Innehåll. Förord 19. Hur du använder denna bok 21. Förkortningar 23 DEL A. VAD ÄR KONSTITUTIONELL RÄTT?

Transkript

1 Innehåll Förord 19 Hur du använder denna bok 21 Förkortningar 23 DEL A. VAD ÄR KONSTITUTIONELL RÄTT? 1 Inledning Vad är konstitutionell rätt? Har vi en konstitution? En utvidgad konstitutionell översiktsbild Konstitutionens funktioner Konstitution och konstitutionalism Rättsstaten som mål och princip Konstitutionell rätt och vanlig rätt Är vi framme än? Den dynamiska konstitutionella rätten 39 2 Konstitutionell historia och grundläggande principer Inledning Svensk konstitutionell historia Innan 1800-talet talet talet och framåt Grundläggande konstitutionella synsätt Den rättsstatliga ramen Folksuveräniteten Grundläggande rättigheter Konstitutionell pluralism Avslutning var är vi och vart är vi på väg? 59 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 7

2 8 Innehåll 3 Konstitutionella aktörer Inledning aktörer, funktioner, makter och nivåer Politiska aktörer på statsnivå Statschefen Riksdagen Regeringen Politiska aktörer på kommunal nivå Politiska aktörer på europeisk nivå En översikt av europeiska aktörer Ministerrådet Europeiska rådet EU-kommissionen Europaparlamentet Europarådet Domstolar Den dömande funktionen Svenska domstolar Europadomstolen EU:s domstolar Övriga granskande aktörer 82 4 Rättskällorna en praktisk introduktion Introduktion de konstitutionella rättskällorna Den konstitutionella rättens särdrag betydelsen av politisk praxis De konstitutionella rättskällorna en översikt De svenska grundlagarna och andra centrala författningar Översikt Hur ändras grundlag? Förarbeten till regeringsformen Europeiska unionens fördrag Översikt Hur ändras fördragen? Förarbeten till fördragen Europakonventionen Översikt Hur ändras Europakonventionen? Förarbeten till Europakonventionen 114 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 8

3 Innehåll Den oskrivna rätten allmänna rättsprinciper och rättspraxis Introduktion förhållandet mellan allmänna rättsprinciper och rättspraxis Allmänna rättsprinciper i Sverige, Europadomstolen och EU-domstolen 117 DEL B. POLITISK MAKT OCH MAKTDELNING 5 Att dela offentlig makt Avdelningens och kapitlets innehåll Offentlig makt och offentliga funktioner Den offentliga makten och dess delbarhet Normgivningsmakten Den verkställande makten Finansmakten Utrikesmakten Kontrollmakten Maktdelning i teori hur kan vi förstå maktdelning? Varför maktdelning? Horisontell maktdelning Vertikal maktdelning Maktdelning eller maktuppdelning? Maktdelning i praktik hur uppnås maktdelning på rättslig väg? Formella och materiella gränser för offentlig makt Maktdelning genom principer Rätt att göra, stoppa eller påverka Att ordna makt hierarkiskt, eller inte Horisontell maktdelning i EU Introduktion vad är horisontell maktdelning inom EU? Översikt över sekundärrätten Introduktion de dubbla etiketterna Den nominella klassificeringen förordningar, direktiv och beslut Den processuella klassificeringen lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter 158 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 9

4 10 Innehåll 6.3 Maktbalans och lagstiftning vem gör vad i lagstiftningsprocessen? Introduktion Det ordinarie lagstiftningsförfarandet ett formellt perspektiv Det ordinarie lagstiftningsförfarandet ett praktiskt perspektiv Särskilda lagstiftningsförfaranden med rådet eller parlamentet i fokus Maktbalans och den verkställande makten Introduktion kommissionen i centrum Delegerade akter och förhållandet till rådet och parlamentet Genomförandeakter och förhållandet till medlemsländerna Budgetmakten särskilda förfaranden Vilket demokratiskt underskott? Vertikal maktdelning mellan Sverige och EU Periferi, centrum, över eller under? Grundläggande maktdelningsprinciper vår federalism Vadå federalism? Företrädesprincipen, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsordningens grunder Principen om lojalt samarbete Principen om tilldelade befogenheter, Kompetenz-Kompetenz och en rättsordning sui generis Subsidiaritetsprincipen Proportionalitetsprincipen Rättighetsskydd som vertikal maktdelningsprincip Vår framtida federalism EU, medlemsstaterna och normgivningsmakten Befogenhetsgivande fördragsartiklar Olika typer av befogenhet Breda, vaga och underförstådda befogenheter Olika lagstiftningsförfaranden EU, medlemsstaterna och övriga makter 206 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 10

5 Innehåll 11 8 Maktdelning i Sverige normgivningsmakt, verkställande makt och kontrollmakt Inledning Normgivning oförlåtligt komplicerat Introduktion normgivningens form och hierarkiska förhållande Utgångspunkten riksdagens och regeringens primärområden Delegation kompetens, krångel och korshänvisningar Delegation till regeringen Delegation till myndigheter Delegation till kommuner Lagrådets roll vid normgivning Normgivning i praktiken med regeringen i centrum Den verkställande makten myndigheters självständighet och kommunalt självstyre Introduktion med den enskilde i fokus Myndigheternas självständighet begränsad men central Kommunalt självstyre vackra ord eller konstitutionellt kärnvärde? Den politiska kontrollmakten Introduktion vad är politisk kontroll Kontroll av regeringen och enskilda statsråd Kontroll av myndigheter Kontroll av riksdagen och dess ledamöter? 248 DEL C. RÄTTIGHETER OCH FRIHETER 9 Allmänt om rättigheter Avdelningen och kapitlets innehåll Rättigheter som koncept De mänskliga rättigheternas historia Vissa gemensamma rättighetsfrågor Rättigheternas tillämpningsområde och begränsningsmöjligheter Inledning 259 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 11

6 12 Innehåll 10.2 Tillämpningsområde Vem kan åberopa rättigheten? Mot vem kan rättigheten åberopas? Var gäller rättigheterna? Rättigheternas begränsningsbarhet Allmänt om tillämpningsområde och skyddsområde Kärna och utkant Negativa och positiva förpliktelser Rättighetskomplexens förhållande till varandra Överlappande rättighetskomplex och skyddspresumtioner Bästa skyddets princip? Rättighetsbegränsningar och rättfärdigande Kategorier av rättighetsbegränsningar Kategorier av begränsningsmöjligheter Legalitet Ett legitimt ändamål Lämplighet Nödvändighet Proportionalitet i strikt mening Bedömningsmarginalen Bortom begränsningar undantag och suspension i kris och krigslägen Förbudet mot missbruk av rättigheter i EKMR och Stadgan De materiella rättigheterna en översikt Inledning Något om den tematiska indelningen Kroppsliga rättigheter Allmänt om kroppsliga rättigheter Särskilt om människans värdighet i Stadgans artikel Rätten till liv och förbudet mot dödsstraff Förbudet mot tortyr, omänsklig behandling, kroppsstraff och dylikt Medicinska och andra kroppsliga ingrepp Förbud mot slaveri, tvångsarbete och människohandel 313 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 12

7 Innehåll Individens personliga sfär Allmänt om skyddet för den personliga sfären Skyddet för privat- och familjeliv, hem och kommunikationer Särskilt om rätten till skydd för personuppgifter i Stadgan Rätten att gifta sig och bilda familj Förbud mot åsiktsregistrering Demokratiska rättigheter Allmänt om de demokratiska rättigheterna Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet Tryck-, yttrande- och informationsfrihet Särskilt om skyddet i TF och YGL Mötes-, demonstrations- och föreningsfrihet Något om vissa rättigheter associerade med val Rättsstatliga rättigheter Allmänt om rättsstatliga rättigheter Skydd för frihet och frid och därmed anknutna rättssäkerhetsgarantier Övriga rättigheter kopplade till rörelsefrihet Rätten till en rättvis rättegång Inget straff utan lag Ne bis in idem förbud mot dubbelbestraffning Likhet inför lagen och förbud mot diskriminering Vissa rättigheter kopplade till asyl och utvisningar Rätten till god förvaltning i EU-rätten Ekonomiska rättigheter Allmänt om ekonomiska rättigheter Egendomsskydd Upphovsrätt Näringsfrihet och yrkesfrihet Sociala-, kulturella- och välfärdsrättigheter Allmänt om sociala- kulturella- och välfärdsrättigheter Rätt till utbildning Allmänt om stadgans principrättigheter mer mål än rättigheter 435 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 13

8 14 Innehåll Kortfattat om en rad sociala-, kulturella- och välfärdsrättigheter i Stadgan EU:s grundläggande friheter som mänskliga rättigheter Ekonomisk aktivitet som mänsklig rättighet Inledning Ekonomiska rättigheter som plusmeny Idén om den inre marknaden enkelt i teorin, svårt i praktiken De fyra friheterna en översikt Introduktion Den fria rörligheten för varor Den fria rörligheten för arbetstagare Den fria rörligheten för tjänster och den fria etableringsrätten Den fria rörligheten för kapital Friheternas tillämpning vem måste följa reglerna om den inre marknaden? De tre stegen översikt Steg 1 En EU-rättslig dimension Steg 2 Begränsningar av de grundläggande friheterna Inledning Diskriminering Marknadstillträde Steg 3 Rättfärdigande Inledning Fördragsbaserade rättfärdigandegrunder Rättfärdigandegrunder från rättspraxis Proportionalitetsprincipen det svåraste testet Förhållandet mellan de grundläggande friheterna och de grundläggande rättigheterna 469 DEL D. ATT FÖRVERKLIGA DEN KONSTITUTIONELLA RÄTTEN 13 Från papper till verklighet Förverkligande genom rättsligt genomdrivande Den processuella ramen för genomdrivande Domstolar Rättsmedel 478 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 14

9 Innehåll Normrelaterade förutsättningar för genomdrivande Instrumentets åberopbarhet Individuella normers åberopbarhet Icke-åberopbara normer kan indirekt få effekter Tillämplighet Domstolar och lagtolkning Inledning Domstolar som konstitutionella aktörer The Oracles of the Law eller the Least Dangerous Branch? En grundläggande skiljelinje: Common law och civil law Grundlagstolkning i svenska domstolar från undfallenhet till aktivism? Inledning tystnad och osäkerhet Den traditionella bilden En begynnande omsvängning? Lagtolkning i EU-domstolen vilda västern i Luxemburg Inledning une certaine idée de l Europe EU-rätt på 24 språk Indirekt effekt med högt ställda förväntningar Indirekt effekt i svenska domstolar Europadomstolen och konventionstolkning effektivt skydd av de grundläggande rättigheterna Inledning tolkning av internationella fördrag Ordalydelse och sammanhang Fördragets syfte och ett effektivt skydd Flerspråkiga fördrag och Europakonventionen Konventionskonform tolkning i svenska domstolar Konstitutionella rättsmedel Rättigheter och rättsmedel Europarättsliga krav på nationella rättsmedel Nationella rättsmedel, europeiska krav Allmänt om den unionsrättsliga principen om effektiva rättsmedel 524 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 15

10 16 Innehåll Likvärdighetsprincipen Likabehandlingsprincipen Effektivitetsprincipen Europakonventionens krav på nationella rättsmedel Process i svensk domstol Inledning Beslutsprövning i förvaltningsdomstol Brottmål i allmän domstol Tvistemål i allmän domstol Preventiva rättsmedel Skadestånd Olika skadetyper Svensk och konventionsrättslig skadeståndsskyldighet Unionsrättslig skadeståndsskyldighet Skadeståndskrav mot enskilda Andra reparativa och kompensatoriska rättsmedel Prövning i europeiska domstolar m.m Att väcka talan i Europadomstolen Begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen Extraordinära rättsmedel Många vägar till samma mål, eller inga Normprövning Allmänt om normprövning Normprövningens dikotomier Normprövning/tolkning Abstrakt/konkret Formell/materiell Centraliserad/decentraliserad Fakultativ/obligatorisk Direkt/indirekt Ogiltigförklarande/icke-tillämpning Normprövning i Sverige Allmänna förutsättningar för normprövning i Sverige 568 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 16

11 Innehåll Uppenbarhetsrekvisit och krav på klart stöd rester av juridisk återhållsamhet Preventiv normkontroll Lagrådets roll Svenska domstolars normprövning av EU-rättsakter Normprövning i EU Två vägar till EU-domstolens normprövning av unionens rättsakter Ogiltighetstalan en fråga om privilegier Indirekt ogiltighetstalan för vanliga dödliga Normprövningens effekter bortom tid och rum EU-domstolens indirekta prövning av svenska normer Fördragsbrottstalan kommissionen reagerar mot medlemsstat Europadomstolens prövning av svenska normers oförenlighet med konventionen 586 Bilagor 589 Ekvivalenstabell, fördrag 589 Ekvivalenstabell EU-stadgan och EKMR 601 Förenklad ekvivalenstabell mellan nya och gamla riksdagsordningen 602 Källförteckning 605 Sakregister 653 Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning 659 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 17

12 18 Innehåll figurförteckning 3.1. Dimensioner och makter Politiska aktörer på statsnivå Politiska aktörer på kommunal nivå Aktörer EU Domstolar Aktörer alla Grundlag och centrala författningar Regeringsformen i översikt Reglering av valdag Förhållande mellan primär- och sekundärrätt Översikt av FEU och FEUF Maktdelning som tigerkaka Förenklad översikt av sekundärrätten Befogenhet och företräde EU:s befogenhet Normgivningsmakt och delegation Normgivningsmakt utifrån kompetens Normgivningsmakt utifrån områden Rättigheternas tillämpningsområde och begräsningsmöjligheter Ansvarskedjor för skrift Artikel 6 EKMR De grundläggande friheterna De tre stegen Typer av genomdrivande Typer av rättsmedel Förutsättningar för genomdrivande Rättsmedel Förhandsavgöranden 558 Konstitutionell ratt_ _k2.indd 18