Författning i utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författning i utveckling"

Transkript

1 Fredrik Sterzel Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning STIFTELSEN RÄTTSFONDEN NR 41 IUSTUS FÖRLAG

2 Förord 9 Introduktion 11 1 Författning i utveckling 15 Efter 1809: tre skeden och två övergångar 15; : från maktdelning till parlamentarism 16; Den första övergången: demokrati 18; Det författningslösa halvseklet 18; Den andra övergången: ny regeringsform 19; Tre grundläggande faktorer under arbetet med RF 20; Grundlagsändringar efter ; Förnyelse utan grundlagsändringar 26; Den ändrade verkligheten 27; Vad som inte blev av 29; Förnyelsens innebörd 29; Utvecklingsperspektivet 31; Rättskontrollernas begränsningar 32; Grundlag och praxis 33; Aktuella reformer 37 2 Regeringsformen och rättsstaten 38 Begreppet rättsstat 38; Tolv punkter i RF 40; The rule of law i Sverige 50; Gamla och nya utvecklingslinjer 60; Hur kan regeringsformens rättsstatsprofil stärkas? 61 3 Författningens föränderlighet - från 1809 till Den första mekanismen för grundlagsändring 70; Mekanismen i praxis efter ; Utvecklingen under ståndsriksdagens sista skede 74; Den fortsatta utvecklingen mot demokrati 76; Utvecklingen under regeringsformens slutskede 78; Tre sätt att ändra författningen 80; Grundlag och praxis 81;

3 Tolkning och omtolkning 82; Bred enighet om grundlagsreformer 84; Regeringsformen i författningsarbetet 85; Vad finns kvar efter 1974? 88; Noter 90 4 Grundlagsändring och grundlagstolkning 92 En rättshistorisk tillbakablick 93; Regeringsformens faktiska tillämpning 100; Ett samlat perspektiv 109; Noter Legalitetsprincipen 113 Legalitetsprincipens idéinnehåll 113; Legalitetsprincipens framväxt 114; Legalitetsprincipen enligt RF och annan lag 117; Legalitetsprincipen i rättspraxis 121; Diskuterande återblick 129; Noter Proportionalitetsprincipen 135 Rättsläget före ; Svensk rättspraxis efter ; Slutsatser och diskussion 146; Noter Statschefens ställning 150 Statschefen i författningsarbetet 151; Statschefens allmänna ställning enligt RF 152; Den till statschefen knutna förvaltningen 157; Noter Statsrådens ansvar och kontrollen av regeringen 165 Det kollektiva regeringsansvaret 165; Konstitutionellt ansvar: Det juridiska 169; Konstitutionellt ansvar: Misstroendeförklaring 169; Bortom ansvarsgränsen: Konstitutionsutskottet 170; Från kommission till riksdagens kammare 172; Bortom ansvarsgränsen: Riksrevisionen 173; Bortom ansvarsgränsen: Interpellationer och frågor 175; Slutsats: Ringa ansvar och mycket kontroll 175; Mera ansvarsutkrävande? 176; En blick bakåt och framåt 177; Noter Parlamentarismen 182 De nya reglernas tillämpning 182; Folkomöstningsfrågan 191; Parlamentarismens betydelse i författningslivet 192; Noter 198

4 10 Lagstiftningsmakten och förordningsmakten 200 Bakgrund och utgångspunkter 200; Lagstiftningsmakten 207; Förordningsmakten 213; Avslutande diskussion 219; Noter Ramlagar - nytt och gammalt 225 Bakgrund och utveckling 226; Exempel på ramlagar 228; Tre typer av lagregler 234; Tre sätt att fylla ut lag 237; Problemdiskussion (1992) 239; Uppföljning (2009) Rättighetslagar och skyldighetslagar 243 Konstitutionella perspektiv och begrepp 243; Rättighetslagar 245; Skyldighetslagar 249; "Rättighetsstegen" 253; Konstitutionell granskning 255; Avslutande synpunkter 258; Noter Myndighetsregler 261 Begrepp och bestämmelser 262; Rättsfall 264; Statsmakterna och regelfrågan 265; Utvecklingen i Europa - OECD och EU 268; Reglernas omfattning och utveckling 270; Regelråd och konsekvensutredningar 272; Slutsatser och diskussion 273; Noter Finansmakten - centrum och periferi 279 Bakgrund och utgångspunkter 279; Beskattningsmakten 284; Budgetregleringen 291; Penning- och valutapolitik, statsskulden 301; Avslutande diskussion 302; Noter Skatt och egendomsskydd 309 Egendomsskyddet i regeringsformen 310; Pomperipossaproblematiken 311; Engångsskatten på förmögenhet 313; När IT-bubblan brast 315; Värdering vid fastighetstaxering 317; Sammanfattning och slutsatser 319; Noter 323

5 16 Rikets styrelse och förvaltning 325 Vita fält - nya linjer 325; En rättshistorisk tillbakablick 327; Utvecklingen ; Förarbetena till RF 330; Att styra riket - förvaltningspolitik 331; Lag om statlig förvaltning? 333; Kommunerna i RF 335; Grundlagen som redskap eller hinder 337; Noter Perspektiv på kontrollmakten 341 En tillbakablick 341; Problembilden idag 346; Kontrollmakten i författningen 352; Noter Konstitutionsutskottets granskning - juridik och politik års regeringsform 357; Utvecklingen under ståndstiden 358; Utvecklingen under tvåkammartiden 359; 1974 års regeringsform 360; Utvecklingen i enkammarriksdagen 362; De offentliga förhören 364; Metamorfosens förutsättningar 364; Juridik och/eller politik 366; Granskningens funktioner 368; KU:s plats i kontrollsystemet 369; Noter Från statsrevision till riksrevision 373 Revisionens etablering 373; Ett sekel i fredlig utveckling 378; I skuggan av regeringen 383; En ny utveckling - Riksrevisionen 391; Revision och parlamentarism 394; Noter Kontinuitet och förnyelse - JO 399 Systemförändringen ; Systemförändringen ; Fokus för tillsynen - var och hur? 404; Personligt ämbete eller verk? 407; En extraordinär tillsyn 409; Ett konstitutionellt sammanhang 414; Noter 415

11/5/2013. Konstitutionell kontroll. Upplägg. Varför kontroll? Juridiska institutionen Termin 1 HT Patrik Bremdal

11/5/2013. Konstitutionell kontroll. Upplägg. Varför kontroll? Juridiska institutionen Termin 1 HT Patrik Bremdal Konstitutionell kontroll Juridiska institutionen Termin 1 HT 2013 Patrik Bremdal patrik.bremdal@jur.uu.se Upplägg Varför kontroll? Riksdagens kontrollmakt Varför kontroll? Kontrollmakt lika gammalt som

Läs mer

ANDERS FOGELKLOU 2010-11 NR 4

ANDERS FOGELKLOU 2010-11 NR 4 ANDERS FOGELKLOU Fredrik Sterzel, Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus Förlag, 2009, 420 s. samt Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen en kommentar, SNS

Läs mer

Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte

Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte 22.11.2018 HENRIK WENANDER Projektet Stipendium Eugen Schaumans

Läs mer

KONSTITUTIONELL KONTROLL. Olof Wilske Jur. dr., Riksdagens utredningstjänst

KONSTITUTIONELL KONTROLL. Olof Wilske Jur. dr., Riksdagens utredningstjänst KONSTITUTIONELL KONTROLL Olof Wilske Jur. dr., Riksdagens utredningstjänst Riksdagen och dess tjänstemän 349 ledamöter Partikanslier med politiskt sakkunniga Opolitisk riksdagförvaltning med bl.a. utskottskanslier,

Läs mer

Konstitutionell kontroll

Konstitutionell kontroll JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Annica Franklin Konstitutionell kontroll En studie av konstitutionsutskottets granskning av regeringen 1987-2004 Examensarbete 20 poäng Bengt Lundell Förvaltningsrätt,

Läs mer

Innehåll. Förord 19. Hur du använder denna bok 21. Förkortningar 23 DEL A. VAD ÄR KONSTITUTIONELL RÄTT?

Innehåll. Förord 19. Hur du använder denna bok 21. Förkortningar 23 DEL A. VAD ÄR KONSTITUTIONELL RÄTT? Innehåll Förord 19 Hur du använder denna bok 21 Förkortningar 23 DEL A. VAD ÄR KONSTITUTIONELL RÄTT? 1 Inledning 27 1.1 Vad är konstitutionell rätt? 27 1.2 Har vi en konstitution? 28 1.3 En utvidgad konstitutionell

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter Det svenska politiska systemet Konstitution och statsmakter Uppläggning av förelf reläsning Statsskickets grundläggande principer: grundlagarna Parlamentarismen i praktiken: riksdag och regeringen Vad

Läs mer

Statlig styrning och ansvarsutkrävande. Johan Hirschfeldt Rättslig tillsyn, medborgarkontroll och politiskt ansvar några reflexioner

Statlig styrning och ansvarsutkrävande. Johan Hirschfeldt Rättslig tillsyn, medborgarkontroll och politiskt ansvar några reflexioner Statlig styrning och ansvarsutkrävande Johan Hirschfeldt Rättslig tillsyn, medborgarkontroll och politiskt ansvar några reflexioner 1 Verktyg för statlig styrning Här anlägger jag ett brett perspektiv:

Läs mer

Revisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan

Revisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Revisionsrapport Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Datum Dnr 2007-04-11 32-2006-0638 Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1)

Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2017- 0970 ERT DATUM: 2017-06- 08 ER REFERENS: 673-2016/17 Riksdagsförvaltningen Juridiska enheten 100 12 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

Läs mer

Riksdagen som granskare

Riksdagen som granskare Riksdagen som granskare OLOF PETERSSON Svårigheten att utkräva ansvar av politiker och tjänstemän riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för det demokratiska systemet. UNDER DEN GÅNGNA mandatperioden

Läs mer

Stockholm Dnr /17

Stockholm Dnr /17 Stockholm 2016-12-14 Dnr 673-2016/17 En parlamentariskt sammansatt kommitté sammankallas med uppdrag att göra en översyn av Riksrevisionen. Översynen ska bl.a. belysa frågor som gäller riksrevisorerna,

Läs mer

Författningsprövning i skatterätten

Författningsprövning i skatterätten Författningsprövning i skatterätten en Studie kring svensk och tysk konstitutionell praxis päverkan pä skatterätten Stefan Olsson IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Inledning

Läs mer

Domstolarnas oberoende

Domstolarnas oberoende Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3294 av Andreas Norlén m.fl. (M) Domstolarnas oberoende Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över

Läs mer

Riksdagens uppgifter. Lagstiftningsmakten Finansmakten Kontrollmakten

Riksdagens uppgifter. Lagstiftningsmakten Finansmakten Kontrollmakten Riksdagens uppgifter Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning (1 kap. 4 Regeringsformen) Lagstiftningsmakten

Läs mer

Justitiedepartementet Vår referens: 2009: STOCKHOLM Er referens: JU 2008/10662/L6. Remissyttrande

Justitiedepartementet Vår referens: 2009: STOCKHOLM Er referens: JU 2008/10662/L6. Remissyttrande Justitiedepartementet Vår referens: 2009:18 103 33 STOCKHOLM Er referens: JU 2008/10662/L6 Remissyttrande Remissyttrande över Grundlagsutredningens betänkande (SOU 2008:125) En reformerad grundlag Förslaget

Läs mer

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna efter den 1 januari 2011

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna efter den 1 januari 2011 Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna efter den 1 januari 2011 Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON Sanningen är nog, att den stat där de som ska styra har minst lust att göra det den staten

Läs mer

Nyheter i den svenska regeringsformen m.m.

Nyheter i den svenska regeringsformen m.m. Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2011, 88. årgang 49 Nyheter i den svenska regeringsformen m.m. Av jur.dr. Olof Wilske, Riksdagens utredningstjänst Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2011,

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet. Remissyttrande över Grundlagsutredningens betänkande (SOU 2008:125) En reformerad grundlag

Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet. Remissyttrande över Grundlagsutredningens betänkande (SOU 2008:125) En reformerad grundlag Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Remissyttrande över Grundlagsutredningens betänkande (SOU 2008:125) En reformerad grundlag Egendomsskyddet står i centrum för Ägarfrämjandet 1. Eftersom

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL

Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL Juridiska institutionen Höstterminen 2011 Examensarbete i civilrätt och konstitutionell rätt Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL En ersättningsrätt som är förenlig med grundlagsskyddet?

Läs mer

Den offentliga makten

Den offentliga makten olof petersson Den offentliga makten Tredje upplagan sns för l ag Inlaga 2010.indd 3 10-06-24 10.33.38 sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

Riksdagens kontrollmakt

Riksdagens kontrollmakt Historisk bakgrund Konungens högste ombudsman 1713 Justitiekanslern 1719 JO inrättades genom 1809 års regeringsform Lars Augustin Mannerheim 1810 Självständig granskare Del av riksdagens kontrollmakt I

Läs mer

Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) Konstitutionsutskottets betänkande Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) Sammanfattning I betänkandet anmäls för slutligt beslut vilande förslag till lag om ändring

Läs mer

Riksdagens ombudsman En granskning av JO:s tillsynsverksamhet och domstolars självständighet, ur ett konstitutionellt perspektiv Fred Lundgren

Riksdagens ombudsman En granskning av JO:s tillsynsverksamhet och domstolars självständighet, ur ett konstitutionellt perspektiv Fred Lundgren JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Riksdagens ombudsman En granskning av JO:s tillsynsverksamhet och domstolars självständighet, ur ett konstitutionellt perspektiv Fred Lundgren Examensarbete

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

Montesquieus maktdelningslära i historisk belysning

Montesquieus maktdelningslära i historisk belysning Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT14 Handledare: Annika Fredén Montesquieus maktdelningslära i historisk belysning En studie avseende maktdelningen i 1809 års svenska regeringsform

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Konstitutionella synpunkter på förvaltningen av regionala projektmedel

Konstitutionella synpunkter på förvaltningen av regionala projektmedel Slutversion 1 (43) 2015-05-07 Johan Hirschfeldt Konstitutionella synpunkter på förvaltningen av regionala projektmedel 1. Uppdraget Riksrevisionen har uppdragit åt mig att undersöka ansvarsförhållanden

Läs mer

Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp offentlig rätt HT-terminen 2015 IMER-programmet

Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp offentlig rätt HT-terminen 2015 IMER-programmet Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp offentlig rätt HT-terminen 2015 IMER-programmet Normprövning En komparativ studie om svenska lagrådet och den tyska författningsdomstolen

Läs mer

BSR INTERREG III B project. Promoting Spatial Development by Creating COMmon MINdscapes SWEDEN

BSR INTERREG III B project. Promoting Spatial Development by Creating COMmon MINdscapes SWEDEN Project part-financed by the European Union BSR INTERREG III B project Promoting Spatial Development by Creating COMmon MINdscapes SWEDEN I. Constitution, government, and administration 1. Constitutional

Läs mer

JO och tjänstemännen

JO och tjänstemännen JO och tjänstemännen En laghistorisk Studie Katarina Alexius Borgström IUSTUS FÖRIAG Innehällsförteckning Förkortningar 13 1 Inledning 15 1.1 Undersökningens syfte och disposition 15 1.2 Teoriram, metod

Läs mer

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket?

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Särtryck ur: Årsbok 2012 KVHAA Stockholm 2012 (isbn 978-91-7402-413-5, issn 0083-6796) INGEMAR ELIASSON Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Sveriges grundlagar är ett omfattande lagkomplex.

Läs mer

Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna

Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna Statsvetenskap Föreläsning 2 Riksdagen, regeringen och lagarna 1 Sveriges politiska system Konstitutionell Monarki Parlamentarisk system Representativ demokrati Maktdelning Vertikalt och horisontellt Den

Läs mer

/19 Informationsklass: Publik

/19 Informationsklass: Publik 2018-12-05 875-2018/19 Informationsklass: Publik En parlamentariskt sammansatt kommitté sammankallas med uppdrag att förutsättningslöst utreda Riksrevisionens ledningsstruktur samt belysa för- och nackdelar

Läs mer

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen.

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. av Mats Lindberg Professor i statsvetenskap Örebro universitet Debattartikel, Aktuella frågor, Sydsvenskan, 21 mars 2009 (Redigerad och lätt omarbetad

Läs mer

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens

Läs mer

Samordningsansvar i regeringsarbetet

Samordningsansvar i regeringsarbetet Juridiska institutionen Vårterminen 2018 Examensarbete i konstitutionell rätt 30 högskolepoäng Samordningsansvar i regeringsarbetet Coordination and accountability in ministry undertaking Författare: Sten

Läs mer

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer? LINKÖPINGS UNIVERSITET 2009-10-01 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap Anders Edlund Statsvetenskap 1, HT 2009 Det svenska politiska systemet Instuderings- och diskussionsfrågor

Läs mer

Decemberöverenskommelsen En analytisk utredning

Decemberöverenskommelsen En analytisk utredning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Andras Vincze Decemberöverenskommelsen En analytisk utredning LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Peter

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

ANDERS HULTQVIST Rättssäkerhet i beskattningen. Rättssäkerhetsbegreppet. Rättssäkerhet vid beskattningen

ANDERS HULTQVIST Rättssäkerhet i beskattningen. Rättssäkerhetsbegreppet. Rättssäkerhet vid beskattningen Rättssäkerhet i beskattningen Seminarium arrangerat av Stiftelsen Rättsstatens Vänner 14 september 2018 Rättssäkerhetsbegreppet -1980-talet Eko-kommissionen (SOU 1984:15) modern rättssäkerhet (contra traditionell

Läs mer

Stockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET

Stockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET R-2008/0103 Stockholm den 25 mars 2008 Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 23 januari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Konstitutionella kontrollfunktioner

Konstitutionella kontrollfunktioner Konstitutionella kontrollfunktioner ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-66-1 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2009 2008/09:RFR14 Förord Det åligger riksdagens konstitutionsutskott att granska statsrådens tjänsteutövning

Läs mer

En sista-minuten-resa mot oberoende kontroll

En sista-minuten-resa mot oberoende kontroll Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT07 Handledare: Håkan Magnusson En sista-minuten-resa mot oberoende kontroll Sveriges reformering av kontrollmakten och bildandet av Riksrevisionen

Läs mer

Ansvarsfullt ansvarsutkrävande om bruk och missbruk av KU

Ansvarsfullt ansvarsutkrävande om bruk och missbruk av KU Ansvarsfullt ansvarsutkrävande om bruk och missbruk av KU Helena Wockelberg & Shirin Ahlbäck Öberg All demokratiteori föreskriver att makt ska följas av ansvar. Formuleringen ska inte tolkas som att vi

Läs mer

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Några historiska milstolpar Medeltidens landskapslagar, stadslagar, 1734 års lag, 1809-1917 Det nordiska lagstiftningssamarbetet Lagstiftningens roller

Läs mer

Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel

Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel Konstitutionsutskottets yttrande Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel Till socialutskottet

Läs mer

Yttrande över En ny förvaltningslag (SOU 2010:29)

Yttrande över En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2010-09-30 15-2010-0871 2010-05-27 Ju2010/3874/L 6 Yttrande över En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) Riksrevisionen yttrar sig över

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:118

Regeringens proposition 2013/14:118 Regeringens proposition 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet Prop. 2013/14:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars Jan Björklund Peter Norman (Finansdepartementet)

Läs mer

några konstitutionella synpunkter på deras ställning

några konstitutionella synpunkter på deras ställning Friskolorna några konstitutionella synpunkter på deras ställning JOHAN HIRSCHFELDT OCH LOTTA LERWALL Särtryck ur boken Bertil Bengtsson 90 år Friskolorna några konstitutionella synpunkter på deras ställning

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:73

Regeringens proposition 2001/02:73 Regeringens proposition 2001/02:73 Riksrevisionen ändringar i regeringsformen Prop. 2001/02:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2001 Göran Persson Britta

Läs mer

Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisionen granskar hur

Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisionen granskar hur Dnr 33-2018/19 En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om karenstid efter avslutat uppdrag som riksrevisor och vilken myndighet som ska pröva frågor om sådan karenstid. Utredaren ska utreda rätten

Läs mer

Rätt i polisens register? - registerlagstiftningen och rättssäkerheten

Rätt i polisens register? - registerlagstiftningen och rättssäkerheten JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mattias Olsson Rätt i polisens register? - registerlagstiftningen och rättssäkerheten Examensarbete 20 poäng Handledare Bengt Lundell Förvaltningsrätt Höstterminen

Läs mer

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten. Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen

Läs mer

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-11-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utökad möjlighet för Säkerhetspolisen

Läs mer

Regeringsmakt och kontrollmakt. Offentligt seminarium tisdagen den 15 november 2005 anordnat av konstitutionsutskottet

Regeringsmakt och kontrollmakt. Offentligt seminarium tisdagen den 15 november 2005 anordnat av konstitutionsutskottet Regeringsmakt och kontrollmakt Offentligt seminarium tisdagen den 15 november 2005 anordnat av konstitutionsutskottet Förord Konstitutionsutskottet anordnade den 15 november 2005 ett offentligt seminarium

Läs mer

YTTRANDEFRIHETEN I GRUNDLAGSUTSKOTTETS PRAXIS JANNE SALMINEN NAF BILATERALT SEMINARIUM HELSINGFORS

YTTRANDEFRIHETEN I GRUNDLAGSUTSKOTTETS PRAXIS JANNE SALMINEN NAF BILATERALT SEMINARIUM HELSINGFORS YTTRANDEFRIHETEN I GRUNDLAGSUTSKOTTETS PRAXIS JANNE SALMINEN NAF BILATERALT SEMINARIUM 3.5.2017 HELSINGFORS Allmänna drag / Karakteriseringen av praxis Tre fall från grundlagsutskott + Varia + Lag om yttrandefrihet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2012:393 Utkom från trycket den 15 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap. 15, 3 kap. 2,

Läs mer

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar 1 1 Vad är en kommun? VAD GÖR EN KOMMUN Hur styrs den? Självstyrelse? Hur är en kommun organiserad Vem gör vad? 2 Vad tänker ni på

Läs mer

Författare: Karin Åhman. Årets upplaga av De Lege innehåller uppsatser med nära anknytning till innehållet i regeringsformen som i år är 40 år.

Författare: Karin Åhman. Årets upplaga av De Lege innehåller uppsatser med nära anknytning till innehållet i regeringsformen som i år är 40 år. Regeringsformen 40 år 1974-2014 PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Karin Åhman. Årets upplaga av De Lege innehåller uppsatser med nära anknytning till innehållet i regeringsformen

Läs mer

SD427 Kommittémotion. av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD)

SD427 Kommittémotion. av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2931 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) Kontrollmakten Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Frågeinstituten som kontrollinstrument. Fyra underlagsrapporter

Frågeinstituten som kontrollinstrument. Fyra underlagsrapporter Frågeinstituten som kontrollinstrument Fyra underlagsrapporter ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-86673-31-4 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2012 2011/12:RFR6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 De svenska

Läs mer

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1928 av Finn Bengtsson (M) Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av möjligheterna till föräldraledighet för statsråd. Dir. 2015:93. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2015

Kommittédirektiv. Översyn av möjligheterna till föräldraledighet för statsråd. Dir. 2015:93. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2015 Kommittédirektiv Översyn av möjligheterna till föräldraledighet för statsråd Dir. 2015:93 Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över möjligheten

Läs mer

Yttrande över 2017 års riksrevisionsutrednings slutbetänkande Översyn av Riksrevisionen slutbetänkande (2017/18:URF2)

Yttrande över 2017 års riksrevisionsutrednings slutbetänkande Översyn av Riksrevisionen slutbetänkande (2017/18:URF2) Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Torbjörn Larsson Göran Sundström 2017-04-10 Yttrande över 2017 års riksrevisionsutrednings slutbetänkande Översyn av Riksrevisionen slutbetänkande

Läs mer

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser

Läs mer

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

SKL: EU och internationellt Oscar Wåglund Söderström Göteborgsregionens kommunalförbund 22 februari 2007

SKL: EU och internationellt Oscar Wåglund Söderström Göteborgsregionens kommunalförbund 22 februari 2007 SKL: EU och internationellt Oscar Wåglund Söderström Göteborgsregionens kommunalförbund 22 februari 2007 1 Ny internationell sektion i juli 2006 Internationella Sektionen Stockholm Bryssel 2 Internationella

Läs mer

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på: Dagens föreläsning - Vad är offentliga organisationer? - Organisation, styrning och ledning på central nivå. - Den statliga budgetprocessens centrala funktion för regeringens styrning av myndigheterna

Läs mer

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Varför behöver vi tolka? för att inte skattelagstiftningen ska bli totalt oöverskådlig måste den göras generaliserbar > skapar tolkningsbehov politiker beslutar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2010:1417 Utkom från trycket den 7 december 2010 utfärdad den 25 november 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT

EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT Särtryck ur EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT NUMMER 1 2004 ÅRGÅNG 7 Företrädesfrågan nya björntjänster i författningsdebatten? FÖRETRÄDESFRÅGAN NYA BJÖRNTJÄNSTER I FÖRFATTNINGSDEBATTEN? Ulf Öberg Om regering och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Regeringsform; 1 SFS 2011:109 Omtryck 1 kap. Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och

Läs mer

EU-rättens påverkan på Sverige

EU-rättens påverkan på Sverige Juridiska fakulteten bjuder in till Rättsvetenskapens dag 2010 EU-rättens påverkan på Sverige Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet presenterar sin forskning tisdagen den 5 oktober 2010 kl. 09.15

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

I den allmänna och ständigt pågående

I den allmänna och ständigt pågående KRISTER THELIN: F ör bättrad konstitutionell kontroll Den konstitutionella judiciella kontrollen bör förstärkas, skriver Krister The/in. Inte minst avgörandena i Strasbourg, där svensk rätts förenlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Juridiska Fakulteten i Uppsala. Årsbok 2015. Redaktör för skriftserien Mattias Dahlberg

Juridiska Fakulteten i Uppsala. Årsbok 2015. Redaktör för skriftserien Mattias Dahlberg Juridiska Fakulteten i Uppsala Årsbok 2015 Redaktör för skriftserien Mattias Dahlberg Europarätten 20 år i Sverige Redaktörer Mattias Dahlberg och Karin Åhman Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer