Prognos 2. Prognos 5. Prognos 3. Prognos 4

Transkript

1 Prognos 5 Prognos 2 Prognos 3 Prognos 4 Verksamhets- och utgiftsprognos Oktober 2016

2 Ekonomiavdelningen Prognos Diarienummer Dnr Till Justitiedepartementet Verksamhets- och utgiftsprognos Migrationsverket ska redovisa anslagsprognoser för vid fem tillfällen under året. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognosen i januari (P1-16) består av okommenterade anslagstabeller och redovisas enbart i Hermes. Övriga prognoser ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognosen ska innehålla en analys av vilken verksamhet som kan bedrivas med tillgängliga medel och eventuella skillnader mellan tillgängliga medel och behov av medel ska förklaras. Myndigheten ska också i prognoskommentarerna redovisa olika utgiftsscenarier baserat på differentierade antaganden. Migrationsverket ska lämna nödvändig information till och inhämta nödvändig information från samtliga berörda myndigheter för att kunna presentera en samlad analys. Prognoskommentarerna lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet): Prognos 2 (P2-16) 4 februari Prognos 3 (P3-16) 27 april Prognos 4 (P4-16) 25 juli Prognos 5 (P5-16) 25 oktober

3 Migrationsverkets prognos (P5-16) 1(62) Innehåll ÖVERGRIPANDE ANALYS OCH SLUTSATSER... 2 DEL I: UTGIFTSPROGNOS OCH ANALYS... 5 UTGIFTSOMRÅDE Anslag 1:1, Migrationsverkets förvaltningsanslag... 5 Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader...15 Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder...21 Anslag 1:4 Domstolsprövning...22 Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden...22 Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden...23 Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade...24 Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar...25 UTGIFTSOMRÅDE UO 13 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagade...27 UO 13 anslag 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare...29 DEL II: VERKSAMHETSPROGNOS OCH ANALYSER II - 1 MIGRATIONEN TILL SVERIGE UNDER PROGNOSPERIODEN II - 2 ANALYS AV OMVÄRLDSFAKTORERNA II 2.1 Asylsökande i Europa och Sverige...33 II 2.2 Utvecklingen i Norden...36 II 2.3 Migrationsrutter till och genom Europa...36 II 2.4 EU:s migrationspolitik...39 II 2.5 Situationen i ursprungsländerna...41 II 2.6 Antaganden om antalet asylsökande II-3 ATT SÖKA SKYDD (ASYLPROCESSEN) II-3.1 Prövning i första instans...43 II-3.2 Överklagade ärenden...46 II-3.3 Bosättning och kommunmottagande...46 II-3.4 Återvändande...49 II.3.5 Boende och stöd...53 II.4 ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STANNA I SVERIGE Anknytningsärenden...57 Arbetsmarknadsärenden...60 Studerandeärenden...60 Passärenden...61 Besök- och viseringsärenden...61 EES-ärenden...62 Ansökan om svenskt medborgarskap...62 Bilagor Bilaga 1 Prognostabell, asylprocessen. Planeringsantagande beräknat på behov av medel. Bilaga 2 Prognostabell, arbete, besök, bosättning o medborgarskap. Bilaga 3 Prognostabell ekonomi, anslagsutfall inom politikområde migration Bilaga 4 Prognostabell ekonomi, anslagsprognos inom politikområde migration Bilaga 5 Prognostabeller baserat på övre och nedre beräkningsantagande Bilaga 6 Prognostabeller baserat på tillgängliga medel UTGÅR Bilaga 7 Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna Bilaga 8 Underlag DAC-beräkning Bilaga 9 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse

4 Migrationsverkets prognos (P5-16) 2(62) Övergripande analys och slutsatser Den internationella flyktingkrisen fortsätter Den internationella flyktingkrisen fortsätter och fler människor befinner sig på flykt än under andra världskriget. Trots detta minskar antalet asylsökande i Europa och Sverige. Till följd av migrationsöverenskommelsen mellan EU och Turkiet, gränskontroller på Balkan och inre gräns- och IDkontroller i Schengenområdet har det blivit svårare att resa in till och genom Europa för att sedan nå Sverige. Främst påverkas människor på flykt från Syrien, Irak och Afghanistan. Många migranter anländer fortfarande till Italien efter att ha korsat Medelhavet, lika många som 2015, men de flesta av dessa grupper har inte Sverige som tilltänkt destinationsland. Antalet asylsökande För 2016 sätts det nya planeringsantagandet till asylsökande, en sänkning med Det beror på att Migrationsverket bedömer att överenskommelsen mellan EU och Turkiet kommer att upprätthållas året ut, samtidigt som det fortsatt är svårt att transitera såväl Balkan som att passera gräns- och IDkontrollerna i Österrike, Tyskland, Norge, Danmark och Sverige. De migranter som anländer till Sverige via Italien förväntas heller inte öka under årets sista två månader. Detta gör att en fortsatt utveckling med cirka 550 asylsökande per vecka är den mest sannolika. För 2017 sänker Migrationsverket planeringsantagandet till asylsökande, att jämföra med i föregående prognos. Detta beror på att verket nu bedömer att det även under 2017 sannolikt kommer att vara svårt att resa in till och genom Europa, framför allt från Turkiet till Grekland och vidare mot centrala och norra Europa. Precis som i föregående prognos så ingår cirka asylsökande som ska omplaceras från Italien och Grekland i samtliga scenarion för Osäkerheten ökar om sex månader Osäkerheten i bedömningarna ökar över tid. För 2016 bedöms sannolikheten för stora minskningar eller ökningar av asylsökanden i Sverige som liten och spannet för antalet asylsökande sätts till till asylsökande. Även under första halvåret 2017 bedöms en stabil utveckling av antalet asylsökande i Sverige som högst sannolik. Om migrationsöverenskommelsen mellan Turkiet och EU avslutas någon gång under första halvåret 2017 kommer detta leda till ett ökat antal asylsökande i både Europa och Sverige, framför allt under årets sista sex månader. Handläggningstider för asylärenden Under oktober till november 2015 sökte personer asyl, totalt personer under året. Detta påverkar asylmottagningen under hela prognosperioden. Migrationsverket inledde under sommaren en avarbetning med särskilda insatser för att höja antalet avgjorda ärenden. Först under andra halvan 2017 kan alla asylsökande från 2015 och 2016 ha fått ett beslut i första instans vilket inte är någon förändrad bedömning sedan föregående prognos. Genomsnittlig handläggningstid beräknas stiga till 15 månader innan utvecklingen vänder. Efter genomförd avarbetning så kan den genomsnittliga handläggningstiden ändå bli 12 månader för de ärenden som avgörs År 2018 och framåt beräknas den genomsnittliga handläggningstiden kunna bli fyra månader givet prognosantagandena. Andelen tidskrävande ärenden ökar Migrationsverket räknar med att avgöra asylärenden i år, det är fler än Under våren höjdes produktionsmålet kraftigt från till avgjorda ärenden, ett beting som nu bedöms nås till 91 procent. Anledningen att produktionen blir lägre än målet är främst att antalet asylsökande minskat mer än väntat vilket innebär att det finns färre ärenden där besluten tas skyndsamt och med en mindre utredningsinsats. Istället har ärenden som kräver mer utredning och som därmed kräver en större arbetsinsats avgjorts. I inledningen av avarbetningen fattades fler beslut än planerat, men under det andra halvåret har bortfallet av enkla ärenden ändå inte kunnat kompenseras med att andra ärenden avgörs i motsvarande omfattning. Dessutom har personalomsättningen inneburit att personal löpande behövt ersättas vilket lett till svårigheter att upprätthålla full bemanning. En del av de åtgärder som vidtagits för att snabba på avarbetningen har inte heller haft den positiva effekt som varit avsikten. I år beräknas antalet avslag i normalprocessen vara drygt färre än i föregående prognos. Dessa kommer därför behöva avgöras under Antalet avslagsbeslut 2017 bedöms öka även beroende på förändringar i sammansättningen av ärenden. Det är avslagen i den så kallade normalprocessen som ökar,

5 Migrationsverkets prognos (P5-16) 3(62) och dessa är även beslut som i de allra flesta fall överklagas. Antalet ärenden som överlämnas till migrationsdomstolarna ökar kraftigt under 2017 och handläggningstiderna på migrationsdomstolarna väntas också öka. Antalet ärenden som resulterar i ett bifall bedöms vara på samma nivå som föregående prognos i år men minskar Lägre kommunmottagande nästa år än i tidigare prognoser Kommunmottagandet beräknas ligga nära prognos 2016 under förutsättning att anvisningar sker i enlighet med bosättningslagen. För 2017 sänks prognosen över det totala kommunmottagandet från till Anledningen är nedskrivna prognoser för både asylsökande och inresta anhöriga i förhållande till föregående prognos. Hänsyn har tagits till att vidarebosättningen 2017 ökar från till personer enligt regeringens budgetproposition. Även behovet av anvisad bosättning bedöms vara lägre 2017 än i tidigare beräkningar. Antalet inskrivna i mottagningen fortsätter att minska Prognosen över antalet nya asylsökande har sänkts. Samtidigt kommer det att vara färre som lämnar mottagningen nästa år när det är fler som beräknas få avslag på sin asylansökan. Eftersom ett avslag vanligen överklagas till migrationsdomstol är det fler som blir kvar längre tid i mottagningen. Sammantaget sänks prognosen över inskrivna något 2016 och höjs något Tillståndsärenden Behovet av personal för avarbetningen av asylärenden innebär att överväxlingen av personal från asylprövning skjuts framåt i tiden. Antalet inkommande anknytnings- och medborgarskapsärenden förväntas bli stort under prognosperioden. Behovet av personal för att pröva de förväntat höga antalen ansökningar är stort och även vid rekrytering når myndigheten balans i samtliga ärendekategorier först i slutet av prognosperioden. En begränsad kapacitet vid vissa utlandsmyndigheter kan även innebära att Migrationsverket inte kommer kunna ta emot och/eller avgöra ärenden i den takt som prognosen anger. Ekonomiska konsekvenser för de statliga anslagen Migrationsverkets kostnader, anslaget 1:1 Migrationsverket sänker prognosen för år 2016 med cirka 360 miljoner kronor, delvis till följd av en försenad rekrytering, delvis till följd av att kostnader för tolk, översättning och resor för asylsökande blir lägre än förväntat. För de kommande åren förändras prognosen för det totala resursbehovet marginellt jämfört med tidigare. Det innebär fortfarande en kraftig minskning av anslaget år 2018 och framåt då den idag höga ärendebalansen av asylärenden väntas vara avarbetad och ytterligare från 2019 då handläggningstiderna beräknas vara kortade även för alla tillståndsärenden. Prognos anslag 1:1, planeringsantagande Anslag 1:1, mkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Statens utgifter och kostnader för mottagning, anslaget 1:2, UO8 Prognosen över behov av medel för boende och kommunersättningar sänks med drygt två miljarder kronor i år och ökar med närmare 4 miljarder kronor nästa år. Den främsta anledningen till förändringen är ett reviderat antagande om Migrationsverkets förmåga att betala ut ersättningar till kommuner och landsting innan årsskiftet.

6 Migrationsverkets prognos (P5-16) 4(62) Prognos anslag 1:2, UO8, planeringsantagande. Anslag 1:2, mkr Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Förändring föregående prognos varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Statens utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande, anslag 1:2, UO13 Liksom i föregående prognos syns effekterna av det minskade antalet asylsökande på anslaget först under senare delen av prognosperioden då de asylsökande som fått uppehållstillstånd bosätts i kommun. Migrationsverket bedömer idag att anslagskrediten måste höjas till 10 procent på två poster, ersättningar för ensamkommande barn och ersättning för initialt ekonomiskt bistånd. Prognos anslag 1:2, UO13, planeringsantagande Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mkr Prognos P Varav Ap. 13 BUV Prognos P Varav Ap. 13 BUV Förändring föregående prognos Varav Ap. 13 BUV Migrationsverket anhåller om att få överskrida anslaget 1:6 Offentliga biträden samt anlaget 1:7 Utresor för avvisade/utvisade inom utgiftsområde 8. Tillåts inte ett överskridande av anslagen finns risk att utbetalningar av ersättning till förordnade biträden inte kan ske i slutet av året och att färre utresor för avvisade/utvisade kan genomföras under kalenderåret. Under förutsättning att 1:3 Migrationspolitiska åtgärder anslagspost 5 Återvandringsbidrag inte tillskjuts medel kommer alla ansökningar under andra halvåret att avslås på grund av brist på medel. Även för anslagspost 8. Anhörigresor kan ansökningar behöva avslås om inte mer medel tillskjuts under året. Migrationsverket bedömer att anslagen för två anslagsposter i utgiftsområde 13, anslagspost 3 Ersättning för initialt ekonomisk bistånd, samt anslagspost 13 Ersättning för ensamkommande barn behöver ökas med 10 procent för att tillgängliga medel ska vara tillräckliga för innevarande år.

7 Migrationsverkets prognos (P5-16) 5(62) Del I: Utgiftsprognos och analys Utgiftsområde 8 Anslag 1:1, Migrationsverkets förvaltningsanslag Anslag 1:1 finansierar Migrationsverkets förvaltningskostnader inklusive kostnader för förvarsverksamheten. Det innebär att här bokförs kostnader för samtlig personal, utvecklingsprojekt, administrativa lokalkostnader, lokalkostnader för förvar, samt övriga driftskostnader. I övriga driftskostnader ingår till exempel tolkkostnader och översättningskostnader. Även kostnader för organiserad sysselsättning finansieras av anslag 1:1. Viss personal arbetar i projekt som helt eller delvis finansieras av bidrag, avgifter eller av anslag 1:8. Behov av medel Tabell 1. Tillgängliga medel/ prognos, anslag 1:1 Anslag 1:1, mkr Anvisat i föreslagen budget 2016, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/2017:1 Tillgängliga medel är tillräckliga för samtliga år i prognosperioden förutom år Migrationsverket har inga förslag till anslagsförändringar i oktoberprognosen. Tabellen nedan är en fördelning av prognosen per kostnadsslag. Tabell 2 Fördelning på kostnadsslag I det förslag till budget för Migrationsverket som regeringen lämnat i budgetproposition 2016/17:1 den 14 september ingår ett beting för myndigheten att vidta åtgärder som leder till effektivitetsvinster på minst 200 miljoner kronor årligen från och med Åtgärderna ska inte leda till längre handläggningstider i någon ärendekategori eller till ökade kostnader för mottagandet av asylsökande. Ett arbete har påbörjats men i dagsläget är det inte utrett vilka specifika effektivitetsåtgärder av den omfattningen som kan genomföras utan att det får konsekvenser för den totala produktionskapaciteten och vistelsetider i mottagningen. Viktigaste förändringarna sedan föregående prognos Tabell 3. Prognos anslag 1:1, planeringsantagande Anslag 1:1, mkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Migrationsverket sänker prognosen för innevarande år med cirka 360 miljoner kronor. Det är dels en följd av en lägre rekrytering jämfört med vad verket räknade med, dels att kostnader för tolk, översättning,

8 Migrationsverkets prognos (P5-16) 6(62) resor för asylsökande blir lägre än förväntat. Antalet inskrivna i mottagningen är fortsatt högt men utfallet för dessa kostnadslag har hittills i år varit lägre än vad som kunde förväntas. Kostnader för exempelvis tolk är dock inte enbart en relation till antalet inskrivna, utan påverkas av flera varierande faktorer som exempelvis antalet avgjorda ärenden vilket gör anslaget svårberäknat. År 2017 beräknas prognosen på anslaget totalt vara på samma nivå som föregående prognos, även om det finns flera förändringar som tar ut varandra. Posterna som går upp är personalrelaterade kostnader, inklusive utökat förvar, samt avvecklingskostnader. I föregående prognos påpekade Migrationsverket att det var risk för avvecklingskostnader redan år 2017 även om ingen summa var upptagen i prognos. Risken bedöms nu vara så stor att 45 miljoner kronor reserverats under året. För år 2018 ligger bedömningen om cirka 200 miljoner kronor i avvecklingskostnader oförändrade. Förvaret ökar med 35 miljoner kronor även för åren 2018 till 2020 och ökningen består av den temporära förstärkning av 100 nya förvarsplatser som angavs i vårändringsbudget 2015/16:99. Ingen beräkning finns ännu färdig för en eventuell permanent lösning. I tidigare prognoser har Migrationsverkets räknat med de utökade medel för återvändandearbete som föreslogs i vårändringsbudget 2015/16:99 med 60 miljoner i år och 120 miljoner kronor Det motsvarar nästan det totala planerade resursbehovet för återvändadearbetet 2017 som uppgår till cirka 150 miljoner kronor i personalrelaterade kostnader. En ytterligare utökning av resurserna bedöms inte få någon motsvarande påverkan på antalet personer som väljer att återvända frivilligt. Prognosen sänks därför med motsvarande belopp. Åtgärder inom områden som återvändandebidrag och återvändandeavtal med fler länder har större möjlighet att ge effekter på hur många som väljer att återvända självmant. Tabell 4. Viktigaste förklaringarna till förändringar från föregående prognos, anslag 1:1 Anslag 1:1, mkr Personalrelaterade kostnader (inkl. resor och utbildning) Utökat återvändandearbete Utökat förvar Avveckling + 45 Tolk, översättning Resor för asylsökande Organiserad sysselsättning Lokaler och lokalförsörjningsprojekt Övrigt Totalt Volymrelaterade förändringar När det gäller exempelvis tolk, översättning och resekostnader för asylsökande är det svårt att avgöra de exakta sambanden med förändringar i volym. Tolkkostnad kan till exempel variera med både antalet inskrivna personer i mottagningen, med antalet nya asylsökande och med antal utredningar. Dessa faktorer kan variera i motsatt riktning, det vill säga att antalet inskrivna går upp samtidigt som antalet nya sökande går ner jämfört med tidigare prognos. Uträkningarna är därför schablonmässiga. De största skillnaderna sedan föregående prognos är personalrelaterade kostnader. Sett till personal som handlägger ärenden kan de enkelt delas upp på vad som härrör från skillnader i produktivitet och vad som härrör från skillnader i volym. På kort sikt (innevarande år) kan det dock vara missvisande att göra den uppdelningen. Förändringar i produktivitet påverkar inte det ekonomiska utfallet i någon högre grad utan det är volymerna i form av avgjorda ärenden som förändras. Se vidare nedan för mer analys av produktivitet. Att definiera vad som är volymrelaterade förändringar eller inte är svårare för andra personalkategorier även om ett sådant samband finns. Exempelvis kan det finnas ett samband mellan att kommunikationsavdelningen får mer att göra då att Migrationsverket tar emot fler ansökningar av olika slag och att fler personer är inskrivna i verkets mottagning. Orsaken kan även vara oberoende av förändringar i antal ärenden och exempelvis påverkas av ett ändrat regelverk som genererar fler frågor.

9 Migrationsverkets prognos (P5-16) 7(62) Tabell 5. Uppdelning av kostnader som är/inte är volymrelaterade anslag 1:1 Anslag 1:1, mkr Ej volymrelaterat Avveckling + 45 Lokalkostnader/åa Utökat återvändandearbete Lokalförsörjningsprojekt Produktivitetsförändringar OS TOTALT Volym och ärendemix Asyl Mottagning Tillstånd och medborgarskap TOTALT Delvis volymrelaterat (lokalkostn. tolk mm) TOTALT Tabellen nedan visar variationen på anslaget 1:1 i förhållande till variationer i några av de faktorer som har mest påverkan på anslaget. Kostnad per årsarbetare i tabellen är ett förhållande mellan Migrationsverkets totala antal årsarbetare och de totala kostnaderna, inte bara personalrelaterade kostnader. Tabell 6. Procentuell förändring av kostnadspåverkande faktorer sedan föregående prognos P Anslaget 1:1-6% 0% -1% 3% 5% Antal avgjorda asylärenden -9% -4% -23% -5% 1% Antal avgjorda tillståndsärenden -5% -3% -3% 4% 3% Antal inskrivna 0% 5% 0% 1% 8% Antal lätta asylärenden -7% -31% -28% -17% -14% Kostnad per åa -5% -3% -1% -3% -3% Antal åa -1% 3% 0% 7% 8% Antal ärenden Asylprövning Utgångspunkter för planeringen är desamma som i föregående prognos: de som sökt asyl 2015 och 2016 har fått ett beslut innan 2017 års utgång (avarbetning), ökad produktivitet och kortare handläggningstider i enlighet med regeringens uppdrag (införandet av den omarbetade skyddsprocessen och väsentligt mindre ärendebalans). Produktionen inom asylprövningen behöver vara på samma nivå 2017 som i år för att ovanstående målsättning ska nås. Antal avgjorda ärenden prognostiseras till mellan och beroende på hur ärendemängd och sammansättning utvecklas, i synnerhet vad gäller förlängningsärenden där det idag är oklart vilka resurser som krävs. Antaganden i prognosen är att stor del av förlängningsärendena kan handläggas i en förenklad process, vilket inte är säkert. Planeringen och prognosberäkningarna utgår dock tillsvidare från avgjorda ärenden 2017.

10 Migrationsverkets prognos (P5-16) 8(62) Tabell 7. Asylprocessen. Antal ärenden och förändringar jämfört med föregående prognos Asyl, förändringar Inkommande asylärenden varav barn utan vårdnadshavare varav förlängningsärenden Avgjorda asylärenden Beräknat utfall: Dublin samt av /utvisning EU-land Beräknat utfall: uppenbart ogrundad ansökan Beräknat utfall: avslag i normalprocess ink. förlängningar Beräknat utfall: avskrivna inkl återtagna ansökningar Beräknat utfall: Beslut som rör barn utan vårdnadshavare Överklagade ärenden Nya återvändandeärenden (lagakraftvunnet avslagsbeslut) Avgjorda återvändandeärenden varav självmant återvändande varav överlämnade till polis Vidarebosättning Nya uppehållstillstånd asyl, exklusive förlängningar Inresta anhöriga till före detta asylsökande Summa kommunmottagande Genomsnittligt antal inskrivna varav barn utan vårdnadshavare Antal avslag i normalprocessen väntas öka Av de ärenden som totalt avgörs 2016 och 2017 väntas fler resultera i ett avslag i normalprocessen jämfört med föregående prognos. Bifallsandelen totalt bedöms inte förändras utan det är antalet enkla, mindre tidskrävande, avslagsärenden som minskar jämfört med tidigare bedömning. Det är en bidragande orsak till att produktionen 2016 inte når produktionsmålet och även att produktionsuppdraget 2017 kommer att bestå av en större andel tidskrävande ärenden än tidigare bedömt, se avsnitt II-3.1.

11 Migrationsverkets prognos (P5-16) 9(62) Bild 1. Prognos på utfall på samtliga avgjorda ärenden under perioden 2016 till 2017, jämfört med föregående prognos Avslag i normalprocessen % (23%) Uppenbart ogrundad Prognos P5 prognos P4 Dublin Avskrivna TUT PUT % (55%) Avarbetning och genomsnittlig handläggningstid Den genomsnittliga handläggningstiden fortsätter att stiga som en konsekvens av den mycket stora ökningen av asylsökande under en begränsad period Den genomsnittliga handläggningstiden bedöms fortsätta att stiga till 15 månader. Under andra halvåret 2017, då 2015 års ansökningar har avgjorts, börjar den genomsittliga handläggningstiden åter att sjunka. Bild 2. Ålder öppna asylärenden, läget 1 januari respektive 1 oktober 2016 Antal mån 12 mån 18 mån 24 mån januari 1 oktober Dagar sedan ansökan Fler inskrivna i mottagningen I förhållande till föregående prognos väntas fler vara inskrivna med ett öppet asylärende i slutet av 2016 eftersom det avgörs färre ärenden. De ärenden som inte hinner avgöras är presumtiva avslagsärenden och det blir då betydligt färre inskrivna med ett öppet överklagandeärende i domstol i slutet av året. Även om antalet asylsökande bedöms minska så beräknas antalet inskrivna i mottagningen öka 2017 i förhållande till föregående prognos, vilket beror på att fler beräknas få ett avslag som sedan överklagas med längre vistelsetider som följd. Senast i slutet av 2017 beräknas antalet inskrivna med uppehållstillstånd ha minskat kraftigt som en följd av ändringarna i lagen om bosättning där anvisade från anläggningsboende ska lämna Migrationsverkets boende inom två månader.

12 Migrationsverkets prognos (P5-16) 10(62) Bild 3. Inskrivna i mottagningen processläge, jmf med föregående prognos Tabell 8. Antal tillståndsärenden, förändringar jämfört med föregående prognos Tillståndsärenden, förändringar Inkomna Arbetsmarknad Anknytningar Studerande Medborgarskap Övriga ärendeslag Avgjorda Arbetsmarknad Anknytningar Studerande Medborgarskap Övriga ärendeslag Tillståndsprövning Omställning från asylprövning till prövning av bland annat anknytnings-, arbetsmarknads- och studerandeärenden som angavs i föregående prognos skjuts framåt i tiden. Avarbetningen inom asylprövning kommer ha ett kontinuerligt högt behov av personal under hela Samtidigt kvarstår behovet av utökad personalstyrka för anknytningsärenden och även andra ärendekategorier under samma period. Sammanlagt bedöms att cirka 370 årsarbetare behöver tillföras under 2017 och år 2018 ytterligare 120 årsarbetare. Migrationsverket påbörjar en inventering av andra verksamheter än asylprövning för att identifiera personal som skulle kunna tillföras prövningen av dessa ärenden. Den största risken att inte nå målen om avgjorda ärenden är tillgången till prövningspersonal.

13 Migrationsverkets prognos (P5-16) 11(62) Resursbehov och produktivitet Tabell 9. Förändring antal årsarbetare Totalt P P P Skillnad P5 - P Skillnad P5 - P Prognosen över det totala antalet årsarbetare år 2016 minskar med närmare 60 jämfört med juliprognosen. Sänkningen är inte ett uttryck för minskat behov utan ett resultat av svårigheter med rekrytering i samband med intern rörlighet och personalomsättning. Det är stor skillnad mellan verksamhetsgrenarna där till exempel prognosen för årsarbetare som arbetar med mottagning ökar år 2016 jämfört med föregående prognos. I analysen av tabellen ovan i relation till personalrelaterade kostnadsförändringar (tabell 4) så måste hänsyn tas till att den ekonomiska prognosen bara specificerar årsarbetare i de fall då detta är en känd faktor. Som exempel kan i vissa lägen en kommande förändring ha tagits upp endast som ett belopp i prognosen eftersom en detaljerad budget saknas när prognosen sammanställs. Prognosberäkningarna kan med andra ord inte presentera en fullständig redovisning av framtida årsarbetare vid varje enskild tidpunkt, vilket gör att denna typ av jämförelser mellan olika prognoser med nödvändighet haltar. Produktivitet Liksom i föregående prognos är det den under året införda aktivitetsrapporteringen som delvis ligger till grund för antaganden om produktivitet för tillstånds- och medborgarskapsärenden. I och med att Migrationsverket har mer dataunderlag att analysera till denna prognos så har också antagandena förändrats något. Kvaliteten i underlaget kommer att förbättras stegvis och justeringar kommer därför troligtvis ske även i kommande prognoser. Tidigare antaganden om produktivitetshöjningar som Migrationsverkets tekniska handläggningsstöd skulle resultera i inom tillståndsprövningen har till stor del uteblivit. Stödet är anpassat för arbetande balanser, där mängden inkommande ärenden motsvarar mängden avgjorda. De nuvarande stora balanserna innebär hinder för att uppnå den produktivitetsökning som tidigare förutsetts. Migrationsverket arbetar för närvarande på att effektivisera handläggningen inom tillståndsprövningen. Ett led i detta arbete är att öka andelen elektroniska ansökningar, vilket i sin tur leder till effektivare handläggning, främst genom att vissa administrativa åtgärder försvinner. Samtidigt fortsätter Migrationsverket att verka för en högre grad av kompletta elektroniska ansökningar, bland annat genom att se över och samordna informationen till den sökande. Produktiviteten för tillstånds- och medborgarskapsärenden sänks generellt för år 2017 jämfört med föregående prognos. I föregående prognos antogs att produktiviteten sedan skulle vara oförändrad under följande år i prognosperioden men i aktuell prognos antas att den kommer att öka med cirka 3 procent årligen från 2018 och framåt. Måtten på produktivitet inom mottagning är svåra att beräkna då det finns stora variationer beroende på geografisk spridning, boendeform, genomströmningshastighet och i vilket stadie i asylprocessen som de sökande befinner sig. Inom mottagningen sänks antagandet om antalet inskrivna per årsarbetare för år 2016 beroende på att rekryteringen till området lyckats bättre än vad som låg till grund för de ekonomiska beräkningarna i förra prognosen. För åren 2017 och framåt görs ingen ny bedömning jämfört med juliprognosen.

14 Migrationsverkets prognos (P5-16) 12(62) Tabell 10. Produktivitetsantaganden Produktivitet, antal avgjorda ärenden per ÅA Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Medborgarskap Asyl Produktivitet, antal inskrivna per ÅA mottagning ABE ABT EBO Produktiviten för asylärenden varierar ofta kraftigt mellan åren. De senaste fem åren har produktivitetstalet varierat mellan 40 och 61 avgjorda ärenden per årsarbetare. Variationerna beror på förändringar i antal och sammansättning av asylsökande, samt den omfattande utbyggnad och nyrekrytering som behövts för att anpassa kapaciteten till antalet asylärenden. Produktiviteten för 2017 bedöms tillsvidare vara på samma nivå som i föregående prognos. I praktiken krävs då en produktivitetsökning för ärenden som rör avslag i normalprocessen. Produktivitetsantagandet förutsätter även, liksom i tidigare prognoser, att en stor del av förlängningsärendena kan hanteras med en förenklad process. Det finns med andra ord en risk för lägre produktivitet än prognosens antagande om förlängningsärendena blir mer resurskrävande. Prognostiserad produktivitetsökning 2018 motiveras av införandet av den omarbetade skyddsprocessen. Produktivitetsökningen revideras dock ner något jämfört med tidigare prognoser med anledning av att vidarebosättningen ökar till Osäkerhet, alternativa utvecklingar och riskbedömningar Det finns flera osäkra antaganden i denna prognos som kan få stor betydelse för utfallet på anslagen. Gemensamt för de flesta av osäkerhetsfaktorerna är att det finns en tydlig koppling till effekterna av förändrad lagstiftning och/eller politiska beslut. Förändringar i antalet asylsökande Antalet asylsökande är relativt säker de närmaste sex månaderna, därefter ökar osäkerheten. Prognosen utgår från en sannolikt begränsad ökning under sommaren och hösten Förändringar i antal och sammansättning av asylsökande är den osäkerhetsfaktor som har störst betydelse för utfallet på de flesta anslag. Därför gör Migrationsverket i samband med varje prognos beräkningar även utifrån ett lägre och ett högre scenario. Den mest sannolika utvecklingen bedöms vara att nuvarande restriktiva migrationspolitik fortsätter i EU:s medlemsländer med bland annat fortsatta inre gränskontroller. Omplaceringar av asylsökande från bland annat Grekland och Italien Prognosen innefattar att asylsökande 2017 ska omplaceras till Sverige från Grekland och Italien. De praktiska förutsättningarna kring detta är i dagsläget inte helt klarlagda. Antagandet i prognosen är att personer omplaceras på avsändarlandets bekostnad mellan juni och september och sedan prövas som asylsökande i Sverige. Förlängningsansökningar med anledning av den tillfälliga lagen Till sommaren förväntas de första förlängningsansökningarna inkomma. I dagsläget är det inte känt hur komplicerad prövningen blir och hur mycket resurser som utredningarna kommer att kräva.

15 Migrationsverkets prognos (P5-16) 13(62) Vidare utgår beräkningarna från att personer som ansöker om förlängning inte omfattas av bistånd enligt LMA och behöver återinskrivas i mottagningen förrän efter det att ett eventuellt avslag vinner laga kraft. Det kräver att lagstiftningen anpassas. I den händelse att lagstiftningen kvarstår innebär det betydligt fler inskrivna i mottagningen och ökade kostnader på anslagen. Den omarbetade skyddsprocessen Att effekter av ett nytt arbetssätt utifrån en teoretisk modell behöver revideras efterhand som det praktiska genomförandet fortlöper är snarare en regel än ett undantag. Beräkningarna i prognosen utgår från betydande effekter på produktivitet i samband med att den planerade omarbetade skyddsprocessen införs i hela organisationen. Produktivitetshöjningar i normalprocessen under 2017 Andel avslagsbeslut i normalprocessen väntas öka kraftigt under Det är den ärendekategori som är mest utrednings- och resurskrävande. Prognosens beräkningar bygger på att Migrationsverket kan öka produktiviteten för dessa ärenden jämfört med idag. Prövning av barn utan vårdnadshavare (BUV) Antagandet är att ärenden som rör barn utan vårdnadshavare avgörs under perioden oktober 2016 till december En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att prövningen lyckosamt kan fördelas ut på fler enheter vilket det planeras för. Andelen där åldern skrivs upp till myndig ålder i samband med beslut har ökat under 2016 och varit högre än under tidigare år. Rättsmedicinalverket ska i november lämna en rapport hur en framtida modell för medicinsk åldersprövning ser ut med en aviserad uppstart efter det första kvartalet 2017, något som kan få betydelse för antal och andel åldersuppskrivningar. Antagandet i prognosberäkningarna är att personer eller en tredjedel av de BUV-ärenden som avgörs under perioden från oktober 2016 till december 2017 kommer att få ett beslut i myndig ålder, antingen efter att ha fyllt 18 år eller efter en uppskrivning av ålder. Den tillfälliga lagen i kombination med åldersammansättning och praxisförtydliganden kommer troligen att få betydelse för hur stor andel av BUV-ärenden som leder till ett avslagsbeslut i normalprocessen. Varje asylärende prövas individuellt och prognosantagande om bifall/avslag bygger normalt på ett historiskt utfall för olika medborgarskapsgrupper. Denna prognos tar även hänsyn till antagande om troliga förändringar i utfallet av prövningen som det ännu inte finns något statistiskt underlag för, se avsnitt II-3.1. Placering av asylsökande efter 18 årsdagen När ett ensamkommande barn med ett öppet asylärende eller återvändandeärende når myndig ålder gör kommunen en individuell bedömning i varje fall om det finns ett fortsatt placeringsbehov enligt socialtjänstlagen. Vid fortsatt behov kan den asylsökande ungdomen vara fortsatt placerad upp till 21 års ålder, i annat fall ska Migrationsverket ordna plats på anläggningsboende. Tidigare har en fortsatt placering varit vanligt. Den aviserade lagförändringen om ändrade statliga ersättningar till kommun från 1 juli 2017 ger ett incitament för en förändring. Prognosberäkningarna utgår därför från bedömningen att detta kommer att förändras under 2017 och att kommunerna i framtiden beslutar om att i de allra flesta fall överföra asylsökande som nått myndig ålder till Migrationsverkets boende. En annan utveckling innebär att antalet inskrivna ensamkommande barn blir fler än beräknat. Anvisad bosättning i kommun Flera kommuner har aviserat svårigheter att kunna ta emot det antal de anvisas enligt kommuntalen (se avsnitt II-3.3). Trots denna osäkerhet är utgångspunkten i prognosberäkningarna att bosättningslagen kan fungera som avsett och utflytt från anläggningsboende till kommun sker två månader efter anvisning. Det finns även en osäkerhet i samband med verksamhetsövergången från Arbetsförmedlingen till Migrationsverket. Arbetsförmedlingen förutsätts lyckas med sitt återstående uppdrag att bosätta personer och kommunerna antas fortsätta att ta emot dessa. Från sista kvartalet 2017 är antagandet att uppehållstillstånd, anvisning och kommunbosättning från anläggningsboende i genomsnitt sker 2,5 månader efter ett beslut om uppehållstillstånd. Om svårigheterna att bosätta i kommun innebär längre ledtider kommer antalet inskrivna i mottagningen vara högre än prognos. Om situationen kvarstår över längre tid ökar sannolikt även antalet som avbryter ansökningsförfarandet och bosätter sig på egen hand. Inkommande anknytningsärenden och utlandsmyndigheternas kapacitet Om utlandsmyndigheterna som berörs av framförallt anknytningsärenden inte förstärks, kommer kapaciteten vid vissa av dessa inte att vara tillräcklig för att ta upp och bereda ansökningar från alla de som

16 Migrationsverkets prognos (P5-16) 14(62) vill lämna in ansökan. Migrationsverket har dock antagit att tillräckliga resurser tillförs och antalet inkommande ärenden förutsätter detta. En begränsad kapacitet vid utlandsmyndigheterna kan även innebära att Migrationsverket inte kommer kunna avgöra ärenden i den takt som prognosen anger. Många av ärendena kommer kräva utredning vid ambassad och om dessa inte genomförs på grund av bristande kapacitet kommer Migrationsverkets bygga balanser av outredda ärenden. Tillfälliga lagens påverkan på anhöriginvandring 2019 Prognosbedömningarna utgår från att den tillfälliga lagstiftningen upphör i juli Inkommande ärenden andra halvåret 2019 antas därför bestå av en stor andel människor som antingen fått avslag för att anknytningspersonen inte haft rätt till familjeåterförening under tillfälliga lagen, eller avstått från att söka av samma anledning. Skulle begränsningarna som den tillfälliga lagen innebär kvarstå, kommer antalet sökande 2019 troligtvis bli väsentligt lägre. Nedre och övre beräkningsalternativ Skillnaden på övre och nedre beräkningsalternativen är enbart utfallet av antalet asylsökande, det vill säga om utvecklingen skulle följa det övre respektive nedre scenariot som definieras i avsnitt II-1 i prognosen. I bilaga 5 finns verksamhetstabeller baserade på dessa scenarion. Tabell 11. Prognos anslag 1:1, nedre beräkningsalternativ Anslag 1:1, mkr Prognos P Prognos P5-16 nedre beräkningsalternativ Förändring föregående prognos Avvecklingskostnader är medräknade med 75 miljoner kronor år 2017 och 300 miljoner kronor år Tabell 12. Prognos anslag 1:1, övre beräkningsalternativ Anslag 1:1, mkr Prognos P Prognos P5-16 övre beräkningsalternativ Förändring föregående prognos Inga avvecklingskostnader är medräknade i detta alternativ. Verksamhet med tillgängliga medel Då tillgängliga medel bedöms vara tillräckliga fram till och med 2019 gör Migrationsverket bedömningen att en konsekvensbeskrivning av att bedriva verksamheten med tillgängliga medel inte tillför något till analysen i denna prognos. Om behovet kvarstår och tillgängliga medel inte anpassas efter behov så kommer en analys att ske i ett senare skede.

17 Migrationsverkets prognos (P5-16) 15(62) Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Migrationsverket disponerar två olika anslagsposter på anslaget. Anlagspost 2 finansierar förordningsstyrda ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting. Ersättningarna innefattar till exempel dagersättning, ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande och placeringskostnader för barn utan vårdnadshavare (BUV). Kostnaderna varierar med det totala antalet inskrivna i mottagningen samt antalet barn. Majoriteten av BUV-platserna ersätts enligt förordning med kronor vilket är många gånger dyrare än kostnaden för en plats i ABO. Anslagspost 3 finansierar kostnader för de asylsökandes boende (lokaler, drift och även livsmedel i vissa fall.) Anslagsposten varierar med mottagningens storlek och sammansättning. Kostnaderna är beroende av andelen anläggningsboende (ABO) och tillgången på lägenheter (ABE). Då efterfrågan på ABE-platser överstiger tillgången så tvingas Migrationsverket att ordna tillfälliga platser (ABT) som i regel är betydligt dyrare än de avtalade. Förordningsstyrda ersättningsnivåer för innevarande år används i beräkningarna för samtliga år i prognosperioden utan upp- eller nedräkning. Viktigaste förändringarna sedan föregående prognos Det finns stora osäkerheter i beräkningen på anslaget 1:2. De viktigaste påverkansfaktorerna för de prognostiserade kostnaderna och utgifterna är: antalet nya asylsökande i Sverige, vilka grupper det är och när på året de söker, antalet som i genomsnitt är inskrivna i mottagningen och i vilken boendeform, andel och antal Dublinärenden, Migrationsverkets produktionstakt och handläggningstider, migrationsdomstolarnas produktionstakt och handläggningstider, att kommunplaceringen för de som får tillstånd fungerar så de kan skrivas ut ur mottagningen, antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige, avgjorda ärenden som rör ensamkommande barn, kommunernas handläggningstid innan de ansöker om ersättning, Migrationsverkets balanser och handläggningstid innan ersättning betalas ut till kommunerna. Relativt små förändringar i verkligt utfall jämfört med prognosantagandena kan få stor skillnad på anslaget. De största utgifterna på anslaget 1:2 kommer från posten 2 ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting. Dessa utgifter är en konsekvens av antalet inskrivna i mottagningen. Migrationsverket kan inte påverka kostnaderna nämnvärt i närtid. Ersättningarna är författningsstyrda och ansökningarna från kommuner och landsting inkommer oregelbundet med upp till 12 månaders fördröjning vilket leder till att prognosen får ses som Migrationsverkets bästa bedömning på utgifter de kommande fyra åren. Små förändringar i produktion eller antalet asylsökande kan få stora ekonomiska konsekvenser under resterande prognosperiod. Detta innebär att prognosen på anslaget år 2018 till år 2020 endast ska ses som ett räkneexempel. Förändringarna i kostnader på anslaget 1:2 är relativt små jämfört med föregående prognos även om tidpunkten för utgifterna har flyttats framåt. Att Migrationsverkets behov under prognosperioden minskar från drygt 30 miljarder kronor år 2016 till cirka 4,5 miljarder kronor år 2020 kan främst förklaras med att antalet BUV som är inskrivna i mottagningen bedöms sjunka kraftigt. Beräkningarna är baserade på nuvarande ersättningsmodell för ensamkommande barn, i tabell 18 nedan redovisas en alternativ utgiftsutveckling baserad på förslag om ny ersättningsmodell 1 Antalet inskrivna BUV minskar från cirka idag till drygt i slutet av år Skulle denna minsking inte bli lika omfattande som prognosberäkningarna utgår ifrån kommer kostnaderna påverkas väsentligt. 1 Promemoria , Regeringskansliet. Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga

18 Migrationsverkets prognos (P5-16) 16(62) Bild 4. antalet inskrivna BUV i mottagningen år 2014 till år 2020 Nedan finns en tabell med förändringar av nyckelfaktorer mellan juliprognosen och oktoberprognosen. Förändringarna i antalet inskrivna kan inte direkt kopplas till samma års ekonomiska prognos då utgifterna för BUV till stor del utbetalas efterföljande år. I slutet av prognosperioden sker stora procentuella förändringarna av antalet inskrivna BUV men de har inte så stor påverkan på anslaget då det är relativt få inskrivna BUV i förhållande till hur det ser ut idag. Ändringen av dygnskostnaden för ABT är en följd av ett något högre utfall jämfört med tidigare. Tabell 13. Förändring sedan senaste prognos av vissa nyckelfaktorer för anslag 1:2 Procentuell förändring av kostnadsrivande faktorer anslaget Förändring anslag 1:2-7% 18% -4% 1% -5% Antal inskrivna 0% 6% -2% 2% 10% Antal inskrivna BUV -1% 3% 17% -11% -18% Styckkostnad ABT 3% 3% Genomsnittlig bodygnskostnad pga boendemix 2% 3% 2% 1% 1% Migrationsverket sänker prognosen med miljoner kronor innevarande år. En stor del av sänkningen kan direkt härledas till ersättningar till kommuner som Migrationsverket inte hinner betala ut under året, dessa utgifter kommer istället belasta år Tabell 14. Behov av medel, planeringsantagande, anslag 1:2 Anslag 1:2, mkr Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Förändring föregående prognos varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande I tabellen nedan redovisas behovet för anslaget 1:2 ap 2 under prognosperioden uppdelat på de faktorer som påverkat anslaget mest. Tabell 15. Förändringar sedan föregående prognos, miljoner kronor Förändringar mellan P4 och P5 Anslag 1:2 ap Registreringsbalans Fler avtaladeplatser under uppsägningstid Antalet inskrivna BUV Framflyttade utbetalningar Antalet inskrivna ex BUV Justeringar efter utfall Totalt Registreringsbalans, ersättningsansökningar från kommuner och landsting Ansökningar av statlig ersättning för asylsökande har ökat kraftigt under året på grund av det stora antalet asylansökningar under hösten Kommunernas möjlighet att ansöka upp till ett år i efterskott i kombination med att antalet ansökningar stiger kraftigt är en försvårande omständighet vid planering av handläggningskapacitet.