än i föregående prognos, vilket minskar kommunmottagningen. Tiden från beslut till bosättning för boende i anläggningsboende beräknas vara i genomsnitt 6 månader under 2017 vilket inte är någon förändring sedan föregående prognos. Migrationsverkets bedömning är oförändrat att om anvisningarna enligt länstalet fördelas jämt över året så kommer inte en bosättningsprocess med en genomsnittstid på 2,5 månader nås i år, utan först mot slutet av Andelen som hittar boende på egen hand i väntan på en anvisad plats i en kommun kommer att ha fortsatt mycket stor betydelse för hur många som är inskrivna i anläggningsboende med upphållstillstånd. Hittills under året har antalet som väljer att bosätta sig utan anvisning varit högre än prognos, något som bedöms mattas av under året. (Se fördjupning avsnitt II-3.3.) Genomsnittligt antal inskrivna ökar 2017 Antalet inskrivna i anläggningsboende har varit lägre än prognos i början av året eftersom självbosättningen hittills har varit högre än beräknat. Genomsnittligt antal inskrivna på helåret beräknas dock öka 2017 som en konsekvens av färre och senare avgjorda ärenden på Migrationsverket och migrationsdomstolarna och ett lägre självmant återvändande. Att färre asylärenden avgörs 2017 innebär inte att antalet inskrivna totalt förändras i motsvarande grad. Många av de ärenden som avgörs först 2018 skulle i vilket fall varit kvar som inskrivna i väntan på bosättning eller överprövning, delar av asylprocessen där väntetiderna är stigande. Högre bifallsandelar innebär att det är fler som får en kortare asylprocess och det påverkar antalet inskrivna nedåt. Förändringen får utslag över hela prognosperioden, särskilt för ensamkommande barn Tillståndsprövning, förändringar sedan föregående prognos Migrationsverket räknar med att nå målet med att väsentligt arbeta ned balanserna till slutet på Prognosen för inkommande anknytningsärenden skrivs ned i förhållande till föregående prognos. Anledningen är att Migrationsverket gjort justeringar efter utfall i prognosparametrarna, bland annat tidsfristerna mellan att en referensperson beviljats ett uppehållstillstånd och ansökan från anknytningspersonen kommer in. (Se fördjupning i avsnitt II-2.4) Även antalet avgjorda ärenden sänks i förhållande till föregående prognos. Anledningen till förändringen 2017 är att de resurser som förväntats kunna frigöras från asylprövningen inte längre är aktuella, eftersom avarbetningen av asylärenden tar längre tid än beräknat. Sänkningen av inkomna ärenden och sänkningen av avgjorda ärenden tar ut varandra vilket medför att avarbetningen av balansen inte påverkas nämnvärt. Det innebär att planen med att komma ner i förordningsstyrda handläggningstider under första halvåret 2018 inte påverkas. För arbetsmarknadsärenden, studerandeärenden och övriga tillståndsärenden sker endast marginella förändringar i förhållande till föregående prognos. Mot bakgrund av nuvarande utfall och trender sänker Migrationsverket prognosen för antalet inkommande medborgarskapsärenden för 2017 och Verket sänker också avgjorda ärenden som en konsekvens av färre inkomna ärenden och ett minskat behov av att avgöra ärenden för att uppnå en rimlig arbetande balans.

15 Migrationsverkets prognos (P3-17) 13(62) Tabell 10. Antal tillståndsärenden, förändringar jämfört med föregående prognos Tillståndsärenden, förändringar Inkomna Arbetsmarknad Anknytningar Studerande Medborgarskap Övriga ärendeslag Avgjorda Arbetsmarknad Anknytningar Studerande Medborgarskap Övriga ärendeslag Behov och utveckling av antal årsarbetare Migrationsverket arbetar med att anpassa personella resurser efter verksamhetens minskande behov. Som nämnts är det inom mottagningsverksamheten som omställningen har inletts. Tillfälliga boendeplatser planeras att till stor del vara avvecklade till halvårsskiftet och de platser som erbjuds asylsökande ska i huvudsak vara boenden med självhushåll, i första hand lägenheter som drivs i verkets regi. Förutom omställning av den operativa verksamheten pågår ett arbete med att analysera verkets stödjande och styrande verksamhet. Ett förslag på antalet årsarbetskrafter i dessa verksamheter tas för närvarande fram med hjälp av konsulter. Prognosberäkningarna baseras tillsvidare på ett schablonmässigt framtaget resursbehov för stödverksamheten från år 2019 och framåt. Prognosen över det totala antalet årsarbetare år 2017 ökar med närmare 120 jämfört med föregående prognos, där den största delen av ökningen rör verksamheten för statlig ersättning till kommuner och landsting. Ett utökat behov kvarstår även under resten av prognosperioden. På total nivå är det inom tillståndsprövningen som den stora minskningen sker under prognosperioden, jämfört med föregående prognos. Tabell 11. Förändring antal årsarbetare Totalt P P P Skillnad P3 - P Skillnad P3 - P I analysen av tabellen ovan i relation till personalrelaterade kostnadsförändringar (tabell 5) måste hänsyn tas till att den ekonomiska prognosen bara specificerar årsarbetare i de fall då detta är en känd faktor. Som exempel kan i vissa lägen en kommande förändring ha tagits upp endast som ett belopp i prognosen eftersom en detaljerad budget saknas när prognosen sammanställs. Prognosberäkningarna kan med andra ord inte presentera en fullständig redovisning av framtida årsarbetare vid varje enskild tidpunkt, vilket gör att denna typ av jämförelser mellan olika prognoser med nödvändighet haltar. 1.5 Antaganden om produktivitetsutveckling Produktivitetsantaganden, prövning av tillstånd och medborgarskap Avarbetningen av balanserna inom tillståndsprövningen ska ha medfört att de väsentligt minskat till årets slut, vilket leder till att samtliga ärendeslag hanteras inom förordningsstyrda handläggningstider senast första halvåret Migrationsverket har tagit fram handlingsplaner för ärendeslagen anknytning,

16 Migrationsverkets prognos (P3-17) 14(62) arbetsmarknad och studerande i syfte att minska handläggningstider och öka effektiviteten i handläggningen. Till följd av de stora ärendebalanserna och ärendesammansättningen bedöms produktivitetsökningen vara begränsad under De mer tungrodda, äldre ärendena avarbetas under 2017 och är till stor del avgjorda till 2018, vilket tillsammans med åtgärderna handlingsplanerna, väntas ge en positiv effekt på produktiviteten. Som följd av åtgärderna i handlingsplanen höjer Migrationsverket antagandet om produktiviteten för förstagångsanknytningar gentemot föregående prognos. Produktiviteten går upp från 137 till 144 med en årlig ökning med 3 procent resterande prognosperiod. Tabell 12. Produktivitetsantaganden Produktivitet, antal avgjorda ärenden per ÅA Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Medborgarskap Asyl Produktivitet, antal inskrivna per ÅA mottagning ABE ABT EBO Produktivitetsantaganden, mottagning Måtten för produktivitet inom mottagningen är svåra att beräkna då det finns stora variationer beroende på geografisk spridning, boendeform, genomströmningshastighet och i vilken del av asylprocessen som de sökande befinner sig. Vid beräkning av produktivitetsmåttet inom mottagningen har årsarbetare som arbetar övergripande exkluderats Produktivitetsantaganden, asylprövning Antalet avgjorda ärenden totalt per årsarbetare har varierat mellan åren och kommer att fortsätta att göra det även med den omarbetade skyddsprocessen. Produktiviteten mellan kalenderåren varierar beroende på en mängd faktorer, främst variationen i både antal och i sammansättning av ärenden. Den omarbetade skyddsprocessen syftar till att hålla handläggningstiderna så korta och förutsägbara som möjligt, beroende på ärendets beskaffenhet. Produktiviteten förväntas vara generellt högre från 2018 och framåt då äldre balanser är avarabetade och samtliga ärenden kan hanteras i den omarbetade skyddsprocessen. År 2020 är den beräknade produktiviteten som högst då andelen avgjorda förlängningsärenden beräknas vara som störst, därefter avtar andelen förlängningsärenden år för år eftersom den tillfälliga lagen upphör under Produktiviteten för 2017 beräknas till 54 (61 i föregående prognos). Produktiviteten för ärenden inkomna före 2 maj 2016 har visat sig vara betydligt lägre än antagandet var i föregående prognos av orsaker som beskrivs i avsnitt I övrigt har inga förändringar gjorts angående av förväntad grundproduktivitet i respektive ärendekategori, inklusive förlängningsärenden. Produktiviteten påverkas uppåt i slutet av prognosperioden då antalet förlängningsärenden ökar i förhållande till tidigare prognoser Specificering av effektiviseringsvinster motsvarande 200 miljoner kronor I budgetproposition 2016/17:1 har tillgängliga medel anpassats utifrån en effektivisering om 200 miljoner kronor för år 2017 och framåt. Utgångspunkten för effektiviseringskravet är Migrationsverkets juliprognos år I denna prognos ingick redan årliga produktivitetsökningar och andra effektiviseringar. Sammantaget gör det att kravet på effektivisering år 2017 och framåt ligger betydligt högre än motsvarande 200 miljoner kronor om man jämför med utfall Därför blir det svårt för Migrationsverket att specificera effektivitetsåtgärder med juliprognosen som referens som det beskrivs i budgetpropositionen. Effektiviseringskravet ligger också på 200 miljoner kronor för samtliga år i prognosperioden. Eftersom organisationen beräknas vara 30 procent mindre år 2021 jämfört med år 2017 så ökar effektiviseringskravet procentuellt sett för varje år vilket gör det svårare att uppfylla kravet än det möjligen är avsett.

17 Migrationsverkets prognos (P3-17) 15(62) Ett räkneexempel där produktiviteten för tillståndsärenden används så visar en jämförelse mellan P4-16 och P3-17 att produktiviteten sänks för år 2017, vilket leder till ett ökat behov av 17 årsarbetare för att klara samma produktionsmål. Om man istället jämför utfall 2016 med aktuell prognos för år 2017 så visar den jämförelsen på en produktivitetsförbättring med motsvarande 50 årsarbetare. Den enskilt största anledningen ligger i att produktiviteten för arbetsmarknadsärenden överskattades i P4-16 och att den i P3-17 ligger på en mer realistisk nivå. Som nämnts i tidigare prognoser så har Migrationsverket relativt sett nyligen infört aktivitetsregistrering vilket gör att mängden data ökar för varje dag, verket kommer med tiden därmed att kunna göra bättre analyser av bland annat produktiviteten. Sammanfattningsvis arbetar Migrationsverket fortlöpande med produktivitets- och effektivitetshöjande åtgärder som också räknas in i prognosberäkningarna. Effekterna av dessa åtgärder revideras i prognos då förutsättningarna förändras. Målet är att bli bättre och effektivare jämfört med tidigare utfall. 1.6 Osäkerhet, alternativa utvecklingar och riskbedömningar Det finns flera osäkra antaganden i denna prognos som kan få stor betydelse för utfallet på anslagen. Gemensamt för de flesta av osäkerhetsfaktorerna är att det finns en tydlig koppling till effekterna av förändrad lagstiftning och/eller politiska beslut. Många afghanska ärenden avgörs år 2017 Afghaner är den klart största gruppen inskrivna i mottagningssystemet och även den största grupp som får sina ärenden prövade under 2017, vilket kommer prägla asylprövningen och asylprocessen i sin helhet under året. I jämförelse med syrier, den under 2016 största gruppen, kännetecknas de afghanska ärendena av en hög andel ensamkommande barn, en högre grad av komplexitet med en större spridning i utfall efter prövning och ett säkerhetsläge i hemlandet som snabbare kan förändras (se avsnitt II-3.1). Produktiviteten har visat sig vara lägre än vad antagandet var i förgående prognos, även osäkerheten i utfall efter prövning har fallit ut i form av en ny dom i migrationsdomstolen som sannolikt innebär betydligt fler bifall än antagandet var i föregående prognos. Sammantaget finns det många faktorer som påverkar afghanska ärenden, exempelvis den tolkbrist som uppstår då fler afghaner ska utredas, omprövas, underrättas och besluten ska verkställas. En annan faktor är hur återvändandeavtalet mellan Sverige och Afghanistan kommer att fungera. Förändringar i antalet asylsökande Osäkerheten i prognosen ökar från sommaren 2017 och framåt. Främst kopplat till en förväntad ökning längs den centrala Medelhavsrutten över sommaren och sedan till om det fortfarande finns en migrationsöverenskommelse mellan EU och Turkiet under hösten. Migrationsverket bedömer att det är mer sannolikt att antalet asylsökande utvecklas inom den nedre delen av prognosintervallet ( ), men samtidigt skulle ett upphävande av överenskommelsen med Turkiet kunna innebära betydligt fler asylsökande än i planeringsantagandet. Förändringar i antal och sammansättning av asylsökande är den osäkerhetsfaktor som har störst betydelse för utfallet på de flesta anslag. Därför gör Migrationsverket i samband med varje prognos beräkningar även utifrån ett lägre och ett högre scenario. Omplaceringar av asylsökande från bland annat Grekland och Italien Prognosen innefattar att asylsökande under 2017 ska omplaceras till Sverige från Grekland och Italien för att få sin asylansökan prövad i Sverige. Det är i dagsläget oklart om det finns tillräckligt många som uppfyller kriterierna antalet omplaceringar kan komma att bli lägre. Förlängningsansökningar med anledning av den tillfälliga lagen Till sommaren förväntas de första förlängningsansökningarna inkomma. Det är ännu osäkert hur komplicerad prövningen blir, hur många som kommer att anföra nya omständigheter och vilka resurser som utredningarna kommer att ta i anspråk. Vidare utgår beräkningarna från att personer som ansöker om förlängning inte omfattas av bistånd enligt LMA. Det betyder att de inte behöver återinskrivas i mottagningen förrän efter det att ett eventuellt avslag vinner laga kraft. Det förutsätter emellertid att lagstiftningen anpassas. I den händelse att lagstiftningen kvarstår innebär det betydligt fler inskrivna i mottagningen och ökade kostnader på anslagen. Nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga Prognosberäkningarna utgår från införandet av ett nytt ersättningssystem till kommuner för ensamkommande barn och unga från den 1 juli Migrationsverket förbereder övergången till automatiska utbetalningar i enlighet med det nya systemet och bedömningen är att systemet för automatiserade utbetalningar kommer att vara infört i tid. Det kvarstår en risk kopplat till att

18 Migrationsverkets prognos (P3-17) 16(62) Migrationsverket behöver överföring av rätt uppgifter från 290 kommuner för utbetalning av korrekt ersättning. Domstolarnas produktion och handläggningstider Antalet överklagade ärenden ökar kraftigt. Domstolsverket har i sina prognoser räknat med att migrationsdomstolarna avgör betydligt fler ärenden än tidigare år, men att både balanser och handläggningstider ökar. I föregående prognos lyftes som en risk att en lägre produktionsökning i domstolarna än prognos skulle innebära fler inskrivna i mottagningen och färre återvändandeärenden 2017, en risk som också infallit denna prognos. Placering av asylsökande ensamkommande unga efter 18-årsdagen När ett ensamkommande barn med ett öppet asylärende eller återvändandeärende når myndig ålder gör kommunen en individuell bedömning i varje fall om det finns ett fortsatt placeringsbehov enligt socialtjänstlagen. Vid fortsatt behov kan den asylsökande ungdomen vara fortsatt placerad upp till 21 års ålder, i annat fall ska Migrationsverket ordna plats på anläggningsboende. Tidigare har en fortsatt placering varit vanligt. Förordningsförändringen om ändrade statliga ersättningar till kommun från 1 juli 2017 ger ett incitament för en förändring. Prognosberäkningarna utgår därför från bedömningen att detta kommer att förändras under 2017 och att kommunerna i framtiden beslutar om att i de flesta fall överföra asylsökande som nått myndig ålder till Migrationsverkets boende. Anvisad bosättning i kommun respektive bosättning på egen hand Personer i anläggningsboende som fått uppehållstillstånd och önskar stöd med bosättning anvisas till kommunerna i enlighet med fastställda läns- och kommuntal. Kommunernas mottagningskapacitet varierar och det är osäkert i vilken utsträckning mottagande sker inom två månader. Självbosättningen har varit högre än väntat under årets första kvartal, men bedöms mattas av under andra halvåret. Osäkerheten är dock stor om hur den faktiska självbosättningen utvecklas, vilket påverkar antalet inskrivna i mottagningssystemet. Utlandsmyndigheternas kapacitet och förmåga Utlandsmyndigheternas förmåga att utreda blir avgörande för i vilken omfattning beslutsklara ärenden kan lämnas över till Migrationsverket. Detta gäller oavsett ansökningsform, och i detta avseende är antalet inkommande ärenden sekundär. Om Migrationsverkets förmåga att pröva ärende överstiger utlandsmyndigheternas förmåga att överlämna beslutsklara ärenden, riskerar myndigheten att finna sig i ett läge med överkapacitet vad gäller prövande resurser, trots ett stort behov från anhöriga som lämnat in en ansökan om återförening med någon i Sverige. Tillfälliga lagens påverkan på anhöriginvandring 2017 till 2019 En anknytning kan inte beviljas uppehållstillstånd för längre tid än anknytningspersonen i Sverige. För asylsökande som beviljas ett uppehållstillstånd på 13 månader finns en risk att anknytningen inte hinner få beslut på sin ansökan innan anknytningspersonens tidsbegränsade uppehållstillstånd löpt ut. Om så är fallet, kommer de inte heller behöva ansöka om förlängning samtidigt som anknytningspersonen, vilket markant skulle kunna minska antalet inkommande förlängningsansökningar 2017 och till viss del En sådan situation innebär också en risk att de anhöriga reser in till Sverige senare än nu bedömt, vilket skulle sänka antalet inresta anhöriga som anländer under 2017 och en ökning Omställning och personalomsättning Migrationsverket befinner sig nu i en omställningsprocess där organisationen anpassas till färre asylsökande. Sådana omställningsprocesser brukar innebära att personal söker sig utanför organisationen för att trygga sin anställning. Migrationsverket vidtar kontinuerligt åtgärder för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare i syfte att behålla kompetens. Avvecklingskostnader är inte möjliga att för närvarande exakt beräkna eftersom arbetet med verkets omställning pågår (inklusive val av orter för fortsatt verksamhet). Beräkningen har därför i hög grad schabloniserats. Produktionsplanering asylärenden Den justerade produktionsplanen för antal avgjorda ärenden uppgår till totalt avgjorda ärenden för För att Migrationsverket ska lyckas nå den planerade nivån behöver flera olika faktorer stämma framöver. Arbetet med medicinska åldersbedömningar måste fungera, ersättningsrekryteringar får inte avstanna på grund av omställningen, omplaceringar från Italien och Grekland kan genomföras som planerat och tillräckligt stor del av förlängningsärenden kan hanteras snabbt. Om den så kallade gymnasiereformen träder i kraft den 1 juni Om riksdagen antar regeringens föreslagna så kallade gymnasiereform proposition 2016/17:133 om kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå så kommer det att från 1 juni 2017 få konsekvenser för Migrationsverkets asylprövning samt villkoren för

19 Migrationsverkets prognos (P3-17) 17(62) uppehållstillstånd för sökande mellan år. Då det aktuella lagförslaget ännu inte är beslutat beaktas det inte i denna prognos. Migrationsverket har dock gjort en första grov bedömning av lagförslagets ekonomiska konsekvenser på anslag inom utgiftsområde 8 och 13 vilket framgår av bilaga Lägre och högre beräkningsalternativ Skillnaden mellan alternativen är utfallet av antalet asylsökande, det vill säga om utvecklingen skulle följa det högre respektive lägre scenariot som definieras i avsnitt II-1 i prognosen. I bilaga 5 finns verksamhetstabeller baserade på dessa scenarier. Tabell 13. Prognos anslag 1:1, lägre scenario Anslag 1:1, mnkr Prognos P Prognos P3-17 nedre beräkningsalternativ Förändring föregående prognos I det nedre beräkningsalternativet kvarstår avvecklingskostnader om 100 miljoner kronor år 2017, vilket är samma antagande som i planeringsantagandet. För år 2018 är beloppet höjt från 300 till 400 miljoner kronor jämfört med planeringsantagandet. I det nedre beräkningsalternativet minskas asylprövningskapaciteten jämfört med planeringsantagandet. Även mottagningsverksamheten minskar vid samma jämförelse, baserat på att antalet inskriva minskar och att antalet inskrivna per årsarbetare hålls på samma nivå som i planeringsantagandet. Tabell 14. Prognos anslag 1:1, högre scenario Anslag 1:1, mnkr Prognos P Prognos P3-17 övre beräkningsalternativ Förändring föregående prognos I det övre beräkningsalternativet hålls avvecklingskostnaderna oförändrade jämfört med i planeringsantagandet, det vill säga 100 miljoner kronor år 2017 och 300 miljoner kronor år För 2018 och framåt behålls en större del av asylprövningskapaciteten jämfört med planeringsantagandets omställning och avveckling, i syfte att inte öka balansen av ärenden ytterligare. Vidare finns i detta beräkningsalternativ en högre bemanning inom mottagningen för hela prognosperioden, baserat på att antalet inskriva ökar och att antalet inskrivna per årsarbetare hålls på samma nivå som i planeringsantagandet. 1.7 Verksamhet med tillgängliga medel Precis som i februariprognosen beräknas planeringsantagandet klaras med tillgängliga medel under de första åren. Detta är dock inte fallet vid ett övre scenario där tillgängliga medel inte är tillräckliga. I beräkningsexemplet görs en anpassning av bemanningen inom såväl asylprövningen som inom mottagningens resurser. Anpassningen inom mottagningen innebär att det redan under andra hälften av 2018 finns ungefär dubbelt så många inskrivna per årsarbetare i mottagningen jämfört med scenariot efter behov. Detta påverkar kvaliteten i mottagningen och i återvändandearbetet och leder till längre vistelsetider. I slutet av prognosperioden, från 2020 och framåt, ökar antalet inskrivna per årsarbetare än mer. Detta trots att samtlig personal inom mottagningens centrala funktioner, exempelvis verksamheten för statlig ersättning till kommuner och landsting, ställs om till att arbeta med stöd till asylsökande och återvändandefrågor. Tabell 15. Jämförelse av totalkostnad för anslag 1:1 och anslag 1:2 vid anslagsmedel efter behov respektive efter tillgängliga medel för anslag 1:1, övre beräkningsalternativ Behovsalternativ, mnkr Anslag behov Anslag 1:2 - behov varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Summa Alternativ tillgängliga medel,mnkr Anslag anpassning efter tillgängliga medel Konsekvens för anslag 1: varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Summa Differens mellan alternativen

20 Migrationsverkets prognos (P3-17) 18(62) Som framgår av tabellen ovan så innebär det övre scenariot utifrån tillgängliga medel en totalt sett ökad belastning på anslagen under prognosperioden. Anpassningen medför störst effekt från 2019 och framåt. Den minskning som gjorts av anslag 1:1 leder då till stora konsekvenser för anslag 1:2 och för anslagen som helhet ses en högre belastning än med tilldelning efter behov. Anpassningen av resurser på anslag 1:1 försämrar förutsättningarna att genomföra den pågående avarbetningen av ärendebalanser. En misslyckad avarbetning leder till att tiden från ansökan till beslut ökar vilket förutom ökade handläggningstider medför fler inskrivna i mottagningen under en längre tid. De största utgifterna på anslaget 1:2 inom utgiftsområde 8 är ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting, en konsekvens av antalet inskrivna i mottagningen. Dessa utgifter har Migrationsverket svårt att påverka på kort sikt och därför leder fler inskrivna till ökade utgifter och en ökad belastning på detta anslag och utgiftsområde. Effekterna av ökade handläggningstider och vistelsetider riskerar också att kvarstå över många år vilket inte är inkluderat i beräkningarna ovan. 2. Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Migrationsverket disponerar två olika anslagsposter på anslaget. Anslagspost 2 finansierar förordningsstyrda ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting. Ersättningarna innefattar till exempel dagersättning, ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande och placeringskostnader för barn utan vårdnadshavare (BUV). Kostnaderna varierar med det totala antalet inskrivna i mottagningen samt antalet barn. Anslagspost 3 finansierar kostnader för de asylsökandes boende (lokaler, drift och även livsmedel i vissa fall.) Anslagsposten varierar med mottagningens storlek och sammansättning. Kostnaderna är beroende av andelen anläggningsboende (ABO) och tillgången på lägenheter (ABE). Då efterfrågan på ABE-platser överstiger tillgången så tvingas Migrationsverket att ordna tillfälliga platser (ABT) som i regel är betydligt dyrare än de avtalade. Migrationsverket prognos innehåller även en fjärde boendekategori som benämns Steg 1/2. Denna boendeform används vid ankomst innan en långsiktigare boendelösning hittas. Förordningsstyrda ersättningsnivåer för innevarande år används i beräkningarna för samtliga år i prognosperioden utan upp- eller nedräkning. 2.1 Behov av medel på anslag 1:2 Migrationsverket höjer prognosen för anslag 1:2 med 300 miljoner kronor för innevarande år. En detaljerad beskrivning av förändringarna finns i avsnitt 2.2 nedan. Tabell 16. Behov av medel, planeringsantagande, anslag 1:2 Tillgängliga medel är inte tillräckliga för anslaget 1.2 för något av åren i prognosperioden. Migrationsverkets bedömning i aprilprognosen är att det saknas cirka 1,6 miljarder innevarande år. Tilldelade medel bedöms i dagsläget räcka till i början av december. Tabell 17. Tillgängliga medel/prognos, anslag 1:2

21 Migrationsverkets prognos (P3-17) 19(62) 2.2 Viktigaste förändringarna sedan föregående prognos Tabellen nedan beskriver förändringar av nyckelfaktorer mellan februariprognosen och aprilprognosen. Förändringarna i antalet inskrivna BUV kan inte direkt kopplas till samma års ekonomiska prognos då utgifterna för BUV utbetalas och anslagsavräknas i efterskott. Den nya ersättningsmodellen kommer att göra det enklare att uppskatta sambandet mellan antalet inskrivna BUV och kommande utgifter, då merparten av kostnaderna betalas ut automatiskt med en månads eftersläpning. I dag kan kommunerna eftersöka kostnader under en 12-månaders period, vartefter de kan behöva kompletteras, avslås och överklagas. I praktiken innebär detta att Migrationsverket kan ersätta ett dygn från 2015 under 2017, vilket gör det svårt att bedöma när utgifterna infaller. Under 2017 bygger BUV-utgifterna i stort sett på den nuvarande ersättningsmodellen, medan en större förutsebarhet kan väntas först under 2018 och framåt. De stora procentuella förändringarna på antalet inskrivna BUV kan förklaras med att endast till BUV bedöms vara inskrivna under 2018 till Tabell 18. Förändring sedan senaste prognos av vissa nyckelfaktorer för anslag 1:2 I tabellen nedan redovisas Migrationsverkets bedömning av behovet för anslaget 1:2 anslagspost 2 under prognosperioden uppdelat på de faktorer som påverkat anslaget mest. Då alla förändringar av faktorerna nedan är beroende av varandra är det svårt att exakt veta vilken ekonomisk effekt varje förändring har. Tabell 19. Förändringar sedan föregående prognos, mnkr Nytt ersättningssystem för ensamkommande barn Prognosen är beräknad utifrån det nya ersättningsystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga som träder ikraft den 1 juli Syften med förändringarna är förenklat regelverk, dämpad kostnadsutveckling och minskad administration. Under en övergångsperiod kommer det att ske utbetalningar parallellt utifrån det nuvarande och det nya ersättningssystemet. Utveckling antal inskrivna asylsökande BUV Antalet inskrivna asylsökande BUV antas minska kraftigt under prognosperioden, från cirka vid årets början till omkring i slutet av Bild 1. antalet inskrivna BUV i mottagningen år 2015 till år 2021

22 Migrationsverkets prognos (P3-17) 20(62) Fler BUV-dygn från tidigare år kommer att utbetalas och högre kostnader för familjehem Migrationsverket bedömer i aprilprognosen att fler dygn kommer att ersättas med nuvarande ersättningsmodellen jämfört med februariprognosen samt att kostnaderna för familjehem fortsätter att stiga. Migrationsverkets beräkningar bygger på att kommunerna släpat med eftersökningarna och de kommer att eftersökas nu när ett sista datum för ersättning sätts till 31 december Migrationsverket har i dagsläget cirka 12 miljarder kronor i ansökningar att gå igenom vilket gör det svårt att härleda exakt vad dessa ansökningar består av då verket endast ser ansökningarnas totala värde. Att handlägga eftersökningarna är ett manuellt och tidskrävande arbete. Eftersom fördröjningen från då dygnet infaller (kostnad uppstår) till ersättning eftersöks och betalas ut varierar försvåras utfalls- och sambandsanalysen. Antalet inskrivna BUV Under 2017 bedöms utgifterna som är kopplade till den nuvarande ersättningsmodellen öka med cirka 600 miljoner jämfört med föregående prognos. Det sker mot bakgrund av antagande om ett ökat antal inskrivna BUV under Under resterande del av prognosperioden minskar antalet inskrivna BUV vilket leder till att behovet per år minskar med mellan cirka 200 miljoner kronor och 1,4 miljarder kronor. Risk för framflyttade utbetalningar Kommunerna har fram till den 31 december i år på sig att söka ersättning för kostnader som uppkommit före den 1 juli 2017 enligt det nuvarande ersättningssystemet. Migrationsverket ser en risk att en del kommuner på grund av övergångsreglerna avvaktar med att söka ersättning kontinuerligt under hösten och istället skickar in en samlad ansökan vid årets slut. Med anledning av detta bedömer Migrationsverket att ytterligare cirka 1,2 miljarder kronor kommer att utbetalas 2018 som tidigare prognostiserats på år Migrationsverket bedömer också i dagsläget att kommunernas handläggningstid rörande ersättningar för skolkostnader fördröjs vilket leder till att utgifter flyttas även från 2018 och Migrationsverket poängterar att denna skattning är osäker och att verket inte kan påverka när kommunerna eftersöker. Det kommer under hela året vara svårt att göra denna bedömning och först under oktoberprognosen kan en bättre analys möjligen lämnas. Justering styckkostnader för god man Migrationsverket har höjt styckkostnaderna för god man i aprilprognosen. Detta är en följd av fortsatt ökade utgifter under kvartal ett för god man. Migrationsverkets tidigare bedömning av andelen ansökningar för god man i överbalansen var för låg vilket ledde till det oväntat höga utfallet. Höjningen påverkar endast 2017 då kommunernas kostnader för god man inte kommer eftersökas separat efter det nya ersättningssystemet är i bruk. Nytt ersättningssystem, utbetalning med en månads fördröjning Föregående prognos byggde på att de automatiska utbetalningarna för BUV ersattes samma månad som dygnen inträffade. Enligt nya förordningen ska Migrationsverket betala ut dessa med en månads fördröjning vilket leder till att december månads kostnader utbetalas i januari året efter. Skolkostnader Migrationsverket skriver upp prognosen för skolkostnader under hela prognosperioden. Under perioden 2015 till 2016 har eftersökta skolkostnader per inskrivet skolbarn varit lågt jämfört med tidigare år. De två senaste kvartalen har kommunerna ansökt om ersättning för skolkostnader i högre omfattning. Att vistelsetiderna har ökat kan vara en delförklaring till att kommuner eftersöker mer per barn än tidigare. Betalningsbalansen inom just skolkostnader har visat sig vara större än vad som tidigare bedömts. Tidigast i slutet av 2017 kan det finnas ett utfall registrerat som ger ett bättre underlag för att beräkna genomsnittskostnade och ledtid från att ett barn söker asyl tills att Migrationsverket ersätter en kommun för skolkostnaden. Registreringsbalans Migrationsverket hann i slutet av 2016 betala ut mer ersättningar till kommuner och landsting än vad som antogs i oktoberprognosen De ökade utbetalningarna under 2016 ledde till att februariprognosen för 2017 sänktes med motsvarande 1,2 miljarder kronor. Cirka 3 miljarder kronor av ersättningarna som utbetalades under slutet av 2016 var delbetalningar som Migrationsverket behöver efterkontrollera vilket innebär en extra arbetsinsats under Under det första kvartalet har även Migrationsverkets registreringsbalans exklusive delutbetalningarna vuxit till drygt 9 miljarder kronor varav drygt 5 miljarder bedöms vara överbalans, vilket innebär att de inkom till Migrationsverket för mer än tre månader sen. Migrationsverket bedömer att antalet ansökningar kommer fortsätta öka under året då samtliga överenskomna platser för BUV är uppsagda och de flesta placeringskostnader under kvartal 2 måste eftersökas av kommunerna. Migrationsverkets bedömning är att hela överbalansen kommer vara utbetald under 2017 men att viss registreringsbalans kommer finnas kvar under Beräkningarna i prognosen bygger på det nya ersättningssystemet för BUV som träder i kraft i juli innevarande år.

23 Migrationsverkets prognos (P3-17) 21(62) 2.3 Genomgång av anslagsposter och analys av anslagspåverkande faktorer Barn utan vårdnadshavare (BUV) anslagspost 2 Det är inte möjligt att särskilja BUV-kostnader från kostnader rörande övriga asylsökande vad gäller registreringsbalansen på cirka 12 miljarder kronor. En schablonmässig fördelning har gjorts i prognosen. Detta får inga konsekvenser på någon anslagspost då samtliga utgifter hör till anslaget 1:2 posten 2. Tabell 20. Behov av medel BUV, anslag 1:2 Anslag 1:2.2 mnkr BUV Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Utgifter för placeringar BUV, anslagspost 2 I tabellen nedan beskrivs vad som driver utgifterna för BUV placeringar under prognosperioden. Då det under hela 2017 finns möjlighet för kommunerna att söka ersättningar enligt nuvarande modellen för dygn som inträffar före den 1 juli är tabellen uppdelad på både nuvarande och nya ersättningsmodellen. Förklaring av utgiftsposterna i ny modell i tabell 21 Årlig ersättning för beredskap och kapacitet för mottagandet, fast och rörlig del Fast årlig ersättning på kr per kommun. Den rörliga delen är kr per BUV som kommunen uppskattas ta emot utifrån sin fastställda andel av det nationella mottagningsbehovet enligt Migrationsverkets februariprognos. För 2017 beräknas den rörliga delen på hälften av det uppskattade nationella behovet i juliprognos Schablonersättning anvisade Schablonersättning på kr per anvisad BUV och dygn. Utgår som längst upp till 18 års ålder samt vid avslag tills att rätten till bistånd enligt LMA upphört. Utbetalas utan ansökan månadsvis i efterskott. LVU-tillägg För BUV under 18 år med placering enligt LVU eller motsvarande enligt SoL ersätts faktiska kostnader överstigande schablonersättningen på kr per dygn. För BUV som fyllt 18 år men inte 21 år med placering enligt ovan ersätts faktiska kostnader om placeringen påbörjats före 18 års ålder. Dessa kostnader eftersöks av kommunerna och migrationsverket bedömer att den genomsnittliga eftersökningen kommer vara kr utöver grundersättningen. Engångsschablon. Schablonersättning per anvisad BUV på kr avser kostnader för utredning enligt SoL, god man, resor, tolk och andra relaterade kostnader. Utbetalas utan ansökan vid ett tillfälle per barn och kommun månadsvis i efterskott. Schablonersättning ankomstkommun Schablonersättning på kr per barn och dygn i väntan på anvisning till annan kommun. Denna kostnad eftersöks av kommunerna. Tabell 21. Placeringskostnader BUV Placeringskostnader BUV Gammal modell Bedömd kostnad Dygn att utbetala kostnad, tkr Dygn att utbetala kostnad, tkr Placeringskostnader Ny modell Belopp, kr Antal dagar kostnad, tkr Antal dagar kostnad, tkr Schablonersättning anvisade LVU utlägg Schablonersättning anvisningskommun Engångsschablon Rörlig ersättning anvisade Fast kommunersättnig Summa Gammal modell Bedömd kostnad Dygn att utbetala kostnad, tkr Dygn att utbetala kostnad, tkr Dygn att utbetala kostnad, tkr Placeringskostnader Ny modell Belopp, kr Antal dagar kostnad, tkr Antal dagar kostnad, tkr Antal dagar kostnad, tkr Schablonersättning anvisade LVU utlägg Schablonersättning anvisningskommun Engångsschablon Rörlig ersättning anvisade Fast kommunersättnig Summa

24 Migrationsverkets prognos (P3-17) 22(62) Anslagpost 3 Förändringarna i kostnader på posten 3 är relativt små under 2017 och De ökade kostnaderna under 2019 till 2021 är en följd av införandet av Migrationsverkets långsiktiga boendestrategi där verket kan hantera samtliga scenarion med egna boenden. Migrationsverket bedömer idag att en genomsnittlig beläggningsgrad på cirka 75 procent i huvudscenariot är tillräckligt för att hantera säsongsvariationer och ett ökat antal inskrivna. Under innevarande år ska i princip alla ABT avvecklas vilket kan innebära stora återställningskostnader. I dagsläget har inte Migrationsverket tillräckliga underlag för att göra en kostnadsbedömning av dessa och när de infaller. Prognosen bygger sedan tidigare på att 50 miljoner kronor är avsatta för återställning, den siffran kommer troligtvis att öka i nästkommande prognos. Prognosen bygger på att EBO-lagen finns kvar under hela prognosperioden. I ett läge där asylsökande inte själva kan välja sitt boende kommer Migrationsverkets behov av boenden öka kraftigt. Migrationsverket understryker osäkerheten i prognosen på längre sikt då det redan efter sommaren är svårt att förutsäga behovet av boenden för asylsökande. Tabell 22. Förändringar sedan föregående prognos, anlag 1:2 ap3, mnkr Förändringar mellan P2-17 och P3-17 Anslag 1:2 ap Volym och boendemix Ändrad beläggningsgrad Förändrad styckkostnad ABE Totalt Volym och boendemix Migrationsverkets prognos bygger på att fler personer väntas vara inskrivna i mottagningen under hela prognosperioden. I föregående prognos byggde beräkningarna på att samtliga tomplatser fanns i den största och billigaste boendeformen ABE. I oktoberprognosen är beläggningsgraden sänkt på ABK och Steg 1/2 vilket innebär en något högre genomsnittlig dygnskostnad. Ändrad beläggningsgrad Tidigare har Migrationsverkets prognoser byggt på en högre beläggningsgrad på lite längre sikt. Aprilprognosen bygger på att Migrationsverket har en genomsnittlig beläggningsgrad på ca 75 procent i samtliga boendeformer för att ha möjligheten att ha möjligheten att kunna hantera ett övre scenario. Migrationsverket kan hantera det övre scenariot med reviderade boendestrategin men det kräver dock att förtätningsåtgärder genomförs. I ett övre scenario kommer Migrationsverket att behöva revidera boendestrategin för att hålla god kvalité i mottagningen. Nedan finns en tabell över beläggningsgraden i huvudscenariot Tabell 23. Beläggningsgrad planeringsantagande, anlag 1:2 ap3 Beläggningsgrad P3 per boendeform ABE 91% 78% 74% 77% 73% ABK 86% 78% 75% 75% 75% ABT 90% Steg 1/2 68% 73% 75% 75% 75% Totalt 89% 77% 74% 77% 73% Förändrad styckkostnad ABE Migrationsverket sänker genomsnittspriset på ABE. Migrationsverket vill dock belysa att det finns en risk för något högre priser längre fram i prognosen då flera avtal går ut och måste omförhandlas. Migrationsverket har även flertalet billiga lägenheter som är undermåliga och som kommer försvinna under avvecklingen av boenden vilket kan få en effekt att genomsnittskostnaden per lägenhet ökar.

25 Migrationsverkets prognos (P3-17) 23(62) 2.4 Boendeplanering Bild 2. Utveckling och prognos över behov Migrationsverkets anläggningsboende Migrationsverket är i en omställningsfas där behovet av boende beräknas minska kraftigt under prognosperioden. I tabellen prognosantagande, fördelning boendeformer nedan visas fördelningen av boendeformer som prognosberäkningarna bygger på i aprilprognosen. Osäkerheterna är stora, åren 2018 till år 2020 bör endast ses som räkneexempel. Migrationsverkets boendeplanering år 2019 till år 2021 är detsamma då mottagningssystemets storlek inte skiljer sig nämnvärt. Migrationsverkets planering bygger istället på att upp och nedgångar i mottagningen hanteras med beläggningsgraden i de egna boendena. Migrationsverket har de senaste åren anskaffat ett stort antal asylboenden. Framförallt under 2015 då myndigheten under en kort period både förtätade i befintliga boenden och upphandlade cirka nya boendeplatser runt om i landet. Detta innebar att de totala kostnaderna för Migrationsverkets boende också ökade dramatiskt. Migrationsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart boendebestånd. Strategin går inledningsvis ut på att avveckla de mest kostsamma boendeformerna vilka är tillfälliga boenden som har upphandlats. Tillfälliga boendeplatser är en kortsiktig boendeform som innebär att den sökande kan behöva flytta under vistelsetiden. Från 2010 har Migrationsverket upphandlat ett stort antal platser som därmed blivit en stor del av boendesystemet. Ur ett mer långsiktigt perspektiv har Migrationsverket som strategi att självhushåll, det vill säga bostadslägenheter och kollektiva boenden, ska utgöra basen för myndighetens boendebestånd. Dessa boenden prioriteras för att Migrationsverket bedömer boendeformerna som långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva. Redan under 2017 beräknar Migrationsverket med att myndigheten kommer få mer kostnadseffektiva boenden i och med att avvecklingen av de mer kostnadsdrivande, tillfälliga boendeplatserna är igång. Det som emellertid är den enskilt viktigaste kostnadsdrivande faktorn är hur länge de asylsökande behöver stanna i boendena. Tabell 24 nedan visar hur stora kostnader Migrationsverket har för samtliga boendeformer. Tabell 24. Prognos dygnskostnader per boendeform, mnkr

26 Migrationsverkets prognos (P3-17) 24(62) Tabell 25. Prognosantagande, fördelning på boendeformer 2017 till 2021 Platser i mottagningen P3 P2 Förändring P3 P2 Förändring Eget boende (EBO)* % % Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* % % Anläggningsboende korridor (ABK)* % % Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* % % Steg 1/ % % Evakueringsboende (1.2.2) % % Summa platser % % Boende för barn utan vårdnadshavare** % % Varav stödboende % % Summa platser % % Andel: Eget boende (EBO)* 31% 30% 1% 36% 37% -1% Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* 12% 11% 1% 0% 0% 0% Anläggningsboende korridor (ABK)* 6% 6% 0% 7% 5% 2% Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* 33% 35% -2% 49% 44% 5% Steg 1/2 2% 3% 0% 3% 3% 0% Evakueringsboende (1.2.2) 0% 0% 0% 0% 0% 0% Boende för barn utan vårdnadshavare** 15% 15% 0% 5% 11% -6% Summa 100% 100% 100% 100% Bodygn i mottagningen P3 P2 Förändring P3 P2 Förändring P3 P2 Förändring Eget boende (EBO)* % % % Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* % % % Anläggningsboende korridor (ABK)* % % % Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* % % % Steg 1/ % % % Evakueringsboende (1.2.2) % % % Summa platser % % % Boende för barn utan vårdnadshavare** % % % Varav stödboende Summa platser % % % Andel: Eget boende (EBO)* 41% 43% -1% 42% 41% 1% 41% 0% Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Anläggningsboende korridor (ABK)* 8% 5% 4% 4% 5% 0% 5% 0% Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* 41% 43% -1% 44% 44% 0% 45% 0% Steg 1/2 5% 3% 1% 5% 3% 2% 5% 0% Evakueringsboende (1.2.2) 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Boende för barn utan vårdnadshavare** 4% 7% -3% 4% 7% -2% 5% 0% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 0% 2.5 Osäkerhet, risker och alternativ utveckling Anslaget 1.2 är till största delen utgiftsavräknat, det vill säga anlaget påverkas inte då kostnaden uppstår utan först när utbetalning sker. Att mottagningen ökade från inskrivna till inskrivna på några månader under 2015 har fört det med sig problem att prognostisera hur utgifterna fördelar sig mellan åren. Små förändringar i antaganden ger stora utslag i ekonomiska prognoserna. Prognosen på anslaget är fortfarande är osäker framför allt innevarande år och nästa. De viktigaste påverkansfaktorerna för de prognostiserade kostnaderna och utgifterna är: antalet nya asylsökande i Sverige, vilka grupper det är och när på året de söker, antalet som i genomsnitt är inskrivna i mottagningen och i vilken boendeform, andel och antal Dublinärenden, Migrationsverkets produktionstakt och handläggningstider, migrationsdomstolarnas produktionstakt och handläggningstider, att kommunplaceringen för de som får tillstånd fungerar så de kan skrivas ut ur mottagningen, antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige, avgjorda ärenden som rör ensamkommande barn, kommunernas handläggningstid innan de ansöker om ersättning, Migrationsverkets balanser och handläggningstid innan ersättning betalas ut till kommunerna. De största utgifterna på anslaget 1:2 kommer från posten 2 ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting. Dessa utgifter är en konsekvens av antalet inskrivna i mottagningen och framförallt BUV. Migrationsverket kan inte påverka kostnaderna nämnvärt på anslaget då de flesta kostnaderna är förordningsstyrda och ansökningarna från kommuner och landsting inkommer oregelbundet med upp till 12 månaders fördröjning. Hur lång fördröjningen är påverkar vilket år i prognosperioden som utgiften uppstår. Små förändringar i produktion eller i antalet asylsökande kan också få ekonomiska konsekvenser under resterande prognosperiod. Detta innebär att prognosen på anslaget år 2019 till år 2021 endast ska ses som ett räkneexempel.

27 Migrationsverkets prognos (P3-17) 25(62) Utgiftsberäkning, lägre och högre scenarion I tabellerna nedan finns Migrationsverkets förändrade behov om ett övre eller nedre scenario inträffar. Tabell 26. Behov av medel anslag 1:2 lägre scenario, anslag 1:2 Anslag 1:2, mnkr Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Prognos P3-17 nedre beräkningsalternativ varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Förändring föregående prognos varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Tabell 27. Behov av medel anslag 1:2 högre scenario, anslag 1:2 Anslag 1:2, mnkr Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Prognos P3-17 övre beräkningsalternativ varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Förändring föregående prognos varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Tabell 28. Behov av medel BUV lägre scenario, anslag 1:2 Anslag 1:2.2 mnkr BUV Prognos P Prognos P3-17 nedre beräkningsalternativ Förändring föregående prognos Tabell 29. Behov av medel BUV högre scenario, anslag 1:2 Anslag 1:2.2 mnkr BUV Prognos P Prognos P3-17 övre beräkningsalternativ Förändring föregående prognos Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Migrationsverket disponerar fem olika anslagsposter under anslag 1:3. Anslaget finansierar återvandringsförberedelser, återvandringsbidrag, vidarebosättning samt anhörigresor. Det är anslagspost 6 vidarebosättningen som är den största posten och motsvarar drygt 90 procent av anslaget. Beloppet rör ersättning till kommuner för kvotflyktingar som överförts till Sverige. Förändringar jämfört med föregående prognos Migrationsverket bedömning för anslaget som helhet är i linje med föregående prognos. Den mindre förändring som är gjord beror på anslagspost 4 (återvandringsförberedelser) där Migrationsverket för innevarande år anpassar sig till tilldelade medel men för kommande år ser behov av medel på en nivå om 4,5 miljoner kronor. Det finns ett stort intresse från potentiella projektägare som överstiger de medel som finns tillgängliga på anslagsposten. Anslagspost 6, som är den största på anslaget, har schablonbeloppet räknats upp för 2017 i enlighet med budgetpropositionen. Prognosen baseras på att vidarebosatta överförs i år och per år under resterande delen av prognosperioden, samt att anhörigresor genomförs per år. Tabell 30. Behov av medel, anslag 1:3 Anslag 1:3, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos

28 Migrationsverkets prognos (P3-17) 26(62) Behov i förhållande till tillgängliga medel Tabell 31. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:3 Anslag 1:3, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 För innevarande år är tillgängliga medel tillräckliga för anslaget som helhet. För anslagspost 5 (återvandringsbidrag) ses ett behov om 1 miljon kronor, vilket överskrider postens nivå om 0,1 miljoner kronor i tilldelade medel. Utan en höjning befaras att ansökningar kommer att behöva avslås. Även för 8 (anhörigresor) bedömer Migrationsverket att det finns behov av ytterligare medel, åtgärder och ansökningar kan behöva avslås till följd av brist på medel. För anslagspost 4 (återvandringsförberedelser) kommer en anpassning till anslagsnivån innebära att det kan bli nödvändigt med avslag för vissa projektansökningar. Se detaljer i bilaga 4 för prognos och förändringar på respektive anslagspost. 4. Anslag 1:4 Domstolsprövning Anslaget disponeras av Domstolsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Från anslaget 1:4 anslagspost 1 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader. Även Högsta Förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar och Domstolsverkets förvaltningskostnader för de aktuella domstolarnas verksamhet finansieras från anslaget. Behovet på anslaget varierar till största del med hur många anställda som finns på migrationsdomstolarna samt Migrationsöverdomstolen. Jämfört med föregående prognostillfälle har prognosen sänkts med 40 miljoner kronor för 2017 och med 20 miljoner kronor för Prognosen för 2019 har höjts med 20 miljoner kronor. Prognosen för 2018 och 2021 är oförändrad. Förändringarna i prognosen beror på att Domstolsverkets prognos för avgjorda asylmål förändrats. Detta kan i sin tur förklaras av att Migrationsverkets prognoser på inkomna asylmål förändrats. Revideringen av prognosen för år 2017 förklaras också av utfallet under det första kvartalet 2017 är lägre än beräknat. Det beror på att bemanningen på migrationsdomstolarna inte har ökat i den takt som antagits i tidigare prognoser. Tabell 32. Behov av medel, anslag 1:4 Anslag 1:4, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Anslaget disponeras av migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Från anslaget 1:5 ap.1 inom utgiftsområde 8 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens utgifter för offentligt biträde, tolk med mera. Storleken på anslaget varierar med antalet avgjorda migrationsmål. 5.1 Behov på anslag 1.5 Jämfört med föregående prognostillfälle har utfallsprognosen minskats med 20 miljoner kronor Den lägre prognosen beror på att Domstolsverket sänkt prognosen för antalet avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna. Utfallet under första kvartalet 2017 utgör ytterligare underlag för prognosen. Prognosen på anslaget för åren har också förändrats till följd av förändringar i Domstolsverkets prognos på avgjorda asylmål. Utfallsprognosen för 2021 är oförändrad.

29 Migrationsverkets prognos (P3-17) 27(62) Tabell 33. Behov av medel, anslag 1:5 5.2 Domstolsverkets analys Migrationsdomstolarna (förvaltningsrätterna) Domstolsverkets prognos för antalet avgjorda asylärenden vid migrationsdomstolarna har minskats med ärenden jämfört med föregående prognos. Nedrevideringen av antalet avgjorda ärenden beror främst på att avgörandetakten vid migrationsdomstolarna under det första kvartalet 2017 har varit lägre än beräknat. Domstolsverket bedömer att migrationsdomstolarna inte kommer att kunna möta ärendetillströmningen fullt ut 2017, men prognostiserar ändå ett historiskt sett högt antal avgjorda mål vid de fyra migrationsdomstolarna. Efter samråd och utifrån egen uppskattning från migrationsdomstolarna prognostiseras de avgöra asylärenden under Det skulle motsvara en ungefärlig ökning med 50 procent jämfört med föregående år. Det ställer stora krav på domstolarna för att kunna nå denna ökning, både sett till organisation, arbetsformer och inte minst resurser och introduktion av personal. Under 2016 har antalet beräknade årsarbetskrafter vid migrationsdomstolarna ökat från cirka 430 till cirka 500 årsarbetskrafter. En del av ökningen utgörs av nyrekryterad personal utanför Sveriges Domstolar medan den andra delen utgörs av överflyttad personal från andra domstolar och/eller den egna förvaltningsrätten. Personalomsättningen hos migrationsdomstolarna är fortsatt hög vilket ställt höga krav på ett aktivt rekryteringsarbete. Migrationsverkets prognos för överlämnade asylärenden till migrationsdomstolarna under 2017 har sänkts med ärenden jämfört med föregående prognos. År 2018 prognostiseras antal överlämnade asylärenden minska markant och åren därefter hamna på cirka överlämnade ärenden per år. Prognosen för 2018, motsvarande avgjorda asylärenden vid migrationsdomstolarna, baseras på att bemanningen ökar ytterligare och att även produktiviteten ökar. De balanser som ökat under 2016 och fortsätter växa under 2017 beräknas då att avarbetas. Åren därefter prognostiseras nivåerna för avgjorda mål att leda till de låga balansnivåer som rådde vid ingången av Det bör betonas att prognosen är osäker både för innevarande år och åren därefter. På kort sikt har det prognostiserade inflödet av ärenden från Migrationsverket för tillfället mindre betydelse i takt med att balanserna vid domstol växer. Dock är detta fortsatt den största källan till osäkerhet. Exempelvis kan en förändring vad avser bifallsfrekvens för en stor asylgrupp få snabba och omfattande konsekvenser för migrationsdomstolarna. Till detta ska läggas osäkerhet kring mängden övriga migrationsärenden, inte minst antalet överklaganden av grunderna för beviljade asylbeslut, så kallade statusärenden, som prognostiseras öka. Ytterligare en stor osäkerhetsfaktor är domstolarnas förmåga att öka sin produktion under de närmaste två åren. Domstolarna behöver nå nivåer de tidigare inte varit nära, då inflödet och balanser varit på betydligt lägre nivåer. Om detta ska vara möjligt krävs en betydande ökning av personalstyrkan, utöver dagens nivå, samt att berörd personal så snabbt som möjligt blir produktiv. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är familjesamman-sättningen av de som överklagar. I domstol hanteras familjer som ett mål medan man vid beräkning av ärenden utgår från individer. Det gör att omräkningsfaktorn ärenden/mål också är en prognos som är behäftad med osäkerhet. Tabell 34. inkomna och avgjorda ärenden vid migrationsdomstolarna Inkomna asylärenden Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Avgjorda asylärenden Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Migrationsöverdomstolen Avgjorda mål vid migrationsdomstolarna prognostiseras ytterligare ökningar under Antal inkomna asylärenden vid Migrationsöverdomstolen prognostiseras att nära fördubblas under 2017 och öka ytterligare 2018, för att åren därefter falla tillbaka till mer normala nivåer. Migrationsöverdomstolen bedöms i stort kunna möta denna prognostiserade ökning och balanserna bedöms inte öka i samma grad som vid migrationsdomstolarna. En osäkerhetsfaktor utöver de som är nämnda för

30 Migrationsverkets prognos (P3-17) 28(62) migrationsdomstolarna är överklagandeandelen till Migrationsöverdomstolen. Under 2016 sjönk den beräknade andelen överklagade ärenden. Denna andel påverkar beräkningen av antalet inkomna och avgjorda asylärenden något och ligger bakom minskningen av prognostiserat antal avgjorda asylärenden. Tabell 35. inkomna och avgjorda ärenden vid Migrationsöverdomstolen Inkomna ansökningar om prövningstillstånd (Asyl) Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Avgjorda ansökningar om prövningstillstånd (Asyl) Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden Hela anslaget disponeras av Migrationsverket och finansierar ersättning till offentliga biträden till sökande. Avser både asyl- och tillståndsprövning i första instans. Förändringar jämfört med föregående prognos Tabell 36. Behov av medel, anslag 1:6 Anslag 1:6, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Migrationsverket beräknar att det totalt är något fler antal ärenden där biträde är förordnat än i föregående prognos. Trots det beräknas den totala kostnaden för anslag 1:6 vara nästintill oförändrad. Migrationsverket bedömer att genomsnittskostnaden per ärende kommer att sjunka. Främst beror den sänkta genomsnittskostnaden på bedömningen om ett ökat antal familjeärenden i relation till övriga singelhushåll och ensamkommande barn. I den analys som gjordes av föregående års kostnadsutfall för ersättning till offentliga biträden (dnr ) visas att familjeärenden har en lägre genomsnittskostnad per individ. I analysen framkom det även att medborgarskapet i ärenden hade en betydelse för hur hög ersättningen till det offentliga biträdet blev. Anledningen till detta kan delvis förklaras av att det i vissa asylärenden krävs mer omfattande utredning än andra om sökande har medborgarskap i länder som omges av mer komplexa förhållanden. I prognosen har ärendesammansättningen utifrån medborgarskap och dess olika snittkostnader gett en ökning av genomsnittskostnaden i förhållande till föregående prognos. Den totala effekten av förändrade antaganden om genomsnittskostnader per medborgarskap och sammansättning av familjer sänker den totala genomsnittskostnaden jämfört med tidigare prognos. Till skillnad från föregående prognos bygger de ekonomiska beräkningarna inte på att samtliga avgjorda ärenden för ensamkommande barn ska ha fått ett offentligt biträde förordnat. Även om det inte kommer att finnas ett biträde förordnat i samtliga ärenden som rör asylsökande ensamkommande barn gör Migrationsverket bedömningen att det fortfarande kommer behövas biträde i de flesta ärenden som kommer att avgöras innevarande år. Detta eftersom det enbart är i ärenden där det råder en klar presumtion för uppehållstillstånd som ett offentligt biträde inte ska förordnas. För innevarande år gör Migrationsverket bedömningen att 96 procent av alla avgjorda ärenden avseende ensamkommande barn kommer att ha förordnats ett biträde och för åren är samma antagande 90 procent. Prognosen för innevarande år är sänkt 10 miljoner kronor med anledning av detta och för åren ger det endast en marginell påverkan. Det finns en stor spridning av kostnader inom och mellan olika kategorier av ärenden vilket ökar osäkerheten i bedömningen av framtida kostnader. En eventuell framtida förändring av praxis och avslagsandelar för en större grupp, exempelvis den syriska, skulle kunna innebära en betydande förändring i behovet av juridiskt biträde. Detta skulle på kort tid kraftigt kunna förändra anslagsbehovet redan det budgetår en praxisförändring inträffar. För åren är prognosen mer eller mindre oförändrad för anslag 1:6 förutom för år 2019 där Migrationsverket sänker prognosen till följd av antagandet om ett minskat antal ärenden med förordnat biträde.

31 Migrationsverkets prognos (P3-17) 29(62) Behov i förhållande till tillgängliga medel Med hänsyn tagen till de bedömningar som görs för ärendeprövningen samt den utveckling som utfallet för offentliga biträden haft sedan föregående prognostillfälle är Migrationsverkets bedömning att behovet på 1:6 anslaget överstiger tillgängliga medel med 63 miljoner kronor med hänsyn tagen till regeringens förslag i vårändringsbudget 2016/17:99. Migrationsverket föreslår att anslaget utökas med 63 miljoner kronor. Om inte medel tillskjuts anslaget så riskerar verket att inte kunna förordna biträden från och med november. Konsekvensen av detta skulle bli att Migrationsverket inte skulle kunna utreda eller ta beslut i ärenden som inte är presumtiva bifall. Tabell 37. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:6 Anslag 1:6, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år *) Enligt Vårändringsbudget 2016/17:99 och enligt Budgetproposition 2016/17:1 7. Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade Migrationsverket disponerar anslagspost 1. Anslagsposten finansierar Migrationsverkets kostnader för utgifter vid utresa från Sverige. Det gäller både resekostnader för berörda utlänningar samt rese- och traktamentskostnader för personal från Migrationsverket som ledsagar utlänningar ut ur Sverige. Kriminalvården disponerar anslagspost 2. Anslaget finansierar Kriminalvårdens utresekostnader för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, polismyndighet eller regeringen. Förändringar jämfört med föregående prognos Prognosen för innevarande år är sänkt jämfört med föregående prognostillfälle till följd av att antalet utresor bedöms bli färre. Främsta orsaken till det lägre antalet utresor är att nya återvändandeärenden förväntas bli färre än i föregående prognos på grund av sänkt antagande över avgjorda avslagsbeslut, färre inkomna Dublin- och västra Balkan-ärenden samt migrationsdomstolarnas sänkta prognos över antalet avgjorda ärenden. Även för kommande år i prognosperioden är behovet av medel sänkt som en konsekvens av förändringar av bedömningen av antalet personer som frivilligt återvänder. Bedömningen av kostnaden per resa är oförändrad jämfört med föregående prognos. Inom anslaget 1:7 finns också ett finansiellt villkor som anger att av anslagsposten 1 ska högst 11 miljoner kronor användas för åtgärder som enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars återvändande inklusive förvarsvistelse. Mot bakgrund av att förvarsvistelse lades till under 2016 med bibehållen nivå på villkoret samt för att förstärka återvändandearbetet ser Migrationsverket ett behov av en utökning av nivån på det finansiella villkoret. För närvarande finns avtal inom ramen för det europeiska samarbetsprogrammet European Reintegration Network (ERIN) med åtta länder. Irak kommer under innevarande år att tillkomma och det pågår upphandling av nya avtal gällande de åtta befintliga länderna när avtalen om reintegreringsstöd löper ut 31 maj. För åren bedömer Migrationsverket att en utökning till att avtal om reintegreringsstöd finns med 12 länder. Behovet för villkoret på anslaget 1:7 uppgår till 14 miljoner kronor år 2017 och 16 miljoner åren Tabell 38. Behov av medel, anslag 1:7, Ap 1 Migrationsverket Anslag 1:7 Migrationsverket, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos

32 Migrationsverkets prognos (P3-17) 30(62) Behov i förhållande till tillgängliga medel Tabell 39. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:7 Ap 1 Migrationsverket Anslag 1:7 Migrationsverket, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 Tillgängliga medel bedöms vara tillräckliga för innevarande år. Även 2018 bedöms tillgängliga medel räcka. För resterande år under prognosperioden bedöms inte tillgängliga medel tillräckliga jämfört med behov enligt prognos. Konsekvenserna av detta är att antalet genomförda resor riskerar att bli färre jämfört med behovet. Prognos över anslagsbehovet, anslag 1:7 anslagspost 2 Kriminalvården Tabell 40. Behov av medel, anslag 1:7 Ap 2 Kriminalvården Anslag 1:7 Kriminalvården, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Kriminalvårdens behov av medel under prognosperioden har sänkts åren 2017 och 2018 jämfört med föregående prognos. Orsaken är att den ökning av antalet lämnade beställningar från polisen som förväntas, nu bedöms bli något lägre än vid föregående prognostillfälle. För åren är prognosen oförändrad. Behov i förhållande till tillgängliga medel Tabell 41. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:7 Ap 2 Kriminalvården Anslag 1:7 Kriminalvården, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 Kriminalvården bedömer att tillgängliga medel är tillräckliga för hela prognosperioden. 8. Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Förändringar jämfört med föregående prognos Tabell 42. Behov av medel, anslag 1:8 Anslag 1:8, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Prognosen baserar sig på tilldelat anslag för 2017 i regleringsbrevet (SEK 155,5 miljoner kronor) och nödvändiga anslag de kommande åren för att om möjligt nyttja alla de av EU beviljade medlen. Sveriges Nationella program för AMIF blev godkänt hösten Den budget som ingår i programmet innefattar 111 miljoner euro för projekt, 4,4 miljoner euro för Specific Actions 7,5 miljoner euro för Tekniskt stöd. I februari meddelade EU-kommissionen att ytterligare medel fördelas mellan medlemsländerna för projekt inom målen integration och återvändande. Sverige har tilldelats ytterligare 12,9 miljoner euro. Denna höjning finns inkluderad i prognosen för åren Med den låga anslagsnivå som föreslagits i budgetpropositionen är det inte möjligt att nyttja beviljade medel från EU

33 Migrationsverkets prognos (P3-17) 31(62) till fullo. Redan innan tilldelningen på ytterligare 12,9 miljoner euro har verket beräknat att cirka 300 miljoner kronor inte kommer att kunna nyttjas. För att kunna använda alla de beviljade medlen behövs en höjning av anslagen. Även bemyndiganderam behöver utökas. Prognosen präglas av en rad osäkra faktorer. Anledningarna till denna osäkerhet och till behov av ökat anslag de kommande åren är flera. Programmets genomförande har startats senare än planerat bland annat beroende på att godkännandet av Migrationsverket som ansvarig myndighet blev försenad liksom godkännandet av Sveriges nationella program. Detta medför att de av EU beviljade medlen måste betalas ut under en kortare tidsperiod till stödmottagare. I januari till mars 2017 hölls en öppen utlysning inriktad på de mål där antalet ansökningar var lågt under den första öppna utlysningen. Ansökningarna omfattar cirka 90 miljoner kronor i medfinansiering från AMIF. Fondens målsättning är att komma i fas med utlysningar utifrån ursprunglig utlysningsplan. Om detta ska kunna ske redan under 2017 är avhängigt av ett så tidigt besked som möjligt rörande anslag och bemyndiganderam. Under den tidigare programperioden (SOLID) betalades 50 procent av beviljade medel ut som förskott till stödmottagarna, och resterande belopp vid slutrapportering. Alla projekt hade i stort sett samma projektperiod och anslagsbehovet var därför lätt att beräkna. Nu betalas stöd ut varje kvartal efter godkänd rapportering. Utbetalning av beviljade projektmedel kommer senare i processen och är mer svårberäknade. Just nu pågår 34 projekt med finansiering från AMIF. 260 miljoner kronor i medfinansiering från AMIF finns kontrakterat. Projekten är i många fall fleråriga och sträcker sig mellan 2016 till Den andra kvartalsrapporteringen har avslutats och utbetalningar håller på att verkställas. I prognosen ligger också ett mindre belopp för nationell tilläggsfinansiering under AMIF för åren 2018 till Fondförvaltningen anser att genom att projektägarna kan erbjudas ytterligare finansiering kan det påverka nyttjande av fondmedel positivt genom att fler, mindre resursstarka men strategiskt viktiga aktörer kan driva projekt. I dagsläget har dock ingen utlysning innefattat möjlighet till nationell tilläggsfinansiering. I prognosen finns också kredit 3 procent angivet. Krediten ströks i regleringsbrevet 2017 men har lyfts som önskvärd de kommande åren utifrån den höga grad av osäkerhet som präglar beräkningarna. Migrationsverket avbryter samarbetet med ESF-rådet kring ärendehanteringssystem EBS2020. Systemet ska tas hem för egen förvaltning på myndigheten. Just nu pågår de sista faserna av utvecklingsarbetet som ingår i avtalet med ESF-rådet. Kostnadsberäkningen i prognosen är mycket svår att göra. Prognosen för år 2017 är höjd från de 8,5 miljoner kronor som antogs i verksamhetsplanen till 13 miljoner kronor. För kommande år ligger de tidigare beräknade förvaltningskostnaderna fast men det finns stor risk att dessa kommer att höjas. Det påverkar i hög grad anslagsbehovet. Tabell 43. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:8 Anslag 1:8, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* SOLID 0 AMIF Specific Actions (AMIF) Förvaltning Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde UO 13 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Migrationsverket disponerar 11 olika anslagsposter under anslaget 1:2 för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Samtliga ersättningar är förordningsstyrda. Störst påverkan på anslaget har det totala antalet kommunmottagna samt andelen mottagna barn utan vårdnadshavare.

34 Migrationsverkets prognos (P3-17) 32(62) 9.1 Behov av medel på anslag 1:2 Utgiftsområde 13 För anslag 1:2 bedöms behovet av medel vara något lägre i år men för resterande år under prognosperioden höjs prognosen jämfört med föregående prognos. Höjningarna är volymrelaterade och kommer framför allt av att prognosen för antalet mottagna BUV med uppehållstillstånd ökar. Tabell 44. Behov av medel planeringsantagande, anslag 1:2 utgiftsområde 13 Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mnkr Prognos P Varav Ap. 13 BUV Prognos P Varav Ap. 13 BUV Förändring föregående prognos Varav Ap. 13 BUV Migrationsverket sänker prognosen för anslag 1:2 år 2017 med 460 miljoner kronor där den största enskilda orsaken är posten 13 avseende BUV som bedöms minska med cirka 280 miljoner kronor. Totalt väntas fler ensamkommande barn med uppehållstillstånd tas emot i kommun under 2017 men skillnaden är att de i innevarande prognos antas tas emot senare under året jämfört med föregående prognos. Det högre antalet kommunmottagna BUV får effekter först år 2018 och framåt där prognosen höjs med över en miljard kronor per år jämfört med tidigare beräkningar. Inga andra antaganden än volym är förändrade vad gäller BUV jämfört med föregående prognos. Anslagsposten 2, Ny schablonersättning står för i princip resterande del av förändringarna jämfört med föregående prognos för hela perioden, se bilaga fyra för detaljer. Även för posten 2 gäller att det är antalet kommunmottagna som ligger till grund för förändringar i beräkningarna. Tabell 45. Tillgängliga medel/ behov av medel planeringsantagande, anslag 1:2 utgiftsområde 13 Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp* Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 Tillgängliga medel bedöms tillräckliga för anslaget som helhet men det saknas 20 miljoner kronor på anslagsposten 17. Migrationsverket föreslår att en omföring sker med motsvarande belopp från posten 2 Ny schablonersättning. 9.2 Genomgång och analys av anslagsposter Anslagspost 2 Ny schablonersättning Utfall till och med mars 2017 var miljoner kronor. Antalet vidareflyttningar mellan kommuner som medför extra utbetalning beräknas bli ca 29,5 procent av antalet mottagna föregående år. Schablonersättning för åren 2017 till 2021 är beräknat på faktiska mottagandet från januari februari 2017 samt prognostiserat mottagande för åren Prognosen är inklusive överförda medel från anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder, anslagsposten 6, inom utgiftsområde 8. Beloppet beräknas genom att antalet organiserat överförda personer under år 2017 multipliceras med ett belopp av kronor. Prognos för antalet överförda flyktingar för år 2017 är och åren är Överföringen sker i juni respektive december innevarande år. Anslagsposten kommer inte att förbrukas Anslagspost 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Utfall till och med mars 2017 var 99 miljoner kronor. Under år 2017 betalas ersättning ut för mottagna från december 2016 till och med november Ersättningsnivåerna har inte ändrats sedan Beloppen är olika beroende varifrån personerna tas emot. ABO/KVOT kronor per vuxna, EBO/Anknytningar kronor per vuxna. Beloppet för personer under 20 år är 3000 kronor. År 2016 har verket utnyttjat anslagskredit på 10,5 miljoner kronor vilket minskar tillgängliga medel år Trots det kommer anslagsposten att täcka behovet Anslagspost 5 Prestationsbaserad ersättning Utfall till och med mars är 300 tusen kronor för vissa revideringar som utbetalas för mottagna innan 1 januari Årets anslagspost är på 3 miljoner kronor och det kommer att täcka behovet.

35 Migrationsverkets prognos (P3-17) 33(62) Anslagspost 6 Hyreskostnader Utfall till och med mars 2017 var 4,7 miljoner kronor. Antalet ansökningar har ökat markant från november I dagsläget finns cirka 200 ärenden på förvaltningsrätten som väntar på avgörande och det kan bli ännu fler då handläggning pågår. I dagsläget är det svårt att bedöma om anslagsposten kommer att räcka eller inte. Förvaltningsrättens dom kommer att påverka prognosen. Anslagspost 10 Grundersättning Utfallet är 64,9 miljoner kronor. Samtliga 290 kommuner har fått sin grundersättning i januari för år Anslagspost12 Ersättningar för ekonomiskt bistånd m.m. Utfall till och med mars 2017 var 34 miljoner kronor, det är i samma nivå som motsvarande period förra året. Verket räknar totalt med någon ökning av kostnader år 2017 då antalet personer som uppfyller villkoren för dessa ersättningar kommer att öka i takt med mottagandet. För närvarande är det svårt att bedöma hur många fler personer som kommer att omfattas av den ersättningsformen. Anslagsposten kommer troligen att räcka. Anslagspost 13 Ersättning för ensamkommande barn Liksom anslaget 1:2 under utgiftsområde 8 så beräknas anslagspost 13 enligt nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga som börjar gälla från 1 juli år Skillnaden mot beräkningarna för UO8 är att verket här räknar med kvartalsvisa utbetalningar i efterskott. Det betyder att utbetalningen för dygnen det sista kvartalet på året betalas ut i januari året efter. Under första halvåret år 2017 upphör successivt alla överenskommelser om boendeplatser vilket komplicerar beräkningarna för ansökningsanspråket från kommunerna för faktiska placeringskostnader. Prognosen för år 2017 beräknas dels utifrån utbetalning av kvarvarande överenskommelser, dels faktiska kostnader där överenskommelsen upphört och dels den nya schabloniserade ersättningen från halvårsskiftet 2017 Kommunerna föreslås få fram till årsskiftet på sig att söka ersättning för kostnader som uppstått före 1 juli 2017 avseende nuvarande ersättningssystem. Beräkningarna bygger på att en stor del av ansökningarna kommer in under senare delen av året vilket gör att verket inte kommer att handlägga dessa ansökningar under år Verket räknar liksom i föregående prognos med att cirka 2 miljarder kronor avseende nuvarande ersättningssystem kommer att betalas ut under år 2018, det motsvarar mindre än ett kvartals ansökningar. Då Migrationsverket fortfarande inte har något systemstöd för att veta exakt hur många ensamkommande barn som finns hos kommunerna eller i vilken ålder de är så är beräkningarna mycket osäkra. Bedömningen är att tillgängliga medel är tillräckliga för år Anslagspost14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Utfall till och med mars 2017 är 2,6 miljoner kronor. Det är lägre jämfört med motsvarande period förra året. Förklaringen är att verket inte längre betalar ut ersättning för tomhyra för väntade kvotflyktingar från detta anslag. Kostnaderna kommer att öka successivt under året då verket kommer att ta emot kvotflyktingar jämfört med förra året. Ersättning för insatser för individer och familjer handläggs på hösten och sista ansökningsdatum för dessa kostnader är 30 september Prognosen är att hela anslagsposten kommer att förbrukas. Anslagspost 15 Ersättning för stöd och service samt hälso- och sjukvård Utfall till och med mars 2017 är 106 miljoner kronor. Beloppet är dubbelt så högt som utfallet motsvarande period förra året. Detta beror på en förebyggande övertidssatsning som gjordes under våren. Utfallet kommer att plana ut under resten av året. Antalet inkomna ansökningar har ökat märkbart men anslagsposten kommer att täcka behovet. Anslagspost17 SFI för anläggningsboende Utfall till och med mars 2017 är 4,9 miljoner kronor. Förordningen upphörde den 1 februari 2017 och sista datum för att lämna in en ansökan för kostnader är 30 april Den 20 april fanns det ca 172 öppna ärenden men det är svårt att bedöma hur många ansökningar återstår att lämnas in och för vilket belopp, vilket gör prognosen för anslagsposten mycket osäker. Bedömningen är att tillgängliga medel inte kommer att räcka. 9.3 Osäkerhet och alternativa beräkningar Tabellerna 46 och 47 nedan är en redovisning av anslagsbehovet med utgångspunkt i de alternativa beräkningar som beskrivs i avsnitt I

36 Migrationsverkets prognos (P3-17) 34(62) Tabell 46. Behov av medel högre beräkningsalternativ, anslag 1:2 utgiftsområde 13 Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mnkr Prognos P Varav Ap. 13 BUV Prognos P3-17 övre beräkningsalternativ Varav Ap. 13 BUV Förändring föregående prognos Varav Ap. 13 BUV Tabell 47. Behov av medel lägre beräkningsalternativ, anslag 1:2 utgiftsområde 13 Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mnkr Prognos P Varav Ap. 13 BUV Prognos P3-17 nedre beräkningsalternativ Varav Ap. 13 BUV Förändring föregående prognos Varav Ap. 13 BUV UO 13 anslag 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända Anslaget finansierar resor från anläggningsboenden till SFI-utbildningar med allmänna kommunikationsmedel för personer med uppehållstillstånd. Migrationsverket får ersätta kostnader med högst kronor per person och månad. Den 1 februari 2017 träder ändringarna i Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare, i kraft. Förändringen innebär i praktiken att ersättning för resor till sfi för personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden, inte längre betalas ut. Tillgängliga medel bedöms som tillräckliga. Tabell 48. Behov av medel beräkningsalternativ B, anslag 1:4 utgiftsområde 13 Anslag 1:4 (utgiftsområde 13), mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Tabell 49. Tillgängliga medel/behov av medel. Beräkningsalternativ B, anslag 1:4 utgiftsområde 13 Anslag 1:4.4 (utgiftsområde 13), mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel

37 Migrationsverkets prognos (P3-17) 35(62) Del II: Verksamhetsprognos och analyser II - 1 Migrationen till Sverige under prognosperioden Nyckelfaktorer med påverkan på migrationen till Sverige och Europa Sedan våren 2016 har migrationen till Sverige stabiliserats på cirka asylsökande per månad, de lägsta siffrorna sedan Anledningen till detta är att det är svårt för människor på flykt att resa in i och genom Europa. Hur många som framöver kommer ansöka om asyl i Sverige beror på nyckelfaktorerna nedan. Hur många migranter tar sig in i Europa: möjligheten att ta sig längs den östra Medelhavsrutten via Turkiet till Europa begränsas av EU-Turkiet överenskommelsen. Samtidigt har antalet ankomster till Italien ökat med 45 procent i början av 2017 jämfört med samma tidsperiod förra året. Hur många migranter söker sig aktivt till Sverige: förändringar i rättspraxis, handläggningstider, mottagningssystem och migrationspolitiska beslut inom EU påverkar hur och vart asylsökande söker sig. Den tillfälliga lagen bidrar till att färre personer söker sig till Sverige än tidigare. Möjligheten för migranter som befinner sig i Europa att nå Sverige: Balkanländerna längs östra Medelhavsrutten förblir svårtransiterade. Så länge som gränskontrollerna fortgår kommer det även att vara svårt att resa genom centrala Europa. Gränskontroller i Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge är förlängda till den 10 maj. De svenska ID-kontrollerna är giltiga till den 4 maj men kan förlängas med nationell lagstiftning. Om situationen fortsätter som nu, där många migranter tar sig in i Europa men förhållandevis få har förmågan att ta sig till Sverige, kommer antalet asylsökande ligga nära det lägre scenariot. Det högre scenariot bygger på att EU-Turkiet överenskommelsen avslutas med ett stort antal migranter som anländer till Grekland som följd, men även på fortsatt ökade ankomster till Italien. En utveckling där fler än idag väljer och förmår att söka sig till Sverige inträffar i planeringsantagandet då antalet migranter som anländer till Italien ökar och då fler människor på flykt sätter sig i rörelse på östra Medelhavsrutten under sommaren och hösten. Detta ger fler asylsökande även i Sverige. Tabell 50. Prognos antal asylsökanden Antal asylsökande Prognos 2017 Prognos 2018 Utfall Utfall Lägre Högre Planering förändr. Lägre Högre Planering förändr. Syrien Statslös inkl. staten Palestina Eritrea Afghanistan Somalia Irak Turkiet Västra Balkan Övriga medborgarskap Före omplaceringar Omplaceringar* Asylsökande totalt varav BUV** Vidarebosättning*** * Prognosen för 2017 Inkluderar omplacering av asylsökande enligt EU-överenskommelse från 2015 ** Barn utan vårdnadshavare 1.1 Bedömning av utveckling under 2017 Lägre scenario för asylsökande Fortsatt restriktiv migrationspolitik i Europa och i Sverige samt utökade gränsrestriktioner innebär att färre migranter förmår ta sig till Sverige under återstoden av ett nytt scenario jämfört med föregående prognos. Migrationsverket väljer därför att sänka det lägre scenariot för 2017 med asylsökande. Sänkningen sker även mot bakgrund av ett fortsatt jämnt utfall på låga nivåer i Sverige. EU- Turkiet överenskommelsen upprätthålls i detta scenario. Sveriges gräns- och ID-kontroller upphör i november 2017.

38 Migrationsverkets prognos (P3-17) 36(62) Högre scenario för asylsökande Det högre scenariot för 2017 innebär i likhet med föregående prognos asylsökande. I detta scenario upphör EU:s överenskommelse med Turkiet. Ett stort antal ankomster via östra och centrala Medelhavsruten innebär att gränsrestriktionerna blir svårare att upprätthålla, vilket gör att fler migranter förmår att ta sig till Sverige. Mottagningssystemen i Italien och övriga Europa är hårt ansträngda, vilket i sin tur för med sig att Sveriges attraktionskraft ökar. Gräns- och ID-kontroller upprätthålls i Sverige och övriga Europa. Planeringsantagande för asylsökande En fortsatt utveckling med ett stort antal ankomster till Europa och en mycket ojämn fördelning av asylsökande medför att Tyskland, Italien, Grekland och Frankrike tar emot majoriteten av det totala antalet asylsökande i Europa (se kapitel 2.1). En utveckling där fler väljer och förmår att söka sig till Sverige än idag inträffar då antalet migranter som anländer till Italien ökar och då fler människor på flykt sätter sig i rörelse på östra Medelhavsrutten under sommaren och hösten. Migrationsverket lämnar planeringsantagandet oförändrat. I planeringsantagandet fortgår överenskommelsen mellan Turkiet och EU. Sveriges gräns- och ID-kontroller upphör enligt prognosanalysen i november Bedömning av utveckling under 2018 I föregående prognos utgick Migrationsverket från ett prognosintervall på mellan och ett planeringsantagande på asylsökande för Prognosen för 2018 är oförändrad jämfört med februariprognosen. Svenska gräns- och ID-kontroller har avslutats i scenarierna för För mer information om bedömningar för 2018, se Migrationsverkets februariprognos Antaganden om antalet asylsökande För är bedömningarna oförändrade från föregående prognos. Utvecklingen är svårbedömd och beror framförallt på hur migrationspolitiken ser ut både i Sverige och inom EU, samt på konfliktutvecklingen i Afrika och Mellanöstern. En viktig skillnad från utvecklingen är återgången till permanenta uppehållstillstånd sommaren Detta påverkar framförallt helåren med ett högre årsutfall. Det är dock svårbedömt hur en återgång kommer att påverka antalet asylsökande i Sverige, då det till stor del beror på hur lagstiftning och mottagande ser ut i andra europeiska länder vid tillfället. Skulle EU under något av dessa år inrätta en tvingande fördelningsmekanism för asylsökande så skulle nya bedömningar behöva göras. För mer information om bedömningar för , se Migrationsverkets oktoberprognos Tabell 51. Antal asylsökande Hypotetiska beräkningsunderlag: Prognosintervall varav ensamkommande barn Planeringsantagande, viktat Förändring sedan föregående prognos varav barn utan vårdnadshavare Förändring sedan föregående prognos Högre scenario Mellanscenario Lägre scenario II - 2 Analys av omvärldsfaktorerna 2.1 Asylsökande i Sverige och Europa Mottagning och asylsökande Sverige har sedan våren 2016 räknat cirka asylsökande per vecka, varav cirka 300 är nysökande 1. En ökande trend är att fler anländer med intra-schengen flyg. Under det första kvartalet 2017 uppgav den största andelen asylsökande i Sverige Arlanda som inreseort 2. Asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak, de största grupperna de senaste åren i Sverige, har haft en jämn utveckling och legat på relativt låga 1 Med nysökande menas personer som sedan tidigare inte befinner sig i Migrationsverkets system (Dublinöverföringar, nyfödda, personer med BBM-tillstånd, preskriberade ärenden) 2 Siffrorna är osäkra, i en stor del av ärendena är inreseorten okänd.

39 Migrationsverkets prognos (P3-17) 37(62) nivåer. En viss ökning av asylsökande från Turkiet har pågått sedan kuppförsöket 2016 (se avsnitt 2.3). På den centrala Medelhavsrutten fortsätter många migranter att ankomma till Italien. Tidigare har majoriteten av de nationaliteter som nu anländer till Italien 3 inte haft Sverige som tilltänkt destinationsland och det finns inga tydliga tendenser på att detta skulle vara på väg att förändras, även om antalet asylsökande från Nigeria har ökat från låga nivåer (138 nigerianer har ansökt om asyl i Sverige under 2017 fram till den 20 april). Nationaliteter som tidigare haft Sverige som destination, framförallt medborgare i Eritrea och Somalia, har primärt sökt sig till andra europeiska länder för att ansöka om asyl. Italiens mottagningssystem belastas dock av det stora antalet ankomster (se avsnitt 2.2). För sjätte månaden i rad minskar antalet asylsökande inom EU+ 4 men antalet ankomster till Europa via den centrala Medelhavrutten ökar jämfört med Fortsatt tar Italien, Grekland, Frankrike och Tyskland emot huvuddelen av de nysökande. Medborgare i Syrien, Nigeria och Afghanistan utgjorde under januari och februari cirka en tredjedel av alla asylsökande, och nationaliteter som ankommer via den centrala rutten ökar i andel av totalen. Den mycket ojämna fördelningen av asylsökande inom EU+ innebär i sig en sårbarhet när ett fåtal länder är mottagare för en majoritet av de asylsökande. Sekundära rörelser och avvikelser På västra Balkan och i Grekland befinner sig cirka migranter som försöker ta sig vidare mot övriga Europa. Uppskattningsvis är cirka av dessa barn. Ett år efter minskningen på västra Balkanrutten fortgår sekundära rörelser (rörelser av irreguljära migranter mellan länder i Europa) men i allt högre grad införs strängare gränskontroller till följd av säkerhetssituationen. Att ta sig genom Europa tar längre tid, är dyrare och mer riskfyllt än tidigare, och som en konsekvens av detta utvecklas nya smugglingsvägar. EU-kommissionen har aviserat att överföringar enligt Dublinförordningen till Grekland kan återupptas (undantaget BUV och andra utsatta grupper under särskilda kriterier). Återupptagandet kan enligt kommissionen begränsa incitamentet för asylsökande som anländer till Grekland att försöka ta sig vidare till andra medlemsstater, eftersom de riskerar att skickas tillbaka till Grekland 5. Under andra halvan av 2016 och under 2017 minskade antalet Dublinärenden i Sverige, både till antal och till andel (i förhållande till det totala antalet asylansökningar). De sekundära rörelserna med asylsökande mellan kontinenten och Norden är nu större från Norden än omvänt. Som exempel har Tyskland under 2017 riktat mer än sex gånger fler begäran om åter- och övertagande enligt Dublinförordningen till de nordiska länderna än omvänt. Det ger en anvisning om att de sekundära rörelserna till Sverige har minskat. Skulle Danmark införa gränskontroller mot Sverige, ett förslag som nu diskuteras, skulle sekundära rörelser i riktning Danmark i stället påverkas. Sveriges attraktionskraft för barn utan vårdnadshavare (BUV) Migrationsöverdomstolen (MiÖD) fattade i mars i år ett praxisbildande beslut i ett ärende gällande ett barn utan vårdnadshavare (BUV) från Afghanistan, som ansökte om asyl i Sverige Domen innebär inte per se att det blir lättare för nyanlända asylsökande BUV att få tillstånd i Sverige. Den kan dock ge upphov till en mer gynnsam bild av Sverige om fler BUV i Sverige 7 beviljas tillstånd till följd av domen. Regeringen lämnade i mars även in en proposition till riksdagen som innebär att unga mellan 17 till 24 år som påbörjat utbildning på gymnasial nivå och som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen eller på grund av verkställighetshinder för att det saknas ordnat mottagande i hemlandet ska kunna få ett längre uppehållstillstånd. Även om grunden för tillståndet upphört vid förlängning ska möjlighet finnas till uppehållstillstånd för fortsatta studier. Också personer som fått beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet för att det saknas ordnat mottagande i hemlandet ska kunna få ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Därtill ger lagförslaget möjlighet till permanent uppehållstillstånd vid egen försörjning inom sex månader efter fullföljd utbildning. 8 Enligt en lagändring som träder ikraft den 1 maj kommer Migrationsverket att fatta ett beslut om åldern för den sökande i början av asylprocessen. Rättsmedicinalverkets åldersbedömning ska finnas med som en del av 3 Nigeria, Bangladesh, Guinea, Elfenbenskusten och Gambia är de fem största nationaliteterna. 4 EU + innefattar EU plus Schweiz, Norge, Island och Lichtenstein. Siffrorna kommer från EASO och avser perioden september 2016 till februari 2017, 5 EU kommissionen, , 6 Kammarrätten, , 7 Som ansökt före den 24 november Knappt BUV väntar fortfarande på att få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad av Migrationsverket. Bland dem finns personer som sökte asyl 2015 och senare. 8 Regeringskansliet, ,

40 Migrationsverkets prognos (P3-17) 38(62) bevisningen 9. Myndigheten har nu även påbörjat sitt arbete med medicinska åldersbedömningar, något som kommer att börja tillämpas i större skala för den berörda ärendekategorin. Migrationsverket har gjort en sammanvägd bedömning av domen från MiÖD, den föreslagna gymnasiereformen och lagförslaget om tidig åldersbedömning i analysen av det antal BUV som ankommer till Sverige under De två första faktorerna medför sannolikt att Sveriges attraktionskraft ökar för BUV medan den sistnämnda faktorn minskar attraktionskraften. Det är oklart hur de nya metoderna för medicinska åldersbedömningar och dess tillämpning kommer att påverka Sveriges attraktionskraft för gruppen i fråga. Effekterna kommer fortsatt att analyseras i kommande prognoser. 2.2 Utvecklingen i Europa Fortsatt svårt att transitera via den östra Medelhavsrutten och västra Balkan Migrationen via den östra Medelhavsrutten fortsätter i stort sätt på samma nivåer som under föregående prognos. Omkring migranter har hittills under 2017 anlänt till Grekland och 280 landvägen till Bulgarien 10. Gränsrestriktioner fortsätter att försvåra passager genom västra Balkan och flera länder fortsätter att utöka sin gränsbevakning. Den ungerska regeringen har röstat igenom ett lagförslag som ger myndigheterna rätt att frihetsberöva asylsökande i transitzoner, samt att flytta asylsökande till den serbiska gränsen, oavsett var i Ungern de befinner sig 11. Sedan Makedonien höll val i december 2016 har inte någon ny regering kunnat bildas och spänningen mellan den makedonska majoriteten och den albanska minoriteten är påtaglig 12. Makedonien har en geopolitiskt viktig roll både som transitland längs västra Balkanrutten och som ursprungsland för migration. Österrike och Schweiz knutpunkter för migrantrutter Österrike är en knutpunkt för migranter som rör sig via västra Balkanrutten såväl som via Italien. Den österrikiska regeringen fortsätter en sträng linje och har, liksom Tyskland, förklarat att en upprepning av flyktingkrisen 2015 inte kommer att tillåtas. 13 En stor satsning på mer effektiv gränsbevakning av utvalda gränsavsnitt har genomförts, bland annat genom en förstärkning av gränskontrollen vid Brennerpasset mot Italien. 14 Tidigare har ett relativt stort antal migranter transiterat via Schweiz till Tyskland, men till följd av bättre samarbete och ökade kontrollåtgärder uppges trafiken via den rutten nu ha avstannat något, och antalet asylsökande i Schweiz har även minskat. Runt 80 procent av alla migranter som påträffas vid inresa från Italien direktavvisas 15. Hur möjligheterna ser ut att ta sig från Italien är en särskilt viktig faktor för hur migrationen via den centrala rutten utvecklas under året. Förändringar i Tyskland påverkar utvecklingen i Europa Mottagningssituationen och migrationspolitiken i Tyskland påverkar utvecklingen i Europa, då Tyskland är det största mottagarlandet för asylsökande inom EU+. Antalet asylsökande i Tyskland har varit stabilt sedan april 2016 med cirka sökande per månad. Det finns inte längre någon balans med personer som väntar på att få lämna in en formell asylansökan. Balansen med öppna asylärenden var i slutet av mars och avarbetas alltjämt i rask takt. 16 Asylmottagningen och -prövningen i landet är under kontroll och politiskt fokus har skiftat till integration, inre säkerhet och ökad effektivitet i återvändandeprocessen. Den 31 januari i år uppehöll sig enligt uppgift över utresepliktiga personer i landet och under 2016 avslogs över asylansökningar. 17 Regeringen har även tydligt markerat att de vill förlänga gränskontrollen vid utvalda gränsavsnitt till i vart fall hösten Regeringskansliet, IOM, 11 Human Rights Watch, , 12 EU Observer, , 13 DPA/Frankfurter Allgemeine Zeitung, , och DPA/Die Welt, , 14 ORF, , 15 Staatssekretariat für Migration SEM; att jämföra med procent under Tyska inrikesministeriet, , html;jsessionid=0EFBDE003206CB8439B9A5288F0B2A16.1_cid373?nn= Taz, , och tyska inrikesministeriet, , 18 Die Zeit, ,

41 Migrationsverkets prognos (P3-17) 39(62) Ankomster på den centrala Medelhavsrutten ger ett ansträngt italienskt asylsystem Sedan 2014 har cirka migranter anlänt årligen till Italien, med cirka ankomster Antalet anlända migranter under perioden 1 januari till 20 april 2017 har dock ökat med 45 procent i jämförelse med samma period år 2016, till individer. Det ökade antalet ankomster till Italien har under inledningen av året inte påverkat Sverige i någon större omfattning. Mottagningssystemet i Italien är ansträngt och viljan för många migranter att resa vidare norrut kvarstår. Då fler och fler anländer längs den centrala Medelhavsrutten är det inte osannolikt att det sker en förändring där fler migranter lyckas lämna och resa vidare från Italien. 90 procent av de migranter som anländer till Italien reser från Libyen. Enligt IOM befinner sig där mellan till migranter. Det är dock svårt att bedöma hur stor andel som har för avsikt att ta sig vidare till Europa. De mycket svåra förhållandena för de migranter som befinner sig i landet kan dock i sig driva många att försöka resa vidare. Migrationen via den centrala Medelhavsrutten bedöms fortgå då den politiska situationen samt säkerhetsläget i Libyen gör att förutsättningarna för en överenskommelse liknande den mellan EU och Turkiet är dåliga. En majoritet av migranterna på rutten är fortsatt från Afrika söder om Sahara. Det har dock skett en ökning av migranter från Bangladesh och Pakistan vilket visar att även grupper från andra regioner har möjlighet att nå Libyen för att sedan resa vidare till Italien. Migranter från Bangladesh och Pakistan söker inte asyl i Sverige i någon större omfattning, men är vanliga i Sverige som studerande. I det italienska asylsystemet är cirka personer registrerade. Till följd av ett ökat antal ankomster och ett redan ansträngt mottagningssystem har den italienska inrikesministern uppmanat till krafttag i omplaceringsprocessen. EU-kommissionär Dimitris Avramopoulos har framfört att Grekland och Italien inte kan lämnas ensamma. Mot bakgrund av att förhandlingarna på EU-nivå om ett tvingande fördelningssystem av asylsökande har gått i stå har tyska regeringen lyft blicken bortom Europa mot framför allt Afrika i syfte att genom olika åtgärder motverka den irreguljära migrationens grundorsaker, bekämpa smugglingsnätverk samt minska framkomligheten på rutterna. Ökning på västra rutten Under slutet av 2016 anlände fler migranter via den västra Medelhavsrutten än tidigare år, antingen genom att ta sig från Marocko och Algeriet till Spanien eller genom att ta sig till Spanien via enklaverna Melilla och Ceuta. Även under början av 2017 har fler migranter tagit sig till Spanien än under samma period föregående år. Fram till den 27 mars ankom cirka personer via den västra rutten. Migranterna kommer framför allt från Elfenbenskusten, Gambia och Guinea, men även syriska och palestinska asylsökande har också lyckats ta sig till Melilla EU:s migrationspolitik Fortsatt osäker utveckling i Turkiet De politiska spänningarna i landet fortsätter. I media råder ett högt tonläge mellan Turkiet och EU, särskilt efter att flera länder i Europa begränsade möjligheterna för turkiska valaktiviteter inför folkomröstningen om Turkiets författning. Trots ett högt tonläge bedömer EU-kommissionen i sin årsuppföljning av överenskommelsen med Turkiet att målen har infriats och att den är en viktig del av EU: s övergripande migrationsstrategi 20. Efter ett jämnt resultat i Turkiets folkomröstning den 16 april fick ja-anhängarna flest röster 21. Ett skifte från parlamentariskt till presidentiellt styre möjliggör utökade befogenheter för presidentämbetet. Nästa presidentomröstning kommer att hållas Därmed kommer den politiska inriktningen bestå och Erdoğan fortsatt vara en viktig förhandlingspartner för EU i migrationsfrågor. Turkiets geografiska läge, som transit- och ursprungsland för migration, och som en viktig del i EU:s migrationsstrategi, gör att utvecklingen i landet är ytterst betydelsefull för migrationen till Europa. Efter kuppförsöket har antalet asylsökande från Turkiet till Sverige ökat i jämförelse med tidigare år. Så länge omständigheterna är oförändrade med fortsatt politiskt oroligt läge bedömer Migrationsverket att migrationen från Turkiet kommer att fortgå. Det är även möjligt att fler söker asyl även till följd av säkerhetssituationen i östra Turkiet, något som under 2016 uppmärksammades särskilt i Tyskland. 19 Reliefweb, , am 20 EU kommissionen, 21 Förslaget till en ny turkisk grundlag innebär bland annat att dagens parlamentariska styre ersätts med ett presidentstyre. Premiärministerposten avskaffas och presidenten ges möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter. Presidenten får utökade möjligheter att införa undantagstillstånd. Svenska Dagbladet, ,

42 Migrationsverkets prognos (P3-17) 40(62) Viseringsfrihet för medborgare i Georgien och Ukraina Medborgare i Georgien fick den 28 mars viseringsfrihet till Schengenområdet. Men i nuläget har det inte skett någon ökning av asylsökande från landet, snarare har antalet minskat. Tidigare har asylsökande från Georgien ofta tagit sig till Sverige på visering (70 procent av alla asylsökande). Under det första kvartalet 2017 var Georgien det sjätte största ursprungslandet för asylsökande i Sverige 22. I juni väntas även ett beslut om viseringsfrihet för Ukraina träda i kraft. Asylsökande från Ukraina har traditionellt tagit sig framförallt till närliggande länder. I Sverige har sedan hösten 2017 cirka ukrainska medborgare ansökt om asyl per månad. Vid en större ökning kan EU:s medlemsstater tillämpa en suspenderingsmekanism. För rapportering om EU:s förnyade suspenderingsmekanism, se Migrationsverkets februariprognos. 2.4 Tillståndsrelaterad omvärldsanalys Effekterna av den tillfälliga lagen på anhöriginvandring Sedan den tillfälliga lagen infördes har Migrationsverket antagit att anhöriga till de som beviljas asyl kommer att ansöka med cirka tre månaders förskjutning efter att personen i Sverige fått sitt beslut. Detta antagande grundar sig i att lagen ger utrymme för undantag från försörjningskrav om ansökan inkommer inom tre månader från beslutet 23. När konsekvenserna av lagstiftningen nu börjat klarna, har Migrationsverket kartlagt dessa förskjutningstider på nytt. 24 Kartläggningen visar att de sökande anpassat sig till den tillfälliga lagen i mindre omfattning än som tidigare antagits och stora mängder ansökningar registreras inte inom tre månader. Eftersom en stor del av anhöriginvandringen för förhållanden som existerat innan en person bosatts i Sverige är asylrelaterad, kan en förklaringsfaktor vara att de sökande befinner sig i konfliktområden eller i länder där väntetiderna på utlandsmyndigheterna är mycket långa. I föregående prognos redogjorde Migrationsverket för väntetiderna på de olika utlandsmyndigheterna. Bedömningarna försvåras av att datumet för en ansökan vid vissa utlandsmyndigheter motsvarar datumet för när en ambassad har möjlighet att ta in och registrera ansökan, inte när den sökande vill lämna in den. Migrationsverket bedömer dock att tidsförskjutningen för resterande del av prognosperioden blir något kortare under 2017, för att därefter återgå till den tid som rådde före den tidsbegränsade lagen trädde i kraft. Denna anpassning kan ske genom möjligheten att lämna in en elektronisk ansökan, som registreras när den sökande själv väljer att ansöka. Kartläggningen visade också att antalet anknytningar per beviljat asylärende gått ner sedan senhösten 2016 för flera av nationaliteterna. Den främsta anledningen tros vara den tillfälliga lagen. Nivåerna per nationalitet bedöms vara konstanta för perioden utifrån den nu antagna nivån. Både antalet anhöriga per beviljat asylärende och förskjutningen mellan beviljad asyl och inkommen ansökan kan behöva justeras i takt med att lagstiftningens effekter visar sig. En del av de som saknar rätt till familjeåterförening under den tillfälliga lagen antas fortfarande inkomma med ansökningar. Dock med en avtagande andel fram till Detta på grund av det undantag i lagstiftningen som ger möjlighet att vissa anhöriga ska få familjeåterförenas även om anknytningspersonen i Sverige inte har rätt till det. Desto tydligare restriktiviteten i tillämpningen blir, desto färre antas ansöka. Från och med juli 2019 antas samtliga som beviljas asyl åter ha rätt till familjeåterförening. Andra påverkansfaktorer för den kommande anhöriginvandringen till Sverige Gränsproblematiken i Mellanöstern fortsätter att försvåra framför allt för syriers möjlighet att ta sig över gränser för att ansöka om anhöriginvandring vid utlandsmyndigheterna. Utvecklingen förväntas bestå och det finns inget som tyder på att gränserna i Mellanöstern kommer att bli lättare att transitera framöver. Tvärtom så avser Turkiet att färdigställa en mur mot gränsen till Syrien under Libanons och Jordaniens gränser är fortsatt i princip stängda för syrier. Förmodligen befinner sig majoriteten av de ansökte 870 georgiska medborgare om asyl i Sverige och under 2016 var antalet Dessa antaganden om tidsförskjutningar ligger till grund för att jämföra inkommande anhörigärenden vid ett visst tillfälle mot avgjorda asylärenden bakåt i tiden, och därmed bedöma hur många anhöriga per beviljat asylärende som kan förväntas. Förändringen i antaganden om tidsförskjutning kan därför leda till andra antaganden om storleken på den asylrelaterade anhöriginvandringen. Bedömningarna försvåras av att datumet för en ansökan vid vissa utlandsmyndigheter motsvarar datumet för när ambassaden har möjlighet att ta in och registrera ansökan, vilket ofta är senare än när den sökande vill lämna in den. 24 Förskjutningarna skiljer sig mellan grupper och bedömningarna görs enbart för de större nationaliteter som beviljas asyl, det vill säga medborgare i Afghanistan, Eritrea, Somalia, Syrien och statslösa palestinier.

43 Migrationsverkets prognos (P3-17) 41(62) syrier som ansöker om familjeåterförening redan på flykt i det land där de ansöker vid svensk utlandsmyndighet. Andra lyckas ta sig över gränserna genom att smugglas in. 25 I februariprognosen illustrerades att elektroniska ansökningar var vanligare än pappersansökningar under Denna utveckling fortsätter under 2017 och elektroniska ansökningar är stadigt ökande. Syrierna står för en väldigt hög andel elektroniska ansökningar, något som delvis beror på gränshinder mot grannländerna. De är lättare för dem att skicka in en ansökan i elektronisk form snarare än att lämna in en pappersansökan vid en utlandsmyndighet. För somalier är andelen andel pappersansökningar stor och några förändringar i detta väntas inte i närtid. MiÖD-domen som beskrivs i avsnitt 2.1 ovan kommer sannolikt att påverka anhöriginvandringen till Sverige. Om fler BUV som ansökte före den 24 november beviljas alternativ skyddsstatus kommer förmodligen anhöriginvandringen att öka till följd av domslutet. Dessa ärenden kommer att behandlas enligt den ordinarie lagstiftningen där alternativ skyddsstatus innebär permanent uppehållstillstånd vilket i sig möjliggör anhöriginvandring. Arbetskraftsinvandring När arbetskraftsinvandringsreformen infördes 2008 fick Sverige ett av världens mest öppna system för arbetssökande från tredje land 27. Sedan reformens införande har ett flertal förändringar i praxis och särskilda regler införts. Förändringarna har handlat om att förenkla och effektivisera handläggningsprocessen genom att bland annat införa snabbspår för vissa certifierade företag 28 och för tillfället pågår en översyn om att utöka certifieringen till att omfatta fler företag än idag. Parallellt med dessa förändringar har flertalet åtgärder införts för att hantera problem med skenanställningar, missbruk och undermåliga anställningsvillkor. Dessa problem har främst uppstått inom vissa branscher, bland annat hotell, restaurang, städ, handel och service. Detta har lett till att särskilda regler har införts inom vissa branscher, så kallade yrken med särskilda beviskrav 29. I augusti 2014 infördes även nya bestämmelser om återkallelse av tillstånd samt möjligheter för Migrationsverket att göra efterkontroller 30. Sammansättning av arbetstagare Bild 3. Inkomna arbetstillståndsärenden (mars) Bild 4. Antalet inkomna arbetstillstånd förstagångsansökan tio största ursprungsländerna, förstagångsansökan Bärplockare Artister Egna företagare Professionell idrottsutövare Anställning övriga Yrken med särskilda beviskrav Certifiering av arbetsgivare Asylsökande med avslagsbeslut som bytt till arbetstagare Internationellt utbyte EU-blåkort Gästforskare Familjemedlemmar PAKISTAN USA UKRAINA IRAN TURKIET IRAK KINA SYRIEN THAILAND INDIEN Övriga Källa: Migrationsverket. * Inom gruppen arbetstillstånd är drygt 38 procent medföljande till arbetstagare och egna företagare. 25 När den syriska regimen tagit kontroll över östra Aleppo i december befann sig 4,8 miljoner syrier som flyktingar i Mellanöstern. Det finns för närvarande omkring 2,9 miljoner syrier i flyktingläger i Turkiet, omkring en miljon syriska flyktingar i Libanon och omkring i Jordanien. Under december 2016 befann sig över 6,3 miljoner syrier som internflyktingar varav statslösa. UNWRA, och UNHCR, 26 BUV som ansöker för detta datum kommer att handläggas enligt den ordinarie lagstiftningen. 27 Arbetskraftsinvandringen skulle vara efterfrågestyrd och syftet var att underlätta rekryteringen samt skapa bättre förutsättningar för arbetsgivare att hitta rätt kompetens (prop. 2007/08:147). En viktig förändring var att arbetsgivarnas individuella behov av arbetskraft skulle vara vägledande för uppehållstillstånd, vilket betydde att Arbetsförmedlingen inte längre skulle pröva behovet av arbetskraft inom olika branscher. En viktig del av reformen var även att underlätta att ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige och att möjliggöra detsamma för asylsökande som hade fått avslag på sin ansökan, så kallat spårbyte. 28 Certifieringen innebär att företag med fler än 25 arbetskraftsinvandrare per år förbinder sig att lämna in kompletta ansökningar. Migrationsverket förbinder sig å sin sida att ta beslut inom fem arbetsdagar. 29 Branscher med särskilda beviskrav är städbranschen, hotell- och restaurangbranschen, servicebranschen, byggbranschen, bemanningsbranschen, handelsbranschen, jord- och skogsbruksbranschen, bilverkstadsbranschen och nystartade verksamheter inom alla branscher. 30 Prop 2013/14:227

44 Migrationsverkets prognos (P3-17) 42(62) Sedan reformen infördes 2008 har antalet ansökningar om arbetstillstånd ökat med vissa fluktuationer under de senaste åren. Sedan 2013 har antalet arbetstagare inom certifierade yrken ökat (främst ITarkitekter/systemvetare) medan en viss minskning har skett av yrken med särskilda beviskrav (ofta låglöneyrken). De största ursprungsländerna är Indien (IT-företag), Kina (IT-företag samt specialkockar) och Thailand (bärplockare). För indierna har trenden varit stadigt ökande sedan 2010 (se bild 4 ovan). Syrien och Irak har klättrat upp bland de tio största ursprungsländerna de senaste åren. Under 2013 ökade antalet syrier som ville ansöka om arbetstillstånd i Sverige. Införandet av permanent uppehållstillstånd (PUT) för samtliga syrier hösten 2013 kan ha bidragit till ökningen då arbete sågs som en möjlig legal väg in i Sverige för att därefter kunna ansöka om asyl. Irakierna följer delvis samma utveckling, där antalet asylsökande ökade kraftigt under 2015 som en konsekvens av ökad konfliktutveckling i Irak och i närområdet där möjligheten till arbete blev ett legalt alternativ att ta sig till Sverige. En viktig del av arbetskraftsinvandringsreformen var att möjliggöra för asylsökande som fått avslag på sin ansökan att söka arbete så kallat spårbyte. Det har skett en ökning av spårbytare sedan hösten Denna trend är tydligast bland mongoler och ukrainare 31. Divergerande trender för arbetstagare Antalet inkomna arbetstillståndsansökningar bedöms totalt sett öka marginellt i år jämfört med 2016 för att stabiliseras de kommande åren. Trendutvecklingen är divergerande mellan de olika segmenten. Utvecklingen påverkas av en rad olika faktorer som på olika sätt påverkar inflödet av arbetskraft, bland annat efterfrågan inom olika branscher samt förändrade regler och praxis. Drivkrafterna för att söka arbete i Sverige skiljer sig också åt mellan grupper från olika ursprungsländer. Baserat på historiskt mönster i kombination med stor efterfrågan på arbetskraft inom IT-sektorn 32 bedöms trenden för indier fortsätta att stiga. För Kina bedöms inflödet bli jämnt och stabilt. Antal arbetstagare från Thailand bedöms också ligga kvar på stabila nivåer med tydliga säsongstoppar under vår och sommar. För medborgare från Syrien och Irak bedöms möjligheten att beviljas arbetstillstånd som arbetstagare eller medföljande vara begränsade framöver, dels på grund av hinder att ta sig till en utlandsmyndighet (främst syrier) och dels på grund av begränsningar inom yrken med särskilda beviskrav. Förändringar och ny praxis kring arbetstillstånd kan påverka antalet som ansöker om tillstånd för arbete i Sverige. Förslag analyseras just nu inom regeringskansliet för att stärka skyddet för arbetskraftsmigranterna och motverka oseriösa företag. Dessa kan få viss påverkan under framför allt Internationella studenter till Sverige Bild 5. Inkomna studerandeärenden per månad Bild 6. Inkomna studerandeärenden till universitet/högskola (mars) ursprungsland ( ) förlängning förstagång Övriga KINA PAKISTAN INDIEN IRAN USA BANGLADESH KANADA SINGAPORE TURKIET RYSSLAND Källa: Migrationsverket 31 För Mongoliet har antal spårbytare ökat från 74 till 203 personer det senaste året medan för Ukraina från 24 till 152 personer I december 2016 presenterade regeringen nya förslag till ändringar för arbetskraftsmigranter - SOU 2016:91 stärkt skydd för arbetskraftsmigranter som nu är på remiss.

45 Migrationsverkets prognos (P3-17) 43(62) Antalet studerandeärenden 34 uppvisar en tydlig säsongsvariation som sammanfaller med ansökningstiderna till lärosäten och utbildningsanordnare. Den allra flesta söker uppehållstillstånd för studier på högskola och universitet. Antalet inkomna ansökningar för högskolestudier minskade kraftigt efter införandet av studieavgifter 2010 för tredjelandsmedborgare vid svenska lärosäten, men har sedan dess ökat kontinuerligt för varje år. Trenden är tydlig för personer från de största ursprungsländerna, se bild 6 ovan. Kina har under en längre tid varit största ursprungsland, följt av sökande från Pakistan och Indien. Det ökade antalet studenter under det senaste året har resulterat i att utländska studenter och forskare som kommer till Sverige har fått vänta länge på sina uppehållstillstånd. Migrationsverket har även särskilt uppmärksammat en ökning av studenter från länder där de sökande ofta saknar studieavsikt. Eftersom huvuddelen av antagningsbeskeden från universitet och högskola förväntas under våren, kommer huvuddelen av årets ansökningar inkomma under vår och sommar. Det totala antalet nya inkomna ansökningar i år och efterföljande år bedöms dock ligga på samma nivå som i föregående prognos. 34 I statistiken för studerande ingår doktorander, studerande på högskola/universitet, övriga studier, samt medföljande till studerande och doktorander. Studerande på högskola utgör ca procent av totalt inkomna studerandeärenden.

46 Migrationsverkets prognos (P3-17) 44(62) II - 3 Att söka skydd (Asylprocessen) 3.1 Prövning i första instans Förändringar sedan föregående prognos (P2-17). Det sker inga ändringar i antagandena om antalet nya asylsökande, däremot sker en förändring i antagandet om ärendesammansättningen av inkomna asylansökningar. Antagandet om antalet inkomna Dublinärenden har gentemot utfall för 2017 legat för högt och därför sänks prognosen över inkomna Dublinärenden. Andelen ogrundade ansökningar skrivs också ned då antagandet om asylansökningar från västra Balkan skrivs ned. Produktionsmålet 2017 skrivs ner eftersom utfallet visar att avarbetningen av ärenden inkomna för 2 maj 2016, med en hög andel afghanska ärenden, i praktiken tar längre tid att avgöra än planerat. Fler ärenden behöver därför avgöras (Se del I, avsnitt 1.3.1). Förlängningsärenden minskar 2018 och ökar 2019 på grund av att färre ärenden avgörs 2017, de som avgörs senare. I slutet av prognosperioden stiger antalet förlängningsansökningar som en konsekvens av antagande av högre bifallsandelar under perioden Tabell 52. Prognos inkomna, avgjorda och öppna asylärenden Prognos asylprövning, planeringsantagande Nya grundärenden (förstagångsansökningar) Förändring sedan föregående prognos Förlängningsansökningar Förändring sedan föregående prognos Totalt inkommande ärenden Förändring sedan föregående prognos Avgjorda ärenden totalt varav förstagångsansökningar Förändring sedan föregående prognos varav förlägningsansökningar Förändring sedan föregående prognos Öppna ärenden vid årets slut varav förstagångsansökningar Förändring sedan föregående prognos Öppna ärenden övre beräkningsalternativ varav förstagångsansökningar Öppna ärenden lägre beräkningsalternativ varav förstagångsansökningar Ny dom från Migrationsöverdomstolen Den 17 mars 2017 kom Migrationsöverdomstolen (MIG 2017:6) med ett nytt avgörande gällande en 17- årig ensamkommande afghan. Domen leder fram till att personen i fråga är att anse som alternativt skyddsbehövande medan Migrationsverket i sitt grundbeslut ansåg att personen skulle få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Migrationsöverdomstolen gör en sammanvägd bedömning av omständigheterna i ärendet; att den asylsökande är ett ensamkommande barn, att han saknar familj, släkt eller annat nätverk i hemlandet Afghanistan och att han saknar lokalkännedom om Afghanistan. Detta är en profil som Migrationsverket bedömer är vanlig bland asylsökande afghaner och således antas domen få en relativt omfattande påverkan på utfallet av prövningen av dessa ärenden. Ensamkommande barn från Afghanistan som i februariprognosen antogs få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av att det saknades ett ordnat mottagande antas nu i en större utsträckning få ett uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Det betyder exempelvis att större delen av de 17,5-åringar som skulle få ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet på grund av att det saknades ett ordnat mottagande nu antas få permanent uppehållstillstånd om de sökte 24 november 2015 eller tidigare.

47 Migrationsverkets prognos (P3-17) 45(62) Domen är relativt ny och det är osäkert hur utfallet och den faktiska prövningen av ensamkommande afghaner påverkas av domen. Dessutom kan inte Migrationsverket utifrån sina system se hur många eventuella ensamkommande afghaner som stämmer överens med profilen i Migrationsöverdomstolens dom. Det blir därmed svårt att kvantifiera med precision hur många ärenden som berörs av domen men antagandet är att de flesta som saknar ett ordnat mottagande i Afghanistan nu kommer att anses som alternativt skyddsbehövande. Antagandet är emellertid osäkert och det faktiska utfallet efter individuell prövning kan bli något helt annat. Annan sammansättning av ärenden än 2016 En av de stora utmaningarna under 2017 avseende asylprövningsärenden är den öppna balansen som består av en större andel komplicerade ärenden att handlägga än de ärenden som prövades under Totalt består den ingående balansen 2017 av 62 procent afghaner och irakier, till skillnad mot föregående år då motsvarande siffra var 39 procent. Syriska ärenden utgör endast åtta procent av den ingående öppna balansen Utgångspunkterna för verksamheten ur ett prövningsperspektiv är således helt olika vid en jämförelse mellan ingången av 2016 och I syriska ärenden finns exempelvis inget internflyktsalternativ att utreda, situationen i landet grundar i sig rätt till uppehållstillstånd och endast en bråkdel av de öppna syriska ärendena utgjordes av ensamkommande barn. I afghanska och irakiska ärenden är säkerhetssituationen i landet mer komplex där det finns möjlighet till internflykt. Av de afghanska ärendena utgör ensamkommande barn en betydande andel. Det betyder bland annat att utredningen dels måste fokusera på sökandes ålder, dels på om det finns ett ordnat mottagande i hemlandet. Utöver detta är det sannolikt att en del afghaner som nu sökt asyl i Sverige aldrig har vistas i Afghanistan, vilket gör både utredning av hemvist och skyddsbehov svårutrett. Förlängningsärenden Den tillfälliga lagen med tidsbegränsade uppehållstillstånd genererar en i stort sett ny ärendekategori från sommaren 2017, där bland annat arbetsmarknadsskäl ska prövas som grund för permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket har tagit fram en processbeskrivning för att förbereda verksamheten för dessa typer av ärenden så att handläggningen kan gå så snabbt som möjligt. Sammanfattningsvis antas en ansökan gå till som så att personen i fråga måste genom personlig inställelse ta sig till Migrationsverket för att ansöka om förlängt uppehållstillstånd. Vid ansökan tar Migrationsverket foto och fingeravtryck samt håller ett kortare ansökningssamtal med sökande. Ärendet går sedan vidare till fördelningen för fortsatt handläggning. Prövningsenheter som är specialiserade på förlängningsansökningar begär sedan ut dessa ärenden från fördelningen för muntlig utredning och avgörande. Vid beslut om utvisning hamnar ärendet i återvändandeprocessen. Antagandet är likt föregående prognos att ärendena kommer in i två återkommande toppar 2017 och Det innebär att Migrationsverket får ett ojämnt antal inkomna ansökningar över året som i sin tur riskerar att bidra till längre handläggningstider. Efter en inkommen ansökan är det planerat att ett ärende ska sorteras in i en av tre olika kategorier; presumtion bifall beslutsklart (1), presumtion bifall utredningsbehov (2) och inte presumtion bifall utredningsbehov (3). I denna prognos, likt föregående prognos, antas det att hälften av ärendena kommer att gå snabbt att handlägga och den andra hälften kommer ta längre tid där det finns ett fördjupat utredningsbehov. Detta är emellertid endast teoretiska antaganden exempelvis finns det inget historiskt utfall gällande antal personer som kan tänkas åberopa arbete med egen försörjning som skäl att få ett permanent uppehållstillstånd. Det är också oklart hur utredningstungt ett sådant skäl skulle vara vilket gör att det faktiska utfallet efter en individuell prövning kan bli annorlunda jämfört med de antaganden som Migrationsverket gör. Bild 7. Prognos över inkomna förlängningsansökningar

48 Migrationsverkets prognos (P3-17) 46(62) Den omarbetade skyddsprocessen Grunden för den omarbetade skyddsprocessen är att ärenden sorteras in i spår utifrån ärendets beskaffenhet. Syftet är att effektivisera prövningen av asylärenden och på så sätt korta handläggningstiderna. Därför sker det redan vid ansökningstillfället en sortering av ärendet. Beroende på vad för typ av ärenden som kommer in så sorteras de ut i åtta olika spår. I de olika spåren är tanken sedan att utredningsförfarandet är anpassat till ärendets beskaffenhet. Ärenden som alltid prioriteras exempelvis uppenbart ogrundade (spår 4A), ärenden med hög avslagsfrekvens och möjlighet till snabb verkställighet (spår 4B) och Dublinärenden (spår 5) har följt den omarbetade skyddsprocessen från ansökan till verkställighet från maj Innan all prövning kan ske fullt ut i den omarbetade skyddsprocessen måste Migrationsverket bli klara med de ärenden som inkom innan den 2 maj 2016, eftersom dessa ärenden tillhör avarbetningen och därmed inte är sorterade enligt den omarbetade skyddsprocessen. Även vad gäller normalärenden som omfattas av den omarbetande skyddsprocessen har det byggts upp balanser under 2016 och Den fulla effekten av införandet nås därför inte förrän 2018 då balansen av gamla ärenden avarabetats. Omplaceringar från Grekland och Italien Enligt beslut från Europeiska rådet ska Sverige senast den 26 september 2017 ha omplacerat cirka asylsökande från Grekland och Italien till Sverige. Arbetet med att omplacera och pröva dessa asylansökningar börjar i juni Planeringen utgår ifrån att cirka 250 asylsökande kommer att flygas till Sverige varje vecka för att utredas och prövas av handläggande personal i Sverige. Prövningen av de omplacerades skyddsskäl kommer i sak inte att skilja sig från den övriga prövningen. Däremot är dessa ärenden prioriterade och de väntas handläggas inom loppet av några veckor. Under tiden kommer de omplacerade att bo i Migrationsverkets anläggningsboenden. De omplacerade kommer vara syrier och eritreaner, vilket är nationaliteter som med nuvarande praxis och säkerhetsläge hemländerna beviljas asyl i hög grad. Därför arbetar Migrationsverket för att kunna prioritera dessa ärenden vid anvisning till kommun så att kommunplacering sker så snabbt som möjligt. Handläggningstider från ansökan till beslut Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda ärenden för helåret 2017 beräknas vara 14 månader, handläggningstiden stiger till 17 månader innan utvecklingen vänder efter halvårsskiftet. Efter det att sökande från 2015 och 2016 fått beslut kommer den genomsnittliga handläggningstiden att bli väsentligt kortare. Ärenden som inkommer från 2018 och framåt beräknas ha handläggningstid på tre till fyra månader i genomsnitt. Bakgrundsfakta om asylprövning i första instans En asylsökande är en utländsk medborgare som efter att ha tagit sig till Sverige ansöker om skydd. I samband med att Migrationsverket tar emot och registrerar asylansökan informeras den sökande bland annat om möjligheten till hjälp med boende och ekonomiskt stöd under tiden som ärendet handläggs. Nästa steg är en muntlig asylutredning där den sökande får möjlighet att på sitt eget språk förklara varför hen inte kan återvända till sitt hemland på grund av förföljelse, hot etc. Asylsökande som riskerar att få avslag på sin ansökan har i normalfallet rätt till juridisk hjälp, ett offentligt biträde som också deltar vid utredningstillfället. Efter utredningen och de ytterligare kompletteringar som behövs fattar Migrationsverket beslut i ärendet. Från och med den 20 juli 2016 är huvudregelen vid beviljande av uppehållstillstånd att flyktingar beviljas ett treårigt uppehållstillstånd och alternativt skyddsbehövande beviljas uppehållstillstånd om 13 månader. Ett avslag innebär däremot att den sökande inte får något upphållstillstånd och ska lämna landet, det kallas avvisning om det sker inom tre månader, annars utvisning. Migrationsverkets beslut kan överklagas och en utvisning kan inte verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft. Uppenbart ogrundade ansökningar. Om det är uppenbart att en asylsökande inte har skyddsskäl eller några andra skäl att få stanna i Sverige så kan Migrationsverket fatta beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Ett beslut om omedelbar verkställighet till hemlandet (OH) eller till ett tredje säkert land (OT) kan verkställas även om det överklagas. Dublinförordningen gäller i EU:s medlemsländer samt i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Förordningen reglerar vilket av länderna som ska ansvara för en ansökan om asyl. Om en person som söker asyl i Sverige har ansökt om asyl i ett annat land som omfattas av förordningen så är det landet ansvarigt för prövningen av ansökan (återtagande). Likaså om personen har fått visering, har vistats i, om en familjemedlem har fått uppehållstillstånd på grund av ett skyddsbehov eller befinner sig under prövning av ansökan om asyl i ett land som omfattas av förordningen (övertagande). Om det kan konstateras att annan medlemsstat är ansvarig för prövningen fattar Migrationsverket beslut om att överföra personen dit. Detta förfarande ska ske skyndsamt och regleras därför av en rad tidsfrister.

49 Migrationsverkets prognos (P3-17) 47(62) 3.2 Överklagade ärenden Antalet överklagade ärenden som överlämnas till migrationsdomstolarna antas minska med drygt ärenden. Det förklaras av att Migrationsverket väntas avgöra färre ärenden totalt än vad som antogs i föregående prognos och att avslagsandelarna minskar något. Dels eftersom andelen ärenden som avgörs i snabbprocess bedöms minska och dels eftersom Migrationsverket bedömer att fler afghanska medborgare kan förväntas få ett permanent uppehållstillstånd efter en dom i Migrationsöverdomstolen, se avsnitt II-3.1 Det förklarar även att antalet överlämnade ärenden totalt under prognosperioden beräknas att minska i denna prognos i förhållande till tidigare beräkningar. Samtidigt har även Domstolsverket sänkt sin prognos över antalet avgjorda ärenden i migrationsdomstolarna antalet avgjorda mål varit lägre än planerat i början av Sammantaget leder detta till att det beräknade antalet personer inskrivna i mottagningssystemet med ett öppet överklagande uppgår till cirka personer i slutet av 2017, det är färre än vid föregående prognos. Tabell 53. Antal överklagade ärenden som överlämnas till Migrationsdomstol Prognos överklaganden Migrationsverket Asylärenden utvisning/avvisning. Planeringsantagande Förändring sedan fg prognos Asylärenden rörande statusförklaring efter tillstånd Förändring sedan fg prognos Tabell 54. Prognos över antal inskrivna den sista december med ett överklagande i som handläggs i migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstol Inskrivna i mottagning vid årets slut Antal inskrivna i överklagandfas hos Migrationsdomstolarna Förändring sedan fg prognos Bakgrundsfakta om överklagade asylärenden Migrationsverkets avslagsbeslut kan överklagas inom tre veckor, vilket också sker i de flesta fall om beslutet är att personen ska avvisas eller utvisas ur landet. Överklagande skickas först till Migrationsverket som omprövar beslutet. Om verket står fast vid sitt avslagsbeslut överlämnas överklagandet till en migrationsdomstol vid någon av förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö eller Luleå. Processen i domstol är antingen muntlig eller skriftlig. En muntlig process föregås ofta av skriftväxling. En migrationsdomstols beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm inom tre veckor. Migrationsöverdomstolen tar dock bara upp principiellt viktiga fall. Så länge det överklagade ärendet inte rör en uppenbart ogrundad ansökan eller ett Dublinärende, då asylskälen ska prövas i ett annat land, så är ett beslut om avvisnings/utvisning inte verkställbart förrän beslutet vunnit laga kraft. 3.3 Bosättning och kommunmottagande Förändringar sedan föregående prognos I år väntas uppemot inskrivna asylsökande beviljas uppehållstillstånd. Bedömningen är i stort sett densamma som i februariprognosen, även om Migrationsverket i denna prognos räknar med att avgöra färre asylärenden under Att det totala antalet beviljade uppehållstillstånd inte bedöms sjunka hänger samman med att en högre andel ensamkommande barn från Afghanistan antas få bifall på sin ansökan efter en dom i Migrationsöverdomstolen i mars Efter 2017 bedöms det totala antalet beviljade uppehållstillstånd att sjunka till en nivå strax över per år. Jämfört med föregående prognos beräknas cirka fler nya uppehållstillstånd till asylsökande under Det är främst en effekt av färre avgjorda asylärenden innevarande år, vilket medför en viss förskjutning av nya uppehållstillstånd till nästa år.

50 Migrationsverkets prognos (P3-17) 48(62) Tabell 55. Prognos över nya asyltillstånd aktuella för kommunbosättning Nya uppehållstillstånd asyl under året Nya uppehållstillstånd från inskrivna i asylmottagning Förändring sedan föregående prognos varav med ett permanent uppehållstillstånd (PUT) varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) månader Övriga tidsbegränsade Tabell 56 ger en översikt av kommunernas samlade mottagande av nyanlända. Sammanlagt beräknas upp till nyanlända personer med uppehållstillstånd tas emot i kommunerna i år. Det rör sig sammantaget om en marginell minskning jämfört med föregående prognos. Cirka beräknas komma från asylmottagningen (E) medan cirka utgörs av inresta anhöriga (B) och av vidarebosatta (A). Cirka fler ensamkommande barn beräknas bli kommunmottagna under 2017 mot bakgrund av att en högre bifallsandel antas framåt. Under 2018 beräknas kommunmottagandet uppgå till omkring , vilket är en ökning med cirka Det beror på den mindre förskjutningen av beviljade uppehållstillstånd till början av nästa år och att fler personer väntas få beslut sent på året varför inte fullt lika många kommer att hinna flytta ut före årsskiftet. Tabell 56. Prognos över totalt kommunmottagande Kommunmottagande, prognos A. Vidarebosättning (Flyktingkvot) under året, bosätts med anvisning Förändring sedan föregående prognos B. under året inresta anhöriga till f.d. asylsökande Förändring sedan föregående prognos C. Nya uppehållstillstånd från inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning Förändring sedan föregående prognos varav ensamkommande barn och ungdomar varav från eget boende, EBO varav från anläggningsboende ABO Summa nya asyltillstånd och inresta anhöriga under året (A+B+C) Förändring sedan föregående prognos D. Inskrivna med uppehållstillstånd vid årets början Förändring sedan föregående prognos varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en adresseradanvisning och väntar på utflytt Summa från mottagningen som är aktuella för bosättning (C+D) Förändring sedan föregående prognos varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV E. Antal under året bosatta från Migrationsverkets asylmottagning Förändring sedan föregående prognos varav bosatta från anläggningsboende med anvisning vara bosättning på egen hand, inklusive från Ebo varav BUV F. Inskrivna med UT i mottagningssystemet, slutet av året (C+D-E) Förändring sedan föregående prognos varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en anvisning och väntar på utflytt nästa år Summa kommunmottagande under året (A+B+E) Förändring sedan föregående prognos Anvisad bosättning från anläggningsboende Asylsökande i anläggningsboende (ABO) som beviljats uppehållstillstånd har möjlighet till anvisad bosättning i en kommun. Kommunerna har en skyldighet enligt bosättningslagen att ta emot nyanlända inom två månader efter anvisning. Sedan den 1 januari ansvarar Migrationsverket för all anvisad bosättning till kommunerna. Cirka personer i ABO beräknas ha rätt till anvisad bosättning i år efter beviljat uppehållstillstånd. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd som under 2017 flyttar ut från anläggningsboende genom anvisad bosättning bedöms minska med cirka jämfört med föregående prognos. Det beror i första hand på att länstalen som anger det totala antalet anvisningar under året sänkts till genom regeringsbeslut den 9 februari. Beräkningarna i februariprognosen utgick från ett mottagningsbehov på anvisningar. Beräkningarna i denna prognos har anpassats till de nya länstalen.

51 Migrationsverkets prognos (P3-17) 49(62) Vid årets ingång fanns personer inskrivna i anläggningsboende med anvisning från 2016 där mottagandet förskjutits in på En större del av dessa har nu flyttat ut till kommun. Därutöver fanns inskrivna med uppehållstillstånd aktuella för anvisning vid årets början. Migrationsverkets nya bosättningsfunktion har genomfört anvisningar i enlighet med länstalen och årsplaneringen är anpassad till de nya länstalen. Enligt anvisningstakten ska kommunerna ta emot cirka anvisade per månad från mars till halvårsskiftet och därefter något färre per månad under andra halvåret. De cirka asylsökande som enligt beslut i EU ska omplaceras till Sverige från Italien och Grekland mellan juni och september hanteras i en snabb asylprocess med prioriterad anvisning till kommun och ingår i den ordinarie planeringen. Utfallet hittills i år är för begränsat för att bedöma i vilken utsträckning som kommunerna tar emot anvisade inom två månader och hur stor andel som avbryter pågående anvisning. Prognosen utgår från samma antagande som den förra om en genomsnittstid från beviljat uppehållstillstånd till utflytt till kommun på cirka 6 månader. En bosättningsprocess på i genomsnitt 2,5 månader bedöms likt föregående prognos nås först mot slutet av Länsstyrelserna anger fortsatt att kommunernas kapacitet att ta emot nyanlända i enlighet med fastställda läns- och kommuntal bedöms vara otillräckligt i flera län, medan kapaciteten bedöms vara god i andra län. Även kommuner med kapacitet att ta emot i enlighet med kommuntal kan i vissa fall ha svårighet att klara tidsgränsen på två månader. I vilken utsträckning som kommunerna erbjuder tillfälliga bostadslösningar och bostäder med trångboddhet varierar också, vilket kan påverka andelen som avbryter sitt bosättningsärende för att istället ordna boende på egen hand. Hur stor andel som anmäler intresse för anvisad bosättning och hur stor andel som väljer att avbryta bosättningsärendet och bosätta sig på egen hand har stor betydelse för utvecklingen av antalet inskrivna i anläggningsboende. Under årets första kvartal har antalet inskrivna i anläggningsboende minskat snabbare jämfört med tidigare antaganden, främst på grund av en högre självbosättning. I samband med den pågående avvecklingen av tillfälliga anläggningsboenden har många personer med uppehållstillstånd valt att inte flytta vidare till annat anläggningsboende för att istället bosätta sig på egen hand. I prognosen antas självbosättningen mattas av under året. Enligt prognosantagandena beräknas cirka inskrivna med uppehållstillstånd finnas kvar i anläggningsboende vid årets slut. Cirka av dessa beräknas ha en anvisning från 2017 och vänta på utflytt i början av Det är cirka fler än i föregående prognos och förklaras av att fler än tidigare väntas få besked på sin asylansökan i slutet av året. Anvisad bosättning senare än bosättningslagens tidsram 2016, beräkning Alla som anvisats under 2016 har ännu inte lämnat Migrationsverkets anläggningsboende. En överslagsberäkning för kostnader för tid i mottagningssystemet utöver bosättningslagens tidsramar ger följande: Antal dagar i anläggningsboende utöver två månader efter anvisning. Cirka personer i genomsnitt 50 dagar över två månader efter anvisning motsvarar hittills boendedygn och en kostnad på 70,8 miljoner kronor (beräknat på 336 kr dygnskostnad från årsredovisningen, anslag 1.1 och 1.2 exklusive BUV och förvar). Dagar i anläggningsboende utöver två månader efter möjlighet till förlängd tidsfrist för anvisningsbeslut fattade under Cirka personer i genomsnitt 67 dagar utöver två månader efter anvisning motsvarar hittills boendedygn och en kostnad på 58,9 miljoner kronor. Vidarebosättning (kvotflyktingar) Migrationsverkets uppdrag avseende vidarebosättning av flyktingar och skyddsbehövande till Sverige under 2017 är personer, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet överföringar ligger för närvarande något under planeringen, men kommer att öka efter att flera uttagningar genomförts under årets första kvartal. Inom ramen för vidarebosättningsuppdraget planeras 450 syrier tas ut och överföras från Turkiet under våren och sommaren. Dessa räknas av mot Sveriges uppdrag avseende EU-gemensamma omplaceringar. Under 2018 ska antalet vidarebosatta motsvara flyktingar och skyddsbehövande. Vidarebosatta ingår i målgruppen för bosättningslagen och länstalen för anvisad bosättning.

52 Migrationsverkets prognos (P3-17) 50(62) Bakgrundsfakta om bosättning och kommunmottagande Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd flyttar till en kommun för att påbörja sin etablering i Sverige. Begreppet nyanlända syftar på före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, samt deras anhöriga som beviljats uppehållstillstånd på anknytningsskäl. Flera olika myndigheter samverkar kring bosättning och etablering av nyanlända. Före detta asylsökande med uppehållstillstånd i anläggningsboende (ABO) och vidarebosatta (kvotflyktingar) har rätt till stöd med anvisad bosättning i en kommun. Personer som bott i eget boende under asyltiden (EBO) förutsätts ordna fortsatt boende själv efter beviljat uppehållstillstånd. Ensamkommande barn och unga skrivs ut till placeringskommunen. Arbetsförmedlingen har ett samordningsansvar för etableringsinsatser. Rätt till etableringsplan och -ersättning gäller för personer mellan 20 och 64 år, samt för personer som fyllt 18 men inte 20 år när uppehållstillståndet beviljas och som saknar föräldrar i Sverige Kommunerna ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning. Sedan den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning. I kommunens ansvar ingår bland annat svenska för invandrare, samhällsorientering, skola, förskola och andra insatser för barn och unga, liksom försörjning för personer som inte har rätt till etableringsplan. Länsstyrelserna verkar för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av bosättningslagen, samt för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser. Länsstyrelsen beslutar, på grundval av länstalen, om kommuntal. Migrationsverket ansvarar för att ta fram en prognos för antalet nyanlända och bedöma hur många som är i behov av anvisad bosättning i förväg för ett kalenderår. Det ligger till grund för regeringens fastställande av så kallade länstal som anger antalet anvisningar till respektive län. Länstalen tar hänsyn till befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande av asylsökande och nyanlända. Summan av länstalen utgör ett tak för antalet anvisningar under året. Vid behov ska Migrationsverket göra en ny bedömning av mottagandebehovet under det aktuella året. Från 1 januari 2017 ansvarar Migrationsverket för all anvisad bosättning. Vidarebosättning. Flyktingkvoten omfattar personer som tas ut från bland annat flyktingläger runt om i världen på förslag från FN:s flyktingorgan UNHCR. De så kallade kvotflyktingarna har sina uppehållstillstånd klara när de kommer till Sverige och räknas inte in i gruppen asylsökande. Flyktingkvoten fastställs av regeringen och kvoten 2017 är personer. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Inresta anhöriga till asylsökande avser personer som fått uppehållstillstånd grundat på anknytning till en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd på grund av asyl- eller andra skyddsskäl och som sedan återförenas med make/maka/föräldrar/barn i Sverige. Se även etablerade anknytningar i avsnittet av anknytningsärenden (avsnitt II-4). 3.4 Återvändande Migrationsverkets prognos över återvändande Migrationsverkets prognoser om återvändande handlar dels om hur många nya återvändandeärenden som bedöms inkomma till myndigheten, dels om hur många som kan antas återvända självmant, dels hur många återvändandeärenden Migrationsverket överlämnar till Polisen samt hur många personer med ett återvändandeärende som över tid kan förväntas vara inskrivna i Migrationsverkets mottagning. Migrationsverket har inte möjlighet att göra prognoser över hur många återvändandeärenden som Polisen totalt kommer att verkställa, inklusive de ytterligare kategorier av återvändande som ingår i polisen verkställighetsuppdrag, eller hur många av dessa personer som Kriminalvården transporterar tillsammans med andra klienter som ingår i myndighetens transportuppdrag. Prognosen i denna del gäller således Migrationsverkets eget arbete med återvändande och påverkan på de anslag som Migrationsverket disponerar. De tre myndigheterna har olika uppdrag och ansvarsområden men samarbetar sedan länge i prognosarbetet. Polisen gör en bedömning av utvecklingen av arbetet med verkställigheter delvis baserat på Migrationsverkets prognos över överlämnade ärenden. Kriminalvården gör en prognos över antal transporter som ligger till grund för myndighetens kostnadsberäkningar på anslag 1:7, delvis baserat på Migrationsverkets prognoser. Det finns från Migrationsverkets sida ingen heltäckande prognos över hur många personer som faktiskt kan antas lämna Sverige efter att de har sökt asyl här. Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården har i respektive regleringsbrev ett gemensamt uppdrag att förtydliga och definiera statistik om återvändande. Ett steg på vägen är att förtydliga vad respektive myndighets prognoser omfattar respektive inte omfattar.

53 Migrationsverkets prognos (P3-17) 51(62) Förändringar av inkommande ärenden sedan föregående prognos I jämförelse med februariprognosen sänks antagandet om antalet nya återvändandeärenden för 2017 och för Antal nya återvändandeärenden hos Migrationsverket beror till stor del på antalet avslagsbeslut och kapaciteten hos migrationsdomstolarna att avgöra de ärenden som överklagas. Sedan föregående prognos antas framför allt följande faktorer har ändrats, vilket bedöms påverka antalet nya återvändandeärenden: sänkt antagande över avgjorda avslagsbeslut, färre inkomna Dublinärenden och västra Balkan ärenden som ofta leder till ett nytt återvändandeärende, Domstolsverkets sänkta prognos över antalet avgjorda ärenden vid migrationsdomstolarna. Utöver att Migrationsverket bedömer att myndigheten inte kan avgöra lika många ärenden som i föregående prognos har också en ny dom från Migrationsöverdomstolen kommit (se avsnitt II-3.1). Domen är relativt ny och dess faktiska inverkan på utfallet är oklart men domens innebörd antas innebära fler bifall i ensamkommande afghanska ärenden. Detta är ytterligare en faktor som antas innebära färre antal nya återvändandeärenden. Tabell 57. Prognos nya återvändandeärenden på Migrationsverket (asyl och tillstånd) Prognos nya återvändandeärenden Nya återvändandeärenden, avslag asylansökan Förändring från föregående prognos varav normalärende Förändring från föregående prognos varav Dublinöverföringar Förändring från föregående prognos varav med omedelbar verkställighet OH/OT samt EU-land Förändring från föregående prognos Nya återvändandeärenden, tillstånd upphört Förändring från föregående prognos Totalt upplagda nya återvändandeärenden Förändring från föregående prognos Migrationsverkets arbete med återvändande Migrationsverket arbetar för att personer i första hand ska återvända självmant. I regel är det lättare att få personer att återvända självmant desto kortare tid de vistats i Sverige. Därför bedöms det likt föregående prognos bli en stor utmaning att möta upp effekterna från hösten 2015 som var startskottet för de långa vistelsetiderna i mottagningssystemet som Migrationsverket har i dag. År 2016 avgjordes också ett historiskt högt antal ärenden, vilket innebär och har inneburit ett kraftigt ökat antal inkomna överklaganden till migrationsdomstolarna. Det i sin tur innebär också längre handläggningstider i överprövningen och längre totala vistelsetider för de som till slut får ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. En annan utmaning under 2017 och 2018 är sammansättningen där de största ärendegrupperna att hantera i normalprocess är medborgare från Afghanistan, Irak och Somalia. Situationen i dessa länder har en stor inverkan på inställningen till att återvända självmant och säkerhetssituationen kan ändras snabbt varför prognosen över återvändandet i dessa ärenden är svårbedömd och osäker. Detta är också grupper som historiskt har varit svåra att motivera till ett självmant återvändande. Irak samt Somalia tar inte emot personer som inte frivilligt vill återvända till landet, varför Polisen för närvarande inte kan verkställa med tvång till dessa länder. Den tredje utmaningen med återvändandet år 2017 och 2018 är att antalet ärenden i snabbprocessen antas bli färre, vilket sannolikt kommer påverka genomsnittliga handläggningstiden för återvändandet negativt och minska antalet personer som återvänder självmant. Migrationsverkets ambition att öka återvändandet kvarstår I denna prognos sänker Migrationsverkets sitt antagande om antalet återvändande som sker självmant. Det påverkar emellertid inte myndighetens ambition om att öka återvändandet. Migrationsverkets arbete påverkas dock av många utomstående faktorer som inte ligger i myndighetens kontroll exempelvis säkerhetsläget i länderna dit återvändandet ska ske, migrationsdomstolarnas kapacitet att avgöra ärenden, om återtagandeavtal finns på plats eller inte och inte minst personens vilja att samarbeta med myndigheter. De insatser som görs från Migrationsverkets sida är bland annat att motivera personen till ett självmant återvändande, arbeta tidigt med att få fram ID-handlingar och att arbeta med sambandsmän i de länder dit återvändande ska ske. En vanlig orsak till att ett återvändande inte blir av eller drar ut på tiden är att personen avviker. Att minska antalet som avviker är därför ett mål. Att bättre bedöma avvikanderisk och utnyttja uppsikts och

54 Migrationsverkets prognos (P3-17) 52(62) förvarsinstitut är därför ett förbättringsarbete som nu pågår på Migrationsverket. Parallellt ser också myndigheten över en långsiktig lösning för förvarsplatser. Migrationsverket har i nuläget fem återvändandesambandsmän utstationerade i städerna Amman, Kabul, Nairobi, Rabat och Tbilisi. Syftet med dessa utstationeringar är att öka återvändandet till respektive land. Arbetet kräver uthållighet och långsiktighet för att ge resultat. Ofta handlar det om att bygga upp ett förtroende hos de inhemska myndigheterna. På lång sikt väntas dessa sambandsmän underlätta återvändandet genom de kontakter som skapas på plats och det stöd de kan utgöra för verksamheten i återvändandearbetet. Återtagandeavtal underlättar generellt sett ett återvändande eftersom det då finns en standard för fastställande av identitet och utfärdande av resehandlingar. Återtagandeavtalet till Afghanistan har dock ännu inte gett förväntad effekt. Förändringar rörande avgjorda återvändandeärenden En betydande skillnad mellan innevarande år och föregående år är att färre tar tillbaka sin asylansökan och att det är betydligt färre ärenden i snabbprocessen. Jämfört med föregående prognos är det cirka färre ärenden i snabbprocessen, vilket främst förklaras med att det inte har inkommit lika många Dublinärenden som väntat och att antalet ärenden från västra Balkan antas inte bli lika många På detta räknar inte heller migrationsdomstolarna att avgöra lika många ärenden som planerat, därmed finns det inte lika många presumtiva självmana återvändanden att arbeta med. Sammantaget innebär detta att det självmana återvändandet med korta handläggningstider inte utgör en lika stor del av återvändandeärendena varför det självmana återvändandet inte antas bli lika högt 2017 som Lagändringar har förändrat och kan komma att ytterligare förändra förutsättningarna för ett effektivt återvändandearbete. En förändring sen januari 2017 är att migrationsdomstolarna måste pröva frågan om inhibition om ett beslut med omedelbar avvisning överklagas. Det har resulterat i längre handläggningstider för ärenden i snabbprocess. Även lagförslag om att ge längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier bedöms ha påverkat inställningen hos ungdomar som redan har ett beslut om att återvända. Incitament för att lämna Sverige minskar och gör det svårare att motivera de med avslagsbeslut att återvända. Tabell 58. Prognos avgjorda återvändandeärenden på Migrationsverket (asyl och tillstånd) Prognos avgjorda återvändandeärenden TOTALT avgjorda återvändandeärenden Förändring från föregående prognos varav avslag asylansökan varav tillstånd upphört varav självmant utrest Förändring från föregående prognos varav efter på avslag asylansökan varav tillstånd upphört varav överlämanade till polis, tvång Förändring från föregående prognos varav avslag asylansökan varav tillstånd upphört varav överlämnade polis, avvikna Förändring från föregående prognos varav efter avslag på asylansökan varav efter att tillstånd upphört

55 Migrationsverkets prognos (P3-17) 53(62) Bild 8. Nya återvändandeärenden, utveckling av största grupper Tillämpningen av Dublinförordningen påverkar återvändandet Fortfarande råder det svårigheter att återsända personer med överföringsbeslut till Ungern. Av öppna ärenden är Ungern det största landet följt av Italien och Tyskland. Antalet överföringar till Italien förväntas öka eftersom många av de asylsökande som kommer via den centrala rutten över Medelhavet anländer till Italien som första EU-land. I december 2016 antog EU-kommissionen en rekommendation till medlemsstaterna om att Dublinöverföringar till Grekland gradvis skulle kunna återupptas från och med 15 mars 2017 för vissa ärendekategorier. I dagsläget har Sverige inte börjat med överföringar till Grekland. Utskrivningar från LMA De nya reglerna i lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) som trädde i kraft 1 juni 2016 innebär att den som inte medverkar eller håller sig undan ett beslut om avvisning eller utvisning, med undantag för barnfamiljer, förlorar sin rätt till bistånd enligt lagen. Syftet med lagstiftningen är att minska incitamentet att stanna kvar i Sverige efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. Lagändringen har efter mer än ett halvår fått olika effekter. Utifrån de som har förlorat rätten till bistånd är andelen som har rest ut självmant begränsat. Fler är de som har avvikit. I vissa fall har handläggare kontakt med de som har skrivits ut och kan då fortsätta återvändandearbete men i de flesta fall saknas kontaktuppgifter. Lagändringen har resulterat i att vuxna utan barn som saknar rätt att vistas i landet får lämna Migrationsverkets boende, men detta har samtidigt ökat det administrativa arbetet för mottagningsenheter. Beslut om att bistånd upphör ska fattas och de som inte självmant lämnar boendet ska avhysas. Effekterna är således många och olika samt beroende av hur situationen ser ut för den som saknar bistånd huruvida det finns eget boende och andra möjligheter till stöd. Polisens arbete med verkställigheter Polisen prioriterar återvändandeärenden där personen är inskriven i Migrationsverkets anläggningsboende. I sammanhanget måste det dock beaktas att många av dessa personer har lämnat anläggningsboendet när beslutet om av- eller utvisningsbeslutet överlämnas till Polismyndigheten för verkställighet. Detta försvårar arbetet med att verkställa besluten. En annan utmaning är att många av besluten innebär verkställigheter till länder som är svåra att verkställa till. Med detta avses t.ex. att mottagarlandet kräver frivillig medverkan från den som ska verkställas vilket innebär att tvångsvisa åtgärder ändå inte är tillämpliga. För att Polismyndigheten ska kunna öka antalet verkställigheter av Migrationsverkets överlämnade besluten är polisen beroende av att verket inte överlämnar beslut som i praktiken är omöjliga att verkställa. Gällande länder som är svåra att genomföra verkställigheter till ser Polismyndigheten att det kan behöva utvecklas återtagande- och återvändandeavtal. Polismyndigheten är vidare fortsatt beroende av tillgängliga förvarsplatser, där beläggningsgraden varit hög. Det är ett problem när avvikna personer som Polisen påträffat eller hittat genom eftersökning, och där det bedöms som hög risk att personen kommer fortsätta hålla sig undan, inte kan tas i förvar utan endast kan ställas under uppsikt. Kriminalvårdens Transporttjänsts (TPT) prognos Kriminalvårdens prognos över antalet transporterade klienter baseras främst på utvecklingen av antalet inkomna beställningar. Hittills i år har antalet inkomna beställningar ökat något jämfört med tidigare år för samma tidsperiod. Beställningarna når dock inte upp till planerad nivå varför Kriminalvården sänker sin prognos över antalet transporterade klienter. Totalt beräknar Kriminalvården att antalet transporterade klienter uppgår till under 2017, en minskning med 300 klienter jämfört med föregående prognos. Prognosen för 2018 skrivs ned till klienter. Prognosen för 2019 till 2021 är oförändrad gentemot föregående prognos.

56 Migrationsverkets prognos (P3-17) 54(62) Bakgrundsfakta om återvändande En person med lagakraftvunnet avslagsbeslut ska återvända till sitt hemland eller till ett land utanför EU/EES från vilket han/hon kom. I första hand ska Migrationsverket förmå personen utan rätt till vistelse i Sverige att resa hem självmant. Avviker en person med avslagsbeslut eller om det kan bli aktuell med tvångsmedel så överlämnas frågan om verkställandet av beslutet till polisen. Det blir då polisen som har ansvar för verkställighetsärendet. Kriminalvården ansvarar för transport till utlandet efter begäran från Polisen. Vid ett beslut om avvisning är huvudregeln att en person får två veckor på sig att lämna landet och vid utvisning fyra veckor. Tidsfristen börjar gälla när beslutet vunnit laga kraft. Det finns möjlighet att förlänga tidsfristen. Rätten till bistånd upphör när tidsfristen löpt ut. Personer som erhåller beslut med omedelbar verkställighet ges ingen tidsfrist och får per automatik ett återreseförbud. Återreseförbudet gäller till hela Schengenområdet och kan gälla upp till fem år. I normalfallet beslutas om en tid om två år. Detta kan erhållas redan i grundprövningen vid exempelvis en bedömning att det finns en avvikanderisk. Återreseförbud kan också vara aktuellt i efterhand i situationer när det visar sig att personen inte lämnar landet. Det gäller då alltid i ett år. För mer information om Dublinärenden och omedelbar verkställighet, se faktaruta Asylprövning i första instans i kap II-3.1. Prövning av verkställighetshinder Antalet inkomna och avgjorda ärenden gällande verkställighetshinder sänks för de kommande åren jämfört med föregående prognos. Sänkningen förklaras av att utfallet 2016 och början av 2017 inte nått till den tidigare prognostiserade nivån och det påverkar antaganden om framtida inkomna ärenden. På totalen för 2017 antas trots sänkningen en betydande ökning av antalet inkomna ärenden jämfört med utfallet Bakgrunden till antagandet är det höga antalet ärenden som avgjordes 2016 och att återvändandeärenden är prioriterade under Däremot sänks inkomna och avgjorda för hela prognosperioden jämfört med föregående prognos och det förklaras dels med den nya domen från Migrationsöverdomstolen som innebär att fler afghaner antas få uppehållstillstånd, dels beräknar Migrationsverket i denna prognos med att avgöra färre ärenden än vad som antogs i föregående prognos. Tabell 59. Prognos över antalet avgjorda verkställighetshindersärenden Prognos verkställighetshinder Inkomna verkställighetshindersärenden Förändring inkomna ärenden sedan fg prognos Avgjorda verkställighetshindersärenden Förändring avgjorda ärenden sedan fg prognos Bakgrundsfakta om verkställighetshinder (VUT) Efter det att ett beslut om avvisning eller utvisning har vunnit laga kraft kan det komma fram nya uppgifter som gör att beslutet inte bör verkställas. Migrationsverket är skyldigt att på eget initiativ undersöka om sådana hinder finns, men den enskilde har också möjlighet att åberopa hinder. Hindren kan vara av olika karaktär som att ursprungslandet inte tar emot personen, medicinska skäl beträffande personen, andra skäl som gör att en verkställighet framstår som orimlig eller att personen numera är i behov av skydd här i landet på grund av nya förhållanden som tidigare inte har varit kända. 3.5 Boende och stöd Förändringar sedan föregående prognos (P2-17) Migrationsverket beräknar att fler kommer vara inskrivna i mottagningen vid slutet av 2017 än vad som beräknades vid föregående prognos. Ökningen sker både i anläggningsboende (ABO) och eget boende (EBO) med något större ökning i EBO. Det är främst en effekt av att Migrationsverket i denna prognos bedömer att myndigheten kommer avgöra cirka färre asylärenden än vad som planerades för i februariprognosen. Fler barn antas emellertid att skrivas ut från mottagningen, vilket hänger samman med antagandet att fler ensakommande afghaner kommer få permanent uppehållstillstånd på grund av det nya avgörandet från Migrationsöverdomstolen. Domens faktiska påverkan på utfallet är emellertid endast ett antagande och utfallet skulle kunna bli annorlunda. För resterande prognosperioden görs inga större ändringar jämfört med föregående prognos. En viss förskjutning i antal avgjorda ärenden från 2017 till 2018 sker, vilket innebär att mottagningens storlek också antas minska något 2018 jämfört med föregående prognos. Men ju längre fram bedömningarna

57 Migrationsverkets prognos (P3-17) 55(62) görs ju osäkrare är antagandena eftersom storleken på Migrationsverkets mottagning beror till stor del på antalet asylsökande. Tabell 60. prognos antal inskrivna i mottagningen vid årets slut, fördelat på typ av boende Inskrivna i mottagningen vid årets slut Inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag enligt LMA Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande varav i anläggningsboende (inklusive övrigt boende) Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande varav i eget boende Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande varav ensamkommande barn Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande Prognosintervall inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag enl LMA (nedre beräkningsalternativ och övre) varav i anläggningsboende (inklusive övrigt boende) varav ensamkommande barn En minskande mottagning I början av 2016 var över personer inskrivna i mottagningen, i början av 2017 hade det minskat till knappt personer för att i månadsskiftet mars/april 2017 uppgå till cirka personer varav drygt upptog en boendeplats. Antalet inskrivna i mottagningen antas inte minska i samma takt under 2017 som det antogs i februariprognosen. Framför allt är det färre personer som antas få ett asylbeslut i denna prognos vilket får konsekvensen att cirka fler personer med ett öppet asylärende beräknas vara inskrivna i mottagningen i slutet av Migrationsverket planerar emellertid att avgöra ärenden vilket fortfarande innebär att mottagningen beräknas minska med drygt personer vid en jämförelse mellan slutet av 2016 och slutet av Att antalet inskrivna på sikt minskar i mottagningen betyder inte att behovet av resurser minskar i motsvarande takt. Exempelvis behövs Migrationsverkets närvaro i form av personal på boenden för att bibehålla och förbättra säkerhet och effektivitet. För att administrera de cirka ärenden som planeras avgöras krävs också personal i mottagningen exempelvis för underrättelse av beslut, informationsinsatser om utskrivning från LMA och så vidare. Andelen inskrivna i mottagningen som ordnar boende på egen hand (EBO) har i enlighet med tidigare prognoser fortsatt att öka och beräknas runt 2019 utgöra nästan lika många som de som bor i anläggningsboende. Detta är för det första en effekt av en förändrad sammansättning av asylsökande med en lägre andel familjer, för det andra att det generellt är fler nya sökande som nu väljer EBO (oavsett familjesammansättning) och för det tredje att effektivare processer för anvisad bosättning minskar skillnaden i vistelsetid mellan EBO och ABO. En eventuell framtida förändring i benägenheten att välja EBO bland nya asylsökande påverkar behovet av platser i anläggningsboende. Bild 9. Utfall och prognos antal inskrivna i mottagningen över tid, fördelat på processteg

58 Migrationsverkets prognos (P3-17) 56(62) Tabell 61. prognos antal inskrivna i mottagningen vid årets slut, fördelat på processteg Inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA vid årets slut Totalt antal inskrivna i december, planeringsantagande Förändring sedan fg prognos varav med ett öppet asylärende Förändring sedan fg prognos varav övriga, ej klara för återvändande Förändring sedan fg prognos varav med ett uppehållstillstånd Förändring sedan fg prognos varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande Förändring sedan fg prognos varav i återvändandefas, Migrationsverket Förändring sedan fg prognos varav i återvändandefas, överlämnade till polisen Förändring sedan fg prognos Avveckling av boende Migrationsverket arbetar i skrivande stund med att avveckla boenden i takt med att det uppstår en överkapacitet i samband med att personer lämnat mottagningssystemet. Framför allt har Migrationsverket avvecklat tillfälliga boendeplatser (ABT) och hittills i år har cirka tillfälliga boendeplatser avvecklats. När Migrationsverket avvecklar delar av boendebeståndet är det tillfälliga boenden genom direktupphandling som ska avvecklas först, därefter ska tillfälliga boendeplatser via ramavtal avvecklas. Behovet av boenden för asylsökande antas emellertid att minska ytterligare de kommande åren. Detta får till följd att avvecklingen av boenden kommer att behöva fortsätta, inte bara gällande tillfälliga boenden utan även för den kvarvarande boendekapaciteten, huvudsakligen bestående av kollektiva boenden och bostadslägenheter. Avseende bostadslägenheter är det den form av boende som Migrationsverket vill att majoriteten av boendebeståndet ska bestå av eftersom det anses vara mest kostnadseffektivt. Avvecklingen av dessa boenden har därför lägst prioritet. När och var dessa boenden avvecklas styrs av olika faktorer. Gällande boenden via upphandling finns det avtalstider att ta i beaktande, de kollektiva boenden som avvecklas kommer främst vara dem där det ingår kost och när det kommer till lägenhetsboenden är det den befintliga standarden i lägenheten, dygnskostnaden samt lägenhetens geografiska placering som styr vilka som ska avvecklas. Bild 10. Utfall och prognos antal inskrivna över tid, fördelat på typ av boende

59 Migrationsverkets prognos (P3-17) 57(62) Bakgrundsfakta om Migrationsverkets mottagning Hur många som finns inskrivna i mottagningssystemet beror inte enbart på hur många asylsökande som kommer och vid vilken tidpunkt. Antalet beror även på hur lång tid den sökande är kvar i processen, från ansökan till bosättning eller utresa. Ibland uppstår det flaskhalsar i olika delar av asylprocessen som bidrar till längre vistelsetider och ett växande mottagningssystem, vilket ger ökade kostnader för systemet. Generellt leder ett avslagsbeslut till en längre process då ett avslag i de allra flesta fall överklagas vid migrationsdomstolarna. Under tiden som en asylansökan handläggs omfattas den asylsökande av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Det betyder att dagersättning och andra kostnader som hänger samman med den dagliga livsföringen betalas av Migrationsverket. Asylsökande barn har rätt till utbildning på samma villkor som svenska barn. Kommunerna har därför ansvar för att erbjuda skolgång. Migrationsverket ersätter kommunerna i huvudsak efter fastlagda schablonbelopp. Alla vuxna har rätt till akut sjuk- och tandvård medan de asylsökande barnen har rätt till vård på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Migrationsverket betalar ut ersättningar till de landsting där de asylsökande bor. Boendeformer Migrationsverket ska se till att de asylsökande som inte kan ordna sitt boende själva har någonstans att bo. Eftersom Migrationsverket inte får äga några boenden tecknar verket avtal med både privata och kommunala bostadsbolag. Hyran betalas av Migrationsverket. Typ av boende Förkortning Beskrivning av boendet Eget boende EBO Den sökande har ordnat boende på egen hand. Anläggnings- ABO Migrationsverkets avtalade boendeplatser, normalt en lägenhet som delas med andra. boende Förkortning Beskrivning av boendet ABE Migrationsverket hyr lägenheter av allmännyttan alternativt privata aktörer. En lägenhet motsvarar flera platser. ABT Då ordinarie platser inte räcker till hyr Migrationsverket tillfälliga boendeplatser. Det kan exempelvis vara hotellbyggnader eller vandrarhem. Inget eget hushåll. ABK Korridorboende av typ studentboende. Övriga förkortningar Korttidsboende I samband med ansökan eller återvändande Asylsökande ensamkommande barn inskrivna i mottagningssystemet Antalet inskrivna asylsökande ensamkommande barn har inte minskat i den takt som beräknades i februariprognosen. Det beror delvis på att Migrationsverket sedan den 18 februari 2017 avvaktar med att fatta beslut i ärenden där det kan bli aktuell med medicinsk åldersbedömning genom Rättsmedicinalverket (RMV). Antalet inskrivna barn utan vårdnadshavare (BUV) bedöms emellertid fortsätta minska från vid årets början till cirka vid årets slut (planeringsantagande). Det motsvarar ungefär samma nivå som före den kraftiga uppgången under andra halvan av Då en högre andel ensamkommande barn antas beviljas uppehållstillstånd efter Migrationsöverdomstolens dom den 17 mars bedöms också antalet inskrivna minska snabbare under senare delen av året. Ett bifall innebär en snabbare utskrivning från mottagningen jämfört med ett avslag och överklagandeprocess. Migrationsverket räknar med att avgöra cirka ärenden för BUV under 2017, varav en större del under andra halvåret. Det avser sökande som fortfarande är under 18 år vid beslutstillfället. Bild 11. Utfall och prognos Planeringsantagande P Planeringsantagande P Beräkningsalternativ övre P3-17 Beräkningsalternativ lägre P jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18

60 Migrationsverkets prognos (P3-17) 58(62) Åldersbedömningar Fortsatt många inskrivna ensamkommande barn bedöms hinna fylla 18 år eller få sin ålder uppskriven till över 18 år innan besked på sin ansökan och får då asylskälen prövade som vuxen. Detta berör uppskattningsvis cirka individer under 2017, vilket baseras på registrerad ålder samt ett antagande om samma andel åldersuppskrivna som under Rättsmedicinalverket (RMV) har i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar i asylärenden och sedan början av mars erbjuder Migrationsverket sökande att genomgå detta för att göra sin ålder sannolik. Under mars har drygt personer fått ett sådant erbjudande, varav de flesta har tackat ja. Upp till sökande uppskattas bli aktuella för medicinsk åldersbedömning under Migrationsverket kan skicka upp till 500 beställningar per månad och region till RMV. I normalfallet ska det ta högst 1,5 månad från Migrationsverkets beställning till att RMV upprättar ett rättsmedicinskt utlåtande av ålder. Migrationsverket gör sedan en samlad bedömning av utlåtandet och annan bevisning, vilket tillsammans med de skyddsskäl som den sökande åberopat ligger till grund för beslut i asylärendet. Prognosantagandena förutsätter att processen för de medicinska åldersbedömningarna fungerar som planerat. Den 1 maj träder en lagändring i kraft om tidig åldersbedömning av ensamkommande barn. Om det råder oklarhet om en sökande är under 18 år eller inte ska Migrationsverket så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om den sökandes ålder. Innan ett tillfälligt beslut fattas som innebär att den sökande bedöms vara över 18 år ska den sökande ges tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Migrationsverkets tillfälliga beslut om ålder ska kunna överklagas. 35 Enligt det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga som träder ikraft den 1 juli 2017 har kommunerna enbart rätt till ersättning för fortsatt placering av ensamkommande asylsökande över 18 år upp till 21 års ålder om det finns ett mer omfattande vårdbehov med stöd av lagen om vård av unga, LVU eller motsvarande enligt SoL. Beräkningarna i denna, liksom i den förra prognosen, utgår därför från att kommunerna framöver kommer i de allra flesta fall föra över myndiga asylsökande till Migrationsverkets boende. Nya kommunandelar för mottagandet av ensamkommande barn 2017 Sedan 1 april 2016 gäller en ny anvisningsmodell för ensamkommande barn som innebär att varje kommun ska ta emot en fastställd andel av det totala antalet barn. Sedan 1 mars 2017 gäller nya kommunandelar som beslutats av Migrationsverket i samråd med Länsstyrelserna (se bilaga 9). Bakgrundsfakta om mottagande av ensamkommande barn och unga Ett barn utan vårdnadshavare (BUV) eller så kallat ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Den kommun där ett ensamkommande barn ger sig till känna för svenska myndigheter blir enligt socialtjänstlagen ansvarigt för omhändertagandet av barnet, i första hand tillfälligt i avvaktan på att Migrationsverket anvisar barnet till en anvisningskommun. Sedan 2014 har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun oavsett om den har en överenskommelse om mottagande eller ej. Sedan 1 april 2016 gäller en ny anvisningsmodell som baseras på att varje kommun ska ta emot en andel av totala antalet anvisningar. Anvisning sker till den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse av sin andel, såvida inte en annan kommun anmält ledig plats eller om barnet har anknytning till annan kommun. Andelarna revideras årligen i samband med Migrationsverkets februariprognos i samråd med länsstyrelserna. Migrationsverket har på uppdrag av regeringen sagt upp alla överenskommelser med kommunerna inför det nya ersättningssystemet som börjar gälla den 1 juli Kommunen ansvarar för boende och att barnet får det stöd och hjälp den behöver enlighet med socialtjänstlagen SoL, såväl under tiden som asylsökande som under tiden efter beviljat uppehållstillstånd. Kommunerna och har rätt till statlig ersättning för mottagandet av ensamkommande barn vid behov upp till 21 års ålder. Länsstyrelserna har i uppdrag att verkar för beredskap och kapacitet för mottagandet i länen, samt föra en dialog med kommunerna exempelvis avseende kommunandelar. 35 Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU18.

61 Migrationsverkets prognos (P3-17) 59(62) II - 4 Att komma till Sverige och att stanna i Sverige 4.1 Anknytningsärenden Anknytningsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anknytningar, förlängning Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Inkomna ärenden Migrationsverket sänker antalet inkomna anknytningsärenden i förhållande till föregående prognos. Anledningen till sänkningen är att Migrationsverket gjort justeringar efter utfall i prognosparametrarna, bland annat tidsfristerna mellan att en referensperson beviljats ett uppehållstillstånd och ansökan från anknytningspersonen kommer in (se även omvärdsavsnittet II-2.4). Avgjorda ärenden Migrationsverket sänker även antalet avgjorda ärenden i förhållande till föregående prognos. Anledningen till förändringen är att de resurser som förväntats kunna frigöras från asylprövningen inte längre är aktuellt, eftersom avarbetningen av asylärenden tar längre tid än beräknat. Sedan föregående prognos har Migrationsverket fattat beslut om en handlingsplan för tillståndsverksamheten. Handlingsplanen för anknytningsärenden innehåller åtgärder som ska genomföras under 2017 för att öka produktiviteten. Ett nytt styrschema ska göra styrningen av resurser effektivare. Handläggningsstödet kommer att anpassas för att tydliggöra ansvaret för ärendena. En ny rutin testas där Migrationsverket inte begär in en utredning på en utlandsmyndighet, rutinen gäller ärenden med anhöriga i etablerade relationer som bor i länder där myndigheterna utfärdar tillförlitliga intyg om familjerelationer. Andelen anknytningsärenden som beräknas omfattas är cirka 10 procent. Effekterna väntas bli kortare handläggningstider i dessa ärenden. För mer information kring åtgärder, se Handlingsplan för att förkorta handläggningstider för tillståndsärenden Sänkningen av inkomna ärenden och sänkningen av avgjorda ärenden tar ut varandra vilket medför att avarbetningen av balansen inte påverkas nämnvärt. Det innebär att planen med att komma ner i förordningsstyrda handläggningstider under första halvåret 2018 inte påverkas. 4.2 Arbetsmarknadsärenden Arbetsmarknadsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Arbetsmarknad, förlängningar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anhöriga är medräknade i inkomna och avgjorda ärenden. Inkomna ärenden I likhet med föregående prognos förväntas förändringarna i inkommande ärenden vara små. Det finns inga indikationer på någon förändring i år vad gäller ansökningar från bärplockare (se fördjupning i omvärldsavsnitt II-2.4).

62 Migrationsverkets prognos (P3-17) 60(62) Avgjorda ärenden Migrationsverket målsättning är att halvera antalet öppna arbetsmarknadsärenden fram till årsskiftet 2017/2018 och att handläggningstiderna ska vara ändamålsenliga utifrån ärendets beskaffenhet. I föregående prognos redogjordes för en handlingsplan med en rad åtgärder för att åstadkomma detta 36. Utöver det som togs upp i föregående prognos har Migrationsverket fattat beslut om att från och med den 1 maj 2017 öppna certifieringen och låta fler företag ingå. I den analys som gjorts kring att utöka certifieringen har Migrationsverket funnit cirka ärenden som potentiellt skulle kunna omfattas av certifiering. Ett utökat system med certifiering förväntas medföra högre grad av kompletta ärenden men sannolikt också en ökad administration för att upprätthålla systemet. Bakgrundsfakta om arbetsmarknadsärenden Den som är medborgare och bosatt i ett land utanför EU kan ansöka om arbetstillstånd i Sverige. För att beviljas arbetstillstånd krävs det att man har ett giltigt pass och att man har erbjudits ett arbete med arbetsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket/branschen. Ett arbetstillstånd kan beviljas för högst två år i taget. Den som har haft arbetstillstånd i fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd. 4.3 Studerandeärenden Studerandeärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Studerande, förlängningar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anhöriga är medräknade i inkomna och avgjorda ärenden. Inkomna ärenden Migrationsverkets antagande om inkommande studerandeärenden förändras inte i förhållande till föregående prognos. Avgjorda ärenden Migrationsverket gör inga nämnvärda förändringar avseende antalet avgjorda ärenden. Det som är nytt för innevarande prognos är den handlingsplan för studerande- och tillståndsärenden som verket fattat beslut om. 37 De delar i handlingsplanen som avser studerandeärenden tar sikte på att åtgärda balanserna inom studerandeärenden samt möjliggöra att samtliga ärenden avgörs till terminstart. Migrationsverket har gjort en rad förenklingar i besluts- och kompletteringsmallar för att standardisera arbetet, öka enligheten och säkerställa att målen uppfylls. För att bli tydligare i kommunikationen med den sökande och få in rätt information från början har Migrationsverket också ändrat ansökningsblanketter. En praxisändring för gruppen doktorander har genomförts som möjliggör längre tillståndstider. Syftet med ändringen är att undvika onödiga ärenden och efterkontroller. Bakgrundsfakta om studerandeärenden Den som kommer från ett land utanför EU och ska studera i Sverige i mer än tre månader behöver ett uppehållstillstånd. För att beviljas uppehållstillstånd för universitets- eller högskolestudier krävs det att sökanden har för avsikt att studera och har blivit antagen till heltidsstudier, har en heltäckande sjukförsäkring om man ska studera i Sverige kortare tid än ett år, kan försörja sig under hela den planerade studietiden och har ett giltigt pass Återrapportering av handlingsplan för att förkorta handläggningstider för arbetstillstånd Återrapportering enligt regleringsbrev - Handlingsplan för att förkorta handläggningstider för tillståndsärenden

63 Migrationsverkets prognos (P3-17) 61(62) 4.4 Passärenden Pass Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Antalet passärenden har visst samband med antalet inkommande anknytningsärenden. Att prognosen för inkommande passärenden sänks är direkt kopplad till en lägre prognos över inkommande anknytningsärenden. 4.5 Besök- och viseringsärenden Besök Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Viseringar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Antalet inkommande och avgjorda tillstånd för viseringar som inkommer till Migrationsverket bedöms inte förändras mer än marginellt. Medborgare från Ukraina och Georgien har sedan föregående prognos blivit viseringsfria, men det förväntas inte påverka antalet inkommande viseringsärenden till Migrationsverket. Bakgrundsfakta om besök- och viseringsärenden Visering är ett tillstånd som behövs för att resa in och vara i Sverige och de övriga Schengenländerna under en kortare tid, till exempel för att besöka släkt och vänner, turistbesök, affärsbesök, med mera. En visering är tidsbegränsad och gäller som mest 90 dagar under en 180 dagarsperiod. Viseringsansökningar prövas normalt sett på svensk utlandsmyndighet (ambassad eller konsulat). Endast de fall där utlandsmyndigheten inte är behörig att fatta beslut eller behöver vägledning kring hur ärendet ska bedömas skickas det vidare till Migrationsverket. 4.6 EES-ärenden EES/registerärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Utfallet 2016 preliminärt. Ingen förändring i inkommande ärenden. Gentemot föregående prognos höjer Migrationsverket prognosen för antalet avgjorda ärenden innevarande år.

64 Migrationsverkets prognos (P3-17) 62(62) Bakgrundsfakta om EES-ärenden EU-medborgare som kan försörja sig själva har uppehållsrätt i Sverige. Det innebär att man kan vistas, arbeta och studera i Sverige utan uppehålls- och arbetstillstånd. Om man vill stanna längre än tre månader i Sverige måste man registrera sin uppehållsrätt i Sverige. Sedan 1 maj 2014 ansvarar Skatteverket för att registrera uppehållsrätter. De ärendekategorier som Migrationsverket fortfarande handlägger är uppehållskort för tredjelandsmedborgare, permanent uppehållsrätt och uppehållskort, varaktigt bosatta samt i förekommande fall uppehålls- och arbetstillstånd för EES-medborgare. En EU-medborgare som bott fem år i Sverige utan uppehåll och som haft sin uppehållsrätt registrerad under denna tid har permanent uppehållsrätt. 4.7 Ansökan om svenskt medborgarskap Medborgarskapsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Inkomna ärenden Migrationsverket sänker prognosen för inkommande ärenden i innevarande prognos för både 2017 och Mot bakgrund av nuvarande utfall och trender, bedömer Migrationsverket att uppgången av sökande kommer infalla senare än tidigare prognostiserat, varför antalet inkommande ärenden sänks 2017 och Avgjorda ärenden Migrationsverket sänker prognosen för avgjorda ärenden Att prognosen för avgjorda ärenden sänks beror på att antalet inkommande medborgarskapsärenden är lägre än tidigare bedömt, vilket leder till ett minskat behov av att avgöra fler ärenden för att uppnå en rimlig arbetande balans. Bakgrundsfakta om medborgarskapsärenden Den som kan styrka sin identitet, har ett permanent uppehållstillstånd (PUT) eller permanent uppehållsrätt och har varit bosatt en viss tid i Sverige (hur länge beror på omständigheter såsom vilken grund man blivit beviljad tillstånd på samt ålder) och under tiden levt ett skötsamt liv kan ansöka och erhålla svenskt medborgarskap. Ansökan kan lämnas via e-tjänst.

65 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 1 Sid 1 av 2 Bilaga 1 Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall , del 1 Planeringsantagande P3-17 Aprilprognos 2017 P2-17 Februariprognos 2017 Prognos nya asylsökande Antal nya asylsökande varav ensamkommande barn och ungdomar Asylprocessen, prognos Planeringsantagande P3-17(H-B) Planeringsantagande P2-17(H-B) Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Baserat planeringsantagande för antalet Baserat planeringsantagande för antalet Osäkerheten ökar med tiden och från och med tredje året är beräkningarna inte asylsökande och beräknat på medel efter asylsökande och beräknat på medel efter behov (Hbetrakta som prognos utan som räkneexempel. behov (H-B). B). Utfall Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket Antal nya asylsökande varav barn utan vårdnadshavare Förlängningsansökningar efter utgånget tillfälligt uppehållstillstånd Inkommande asylärenden Varav inkommer till Dublinenhet Avgjorda asylärenden totalt under året varav avgjorda förstagångsärenden varav barn utan vårdnadshavare (vid beslutstillfälle) varav avgjorda förlängningsärenden Simulerat utfall EJ beviljade ansökningar varav Dublinåtertagande samt avvisning/utvisning EU-land varav uppenbart ogrundad ansökan varav avslag i normalprocessen varav avskrivna ärenden inklusive återtagna ansökningar Beviljade ansökningar varav permanent uppehållstillstånd varav tidsbegränsat uppehållstillstånd 3 år med flyktingstatus varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 13 mån varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 24 mån (förlängning) varav övriga tidsbegränsade uppehållstillstånd Öppen balans av förstagångsansökningar vid årets slut Öppen balans av förlängningsansökningar vid årets slut Öppenbalans av asylärenden totalt Snitthandläggningstid alla avgjorda ärenden under kalenderåret, (månad) 14 mån 6 mån 3 mån 3 mån 3 mån 13 mån 4 mån 3 mån 3 mån 3 mån Överprövning av asylärenden Migrationsverket Nya överklagande avslagsärenden som överlämnas till Migrationsdomstol Nya överklagade statusärenden Migrationsdomstolarna Avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna Öppen balans vid årets slut,asylmål Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, asylärenden Avgjorda begäran om prövningstillstånd, asylärenden Inskrivna i överklagandefas hos migrationsdomstolarna, utgående balans Inskrivna I mottagningssystemet Antal inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA vid årets slut varav i eget boende varav i anläggningsboende och övrigt boende varav ensamkommande barn Antal förvarsplatser + beredskapsplatser Genomsnittligt antal inskrivna varav ABO exkl. övrigt boende varav EBO varav ensamkommande barn Antal med ett ärende men utan rätt till bidrag och boende enligt LMA Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen

66 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 1 Sid 2 av 2 Bilaga 1 Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall , del 2 Planeringsantagande Asylprocessen, prognos Planeringsantagande P3-17(H-B) Planeringsantagande P2-17(H-B) Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Osäkerheten ökar Baserat planeringsantagande för antalet med tiden och från och tredje året är beräkningarna inte betrakta som prognos utan som asylsökande och beräknat på medel efter behov räkneexempel. Baserat planeringsantagande för antalet asylsökande och beräknat på medel efter behov (H-B). (H-B). Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket Nya aktiva återvändandeärenden asyl varav Dublinöverföringar varav omedelbar avvisning till hemland (OH), Tredje land eller EU-land Avgjorda återvändandeärenden, asyl varav självmant utrestmed verkets hjälp, asyl varav spårbyte varav överlämnade polisen, tvång (asyl) varav överlämnade polis, avviken/efterlyst (asyl) varav avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. (asyl) Utgående balans, ej överlämnade återvändandeärenden varav inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem exkl BUV Ärenden överlämnade till polisen för verkställighet Totalt nya överlämnande ärenden Polisen varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna varav, tvång (inskrivna) Antal inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag med bidrag ett verkställighetsärende hos polisen Ingående balans, inskrivna med rätt till bidrag Nya överlämnade ärenden, tvång (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Genomförda verkställigheter (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Utskrivna, avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade Utgående balans inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA Utresor med tvång Antal transporter med tvång, TPT (Kriminalvårdens prognos. Anslag 1:7) Lämnar mottagningen efter verkställighet (Migrationsverkets antagande) Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket Inkomna VUT Avgjorda VUT Personer som lämnar mottagningssystemet Nettoutskrivna vid årets slut Varav bosatt och utflyttad till kommun varav självmant utrest efter ett avslagsbeslut varav utrest med tvång varav utskrivna, upphört rätt till LMA varav övrigt, avskrivna +återinskrivna, avvikna, utresta vid slutet av året Utresor, självmant utrest ) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. Nya uppehållstillstånd, asyl Tillståndsbeslut på minst ett år, Migrationsverket och Migrationsdomstolar redan folkbokförda med ett tidigare tidsbegränsat tillstånd (förlängning) Nya uppehållstillstånd asylmottagning varav med ett permanent uppehållstillstånd (PUT) varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) månader Övriga tidsbegränsade Vidarebosättning Kommunmottagande A. Vidarebosättning (Flyktingkvot) under året, bosätts med anvisning B. under året inresta anhöriga till f.d. asylsökande C. Nya uppehållstillstånd från inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning varav ensamkommande barn och ungdomar varav från eget boende, EBO varav från anläggningsboende ABO Summa nya asyltillstånd och inresta anhöriga under året (A+B+C) D. Inskrivna med uppehållstillstånd vid årets början varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en adresseradanvisning och väntar på utflytt Summa inskrivna i mottagningen som är aktuella för bosättning (C+D) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV E. Antal under året bosatta från Migrationsverkets mottagning varav bosatta från anläggningsboende med anvisning vara egen bosättning, inklusive från Ebo varav BUV F. Inskrivna med UT i mottagningssystemet, slutet av året (C+D-E) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en anvisning och väntar på utflytt nästa år Summa kommunmottagande under året (A+B+E)

67 Migrationsverkets prognos (P3-17),Bilaga 2 Sid 1 av 1 Bilaga 2 Arbete, besök, bosättning och medborgarskap Planeringsantagande Arbete, besök och bosättning Antal inkomna ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Summa Antal avgjorda ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Summa Ärendebalans UB Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Summa Medborgarskap Antal inkomna ärenden Medborgarskapsprövning Antal avgjorda ärenden Medborgarskapsprövning Ärendebalans UB Medborgarskapsprövning

68 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 3 Sid 1 av 1 Bilaga 3 Utgiftsutfall på anslag inom utgiftsområde 8 och 13* (belopp i tkr) Anslag :1 Migrationsverket Ap 1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader Ap 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting Ap 3 Boende för asylsökande :3 Migrationspolitiska åtgärder Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 5 Återvandringsbidrag Ap 6 Vidarebosättning m.m Ap 7 Resor vid vidarebosättning m.m Ap 8 Anhörigresor :4 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden :6 Offentligt biträde för utlänningsärenden Ap 2 Migrationsverket :7 Utresor för avvisade och utvisade Ap 1 Migrationsverket Ap 2 Kriminalvården :8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar :2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (utg omr 13) Ap 2 Ny schablonersättning Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner Ap 6 Hyreskostnader Ap 9 Införande av prestationsbaserad ersättning Ap 10 Grundersättning Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m Ap 13 Ersättning för ensamkommande barn Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård Ap 17 Sfi för anläggningsboende :4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (utg omr 13) Ap 4 Reseersättning sfi för anläggningsboende Totalt *Prognosen inkluderar inte delar till Regeringskansliets, regeringens eller Kammarkollegiets disposition.

69 Migrationsverkets prognos (P3-17),Bilaga 4 Sid 1 av 1 Bilaga 4 Anslag inom politikområdet Migration (belopp i tkr) Planeringsantagande Utgiftsområde 8 Migration Prognos efter behov, planeringsantagande P3-17 Föregående prognos, planeringsantagande Skillnad Anslag Tillgängliga medel 2017** :1 Migrationsverket Ap 1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader Ap 2, Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting Ap 3, Bostäder för asylsökande :3 Migrationspolitiska åtgärder Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 5 Återvandringsbidrag Ap 6 Vidarebosättning mm Ap 7 Resor vid vidarebosättning mm Ap 8 Anhörigresor :4 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden :6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Ap 2 Migrationsverket :7 Utresor för avvisade och utvisade Ap 1 Migrationsverket Ap 2 Kriminalvårdsstyrelsen :8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande ERF III AMIF Fondenhet m m Återvändandefonden Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Ap 2 Ny schablonersättning Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner Ap 6 Hyreskostnader Ap 10 Grundersättning Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m m Ap 13 Ersättning för ensamkommande barn Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård Ap 17 Sfi för anläggningsboende :4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Ap 4 Reseersättning sfi för anläggningsboende TOTALT

70 Migrationsverkets prognos (P3-17),Bilaga 5 Sid 1 av 3 Bilaga 5A Asylprocessen. Nedre och övre beräkningsalternativ Prognos och simulerat utfall , del 1 P3-17 Aprilprognos 2017 P3-17 Aprilprognos 2017 Prognos nya asylsökande Antal nya asylsökande varav ensamkommande barn och ungdomar Asylprocessen, prognos Lägre scenario P3-17(N-B) Högre scenario P3-17(Ö-B) Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Baserat nedre scenario för antalet Baserat övre scenario för antalet asylsökande och Osäkerheten ökar med tiden och från och med tredje året är beräkningarna inte asylsökande och beräknat på medel efter beräknat på medel efter behov (Ö-B). betrakta som prognos utan som räkneexempel. behov (N-B). Utfall Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket Antal nya asylsökande varav barn utan vårdnadshavare Förlängningsansökningar efter utgånget tillfälligt uppehållstillstånd Inkommande asylärenden Varav inkommer till Dublinenhet Avgjorda asylärenden totalt under året varav avgjorda förstagångsärenden varav barn utan vårdnadshavare (vid beslutstillfälle) varav avgjorda förlängningsärenden Simulerat utfall EJ beviljade ansökningar varav Dublinåtertagande samt avvisning/utvisning EU-land varav uppenbart ogrundad ansökan varav avslag i normalprocessen varav avskrivna ärenden inklusive återtagna ansökningar Beviljade ansökningar varav permanent uppehållstillstånd varav tidsbegränsat uppehållstillstånd 3 år med flyktingstatus varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 13 mån varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 24 mån (förlängning) varav övriga tidsbegränsade uppehållstillstånd Öppen balans av förstagångsansökningar vid årets slut Öppen balans av förlängningsansökningar vid årets slut Öppenbalans av asylärenden totalt Snitthandläggningstid alla avgjorda ärenden under kalenderåret, (månad) 15 mån 5 mån 3 mån 3 mån 3 mån 15 mån 6 mån 3 mån 3 mån 3 mån Överprövning av asylärenden Migrationsverket Nya överklagande avslagsärenden som överlämnas till Migrationsdomstol Nya överklagade statusärenden Migrationsdomstolarna Avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna Öppen balans vid årets slut,asylmål Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, asylärenden Avgjorda begäran om prövningstillstånd, asylärenden Inskrivna i överklagandefas hos migrationsdomstolarna, utgående balans Inskrivna I mottagningssystemet Antal inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA vid årets slut varav i eget boende varav i anläggningsboende och övrigt boende varav ensamkommande barn Antal förvarsplatser + beredskapsplatser Genomsnittligt antal inskrivna varav ABO exkl. övrigt boende varav EBO varav ensamkommande barn Antal med ett ärende men utan rätt till bidrag och boende enligt LMA Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen

71 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 5 Sid 2 av 3 Bilaga 5A Asylprocessen. Nedre och övre beräkningsalternativ Prognos och simulerat utfall , del 2 Asylprocessen, prognos Lägre scenario P3-17(N-B) Högre scenario P3-17(Ö-B) Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Baserat nedre scenario för antalet Osäkerheten ökar med tiden och från och tredje året är beräkningarna inte asylsökande och beräknat på medel efter betrakta som prognos utan som räkneexempel. Baserat övre scenario för antalet asylsökande och beräknat på medel efter behov (Ö-B). behov (N-B). Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket Nya aktiva återvändandeärenden asyl varav Dublinöverföringar varav omedelbar avvisning till hemland (OH), Tredje land eller EU-land Avgjorda återvändandeärenden, asyl varav självmant utrestmed verkets hjälp, asyl varav spårbyte varav överlämnade polisen, tvång (asyl) varav överlämnade polis, avviken/efterlyst (asyl) varav avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. (asyl) Utgående balans, ej överlämnade återvändandeärenden varav inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem exkl BUV Ärenden överlämnade till polisen för verkställighet Totalt nya överlämnande ärenden Polisen varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna varav, tvång (inskrivna) Antal inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag med bidrag ett verkställighetsärende hos polisen Ingående balans, inskrivna med rätt till bidrag Nya överlämnade ärenden, tvång (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Genomförda verkställigheter (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Utskrivna, avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade Utgående balans inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA Utresor med tvång Antal transporter med tvång, TPT (Kriminalvårdens prognos. Anslag 1:7) Lämnar mottagningen efter verkställighet (Migrationsverkets antagande) Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket Inkomna VUT Avgjorda VUT Personer som lämnar mottagningssystemet Nettoutskrivna vid årets slut Varav bosatt och utflyttad till kommun varav självmant utrest efter ett avslagsbeslut varav utrest med tvång varav utskrivna, upphört rätt till LMA varav övrigt, avskrivna +återinskrivna, avvikna, utresta vid slutet av året Utresor, självmant utrest ) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. Nya uppehållstillstånd, asyl Tillståndsbeslut på minst ett år, Migrationsverket och Migrationsdomstola redan folkbokförda med ett tidigare tidsbegränsat tillstånd (förlängning) Nya uppehållstillstånd asylmottagning varav med ett permanent uppehållstillstånd (PUT) varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) månader Övriga tidsbegränsade Vidarebosättning Kommunmottagande A. Vidarebosättning (Flyktingkvot) under året, bosätts med anvisning B. under året inresta anhöriga till f.d. asylsökande C. Nya uppehållstillstånd från inskrivna i Migrationsverkets asylmottagnin varav ensamkommande barn och ungdomar varav från eget boende, EBO varav från anläggningsboende ABO Summa nya asyltillstånd och inresta anhöriga under året (A+B+C) D. Inskrivna med uppehållstillstånd vid årets början varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en adresseradanvisning och väntar på utflytt Summa inskrivna i mottagningen som är aktuella för bosättning (C+D) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV E. Antal under året bosatta från Migrationsverkets mottagning varav bosatta från anläggningsboende med anvisning vara egen bosättning, inklusive från Ebo varav BUV F. Inskrivna med UT i mottagningssystemet, slutet av året (C+D-E) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en anvisning och väntar på utflytt nästa år Summa kommunmottagande under året (A+B+E)

72 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 5 Sid 3 av 3 Bilaga 5B Anslag inom politikområde Migration (belopp i tkr) Jämförelse övre och nedre beräkningsalternativ Utgiftsområde 8 Migration Prognos övre beräkningsalternativ Prognos nedre beräkningsalternativ Skillnad Anslag Tillgängliga medel 2017** :1 Migrationsverket Ap 1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader Ap 2, Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting Ap 3, Bostäder för asylsökande :3 Migrationspolitiska åtgärder Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 5 Återvandringsbidrag Ap 6 Vidarebosättning mm Ap 7 Resor vid vidarebosättning mm Ap 8 Anhörigresor :4 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden :6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Ap 2 Migrationsverket :7 Utresor för avvisade och utvisade Ap 1 Migrationsverket Ap 2 Kriminalvårdsstyrelsen :8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande ERF III AMIF Fondenhet m m Återvändandefonden Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Ap 2 Ny schablonersättning Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner Ap 6 Hyreskostnader Ap 10 Grundersättning Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m m Ap 13 Ersättning för ensamkommande barn Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård Ap 17 Sfi för anläggningsboende :4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Ap 4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare TOTALT

73 Migrationsverkets prognos (P3-17),Bilaga 6 Sid 1 av 2 Bilaga 6 Asylprocessen. Övre scenario med tillgängliga medel Prognos och simulerat utfall , del 1 P3-17 Aprilprognos 2017 Prognos nya asylsökande Antal nya asylsökande varav ensamkommande barn och ungdomar Asylprocessen, prognos Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Osäkerheten ökar med tiden och från och med tredje året är beräkningarna inte betrakta som prognos utan som räkneexempel. Högre scenario P3-17(Ö-T) Baserat övre scenario för antalet asylsökande och beräknat på tillgängliga medel (Ö-T). Utfall Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket Antal nya asylsökande varav barn utan vårdnadshavare Förlängningsansökningar efter utgånget tillfälligt uppehållstillstånd Inkommande asylärenden Varav inkommer till Dublinenhet Avgjorda asylärenden totalt under året varav avgjorda förstagångsärenden varav barn utan vårdnadshavare (vid beslutstillfälle) varav avgjorda förlängningsärenden Simulerat utfall EJ beviljade ansökningar varav Dublinåtertagande samt avvisning/utvisning EU-land varav uppenbart ogrundad ansökan varav avslag i normalprocessen varav avskrivna ärenden inklusive återtagna ansökningar Beviljade ansökningar varav permanent uppehållstillstånd varav tidsbegränsat uppehållstillstånd 3 år med flyktingstatus varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 13 mån varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 24 mån (förlängning) varav övriga tidsbegränsade uppehållstillstånd Öppen balans av förstagångsansökningar vid årets slut Öppen balans av förlängningsansökningar vid årets slut Öppenbalans av asylärenden totalt Snitthandläggningstid alla avgjorda ärenden under kalenderåret, (månad) 15 mån 5 mån 4 mån 3 mån 4 mån Överprövning av asylärenden Migrationsverket Nya överklagande avslagsärenden som överlämnas till Migrationsdomstol Nya överklagade statusärenden Migrationsdomstolarna Avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna Öppen balans vid årets slut,asylmål Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, asylärenden Avgjorda begäran om prövningstillstånd, asylärenden Inskrivna i överklagandefas hos migrationsdomstolarna, utgående balans Inskrivna I mottagningssystemet Antal inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA vid årets slut varav i eget boende varav i anläggningsboende och övrigt boende varav ensamkommande barn Antal förvarsplatser + beredskapsplatser Genomsnittligt antal inskrivna varav ABO exkl. övrigt boende varav EBO varav ensamkommande barn Antal med ett ärende men utan rätt till bidrag och boende enligt LMA Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen

74 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 6 Sid 2 av 2 Bilaga 6 Asylprocessen. Övre scenario med tillgängliga medel Prognos och simulerat utfall , del 2 Asylprocessen, prognos Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Osäkerheten ökar med tiden och från och tredje året är beräkningarna inte betrakta som prognos utan som räkneexempel. Högre scenario P3-17(Ö-T) Baserat övre scenario för antalet asylsökande och beräknat på tillgängliga medel (Ö-T). Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket Nya aktiva återvändandeärenden asyl varav Dublinöverföringar varav omedelbar avvisning till hemland (OH), Tredje land eller EU-land Avgjorda återvändandeärenden, asyl varav självmant utrestmed verkets hjälp, asyl varav spårbyte varav överlämnade polisen, tvång (asyl) varav överlämnade polis, avviken/efterlyst (asyl) varav avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. (asyl) Utgående balans, ej överlämnade återvändandeärenden varav inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem exkl BUV Ärenden överlämnade till polisen för verkställighet Totalt nya överlämnande ärenden Polisen varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna varav, tvång (inskrivna) Antal inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag med bidrag ett verkställighetsärende hos polisen Ingående balans, inskrivna med rätt till bidrag Nya överlämnade ärenden, tvång (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Genomförda verkställigheter (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Utskrivna, avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade Utgående balans inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA Utresor med tvång Antal transporter med tvång, TPT (Kriminalvårdens prognos. Anslag 1:7) Lämnar mottagningen efter verkställighet (Migrationsverkets antagande) Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket Inkomna VUT Avgjorda VUT Personer som lämnar mottagningssystemet Nettoutskrivna vid årets slut Varav bosatt och utflyttad till kommun varav självmant utrest efter ett avslagsbeslut varav utrest med tvång varav utskrivna, upphört rätt till LMA varav övrigt, avskrivna +återinskrivna, avvikna, utresta vid slutet av året Utresor, självmant utrest ) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. Nya uppehållstillstånd, asyl Tillståndsbeslut på minst ett år, Migrationsverket och Migrationsdomstola redan folkbokförda med ett tidigare tidsbegränsat tillstånd (förlängning) Nya uppehållstillstånd asylmottagning varav med ett permanent uppehållstillstånd (PUT) varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) månader Övriga tidsbegränsade Vidarebosättning Kommunmottagande A. Vidarebosättning (Flyktingkvot) under året, bosätts med anvisning B. under året inresta anhöriga till f.d. asylsökande C. Nya uppehållstillstånd från inskrivna i Migrationsverkets asylmottagnin varav ensamkommande barn och ungdomar varav från eget boende, EBO varav från anläggningsboende ABO Summa nya asyltillstånd och inresta anhöriga under året (A+B+C) D. Inskrivna med uppehållstillstånd vid årets början varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en adresseradanvisning och väntar på utflytt Summa inskrivna i mottagningen som är aktuella för bosättning (C+D) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV E. Antal under året bosatta från Migrationsverkets mottagning varav bosatta från anläggningsboende med anvisning vara egen bosättning, inklusive från Ebo varav BUV F. Inskrivna med UT i mottagningssystemet, slutet av året (C+D-E) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en anvisning och väntar på utflytt nästa år Summa kommunmottagande under året (A+B+E)

75 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 7 Sid 1 av 1 Bilaga 7 Antal ärenden som lämnas till utlandsmyndigheterna, prognos Prognos ansökningar om uppehållstillstånd inkomna till Migrationsverket som berör utlandsmyndigheterna* Typ av UAT/UTansökan Totalt inkomna UAT/UT Anknytning Gäststuderande Arbetstillstånd varav pappersansökningar (Inkommer till utlandsmyndighet) Anknytning Gäststuderande Arbetstillstånd varav elektroniska ansökningar (Inkommer till Migrationsverket men Anknytning kompletteras av utlandsmyndighet) Gäststuderande Arbetstillstånd *Antalet ärenden exkluderar sådana som inkommer till Migrationsverket från personer som befinner sig i Sverige. Prognos inkomna ansökningar om visering Viseringar Prognos inkomna ansökningar om uppehållstillstånd till Migrationsverket på grund av anknytning, per beräkningsalternativ Nedre beräkningsalternativ Huvudberäkningsalternativ Övre beräkningsalternativ Utvecklingen inkommande ärenden för ett urval av utlandsmyndigheterna utifrån prognos (huvudberäkningsalternativ) för etablerade anknytningar från afghaner, eritreaner och somalier* Addis Abeba Totalt varav Pappersansökningar varav E-ansökan Kampala Totalt varav Pappersansökningar varav E-ansökan Teheran Totalt varav Pappersansökningar varav E-ansökan *Urvalet av nationaliteter innebär att antalet inte motsvarar samtliga ärenden som inkommer utlandmyndigheterna **Vissa e-ansökningar avgörs utan att de bereds vid utlandsmyndighet Prognos inkommande etablerade anknytningsärenden till Migrationsverket (huvudberäkningsalternativ) oavsett ansökningsform för nationaliteter som i hög utsträckning beviljas asyl i Sverige* Afghanistan Eritrea Somalia Statslösa Syrien *Antalet inkomna till Migrationsverket skiljer sig från inkomna till utlandsmyndighet

76 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 8 Sid 1 av 1 Bilaga 8 Underlag till DAC-beräkning DAC-beräkningen rör antaganden om kostnader för asylsökande per kalenderår (kohort). I prognosen redovisas inte bedömda kostnader för asylsökanden per kalenderår, utan för årskostnader oberoende när individerna sökte asyl. Underlagen för boendedygn till DAC- och prognosberäkningarna är båda hämtade från en simulering av hela asylprocessen. Dock används olika mätpunkter i simuleringen för att kunna tillgodose de olika syften som de två beräkningarna har. Det medför att uppgifter i denna bilaga och i prognosen som berör boendedygn kan skilja sig åt. Dygnskostnaden för anslaget 1:1 utgår från årsredovisningen 2015 exklusive förvar. Beräkningen innehåller både direkta kostnader och fördelade, indirekta kostnader. Den genomsnittliga dygnskostnaden uppgick år 2016 till 46 kronor och används i beräkningen för år För åren 2017 och framåt varierar dygnskostnaden med prognosens variation i dygnskostnad för mottagning. Anledningen till att inte prognosens dygnskostnad används är framför allt för att inga indirekta kostnader fördelas i prognos. Dygnskostnaden/-utgiften som används för anslaget 1:2 baseras på prognosen för anslaget. Prognos P3-17, planeringsantagande Antal asylsökande varav från DAC-länder Genomsnittligt antal DAC-fäiga dygn per person* Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:1, kronor Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:2, kronor Beräknad total kostnad för mottagande, miljoner kronor Prognos för antalet självmana utresor till hemlandet (DAC) Schablonberäknad styckkostnad per resa, kronor Beräknad total kostnad för resor, miljoner kronor *Antalet dygn beräknas på antalet asylsökande som antas inkomma under kalenderåret (kohort), oberoende av vilket år som dygnen realiseras Prognos P3-17, nedre beräkningsalternativ Antal asylsökande varav från DAC-länder Genomsnittligt antal DAC-fäiga dygn per person* Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:1, kronor Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:2, kronor Beräknad total kostnad för mottagande, miljoner kronor Prognos för antalet självmana utresor till hemlandet (DAC) Schablonberäknad styckkostnad per resa, kronor Beräknad total kostnad för resor, miljoner kronor *Antalet dygn beräknas på antalet asylsökande som antas inkomma under kalenderåret (kohort), oberoende av vilket år som dygnen realiseras Prognos P3-17, övre beräkningsalternativ Antal asylsökande varav från DAC-länder Genomsnittligt antal DAC-fäiga dygn per person* Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:1, kronor Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:2, kronor Beräknad total kostnad för mottagande, miljoner kronor Prognos för antalet självmana utresor till hemlandet (DAC) Schablonberäknad styckkostnad per resa, kronor Beräknad total kostnad för resor, miljoner kronor *Antalet dygn beräknas på antalet asylsökande som antas inkomma under kalenderåret (kohort), oberoende av vilket år som dygnen realiseras

77 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 9 Sid 1 av 3 Bilaga 9 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Listan visar respektive kommuns reviderade andel i anvisningsmodellen för ensamkommande asylsökande barn som började gälla den 1 mars 2017 samt kommunens måluppfyllelse per den 18 april Antalet nya asylsökande ensamkommande barn som kommer att anvisas en kommun under perioden april 2017 till februari 2018 beräknas till omkring Län Södermanland Uppsala Stockholm Kommun Andel i Måluppfyllelse Andel i Måluppfyllelse Län Kommun promille (18/4-17) promille (18/4-17) 0114 Upplands Väsby 3,94 117,36% 0509 Ödeshög 1,00 123,30% 0115 Vallentuna 4,20 80,74% 0512 Ydre 1,00 123,30% 0117 Österåker 4,81 89,72% 0513 Kinda 1,00 246,61% 0120 Värmdö 6,36 63,01% 0560 Boxholm 1,00 61,65% 0123 Järfälla 6,93 8,90% 0561 Åtvidaberg 1,00 277,44% 0125 Ekerö 3,37 82,33% 0562 Finspång 1,73 142,55% 0126 Huddinge 10,21 45,29% 0563 Valdemarsvik 1,00 0,00% 0127 Botkyrka 8,36 106,93% 0580 Linköping 16,10 68,93% 0128 Salem 1,64 18,80% 0581 Norrköping 12,52 91,10% 0136 Haninge 8,48 58,16% 0582 Söderköping 1,44 171,26% 0138 Tyresö 6,16 0,00% 0583 Motala 3,91 244,40% 0139 Upplands-Bro 2,47 99,84% 0584 Vadstena 1,00 215,78% 0140 Nykvarn 1,19 155,43% 0586 Mjölby 2,77 55,64% 0160 Täby 7,46 53,72% 0604 Aneby 1,00 123,30% 0162 Danderyd 4,35 7,09% 0617 Gnosjö 1,00 246,61% 0163 Sollentuna 7,10 112,88% 0642 Mullsjö 1,00 154,13% 0180 Stockholm 97,48 56,29% 0643 Habo 1,13 218,24% 0181 Södertälje 9,46 16,29% 0662 Gislaved 2,36 130,62% 0182 Nacka 11,01 8,40% 0665 Vaggeryd 1,19 207,23% 0183 Sundbyberg 4,21 51,25% 0680 Jönköping 13,12 84,58% 0184 Solna 10,77 80,14% 0682 Nässjö 2,44 151,60% 0186 Lidingö 4,98 99,04% 0683 Värnamo 3,29 65,59% 0187 Vaxholm 1,47 62,91% 0684 Sävsjö 1,00 246,61% 0188 Norrtälje 5,96 51,72% 0685 Vetlanda 2,23 82,94% 0191 Sigtuna 4,69 98,59% 0686 Eksjö 1,31 282,38% 0192 Nynäshamn 2,83 65,36% 0687 Tranås 1,55 159,10% 0305 Håbo 2,22 166,63% 0760 Uppvidinge 1,00 123,30% 0319 Älvkarleby 1,00 154,13% 0761 Lessebo 1,16 186,02% 0330 Knivsta 1,69 109,44% 0763 Tingsryd 1,01 244,17% 0331 Heby 1,26 122,33% 0764 Alvesta 1,57 314,15% 0360 Tierp 1,98 140,12% 0765 Älmhult 1,40 242,21% 0380 Uppsala 20,02 70,83% 0767 Markaryd 1,00 184,96% 0381 Enköping 4,00 138,72% 0780 Växjö 8,23 59,93% 0382 Östhammar 2,20 154,13% 0781 Ljungby 2,36 169,81% 0428 Vingåker 1,00 215,78% 0821 Högsby 1,16 79,72% 0461 Gnesta 1,00 0,00% 0834 Torsås 1,00 61,65% 0480 Nyköping 5,06 146,21% 0840 Mörbylånga 1,20 154,13% 0481 Oxelösund 1,00 154,13% 0860 Hultsfred 1,25 221,95% 0482 Flen 1,32 397,00% 0861 Mönsterås 1,07 172,86% 0483 Katrineholm 2,93 126,25% 0862 Emmaboda 1,00 30,83% 0484 Eskilstuna 8,67 99,55% 0880 Kalmar 6,59 93,55% 0486 Strängnäs 3,20 105,96% 0881 Nybro 1,61 134,03% 0488 Trosa 1,35 182,67% 0882 Oskarshamn 2,22 97,20% 0883 Västervik 3,08 140,12% 0884 Vimmerby 1,22 75,80% 0885 Borgholm 1,47 104,85% Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar

78 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 9 Sid 2 av 3 Bilaga 9 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Län Kommun Andel i Måluppfyllelse Andel i Måluppfyllelse Län Kommun promille (18/4-17) promille (18/4-17) * 0980 Gotland 5,68 97,69% 1441 Lerum 4,91 87,90% 1060 Olofström 1,08 114,17% 1442 Vårgårda 1,01 274,69% 1080 Karlskrona 5,86 142,03% 1443 Bollebygd 1,07 172,86% 1081 Ronneby 2,25 68,50% 1444 Grästorp 1,00 0,00% 1082 Karlshamn 2,70 68,50% 1445 Essunga 1,00 123,30% 1083 Sölvesborg 1,42 130,25% 1446 Karlsborg 1,00 215,78% 1214 Svalöv 1,16 159,45% 1447 Gullspång 1,00 184,96% 1230 Staffanstorp 3,57 103,62% 1452 Tranemo 1,00 92,48% 1231 Burlöv 1,52 202,80% 1460 Bengtsfors 1,00 123,30% 1233 Vellinge 5,39 97,23% 1461 Mellerud 1,00 184,96% 1256 Östra Göinge 1,10 280,24% 1462 Lilla Edet 1,28 168,58% 1257 Örkelljunga 1,00 184,96% 1463 Mark 3,17 0,00% 1260 Bjuv 1,31 211,78% 1465 Svenljunga 1,00 277,44% 1261 Kävlinge 4,40 126,11% 1466 Herrljunga 1,00 184,96% 1262 Lomma 3,17 9,72% 1470 Vara 1,46 168,91% 1263 Svedala 2,03 197,41% 1471 Götene 2,16 285,43% 1264 Skurup 1,56 59,28% 1472 Tibro 1,00 154,13% 1265 Sjöbo 1,94 127,12% 1473 Töreboda 1,00 123,30% 1266 Hörby 1,52 162,24% 1480 Göteborg 52,34 96,00% 1267 Höör 1,49 82,75% 1481 Mölndal 7,77 83,31% 1270 Tomelilla 1,15 294,86% 1482 Kungälv 5,14 89,96% 1272 Bromölla 1,18 52,25% 1484 Lysekil 1,15 187,64% 1273 Osby 1,17 79,04% 1485 Uddevalla 4,73 117,31% 1275 Perstorp 1,00 184,96% 1486 Strömstad 1,15 214,44% 1276 Klippan 1,45 170,08% 1487 Vänersborg 3,04 121,68% 1277 Åstorp 1,23 275,68% 1488 Trollhättan 5,13 186,28% 1278 Båstad 1,20 128,44% 1489 Alingsås 3,76 65,59% 1280 Malmö 32,71 91,41% 1490 Borås 9,80 91,22% 1281 Lund 14,90 55,86% 1491 Ulricehamn 2,02 167,87% 1282 Landskrona 3,99 177,69% 1492 Åmål 1,05 146,79% 1283 Helsingborg 13,24 83,82% 1493 Mariestad 2,14 14,40% 1284 Höganäs 2,42 25,48% 1494 Lidköping 3,87 71,69% 1285 Eslöv 3,15 127,22% 1495 Skara 1,48 41,66% 1286 Ystad 2,64 175,15% 1496 Skövde 5,03 18,39% 1287 Trelleborg 5,34 40,41% 1497 Hjo 1,00 184,96% 1290 Kristianstad 7,52 184,46% 1498 Tidaholm 1,05 29,36% 1291 Simrishamn 1,68 183,49% 1499 Falköping 2,78 121,97% 1292 Ängelholm 4,11 165,01% 1715 Kil 1,00 184,96% 1293 Hässleholm 4,26 137,49% 1730 Eda 1,00 184,96% 1315 Hylte 1,00 215,78% 1737 Torsby 1,08 171,26% 1380 Halmstad 8,69 28,38% 1760 Storfors 1,00 123,30% 1381 Laholm 2,06 209,50% 1761 Hammarö 1,50 164,41% 1382 Falkenberg 3,61 93,93% 1762 Munkfors 1,00 154,13% 1383 Varberg 6,15 100,25% 1763 Forshaga 1,02 211,55% 1384 Kungsbacka 9,67 47,82% 1764 Grums 1,09 197,97% 1401 Härryda 3,91 102,49% 1765 Årjäng 1,00 92,48% 1402 Partille 4,02 122,69% 1766 Sunne 1,38 156,36% 1407 Öckerö 1,39 88,71% 1780 Karlstad 9,24 80,07% 1415 Stenungsund 2,43 63,43% 1781 Kristinehamn 1,91 64,56% 1419 Tjörn 1,34 184,04% 1782 Filipstad 1,12 192,66% 1421 Orust 1,31 188,25% 1783 Hagfors 1,38 290,39% 1427 Sotenäs 1,00 184,96% 1784 Arvika 2,22 305,48% 1430 Munkedal 1,00 30,83% 1785 Säffle 1,20 256,88% 1435 Tanum 1,10 168,14% 1438 Dals-Ed 1,00 123,30% 1439 Färgelanda 1,00 123,30% 1440 Ale 3,11 109,03% Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Västra Götaland (fort.) Värmland * Gotland

79 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 9 Sid 2 av 3 Bilaga 9 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Län Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Kommun Andel i Måluppfyllelse Andel i Måluppfyllelse Län Kommun promille (18/4-17) promille (18/4-17) 1814 Lekeberg 1,00 184,96% 2303 Ragunda 1,00 123,30% 1860 Laxå 1,00 154,13% 2305 Bräcke 1,00 215,78% 1861 Hallsberg 1,40 110,09% 2309 Krokom 1,22 176,87% 1862 Degerfors 1,00 184,96% 2313 Strömsund 1,00 184,96% 1863 Hällefors 1,12 302,76% 2321 Åre 1,29 95,58% 1864 Ljusnarsberg 1,00 308,26% 2326 Berg 1,00 154,13% 1880 Örebro 14,82 45,76% 2361 Härjedalen 1,00 184,96% 1881 Kumla 1,92 160,55% 2380 Östersund 5,90 62,70% 1882 Askersund 1,00 184,96% 2401 Nordmaling 1,00 154,13% 1883 Karlskoga 2,57 119,95% 2403 Bjurholm 1,00 92,48% 1884 Nora 1,00 154,13% 2404 Vindeln 1,00 123,30% 1885 Lindesberg 1,82 169,37% 2409 Robertsfors 1,00 61,65% 1904 Skinnskatteberg 1,00 154,13% 2417 Norsjö 1,00 30,83% 1907 Surahammar 1,00 154,13% 2418 Malå 1,00 61,65% 1960 Kungsör 1,00 123,30% 2421 Storuman 1,00 92,48% 1961 Hallstahammar 1,38 89,35% 2422 Sorsele 1,00 92,48% 1962 Norberg 1,00 123,30% 2425 Dorotea 1,00 92,48% 1980 Västerås 13,16 93,70% 2460 Vännäs 1,00 184,96% 1981 Sala 1,87 164,85% 2462 Vilhelmina 1,00 92,48% 1982 Fagersta 1,12 82,57% 2463 Åsele 1,00 123,30% 1983 Köping 2,30 107,22% 2480 Umeå 13,65 33,87% 1984 Arboga 1,17 105,39% 2481 Lycksele 1,08 28,54% 2021 Vansbro 1,00 184,96% 2482 Skellefteå 6,77 104,73% 2023 Malung-Sälen 1,00 400,74% 2505 Arvidsjaur 1,00 184,96% 2026 Gagnef 1,09 113,12% 2506 Arjeplog 1,00 123,30% 2029 Leksand 1,25 172,63% 2510 Jokkmokk 1,00 123,30% 2031 Rättvik 1,00 215,78% 2513 Överkalix 1,00 184,96% 2034 Orsa 1,00 61,65% 2514 Kalix 1,44 214,07% 2039 Älvdalen 1,00 154,13% 2518 Övertorneå 1,00 123,30% 2061 Smedjebacken 1,00 184,96% 2521 Pajala 1,00 215,78% 2062 Mora 1,78 190,50% 2523 Gällivare 2,00 77,07% 2080 Falun 5,77 64,11% 2560 Älvsbyn 1,00 184,96% 2081 Borlänge 4,43 111,34% 2580 Luleå 8,50 105,17% 2082 Säter 1,06 174,49% 2581 Piteå 4,15 103,99% 2083 Hedemora 1,21 203,81% 2582 Boden 2,37 195,10% 2084 Avesta 1,76 105,09% 2583 Haparanda 1,00 184,96% 2085 Ludvika 2,11 175,31% 2584 Kiruna 1,97 156,48% 2101 Ockelbo 1,00 92,48% 2104 Hofors 1,00 154,13% 2121 Ovanåker 1,00 246,61% 2132 Nordanstig 1,00 246,61% 2161 Ljusdal 1,58 175,59% 2180 Gävle 9,54 87,24% 2181 Sandviken 3,10 288,37% 2182 Söderhamn 2,02 183,13% 2183 Bollnäs 2,13 159,20% 2184 Hudiksvall 3,47 124,37% 2260 Ånge 1,00 215,78% 2262 Timrå 1,65 56,05% 2280 Härnösand 2,00 169,54% 2281 Sundsvall 9,73 98,21% 2282 Kramfors 1,44 192,66% 2283 Sollefteå 1,58 156,08% 2284 Örnsköldsvik 4,92 119,04% Jämtland Västerbotten Norrbotten

80 Migrationsverkets prognos (P3-17),Bilaga 10 Bilaga 10 Dygnskostnader (belopp i kr) 2017 Prognos P2-17 Prognos P2-17 Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 - Dygnskostnad :2.2 - dagersättning snitt :2.2 - övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 - total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/-UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 - Dygnskostnad :2.2 - dagersättning snitt :2.2 - övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 - total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/-UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 - Dygnskostnad :2.2 - dagersättning snitt :2.2 - övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 - total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/-UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 - Dygnskostnad :2.2 - dagersättning snitt :2.2 - övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 - total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 - Dygnskostnad :2.2 - dagersättning snitt :2.2 - övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 - total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/-UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad * Att styckkostnadepå förändras mellan åren har helt att göra med att beläggningsgraden förändras. Den beräknade dygnskostnaden per boendeformen inklusive tomdygn är ABE: 75kr, ABT: 340kr, ABK: 138kr, Steg 1/2: 200 kr

81 Migrationsverkets prognos (P3-17), Bilaga 11 Sid 1 av x Bilaga 11 - Ekonomiska konsekvenser med anledning av förslaget om kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå (prop. 2016/17:133) I prop. 2016/17:133 föreslår regeringen att: den som påbörjat utbildning på gymnasial nivå och som ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen eller på grund av verkställighetshinder för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet enligt utlänningslagen ska kunna få ett uppehållstillstånd med en längre giltighetstid om grunden för tillståndet har upphört ska utlänningen kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå för att ha möjlighet att fortsätta sina studier den som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet ska kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå det ska vara möjligt för den som har fått ett längre eller ett beviljat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå att få ett permanent uppehållstillstånd på grund av egen försörjning även under en tid efter den tillfälliga lagens giltighetstid. I propositionen föreslås även vissa övriga ändringar i den tillfälliga lagen. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juni Den föreslagna lagändringen är komplex. Den ska tillämpas i både grundärenden och i förlängningsansökningar. Olika tillståndsperioder gäller för olika ärenden. Lagen ska tillämpas på olika sätt för barn utan vårdnadshavare (BUV) beroende på om han eller hon sökte asyl senast den 24 november 2015 eller efter. Tillämpningen beror också på om den sökande går på introduktionsprogram eller på nationellt program eller motsvarande utbildning inom gymnasieskolan. Avgränsning Analysen avgränsas till uppskattning av ekonomiska konsekvenser avseende utgiftsområde 8 anslag 1:1, 1:2 och 1:6, samt utgiftsområde 13 anslag 1:2. När det gäller utgiftsområde 13 anslag 1:2 avgränsas de ekonomiska bedömningarna till uppskattade merkostnader avseende sökande som vid första ansökningstillfället var ensamkommande barn och som enligt nuvarande lagstiftning skulle få ett avslag, men som enligt nya lagförslaget istället har möjlighet till längre uppehållstillstånd under förutsättning att de sökande studerar på gymnasial nivå. Det innebär merkostnader för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn och unga upp till 21 års ålder. Antalet personer som kan beröras har uppskattats med utgångspunkt i simuleringsresultatet för planeringsantagandet i Migrationsverkets prognos den 26 april De ekonomiska beräkningarna baseras på ett flertal antaganden och schabloniserade kostnadsberäkningar. Migrationsverkets aprilprognos tar hänsyn Migrationsöverdomstolens avgörande den 17 mars 2017 (MIG 2017:6) som innebär att fler ensamkommande barn från Afghanistan kan få uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Sökande från 17 till 24 år som enligt den tidsbegränsade lagen sannolikt ändå hade fått ett uppehållstillstånd vid förstagångs- och förlängningsansökan bedöms inte medföra några merkostnader för statlig ersättning till kommunerna. Dessa ingår därför inte i denna analys. Analysen beaktar inte eventuella ärenden som kan komma att beviljas tillstånd enligt tillfälliga lagen på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18, vilket avser personer som fått ett lagakraftvunnet beslut om av-/utvisning där nya omständigheter uppstår som innebär hinder mot verkställighet. Det är svårt att förutse i vilken omfattning som sådana nya omständigheter kan uppstå. Bedömningen är att det rör sig om ett begränsat antal ärenden. Då det aktuella lagförslaget ännu inte beslutats av riksdagen har den inte beaktats i Migrationsverkets aktuella prognos till regeringen som lämnas den 26 april 2017.

82 Bedömning av ekonomiska konsekvenser av lagförslaget Utgiftsområde 8 Migration 1:1 Migrationsverket Å ena sidan innebär lagförslaget innebär att Migrationsverket i samtliga ärenden för sökande i åldern 17 till 24 år som ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen behöver vid både förstagångs- och förlängningsansökan behöver, utöver själva asylprövningen, kontrollera om den sökande studerar på nationellt program eller introduktionsprogram i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller annan motsvarande utbildning. Migrationsverket behöver även årligen kontrollera huruvida personerna som beviljas förlängt uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier uppfyller kriteriet om aktivt deltagande i utbildning, samt fatta beslut om eventuell återkallelse av uppehållstillstånd. Det blir även aktuellt att handlägga förlängningsansökningar för fortsatta studier och ärenden om permanent uppehållstillstånd vid egen försörjning efter fullföljd utbildning. Å andra sidan innebär lagförslaget att när fler har möjlighet till ett längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier så får Migrationsverket färre inkomna förlängningsansökningar de kommande åren. De pågår ett arbete med att ta fram en process för hur arbetet utifrån den eventuella lagändringen kommer att utformas. 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Å ena sidan antas det nya lagförslaget leda till längre handläggningstider till en början eftersom det tillkommer nya moment i prövningen och att det kräver insatser som utbildning och rättsligt stöd till personal. Detta kan även antas påverka produktiviteten negativt vilket kan medföra längre vistelsetider i mottagningssystemet för personer som väntar på sitt första beslut. Således kan det nya lagförslaget också innebära försämrade förutsättningar att nå upp till nuvarande produktionsmål. Å andra sidan antas färre personer få avslag vid förlängningsansökan och därmed får Migrationsverket färre återinskrivna i mottagningssystemet. 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Om prövningen blir mer komplex och handläggningstiderna längre kan ersättningar till offentliga biträden öka. Utgiftsområde 13 Nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Som ovan nämnts avgränsas de ekonomiska bedömningarna till uppskattade merkostnader för personer som vid första ansökningstillfället var ensamkommande barn och som enligt nuvarande lagstiftning skulle få ett avslag, men som enligt det nya lagförslaget har möjlighet till längre uppehållstillstånd under förutsättning att de studerar på gymnasial nivå. Antagandet är att statlig ersättning till kommunerna för mottagande av dessa barn och ungdomar kommer att utgå upp till 21 års ålder och att personerna uppfyller kriteriet för aktivt deltagande i utbildningen och inte tidigare fullföljt en motsvarande utbildning i hemlandet. Längden på beviljat uppehållstillstånd avgörs av vilken studieform som personen deltar i och om asylansökan registrerats senast den 24 november 2015 eller efter. Då det finns möjlighet till förlängt uppehållstillstånd för fortsatta studier antas personerna fortsätta ha uppehållstillstånd upp till 21 år ålder, även om det i praktiken kan vara så att en del personer hinner avsluta sina studier före 21 års ålder. Följande grupper skulle sannolikt ha fått ett avslag enligt nuvarande lagstiftning, men som med anledning av det aktuella lagförslaget bedöms få möjlighet till förlängt uppehållstillstånd. BUV som är 17 år och som fått eller kommer att få tillfälligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande (endast afghaner) eller för att det saknas ordnat mottagande (samtliga nationaliteter). Dessa personer skulle sannolikt få avslag på sin förlängningsansökan efter 18 års ålder antingen för att skyddsskälet upphört eller att det inte längre krävs ordnat mottagande, men får enligt lagförslaget möjlighet till förlängt uppehållstillstånd. BUV som sökt senast den 24 november 2015 och som fått eller annars skulle få ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet därför att det saknas ordnat mottagande (samtliga nationaliteter). Dessa personer skulle av- eller utvisas vid 18 års ålder, men får enligt lagförslaget möjlighet till förlängt uppehållstillstånd.

83 Grov överslagsberäkning av antal BUV-ärenden enligt ovan som enligt aprilprognosen kommer att avgöras under perioden År Antal ärenden Summa I framtagandet av ovanstående siffror har ett antal förenklingar behövts göra för att det skulle vara möjligt att kvantifiera antalet ärenden som ingår i grupperna som innebär merkostnader på utgiftsområde 13. För det första har tidspannet 2017 till 2019 valts med anledning av att det är under dessa år som den tillfälliga lagen tillsammans med lagförslaget om längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier löper. Visserligen finns det möjlighet i övergången från den tillfälliga lagen till utlänningslagen för vissa individer att få ett längre uppehållstillstånd efter den tillfälliga lagens giltighetstid vid fortsatta studier. Men dessa ärenden bedöms ha en marginell effekt och ingår därför inte i denna ekonomiska beräkning. För det andra har antalet afghanska BUV som beviljas 13 månaders uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande inte begränsats till enbart 17-åringar. I denna statistik ingår även BUV som är under 17 år och som eventuellt inte kommer att omfattas av lagändringen då de inte hinner fylla 17 år under lagens giltighetstid. Att urskilja enbart afghanska 17-åringar som kommer anses som alternativt skyddsbehövande de tre kommande åren på grund av en eventuell praxisförändring i och med Migrationsöversdomstolens dom den 17 mars är inte möjligt. Det är inte heller möjligt att förutspå den exakta åldern på de sökande som antas söka asyl i Sverige de kommande tre åren. Därför har en förenkling i gjorts och därmed ingår alla afghanska BUV som är under 18 år och som antas få ett 13 månader långt uppehållstillstånd på grund av att de är alternativt skyddsbehövande. Utifrån aktuell åldersfördelning bland öppna afghanska BUV-ärenden har drygt 80 procent en registrerad ålder på 16 eller 17 år. Anledningen till att det endast är afghanska BUV-ärenden från 2017 till 2019 som är med i statistiken beror på Migrationsöverdomstolens dom som antas förändra praxis kom först den 17 mars Därmed antas det inte finnas några ärenden från 2016 och längre tillbaka i tiden där afghaner har fått alternativ skyddsstatusförklaring på grund av de omständigheter som nämns i Migrationsöverdomstolens dom. Personer med alternativt skyddsbehov från 2016 och tidigare skulle sannolikt ändå få förlängt uppehållstillstånd vid förlängningsansökan alltså innebär dessa personer ingen merkostnad. För det tredje har Migrationsverket i sin simuleringsmodell inte skiljt på personer som fått ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet på grund av att det saknas ett ordnat mottagande och personer som fått ett tillfälligt uppehållstillstånd på grund av att det saknas ett ordnat mottagande. Enligt lagförslaget går dessa grupper under olika paragrafer och får således olika längd på sitt uppehållstillstånd. Men det grupperna har gemensamt är att ärendena i dessa grupper sannolikt hade blivit avslagsärenden när personerna fyllt 18 år men i och med lagförändringen kommer båda grupperna ha möjlighet till förlängt uppehållstillstånd vid studier på gymnasial nivå. För att kunna göra schablonberäkningar slås därför dessa grupper samman. Gällande personer som får ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet skiljer inte simuleringsmodellen på personer som sökt senast den 24 november 2015 eller efter. I siffrorna ovan ingår således även personer som fått ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet som sökt efter den 24 november 2015, trots att dessa inte omfattas av lagförslaget. Men för den stora gruppen afghanska BUV som återstår att pröva från 2015 är cirka 80 procent registrerade senast 24 november Inte heller i denna grupp av ärenden har Migrationsverket tagit med statistik från 2016 eller tidigare. Den främsta orsaken till detta är att personer med ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet berör personer som är mellan 17,5 till 18 år. I teorin ska större delen av dessa personer som fått ett sådant beslut ha återvänt till sitt hemland innan den 1 juni 2017 eftersom de hunnit fylla 18 år. I praktiken vet vi emellertid att alla inte återvänder och det finns personer som håller sig kvar i landet illegalt. Detta kan vi emellertid inte kvantifiera och därför har en avgränsning gjorts till att endast ta med personer som får ett sådant beslut 2017 till Gällnade personer som med tillfälligt uppehållstillstånd på grund av att det saknas ett ordnat mottagande så har beräkningarna inte tagit hänsyn till personer som fått ett sådant tillstånd år 2016 eller tidigare. Denna förenkling har gjorts för att möjliggöra en ekonomisk beräkning. Skulle inte denna förenkling göras skulle Migrationsverket behöva gå in i varje enskilt beslut från 2016 och se om det tillfälliga uppehållstillståndet löper ut innan eller efter den 1 juni 2017 för att se om de blir kvar i Sverige eller inte.

84 Grov överslagsberäkning av extra utgifter för statlig ersättning till kommunerna jämfört med nuvarande lagstiftning År Extra utgifter per år mnkr Summa Genom en schabloniserad överslagsberäkning kan extra utgifter för statlig ersättning till kommuner inom UO 13 anslag 1:2 med anledning av lagförslaget sammantaget grovt uppskattas till omkring 2 miljarder kronor för åren Merparten av utgifterna avser kommande åren, men vissa utgifter kommer att uppstå under senare delen av 2017 och finns inte upptagna i kalkylen med anledning av avgränsningarna ovan. Kalkylen utgår från följande antaganden: Sökande får uppehållstillstånd beviljat den 1 januari det året de kommer. Samtliga är 17 år vid beslut och den extra tid som lagändringen gör dyrare med nuvarande regler ligger efter 18- årsdagen. Ersättning betalas ut med 750 kr/dygn tills personen fyller 21 år. Utbetalning sker kvartalsvis i efterskott. Mot bakgrund av de avgränsningar och förenklade antaganden som ligger till grund för uppskattningen betonar Migrationsverket att det faktiska utfallet av utgifter kommer att skilja sig från ovanstående kalkyl.

85

86